Moa - verksamhetsberättelse 2011 [pdf 7066 kB] - Södertörns ...

moaENMAJ 2012VERKSAMHETSBERÄTTELSEFÖR SÖDERTÖRNS HÖGSKOLAINTERNATIONELLTHÖGT TRYCKPÅ FORSKARSKOLANNYA PROGRAMHÖGSKOLAN FÅR SPELMILJÖBONDENGRÖNA SATSNINGARPÅ ÖSTERSJÖNEKONOMISK REDOVISNING FÖR 2011 SIDORNA 53–59

2011 REDAKTIONENBakom Moas kulisserDET ÄR VINTER och studenterna hastar förbi, väjer för snöhögarna framförMoas båge och huttrar när isvindarna sveper runt knuten. Lärare ochtjänstemän sprintar utan ytterkläder mellan byggnaderna, famnen full avpapper.Den första vårsolen tittar fram och studenterna slår ut som tussilago,sitter i klasar på trädäck och bänkar, lärarstegen blir långsammare.Höst och de nya studenterna rör sig försiktigt, avvaktande: Vad finnsdet där inne? Har jag hittat rätt?Högskolan är ständig rörelse, fysisk och intellektuell. Och när mansamlar tolv journaliststudenter till ett planeringsmöte öppnar man rummetför nyfiken iver: Vad finns det bakom de där stängda dörrarna? Finnsdet verkligen lektioner i att dricka glögg? Vad finns det under parkeringsplatsen?Forskar lärarna här om KOSSOR?De har funderat på vad som finns under ytan. Knackat dörr och gullatmed fiskar, rest till Egypten och funderat över Göran Persson, pratat medlärare, studenter, administratörer och bönder. De har plåtat och slitit medlayoutandets komplikationer.OCH SAKTA VÄXER en verksamhetsberättelse fram, många berättelser.Berättelser om en högskolas vardag ur studentperspektiv. Jag ser minarbetsplats genom deras ögon, en lite annorlunda plats än den jag ser tillvardags.Och konstaterar intresserat att vår undervisning och forskning bedrivspå många andra ställen än i byggnaderna på Södertörn, i konsthallar,på bondgårdar och bland ostmästare i Jämtland. Och också om det intealltid känns så, händer det ibland att vi kopplar av – på solenna fester, imassagestolar eller en stund i Stillhetens rum.JOLIN BOLDTadjunkt i journalistikSkribenter och fotografer:Charles Thulin AssarmoCharlotta JohanssonChristoffer OlssonHelena WedinIsabel ErikssonIsak EdbladLove BergströmMaria MakarOlle ErikssonRagnar WernstedtSanna PerssonStina LomanLayoutare:Charlotta JohanssonHelena WedinIsabel ErikssonIsak EdbladMaria MakarOlle ErikssonOmslagsfoto:Isabel ErikssonIsak EdbladMaria MakarOlle ErikssonStina LomanLayouthandledningoch mallar:Eva JaisProjektledning:Jolin BoldtAnnika Borg2 | MOA MAJ 2012

Innehåll06 AKADEMISK HÖGTIDPROMOTIONEN FIRADES MED BULLEROCH BÅNG08 HÖGSKOLANS HEMLIGA RUMMOA LETAR EFTER GÖMDA PLATSER12 BRITT-MARIEHON ÄR ALLTID I RÖRELSE14 SPELPROGRAMMETSÖDERTÖRNS HÖGSKOLA FÅR SPEL16 ANNIKALATINISTEN SOM FANN SIN PLATS18 BEEGSHÖGT TRYCK PÅ FORSKARSKOLAN20 OLCAYEN SPINDEL I VÅRT NÄT22 BERASFÖR ETT HÅLLBART ÖSTERSJÖN26 KERSTINMÅNGFALD REDAN FÖR 7 000 ÅR SEDAN28 SYRIANSKA FÖRENINGENEN SAMLINGSPLATS OCH VÄGLEDARE30 ARABISK VÅR»SUSANNE HAR LÄNGTAT SEDAN HON VAR 22«34 WERNERGÖRAN PERSSON BLIR SÖKBAR36 FAMATADET OVÄNTADE ÄR EN DEL AV UPPLEVELSEN38 BONNIERS KONSTHALLVAD HÄNDER I OSS NÄR VI SER PÅ KONST?40 ALUMNER SOM JOBBARFRÅN STUDENT TILL ANSTÄLLD44 MATILDA & MIKAELDE STYR UPP BÅDE LÄRARE OCH STUDENTER46 ALIHAN LYSSNAR TILL STUDENTERNA48 MÅLTIDSKUNSKAPOST, VIN OCH GLÖGG PÅ SCHEMAT50 OSTDAMERSÅ SKA SVERIGE BLI DET NYA MATLANDETMOA MAJ 2012 | 3

Foto: Olle Eriksson4 | MOA MAJ 2012

Rektor Moira von WrightFOTO: HENRIK PEELSödertörnsandanvärd att vårdaNÄR JAG MÖTER medarbetare från olikadelar av vår verksamhet händer det attde talar om ’’Södertörnsandan’’. Jag harfunderat en del över vad den egentligeninnebär. En positiv anda är naturligtvisviktig för hela högskolans utveckling.Men Södertörnsandan antyder både ensärskild gemenskap och ett engagemangför världen som gör att vi inte drar ossför att pröva nya idéer eller att arbeta påandra sätt än vad som är utmärkande fördagens utbildning i universitetsvärlden.Vägen från idé till handling är inte oöverstiglighos oss och vi har utbildningarsom bygger på nytänkande och fruktbarasamarbeten mellan flera ämnen.Studenterna trivs och vittnar ofta omhur tillgängliga våra lärare är i jämförelsemed hur det kan vara på andra lärosäten.Våra forskare och lärare är synliga i de offentligasamtalen och deltar gärna med sinexpertis för att höja kunskapsnivån i debatteneller komma med nya och annorlundavinklar som inte varit synliga tidigare.Vi får allt oftare förfrågningar om samarbetenoch projekt från såväl svenska somutländska universitet. Företag, organisationeroch kommuner vänder sig till oss medönskemål om olika former av gemensammaaktiviteter som förväntas präglasav nytänkande.UNDER ÅR 2011 ställdes hela högskolanpå prov då det stod klart att vi måste draner på våra kostnader och göra avvägningaroch ibland svåra prioriteringar.Tack vare ett gott internt samarbete ochgemensamt ansvarstagande lyckades viväl. Med den nya utbildnings­ och forskningsstrategisom styrelsen antog i slutetav året bäddar vi nu för att fortsätta atthålla den höga nivå man kan önska av ettlärosäte som i allt väsentligt fungerar somett modernt universitet.Så jag tror att ni håller med mig när jagsäger att Södertörnsandan är värd att vårdaoch vara rädd om när vi nu går vidare medatt utveckla vår utbildning och forskning.»STUDENTERNATRIVS OCH VITTNAROFTA OM HURTILLGÄNGLIGAVÅRA LÄRARE ÄR…«MOA MAJ 2012 | 5

Text: Maria Makar Foto: Ingemar BjörlingPROMOTIONEN FIRADESMED BULLER OCH BÅNGFör första gången i Södertörns högskolas historia promoverades två doktorerunder en akademisk högtid. Samtidigt installerades elva nya professorer.– Jag tycker det var en festlig ceremoni, som kändes både rolig och spännande,säger professor Johan Fornäs.DEN 18 NOVEMBER 2011 samlades 550personer i aulan för att delta i Södertörnshögskolas första promotion ochden sedvanliga professorsinstallationen.De två filosofie doktorer som promoveradesvar Anders Bartonek och CarlCederberg. En av de elva professorersom installerades var Johan Fornäs,professor i medie­ och kommunikationsvetenskap.– Jag gillar hur högskolan gjorde någotnytt av en gammal tradition. De gjötverkligen liv i promotionen och installationen.UNDER CEREMONIN spelades orkestermusikoch efteråt bjöds det på dans och litemodernare musik i form av techno ochhouse.– Vi från kåren uppskattade särskiltmusiken, säger 2011 års kårordförande,Marco Villegas.Johan Fornäs höll installationstalet, därhan betonade vikten av att kommuniceraoch bygga broar i samhället.– Jag hade hundra bilder i ett bildspelsom visades samtidigt som jag pratade,utan att jag pausade bilderna. Så manvar lite nervös att talet inte riktigt skulleklicka med bilderna. Men det gick bra tillslut.Vad minns du särskilt från promotionenoch installationen?– Jag kommer främst ihåg hur mycketvi övade innan akten. Vi övade på hur viskulle gå i takt och på hur vi skulle mottavåra diplom. Vi fick öva flera gånger.På en av bilderna såg det ut som det varlivad dans efter ceremonin. Dansade du?– Jag var ganska utmattad efter talet, såjag dansade bara lite grann.Gjorde du några coola moves?– Det vet jag inte. Jag dansar inte såmedvetet, utan går mest på känslan. Mendet var kul!2011 års kårordförande, Marco Vil legas,höll också han ett tal under akten.– Jag pratade om studentpåverkan.Jag älskar Södertörns högskola, eftersomhögskolan lyssnar på och omfamnar sinastudenter.Promotion = en ceremoni för demsom tagit doktorsexamen under åretDet här stod på menyn:Champagneinkokt lax med örtcrèmeHelstekt biff med örtoljaOliv- och limeinkokt kycklingfiléSallad på potatis, lök, bönor, primörerVästerbottenquiche med kräftröraMelon och ananas6 | MOA MAJ 2012

Rektor Moira vonWright installerarprofessorJohan Fornäs.Sara Danius och Carl Cederberg.MOA MAJ 2012 | 7

FOTO: ALEXANDER MAHMOUDDet tisslas och det tasslas. Enligt ryktena skadet finnas flera hemliga rum på Södertörnshögskola. Moas reporter Maria Makar ochutbytesstudenten Majeed Lawal beger sigpå jakt efter dem.Text och foto: Maria MakarHÖGSKOLANS8 | MOA MAJ 2012

HEMLIGA RUMMOA MAJ 2012 | 9

10 | MOA MAJ 2012Stillhetens rumpå plan sex.

»ENLIGT RYKTEN SKA DET FINNASETT VÄXTHUS, ETT AKVARIERUMOCH EN HEMLIG TUNNEL.«”TVAGNING WUDO” står det på väggen.Jag föreställer mig några män i tajtatrikå er som ligger och brottas på en mattadärinne. Wudo låter väl lite som judo,eller? Med darrande hand grabbar jag tag ihandtaget, blundar för ett ögonblick, öppnardörren och slår sedan upp ögonlocken.BAM! Istället för muskulösa män i tajtatrikåer finner jag ett slags plåtkar och enkran. Besvikelsen sköljer över mig. Mennär jag får syn på Majeed Lawal som sitteroch tvättar sina fötter före bönen blir jaggenast på bättre humör. Jag frågar Majeedom han vill följa med på jakt efter högskolanshemliga rum.Men först får han visa mig ’’Stillhetensrum’’. Ett rum med en blå heltäckningsmattaoch takbelysning i form av en rundring. Rummet kan användas för bön ellervila och är som ett slags oas, där själen fören stund kan finna ro.– Hit kan jag komma och be. I Sverigeär det ingen självklarhet att det finnsbönerum, säger Majeed Lawal, som är en27­årig internationell student från Ghana.– Här kan jag träffa andra som delarmin tro och att få vara tillsammans medandra är alltid bättre än att vara ensam.Enligt rykten ska det finnas ett växthus,ett akvarierum och en hemlig tunnelnågon stans i högskolan. Det är becksvartute och det finns knappt några studenterkvar i lokalerna längre. Vi undersökervarenda vrå och rycker i vartenda handtag,men vi kommer inte in någonstans.MEN NÄR en lärare längre bort i korridorenöppnar porten till garagetsmiter vi in efter honom. Han känner vårnärvaro och undrar troligtvis om vi skaråna honom, vänder sig om och tittarförskräckt på oss. Vi förklarar vårt ärendeoch han berättar att man inte kommer utfrån garaget utan kort och kod. Vi hadealltså kunnat få tillbringa natten i garaget.På plan fem tar vi oss in i medie ­teknikens korridor. I slutet av den hittarvi en stor spelmaskin à la spelhall fråndåtiden. Majeed försöker sig på ett spel,men efter diverse knapptryckningarslocknar skärmen.VI TAR OSS istället ner på våning två ochjag öppnar en datorsal där det finns ettljudisolerat inspelningsbås. I båset finnsen telefon och som journaliststudent harman vissa rättigheter, vilket innebär gratissamtal (endast i studiesyfte såklart). Jagsäger åt Majeed att han kan få ringa ettsamtal om han vill. Han lyfter luren, menlägger snart på.–Jag har ändå ingen att ringa.– Inte jag heller, svarar jag.Vi inser att vi inte har några vänner,men blir på bättre humör när vi kommerpå att vi i alla fall funnit varandra.Vi travar vidare och sneglar på de olikalärarnas kontor. Det spritter i våra bennär vi tänker på hur spännande det skullevara att gå igenom lärarnas rum ochtillhörigheter. Men vi inser att vi intekommer in på så många ställen och bestämmeross för att kontakta någon medtillgång till högskolans alla vrår.EFTER LITE FIXANDE och trixande mötervi veckan därpå Peter Malmkjell som ärintendent på Avdelningen för husservice.En man som var med redan från startenoch planerade hur Södertörns högskolaskulle se ut. Han tar med oss till det somhan kallar för ”Ingentingrummet”, eftersomdet egentligen inte har något namnoch egentligen inte är ett rum. Det är ettdriftutrymme där högskolans vatten­ ochelförsörjning sköts. Där finns ventilationsrörsom sträcker sig från ena sidantill den andra.– 4 500 studenter och lärare kansamtidigt sitta i Moas båge. Det är som enmindre stad. Och då är det ju klart att detbehövs mycket luft, säger Peter Malmkjell.Luften förs in genom pelare som står utanförbyggnaden. På vintern värms luftenupp innan den fyller klassrum och kontor.– Det känns som att vara med i enJames Bond­film när man går här, sägerPeter Malmkjell.Han berättar att Liza Marklunds s enastefilm, Nobels testamente, spelades in ischaktgångarna.Vi tar oss vidare upp på aulascenvinden.Däruppe kan vi titta ner på pro fessornsom håller en klimatföreläsning. Jag blirlite sugen på att slänga ner ett suddgummipå någon av åhörarna. Det gällerju att ta vara på tillfällena där man kanagera osynligt.Vi tar oss ner till plan ett, där vi finner”Akvarierum 1” och ”Akvarierum 2”. Därinnepågår forskning om hur p­pillerrester,som via kiss förs ut genom avloppen,påverkar fiskar. Teorin är att även fiskarfår svårt att leka på grund av p­pillerresteri vattnet. Jag tycker lite synd om de småfirrarna som kanske inte kan leka. Jagfrågar om fiskarna har namn. Det har deinte. Så jag döper min favoritfirre till Herbert.På väg ut från akvarie rummen hittarvi ett rum som heter ”Rum för frysar”.På en av frysboxarna står det minus 180grader. I USA finns det folk som fryst nersig själva i hopp om att i framtiden kunnaåterupplivas. Man får hoppas att det inteligger några döda människor här inne.PETER MALMKJELL tar oss med tillvilorummen, som finns för både studenteroch lärare, ifall de skulle få plötslighuvudvärk eller må illa.– Men det är ju pinsamt att de heter vilorum.Vilorum placerar man döda människori. Vilrum borde det ju heta, säger han.Vi avslutar vår rundtur med att besökamassagerummet. Där får sig Majeeddiverse knådningar av massagestolen somtack för att han följt med på jakt efterhögskolans hemliga rum.MOA MAJ 2012 | 11

12 | MOA MAJ 2012Rektorer, lärare och studenterkommer och går.Men Britt-Marie består.I ett decennium har hon lystupp vardagen för dem som rörsig på campus – med vänlighet,djupt intresse för högskolan ochefterlängtade kaffevagnar.

