Kallelse med handlingar KS 2011-09-14 - Munkedals kommun

Kommunstyrelsen2011-09-14

Kommunstyrelsen mandatperioden 2011-2014LedamöterGrupp(s), (c), (mp), (fp), (ksff) (m), (v) (kd)Åsa Karlsson (s) Ann-Sofie Alm (m) Olle Olsson (kd)Said Lundin (s)Joakim Jansson (m)Maria Sundell (s)Nils Herward (m)Jenny Jansson (s)Kerstin Wallsby (v)Rolf Berg (s)Mona Petri (c)Lars Hansson (c)Helena Hansson (c)Torbjörn Segelod (fp)Mikael Karlsson (ksff)Ersättare och dess inträdesordningFör ledamot i gruppen (s), (c), (mp), (fp), (ksff) träder ersättare in i följandeordning:1. Olle Strömberg (s)2. Pia Hässlebräcke (s)3. Håkan Bergqvist (s)4. Inger Orsbeck (s)5. Liza Kettil (s)6. Birgitta Karlsson (c)7. Peter Andersson (c)8. Bengt Ryrmalm (c)9. Jan Petersson (c)10. Hans-Joakim Isenheim (mp)För ledamot i gruppen (m), (v) träder ersättare in i följande ordning:1. Sebastian Andersson (m)2. Alf Sifversson (m)3. Christer Börjesson (m)4. Ove Göransson (v)För ledamot i gruppen (kd) träder ersättare in i följande ordning:1. Rolf Jacobsson (kd)Om ingen ersättare för ledamot i dennes grupp är närvarande träder ersättare i dengrupp som är störst in enligt den gruppens inträdesordning. Om ingen ersättarefrån den största gruppen är närvarande träder ersättare från den nästa störstagruppen in enligt den gruppens inträdesordning osv.

KOMMUNSTYRELSENRevidering av kommunstyrelsens delegationsordningDnr KS 2010-250Yttrande över SOU 2011-39 – likvärdiga förutsättningar – Översyn av denkommunala utjämningenUtredning finns på regeringens webbplats:www.sweden.gov.se/sb/d/14253/a/167118225291Anmälan av delegationsbeslut 295Meddelanden1. Information från West Sweden om WEPA kl 14.00Rune Malm, West Sweden2. Lägesrapport om arbetet med allaktivitetshus i MunkedalCatharina Sundström, folkhälsosamordnare3. Information om kommunens ekonomiHans Clausen, ekonomichef4. Lokala examensmål för industritekniska programmet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL7KOMMUNSTYRELSEN 2011-09-14§ Dnr KS 2011-277Remiss från miljö- och byggnämnden om bygglov för vindkraftverk påfastigheten Foss-Berg 3:1Ansökan om bygglov för uppförande av ett vindkraftsverk inklusive byggnad förtransformatorstation på fastigheten Foss-Berg 3:1 har inkommit till miljö- ochbyggnämnden 2009-02-03. Ärendet var uppe för beslut i miljö- och byggnämnden2009-04-29 § 18, där ett beslut om att nämnden ställde sig positiv till en fortsattberedning av ärendet.Miljö- och byggenhetens bedömning är att åtgärden inte överensstämmer medintentionerna i vindbruksplanen. I Munkedals kommuns översiktsplan ÖP 2010, därframtida attraktiva boendemiljöer föreslås anges Munkedals hamn som ett av deområden kommunen prioriterar för bostadsutbyggnad. En vindkraftsetableringkommer att försvåra framtida utveckling av bostäder i området, men även i andradelar av Tungenäset och runt Gullmarn såsom Saltkällan, Hensbacka och Åsen. Detkommer att få en stor påverkan på landskapsbilden av Tungenäset och delar avGullmarn.Kommunstyrelsens tillväxtenhet delar miljö- och byggenhetens bedömning.BeredningFysiske planerarens tjänsteskrivelse 2011-08-31.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att lämna följande svar på remissen:Kommunens översiktsplan/vindbruksplan 2010 skall tillämpas. Inga enstakaverk skall tillåtas utanför angivna områden enligt vindbruksplanen.Justerandes signUtdragsbestyrkande

prövas. Inom dessa två kategorier kan finnas förutsättningar förvindkraftsetableringar, medan inom övriga kommunen föreslås att ytterligare etteller flera vindkraftsverk inte skall medges.9Miljö- och byggenhetens bedömning är att åtgärden inte överensstämmer medintentionerna i vindbruksplanen. I Munkedals kommuns översiktsplan ÖP 2010, därframtida attraktiva boendemiljöer föreslås anges Munkedals hamn som ett av deområden kommunen prioriterar för bostadsutbyggnad. En vindkraftsetableringkommer att försvåra framtida utveckling av bostäder i området, men även i andradelar av Tungenäset och runt Gullmarn såsom Saltkällan, Hensbacka och Åsen. Detkommer att få en stor påverkan på landskapsbilden av Tungenäset och delar avGullmarn.Ett beviljande av vindkraftsverk i föreslaget läge är därmed inte förenlig med planochbygglagen ( PBL ). Den har inte stöd i PBL:s bestämmelser om hur allmännaintressen ska beaktas vid lokalisering ( 2kap) eller krav på placering av byggnaderså att det inte medför olägenheter för omgivningen ( 3kap.).Bedömning från tillväxtenheten:Den bedömning som miljö- och byggenheten gjort ovan utifrån den nu antagnavindbruksplanen och översiktsplanen från 2010 ställer sig undertecknad heltbakom.Det kan tilläggas att i kommunens översiktsplan kap 2. Strategier för Munkedalskommun- möjligheter och utmaningar, har bl.a. perspektiv förboende/kommunikationer, näringsliv/turism och vindbruksplanering klargjorts.I vindbruksplanens underlag har det också tagits fram en landskapsanalys somdelar upp kommunens yta i tre kategorier, relativt låg, måttlig och relativ godtålighet för vindkraftsanläggningar. Tungenäset har en måttlig tålighet förvindkraftsanläggningar.Det framgår av underlaget i översiktsplanen att kommunen prioriterar ett attraktivtboende, möjlighet till ett näringsliv och turism med bärning på kultur ochnaturvårdsupplevelser på Tungenäset.Översiktsplanen /Framtidsplanen 2010 anger inte att några vindkraftsverk skall fåtillkomma på Tungenäset.Landskapspåverkan av ett vindkraftsverk med en höjd av 150 meter kan ansesvara stor i detta landskap.Som nämns ovan så har vi många detaljplaner på gång med helårsboende påTungenäset , Hensbacka, Saltkällan och Åsen.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiKan bli sämre intresse för tillkommande boende runt ett ev. vindkraftsverk. Mindre underlagtill finansieringen av va‐satsningen på Tungenäset.2. MiljöDet kan upplevas att den försämras.3 FolkhälsaDet kan upplevas att det blir sämre möjligheter till rekreation.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

Förslag till beslutKommunstyrelsen påtalar att kommunens översiktsplan / vindbruksplan 2010 skalltillämpas, att inga enstaka verk skall tillåtas utanför angivna områden enligtvindbruksplanen.10Ronny LarssonFysisk planerareTillväxtenheten455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL51KOMMUNSTYRELSEN 2011-09-14§ Dnr KS 2011-245Remiss angående riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk, tillägg tillöversiktsplan för Uddevalla kommunMunkedals kommun har givits möjlighet att lämna synpunkter påutställningshandling angående riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk, tillägg tillöversiktsplan för Uddevalla kommun. Förslaget innehåller riktlinjer för utbyggnadav vindkraftverk samt en redovisning av de områden där Uddevalla kommun iförsta hand inte vill etablera vindkraft.Uddevalla kommun har för avsikt att ta fram en kommunomfattandelandskapsanalys som stöd för sin översiktliga planering. I denna process kommerområden lämpliga för utbyggnad av vindkraft att tas fram. Utgångspunkten är attvindkraftsetableringar endast kommer att tillstyrkas inom de områden som pekasut som lämpliga för vindkraft i landskapsanalysen.Förslaget redovisar även två s.k. samrådsområden vid kommungränsen, varav detnordöstra sträcker sig in i Munkedals kommun. Inom dessa områden sägerUddevalla kommun sig enligt förslaget inte ha några intressen som motsätter sigvindkraftsetablering.Munkedals kommuns miljö- och tillväxtenheter har tagit fram följandegemensamma synpunkter: I vindbruksplanen för Munkedals pekas området utmedkommungränsen mot Uddevalla kommun ut som ”Område där endast småskaligaverk kan prövas. Större vindkraftverk ska inte tillkomma”. De två s.k.samrådsområdena sammanfaller delvis med områden där Uddevalla kommun iförsta hand inte vill etablera vindkraft. Syftet med samrådsområdena uppfattassom något oklart och bör förtydligas. Dessa samrådsområden berör bl.a. storaopåverkade områden, riksintressen för naturvård och friluftsliv etc, varav detnordöstra samrådsområdet sträcker sig över kommungränsen och berör storaopåverkade områden, riksintresse för friluftslivet och strandskydd inom Munkedalskommun.I Munkedals kommuns landskapsanalys i samband med framtagandet avvindbruksplanen framgår att det utpekade samrådsområdet i Munkedals kommunhar en måttlig tålighet för vindkraftsanläggningar. Analysen har tre steg i sinbedömning: Relativt låg, måttlig och relativ god tålighet för vindkraftsanläggningar.Miljö- och tillväxtenheten anser att vindkraftsetablering i dessa områden är mindrelämplig då konflikt kan uppstå med befintliga naturvårds- och friluftslivsintressen.BeredningFysiske planerarens tjänsteskrivelse 2011-08-22.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att lämna följande synpunkter:- Innebörden av de s.k. samrådsområdena behöver förtydligas.- Det bedöms som olämpligt att peka ut vindkraftsområden vidkommungränsen mot Munkedals kommun om dessa kan komma i konfliktJusterandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL52KOMMUNSTYRELSEN 2011-09-14med stora opåverkade områden, riksintresseområden eller naturskyddadeområden.Justerandes signUtdragsbestyrkande

2011-08-22TJÄNSTESKRIVELSEDnr: Ks 2011/24553KOMMUNSTYRELSENRemiss angåendee riktlinjer förutbyggnad avvvindkraftverk, tillägg till översiktsplan för Uddevallakommun.Munkedals kommun har fått möjlighet att lämna synpunkter på utställningshandlingangående riktlinjer för utbyggnad avv vindkraftverk, tilläggg till översiktsplan förUddevalla kommun.Förslaget innehåller riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk samt enn redovisningav deområden där Uddevalla kommun i första hand inte vill v etableraa vindkraft. .Uddevalla kommun har för avsikt attt ta fram enkommunomfattandee landskaps-analys som stödför sin översiktliga planering. I denna process kommer områdenlämpliga för utbyggnad avvindkraft att tas fram. Utgångspunkten ärr att vindkrafts-etableringar endast kommer att tillstyrkas inomde områden som pekas ut somlämpliga för vindkraft i landskapsanalysen.Förslaget redovisar även två t s.k. samrådsområden vid kommungränsen, varav detnordöstra sträcker sig in i Munkedalss kommun. Inom dessa områdenn sägerUddevalla kommun sig enligt förslaget inte ha några intressen som motsätter sigvindkraftsetablering.Munkedals kommuns miljö- och tillväxtenheterhar tagit fram gemensammasynpunkter:I vindbruksplanen för Munkedals kommun ( antagen av kommunfullmäktige 2010-06-30 § 32) pekas området utmed kommungränsen mot Uddevalla U kommun utt som”Område där endast småskaliga verkk kan prövas. Större vindkraftvervrk ska intetillkomma” .De två s.k. samrådsområdena sammanfaller delvis med områden där Uddevallaakommun i första hand intevill etablera vindkraft. Syftet med samrådsområdenauppfattas som något oklart och bör förtydligas.Dessa samrådsområden berör bl.a.storaopåverkade områden, riksintressen för naturvård och friluftsliv, Natura 2000,naturreservat och strandskyddsområden, varavv det nordöstra samrådsområdettsträcker sig över kommungränsen och berör stora opåverkade områden,riksintresse för friluftslivett och strandskydd inom Munkedals kommun.I Munkedals kommuns landskapsanalys i samband med framtagandet avvindbruksplanen framgår att det utpekade samrådsområdet i våran kommun har enmåttlig tålighett för vindkraftsanläggningar. Analysen har tre t steg i sin bedömning:Relativt låg, måttlig och relativ god tålighet för vindkraftsanläggningar.Miljö- och tillväxtenhetenanser att vindkraftsetablering i dessa d områden är mindrelämplig då konflikt kan uppstå med befintliga naturvårds-och friluftslivsintressen.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74• www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

54Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiTuristiska intressen2. MiljöMindre attraktivt för turismnäringen3 FolkhälsaIntresset minskar för området ur friluftslivssynpunkt.Förslag till beslutKommunstyrelsen beslutar att innebörden av de s.k. samrådsområdena behöverförtydligas.SamtBedömer det som olämpligt att peka ut vindkraftsområden vid kommungränsenmot Munkedals kommun om dessa kan komma i konflikt med stora opåverkadeområden, riksintresseområden eller naturskyddade områden.Ronny LarssonFysisk planerareTillväxtenheten455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

55Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverkTillägg till översiktsplan för Uddevalla kommunUtställningshandlingnovember 2007, reviderad april 2010 och juni 2011Miljö och StadsbyggnadKommunens första större vindkraftverk: Rålanda på Bokenäset. Ca 1 megawatts effekt. Uppfört i september 2006.

