eko- eller konventionellt lantbruk? djursjukskötare snart med ... - SLU

forskningforskningMats SandewallLämnar Wondo Genetefter 30 årEtt av Sveriges stora skogliga biståndsprojekt i Afrika avslutades i mars. Sida ochSLU:s skogsfakultet har nu lämnat allt formellt ansvar för Wondo Genet, det collegeför skogsvetenskap och naturresurser i Etiopien som man hjälpt till att bygga upp.Text Sven-Olov Bylundfoto Mats sandewall & johan tobornEn epok är slut, säger forskarenMats Sandewall, Skogligresurshushållning vidSLU i Umeå och sedan 2003 svenskprogramkoordinator. Det blir tufftför Wondo Genet framöver, menockså spännande att se om förändringenvitaliserar och leder till nyasamarbeten.En internationell workshop med200 deltagare markerade avslutningen.Historia och framtidsfrågordiskuterades i närvaro av bland andralandets president Girma Wolde-Giorgis.Stark tillväxtStödet omfattade inledningsvis utbildningpå ungefär skogsteknikernivåoch drevs via konsultföretag.Från 1986 byggdes programmet uttill ett akademiskt samarbete medSLU, med Sven-Gunnar Larssonsom drivande kraft, och omfattadeförst BSc-nivå och senare en Masterutbildning.Sandwich-program ochsvenska lärare ersattes stegvis av lokalutbildning med etiopiska lärare.På grundnivå tar man i dag in150 studenter i tre olika program.På MSc-nivå examinerades i fjol 14studenter men utbildningen utökassnabbt med flera program; intagetöverstiger i år 30 studenter. Totalthar 15 etiopier från Wondo Genetgenom åren disputerat vid SLU, ochytterligare 24 doktorander är på vägfram vid SLU och andra universitet.I lärarstaben ingår 15 disputerade,bland andra dekanus Melaku Bekelesom 2003 doktorerade i landsbygdsutveckling.Många svenskar har tidvis bottoch arbetat på Wondo Genet, mende senaste åren enbart på korttidsuppdragsom lärare, handledare ellerkonsulter.Sveriges ekonomiska stöd sedan1986 har enligt Mats uppgått till näraen kvarts miljard kronor. Tankenvar ursprungligen att Sverige medsitt stöd till Etiopien skulle stimuleratill uppbyggnaden av en produktivskogssektor, vilket skulle stärkautvecklingen inom alla samhällsområden.– De ambitionerna infriades interiktigt. Förutsättningarna här var rättannorlunda exempelvis vad gällermarknadspolitik och markägandestruktur.Det finns inte heller någrastora skogar kvar i landet, och tyngreskogsindustrier saknas. Collegets företrädarehar haft svårt att påverkaadministration och skogspolitik pådet genomgripande sätt som skullebehövts. Forskningen har därför merfokuserats på frågor om avskogning,uthållig markanvändning, biodiversitetsamt fattigdomsfrågor och landsbygdensförutsättningar.Väl rustatKan Wondo Genet nu stå på egna bensom etiopiskt kompetenscentrum försektorn?– Man har resursbasen att bedrivautbildning på alla nivåer upp till MSc.Ett dilemma är den hårda utbildningspolitiskapressen att kraftigt ökastudentintaget och ge fler program,vilket motverkar kvalitetssatsningar.Colleget är jämförelsevis väl rustat,bara man lyckas hävda betydelsen avsitt kompetensområde.Bidrog forskningen till att stärkalandsbygdens utveckling? Både ja ochnej, tycker Mats.Aktionsforskning omfattigdom och skogens roll– Utbildningsnivån har tack vareWondo Genet höjts inom naturresursområdet.Forskningen blev docki början väl disciplinär och bidrogofta mer till att öka enskilda forskareskonkurrenskraft än till att bidra tillbättre levnadsförhållanden. Satsningende senaste fem åren har därför legatpå aktionsforskning i samverkan medlokala bönder, varvid fattigdomsproblemknutits ihop med skogens rolli samhället. Projektet har förbättratkontakten mellan colleget och byarnai området men också forskarnasarbetssätt och forskningsperspektiv.När Sida-programmet startadefanns få utländska aktörer i Etiopien.Idag finns i mindre omfattning samarbetemed flera utländska universitet.Colleget har just lämnat in ettförslag om ett Wondo Genet-baseratPhD-program i samarbete med SLUoch några andra universitet.– Nu finns ett utmärkt läge för attbygga upp forskningssamarbete i mermoderna former. Det nätverk ochömsesidiga förtroende som WondoGenet och SLU etablerat är unikt. Jagvill verkligen uppmana SLU:s forskaretill fortsatta kontakter och nyainitiativ, säger Mats Sandewall.