Text: Sanna Persson Foto: Stina LomanHON ÄR ALLTID I RÖRELSELunchstormen är över och restaurangen håller på att tömmas. Gästerna droppar avinne i Matmakarnas matsal och Britt-Marie Kindahl torkar vant av det sista bordet.– IBLAND NÄR FOLK frågar om vi serverarpulvermos brukar jag lura dem och sägaja. Sen säger jag förstås att det är hemlagatmos, vad annars? Folk är så vana vid attäta halvfabrikat hemma att de tror att deska få det när de går på restaurang också,säger hon.Britt­Marie Kindahl jobbar på Matmakarnasom ligger under biblioteketpå Södertörns högskola. Här har honarbetat i över elva år och känner väl tillhögskolan och dem som jobbar här. Honansvarar främst för catering, men arbetarockså som köksbiträde. Runt lunchtidvarje dag fylls Matmakarna med 400–650gäster och det blir mycket att stå i.– Det bästa med mitt jobb är att jag fårträffa människor och studenter, och attjag får göra olika saker hela tiden. Dessutomhar jag väldigt bra arbetskamrateroch det är A och O, säger hon.I MER ÄN ÅTTA år arbetade hon i Mondo,en restaurang som tidigare låg i lokalen.När restaurang Matmakarna skulle taöver och en väninna från det gamla köksteametbestämde sig för att stanna kvarkände Britt­Marie Kindahl för att göradetsamma. Så med en ny ägare och ettnytt kökslag började hon på ny kula.– Jag kände ju lokalerna så bra ochkände mig hemma.Som ansvarig för catering fixar Britt­Marie Kindahl beställda bufféer och kaffeåt personalen på Södertörns högskola,men även till Karolinska Institutet ochandra arbetsplatser runt omkring iFlemingsberg .ÖVER ÅREN HAR hon lärt känna en stordel av personalen och lärarna och honhar blivit ett känt ansikte för många. Efterdagens lunchrusning tar hon hissen upptill styrelserummet på våning nio med ettfat pepparkakor.– Det blir särskilt mycket över julenoch på våren. Det som är kul är att mangenom åren lär känna så många, ochatt syssla med just catering är så himlapositivt . Både för dem som beställer ochför dem som sen tar emot beställningen.INNAN BRITT-MARIE Kindahl börjademed catering arbetade hon som undersköterskainom vården i över trettioår. Det tunga arbetet, såväl fysiskt sompsykiskt , tog på krafterna och honbestämde sig för att prova något nytt.– När man jobbar inom cateringbranschenger det en mer positiv känsla.Man kommer med mat till folk och får enpositiv reaktion tillbaka.MOA MAJ 2012 | 13

Text och foto: Isak EdbladSpelprogrammet startade höstterminen2011, och leder fram tillen filosofie kandidat examen medmedieteknik som huvud ämne ochen program examen från Spelprogrammet.Programmet är på tre år, ochfinns med tre olika inriktningar:spel design och projektledning, spelgrafiksamt spelprogrammering.Under utbildningen arbetar mani team precis som man gör ute påarbetsmarknaden.Samtliga spel som presen terasskall finnas tillgängliga påSödertörns högskolas webbplats.SÖDERTÖRNS HÖGSKDen första kullen på det nya spelprogrammet har gått ut sin första termin.Ett program som beskrivs som fritt, mänskligt och med mysig stämning.SALEN ÄR STOR och ska snart släckasner. Ett fyrtiotal studenter skojar ochskrattar , förväntansfulla inför att få visaupp vad de jobbat med under den gångnaterminen. De senaste tre veckorna har dearbetat i grupper, där studenter med olikainriktningar har bidragit med sina kunskaperför att bygga ett eget spel. De hararbetat i samma mall, men fastän alla harhaft samma utgångspunkt varierar spelen,med allt från fantasymonster till pussel.Ett av spelen heter MS Syl. Det handlarom en man som hamnat på ett mentalsjukhus.I ett desperat försök att bli fri,rymmer han och hamnar ombord på enbåt. Där tar spelet vid, sett ur mannensögon, och man får genom dialog finnasin egen väg för att ta sig vidare. Bakomspelet ligger nio ungdomar som tillsammanshar hjälpts åt med struktur,ljud, grafik och story. En av dem är SaraLindgren som varit gruppledare.SARA LINDGREN BESKRIVER en positivförsta termin, och att döma av atmosfäreni salen vi just lämnat talar honför alla. Att de är högskolans första kullpå spel programmet tror hon har lett tillstörre frihet att inverka på utbildningen.Hon berättar om ett givande och tagandemellan lärare och studenter, där man haftstor möjlighet att påverka. Och som endel av ett team får studenterna inblick iolika delar av produktionen.– Brinner man kanske för att skrivadialog, så får man möjlighet att fokuserapå det, säger hon.Samtidigt går det inte att undvika alltsom försiggår runt omkring, som närljudtekniker utvecklar musiken eller närspelgrafiker tar fram grafiken.KANSKE KÄNNER DU TILL Zeldaspeletsmelodi som ljuder när man öppnar enlönndörr? Signalen plingar säkert fem­tio14 | MOA MAJ 2012

Sara Lindgren, enav förstaårsstudenterna,menar att denbreda kunskap manfår i programmetkommer att varanödvändig oavsettvilket jobb man tar iframtiden.»SPELANDET ÄR EN NYKULTURFORM OCH ENSTARKT VÄXANDE INDUSTRI.«samtal med Sara Lindgren blir hon nästanförvånad när jag tar upp frågan om könsfördelning.– Vi är många tjejer i klassen. Menkanske tror tjejer i större utsträckningatt de kommer att ogilla spel, och därförväljer de att inte börja. Många skulle nogtycka om det om de bara provade.OLA FÅR SPELgånger från Sara Lindgrens mobil medanhon berättar om sina erfarenheter av attarbeta som projektledare. Att måla uppen bild – att få alla att dela samma känsla– säger hon har varit en stor utmaning.Men också något av det roligaste.Hon är iklädd en Pac man­tröja, ochdet är hon inte ensam om. Sju andra,inklusive en lärare, har likadana ochdet är bara en av många spelreferenseri sällskapet. Men alla är inte där för attde älskar spel. Vissa ser möjligheten attutvecklas inom andra områden, somfilmteknik eller appar till mobiler.– Även om man inte blir en expert påallt är bred kunskap viktig för framtiden,var man än hamnar. Alla kan inte få enfast tjänst på ett stort spelföretag, så serinte marknaden ut, säger hon.PROGRAMMET HAR UTVECKLATS avbland annat medietekniklärarna UlfHagen och Jon Manker. I en intervju(som går att läsa på högskolans webbplats)beskriver de hur spelandetär en ny kultur form och en starktväxande industri . De förklarar också attutbildningen är branschanpassad ochfokus ligger på att både män och kvinnorska känna sig välkomna. Under mittSPELINDUSTRIN VÄXER i takt medtekniken och marknaden har de senasteåren fått en allt större räckvidd. Spelarman mycket spel vet man också att detjust nu släpps många indieproduktioner,alltså hemgjorda spel från privatpersoner,som finns att tillgå på nätet.Ofta är det unga människor från helavärlden som på fritiden utvecklar egnaspel. Och Sara Lindgren förstår varför.Hon ger rådet att inte bli skrämd avdagens tekniska begränsningar, utan attistället pusha gränserna.– Gillar man branschen är det svårt attinte ha sidoprojekt, många gör nog någotspelrelaterat vid sidan av utbildningen.Man får så många idéer, vi inspirerarvarandra. Och det är dessa idéer, våranya perspektiv, som kan utveckla spelindustrin,säger hon.I framtiden vill Sara Lindgren göra spelmed ett större djup, där man utmanarspelaren att fatta svåra beslut. Hon valdeprogrammet på Södertörns högskola föratt det är friare än de andra utbildningarsom finns tillgängliga. Och efter förstaterminen säger hon att det dessutomkänns som en mänskligare utbildning.Stämningen här är mysigare.MOA MAJ 2012 | 15

Text: Charles Thulin Assarmo Foto: Isak EdbladLATINISTEN SOM FANN SIN»JAG HITTADE EN MASSA DIKTER SOMVAR TILLÄGNADE EN DÖD KVINNA.«16 | MOA MAJ 2012

PLATSOrd, helst på latin, är retorikprofessor Annika Ströms passion i livet.EN GRÖN FÅTÖLJ och en stor matta framförbokhyllan. Fåtöljen ser bekväm ut ochmattan gör rummet trivsamt. Här jobbarAnnika Ström, professor i retorik. Ettämne som hon kombinerar med det honkanske brinner allra mest för: latin. Honmenar att det finns ett slags renhet i detlatinska språket.– Jag älskar grammatik. Latin är detrenodlade grammatiska språket, det ärväldigt logiskt.Intresset för språket har hon haft länge.– Det finns otroligt många texter pålatin. Alla texter är inte så jätteroliga, menpåfallande många är det. Större delen avtexterna är mycket välskrivna. Jag skulleinte kunna skriva så väl själv, säger hon.ANNIKA STRÖM HAR FRÄMST studerat latinskatexter som skrevs i Sverige på 1500­och 1600­talen. Hon skrev sin avhandlingom begravningstexter från den här tiden.– Det var en slump att jag kom in påbegravningstexter. Jag hittade en massadikter som alla var tillägnade en dödkvinna. Den här kvinnan var väldigtanonym och det fanns ingen informationom henne. Jag tyckte att det var väldigtmärkvärdigt och ville ta reda på varför såmånga dikter skrivits till just henne. Detvisade sig att hon var gift med en prästoch professor på Uppsala universitet.Dikterna var egentligen inte riktade tillhenne utan till honom som fjäsk, frånhans studenter.Ett annat slags texter som AnnikaStröm studerat är brev som skrevs pålatin under 1500­ och 1600­talen. Latinetfungerade ungefär som engelskan göridag menar hon.– Vissa brev som jag läst är skrivna avså unga personer som 8­åringar. Då kandet stå något i stil med ”Snälla kan intejag få den där lilla hästen som står i dinhage. Jag tycker den är så fin”.I DEN STORA bokhyllan som täcker helalångväggen är det ont om utrymme.Bokhyllan är full och många av böckernaser ut att vara flera hundra år gamla. Deflesta är skrivna på latin, vissa på franskaoch italienska. Annika Ström har sinafavoriter, som Vergilius och Cicero.Hon öppnar en bok på måfå.– Titta, säger hon. Det ligger torkadelöv lite varstans mellan sidorna. Det ärnågon som använt den här boken somett herbarium. Den här boken måste varaväldigt gammal. Jag minns inte var jag fåttden ifrån.I Europas alla arkiv finns det gott omhistoriska latinska texter, men AnnikaStröm har bedrivit större delen av sinforskning på Kungliga biblioteket.– Det kan bli ganska tråkigt på vissasätt. Det hade inte varit så dumt att få åkatill Rom och studera texter i ett klostereller så, säger hon. Jag har tyvärr intebehövt resa utomlands för forskningensskull, säger hon och skrattar lite.SOM RETORIKER och latinist har AnnikaStröm hittat sin nisch. Hon menar att detvå ämnena går att kombinera mycketbra.– När man ska förstå texter kommerretoriken in. Retoriken styrde helt ochhållet hur man skrev. Latinet tillåter migatt nischa mig lite. Jag tycker det är enutmärkt kombination, latin och retorik,säger hon.MOA MAJ 2012 | 17

”Det här är drömmen för en forskare” säger Margareta Tillberg, docent i konstvetenskap.Nu forskar hon om sovjetisk design på Södertörns högskola.HÖGT TRYCK PÅFORSKARSKOLANSju våningar upp i F-huset befinner sig forskare från världens alla hörn. Inne påkontorsrummen hamras det ivrigt på tangenterna. Forskningsarbetet pågår för fullt påSödertörns högskolas populära forskarskola BEEGS, Baltic and East European GraduateSchool. Nyligen firade forskarskolan elva år.Text och foto: Stina Loman18 | MOA MAJ 2012