InnehållsförteckningInledning4Sammanfattning och förutsättningar 5Riktlinjer 6Lokalisering6Utformning7Hälsa och säkerhet 8Avveckling8Riksintresse för vindbruk 12Kriterier för utpekande av 2008 års områden 12Revidering av Riksintresset för vindbruk 12Tillståndsprövning och genomförande 14Stora anläggningar 14Medelstora anläggningar (under tillståndsnivå) 14Gårdsverk och miniverk (under anmälningsnivå) 15Kommunens tillstyrkan krävs 15Konsekvenser av förslaget 16Kommunens gällande översiktsplan 16Sociala konsekvenser 16Ekonomiska konsekvenser 16Ekologiska konsekvenser 17Konsekvenser för grannkommunerna 17Miljöbedömning18Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 18Inledning18Syfte och avgränsning 18Allmän beskrivning av konsekvenser som kanuppkomma vid etablering av vindkraft 19Vindkraft och miljökvalitetsmål 19Konsekvenser av utbyggnad 23Nollalternativet23Utbyggnad enligt landskapsanalysen 23Förebyggande åtgärder 24Samlad bedömning av miljökonsekvenserna 24Ett urval litteratur och referenser 26563

57InledningUddevalla kommun har i samband med sin aktualitetsförklaring2006 av kommunens översiktsplan beslutat att ”Förutsättningarnaför etablering av vindkraftverk klargörs snarasti en sektoriell översiktsplan för kommunens hela yta”.Föreliggande handling har utarbetats enligt reglerna i planochbygglagen. Förslaget har upprättats av Miljö och Stadsbyggnad.Miljö och stadsbyggnadsnämnden beslutade den 16 oktober2008 att med tillstyrkan överlämna det kompletteradeförslaget av översiktsplan för vindkraft till kommunfullmäktige.Den 26 november 2008 beslutade kommunstyrelsen attföreslå kommunfullmäktige att besluta om att anta förslaget.Kommunfullmäktige beslutade den 14 januari 2009 att återremitteratill kommunstyrelsen för vidare utredning av avvägningenmellan naturvårdsintressen och riksintresset förvindbruk. Den 27 maj 2009 beslutade kommunstyrelsen attåterremittera ärendet till Miljö och stadsbyggnad för besökpå berörda platser. Miljö och Stadsbyggnadsnämnden beslutadeden 20 augusti 2009 att besvara remissen med en redogörelseför Miljö och stadsbyggnads förberedelser av kommunstyrelsensbesök på berörda platser. Den 30 september2009 beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktigeatt avslå förslaget från Miljö och stadsbyggnadsnämndentill översiktsplan för vindkraft samt att uppdra åtMiljö och stadsbyggnadsnämnden att arbeta in riksintressenaför vindbruk i planen och återkomma med den nyaöversiktsplanen till kommunfullmäktige. Den 11 november2009 beslutade kommunfullmäktige att återremittera ärendettill Miljö och stadsbyggnadsnämnden för att verkställaen ny utställning samt att arbeta in riksintressena i planenoch återkomma med förslag på en ny översiktsplan till kommunfullmäktige.Planen ställdes ut 7 juli - 4 oktober 2010.I juni 2011 fattade kommunstyrelsen beslut om revideringsamt ny utställning av planen. Anledningen till revideringenär försvarets hinderfria yta och förändrade förutsättningarför samt utökad kunskap om etablering av vindkraft. Föreliggandehandling innehåller riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverksamt en redovisning av de områden som kommuneni första hand inte vill etablera vindkraft.Kommunfullmäktige beslutar om antagande av riktlinjernasom ett så kallat tematiskt tillägg till den obligatoriskaöversiktsplanen för kommunen.Översiktsplanen är inte bindande i juridisk mening menskall alltid beaktas vid detaljplanering och tillståndsprövningav olika berörda myndigheter.4

58Sammanfattning och förutsättningarRiktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk är ett tematiskttillägg till Uddevalla kommuns översiktsplan. Syftet medriktlinjerna är att de ska utgöra ett underlag för hur vindkraftverkbör etableras i Uddevalla kommun.Riksdagen beslutade i juni 2009 att fastställa en nationellplaneringsram för vindkraft till motsvarande en produktionskapacitetpå 30 TWh, varav 20 TWh på land, tillår 2020. I slutet av år 2010 fanns det 1655 vindkraftverk iSverige med en total installerad effekt på 2019 MW. Under2010 genererade den svenska vindkraften 3,5 TWh el.Den nya planeringsramen innebär för Västra Götaland ettregionalt planeringsmål om ca 5 TWh år 2020, vilket motsvararelproduktion från 800 vindkraftverk med en genomsnittligeffekt på 2,5 MW. I slutet av år 2010 fanns det 364vindkraftverk i Västra Götaland med en total installeradeffekt på 391 MW. Under 2010 genererade vindkraften iVästra Götaland 582 GWh el.Under 2008 förbrukades 473 GWh el i Uddevalla kommun.För att uppnå den elförbrukningen krävs nästan 80vindkraftverk med en genomsnittlig effekt på 2,5 MW. Föratt få en uppfattning om vad den nationella planeringsramens20 TWh på land kan innebära för Uddevalla kommunså kan man beräkna Uddevallas andel efter yta, befolkningoch förbrukning. Den ytmässiga andelen blir 4-5 verk, denbefolkningsmässiga andelen blir 18 verk och den förbrukningsmässigaandelen blir 12 verk.Efter samråd med länsstyrelserna och andra statligamyndigheter och verk beslutade Energimyndigheten år2008 om områden av riksintresse för vindbruk (se karta s13) i landet i enlighet med 3 kap 8 § miljöbalken. För attförbättra planeringsverktyget Riksintresse för vindbruk ochbistå kommuner och länsstyrelser i deras uppgift att planeraför den lokala mark- och vattenanvändningen reviderarEnergimyndigheten riksintresset under 2011-2012. Revideringenomfattar både process, metod och kriterier. Revideringförväntas resultera i både borttagande av befintligariksintresseområden, justering av gränser och angivande avhelt nya områden, utifrån de kriterier som utarbetas i dialogmed Boverket och länsstyrelserna. Revideringen planerasvara färdig tidigast första kvartalet 2012.Uddevalla kommun har för avsikt att ta fram en kommunomfattandelandskapsanalys som stöd för sin översiktligaplanering. I denna process kommer områden lämpligaför utbyggnad av vindkraft att tas fram. Utgångspunktenär att vindkraftsetableringar endast kommer att tillstyrkasinom de områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft5

59i landskapsanalysen. Planen och landskapsanalysen avserendast medelstora och stora anläggningar, inte miniverkoch gårdsverk. Landskapsanalysen ska utgöra ett komplementtill det här dokumentet.I föreliggande planförslag redovisas områden där kommuneni första hand inte vill etablera vindkraft (se karta s9). Områdena består av Riksintressen för friluftsliv, naturvårdoch kulturmiljövård, Natura 2000, Stora opåverkadeområden, Naturreservat & Hushållningsbestämmelserna.Planförslaget redovisar även Försvarsmaktens yta för hinderfrittflyg och samrådsområde inom vilka kommunen intehar några intressen som motsätter sig vindkraftsetablering.Kommunen vill dock inte medge prövning av vindkraftsetableringarinom dessa områden om inte Försvarsmaktenfinner det förenligt med deras intressen.Inom närliggande flygplatsers intresseområden (se kartas 10) ska respektive flygplats få varje specifikt ärende för yttrande.RiktlinjerLokaliseringKommande vindkraftsetableringar kommer endast att tillstyrkasinom de områden som kommunens landskapsanalyspekar ut som lämpliga för vindkraft.Nya bostäder ska undvikas i en zon om 500 meterfrån de områden som kommunens landskapsanalys pekarut som lämpliga för vindkraft.Kommunen vill i första hand inte etablera vindkraft i följandeområden: Riksintressen för friluftsliv, naturvård ochkulturmiljövård, Natura 2000, Stora opåverkade områden,Naturreservat & områden omfattade av Hushållningsbestämmelserna(se karta s 9).Etablering av vindkraftverk ska företrädelsevis ske i grupperom minst tre verk. Avståndet mellan verken ska intevara större än att det kan betraktas som en grupp. Avståndmellan grupper av vindkraftverk ska vara så stort att deuppfattas som åtskilda. Etablering av färre än tre verk börendast ske i undantagsfall.Avstånd till vägar och järnvägar ska följa Trafikverkets rekommendationereller vara fastställda i samråd med Trafikverket.6

60Avstånd till kraftledningar ska följa Elsäkerhetsverkets rekommendationereller vara fastställda i samråd med Elsäkerhetsmyndigheten.Tillgänglig eller planerad elanslutning, samt konsekvenserav elanslutningen, ska tillsammans med elnätsägaren undersökasoch redovisas.Samrådsförfarande bör genomföras mellan vindkraftsbolagoch de radiolänksoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringenför respektive område.Inom Försvarsmaktens hinderfria yta och samrådsområden(se karta s 11) tillåts inga nyetableringar av vindkraftverkom de inte är förenliga med Försvarsmaktens intressen.Inom närliggande flygplatsers intresseområden (se kartas 10) ska respektive flygplats få varje specifikt ärende föryttrande.Vid etableringar 3 km från kommungräns eller närmre skasamråd med berörd kommun genomföras.Om närliggande kommun berörs av vägar eller kraftledningsutbyggnadmed anledning av vindkraftsetablering iUddevalla kommun ska samråd ske med berörd kommun.UtformningVid kompletteringar i befintliga grupper bör tillkommandeverk visuellt samverka med befintliga vad gäller storlek, höjdoch utformning.Enhetlig utformning inom en grupp ska eftersträvas, så atttyp av verk, färgsättning och rotationsriktning blir sammainom gruppen. Reflexfria material ska användas på rotor ochtorn.Text, logotyp eller annan reklam bör inte förekomma påtorn. Tillverkarens och/eller ägarens namn kan lämpligenanges på turbinhuset.7

61Hälsa och säkerhetHinderbelysning ska utformas så att olägenheter för närboendeundviks så långt det är möjligt. Utförande av alternativalösningar gällande hinderbelysning ska ansökas om hosTrafikverket.Antalet skuggtimmar per år vid bostad eller annan störningskänsligbebyggelse får uppgå till högst 30 timmar teoretiskskuggtid per år, 8 timmar faktisk skuggtid per år och30 minuter per dygn.Områden planerade för rörligt friluftsliv bör inte belastasmed en ekvivalent bullernivå högre än 35 dB.En riskbedömning med förslag till åtgärder mot tänkbaraolyckor kan erfordras då vindkraftverk lokaliseras till områdendär allmänheten frekvent vistas i vindkraftverkens närområde(iskast eller andra nedfallande delar).AvvecklingRiktlinjer och villkor för avveckling av vindkraftanläggningarska ställas i bygglov och anmälan enligt miljöbalken.8

9Lane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneVäg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172BredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoLJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILEGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundE6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6RåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadVäg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161TorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpE6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6SundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårOmråden där kommunen i förstahand inte vill etablera vindkraftRiktlinjer för utbyggnad avvindkraftverkTillägg till översiktplan förUddevalla kommun juni 2011Gränslinjerna skall inte tolkas exakt62

10Lane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneVäg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172BredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoLJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILEGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundE6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6RåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadVäg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161TorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpE6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6SundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårBackamo, Rörkärrs flyglatserSåtenäs flygplatsLandvetter flygplatsGöteborg city airportGränslinjerna skall inte tolkas exaktRiktlinjer för utbyggnad avvindkraftverkTillägg till översiktplan förUddevalla kommun juni 2011Intresseområden, flygplatserHela kommunen omfattas av Trollhättan /Vänersborg flygplats intresseområde63

