eko- eller konventionellt lantbruk? djursjukskötare snart med ... - SLU

utbildningAKTUELLTDjursjukskötare i toppRekordmånga vill utbilda sig till djursjukskötare vid SLU. Årets ansökningarvisade en ökning med 169 procent till det programmet*.Text: Carin WrangeTotalt ökade ansökningarna till SLU med 39 procent. Snittet för alla svenskahögskolor och universitet blev en sammanlagd ökning med elva procent.2 025 sökande till 40 platserUtbildningsprogrammen inom VH-fakulteten är de mest eftersökta. Till djursjukskötarprogrammets40 platser är det totalt 2 025 sökande. Av dem är det1 086 som sökt programmet i första hand, vilket innebär 27,2 förstahandssökandeper plats.Till veterinärprogrammet har totalt 1 580 personer sökt, varav 909 i förstahand. Det ger 9,1 sökande per utbildningsplats.Även agronomprogrammet-ekonomi har ökat rejält, två sökande per platsmot en sökande per plats 2008. Bra omdömen om utbildningen på flera rankinglistorkan vara en orsak till ökat intresse för det programmet.– Givetvis är det roligt med så positiva siffror, och ett angenämt problem attfå fler sökande att behörighetsgranska. Möjligheten att göra sena anmälningarfinns fortfarande då många kurser och en hel del program trots uppgången harlediga platser, säger Fredrik Pettersson på antagningen hos student- och utbildningsservice.Kandidatprogrammen inte lika populäraSLU:s kandidatprogram är inte lika populära. Förutom kandidatprogrammettill etologi och djurskydd, som lockat 134 förstahandssökande till 40 platser, haringet av programmen förstahandssökanden som motsvarar antalet platser. Förprogrammet landsbygder i förändring med 30 platser ser det riktigt dåligt ut, enenda person har sökt i första hand.Vi är nöjda med antalet sökande till SLU. Ökningen förklaras till viss del avlågkonjunkturen då generellt fler passar på att läsa, men oavsett kristider kännsdet bra att studenterna är intresserade av vårt universitet och ser det som ettalternativ, säger Jonathan Sohl på informationsavdelningen som har haft ansvaretför rekryteringsinsatserna under det senaste året.– Målsättning med rekryteringen och vårt uppdrag är att hela tiden rekryteralikvärdigt, det vill säga ge alla program uppmärksamhet när det gäller annonseringoch andra insatser.*Siffrorna för djursjukskötarprogrammet är inte helt jämförbara med 2008, dåprogrammet gjorts om från det tvååriga djursjukvårdarprogrammet till det treårigadjursjukskötare – kandidatprogrammet.Regeringsnej tillatt förlänga utbildningarRegeringen avslår SLU:s begäran omförlängning av de i dag tvååriga yrkesutbildningarnatill hippolog, djursjukskötare,lantmästare och trädgårdsingenjör.SLU har begärt att få förlänga dessa utbildningarmed yrkesexamina från två till tre år.– Vi löser detta ändå genom att inrätta yrkesinriktadekandidatprogram på tre år för deaktuella utbildningarna. SLU:s styrelse fattaderedan 2008 beslut om detta när det gäller djursjukskötareoch trädgårdsingenjörer. Styrelsenkommer att behandla de andra två programmenvid mötet i juni, säger Lena Andersson-Eklund,prorektor vid SLU.I praktiken innebär detta att de studentersom blivit antagna på utbildningarna till djursjukskötareoch trädgårdsingenjör, hösten 2009,påbörjar treåriga kandidatprogram. Hippologochlantmästarprogrammen blir treåriga tidigast2010.Även SLU:s begäran om att få förlänga agronomprogrammenfrån 4.5 år till fem år har avslagitsav regeringen.– Motiven att utöka agronomexamen varfrämst att anpassa den till den nya nationella ochinternationella utbildningsstrukturen, det villsäga Bolognaprocessen med tre plus två år, sägerLena Andersson-Eklund.Motivet för avslagen är, enligt regeringskansliet,att utbildningarna har en tillräcklig omfattningför yrkesverksamhet och att studenternamed examen från de berörda utbildningarna äreftertraktade på arbetsmarknaden.Bakgrunden till SLU:s begäran att få förlängautbildningarna är att Högskoleverket har ifrågasatthögskolemässigheten i tvååriga högskoleutbildningar.Carin WrangeLARS BERGSTRÖMMARIA WIVSTADDEBATT:Ekologiskt ellerkonventionelltlantbruk?Frågan om vilket system som ärbäst för att producera livsmedel äraktuell i media igen. Nyligen stackpolitikern Marit Paulsen ut hakanmed sin nya bok ”Lurad av laxen”,där hon försvarar det konventionellalantbruket med hänvisning tillatt många svälter i världen och attvi behöver producera mer mat.Förre IFAD-chefen Lennart Bågetalar om ett ”ekologiskt intensivtjordbruk” som ett möjligt samgåendemellan modern teknologi och enholistisk ansats (se Resurs 2.09.).Några av de aktuella frågorna idebatten besvaras här av MariaWivstad och Lars Bergström. Deär båda forskare på SLU men harolika syn på ekologiskt lantbruk.Text MIKAEL PROPSTfoto JENNY SVENNÅS-GILLNER10 ¦ RESURS 3.09 RESURS 3.09 ¦ 11