ÅRET VAR 2000. Professor David Gauntfick i uppdrag att bygga en forskarskolapå högskolan. Tanken var att starta enforskarskola för forskning som skulle blikänd på den internationella arenan.– Vi var alla överens om att vi skullefokusera på forskning om området kringÖstersjön, det föll sig naturligt eftersomvi var och är finansierade av Östersjöstiftelsen,berättar David Gaunt.Idag är det måndag och precis som vanligtsamlas forskarna kring fikabordet somstår i korridorens hjärta. Trots att forskarnaofta är ute på resor, föreläser eller skriverpå sina avhandlingar möts de över ständigasamtal. I fikarummet, vid lunchseminarieteller i korridoren föds diskussioner somgör att forskningen tas ett steg längre. Dethandlar om inspiration och kontakter.– De som sitter här har många internationellakontakter som de delar medsig av till andra forskare. Det är viktigtatt man får bra möjligheter att nätverka,säger Ann­Cathrine Jungar, forskningsledareoch studierektor.Mazariner och frukt är uppdukade.Och muggarna fyllda med kaffe. I enav plyschfåtöljerna sitter MargaretaTillberg. Hon är docent i konstvetenskapvid Centre for Baltic and EastEuropean Studies, som forskarskolanBEEGS är knuten till och forskar nuom sovjetisk design. I januari börjadehon sin forskartjänst efter att tidigaretillbringat många år vid ett forskningsinstituti Tyskland. Hon kunde väljavilket lärosäte som helst, men valdeSödertörns högskola.– För mig är det utslagsgivande attfå möjlighet att vara på ett sådant härställe. Här kan man träffas och diskutera.Tillfällig heter spelar en stor roll i forskningen,det är viktigt, säger hon.BEEGS HAR BLIVIT en succé. Doktorandernakommer från världens alla hörnoch forskarskolan har fått gott rykteinternationellt. Arbetsspråket är engelskaoch söktrycket är enormt.– BEEGS har blivit ett varumärke, detär över 50 sökande på tre doktorandtjänster,säger Ann­Cathrine Jungar.Doktoranderna blir ofta citerade i internationellamedier och många har blivitanställda inom EU.– Forskarna får speciell områdeskompetensoch det är mycket eftertraktat.Den 11 november 2011 firades11­årsjubileet med pompa och ståt ochföre läsningar, bland annat av dem somvar med och bildade forskarskolan.Professorer, doktorander och andraforskare deltog. Jubileet avslutades medmiddag och disco.DÅ BEEGS STARTADE var alla doktoranderanslutna till andra lärosäten, blandannat Stockholms universitet. 2010 fickSödertörns högskola forskarexamensrättigheterinom fyra områden.– Här har vi byggt upp ett internationelltforskningscentrum från ingenting.I framtiden måste vi fortsätta att verkainternationellt, BEEGS utgör en viktigfunktion, säger David Gaunt.»HÄR HAR VI BYGGT ETTINTERNATIONELLT FORSKNINGSCENTRUMFRÅN INGENTING.«Till forskarskolan för Östersjö- och Östeuropaforskningvid Södertörns högskola är söktrycketenormt. Ann-Cathrine Jungar och David Gaunt ärbåda stolta över att BEEGS blivit en sådan succé påden internationella arenan.MOA MAJ 2012 | 19

Text & foto: Ragnar Wernstedt» EN SPINDELI VÅRT NÄT«Olcay Yalcin är en av 15 webbsamordnare som hjälpertill att sköta om högskolans nya webbplats.– Den är högskolans ansikte utåt, säger han och ärnöjd över att det nu är lättare att navigera sig fram.DET BÖRJAR NÄRMA SIG jul, men detär fortfarande ganska milt väder. Någotsom Olcay Yalcin är glad för. På anslagstavlanpå hans kontor hänger bilder på ettsoligt Turkiet som skvallrar både om hansursprung och hans längtan till varmarebreddgrader.– Minns du hur det var förra året?Minus 26 grader! säger Olcay Yalcin.Han växte upp i den vackra stadenSinop. När han var 17 år flyttade han tillsödra Turkiet för att jobba på ett hotell.Där träffade han Inger från Hudiksvallsom hade åkt till Medelhavet för någraveckors sol. Hon hade inte räknat med attfå med sig en man hem.I GLADA HUDIK lärde sig Olcay Yalcinsnabbt svenska (ettårig SFI­kurs på tvåmånader) och skaffade sig jobb inomindustrin genom att knacka dörr.– Jag gjorde inte på det svenska sättet,jag gick bara dit och sa att jag ville ha ettjobb.Det är med ett leende på läpparnasom han berättar om tiden i Hudiksvalldär han var ’’den enda turken i byn’’. Hanspelade fotboll i division tre­laget ABK(Allmänna bollklubben) med TomasBrolins bror och trivdes bra med sitt liv.EFTER NÅGRA ÅR flyttade Olcay Yalcintill Stockholm och fortsatte jobba medteknik. Sedan fick han en tjänst påregerings kansliet där han jobbade medaspirant­ och diplomat programmet,under några månader med en ungstudent vid namn Victoria.– Jag jobbade med kronprinsessan etttag, hon var en jättetrevlig person, sägerhan och tar fram skrattet som verkar ligganära till hands.PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA sitter hanpå många stolar. Han är institutionssekreterareoch webb samordnare förInstitutionen för kultur och kommunikationoch utbildnings administratörför arkeologi. När han flyttade in på sittkontor i Primushuset var ena väggentäckt av en bokhylla överfull av mapparoch böcker. Så kunde han inte ha det,nu har han endast kvar ett fåtal pärmarmed det allra viktigaste. Det viktigasteska vara lätt att hitta.– Och nu är det mycket lättare atthitta på webbplatsen. Den förra webb­20 | MOA MAJ 2012

Text: Charles Thulin Assarmo Foto: Olle ErikssonHon kan ge upp till40 liter mjölk omdagen och bidrar tillatt rädda Östersjön.22 | MOA MAJ 2012

Text: Love Bergström Foto: Olle ErikssonFÖR ETT HÅLLBARTÖSTERSJÖNÖstersjön är hotad av bottendöd och algblomning. Södertörns högskola lederprojektet ”BERAS Implementation”, som handlar om om hur jordbruket kanminimera sina utsläpp och minska påfrestningarna på Östersjön.UTSLÄPPEN ÖKAR runt Östersjön ochjordbruket är en av de största bovarna idramat. Stora mängder kväve och fosforfrån vår köttindustri övergöder Östersjön,med död botten och algblomningsom följd. Tanken med projektet BERASImplementation är att minimera jordbrukensutsläpp av framför allt kväve för attbidra till en hållbar matproduktion. PerWramner är gästprofessor i miljövetenskappå Södertörns högskola och en av deforskare som arbetar för BERAS:– Ett problem inom jordbruket är denstora köttproduktionen. I projektet studerarvi hur man kan främja en omläggningav köttproduktionen mot ett merekologiskt kretsloppsjordbruk, där manintegrerar växtodling och animalieproduktion.Vi studerar även hur man kanminska köttkonsumtionen.MEN DET ÄR INTE bara köttmängdensom ska ner. På de cirka femtio BERASgårdarnarunt om Östersjön använderman inga kemiska bekämpningsmedeloch ingen konstgödsel. Tanken är ocksåatt gårdarna till 99 procent ska odla sitteget djurfoder.– Att importera sojaprodukter frånBrasilien är helt galet. Vi kan föda våraegna djur inom Sveriges gränser och därfodret odlas. Men för att få ner övergödningenmåste vi också dra ner på köttkonsumtionen,säger Per Wramner.På Nibble gård i Järna, som ingår i projektet,klappar bonden Staffan Aresundden ett ton tunga tjuren Engelbrekt:– Man ska aldrig lita på tjurar, sägerhan. Då kan det gå illa.Jag träffar dem inne i ladugården därNibble gårds 45 mjölkkor står eller liggerunder vintern. Det luktar ko och halmoch jord. Staffan Aresund förklarar att enav hans kor kan ge upp till 40 liter mjölkom dagen. Nibble gård är en av de femtiobondgårdar runt Östersjön där projektetBERAS Implementation ska testas ipraktiken. Genom att mäta utsläppen ochMOA MAJ 2012 | 23

FOTO: MARI GERDINutvärdera gårdarnas lönsamhet får manfakta att stå på när framtidens jordbrukdiskuteras.– Vi strävar efter att vara så självförsörjandesom möjligt, säger StaffanAresund. Gården ska ha ett kretslopp.»TANKEN ÄR ATTBIDRA TILL EN HÅLLBARMATPRODUKTION.«Per Wramner.På bonden Staffan Aresundsmiljömedvetna bondgård ärdet fullt av liv.BERAS Implementation är ettstort EU-projekt som leds avSödertörns högskola. Projektet ärtreårigt och har en budget på 4,5miljoner euro.Hela arbetet omfattar 25partners från 10 länder och 34associerade partners. Det stöds avministerier, finansiella institutioneroch miljöorganisationer.– Det här är ett verkligt genombrottför den forskningsbaserade,men något obekväma uppfattningenatt det finns ett systemfeli jordbruket och att vi måste habetydligt mer av ekologiska kretsloppsjordbrukför att kunna räddaÖstersjön, sade docent Artur Granstedt,koordinator för projektet, närdet lanserades.BERAS Implementation byggervidare på ett tidigare forskningsprojekt,BERAS, där man studeradeett 50-tal ekologiska typgårdar isamtliga EU-länder runt Östersjön.BERAS = Baltic Ecological RecyklingAgriculture and Society.NIBBLE GÅRD HAR sedan 1967 bedrivitett så kallat biodynamiskt jordbruk.Detta innebär att man använder den egnastallgödseln som näring till åkrarna. Manutfodrar djuren med eget foder och användervarken konstgödsel eller kemiskabekämpningsmedel.På andra sidan gårdsplanen, just nufryst lera som badar i vårsol, ligger Järnamejeri. Hit bärs mjölken över från Nibblegård och blir till Järnaost. Spannmålensom blir över på gården går till Saltåkvarn och blir till bröd. 80–90 procent avkornas föda odlas på gården.– Det är svårt att komma upp i 100procents självförsörjning på en bondgård,förklarar Staffan Aresund. Men man kankomma väldigt nära.Han vill gärna föra vidare sina kunskaper.I anslutning till Nibble gård liggerJärna naturbruksgymnasium. Utanförskolan sitter två elever på ett staket ochnjuter i solen. Får och hästar strosar runti de närliggande hagarna. Skolan har 34elever och en del av dem gör sin praktikpå Nibble gård.JAG FRÅGAR STAFFAN Aresund om detär mycket jobb med att driva en biodynamiskgård.– Det är mycket jämt. Detta är en helvetenskap.Medan han pratar på om hur manföder upp kor och hur det är att driva ettekologiskt jordbruk går det sakta upp förmig hur komplicerat detta är. Det är ingenlätt historia att minska övergödningenav Östersjön genom ett miljövänligarejordbruk. Här fyller BERAS Implementationen viktig funktion som förmedlare avkunskap.Och det är just det en stor del avprojektet handlar om: Kunskap som ärlivsviktig för Östersjöns framtid.Summor/länder?24 | MOA MAJ 2012

»MAN KAN ALDRIGLITA PÅ TJURAR.DÅ KAN DET GÅ ILLA.«MOA MAJ 2012 | 25

Text: Love Bergström Foto: Olle ErikssonMÅNGFALD REDANFÖR 7000 ÅR SEDANVi har en bild av vikingar som seglade ut i världen, plundrade och kom hem med fantastiskaskatter. Men bör denna stereotypa bild av våra förfäder ifrågasättas? Nya fynd på Stora Karlsövisar att nätverk mellan olika kulturer kan ha varit omfattande under hela vår forntid.KERSTIN CASSEL, LEKTOR och docenti arkeologi har tillbringat en hel del tidvid utgrävningar på Stora Karlsö utanförGotland . Med hjälp av kollegor ochstudenter har hon grävt fram en uråldrigsamlingsplats med otroliga fynd. Ävenom man fortfarande inte riktigt vet vadplatsen betytt för människor genomtiderna vet man att den varit viktig.– Vi har hittat liknande platser somden på Stora Karlsö runt om Östersjön.Ställen där människor möttes. Kanske förhandel. Kanske för ritualer. Långt föredagens flygplatser och internationellahamnar fanns platser där resande kundesöka skydd och kontakt.STORA KARLSÖ VERKAR ha varit enviktig mötesplats för människor sedantidig stenålder. Kerstin Cassel visar uppen påse med benbitar som hon plockarner från en hylla på sitt kontor. Jorden påStora Karlsö innehåller mycket kalk vilketgjort att benen bevarats.– Här ägnade man sig åt matlagning istor skala. Vi har hittat ben från nöt, gris,får, get och häst. Ett av de tidigaste fyndenav hästben i Sverige har gjorts här. Attman lagade mat styrker att detta var enviktig mötesplats.Genom åren har oerhört mångamänniskor vistats på ön. Det verkar somom den varit besökt ända sedan isenförsvann från Stora Karlsö för cirka10 000 år sedan. Kerstin Cassel tror att denförmodligen använts på olika sätt i olikatider. Under vissa tider kan ön ha varit ensamlingspunkt för religiösa riter medanden fungerat som en handelsplats någrahundra år senare.OTROLIGA FYND HAR grävts fram påStora Karlsö. Yxor, smycken och keramik .Fynden pekar åt en rad håll. Flinta frånDanmark, sten från Mellansverige, ochkeramik från Åland och Bornholm.Hästbenen som man har hittat kommertroligtvis österifrån och ett gjutformsfyndkan man spåra till Norge. Vissa fynd, somett romerskt silvermynt och en guldspiralring,tyder på någon form av kontakt medkulturer hundratals mil bort.Man har även hittat människoben medolika former av skärmärken. Vissa forskarehar, på grund av dessa fynd, spekuleratom att våra stenålderssläktingar ägnadesig åt kannibalism. En historieförenklingKerstin Cassel är kritisk till.– Påståenden om kannibalism har oftaanvänts för att primitivisera andra människor,visa hur ociviliserade och djurlika deär. Men ritualer kring de döda ser väldigtolika ut i olika kulturer.VAD MAN TROR sig kunna se på skelettresternafrån Stora Karlsö är skärmärken.Kerstin Cassel berättar att det inte ärovanligt att man på olika sätt manipulerarmed döda kroppar, till exempel föratt den dödes ande ska frigöras, vilket juockså är tanken vid kremering. Det finnsalltså inget som säger att man ätit människor.Spåren kan lika gärna vara frånritualer kring de döda.Kerstin Cassel ser gärna att man börjarifrågasätta myter om våra kulturella rötter.Att våra nordiska släktingar skulle halevt ett liv i små grupper avskärmade frånandra kulturer är något som går stick i stävmed arkeologiska fynd över hela Sverige.– Bilden som bland annat Sverigedemokraternager av svenskheten stämmerhelt enkelt inte. Vad är svenskt? Vi hari alla tider haft kulturellt utbyte medandra kulturer. Svenskheten konstruerasständigt i möten och går inte att hitta i enoföränderlig forntid. Vi skulle definitivtha svårt att känna igen oss i det kulturellalivet på Stora Karlsö för tusen år sedan.26 | MOA MAJ 2012

Kerstin Cassel pekar på parkeringsplatsenbakom Primus. För några år sedan fann man hären mesolitisk boplats som undersöktes arkeologiskt.Då var landskapet helt annorlunda. För7 000 år sedan var detta skärgård.MOA MAJ 2012 | 27

Text: Sanna Persson Foto: Isabel ErikssonSTUDENTFÖRENINGENEN SAMLINGSPLATS OCH EN VÄGLEDAREEtt nätverk och en fadderverksamhet. Så beskriver medlemmar ur Syrianska/ArameiskaAkademikerförbundet sin stora studentförening.28 | MOA MAJ 2012Lena, Abraham, Rima,Natalia, Mari, Tomasoch Sara sitter alla istyrelsen för SAAF påSödertörns högskola.