11Lane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneVäg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172Väg 172BredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoLJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILEGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundE6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6RåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadVäg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 44Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161Väg 161TorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpE6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6E6SundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårHinderfri ytaSamrådsområdenGränslinjerna skall inte tolkas exaktRiktlinjer för utbyggnad avvindkraftverkTillägg till översiktplan förUddevalla kommun juni 2011Försvarets intresseområden64

65Riksintresse för vindbrukSedan 2004 finns i Sverige mark- och vattenområden somär angivna som riksintressen för vindbruk. Efter en översynanger Energimyndigheten år 2008 fler och större områden.Det är nu 423 områden i 20 län som tillsammans utgör drygttvå procent av Sveriges yta.Kriterier för utpekande av 2008 års områdenFöljande kriterier har använts vid utpekandet av områden avriksintresse för vindbruk:• Huvudkriterium: Områden med en beräknad medelvindom lägst 6,5 meter per sekund på 71 meters höjd (övernollplansförskjutningen) över land och hav ut till territorialgräns,samt i ekonomisk zon.• Undantag 1: Områden enligt miljöbalken 7 kap. 2 § (nationalpark)och 4 kap. 7 § (nationalstadspark)• Undantag 2: Områden enligt miljöbalken 4 kap. 5 §(obrutet fjäll)• Undantag 3: Bebyggelseområden enligt lantmäteriets”Terrängkartan” med ett skyddsavstånd av 400 m (sluten,hög, låg och fritidsbebyggelse)• Undantag 4: Områden med bottendjup större än 30 m.• Undantag 5: Områden som faller ut av ovanstående kriteriervars yta är mindre än 3 km².På följande sida redovisas de riksintresseområden för vindbruksom berör Uddevalla kommun.Revidering av Riksintresset för vindbrukFör att förbättra planeringsverktyget Riksintresse för vindbrukoch bistå kommuner och länsstyrelser i deras uppgiftatt planera för den lokala mark- och vattenanvändningenreviderar Energimyndigheten riksintresset under 2011-2012. Revideringen omfattar både process, metod och kriterier.Revidering av förväntas resultera i både borttagandeav befintliga riksintresseområden, justering av gränser ochangivande av helt nya områden, utifrån de kriterier somutarbetats i dialog med Boverket och länsstyrelserna. Revideringenplaneras vara färdig tidigast första kvartalet 2012.12

13Lane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLane-RyrLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneLaneStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultStenshultVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikVassbovikBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletBredfjälletLJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILELJUNGSKILEGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödGrinnerödBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoBackamoForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaForshällaKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödKöperödLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaLyckornaSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundSundUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLAUDDEVALLASunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenSunningenGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergGustafsbergHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletHerrestadsfjälletUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundUlvesundRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsRestenäsHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadHerrestadResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödResterödAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsAmmenäsUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaUndaRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynRåssbynHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpHogstorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpTorpUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbyUtbySundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSundsandvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikSkredsvikStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödStudserödRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroRotviksbroHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsHögåsGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergGullmarsbergKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaKavlandaBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenBerghogenEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergEriksbergHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckHällebäckJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallJordfallBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsBokenäsSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårSkårDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkDragsmarkRiksintresse för vindbrukRiksintresse för vindbruk66

67Tillståndsprövning och genomförandeFrån och med den 1 augusti 2009 gäller nya regler för prövningav vindkraft. Reglerna har ändrats i miljöbalken och iplan- och bygglagen. Syftet med ändringen är att underlättautbyggnaden av vindkraft utan att minska kraven på enrättssäker och omsorgsfull prövning.Stora anläggningarTillstånd från länsstyrelsen enligt MB 9 kapitel krävs för• samtidigt anläggande av två eller fler vindkraftverk sominklusive rotorblad är högre än 150 meter.• gruppstation med sju eller fler vindkraftverk, som vartoch ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter.• tillkommande vindkraftverk som vid successiv utbyggnadinom ett område överskrider tillståndsgränsen förhela området.Bygglov krävs inte för vindkraftverk som omfattas av tillståndenligt 9 eller 11 kapitlet MB, dock krävs en bygganmälan.Medelstora anläggningar (under tillståndsnivå)Anmälan till kommunen enligt MB krävs för• vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 meter.• en gruppstation med två eller flera vindkraftverk, under50 meter.För dessa verk krävs även bygglov.Enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhetoch hälsoskydd ska en anmälan av verksamhet för vindkraftverk,utöver vad som anges i 25 § första stycket, innehålla1. ett kartunderlag som visar verksamhetens lokalisering,2. en teknisk specifikation som för varje vindkraftverk innehåller uppgift om höjden inklusive rotorblad, navhöjdenoch rotordiametern samt övriga tekniska uppgifter av betydelse,3. en beskrivning av vindförhållandena på platsen och detförväntade energiutbytet från verksamheten,4. en beskrivning av hur verksamheten påverkar natur- ochkulturmiljöer, särskilt områden som är reglerade i 3, 4 och7 kap. miljöbalken,14

685. en uppgift om huruvida det eller de vindkraftverk somomfattas av anmälan ska stå tillsammans med redan uppfördavindkraftverk,6. en redogörelse för förekomsten av vindkraftverk inom enradie på 2 kilometer från varje vindkraftverk som omfattasav anmälan,7. en redogörelse för de vägar som behövs för uppförandeoch drift av anläggningen och verksamheten,8. en redogörelse för dragningen fram till elnätet av dekraftledningar som behövs för uppförande och drift av anläggningenoch verksamheten,9. en landskapsanalys som med ett fotomontage eller påannat sätt visar hur anläggningen syns i landskapet,10. en beräkning av bullret från anläggningen vid berördabyggnader, och11. en beräkning av skuggning och reflexer från anläggningenvid berörda byggnader.Gårdsverk och miniverk (under anmälningsnivå)För enstaka vindkraftverk som är lägre än 50 meter inklusiverotorblad krävs varken miljötillstånd eller anmälan. Dockkrävs bygglov för verk då någon av nedanstående punkteruppfylls:• en rotordiameter på mer än 3 meter• en höjd på mer än 20 meter• en placering närmare tomtgräns än verkets höjd• en fast montering på byggnadKommunens tillstyrkan krävsFrån den 1 aug 2009 gäller följande:MB 16 kap 4 §: Tillstånd till en anläggning för vindkraftfår endast ges om den kommun där anläggningen avses attuppföras har tillstyrkt det. Första stycket gäller inte om regeringenhar tillåtit verksamheten enligt 17 kap.Avsikten är att bibehålla kommunens inflytande över vilkaändamål mark- och vattenområden är mest lämpade förmen samtidigt ta bort dubbelprövningen enligt MB och PBL.Kommunens tillstyrkan krävs oavsett om verksamheten omfattasav krav på tillstånd eller om verksamhetsutövaren ansöktom s k frivilligt tillstånd. Observera att tillstånd inte kanges förrän kommunen har tillstyrkt ansökan.Det innebär att kommunerna i princip har ”vetorätt” närdet gäller tillståndspliktiga anläggningar. Undantaget gälleratt regeringen kan tillåta vindkraftsanläggningar, som frånnationell synpunkt är synnerligen angelägna att komma tillstånd.15

69Konsekvenser av förslagetKommunens gällande översiktsplanDetta tematiska tillägg till översiktsplanen kommer, tillsammansmed den kommande landskapsanalysen, om de antas,att gälla som ”överlagrade skikt” till den gällande översiktsplanenför kommunen.Sociala konsekvenser-Landskapsbilden kan förändras mer eller mindre av vindkraftverk,enskilda eller i grupp. En del människor uppleverdet som negativt att utsikten och upplevelsen av ett ”opåverkat”landskap förändras. Det är viktigt att stor omsorg ägnasåt placering och gruppering samt att den som vill bygga visari förväg med hjälp av t ex fotomontage hur landskapsbildenförändras från platser där många människor vistas eller färdas.-Friluftslivet kan påverkas negativt genom att tidigare opåverkadenatur- och friluftsområden delas av nya vägar ochkraftledningar.-Risk och säkerhet (haverier, isnedfall m m)prövas närmare vid tillståndsprövningar.-Störningar som buller, reflexer och skuggverkanprövas närmare vid tillståndsprövningar.-Vindkraftverken har ett positivt symbolvärde. Verken visartydligt hur en långsiktigt hållbar elproduktion kan ske på ettsätt som inte släpper ut några föroreningar.Ekonomiska konsekvenser-Vindkraft skapar arbetstillfällen. Anläggning av vägar, fundamentm m ger jobb, främst för lokala entreprenörer. Underdrifttiden krävs personal för underhåll och tillsyn, oftastsamordnat i en större region än en kommun.-Fastighetsvärde. Det finns risk för påverkan på värdet avfastigheter som hamnar i relativ närhet till vindkraftverk.-Elkraftförsörjning.Vindkraftverk och andra förnybara energikällorkommer att bli mer konkurrenskraftiga i takt medatt miljöförstörande energikällor i större grad kommer att fåbära sina egna miljökostnader.-Radio- och telekommunikation, civil och militär16

70Eventuella störningar prövas från fall till fall. Ibland går nätverken förkommunikation att bygga om på exploatörens bekostnad.-Jord- och skogsbruketNya vägar kan underlätta för skogsbruket. Jordbruket bedöms intekomma att påverkas.Ekologiska konsekvenserSe avsnittet om miljöbedömning och MKB på sidan 18.Konsekvenser för grannkommunernaIngen av grannkommunerna berörs direkt av detta tillägg till översiktsplanen.I samband med tillståndsprövning av projekt närmarekommungräns än 3 kilometer eller om grannkommunen kan kommaatt beröras på annat sätt, t ex genom påverkan på områden med känsliglandskapsbild, skall alltid samråd ske med den berörda kommunen.Kommunernas prövning av projekt som kräver tillstånd i flerakommuner ska samordnas så långt som möjligt.17

71MiljöbedömningEn miljöbedömning ska göras enligt miljöbalkens 6 kapitel11 § i samband med kommunens översiktsplan. Syftet medmiljöbedömningen är att miljöaspekter vägs in i planen såatt en hållbar utveckling främjas.Vindkraftverk kan enligt miljöbalken ibland anses medföraen ”betydande miljöpåverkan”. Då krävs enligt miljöbalkens6 kapitel 12-18 §§ en miljökonsekvensbeskrivning(MKB) både vid planering och etablering. Som underlag förden obligatoriska miljöbedömningen skall därför en särskildMKB upprättas av kommunen vid översiktsplanering.Den som avser att bygga två eller fler vindkraftverk sominklusive rotorblad är högre än 150 meter eller en gruppstationmed sju eller fler vindkraftverk, som vart och ett inklusiverotorblad är högre än 120 meter måste upprätta en egenmiljökonsekvensbeskrivning inför länsstyrelsens prövningenligt miljöbalkens 9 kap.I korthet bedömer kommunen att:• Betydande övergripande miljövinster görs avvindkraftsutbyggnad.• Landskapsbilden påverkas från vissa platser ochstråk där människor vistas och färdas. Upplevelsenav sådan påverkan varierar över tid.• Inga områden som ingår i nätverket Natura 2000 påverkaseller förutsättningar för växt- och djurlivet inaturreservat.Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)Gällande förslag till översiktsplan för Uddevalla kommun,riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverkInledningFör att få en strukturerad vindkraftsutbyggnad samt underlättaprocessen vid etablering av vindkraft i Uddevallakommun inarbetas riktlinjer och rekommendationer förvindkraft i en översiktsplan och en landskapsanalys för helakommunens yta.Syfte och avgränsningSyftet med att klarlägga förutsättningarna för etablering avvindkraftverk är att öka och underlätta användningen av en18