SÖDERTÖRNSAVDELNINGEN av Syrianska /Arameiska Akademiker förbundet,SAAF, startade 2003. Den är en av 21student föreningar som är anslutna tillkåren SöderS. SAAF­föreningen är denenda som riktar sig till folk av ett visstursprung eller med ett intresse för dettaursprung. Detta trots den mängd olikanationaliteter som finns på högskolan.– Jag trodde nog att det skulle finnasfler studentföreningar som vår, men folknuförtiden har inte tid, säger Bedros Yevno,före detta ordförande för föreningen.Fokus ligger på individen och att man skalyckas, och föreningslivet kommer i andrahand.SAAF HAR OMKRING 1 800 medlemmar påuniversitet och högskolor över hela landet,och runt 220 medlemmar på Södertörnshögskola.Abraham Kuyumcuoglu blev nyligenstyrelsemedlem. Han är 21 år och läserprogrammet Internationell migration ochetniska relationer.– Föreningen måste bli bättre på attsynas, säger han. Under hösten har vi haftmingelkvällar och bowling och annat därfolk har kunnat träffas, men jag ser framemot att få in nytt blod i föreningen ochnya medlemmar.NATALIA ARHAWE VALDES i mitten påfebruari till ny ordförande för SAAF påSödertörns högskola.– Som ny ordförande är mitt mål attuppmärksamma studenter på att vi finns,och även att hjälpa dem som är nya ochbehöver stöd, säger Natalia Arhawe.SAAF erbjuder sina medlemmar ettnätverk av människor med syrianskt/ara meiskt påbrå samtidigt som föreningenvill bygga en kontaktyta till arbetslivet.Hit är alla välkomna, oavsett ur sprung,det enda som krävs är att man studeraroch godkänner föreningens stadgar.– VÅR FOLKGRUPP har inte haftmöjligheten att studera vidare påuniversitetsnivå i våra hemländer. Häri Europa, och framför allt i Sverige,studerar allt fler. Och när man är nyinom universitetsvärlden kan man kännasig lite vilsen, både i högskolan och omman kommer till en ny stad. Detta villvi hjälpa folk med, vi blir lite som enfadder verksamhet, säger Bedros Yevno.Abraham har bakatsyrianska klitchasom han bjuder påMOA MAJ 2012 | 29under styrelsemötet.

DEN ARABISPÅ SÖDERTÖR10 000-tals människor har samlats på Tahrirtorget i Kairo, Egypten, under den andra revolutionen, i maj 2011.30 | MOA MARS MAJ 2012

KA VÅRENNS HÖGSKOLAMOA MARS MAJ 2012 | 31

Text och foto: Maria Makar»JAG HAR LÄNGTATSEDAN JAG VAR 22«Den 25 januari 2011 utbröt revolutionen i Egypten. Tiotusentals människor samlades på Tahrirtorgeti Kairo för att störta regeringen, stoppa förtrycket och förbättra levnadsvillkoren för de nästantvå miljoner egyptier som lever i e xtrem fattigdom. Efter 17 dagar avgick den 83-årige presidentenM ubarak, efter 30 år vid makten. I maj åkte journaliststudenten Maria Makar själv till Kairo och dokumenteradehändelserna på Tahrirtorget. Och på Södertörns högskola jublade Susanne Olsson.SUSANNE OLSSON, docent i religionsvetenskap,hade mycket att göra underrevolutionen. I januari och februari villei stort sett alla medier ha hennes expertkunskaperom Egypten och islamologi.Susanne Olsson fick också svara på frågorkring demokrati och kvinnors rättigheteri landet. Hon medverkade bland annat iSVT, P1 och DN.– Roligast var att vara med i DN­chatten,då vem som helst kunde ställa frågor.– Fast jag blev nästan överexponerad.Jag kände mig som en papegoja som fickupprepa samma sak om och om igen. Mensamtidigt är det ju intressant när ens egnasmala intressen blir stora världsnyheter.Egypten, som hon besökt ”minst tiogånger” ligger henne varmt om hjärtat.När Susanne Olsson var 22 år studeradehon och bodde i Kairo i ett år. Hon minnsåret i Egypten som ett av de bästa åren isitt liv.– Egypten känns som ett andra hem.Jag älskar landet för den sociala biten.Man träffas på ett fik och det är inga problematt lära känna nya människor. Folkdär är genuint intresserade av vem du är.Men hon märkte också att egyptiernavar förtryckta.– Jag såg hur rädda de var för att pratapolitik och öppet kritisera presidentMubarak.Susanne Olsson har många minnenfrån revolutionen och hon minns hur honspänt följde utgången framför tv­kanalenAl Jazeera.– Det var jobbigt att se alla döda människoroch jag var orolig att mina vänner,som var på Tahrirtorget och demonstrerade,skulle bli skadade.På Södertörns högskola hölls seminarierom revolutionen och tillsammansmed sina kollegor diskuterade SusanneOlsson revolutionen.– Fast helst av allt hade jag velat varapå plats. Men det är svårt när man harsmåbarn.HON SER revolutionen som något mycketpositivt och i framtiden hoppas hon attklasskillnaderna i Egypten ska jämnas utoch att kristna och muslimer kan leva i frid.– Jag har längtat efter revolutionensedan jag bodde i Egypten som 22­åring.Jag känner mig nästan också som enegyptier, nu när jag kan förhandla om”fluss” (pengar på arabiska) med taxichaufförernaoch påpeka att jag inte skabetala mer än en egyptier.32 | MOA MAJ 2012

Journaliststudenten Maria Makar var på plats på Tahrirtorget i maj 2011. Susanne Olsson nere i högra hörnet.MOA MAJ 2012 | 33

Text: Charlotta Johansson Foto: Stina LomanGÖRAN PERSSONBLIR SÖKBARDet är en enkel cd-skiva men innehållet är världsunikt. Professor Werner Schmidt har bearbetatexklusiva intervjuer med Göran Persson om hans politik. Dessa finns nu tillgängliga för forskning.UNDER SIN TID som statsminister intervjuadesGöran Persson kontinuerligt avSVT­journalisten Erik Fichtelius. De hadeen överenskommelse om att ingentingskulle publiceras förrän statsministernlämnat sin post.Projektet kom att pågå i tio år,fram till 2006, med 57 intervjuer påsamman lagt ungefär 100 timmar. ErikFichtelius producerade sedan en längredokumentär och en bok. Men han villeatt hela intervju materialet skulle sparasför forskning. Här kom Södertörnshögskola in i bilden. Redan underprojektets gång hade Erik Fichteliuskontakt med Samtids historiska institutetvid högskolan. Institutet fick sedanuppdraget av SVT att göra intervjumaterialetanvändbart för forskning, ochprofessor Werner Schmidt fick uppgiften.Efter att ha skrivit under kontrakt omatt inte visa materialet för någon annan,fick han allt bakgrunds­ , tidnings­ ocharkivmaterial samt tre tjocka pärmar medtranskriberade intervjuer. Under två årgick han igenom allt ensam hemma.– Jag var ”periodare” när jag jobbademed det här, jag hade blivit tokig annars,säger han.Han skriver i inledningen att han ärtacksam mot Erik Fichtelius sekreterareEva Moberg som ”i flera år slitit medtranskriberingen, skrivit ut ord för ord(inklusive alla otaliga ’så att säga’ och andraspråkliga egenheter), noterat pauser ochskratt och ett och annat ohörbart” .FÖR ATT KUNNA användas till forskningpresenteras intervjuerna i ”originalton”,de är transkriberade ord för ord, oklippta,oredigerade och okommenterade. WernerSchmidt har undvikit ingrepp även ide fall där meningar varit oklara elleroförståeliga. Om Fichtelius sekreterarestavat någon politikers namn fel harSchmidt korrigerat det. Men när GöranPersson kallar Ibrahim Baylan för ”Ibbe”har han låtit det stå kvar och istället gjortett person register på alla personer somnämns i intervjuerna.Några av Fichtelius förberedda frågorinför intervjuerna finns också med.– Både frågorna och svaren ärintressanta för medieforskningen.Här kan man se vilka frågor som Fichteliustänkt ställa och vad han i slutändanfaktiskt frågade, säger Schmidt.Werner Schmidts arbete har främsthandlat om att strukturera materialet,ordna det kronologiskt och göra detsökbart. Han valde att presentera det ipdf­format på cd­rom för att det ska gåatt länka och söka i dokumentet.34 | MOA MAJ 2012

Professor WernerSchmidt har struktureratdet omfattande intervjumaterialetsom nu finnstillgängligt för forskning.»VANLIGEN MÅSTE EN FORSKARE VÄNTA I 50 ÅRPÅ DEN HÄR TYPEN AV KÄLLOR«MEN VAD ÄR det som gör innehållet påskivan ensamt i sitt slag? Dels att ErikFichtelius projekt om Göran Persson ärvärldsunikt i sig, ingen journalist hartidigare följt en regeringschef så längepå det här sättet. Statsministern talarom den förda politiken när den faktisktäger rum och bedömer medarbetareoch motståndare i realtid när han sitter iregeringsställning, och inte i efterhand.Dels att intervjuerna finns tillgängliga förforskning bara några år efter att statsministernavgått.– Vanligen måste en forskare vänta i50 år på den här typen av källor, sägerWerner Schmidt.Att Samtidshistoriska institutet har eninriktning på just samtid och är ensamtom det i Sverige, tror Werner Schmidtvar anledningen till att Erik Fichteliusvalde just Södertörns högskola. Han troratt innehållet på cd­romskivan som komut i somras kan vara intressant för blandannat forskning inom statsvetenskap, historiasamt medie­ och kommunikationsvetenskap.Han påpekar flera gånger hurunikt Erik Fichtelius projekt är, men trorinte att det blir fler liknande projekt.–Det enastående har redan gjorts,ingen annan kan göra det. Det härkommer att vara unikt i Sverige länge.CD:n ”Statsminister Göran Persson i samtal medErik Fichtelius 1996–2006 – Ett unikt intervjuprojekt”gavs ut i skriftserien Samtidshistoriska frågor och kanbeställas via publications@sh.seMOA MAJ 2012 | 35

»MAN MÅSTE UPPLEVAKULTUREN FÖR ATT FÖRSTÅ VADDET ÄR MAN UNDERSÖKER.«36 | MOA MAJ 2012

Text och foto: Helena WedinDET OVÄNTADE ÄR ENDEL AV UPPLEVELSENHon skulle inte bli klar i tid. Det var något Famata Sey insåg där honsatt vid sitt skrivbord och ljuset försvann än en gång. Elförsörjningeni Gambia var inte att lita på. Det långa arbetspasset krympte till tidensom fanns kvar på laptopens batteri.VÅREN 2011 ÅKTE FAMATA SEY tillGambia för att skriva sitt examensarbetepå lärarprogrammet. Hon hade söktoch fått ett MFS­stipendium (MinorField Studies), för att undersöka hurskolbarnen tar till sig undervisningen i degambiska skolorna.Famatas råd till den som vill åka ivägoch göra en fältstudie är att förberedaså mycket man kan i förhand. Hennesansökan blev nästan som en uppsats i sig,men det var något som hjälpte till i slutet.Ju mer koll på saker som går att fixapå förhand, desto lättare kan det bli atthantera de oväntade situationer som alltiduppstår. Som elavbrotten, i hennes fall.– Jag förde anteckningar, typ, ”lärdomnummer tre: Skriv på dagarna.” Men dåvar jag ju i skolan för det mesta.Vissa saker får man helt enkelt hanterapå plats, och hon menar att det är en delav upplevelsen.– Det gäller att vara öppen. Jag troratt det är svårt att bara fokusera på sittuppdrag. Man måste uppleva kulturen föratt förstå vad det är man undersöker.Klar blev hon i alla fall, och när vi mötsutanför aulan på Södertörn högskola lyserhon upp när examensarbetet kommer påtal. All undervisning i Gambias skolorsker på det officiella språket engelska,trots att det är ytterst få gambier sompratar engelska i hemmet.– De kan säga ”Hello, how are you?”De kan kopiera det som läraren skriverpå tavlan, men de förstår inte vad detär de läser eller skriver. Jag tycker attmänniskor borde få uttrycka sig på detspråk de tänker med, och där tänker maninte på engelska.Hon pratar med en ivrig ton, och hennesengagemang går inte att ta miste på.– Det var väldigt spännande, mensamtidigt svårt. Man vill ju kolla påallt, men man måste avgränsa sig. Detär något man får lära sig. Åtminstone iefterhand , tillägger hon och skrattar.FÖR FAMATA VAR GAMBIA ett självklartval, då hon har släkt där och redan hadekännedom om skolsystemet. En kusinhjälpte till genom att agera som guide ochtolk.– Jag har ju varit i Gambia förut, menjag kan inte systemet. Jag kan inte språket.Jag kunde inte ta mig runt på egen hand.På det viset var jag som vilken svenskturist som helst.Hon rekommenderar andra som villåka iväg att se till att ha flera olika kontakter.Det ger perspektiv att ha flera att pratamed. Det kan till exempel vara en braidé att kontakta en organisation som harintresse i det du ska skriva om. Själv hadehon en kontakt hos Gambiagruppen somhon kunde bolla idéer med.DET VAR EN VÄN som tipsade Famata ommöjligheten att söka MFS­stipendiet.Hon tycker att det är viktigt att alla programpå högskolan informerar om möjlighetenför studenter att skriva c­uppsatseller examensarbete i utlandet. Själv ärhon glad att hon fick chansen att göra det,och tar varje tillfälle att berätta för andraom sina erfarenheter.– Jag tror att det är viktigt att kommaiväg. Dels för den egna personligheten.Man lär känna sig själv när man intebefinner sig i den vanliga kontexten.Men det ger även perspektiv. Man lärsig uppskatta det man har här, och samtidigthitta kvaliteter på andra platser somman kan ta med sig hem.Vad är MFS?Det är via Sidas programMinor Field Studies (MFS) somSödertörns högskola kan erbjudastudenter stipendier för att skrivauppsats på C- eller avanceradnivå i ett utvecklingsland. Stipendiernatäcker resa och uppehälle.MOA MAJ 2012 | 37

Text: Ragnar WernstedtVAD HÄNDER I OSSNÄR VI SER PÅ KONST?Södertörns högskola syns även i kulturlivet. I höstas kunde man på Bonniers konsthallbegrunda utställningen »Spiralen och kvadraten« som handlade om översättning mellankulturer. Cecilia Sjöholm, professor i estetik, var med och ledde projektet.The Spiral and the Square, Rirkrit Tiravanija, Untitled(Police Police Potato Grease), 2011. Bild från Bonnierskonsthall, foto: Olle KirchmeierThe Spiral and the Square, Rodrigo Matheus, Nature ofconstruction, 2011 Bild från Bonniers konsthall, foto:Olle Kirchmeier38 | MOA MAJ 2012

FOTO: OLCAY YALCINThe Spiral and the Square,Eugenio Dittborn, TheInternment of MalevitchII Airmail Painting No.116, 1995–1998. Bild frånBonniers konsthall, foto:Olle KirchmeierBLAND ANNAT HÖLL Cecilia Sjöholmi seminarier där man diskuteradeöversättbarhet.– Det handlar inte bara omöversätt barhet mellan språk, det handlarom kulturell översättning, säger hon.En stor del av utställarna kom frånBrasilien.Varför just ett brasilianskt tema?– Brasilien är en kulturell smältdegel,alla pratar portugisiska, men skillnadernamellan kulturerna i landet kan ändå varastora.CECILIA SJÖHOLM ÄR nöjd med denuppmärksamhet som utställningenfick. ’’Spiralen och kvadraten’’var inte bara en utställning, detvar ett projekt som innefattadeseminarier, publikationer, forskning,performancekonst samt filmvisningar.Sara Arrhenius, konsthallschef för Bonnierskonsthall, säger att hon är väldigtnöjd med projektet som nu fortsätter inorska Trondheim.– Vi fick ett oerhört genomslagbåde hos press och publik. Södertörnshögskola bidrog med projektering,forskning och även med praktikanter somjobbade här under projektet.FÖR HÖGSKOLAN FINNS det fleramer värden med att delta i projekt somdet på Bonniers konsthall. CeciliaSjöholm förklarar vilka de är:– Det är jätteviktigt för högskolanatt synas i det offentliga rummet, attbygga upp ett gott rykte. Men framförallt handlar det om att dra ut vårakultur studenter ur skolan och till konsthallarna.Spiralen och kvadratenMellan 24 augusti 2011 och8 januari 2012 drev Bonnierskonsthall ett projekt om översättbarhet– vad som händer iöversättningen mellan kulturer,mellan språk, mellan betraktareoch konstverk.Tillsammans med Södertörnshögskola och Albert Bonniersförlag anordnades seminarier,performance och filmvisningar därbrasiliansk konst och kultur fick tastor plats. 20 etablerade konstnärerställde ut sina verk i Bonnierskonsthall i projektet som fick brarespons från både medier ochbesökare.Vad bidrog Södertörnshögskola med?Forskare från Södertörns högskolajobbade under ett och ett halvtår med projektet som avslutadesmed en stor utställning. De varockså delaktiga genom seminarier,forskning kring översättbarhet,samt texter till den bok (Övningari översätt barhet) som gavsut i samband med utställningen.Studenter inom estetik frånhögskolan jobbade med utställningen– det blev ett sätt för dematt ta sig utanför högskolan ochskaffa sig erfarenheter och kontakterpå konsthallar och museer.Arbetet med Bonniers konsthallär inte det enda i sitt slag, tidigarehar högskolan också haft samarbetemed Moderna museet.MOA MAJ 2012 | 39

Text och foto: Stina LomanBÅDE ALUMNOCH ANSTÄLLDVad innebär det att vara alumn?Många studenter ställer sig frågan och svaret är enklare än vad du tror: alla som studerat vidhögskolan är alumner. Och alla studenter som har minst 150 högskolepoäng från Södertörnshögskola har möjlighet att delta i alumnverksamheten. Idag finns 1 900 medlemmar.På webbplatsen SH Alumni kan före detta studenter hjälpa varandra i karriären, kommunicera ochhitta jobbannonser.– Alumnerna kan också hålla kontakten med högskolan och vara en del av att stärka högskolanskvalitet, säger Alice Eklund, samordnare för högskolans alumner.Här möter vi några av dem som studerat vid Södertörns högskola och som nu arbetar vid lärosätet.Namn: Rebecka StenqvistÅlder: 26 årAntal högskolepoäng: 25040 | MOA MAJ 2012

»VI NÖJER OSS INTEMED DET SOM INTE ÄR BÄST.«Kårordföranden blevhandläggare förutbytesstudenter”Toknyfiken, före dettakårordförande med erfarenheterfrån många olika lärosäten.”Så beskriver Rebecka Stenqvistsig själv. Idag jobbar hon somhandläggare för utbytesstudenterpå Södertörns högskola.NÄR REBECKA STENQVIST extraknäcktesom lärarvikare växte hennes intresseför kommunikation. Snart hittade honRetorikkonsult programmet på Södertörnshögskola. Det är en bred utbildning medmycket fokus på språkhantering.– Jag blev mer intresserad av lärandeoch funderade mycket på hur ett budskapnår fram. Studierna på Retorikkonsultprogrammetvar mycket lärorika, berättarhon.Under studietiden började RebeckaStenqvist engagera sig i kåren, ettengagemang som slutade med att honblev kårordförande .Idag jobbar hon som handläggare påStudentavdelningen och hanterar blandannat bostäder för utbytesstudenter. I ettstort kontor på våning åtta blickar honut över den stora gården framför Moasbåge. Telefonen ringer ideligen, en stornyckelknippa ligger på bordet och datornsurrar i sitt hörn. Rebecka Stenqvist trivsbra med sitt jobb.– Att ordna med bostäder ingår inte ihögskolans uppdrag, men för att kunna taemot utbytesstudenter måste vi hjälpa till.Saknar du studentlivet?– Det är skönt att komma hit och hasin plats, kunna lägga av sig jackan, få lönoch ha kollegor. Men ibland saknar jag attsitta på fik och lösa seminarieuppgiftertillsammans med andra studenter.Vad är det bästa med att jobba här?–Att alla som jobbar här tycker omstudenterna. Vi ser en massa duktiga individeroch vi anstränger oss för att alltidfinnas tillgängliga för dem. Dessutomär det skönt att vi som jobbar här har envilja att förbättra högskolan. Vi nöjer ossinte med det som inte är bäst.MOA MAJ 2012 | 41

Studier utomlands gav drömjobbetLotta Lundqvist talar flera språk, har pluggat i många länder och är före dettastudent på högskolan. Nu jobbar hon som internationell handläggare.– Drömjobbet är faktiskt precis det jag gör idag, säger hon.VARJE ÅR KOMMER 220 utbytesstudentertill Södertörns högskola. Lotta Lundqvistär en av högskolans fyra internationellahandläggare som bland annat ser till attutbytesstudierna fungerar så effektivt sommöjligt.– Det är ett jobb med mycket studentochlärarkontakt, dessutom är det väldigtroligt eftersom de flesta som jag träffar ärglada och positiva.Tidigare har hon pluggat Europaprogrammetoch har en examen i kulturgeografivid Södertörns högskola. Mendet hon har mest användning av sominternationell handläggare är erfarenhetenfrån de olika utländska lärosäten somhon pluggat vid.– Det är en förutsättning att man harviss erfarenhet för att kunna hantera dethär jobbet. När en student kommer påbesök är det viktigt att man kan sättasig in i deras situation och förstå hur dekänner , berättar hon.Vad är det som får Södertörns högskolaatt sticka ut från mängden?– Det finns en närhet mellan studenteroch lärare, vilket gör att det är lätt attkommunicera.Vilket är ditt drömjobb här?– Drömjobbet är faktiskt precis det jaggör idag. Men det vore kul om jag fickgöra det med mer nationell inriktning.Jag vill vara med och påverka och skapaförutsättningar på ett nationellt plan förinternationella studenter. Exempelvisjobba för att det ska bli lättare förinternationella studenter att få jobb häroch att det ska bli lättare att få uppehållstillståndför studier.Namn: Lotta LundqvistÅlder: 36 årAntal högskolepoäng: 29542 | MOA MAJ 2012

Språkkunnig journalist blev headhuntadStrax innan Monica Lundbom var klarmed sin journalistutbildning blev honerbjuden ett vikariat vid Södertörnshögskola . Nu jobbar hon sominformatör och skriver nyheter för bådeden interna och externa webben.»ATT GÖRA FORSKNINGBEGRIPLIG ÄR ENSTIMULERANDE UTMANING.«ATT GÖRA NYHETER och forskningsresultatlättbegripliga är en stimulerandeutmaning, menar journaliststudentenMonica Lundbom.– Du måste skriva tydligt, korrekt ochmålgruppsanpassat, berättar hon.Redan för ett par år sedan fick MonicaLundbom erbjudandet att jobba sominformatör vid högskolan.– Några personer på avdelningenhade hört talas om att jag var en duktigskribent.Efter det sex månader långa vikariatetåtergick hon till sina studier. I höstas blevhon kontaktad av tf informationschefenJohan Bornebusch som undrade om honvar intresserad av ytterligare ett vikariat.Då hade Monica Lundbom ett halvår kvarpå sin utbildning, men hon valde ändå atttacka ja.Vad är det som gör att du trivs med dittjobb?– Jag får skriva mycket och lära mignya saker. Dessutom möter jag mångaintressanta människor, som forskare,lärare och studenter.Vad är skillnaden mellan att varastudent och anställd på skolan?– Skillnaden är att du som studentinte är medveten om hur mycketadministrativt arbete som ligger bakomverksamheten. När du upptäcker det fårdu förståelse för att det ibland tar tid att fåsina tentor rättade.FOTO: ANNIKA BORGNamn: Monica LundbomÅlder: 24 årAntal högskolepoäng: 200MOA MAJ 2012 | 43

Text: Charles Thulin Assarmo Foto: Olle ErikssonEtt omfattande och omväxlande jobb som fordrar att man hänger med i de högskolepolitiskasvängarna. Sekreterarna vid Institutionen för kommunikation, medier och IT, Mikael Bengtssonoch Matilda Pearson, har många uppgifter på sitt bord när de administrerar studenternas kurser.DE STYR UPP BÅDE LÄRARE44 | MOA MAJ 2012

»MAN HAR LITE KOLLPÅ DET MESTASOM HÄNDER HÄR.«OCH STUDENTERPRECIS I HÖRNET av Moas båge liggeren liten expedition. Sammanlagt turassex personer om att jobba här, men nu ärdet bara en på plats. Rummet är fullt avarkivskåp och i mitten av rummet står tvåstora sophinkar fulla av gamla tentor somska makuleras.– Folk hämtar inte alltid ut sinatentor. När en tenta har legat här i två årkan vi inte ha kvar den, säger MatildaPearson som arbetar på Institutionen förkommun ikation, medier och IT.Även om tentorna ska bort måste detgöras på rätt sätt. Högskolan är en statligmyndighet och tentorna är viktiga.– Jag tycker att det är lite fint att tentornaska makuleras istället för att slängas.Det här är prestationer av studenter ochdärför ska vi göra oss av med dem på ettkorrekt sätt, säger Matilda Pearson.Hon har tillsammans med sin kollegaMikael Bengtsson hand om det mestaav administrationen av journalistikutbildningarna.– Allt administrativt som har medkurserna att göra har vi hand om. Iblandblir det också studievägledning. Jobbetär ganska omväxlande eftersom det ärmånga olika kuggar som ska fungeraihop. Studenterna vill ha sina betygsnabbt, samtidigt vill lärarna ha så myckettid på sig som möjligt. Det är bland detjobbigaste, att säga till lärarna och tjataom betygen, säger Matilda Pearson.ARBETSUPPGIFTERNA ÄR MÅNGAoch jobbet som institutionssekreterareinnefattar fler arbetsuppgifter än enbartadministrativa.– Vi håller oss ajour med lagar ochförordningar och bevakar utbildningspolitiskafrågor. Vi är delaktiga i arbetetmed nya kurs­ och utbildningsplaner,kommer med synpunkter på innehåll,och matar in planerna i högskolansutbildnings databas, säger MikaelBengtsson.– Man har lite koll på det mesta somhänder här, även om man inte jobbar medallt, säger Matilda Pearson, som ocksåundervisar en del på A­kursen.Även om expeditionen är liten ärden en viktig plats för institutionensstudenter.Hur många rör det sig om?– Vi ska se, säger Matilda Pearson ochtittar i tabellerna. Vi har 2 553 studenterregistrerade.HON BERÄTTAR ATT detta är högskolansstörsta institution. På journalistikämnetär det aldrig färre än 300 studenterregistrerade samtidigt. De som arbetar påexpeditionen har nästan alla en magisterutbildning.– Det är inte något krav. Men samtidigtbehöver man kompetensen för att hängamed i vad som händer till exempel högskolepolitiskt,säger Matilda Pearson.Hon berättar att institutionssekreterarnabland annat står för antagningen tillkurser inom programmen och betygskontrollerna.– Man vet vad man ska göra, men hurman gör det är fritt. Det är upp till varjeperson att skapa sina rutiner, säger hon.MATILDA PEARSON TOG sin magisterexameni Uppsala.– Jag sökte det här jobbet för att jaghade studerat journalistik och tycktedet skulle bli intressant att jobba medutbildnings aspekten. Och jag hade hörtatt det är en ganska progressiv högskola.– Det roligaste med jobbet är just studentkontakten,men ibland kan det finnasför lite tid för planering.Men också studentkontakterna kan hasina jobbiga sidor.– Vissa studenter har restuppgifter ochvill ha dispens för att fortsätta. Iblandstår man här som myndighetsperson ochmeddelar att de har blivit nekade dispens.Det kan bli ganska hjärtskärande, sägerMatilda Pearson.MOA MAJ 2012 | 45