72förnybar energiresurs samtidigt som negativ miljöpåverkanminimeras.Miljökonsekvensbeskrivningen av planförslagets alternativautformningar kommer att avgränsas till de övergripandefrågorna eftersom den ingår i en översiktlig plan. Vidsidan av denna övergripande miljöbedömning måste en separatbeskrivning av miljöpåverkan göras för varje enskiltverk eller grupp av verk när det gäller faktorer som buller,skuggbildning, landskapsbild, vägar, fundament, transformatoreroch kraftledningar. En efterföljande planering ochprövning sker därmed för att hindra och begränsa miljöpåverkanäven i de områden som utpekats som prioriterade förvindkraft.Detta mer detaljerade underlag tas fram av exploatören isamband med tillståndsprövning och etablering.Allmän beskrivning av konsekvenser som kan uppkommavid etablering av vindkraftLokalt kan vindkraftverk uppfattas som negativa för miljöneftersom de syns, hörs och påverkar landskapsbilden. I etthelhetsperspektiv där även regional och global påverkanvägs in så framträder vindkraftens fördelar tydligare. Utsläppfrån förbränning av fossila bränslen ger långsiktigaoch i vissa fall irreversibla förändringar på miljön.Miljöbalkens första paragraf anger att balkens bestämmelserska främja en hållbar utveckling med en hälsosamoch god miljö för nuvarande och kommande generationer.Den ska tillämpas så att återanvändning och återvinning liksomhushållning med material, råvaror och energi främjasoch kretslopp uppnås. Förnybara energikällor ska vidare användasi första hand. Vindkraft är en förnybar energikällasom har en mycket kort energiåterbetalningstid. Dennakraftkälla överensstämmer därmed helt med miljöbalkenssyfte.I miljöbalken definieras vindkraft även som ”miljöfarligverksamhet” eftersom den innebär en användning av marksom kan medföra olägenhet genom buller, skakningar ochljuseffekter. Därmed tillämpas samma regler och krav somför andra typer av kraftverk och anläggningar med mer miljöpåverkandeverksamhet.Vindkraft och miljökvalitetsmålRiksdagen har fastställt 16 övergripande miljökvalitetsmålmed tillhörande delmål som preciserar hur vi ska nå en ekologiskthållbar utveckling inom en generation. Dessa ska säkerställaen god hälsa och god miljö såväl nu som i framtiden.Miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Baranaturlig försurning och Ingen övergödning är alla kopplade19

73till vår användning av energi och de utsläpp som sker videnergiomvandlingen. Det är framförallt de fossila energikällornasom bidrar till dessa utsläpp men även biobränslenbidrar i viss mån till utsläpp som är miljöpåverkande menkanske inte klimatpåverkande. Förbränning orsakar utsläppav oförbrända kolväten, ozon, partiklar och stoft som är hälsofarligt.Förbränningen kan också på grund av sina utsläpp orsakaskador på skörd och växtlighet samt orsaka att byggnadsmaterialvittrar sönder eller korroderar. Kärnkraft orsakarmiljöproblem under hela sin livscykel och kan också leda tilloöverskådliga konsekvenser vid ett haveri.Till och med vattenkraft som energikälla orsakar miljöpåverkangenom det ingrepp i landskapsbild som det medförsamt genom sin påverkan på flora och fauna. Vindkraftensom produktionskälla är tillsammans med vågkraften (somännu inte är tekniskt färdigutvecklad) fri från utsläpp ochkan därmed bidra till att nå de miljömål som förknippas medförbränning men även miljömålen Hav i balans samt levandekust och skärgård.Några energikällors utsläpp vid drift samt annan miljöpåverkanEnergikälla Energiråvara Utsläpp vid drift Annan miljöpåverkanFörbränning Kol, olja, gas CO 2 , NO x , SO 2 , oförbrändakolväten, StoftOljeutvinning, gruvor,råvarutransporterFörbränning Biobränslen NO x , SO 2 , oförbrända Skogsbruk, transporterkolväten, StoftVattenkraft StrömmandevattenIngaExploatering av markoch vattendragVågkraft Vågrörelser Inga Ytanspråk i hav/fjordVindkraft Vind Inga Markanspråk, bullerSolvärme/ Solinstrålning IngaMarkanspråksolcellerKälla: Naturvårdsverket 1998Miljömålet Levande sjöar och vattendrag innehåller ettdelmål som innebär att särskilt värdefulla natur och kulturmiljöerskyddas långsiktigt. Detta delmål behöver vägas in ibedömningen av om ett område är lämpligt för vindkraftsetablering.Om det används ett restriktivt förhållningssätt tillvindkraft i områden med värdefulla natur- och kulturmiljöerså bidrar detta till att uppfylla miljömålet Levande sjöar ochvattendrag.Enligt miljömålet God bebyggd miljö ska program ochstrategier tas fram för hur energianvändningen ska effektiviserasför att på sikt minskas, hur förnybara resurser ska tas20

74tillvara och för utbyggnad av produktionsanläggningar förfjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft. Det arbetesom görs för att klarlägga förutsättningarna för var vindkraftär lämpligt i kommunens olika delar kan därigenom sägasbidra till att uppfylla miljömålet om en god bebyggd miljö.Boende och arbetsmiljö kan påverkas av skuggbildning, bulleroch av den förändring i landskapsbild som ett vindkraftverkger upphov till på grund av sin storlek och ständigarörelse när det är i drift. Dessa aspekter måste vägas in såatt vindkraftverk inte motverkar målet om en god bebyggdmiljö.Till begreppet god bebyggd miljö hör också de tätortsnärarekreationsområden som ännu inte påverkats av exploateringar.För fyra av de nationella miljömålen kan vindkraft bedömasha en direkt positiv effekt och för ytterligare åtta avmiljömålen finns en indirekt positiv effekt. Det krävs i vissafall att hänsyn tas vid etableringen för att vindkraftverket ellergruppen av vindkraftverk inte ska ge en negativ effekt påmiljökvalitetsmålen (SOU 1999:75).Vindkraftens positiva påverkan på miljökvalitetsmål1. Frisk luft Direkt påverkan2. Grundvatten av god kvalitet Indirekt påverkan3. Levande sjöar och vattendrag Indirekt påverkan, hänsyn krävs4. Myllrande våtmarker Indirekt påverkan, hänsyn krävs5. Hav i balans samt levande kust Indirekt påverkan, hänsyn krävsoch skärgård6. Ingen övergödning Direkt påverkan7. Bara naturlig försurning Direkt påverkan8. Levande skogar Indirekt påverkan9. Ett rikt odlingslandskap Indirekt påverkan, hänsyn krävs10. Storslagen fjällmiljö Indirekt påverkan, hänsyn krävs11. God bebyggd miljö Indirekt påverkan, hänsyn krävs12. Giftfri miljö Berörs ej13. Säker strålmiljö Berörs ej14. Skyddande ozonskikt Berörs ej15. Begränsad klimatpåverkan Direkt påverkan16. Ett rikt växt- och djurliv Hänsyn krävsKälla: (SOU 1999:75) med komplettering avseende miljökvalitetsmål 16Ett vindkraftsverks direkta fysiska miljöpåverkan bestårav fundament, tillfartsväg, nedgrävda kablar till elnätet samtsjälva vindkraftverket som tar i anspråk en del av markenoch luftrummet. Växtlivet på platsen där vindkraftverk ochtillhörande anläggningar uppförs påverkas i viss mån under21

75byggnadsfasen, vilket dock sällan betraktas som ett stortproblem vid etablering såvida området inte är särskilt känsligtför påverkan på grund av skyddsvärda miljöer. Vindkraftkräver väsentligt mindre markareal än andra typer av kraftverk,vilket är viktigt att ha med i bedömningen. Ju bättrevindlägen som används desto färre vindkraftverk behövs ochju större verk som används desto mindre blir markbehovet.I närheten av de platser där vindkraftverk etableras påverkasmiljön visuellt eftersom dessa på grund av sin storleksyns i landskapet. Buller och skuggor från den snurrande rotornkan upplevas som störande i de fall man söker sig tillen naturmiljö för att uppleva stillhet och vila. Det är därförviktigt att verken placeras så att störningarna minimeras fördem som bor och vistas i området.Skuggstörningar kan uppkomma om bebyggelse liggerför nära vindkraftverk. Störningarna uppkommer strax eftersoluppgång och strax innan solen ska gå ned.Ett vindkraftverk påverkar landskapsbilden under sinlivslängd (ca 25 år) men även utan att vindkraftverk uppförskommer landskapet att påverkas av andra orsaker underdenna tid. Det är därför viktigt att vindkraftverkens placeringbedöms utifrån ett helhetsperspektiv i kommunensöversiktsplanering. En enskild projektör har inte möjlighetatt få med detta större perspektiv. I planeringen tas hänsyntill hur stor yta som påverkas visuellt och hur många människorsom faktiskt kommer att se verket. Den kommandelandskapsanalysen kommer att ta hänsyn till dessa frågor.När vindkraftens miljöpåverkan ska bedömas är det viktigtatt denna sätts i relation till annan elproduktion. Globaltutgörs elproduktion till en mycket stor del av fossila energikällor.Enligt Energimyndigheten förväntas sådan elproduktioni framtiden tillsammans med transporterna stå för denstörsta ökningen av koldioxidutsläpp. Den el som används iSverige handlas upp på den nordiska elbörsen då de nordiskaländernas elsystem är sammankopplade med varandraoch övriga Europa. Elproduktion som tillkommer kan därförförutsättas ersätta el som producerats på marginalen,det vill säga den mest olönsamma elproduktionen, el somproduceras med kolkraft eller oljekondenskraftverk. Dennael är samtidigt den med mest miljöpåverkan, vilket gör detmycket fördelaktigt ur miljösynpunkt att producera vindkraftsellokalt. Vindkraft i Uddevalla kommun innebär därfören minskad användning av fossila bränslen samt därmedminskade utsläpp av kol-, svavel- och kväveoxider.22

76Konsekvenser av utbyggnadFöljande sidor hänvisar till konsekvenser av en utbyggnadenligt riktlinjerna och den kommande landskapsanalysensområden utpekade som lämpliga för vindkraftsetablering.NollalternativetEtt nollalternativ i den meningen att områden inte pekas utsom lämpliga eller olämpliga för vindkraft skulle leda till negativamiljökonsekvenser eftersom varje ansökan då måsteprövas för sig utan den helhetssyn som blir möjligt i och medatt vissa områden prioriterats. Effektiviteten i utnyttjande avbåde mark och anläggningar riskerar att minska om vindkraftverkeninte placeras på ett genomtänkt sätt. Det innebärockså att vindkraftverk kanske placeras på ett sätt somför lång tid framöver innebär att mark blockeras för andratyper av markutnyttjande. Ett nollalternativ kan också innebäraen större påverkan på landskapsbilden genom att enstakaverk sprids geografiskt istället för att de koncentrerastill vissa platser medan andra får vara orörda.En konsekvens av ett nollalternativ i form av en uteblivenutbyggnad av vindkraft i kommunen medför i ett globaltperspektiv en fortsatt miljöpåverkan från elproduktion. Tillen stor del handlar detta om utsläpp av koldioxid, kväveoxider,svaveloxider, flyktiga organiska föreningar samt stoftmen det handlar också om miljöpåverkan från kärnkraft ochannan kraftteknik. Ett nollalternativ enligt denna definitioninnebär också att de naturresurser som finns tillgängliga inteanvänds på ett optimalt sätt.Ett nollalternativ innebär en oförändrad situation sålångt det går att bedöma för de närmaste 25 åren när detgäller ljudutbredning, säkerhet, kulturmiljö och fornminnensamt för det rörliga friluftslivet. Naturmiljön och landskapsbildenbedöms också vara oförändrad men miljöpåverkanfrån en fortsatt rovdrift på befintliga natur- och energiresurserkan under denna period också ge konsekvenser som förändrarnaturmiljö och landskapsbild.Utbyggnad enligt landskapsanalysenAtt etablera vindkraft där vindförhållandena är gynnsammainnebär i ett globalt perspektiv att miljöpåverkan från elproduktionminskar. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider,flyktiga organiska föreningar samt stoft minskar.I viss mån undviks även miljöpåverkan från kärnkraft ochannan kraftteknik även om vindkraften inte i lika hög gradkan förutsättas ersätta dessa energikällor.De naturresurser som finns tillgängliga i kommunen an-23

77vänds på ett bättre sätt om vindenergin tas tillvara ett optimaltsätt. Det är positivt för en hållbar utveckling och i linjemed miljöbalkens bestämmelser då vindkraft är en förnybarenergikälla som hushåller med material och energiresurser.Genom att vindkraften är fri från utsläpp kan den bidratill att nå miljömål som förknippas med förbränning: Begränsadklimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning,Ingen övergödning och Hav i balans samt levandekust och skärgård.Vindkraftsverkens direkta fysiska miljöpåverkan i formav fundament, tillfartsväg, kablar för nätanslutning, bulleroch transporter bedöms inte innebära någon långsiktig påverkanpå vare sig växt- eller djurliv i de områden som lyftsfram som lämpliga sedan hänsyn tagits till lokala förhållandenvid placering i detalj.En visuell påverkan på miljön uppkommer genom attvindkraftverken på grund av sin storlek kommer att synas ilandskapet. Utformningen av vindkraftsverksgrupperna harbetydelse för hur anläggningen kommer att uppfattas. Det ärdärför viktigt att följa de allmänna riktlinjer som finns ochbedöma alternativa utformningar i ett mer detaljerat planeringsskedeför att minimera påverkan som kan upplevas somstörande.Förebyggande åtgärderFör att undvika och minska de negativa konsekvenserna avplanförslaget ska detaljerade studier och tillståndsprövningutföras på ett sätt som säkerställer att miljöpåverkan begränsas.Det är också lämpligt att en utbyggnad sker etappvis såatt områdena byggs ut på ett sätt som utnyttjar dess fulla potential.Den mark som tas i anspråk bör utnyttjas optimalt.I denna översiktliga miljökonsekvensbeskrivning beskrivsinte detaljerat de åtgärder som vidtas för att minskaskadliga verkningar. Detta framgår istället av den mer detaljeraderedovisning som kommer att föregå beslut om etablering.Åtgärder som är aktuella är framförallt skadeförebyggandeåtgärder under byggprocessen och hänsyn till lokalaförhållanden som natur- och kulturvärden. Det ska också hasäkerställts att marken går att återställa i ursprungligt skickefter att vindkraftverket tagits ur bruk. De åtgärder somkommer att vidtas för att minska störningar för boende ochandra som vistas vid ett vindkraftverk ska också anges vidden mer detaljerade planeringen.Samlad bedömning av miljökonsekvensernaEn samlad bedömning av nollalternativet är att det är negativtför kommunens möjligheter att uppfylla nationella,regionala samt lokala miljömål och att det innebär att ener-24