Text: Christoffer Olsson Foto: Olle Eriksson»JAG VILL ENTUSIASMERA«Ali Hajighasemi har gått från att vara journalist till att arbeta som högskolelärare.Nu prisas han som förra årets mest omtyckta lärare på Södertörns högskola.ALI HAJIGHASEMI KAN tyckas vara enhelt vanlig lärare på en helt vanlig högskolabelägen någonstans i vårt avlångabarrskogsland. Men skenet kan bedra –mannen som forskar om välfärd och integrationär nämligen utsedd till Södertörnshögskolas vassaste lärare är 2011 – vilketbetyder att han får ta emot den åtråvärdaGullegripen för sina insatser.– Mitt syfte som lärare är inte attfungera som något slags auktoritet ochdöma studenterna. Jag vill entusiasmeradem och hjälpa dem att komma överolika barriärer i sina studier. När manär i ”studentåldern” har man tillräckligtmed problem. Då ska jag fungera som enhjälpande hand och lyssna till studentersolika behov, konstaterar han.DET MÄRKS TYDLIGT att han som hållertill i rum ME122F på Södertörns högskolainte är någon slarver, utan en som inserbetydelsen av ett ordnat och städat tjänsterummed foton på barnen tätt intill denbrummande datorn. Inga halvätna hamburgareoch urdruckna läskburkar här inte.Ali Hajighasemi är ansvarig förprogrammet Internationell migrationoch etniska relationer – ett program medett stort antal studenter med invandrarbakgrund.Ett flertal av dessa saknar,enligt Ali Hajighasemi, kontakter med detsvenska samhället och är i stort behov avhjälp för att få in en fot. Därför bedriverhan mycket forskning om just det svenskavälfärdssystemet och om socialt arbete. Ibörjan av 2000­talet ingick han i Statensinstitutionsstyrelse som ledde riktadesatsningar mot segregerade områden iSverige. En prefekt på högskolan kändetill hans arbete och bakgrund och värvadehonom därför hit.– JUST MIN IRANSKA bakgrund kan spelain en hel del, jag kan lättare relatera tillmina studenter och kanske på ett bättresätt se deras individuella behov, sägerhan.Han kom till Sverige som 17­åringoch har alltid brunnit för invandrarfrågor.Åren 1990–1998 jobbade hansom journalist på Sveriges Radio. Hanvar verksam på invandrarredaktionen,och varvat med jobb på Ekot gjorde hannyhetsprogram och reportage om detmångkulturella Sverige. Men 1998 kändehan att det var dags att sadla om och styrdei stället kosan mot universitetet i Durham,Stor britannien, där han 2001 doktoreradei sociologi . Och 2011 blev han alltsåGullegrip .– Men jag har inte fått själva pjäsenännu, säger han lite besviket.Namn: Ali HajighasemiYrke: Lektor i sociologiAktuell: Årets lärareTidigare yrken: JournalistForskningsprojekt:1. Hur det svenska välfärdssystemethar klarat sig i denglobala ekonomin.2. Politisk radikalisering blandiranska svenskar.Bor: Vällingby, västerom Stockholm46 | MOA MAJ 2012

»MITT SYFTE SOM LÄRAREÄR INTE ATT FUNGERA SOMNÅGOT SLAGS AUKTORITET.«Juryns motivering: Gullegripen 2011»Ali Hajighasemi upplevs av sina studentersom en lärare som brinner för att främja derasutveckling och motiverar dem att fortsätta sinastudier. Han beskrivs som en lärare med förmåganatt lyssna till sina studenter och se derasindividuella potential. Hans förmåga att återkopplapå uppkomna frågeställningar och hansinnovativa vägar för att främja kunskap lyftsockså fram i nomineringarna. Ali involverar ochrespekterar alla och lägger därigenom grundenför ett positivt undervisningsklimat och en bragruppdynamik.«MOA MAJ 2012 | 47

Text och foto: Maria MakarYSTA OST, BUTELJERA VI– HÄR STÅR UPPLEVELSERNA ISedan 2010 finns ämnet måltidskunskap på Södertörns högskola. Ett ämne som lägger stor vikt vidde praktiska momenten. Studenterna får lära sig att ysta ost, buteljera vin och laga maträtter från50-talet och framåt. Med jämna mellanrum anordnas smak- och dryckesprovningar. Innan jul är detglöggprovning som gäller.– UNDER DRYCKESPROVNINGARNA fårstudenterna träna på att använda sinasinnen och sätta ord på hur det smakar,luktar och ser ut. Det är något man måsteöva på, säger Fredrik L Eriksson, som hålleri glöggprovningen tillsammans medPaulina Rytkönen.De båda lärarna går runt med fyrakastruller med olika glöggsorter och hällerupp drycken i de fyra pappers muggarsom varje student har framför sig. Studentenska sedan smaka, lukta och tittapå de olika glöggsorterna och gissa ochbeskriva vilken sorts glögg det är.Även jag får smaka. Ena glöggsorten ärså stark att det sticker i näsan. Jag vågarbara smutta lite grann, annars kan detfinnas risk för att jag blir glöggoliserad.JAG FÅR SMAKA på chokladglögg, somistället för att innehålla de traditionellakryddorna nejlika, kardemumma, kanel ochpomeranser, innehåller choklad.– Den här luktar äldreboende! utropar48 | MOA MAJ 2012

N OCH PROVA GLÖGGCENTRUMen av studenterna när vi kommer till fjärdeglöggen. Stämningen är god och klassenstarkt sammansvetsad.– Vi går i en liten klass, vilket gör att detblir bra sammanhållning. Man lär sig mernär man får göra sådana här saker, iställetför att sitta i en aula tillsammans med 100andra studenter och bara lyssna på läraren,säger Felipe Campos, som tagit en paus frånEuropaprogrammet och går här för att provanågot nytt.Gabrielle Hjorth arbetar som servitris,men läser kursen Dryckeskunskap för attbredda sina kunskaper.– Man får ju mer dricks om man är påläst.Studenterna får under kursen besöka vingårdaroch själva lära sig att buteljera vin.– Vi har buteljerat hallon­ och skogsbärsvin.Hoppas att det kommer smakagott när det blir färdigt! Under vinprovningarnafår de också smaka vin somdet dracks i det antika Rom, utspätt medsaltvatten, berättar Fredrik L Eriksson.Är vinet gott då?– Nej.När glöggprovningen närmar sig sittslut och spottkopparna är fulla konstaterarGabrielle Hjorth:– Genom att gå här får man kunskapersom kan användas i krogbranschen. Detallra bästa är att man får lära sig sakerfrån grunden och att man har kul.Exempel på kurser inommåltidskunskap:• Dryckeskunskap – öl• Kulinarisk botanik• Livsmedelskunskapoch säkerhet• Sensorik – kunskap om vårasinnen• Vinets utveckling, dess historia,ekonomi, kemi och biologiMOA MAJ 2012 | 49

Text och foto: Maria MakarSÅ SKA SVERIGE BLIDET NYA MATLANDET2008 gick Sveriges regering ut med satsningen ”Sverige det nya matlandet”. Satsningen på bra svensk matska locka turister, stärka landsbygden och skapa nya jobb. Osttillverkning kan vara ett steg i rätt riktning,har Paulina Rytkönen och Madeleine Bonow kommit fram till i sin forskning.PAULINA RYTKÖNEN och MadeleineBonow har sedan 2008 studerat hurbönder på landsbygden tillverkar ost. Debåda menar att bönderna tjänar mer omde istället för att bara sälja mjölk, förädlarden till ost.– Varför ska bönderna få två kronorför en liter mjölk när de säljer den till destora mejeriföretagen? 300 kronor kan deju få för en ost, säger Paulina Rytkönen.Det är inte bara bönderna som tjänarpå att tillverka ost, utan landsbygdenblir stärkt genom att turister kommer tillgårdarna, för att smaka och köpa ost ochse på när ost tillverkas.Madeleine Bonow och Paulina Rytkönenär bland annat redaktörer för bokenGastronomins (politiska) geografi.De två forskarna har besökt osttillverkarei Spanien, Österrike ochlandskapen Gotland, Jämtland och Västergötland.Det absolut bästa med resornatycker de mötet med människorna varit.– Vi har tillbringat flera dagar i sträckmed bönderna och fått höra mångalivshistorier och blivit berörda. De vi harträffat har delat med sig av sina innerstatankar och känslor. De är enormt färgstarkaoch brinner för det de gör.TROTS ATT PAULINA RYTKÖNEN är laktosintolerantligger ost henne varmt omhjärtat och blåmögelost är favoriten.– Rocka Fett är en god ost. Det är enblåmögelost som är randig och gjord påtvå olika sorters mjölk.– Anitas kaffeost är inte så dum denheller, den lägger man i kaffekoppen ochså smälter den. Konsistensen är lite somhalloumi, säger Madeleine Bonow.Vilken ost luktar mest illa?– Det är nog, inte så konstigt, Stinkbomben.Vi fick en bit Stinkbomb med oss hem.Men den fick vi slänga. Det är svårt att förvaraluktande ostar. Vi brukar ha med ossen liten kyl i bilen och sedan lägga osten påbalkongen, så att allt inte börjar lukta.Vilken är den snyggaste osten?– Tors ost! Det är en stor rund ost somär täckt av ett orange mögellager.I NÄSTAN FYRA ÅR har Paulina Rytkönenoch Madeleine Bonow bekantat sigmed hundratals olika sorters ostar, i allaformer och färger. De hoppas att derasforskningsprojekt ska bidra till att skapafler arbetstillfällen, stärka landsbygdenoch locka matturister och därmed göraSverige till det nya matlandet.50 | MOA MAJ 2012

ANDERS BURMAN»INGEN MÄNNISKAUTVECKLAS PÅ EXAKTSAMMA SÄTT SOM ANDRA.«FOTO: ANNIKA BORGVåra studenter ska växa som människorVID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA är vimånga som gärna talar om bildning.Medborgerlig bildning brukar lyftas framsom ett centralt begrepp tillsammansmed mångvetenskap och mångkultur(hög skolans tre så kallade M), och underrubriken ”Breddning av bildningsperspektivet”konstateras det i den nyaforsknings­ och utbildningsstrategin atthögskolans mål ”är att alla studenter fårta del av bildningstraditioner, växa sommänniskor och utveckla sin förmåga tillaktivt medborgarskap.”Det är högt ställda ambitioner. Bara ensådan sak som att våra studenter ska växasom människor – hur ska man egentligenförstå det?I vilket fall som helst tycks det gåemot en av de tydligaste tendenserna ivår tid, inte bara inom akademin utan isamhället i stort, nämligen den hysteriskamålstyrningsivern. Alla möjliga typerav verksamheter förväntas numera varamålorienterade, vilket förutom explicitamål implicerar ständiga mätningar,utvärderingar och uppföljningar. Dettamåltänkande, med rötter i instrumentellamanagementteorier inom företags världen,har till sist kommit att genomsyra ocksåden högre utbildningssektorn, från storttill smått.För att bara nämna ett exempel måstesamtliga kurser som ges vid svenskalärosäten ha specifika mål som finnsformulerade i kursplaner. Där framgårdet vad studenterna ska kunna efteravklarad utbildning i form av kunskapoch för ståelse, färdighet och förmåga,värderingsförmåga och förhållningssätt.Tanken är att kursmålen inte bara skavara tydliga, relevanta och realistiska,utan också resultatorienterade och ex a­minerbara. Vid kursens slut ska det gå attavgöra huruvida studenten uppnått måleneller inte.VAD MAN än tycker om detta målfokuseradetänkande – personligen ser jagdet som djupt problematiskt att det blivitså framträdande i akademin – kan mankonstatera att det ändå har vissa fördelar.Bland annat underlättar det jämförelsermellan olika utbildningar och lärosäten,vilket kan vara nog så viktigt, och detf yller en funktion utifrån ett studentsäkerhetsperspektiv.Det finns en poängmed att som kursmålen gör tydliggöraen sorts miniminivå som alla godkändastudenter på en utbildning ska nå upp till.Men som den nämnda forsknings­ ochutbildningsstrategin antyder strävar vi vidSödertörns högskola högre än så. För u­tom att våra studenter ska nå de examinerbarakursmålen vill vi uppmuntra derasaktiva medborgarskap och utvecklingsom människor. Liksom ingen människautvecklas på exakt samma sätt som andraär varje bildningsprocess till sin karaktärmer eller mindre unik och dess slutmållåter sig inte bestämmas i förväg. Somnågon klok människa har påpekat kanbildning sammanfattas som just detta: attbli något på förhand inte givet.En grundtanke i praktiskt taget alllitteratur om bildning är att man inte kanbilda någon annan, utan att det är frågaom en process som med nödvändighetkommer inifrån. Bildning (till skillnadfrån uppfostran) kräver helt enkelt egenaktivitet.DÄREMOT KAN man försöka skapa sågoda förutsättningar som möjligt för attsådana bildningsprocesser ska kunnaäga rum. Detta är något som vi strävarefter vid Södertörns högskola och arbetarmed på en mängd olika sätt. Till exempelfinns det vid högskolan flera utpräglatmång vetenskapliga utbildningsprogram,i många ämnen lämnas stort utrymmeåt seminarier som bygger på studenternasegen aktivitet, och på åtskilligakurser används hemtentamina och andraexaminationsuppgifter som kräver mer avstudenterna än att enbart återge det somstår i kurslitteraturen. På vissa utbildningar,däribland lärarutbildningen, läserstudenterna dessutom skönlitteratur ochfår ta del av olika former av estetiskalärprocesser.Allt detta är en del av den breddningav bildningsperspektivet som vi arbetarmed vid Södertörns högskola, i sista handför att kunna erbjuda utbildningar därstudenterna förutom att uppnå kursmålenockså ges möjligheter att bilda sig på sinaegna unika sätt. Ja, precis: att växa sommänniskor.Anders Burman är lektor i idéhistoriaMOA MAJ 2012 | 51

Södertörnshögskola 2011Utbildningoch studenter81 utbildningsprogramCirka 400 fristående kurser15 826 studenter7 588 helårsstudenter5 927 helårsprestationer78 % genomsnittlig prestationsgrad69% kvinnligastudenterEkonomiVerksamhetens intäkterVerksamhetens kostnaderÅrets kapitalförändring681 360 tkr675 825 tkr5 535 tkrGrundutbildningens andel 61 %Forskningens andel 39 %MyndighetskapitalOförbrukade bidrag35 633 tkr206 908 tkr46 % av studenterna är 24 år eller yngre36 % är mellan 25 och 34 år18 % är 35 år eller äldre69 % kvinnliga helårsstudenter31 % manliga helårsstudenter434publikationerUtbytesprogram:222 inresande studenter139 utresande studenterForskning:434 publikationer24 nyantagna doktorander9 disputationerPersonal678 helårsarbetskrafter(motsvarar 890 individer), varav:50 professorer + 2 gästprofessorer(motsvarar 66 individer)67 doktorander med anställning(motsvarar 95 individer)63 % disputerade lärare63% disputeradelärareDe fem mest sökta programmen inför ht 2011Journalistik och multimedia (JMM)PersonalvetarprogrammetSpelprogrammetJournalistik med samhällsstudier (JMS)Socialt arbete52 | MOA MAJ 2012

EkonomiskredovisningHÖGSKOLAN REDOVISAR för år 2011 ettpositivt verksamhetsutfall på 5 535 tkr. Detär en minskning med 6 040 tkr jämförtmed föregående år.Högskolans totala intäkter för det gångnaverksamhetsåret uppgår till 681 360 tkr.Det är en ökning med 10 404 tkr eller1,6 % jämfört med 2010. Ökning har främstskett av anslagsintäkter, till största del frånutbildning på grundnivå och avanceradnivå. Även finansiella intäkter ökade underverksamhetsåret medan avgiftsintäkternaökade marginellt. Intäkter av bidrag uppgårtill 225 549 tkr, vilket är en minskning med14 493 tkr eller 6,0 % jämfört med 2010.Minskningen av bidrag är en konsekvens avminskade indirekta kostnader men ocksåsom en följd av den kraftiga expansion somskett inom utbildning på grundnivå och avanceradnivå. Det har under de senaste tvååren varit svårt att avsätta tid för forskningdå utbildningsverksamheten ställt storakrav på personella resurser.Verksamhetsårets kapitalförändringuppgick till 5 535 tkr. Den ackumuleradekapitalförändringen per den 31 december2011 uppgår därmed till 35 258 tkr, vilketmotsvarar 8 % av anslagen.RESULTATRÄKNING2011-01-01 2010-01-01(belopp anges i tusen kronor) 2011-12-31 2010-12-31Verksamhetens intäkter 681 360 670 956Verksamhetens kostnader - 675 825 -659 381Verksamhetsutfall 5 535 11 575STUDENTER OCH PERSONAL2011 2010 2009 2008 2007Totalt antal helårsstudenter 7 588 7 457 6 276 5 716 5 850PersonalTotalt ant. lärare (årsarb.) 425 412 381 371 364– andel kvinnor 51% 50% 48% 47% 48%– andel män 49% 50% 52% 53% 52%Antal disputerade lärare (årsarb.) 267 258 226 208 199– andel kvinnor 50% 49% 45% 44% 45%– andel män 50% 51% 55% 56% 55%Antal professorer (årsarb.) 50 45 42 38 35– andel kvinnor 34% 36% 31% 26% 29%– andel män 66% 64% 69% 74% 71%MOA APRIL 2012 | 53

UtbildningSÖDERTÖRNS HÖGSKOLA har som mål attbedriva en starkt forskningsförankrad utbildningpräglad av mångvetenskap, mångkulturoch medborgerlig bildning. Högskolanshöga andel disputerade lärare borgarför att utbildningen på grundläggande ochavancerad nivå har en stark forskningsanknytning.Södertörns högskola bedriverutbildning på grundnivå och avancerad nivåhuvudsakligen inom områdena humanioraoch samhällsvetenskap (cirka 60 %). Därutöverfinns verksamhet i naturvetenskap,teknik, vård och undervisning.Antalet förstahandssökande till Södertörnshögskola har under perioden2008–2011 ökat med över 70 % vilket ärmer än vid något annat svenskt lärosäte.Detta innebär också att antalet förstahandssökandeför första gången är större än antaletantagna studenter.Högskolan hade under verksamhetsåret7 588 helårsstudenter. Prestationsgradenför året var 78 %, en ökning med 5 procentenheterjämfört med föregående år.Under 2011 anordnade högskolan 38utbildningsprogram på grundnivå. Utöverdetta har 43 utbildningsprogram på avanceradnivå samt cirka 400 fristående kurser,varav ett tiotal på distans, anordnats underåret. Det är en ökande volym av såväl antalprogram som kurser.UppdragsutbildningDen totala omfattningen av uppdragsutbildningvid Södertörns högskola har ökat ijämförelse med föregående år. Uppdragsutbildningarhar under verksamhetsåret 2011genomförts av fem av högskolans sex institutionervilket visar på bredden i utbudetoch intresset från institutionerna att bidratill uppdragsutbildningsverksamheten.Strukturförändringarinom utbildningenHögskolan har sedan 2008 haft som målatt ge utbildningsprogrammen en tydligareframtoning, där arbetsmarknadsanknytningoch forskningsförankring ska vara ett sammanhållandekriterium. Målsättningen harvarit att upprätthålla en fortsatt expansion avutbildning på grundnivå och avancerad nivåinom områden med stark forskningspotentialsom står i samklang med högskolans profil.För att utveckla högskolans utbildningsutbudmed utbildningar som har en tydligprofessionsinriktning beviljades under 2009utvecklingsmedel till 15 utbildningsprogramoch två huvudområden. Under 2010 startadefem av dessa program och under 2011har ytterligare två nya kandidatprogramstartats: Politik och aktivt medborgarskapsamt Spelprogrammet. Därigenom har ettnytt och attraktivt utbildningsutbud börjatbyggas upp som lockar nya grupper avstudenter till högskolan.LärarutbildningenHögskolan har under de senaste åren byggtupp en lärarutbildning med tillstånd attexaminera lärare på samtliga nivåer. Avdetta skäl förväntas expansionen av lärarutbildningennu avta och plana ut vid cirka1500 helårsstudenter.Vid Högskoleverkets utvärdering avlandets lärarutbildningar under år 2010fann verket att Södertörns högskola uppfyllerkvalitetskraven för att examinera såvälgrundlärare (mot samtliga inriktningar, detvill säga mot förskoleklass och årskurs 1-3,mot årskurs 4-6 samt mot fritidshem) ochämneslärare. Fyra nya utbildningsprograminom lärarutbildningen startade därför i augusti2011 och ytterligare två i januari 2012.Dessa leder till helt nya examina enligtriksdagens beslut:• Förskollärarexamen• Grundlärarexamen med inriktning motförskoleklass och grundskolans årskurs1–3• Grundlärarexamen med inriktning motgrundskolans årskurs 4–6• Grundlärarexamen med inriktning motfritidshem• Ämneslärarexamen med inriktning motgrundskolans årskurs 7–9• Ämneslärarexamen med inriktning motgymnasieskolanSom en följd av detta kommer tidigarelärarutbildningar stegvis att fasas ut ochersättas av de nya utbildningarna för respektiveexamina.2011 tillhörde ca en femtedel avhögskolans studenter lärarutbildningen.Studentantalet på lärarutbildningarna harfördubblats sedan 2007 och uppgick 2011till 1 448 helårsstudenter. Samtliga lärarprogramhar en interkulturell profil vilketinnebär att undervisningens innehåll ochuppläggning präglas av mångfaldsperspektiv,samt en bildningsprofil som betonar viktenav självreflektion och ett livslångt kunskapssökande.ExaminaHögskolan utfärdade totalt 785 generellaexamina under 2011. Det är en ökning med64 examina i jämförelse med 2010 (9 %).Under 2011 har det utfärdats 13 examina påmasternivå och 132 examina på magisternivå.Masterutbildningarna har först nufullgjort en hel utbildningscykel vilket gör attantalet examina ökat markant i jämförelsemed tidigare år.Vad gäller kandidatexamina har detutfärdats 627 stycken under 2011, vilketär en ökning med 49 stycken jämfört med2010 (8 %). En liten ökning av utfärdadehögskoleexamina har skett under 2011,från 8 stycken 2010 till 13 stycken 2011.Högskolan utfärdade även sina första tredoktorsexamina under 2011.54 | MOA APRIL 2012

HELÅRSSTUDENTER PER UTBILDNINGSOMRÅDE 2008–20112011 2010 2009 2008HÅS % HÅS % HÅS % HÅS %Design 15 0,2% 15 0,2% 15 0,2% 15 0,3%Humaniora 1 606 21,2% 1 628 21,8% 1 393 22,2% 1 284 22,5%Juridik 279 3,7% 302 4,1% 283 4,5% 314 5,5%Undervisning 776 10,2% 748 10,0% 573 9,1% 460 8,1%Naturvetenskap 607 8,0% 629 8,4% 588 9,4% 544 9,5%Samhällsvetenskap 2 512 33,2% 2 460 33,0% 2 073 33,0% 1 892 33,1%Teknik 807 10,6% 774 10,4% 607 9,7% 541 9,5%Vård 144 1,9% 35 0,5%Övrigt 842 11,1% 867 11,6% 744 11,9% 666 11,6%Totalt 7 588 7 457 6 276 5 716ANTAL GENERELLA EXAMINA 2008–2011Examen 2011 2010 2009 2008Doktorsexamen 3 – – –Masterexamen 13 1 0 0Magisterexamen 132 128 110 109Kandidatexamen 627 578 520 420Högskoleexamen 13 8 6 8Antalet förstahandssökandetill Södertörns högskola harunder perioden 2008–2011ökat med över 70 % vilketär mer än vid någotannat svenskt lärosäte.Detta innebär också attantalet förstahandssökandeför första gången är större änantalet antagna studenter.Totalt 788 724 636 537De fem mest sökta programmeninför ht 2011:Journalistik och multimedia (JMM)PersonalvetarprogrammetSpelprogrammetJournalistik med samhällsstudier (JMS)Socialt arbeteDe fem kurserna med flestantal sökande i första handinför ht 2011:Medieteknik AFöretagsekonomi A (halvfart kväll)Konstvetenskap A (distans)Företagsekonomi BKonstvetenskap AMOA APRIL 2012 | 55

Nils Ekedahl»SÖKTRYCKET PÅ VÅRA UTBILDNINGAR HARUNDER DE SENASTE ÅREN ÖKATMER ÄN PÅ NÅGOT ANNAT LÄROSÄTE.«FOTO: ANNIKA BORGUtbildningsåret 2011HUR SKA MAN SAMMANFATTA utbildningsåret2011? För mig personligen prägladesåret av stora förändringar. I börjanav mars fick jag det nyinrättade uppdragetsom prorektor med särskilt ansvar förutbildningsfrågor. Helt oförberedd varjag inte; efter att ha varit prefekt för enav högskolans större institutioner och iflera år varit ledamot av en av de tidigareutbildnings­ och forskningsnämndernatyckte jag att jag hade en bra bild avhögskolans kurser och program. När jagtog mig an mitt nya jobb slogs jag ändåav vilken mångfald våra utbildningar gerprov på: utbudet sträcker sig från friståendekurser som Indisk filosofihistoriaoch International Environmental Managementvia program som Journalistik ochmultimedia och Socialt arbete med storstadsprofiltill lärar­ och ekonomutbildningar.På avancerad nivå finns en mängdkurser, och vi bedriver forskarutbildning ien rad ämnen och med egen examensrättinom fyra mångvetenskapliga områden.Ett kvitto på att kvaliteten är hög fick vidå Högskoleverket efter hård granskningi januari 2011 gav högskolan rätt att geämneslärarexamen i flera ämnen.BREDDEN ÄR ALLTSÅ STOR. Samtidigtfinns något som förenar allt. En del kalllardet Södertörnsandan, andra talar omtre M: mångvetenskap, mångkultur ochmedborgerlig bildning. Oavsett namnhandlar det om en vision av högre studiersom präglas av frihet från gamla strukturer,öppenhet och närhet mellan lärareoch studenter och ett livligt intresse församtidens samhälle. Högskolan ska finnasmitt i världen, som en plats för kunskapssökandeoch kritisk reflektion. Ett konkretuttryck för att det också är så är allastudenter som läser hos oss. Utan demskulle Blickatorget och Alfred Nobels alléinte vara den levande, myllrande platssom den är idag. Södertörns högskolasstudenter spelar en nyckelroll i att göraFlemingsberg till en expansiv och dynamiskakademisk miljö i södra Stockholm.RÄKNAT I ANTAL studenter nådde Södertörnshögskola all time high 2011. Att vi varmånga märktes i korridorerna, i föreläsningssalarna,i biblioteket – och i lunchköerna!Det gav liv och rörelse åt våra husoch handfast konkretion åt det faktum atthögskolan på bara 15 år vuxit till det tredjestörsta lärosätet i Stockholm vad gäller utbildning.Söktrycket till våra utbildningarhar under de senaste åren ökat mer ännågon annanstans i Sverige, vilket visar atthögskolan är en attraktiv studiemiljö. Vihar fördel av att finnas i Stockholmsregionen,där efterfrågan på högre utbildningäven i framtiden kommer att vara stor.Inför framtiden får vi dock räknamed färre studenter. Redan 2011 börjadevi anpassa kostymen till det faktum attregeringens satsning på extra studieplatserför att möta den vikande konjunkturen nuupphört. Att minska intaget kändes ovantför en högskola som länge varit inriktadpå expansion, men med gemensamtansvarstagande lyckades vi bromsa. Detvar nödvändigt och gör att vi nu kan mötaframtiden med goda förutsättningar.I tiden sammanföll inbromsningen medframtagandet av en ny forsknings­ ochutbildningsstrategi. I den tas riktningenut för framtiden. Satsningen på programstår fast samtidigt som utrymme skages för fristående kurser som gör att destudenter som vill kan sätta samman sinegen examen. Alla utbildningar ska varakopplade till en aktiv forskningsmiljö, liksomkopplingarna till arbetslivet ska görasännu tydligare. Därtill ska bildningsperspektivetbreddas, högskolepedagogikenutvecklas och studenterna involveras ännumer i arbetet med att vässa våra kurseroch program. Och våra tre M står fast somövergripande vision för högskolan.ATT VÄRLDEN hela tiden förändras är enplattityd. Samtidigt är det ett påtagligtfaktum, inte minst när det gäller högreutbildning. En del av de krav och utmaningarsom väntar känner vi till: programoch kurser måste vara attraktiva, deltagarnaska vilja slutföra sina studier ochta examen, innehållet måste hålla högstakvalitet. Allt det har vi gemensamt arbetatmed 2011. Därför kan vi se framtiden anmed tillförsikt.Nils Ekedahl är prorektor56 | MOA MAJ 2012