78gisystemet inte utvecklas i den riktning som förutsätts för enhållbar utveckling.Den kommande landskapsanalysen kommer att möjliggöraen utbyggnad som gör att tillgängliga energiresurser ikommunen används på ett effektivt sätt.25

79Ett urval litteratur och referenserSkrifterMiljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigtvindbrukRegeringens proposition 2005/06:143Planering och prövning av vindkraftsanläggningarBoverkets m fl handbok januari 2003Vindkraft - i teori och praktikTore Wizelius 2003Vindkraft: Att söka tillstånd enligt miljöbalken, plan- ochbygglagen och kulturminneslagenLänsstyrelsen Västra Götaland 1994:14Vindkraftverk på landNaturvårdsverket december 2006Vindpotentialen i Sverige på 1 km-skalaBeräkningar med MIUU-modellenHans Bergström Uppsala universitet 2007Vindkraftverk - Handledning för kommunernaMiljösamverkan Västra Götaland, reviderad jan 2010InternetlänkarBoverketwww.boverket.seLänsstyrelsen Västra Götalandwww.lansstyrelsen.se/vastragotalandUddevalla kommunwww.uddevalla.seSvensk Vindkraftföreningwww.svensk-vindkraft.orgSvensk Vindenergiwww.svenskvindenergi.orgVindlovwww.vindlov.se26

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL81KOMMUNSTYRELSEN 2011-09-14§ Dnr KS 2011-272Yttrande över SOU 2011:44 – ”Fjärrvärme i konkurrens”(N2011/3125/E)Regeringen tillsatte 2009 en utredning med uppgift att lämna förslag som skullemöjliggöra konkurrens inom fjärrvärmeområdet. Utredningens betänkande (SOU2011:44) är utsänt på remiss.Utredningen har sin grund i flera års kritik mot fjärrvärmeföretagens starkaställning i relation till kunderna. Utredningens förslag syftar till att stärkafjärrvärmekundernas ställning samt åstadkomma en effektivare marknad med lägrefjärrvärmepriser och förbättrad miljö. Utredningens förslag är i korthet:Generellt tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten införsKrav på åtskillnad mellan distribution, produktion och handel införsReglering införs för distributionstjänstenEnligt utredningen gynnas utvecklingen av fjärrvärme som uppvärmningsalternativoch kunderna av effektiv konkurrens inom området. Med tredjepartstillträde ökarförutsättningarna för nyttjande av tex restvärme.Förvaltningen bedömer att det inom många områden, tex fjärrvärme, är angelägetmed ökad konkurrens. De förslag utredningen presenterat kan leda till fler aktöreroch därmed konkurrens om kunder med lägre priser som följd. Det bör övervägashur en prisreglering i fjärrvärmeområden utan konkurrens kan utformas.BeredningSamhällsbyggnadschefens tjänsteskrivelse 2011-08-23.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att tillstyrka de förslag utredningen ”fjärrvärme ikonkurrens” presenterat och poängterar det angelägna med attprisregleringssystemet utformas på ett effektivt och verkningsfullt sätt.Justerandes signUtdragsbestyrkande

2011-08-23TJÄNSTESKRIVELSEDnr:82KOMMUNSTYRELSENYttrande –”Fjärrvärme i konkurrens”(N2011/3125/E)Regeringen tillsatte 2009 en utredning med uppgift att lämna förslagg som skullemöjliggöra konkurrens inom fjärrvärmeområdet. Utredningens betänkande (SOU2011:44) är utsänt på remiss.Utredningen har sin grundi flera års kritik mot fjärrvärmeföretagenss starkaställning i relation till kunderna. Utredningens förslag syftar till att stärkafjärrvärmekundernas ställning samt åstadkomma en effektivare marknad med lägrefjärrvärmepriser och förbättrad miljö.Utredningens förslag är i korthet:---Generellt tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten införsKrav på åtskillnad mellan distribution, produktion och o handelReglering införs på distributionstjänsteninförsinförsEnligt utredningen gynnasutvecklingen av fjärrvärme somuppvärmningsalternativoch kunderna av effektiv konkurrenss inom området. Med tredjepartststillträde ökarförutsättningarna för nyttjande av tex restvärme.YttrandeDet är inom många områden, tex fjärrvärme, angeläget med ökad konkurrens. Deförslag utredningen presenterat kan leda till fler aktörer och därmed konkurrens omkunder med lägre priser som följd. Det bör övervägas hurr en prisreglering ifjärrvärmeområden utan konkurrenss kan utformas.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiEffektivare konkurrens bör medföra lägree priser2. MiljöAnvändning av fjärrvärme minskar belastningen på miljön3 FolkhälsaLiteneffektFörslag till beslutKommunstyrelsen tillstyrker de förslag utredningen ”fjärrvärme i konkurrens”presenterat ochpoängterar det angelägna medatt prisregleringssystemet utformaspå ett effektivt och verkningsfullt sätt.MatsTillanderSamhällsbyggnadschef455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74• www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL83KOMMUNSTYRELSEN 2011-09-14§ Dnr KS 2010-90Svar på motion från Hans-Joakim Isenheim (mp) om granskning avupphandlingsförfarandet för Önnebacka förskola, utbyggnad av Möe ochombyggnad av allégårdens kökHans-Joakim Isenheim (mp) föreslår i en motion att upphandlingsförfarandet i detre projekten Önnebacka förskola, tomtområdet Möe och Allégårdens kök granskas.Motionen behandlades i kommunfullmäktige (2010-10-27) som då beslutade attåterremittera ärendet för ytterligare utredningar.Under vintern och våren 2011 har kommunens revisorer utrett frågan omupphandlingar mm. Kommunen anlitade en advokatbyrå för att gå igenomrevisionsrapporten, granska och gå igenom de brister som påtalas, granskamisstankar om lagbrott samt lämna förslag till förbättringsåtgärder. Advokatbyrånsrapport bekräftar revisionsrapporten i flera avseenden, men finner ingen grund föreftersatt affärsmässighet eller lagbrott.Kommunstyrelsen behandlade advokatbyråns rapport 2011-06-14 och beslutade attöverlämna rapporten till revisorerna, att uppdra åt förvaltningen att genomföraförbättringar enligt rapporten samt att en utbildning i intern kontroll ska hållashösten 2011.I maj 2011 inkom Hans-Joakim Isenheim (mp) med en skrivelse med bl.a. fråganhur kommunstyrelsen avser att agera med anledning av motionen.BeredningSamhällsbyggnadschefens tjänsteskrivelse 2011-08-23.Kommunfullmäktige 2010-10-27 § 52.Kommunstyrelsen 2010-10-07 § 94.Kommunfullmäktige 201-04-28 § 21.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen och att med den redovisningsom presenteras i samhällsbyggnadschefens tjänsteskrivelse 2010-09-03,samt med vad som ovan anförs, anse motionen besvarad.Justerandes signUtdragsbestyrkande

2011-08-23TJÄNSTESKRIVELSEDnr: KS 2010-9084KOMMUNSTYRELSENSvar på motion från Hans-Joakimvid arbeten vidIsenheim (mp)) omgranskningav upphandlingsförfarandetÖnnebackaa förskola, Möe och Allegårdenss kökHans-Joakim Isenheim (mp) kräver i en motionatt upphandlingsförfarandet i de treprojekten Önnebacka förskola, tomtområdet Möe och Allegårdens kök granskas.Motionen behandlades i kommunfullmäktige (2010-10-27)) som då beslutade attåterremittera ärendet för ytterligare utredningar.Under vintern och våren 2011 har kommunensrevisorer utrett u frågan omupphandlingarmm. Kommunen anlitade en advokatbyrå för f att gå igenomrevisionsrapporten, granska och gå igenom de brister sompåtalas, granskamisstankar om lagbrott samt lämna förslag till förbättringsåtgärder.Advokatbyrånsrapport bekräftar revisionsrapporten i fleraa avseenden, men finneringenn grund föreftersatt affärsmässiighet eller lagbrott.Kommunstyrelsen behandlade advokatbyråns rapport 2011-06-14 och beslöt attöverlämna rapporten till evisorerna, , att uppdraåt förvaltningen att genomföraförbättringar enligt rapporten samt att en utbildning i intern kontroll ska hållashösten 2011.I maj 2011 inkom Hans-Joakim Isenheim (mp) med en skrivelse därr det framgåratt Miljöpartiet överväger att överlämna ärendet till polisen för att säkerställa attinga lagbrott har begåtts samt ställer frågan hur kommunstyrelsen avser att agera.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiInga2. MiljöInga3 FolkhälsaIngaFörslag till beslutKommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen och att med den redovisning sompresenteras i samhällsbyggnadschefens tjänsteskrivelse 2010-09-03, samt medvadsom ovan anförs, anse motionen besvarad.MatsTillanderSamhällsbyggnadschef455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74• www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL87KOMMUNSTYRELSEN 2011-09-14§ Dnr KS 2010-69Genomlysning av Välfärdsförvaltningens verksamheter – avrapporteringKommunstyrelsen i Munkedals kommun fattade 2010-03-10, § 25, beslut om att gekommunchefen i uppdrag att lämna förslag till uppdragshandling avseende en totalgenomlysning av välfärdsförvaltningens olika verksamheter med fokus pålångsiktiga lösningar där brukarnas livskvalitet samt verksamhetens kvalitet står icentrum. Genomlysningens uppdrag var att på ett allsidigt sätt beskriva de behovsom välfärdsförvaltningens verksamhet ska tillgodose samt visa på alternativastrategier för att uppnå hög grad av måluppfyllelse, dvs. insatser som utmärks avhög kvalitet.Utredningen har letts av en politisk styrgrupp med representation från alla partiermed ledamöter i fullmäktige vid utredningens start. Arbetet har inriktats motäldreomsorg respektive barn och utbildning.Utredningen består av tre delar: äldreomsorg, barn och utbildning samt enfaktasamling.Styrgruppen föreslår kommunstyrelsen att godkänna utredningen som underlag förpolitisk behandling under hösten 2011, samt att besluta att fortsätta planeringenför ytterligare vård- och omsorgsplatser, utreda möjligheten till att utveckla ettdemenscentrum på Allégården, utreda möjligheten till att bygga ettTrygghetsboende enligt förslag i utredningen, utreda kommunens totala struktur avförskolan, bland annat fortsatt utredning av förskoleenheter med 4–6 avdelningaristället för 1–2 avdelningar, att på en förskola utreda möjligheten till öppethållandepå obekväm arbetstid, utreda om kommunens ska ha F-5 eller F-6, medmotsvarande konsekvenser för högstadie, dvs. 6-9 eller 7-9 samt att utreda denframtida skolstrukturen i Sörbygden.Styrgruppen lägger fram förslagen i enighet med undantag av Kristdemokraternasrepresentant som framhåller att förslaget ska ändras för att innehålla skrivningarnaatt ”demensvård ska finnas kvar i alla kommundelar”, samt att ”högstadiet iHedekas ska finnas kvar”.BeredningVälfärdschefens och utredningssekretarens tjänsteskrivelse 2011-08-22.Kommunfullmäktige 2010-04-28 § 15.Kommunstyrelsen 2010-04-14 § 42.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utredningen som underlag förpolitisk behandling under hösten 2011.* Kommunstyrelsen beslutar:- att fortsätta planeringen för ytterligare vård- och omsorgsplatser.- att utreda möjligheten till att utveckla ett demenscentrum på Allégården.- Att utreda möjligheten till att bygga ett Trygghetsboende enligt förslag iutredningen.Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL88KOMMUNSTYRELSEN 2011-09-14- att utreda kommunens totala struktur av förskolan, bland annat fortsattutredning av förskoleenheter med 4–6 avdelningar istället för 1–2 avdelningarsom delvis är fallet idag.- att på en förskola utreda möjligheten till öppethållande på obekväm arbetstid.- att utreda om vi ska ha F-5 eller F-6, med motsvarande konsekvenserför högstadie, dvs. 6-9 eller 7-9.- att utreda den framtida skolstrukturen i Sörbygden.Justerandes signUtdragsbestyrkande

2011-08-22TJÄNSTESKRIVELSEDnr: KS 2010-6989KOMMUNSTYRELSENGenomlysning av Välfärdsförvaltningens verksamvmheter.BakgrundKommunstyrelsen i Munkedals kommun fattade2010-03-10, § 25, beslut om att gekommunchefenn i uppdrag att lämna förslag till uppdragshandling avseende en total tgenomlysning av välfärdsförvaltningens olika verksamhetemed fokus pålångsiktiga lösningar där brukarnas livskvalitetsamt verksamhetenskvalitet står icentrum. I kommunchefens uppdragshandling beskrivs bakgrunden till dettauppdrag:Utvecklingen inom det kommunala området ställer den offentliga verksamheteninförstora utmaningar ochökade krav. På de flesta områden fattas beslut somutmärks av en högre servicenivå ochh ökad rättssäkerhet.Tydliga exempel på dettaär förändringarinom omsorgen av äldre, LSS-lagstiftningen och skärpningar iskollagen.För att möta framtidens krav och förväntningarr krävs därför att de gemensammaresurserna används på sätt som ger högsta möjliga kvalitet i de olikaaverksamheterna.De flesta kommuner, ävenMunkedal, måste förutsättningslöst och utan på förhandgivnaslutsatser, genomlysa och utreda sin verksamhet samt beskriva möjligavägar för att nåmålet – en god välfärd.Syfte/målGenomlysningen ska:- på ett allsidigt sättt beskriva de behov som välfärdsförvaltningensverksamhet ska tillgodose.- visa på alternativa strategier för att uppnå hög grad av måluppfyllelse, dvs.insatser som utmärks av hög kvalitet.GenomförandeUtredningen har letts av en politisk styrgrupp med representation från alla partiermed ledamöteri fullmäktige vid utredningens start. Arbetet har inriktats motäldreomsorg respektive barn och utbildning.Äldreomsorg(bilaga 1)Utredningen har visat på ett behov av utökade platser på såväl kort som lång sikt.Utökningen skulle kunna ske i tre steg: först enomvandling av korttidsplatser till tvård- och omsorgsplatser,, därefter en utbyggnad av befintliga lokaler för att utökadet totala antalet vård- och omsorgsplatser. Det tredje steget innebär ett455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74• www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

Trygghetsboende för personer som efterfrågar ett väl anpassat boende medmöjligheter till gemensamma aktiviteter och närhet till service och stöd i hemmet.90Barn och utbildning (bilaga 2)Skolverksamheten kommer att ställas inför stora krav på förändringar utifrånframför allt förändrade lagkrav på behöriga lärare för undervisning ochbetygssättning. Dessutom förändras läroplanen så att bl.a. årskurs 6 tydligarekopplas till mellanstadiet. En förändrad organisation utifrån detta medförkonsekvenser för språkval och No-ämnen.Ett antal olika alternativa vägar redovisas. Några ställningstaganden behöver göras.Berörda parter, såsom elever, lärare, rektorer, föräldrar, har fått ge sin syn påalternativen och vilka konsekvenser de medför.Faktasamling (bilaga 3)Här redovisas de underlag som utredningen utgår ifrån. Det handlar om demografi,investeringar, kvalitet, brukarenkät om boendefrågor etc.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. EkonomiRedovisas separat2. MiljöIngår som del i utredningens avvägningar.3 FolkhälsaIngår som del i utredningens avvägningar.Styrgruppen har i denna första del av genomlysningen prioriterat kvalitet ikonsekvensanalyserna. De ekonomiska konsekvenserna är inte mindre viktiga menkommer att analyseras i nästa fas då vissa alternativ av kvalitetsskäl inte längre äraktuella.Förslag till beslutStyrgruppen föreslår kommunstyrelsen att godkänna utredningen som underlag förpolitisk behandling under hösten 2011Styrgruppen föreslår kommunstyrelsen att besluta om:- att fortsätta planeringen för ytterligare vård- och omsorgsplatser.- att utreda möjligheten till att utveckla ett demenscentrum på Allégården.- Att utreda möjligheten till att bygga ett Trygghetsboende enligt förslag iutredningen.- att utreda kommunens totala struktur av förskolan, bland annat fortsattutredning av förskoleenheter med 4–6 avdelningar istället för 1–2avdelningar som delvis är fallet idag.- att på en förskola utreda möjligheten till öppethållande på obekvämarbetstid.- att utreda om vi ska ha F-5 eller F-6, med motsvarande konsekvenserför högstadie, dvs. 6-9 eller 7-9.- att utreda den framtida skolstrukturen i Sörbygden.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

91Reservation:Olle Olsson (Kd) föreslår följande tillägg:- Demensvård i alla kommundelar skall finnas kvar.- Högstadiet i Hedekas skall finnas kvar.Lars-Göran BergVälfärdschefMarkus FjellssonUtredningssekreterare455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

Dnr: KS 2010-6992UtredningframtidaäldreboendenBilaga 1

93Innehållsförteckning1. Utredningens inriktning ...................................................................................................... 41.1 Bakgrund .................................................................................................................................. 41.2 Mål .............................................................................................................................................. 41.3 Syfte .......................................................................................................................................... 41.4 Frågeställningar ..................................................................................................................... 41.5 Kvalitet ...................................................................................................................................... 41.6 Förutsättningar ...................................................................................................................... 51.7 Politiska ambitioner/avgränsningar ............................................................................... 52. Sammanfattning av Äldredelegationens utredning om bostäder för äldre .... 52.1 Seniorboende ......................................................................................................................... 62.2 Trygghetsboende .................................................................................................................. 62.3 Vård- och omsorgsboende ................................................................................................ 62.4 Kommunens roll vad avser tillhandahållandet av trygghetsbostäder .............. 63. Demografiska förändringar ............................................................................................... 74. Brukarnas ekonomiska förutsättningar ........................................................................ 85. Framtida boenden, behov/krav ....................................................................................... 85.2 Växande behov av äldrebostäder ................................................................................... 85.3 Fler äldrebostäder genom bidrag och subventioner ................................................ 96. Kommunens framtida förutsättningar .......................................................................... 96.1 Ekonomiska ............................................................................................................................. 96.2 Lokalmässiga .......................................................................................................................... 97. Inventeringsstöd ................................................................................................................... 98. Nya lagkrav ............................................................................................................................. 99. Alternativ ................................................................................................................................. 99.1 Frigöra korttidsplatser för att kunna erbjuda permanent boende ................... 109.2 Vård- och omsorgsboende .............................................................................................. 109.2.1 Allégården och Ekebacken ...................................................................................... 109.2.2 Dingle .............................................................................................................................. 119.2.3 Hedekas .......................................................................................................................... 119.3 Trygghetsboende ................................................................................................................ 112

949.3.1 Bygga nytt trygghetsboende centralt i Munkedal .......................................... 119.3.2 Trygghetsboende i anslutning till Dinglegården (vård- ochomsorgsboende) ..................................................................................................................... 119.3.3 Hedekas .......................................................................................................................... 1210. Medborgar- och personalåsikter ................................................................................... 1210.1 Enkäter ................................................................................................................................. 1210.2 Kvalitetsgruppen ............................................................................................................... 1210.3 Tankar och idéer från bygdegrupperna om äldreomsorgen ............................ 133

951. Utredningens inriktning1.1 BakgrundI Munkedals kommun pågår en översyn av välfärdsförvaltningens verksamheter. Denna översyn ledsav en politisk styrgrupp med uppdrag att driva utredningen framåt. Styrgruppen har mandat att gearbetsgrupp (förvaltningen) olika deluppdrag. Ett sånt uppdrag är att utreda utformningen avframtida boenden för äldre.I utredningen ska förvaltningen använda nationella utredningar, utredningar som tidigare gjorts ikommunen, äldreomsorgsplanen samt fakta som tagits fram i översynen.1.2 MålMålet är att presentera olika alternativ för utformning av framtida äldreboenden i Munkedalskommun. I presentationen ska anges olika boendetyper, boendeformernas dimension samt derasplacering.1.3 SyfteSyftet med genomlysningen är att på ett allsidigt sätt beskriva de äldres behov kring boenden. Dealternativ som tas fram ska tillgodose en god kvalitet. Utredningen ska visa på möjligheter i såväl detlilla som det stora, centralt som lokalt.1.4 FrågeställningarFrågeställningar som ska besvaras i utredningen är:Hur förändras demografin?Vilka behov/krav har Munkedals invånare på framtida boenden?Hur påverkar nya lagkrav etc?Hur påverkar den ökade valfriheten?Hur förändras de äldres ekonomiska förutsättningar?Hur ser kommunens ekonomiska förutsättningar ut?Vilka möjligheter finns det för kommunen att söka investeringsstöd?1.5 KvalitetI mål och syfte poängteras att välfärdsförvaltningens verksamheter och organisation ska präglas avgod kvalitet. Välfärdsförvaltningens mål är att även själva utredningen ska genomsyras av god4

96kvalitet. Ett utredningsarbete med god kvalitet kännetecknas av ett förutsättningslöst arbete därfakta inhämtas, analyseras och öppet diskuteras. Utrymme för reflektion är viktigt.Ett honnörsord för en utredning av den här komplexiteten torde vara helhetssyn – med kunskap omdelarna kan en helhet med god kvalitet byggas med ambitionen att ge förutsättningar att på etträttssäkert sätt forma kommunens insatser utifrån medborgarnas behov.Delaktighet för alla som direkt eller indirekt påverkas av slutsatser och åtgärder är centralt. Hur dettaska säkerställas beskrivs nedan i kapitlet om organisation.1.6 FörutsättningarI utredningen ska Äldreboendedelegationens begrepp om boendetyper användas, dvs seniorboende,trygghetsboende samt vård‐ och omsorgsboende. Vidare ska framtida behov av service ochkommunikationer utredas. Boenden bör placeras så att de passar in i närmiljön och evbostadsområden.1.7 Politiska ambitioner/avgränsningarDen politiska styrgruppen har vid sitt sammanträde 2010‐11‐29* beslutat att utredningen ska görashelt förutsättningslös och utan avgränsningar och/eller politiska ambitioner. Styrgruppen önskar attutredningen visar på olika scenarier. Först när utredningsresultatet presenterats tar de politiskaställningstagandena vid.*Kristdemokraterna deltog inte vid mötet.2. Sammanfattning av Äldredelegationens utredningom bostäder för äldreRegeringen har tillsatt en delegation för att utreda behoven och utvecklingen av boende för äldre.Utredningen grundas i ett konstaterande att andelen äldre i befolkningen kommer öka framöver ochatt andelen bostäder anpassade till äldres behov kommer bli mycket stort. Många kommunersbostadsbestånd tillgodoser inte det behov som kommer finnas framöver.I december 2008 lämnade äldreboendedelegationen sitt slutbetänkande Bo bra hela livet (SOU2008:113). Utredningen menar att de flesta vill bo kvar hemma om det sörjer för god tillgänglighetoch möjlighet till gemenskap samt att många äldre anser att det är ett alldeles för stort glapp mellandet ordinära boendet och särskilda boendet för äldre (vård‐ och omsorgsboende). I slutbetänkandetföreslår delegationen bland annat olika åtgärder för att utveckla en icke behovsprövad boendeformför äldre som känner sig otrygga i sitt ordinära boende, ett så kallat trygghetsboende.5