ForskningSÖDERTÖRNS HÖGSKOLA har sedan startenkraftigt betonat forskningens betydelseför grundutbildning och kunskapsutveckling.Det har bland annat inneburit enmedveten prioritering på att anställa läraremed doktorsexamen och att bygga upp miljöerdär grundutbildning och forskning kansamverka. Andelen disputerade lärare vidhögskolan är i paritet med de etableradeuniversiteten och det bedrivs en omfattandeoch högkvalitativ forskning inom istort sett samtliga ämnen vid högskolan, enforskning som i flera projekt dessutom ärmångvetenskaplig.Södertörns högskolas forskningsvolymuppgick under 2011 till 39 % av högskolanstotala intäkter, att jämföra med 42 %för 2010. Östersjöstiftelsen som är den isärklass största forskningsfinansiären stodför 175 529 tkr av högskolans externabidragsintäkter.Utöver Östersjöstiftelsen tilldeladesforskare vid högskolan sammanlagt 44 666tkr från externa bidragsgivare. Bland övrigaforskningsfinansiärer återfinns främst Vetenskapsrådet,Riksbankens Jubileumsfond ochKK-stiftelsen. Total summa för de externabidragsintäkterna under 2011 var 220 195tkr inklusive bidragen från Östersjöstiftelsen,vilket innebar en minskning jämförtmed föregående år.Utbildning på forskarnivåSödertörns högskolas mål har sedan högskolanstillkomst varit att tilldelas examensrättför forskarutbildning och därmed fåmöjlighet att anta och examinera egna doktorander.Tack vare högskolans framgångsrikaforskningsmiljöer inom humaniora, samhällsvetenskapoch naturvetenskap erhölls2010 tillstånd att utfärda doktorsexameninom de fyra ämnesöverskridande områdenaHistoriska studier, Kritisk kulturteori,Miljövetenskapliga studier samt Politik,ekonomi och samhällets organisering. Meddessa examensrättigheter är det nu möjligtatt utveckla profilen inom utbildning ochforskning vid högskolan samt behålla ochrekrytera kvalificerade lärare och forskare.Högskolans doktoranderHögskolans samtliga doktorander uppgickvid 2011 års slut till 95 stycken. Av dessavar 32 antagna vid Södertörns högskolaoch 63 antagna vid annat lärosäte. InnanSödertörns högskola erhöll doktorsexamenstillståndhade högskolan anställdadoktorander vars antagning beslutades vidett samverkande universitet med huvudansvarför forskarutbildningen. Under 2011har sammanlagt nio av dessa så kalladeavtalsdoktorander valt att flytta antagningenoch därmed sin resterande forskarutbildningtill Södertörns högskola.Doktorandantagning 2011Under 2011 utlystes 24 forskarutbildningsplatserför antagning av doktorander vid Södertörnshögskola (se tabellen Nyantagnadoktorander). De utlystes inom områdenaHistoriska studier och Politik, ekonomi ochsamhällets organisering.DisputationerSedan Södertörns högskola erhöll tillståndatt examinera egna doktorer har totalt trepersoner disputerat, två av dem under2011. Under året genomfördes dessutomsju disputationer av doktorander anställdainom BEEGS men med antagning vid andralärosäten.NYANTAGNA DOKTORANDERBaltic and East European GraduateSchool – BEEGSForskarskolan Baltic and East EuropeanGraduate School (BEEGS) är en del av Centrefor Baltic and East European Studies,CBEES. De första doktoranderna antogs tillBEEGS år 2000. Forskarskolan erbjuder eninternationell, mångvetenskaplig, engelskspråkigforskarutbildningsmiljö där mångaav doktoranderna har utländsk bakgrund.Under 2011 fanns det 68 aktiva doktoranderknutna till BEEGS varav 62 hade enanställning vid högskolan under hela ellerdelar av året. 8 av dessa 68 doktoranderdisputerade under 2011.Forskarutbildning inommiljövetenskap2011 är all forskarutbildning vid Institutionenför livsvetenskaper samlad underforskarutbildningsområdet Miljövetenskapligastudier, som innehar egen doktorsexamensrättsedan 2010.Inom Miljövetenskapliga studier fannsunder 2011 fyra doktorander antagna tillforskarutbildning vid Södertörns högskolasamt elva anställda doktorander antagnaenligt det gamla systemet vid andra lärosäten.Under 2011 examinerades den förstaegna doktorn i Miljövetenskapliga studier.Under året disputerade även två doktoranderantagna vid andra lärosäten menanställda vid Institutionen för livsvetenskaper,Södertörns högskola.2011 2010 2009 2008 2007Totalt ant. nyantagna doktorander 24 14 12 12 11– andel kvinnor 62% 71% 50% 58% 82%– andel män 38% 29% 50% 42% 18%MOA APRIL 2012 | 57

Rebecka Lettevall»JAG VILL FRAMHÅLLA DEN KUNSKAPOCH DET ENGAGEMANG SOMSÖDERTÖRNS HÖGSKOLAS FORSKAREOCH LÄRARE FÖRMEDLAR.«FOTO: ANNIKA BORGForskningsåret 2011VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA utgörs närmarehälften av verksamheten av forskningoch forskarutbildning, och ambitionenär det ska fortsätta att vara så. Dettafastslås i den forsknings­ och utbildningsstrategisom högskolans styrelse antog vidslutet av året. I en allt mer konkurrensutsatthögskolevärld är detta ett mål värt attkämpa för.Forskning är en komplicerad processbestående av många moment. Ibland kanden ha sitt ursprung i en specifik frågasom kräver sitt svar, medan det andragånger kan vara ett material eller en situationsom väcker frågor. Ofta har forskningensitt ursprung någonstans mellandessa två.Ett exempel på ett befintligt materialsom väntar på sina frågor är de intervjuersom journalisten Erik Fichtelius under tioår genomförde med tidigare statsministerGöran Persson. Det unika materialet harbearbetats av professor Werner Schmidtvid Samtidshistoriska institutet för att blitillgängligt för forskning och allmänhet.Det ska bli spännande att se vad vi kanlära oss om makt och politik – eller kanskehelt andra saker – när forskare sättertänderna i det materialet!EU-PROJEKTET BERAS implementationär ett exempel på hur en utmanandesituation leder till en typ av forskningsom lämpligen utförs i samverkan. I dethär fallet är utmaningen den övergöddaÖstersjön. Hälften av den näring som tillförsdet utsatta innanhavet idag kommerfrån jordbruket. Om man styr om dagenskonventionella odling och djurhållningmot ekologiska former, kommer övergödningendrastiskt att minska och därmedvattenkvaliteten på sikt att förbättras.För att ett sådant projekt ska lyckas krävssamverkan mellan flera aktörer inom ochutom vårt land. Södertörns högskola ärLead Partner i BERAS Implementation,som omfattar 35 associerade partner frånelva länder i Östersjöregionen. Projektetarbetar med två strategier för implementeringav miljöförbättrande verksamheter;dels ”Östersjövänlig mat”, dels ”ekologiskakretsloppssamhällen” där målet är attbygga modellsamhällen i länderna runtÖstersjön för att inspirera såväl jordbrukaresom beslutsfattare och allmänhet.Strategierna presenterades vid en konferensunder året.INGEN KAN VÄL ha undgått professorBirgitta Almgrens bok Inte bara spioner… Stasi-infiltration i Sverige underkalla kriget? Birgitta Almgren har redantidigare forskat om relationerna mellanSverige och DDR under kalla kriget, mendå främst från ett tyskt perspektiv. Nu harhon gjort motsvarande forskning från ensvensk synvinkel, ett exempel på forskningsom utgår från en specifik fråga.Almgren fick ett unikt tillstånd, om änreglerat, att forska i Säpos arkiv. Utifråndessa dokument och material från andraarkiv skrev hon sedan sin uppmärksam­made bok där hon redogör för de hemligaoch personliga förbindelserna mellanSverige och DDR. Hennes arbete aktualiserari hög grad frågor om forskningensfrihet och forskarens roll i förhållande tillandra företeelser i samhället.PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA finns mångaframgångsrika forskningsprojekt sombeviljats finansiering i konkurrens medandra. Under året tillkom ytterligare 23stycken. Två av de riksbanksfinansieradeprojekten har anknytning till ÖstersjöochÖsteuropaområdet, vilket är särskiltroligt med tanke på högskolans profilering.Kanske kan det också ses som etttecken på att världen förändras: Det ansesinte längre vara ett särintresse att forskakring frågor med denna inriktning.Även i hård konkurrens lyckas vi bramed vår forskning! Framöver kommerdet dock att bli ännu viktigare hur dessresultat publiceras, eftersom publikationsformendelvis utgör grunden för tilldelningenav medel.Slutligen vill jag framhålla den kunskapoch det engagemang som Södertörnshögskolas forskare och lärare förmedlari medierna inom ett brett spektrum avfrågor. Det vore intressant att se en jämförelsedär mellan oss och andra lärosäten.Det skulle inte förvåna mig om vi ligger itopp! Det visar i så fall att vi är ett lärosätemed relevans för samtidens viktiga frågor.Rebecka Lettevall är prorektor58 | MOA MAJ 2012

BiblioteketDEN SNABBT VÄXANDE tillgången tillinformation ställer stora krav på biblioteketi rollen som stöd och samarbetspartner tillhögskolans kärnverksamhet. Fokus har flyttatsfrån att bygga upp egna samlingar tillatt hitta en plats i informationsnavet globaltoch att vägleda till rätt information vid rätttillfälle samt vara ett stöd i att värdera ochkontextualisera informationen. Södertörnshögskolebibliotek är en viktig del i den förforskning och utbildning nödvändiga infrastrukturen.I och med generösa öppettideroch tillgänglighet för allmänheten bidrarbiblioteket till samverkansuppdraget.Ett viktigt instrument i högskolans kvalitetsarbeteär den publikationsdatabas sombiblioteket i ett väl förankrat projekt tagitBIBLIOTEKETS VERKSAMHET I SIFFRORfram under 2011. Publikationsdatabasenfinns i DiVA-systemet som används av 28lärosäten i landet, den följer de nationellaformatrekommendationerna och levererardata till Kungliga bibliotekets sökningstjänstSwepub. Retroaktiv registrering har utförtsav biblioteket för samtliga högskolans forskare10 år tillbaka i tiden.Biblioteket besöks intensiva dagar avcirka 3 000 personer och är en mycketuppskattad lärandemiljö huvudsakligen förhögskolans studenter. Under 2011 har flersittplatser, bland annat fler grupparbetsplatserskapats. Miljön har också moderniseratsmed ny utlåningsteknik (chip) och ett självservicerumför daglån av kurslitteratur.2011 2010 2009Biblioteket besöksintensiva dagar av3 000 personer och ären mycket uppskattadlärandemiljö.Utlån (totalt antal lån) 275 482 286 591 277 335Förvärv av tryckta böcker (antal exemplar) 5 260 5 081 5 329Lärarledd undervisning (antal timmar) 349 436 380Tillgång till elektroniska böcker (antal) 80 377 52 799 48 299Tillgång till elektroniska och tryckta tidskrifter (antal) 16 367 14 075 10 736Kostnad tryckt media (kr) 1 953 118 1 897 982 1 736 205Kostnad elektronisk media (kr) 5 023 828 5 425 454 4 379 689Kostnad tryckt och elektronisk media totalt (kr) 6 976 947 7 323 436 6 115 894Försäljning högskolans publikationer (antal) 1 139 831 705Största delen av mediebudgeten betalas i utländsk valuta vilket förklararnedgången i kostnader för media mellan 2010 och 2011.MOA APRIL 2012 | 59

»SÖKTRYCKET PÅVÅRA UTBILDNINGAR HARUNDER DE SENASTE ÅRENÖKAT MER ÄN PÅ NÅGOTANNAT LÄROSÄTE.«NILS EKEDAHL S. 5660 | MOA MAJ 2012