972.1 SeniorboendeAv delegationen används det som ett samlingsbegrepp för alla former av ordinärt boende somutmärks av god tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler och krav på att de boende måste hauppnått en viss ålder för att få flytta in. Det är alltså tänkt att det skall ingå i ett breddat utbud avbostäder och tjänster inom den ordinarie bostadsmarknaden, där det offentliga åtagandet ligger i attutforma en bostadspolitik som stimulerar utvecklingen i rätt riktning. Denna typ av boendeform harutredningen placerat utanför arbetet, då det handlar om privata initiativ. Däremot har kommunen enuppgift att underlätta för dessa alternativ genom sin boendeförsörjningsplan.2.2 TrygghetsboendeTrygghetsboende är en mellanform mellan den öppna marknadens privata lösningar och detraditionella särskilda boenden som finns idag. Trygghetsboende skall kännetecknas av en hög gradav fysisk anpassning och gemensamhetslokaler. Boendet söks på vanligt sätt via kösystem, och är intebundet till ett biståndsbeslut. Vård och omsorg, i den utsträckning det behövs, sköts av kommunensordinarie hemtjänst. Boendeformen kommer att underlätta för boende att bo kvar längre trotsökande vårdbehov tack vare närheten till grannar, gemensamhetsytor, närhet till kommunal servicegenom kontakt med hemtjänst. Detta kommer förhoppningsvis att skapa en större trygghet änenskilt boende i traditionella egna bostäder.2.3 Vård- och omsorgsboendeDetta är i princip en utveckling av dagens särskilda boende, där den boende har behov av tillsyn, vårdoch omsorg dygnet runt. Personer med demens kommer fortsatt att kräva mycket omvårdnad ochservice och kommer huvudsakligen att vara hänvisade till denna typ av boende.2.4 Kommunens roll vad avser tillhandahållandet avtrygghetsbostäderDelegationen föreslår att kommuner genom en särskild lag får befogenhet att inrättatrygghetsbostäder med hyresrätt utan föregående behovsprövning, samt att någon form avförmedlingstjänst upprättas för att hantera bostadskön. Åtagandet att erbjuda trygghetsbostäderföreslås vara frivillig från kommunens sida och kommunen bestämmer själva vilka kriterier som skauppfyllas för att få tillgång till en bostad, till exempel kan hög ålder beaktas.Ur såväl de boendes som kommunens perspektiv kan en lämplig placering av trygghetsbostäder varai nära anslutning till service, kommunikationer och vårdpersonal. Vid planering av bostäder börkommunens boendeplaneringsansvariga och företrädare för social‐ och äldrenämnder samverka.6

983. Demografiska förändringarI Äldreomsorgsplanen (dnr. ON 2009‐68) kan vi se att i Sverige ökar både antalet och andelen äldre ibefolkningen. Vid förra sekelskiftet var mindre än tio procent äldre än 65 år. Om 30 år kommernärmare en fjärdedel av Sveriges befolkning att vara över 65 år. De som är 80 år och äldre och somhar störst behov av vård och omsorg, väntas öka från 460 000 till 750 000 personer under sammaperiod. På ytterligare ett par decenniers sikt blir ökningen av andelen och antalet äldre ännu större.Statistiska centralbyråns befolkningsprognos för grupperna 65 år och äldre respektive 80 år och äldrei Munkedals kommun ser ut enligt diagram 1 och 2. I prognosen har SCB bl.a. baseratutflyttningsrisker och inflyttningsfördelning på de senaste sex åren.Antal personer 65 år och äldre, 2007‐20373 0002 9002 8002 7002 6002 500Antal2 4002 3002 2002 1002 000ÅrUnder de kommande åren är prognosen för Munkedals kommun att andelen invånare över 65 årkommer att öka i stort sett varje år ända fram till år 2037, dvs. så långt prognosen sträcker sig.7

99Antal personer år och äldre, 2007‐20371 000900800Antal7006005004002007200920112013201520172019202120232025202720292031203320352037ÅrFör andelen personer 80 år och äldre visar prognosen också en ökad andel äldre i Munkedalskommun, med en tydlig ökning efter 2023.4. Brukarnas ekonomiska förutsättningar5. Framtida boenden, behov/kravFör att följa den terminologi som kommer att gälla nationellt ska vi i Munkedal definiera om våranuvarande boende. Enligt Äldreboendedelegationens terminologi har vi idag Vård‐ ochomsorgsboenden. Vi planerar ett eller flera Trygghetsboenden, och behöver underlätta företableringen av privata initiativ på Seniorboenden.Det finns en nytta med att täcka upp de första årens relativt låga ökning av äldre, med att bygga tillett antal platser på redan befintliga boenden. Ett större Trygghetsboende tar längre tid att projekteraoch är heller inte lika akut, då ökningen av äldre kommer igång först kring 2018‐2020.Att placera ett kommande Trygghetsboende i centrala Munkedal innebär att när ökningen av äldreavtar, och till slut också minskar, någon gång efter 2035 har vi ett antal lägenheter som snabbt kananvändas som vanliga bostäder. Ett viktigt argument när vi vill locka människor i alla åldrar till attflytta till kommunen.5.2 Växande behov av äldrebostäderRapporten framhåller att den demografiska utvecklingen talar för att behovet av bostäder ochboendeformer för äldre kommer öka. Bostäder som byggs och planeras idag täcker inte det behov8

100som kommer finnas framöver. Andelen äldre kommer öka kraftigt från år 2020. År 2040 beräknasandelen personer över 65 år ha ökat till 2,5 miljoner, nästan en miljon fler än idag. Ökningen blirsärskilt stark bland dem över 85 år. Förändringen i åldersstruktur förväntas leda till att behovet avvård‐ och omsorgsboende år 2040 kommer vara 50‐70 procent högre än 2005.5.3 Fler äldrebostäder genom bidrag och subventionerFör att stimulera inrättandet av äldrebostäder har regeringen avsatt pengar till investeringsstöd omsammanlagt 2,5 miljarder kronor till äldrebostäder och andra särskilda boendeformer för äldre ochsom nu även gäller införandet av trygghetsbostäder.Ett boende dit äldre har sökt sig av fri vilja anses ha en positiv effekt på människors välmående. Dentillgänglighet och trygghet som bostäderna erbjuder kan få till följd att äldre kan fördröja eneventuell flytt till ett mer resurskrävande vårdboende.Äldredelegationen hänvisar till en så kallad SNAC‐studie (The Swedish National study on Aging andCare) som gjorts i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm. Studiens syfte var att kartlägga ochutvärdera äldrevården i Sverige. Resultatet av denna studie visar att antalet äldre som flyttar från ettserviceboende till ett vård och omsorgsboende är betydligt lägre än bland de som bor i ordinärtboende.6. Kommunens framtida förutsättningarHär kan vi bl.a. ha resonemang kring trångboddheten i kommunhuset.6.1 Ekonomiska6.2 Lokalmässiga7. Inventeringsstöd8. Nya lagkrav9. AlternativDe olika alternativen kan delas in efter behov på kort och lång sikt. På kort sikt behöver vi utökaantalet vård‐ och omsorgsplatser. Det kan ske på olika sätt och på olika platser i kommunen.9

101På lång sikt behöver vi också skapa möjligheter för att äldre ska kunna bo i någon form av anpassatboende för att på så sätt minska behovet av vård‐ och omsorgsplatser. Det kan ske genom attkommunen underlättar för privata initiativ till olika typer av Seniorboende via bl.a.bostadsförsörjningsplanen. Men framför allt behöver vi planera för ett Trygghetsboende ikommunen. Det bör placeras centralt för att ge goda kommunikationer, närhet till service etc. Det ärockså en fördel om lägenheterna någon gång behöver användas till vanligt boende. Då bör ettcentralt läge öka attraktiviteten för inflyttande.9.1 Frigöra korttidsplatser för att kunna erbjuda permanentboendePlanering 2011, klart 2012Genom att minska antalet korttidsplatser i kommunen och istället arbeta tydligare med rehabiliteringoch utökat stöd i hemmet är det möjligt att utöka antalet permanenta boendeplatser.Flertalet av de som idag vistas på korttidsplats har beslut om särskilt boende och väntar på ledigplats. Den genomsnittliga vistelsetiden på en korttidsplats är 39 dagar/vistelse. Detta visar att detegentliga behovet inte är korttidsplatser utan permanenta boenden.Med en del mindre ombyggnader är det möjligt att utöka boendeplatser med ca 10 särskildaboendeplatser.9.2 Vård- och omsorgsboende9.2.1 Allégården och EkebackenDet finns möjligheter att bygga ut Allégården i markplan och på så sätt skapa fler boendeplatser ianslutning till innegårdar och en behaglig boendemiljö. Allégårdens boende riktar sig idag tillpersoner med demenssjukdom. Möjligheten att utveckla ett demenscenter med samlad kompetensbör vägas in i vidare utredning. Ett demenscenter på Allégården innebär en samlad kompetens därolika former av stöd till demenssjuka och dess närstående. Det kan vara växelvård/avlastning,dagverksamhet, boende och anhörigstöd. Även demensteamet inom hemvården kan utgå frånAllégården för att stärka kontinuitet i stödet.Man kan också bygga ihop Allégården med ”gula huset” (familjecentralen). Det gula huset kaninrymmas med dagverksamhet, anhörigstöd mm.Ekebacken har en något annorlunda situation utifrån dagens standard. Byggnaderna kräver störreinvesteringar, men det finns möjligheten att bygga om och skapa bättre och flera vård‐ och10

102omsorgsplatser. Eventuellt skulle man kunna bygga ihop Ekebacken med ”gula huset” från andrahållet.Genom en utbyggnad av Allégården och Ekebacken kan möjlighet finnas att skapa lokaler förhemvård, hemsjukvård och även ge möjlighet till gemensam administration där enhetschefer,bemanningsenhet kan ha sin placering.9.2.2 DinglePå kort sikt är det möjligt att skapa ett antal nya vård‐ och omsorgsplatser på nuvarandeDinglegården. Det går att installera hiss och bygga om personalutrymme och kontor till boende,vilket gör att man även kan hyra ut de tomma lägenheterna. Ytterligare en möjlighet är att bygga omde tre korttidsrummen till två lägenheter som kan vara lämpliga till parboende om behov finns.Det finns också möjlighet att bygga ut gemensamhetslokal/matsal mot gården för att skapa ytterligalägenheter i huset. Gemensamhetsdelen kommer då närmare de lägenheter som ligger i anslutningtill Dinglegården. Detta skulle kunna ge en utökning med ca 6‐8 lägenheter9.2.3 HedekasEn utökning av 2‐3 boendeplatser på Sörbygården är möjlig genom att erbjuda hemvården ochhemsjukvården annan lokal, till exempel i samma hus som läkar‐ och distriktssköterskemottagningen.För övrigt bedöms behovet av vård och omsorgsboende vara tillgodosett i Hedekas.9.3 Trygghetsboende9.3.1 Bygga nytt trygghetsboende centralt i MunkedalDet finns ett flertal tomter som skulle kunna vara aktuella för byggnation. Alternativt skulleEkebacken kunna byggas om till ett Trygghetsboende.I anslutning till torget finns möjlighet att bygga ytterligare en våning på Centrumhuset för att på såsätt skapa ett antal nya lägenheter som Trygghetsboende. Även på bankhuset är det möjligt attbygga på en våning.9.3.2 Trygghetsboende i anslutning till Dinglegården (vård- ochomsorgsboende)Genom samlokalisering av de befintliga lägenheter som ligger utanför Dinglegården är det möjligt attbenämna dessa som trygghetsbostäder. Trygghetsboenden i nära anslutning till vård‐ ochomsorgsboende är ett bra och kostnadseffektivt alternativ.11

103Bygga om förskolan Dingle till seniorlägenheterFörskolan kan byggas om till ett antal lägenheter i markplan som skulle lämpa sig tillseniorlägenheter. Det är nära till Dinglegården om man vill äta i gemenskap och det är gångavståndtill affär och allmänna kommunikationer. Detta blir inget Trygghetsboende enligt den gällandedefinitionen, så det ligger för långt från övriga boendena, men det kan ändå framhållas som ettanpassat boende för äldre.Övriga möjligheter i DinglePå både östra och västra sidan om det nuvarande LSS‐boendet finns tomtyta som tillhör kommunen.Denna skulle kunna användas till nybyggnation för att utöka Trygghetsboendeplatser i önskat antal.Närmaste grannfastighet i nordost till Dinglegården är ett privat hur med fleratillgänglighetsanpassade lägenheter i. Om det finns möjlighet för kommunen att överta dessa, skulledet ge ett ökat antal lägenheter att erbjuda äldre och funktionshindrade.Sydväst om Dinglegården finns ytterligare ett privat hyreshus med tillgänglighetsanpassadelägenheter med samma möjligheter som ovan.9.3.3 HedekasDe tio lägenheter som ingår i den kooperativa föreningen Riksbyggen kan definieras somseniorlägenheter eller möjligtvis trygghetslägenheter genom samlokalisering med Sörbygården(alternativ liknande det i Dingle).10. Medborgar- och personalåsikter10.1 EnkäterEn enkät har skickats ut till ca. 500 personer i ålder 65‐84 år. Ett slumpvist gjort urval med enspridning av ålder och var personerna bor i kommunen. Knappt 350 har svarat vilket ger ensvarsfrekvens på drygt 65%. Enkäten håller nu på att sammanställas och analys av resultatet kommeratt redovisas på kommunstyrelsens sammanträde 14 september.10.2 KvalitetsgruppenEn kvalitetsgrupp har bildats inom vård och omsorg dels som en referens‐ och arbetsgrupp underboendeutredningen men även för att arbeta med andra kvalitetsutvecklingsfrågor inom vård och12

104omsorg. Deltagare i kvalitetsgruppen: Områdeschef, MAS, enhetschef, fem undersköterskor, tvåsjuksköterskor, en arbetsterapeut. Gruppen har haft ett antal träffar under våren och kommerfortsätta under hösten.Kvalitetsgruppens synpunkter redovisas 25 augusti till och information kan ges på kommunstyrelsenssammanträde 14 september.10.3 Tankar och idéer från bygdegrupperna omäldreomsorgenDialogen har utgått från frågeställningar om kvalitét på äldre dagar, dagens och framtidens boendeför äldre.Bärfendal Seniorboende behövs – en del vill lämna ”stora villan” men det saknas bra alternativ Ett enkelt och bra boende när man inte orkar med sitt hus Vill bo nära naturen Gärna boende med mindre lägenheter samlade där det finns service lättillgänglig Bygga om Dinglegården till Trygghetsboende Dinglegården är för litet – många vill flytta dit Äldreboenden för de mest sjuka äldre kan vara på större enheter – oftast tillbringas all tiddär Om det blir så att man inte kan ta vara på sig själv, om man blir så sjuk spelar det inte så storroll vart boendet ligger. Viktigt med personal som har bra kompetens. Ett boende i kommunen centralt där det finns både vanliga lägenheter och gruppboende förde som behöver mycket hjälp. Där ska finnas restaurang om man inte vill eller orkar lagaegen mat. Kan ligga centralt i Munkedal. Bättre kommunikationer skulle göra det lättare att bo kvar. Synd att kompletteringstrafikentogs bort. Det hade räckt med någon gång per vecka. Kompletteringstrafik igen vore bra, om den går på rätt tid och det var enkelt att boka! 1gång/veckan in till Mdal räcker bra Bra, den som vill vara hemma får vara det Låg personaltäthet men nöjda brukare Hemvården upplevs fungera mycket bra, speciellt den palliativa vårdenDingleSeniorboende, 2 rum och kök. Enplanshus.Det saknas bra bostäderSeniorboende vore bra. Med samlingslokal!Omsorgsboende kan vara mer centraliserat.Det blir ett ökat behov av vård‐ och omsorgsboende i framtiden.13

105Varför ligger hemtjänsten i en egen enhet? Kan inte personalen på Dinglegården serva dem itrygghetsboendet i lägenheterna utanför? Är utvärdering av denna organisation gjord?Kanske inte ha korttidsplatser överalltBra personal är en nyckelBoenden anpassade för äldre önskas, gärna hyreslägenheter på bottenplanHedekas Behövs nog ett breddat utbud, ”de äldre kommer i framtiden inte att nöja sig meddragspel”.’ Låg personaltäthet fungerar kanske under en kort period, men inte på sikt Sörbygården är fint, men det borde finnas fler platser så att alla får plats som önskar det. Bra om gamla och unga har kontakt med varandra, genom att äta på samma ställe Problem att det finns så få boenden, lägenheter tex. Seniorboende, helst enplans! Synd atthyrorna blir så höga i nyproducerade lägenheter, man drar sig för att sälja villan där man borbilligare. De äldre från Hedekas vill kanske inte flytta till ett boende i Munkedal när man lika gärnakan flytta till tex Uddevalla… Man kan inte spara sig ur en lågkonjunktur, det måste investeras för att locka fler människortill Munkedal. Viktigt att kommunen kan visa på och förklara för privata byggare att det finnsett behov och underlag för tex servicebostäder o trygghetsboende. För de riktigt sjuka och dementa är det viktigast att de har det tryggt och bra, inte varboendet ligger. Äldre seniorboende á la Partille Buss som hämtar upp de gamla till gemensam måltid Demensboende i varje kommundel är viktigt Ett ställa där man kan ha ett socialt umgänge och träffa folk. Boende som är anpassat efterolika nivåer av behov.Hällevadsholm Bygg ny förskola ihop med skolan i Dingle och gör om nuvarande förskola till seniorboende. Demensvården är inte bra. Farhågor om att LOV:en urholkar kommunens intäkter. Äldreboenden – alla typer kan inte finnas i alla delar av kommunen. De mer vårdkrävandekan centraliseras. Däremot vill man ha seniorboenden i alla delar Många vill ha sina anhöriga nära. Att ha människor omkring sig, någon att prata med. Bävar för att man inte får bra mat Finns inget bra boende när man inte längre orkar sköta sitt hus. Det behövs bra boende näraaffär och annan service. Många väljer istället att flytta till bland annat Uddevalla. Vill bo kvar hemma så länge som möjligt. Det kan funka med väl fungerande hemtjänst ochfärdtjänst. Man måste få fortsätta att bo tillsammans med den man är gift med även om en blir sjukoch behöver hjälp, men det går inte i Munkedal. Det finns bra äldreboende i kommunen men det saknas bra vanliga lägenheter om man intebehöver gruppboende.Munkedal14

106TorrebyInte i alla kommundelar – jo, i alla delar!Nackdelen om man stänger i ”utkanten” väntar man där med att flytta från hus till boendevilket blir dyrare då man behöver mer hemvård.Delat boende i tex Dingle; hälften seniorboende, hälften vård‐ och omsorgsboende.De som bor nära kan få komma till äldreboendet och äta.Seniorboende och trygghetsboende i alla kommundelar. Vård‐ och omsorgsboende kan varamer centraliserat. Det viktigaste är att man blir väl omhändertagen.Helst bo hemma, med hjälp av hemtjänsten och någonstans att gå på dagen för gemenskap,kanske äta tillsammans.Bra om man kan mötas över generationsgränserna, lägg gärna olika verksamhetertillsammans (tex äldreboende, vårdcentral, BVC, bibliotek). Vore fint med atriumgård däralla ges tillfälle att mötas. Kanske en restaurang också.Boendet behöver inte vara så stort, 2 rum och kök. Balkong/uteplats viktigt liksom hiss ochgemensamhetsutrymme (lokal att låna för kalas och övernattningslägenhet för gäster).Parkeringsplats.Boenden för äldre ska finnas i olika steg. T ex seniorboenden som i Danmark, lägenheter imarkplan med tillgång till gemenskapsutrymmen. Serviceboende spritt i kommunen, men de måste ligga nära service… Kanske satsa på 50+lägenheter med gemensamma utrymmen, gemensam trädgård etc. Om det fannsseniorboende skulle nog fler bo kvar i kommunen.Två rum och kök, nära kommunikationer, kanske en gemensam matsal och gärna affär inärheten.Valboryr Bättre att bygga ut i centrum för att inte behöva åka ut ”på längden”. Närhet. Samarbetaöver kommungränser, varför görs inte detta mer? (Synpunkt från ”bordet”.) Om äldreboende behöver byggas ut, var skall ”man” bygga? Viktigt med bra vård, inte splittrad verksamhet. Bättre med större enhet på ett ställe. Att detfinns tydliga behovsnivåer. Munkedals centrum är ganska omysigt, det vore bra man fick ihop det mer till en enhet.Kommer man från landsbygden vill man kanske inte bo mitt i centrum med bara husomkring sig, utan med grönområde runt knuten. Kompletteringstrafiken är bra, gör att man kan bo kvar Viktigt att kunna bo kvar i sin bygd, gärna servicelägenheter eller liknande. Än Återskapanågon form av de gamla ålderdomshemmen som man kunde flytta till innan man blev alltför gammal och sjuk. Där man kan umgås, ta en pilsner och spela. Ett boende där man får fortsätta att bo tillsammans om man vill. Hemsjukvården fungerar fantastiskt. Syn‐ och hörselkonsulenten har varit ovärderlig. Ta inte bort den. Kan inte tänka mig att inte få bo nära skogen men kan bli jobbigt att ta hand om huset. Ett litet ”seniorboende” med några lägenheter i markplan. Det finns mark om bara någon villbygga.15

107Kompletteringstrafiken är jättebra. Får den fortsätta kan jag bo kvar länge.Viktigt att man får möjlighet till träning och rehabilitering. Kanske kan man ha gymnastik härnågon gång i veckan där någon kunnig håller i det.16

DNR: KS 2010‐69108UtredningBarn- och utbildningKonsekvensanalyser för utredningsspår inom områdeBarn & UtbildningBilaga 2

109Innehåll1 Bakgrund .......................................................................................................................................... 42 Personalens synpunkter ............................................................................................................. 42.1 Förskola .................................................................................................................................... 52.1.1 Förskolorna är kvar som idag, dvs med några större enheter (3-4avdelningar) och några små enheter (1-2 avdelningar) ........................................... 52.1.2 Samla 1- och 2-avdelningsförskolor till större .................................................. 52.1.3 Barnomsorg på obekväm arbetstid ........................................................................ 62.1.4 Resursförskoleavdelning ............................................................................................ 62.2 Grundskola – Sörbygden och Kungsmarkskolan ...................................................... 72.2.1 Fisketorps skola, Hedekas skola och Kungsmarksskolan är kvar som nu......................................................................................................................................................... 72.2.2 År F-5 på Hedekas skola, år 6-9 på Kungsmark (Fisketorp avvecklas) .. 82.2.3 År F-9 på Hedekas skola (Fisketorp avvecklas) ................................................ 92.2.4 År F-6 på Hedekas skola, år 7-9 på Kungsmark (innebär F-6 på allaskolor i kommunen) ............................................................................................................... 102.3 Grundskola – Svarteborg ................................................................................................. 112.3.1 Centrumskolan och Hällevadsholms skola kvar som nu ............................. 112.3.2 År F-2 på en skola i Svarteborg, år 3-5 på den andra ................................. 112.3.3 År F-3 på en skola i Svarteborg, 4-6 på den andra, år 7-9 påKungsmark ................................................................................................................................ 122.3.4 En skola F-5 i Svarteborg (med ändrade upptagningsområden så attnågra åker till Munkedal, den andra skolan avvecklas) .......................................... 122.3.5 F-6 på Centrumskolan och Hällevadsholms skola .......................................... 132.4 Grundskola – Munkedal och Stale ................................................................................ 132.4.1 Bruksskolan och Munkedalskolan är kvar som nu ......................................... 132.4.2 År F-2 på en skola i Munkedal/Stale, år 3-5 på den andra ........................ 142.4.3 År F-3 på en skola i Munkedal/Stale, år 4-6 på den andra, 7-9 påKungsmark ................................................................................................................................ 142.4.4 En skola i Munkedal/Stale (den andra avvecklas) ......................................... 152.4.5 År F-6 på Bruksskolan och Munkedalsskolan ................................................... 163 Rektorsgruppens synpunkter ................................................................................................. 163.1 Pedagogisk kvalitet enligt rektorerna i Munkedal .................................................. 163.2 Pedagogisk kvalitet enligt förskolecheferna i Munkedal ...................................... 173.3 Avvägning för tillhörigheten för årskurs 6 ................................................................ 172

1104 Elevers synpunkter..................................................................................................................... 184.1 Vad är viktigt i skolan? Varför då? ............................................................................... 184.2 Vad är bra med skolan nu? ............................................................................................. 184.3 Vad kan göras bättre i skolan? ...................................................................................... 194.4 Vilka vuxna ska finnas i skolan? ................................................................................... 194.5 Hur ska en bra lärare/personal vara? ......................................................................... 194.6 Kan du påverka din skola? .............................................................................................. 204.7 Vad tycker du om skolskjutsarna? ............................................................................... 204.8 Vad kännetecknar en framgångsrik skola? ............................................................... 205 Allmänhetens synpunkter ........................................................................................................ 206 Föräldrars synpunkter ............................................................................................................... 227 Fackförbundens synpunkter ................................................................................................... 237.1 F‐5 Hedekas, 6‐9 Kungsmark ....................................................................................................... 237.1.1 Fördelar pedagogisk kvalitet: ................................................................................ 237.1.2 Nackdelar pedagogisk kvalitet: ............................................................................. 237.1.3 Fördelar ekonomi: ...................................................................................................... 237.2 F‐6 Hedekas, 7‐9 Kungsmark (F‐6/7‐9 i hela kommunen) ........................................................... 247.2.2 Nackdelar pedagogisk kvalitet: ............................................................................. 247.2.3 Fördelar ekonomi: ...................................................................................................... 247.3 Grundskolan Svarteborg .............................................................................................................. 247.3.1 Ekonomiska fördelar: ................................................................................................ 248 Ekonomi .......................................................................................................................................... 249 Sammanfattning .......................................................................................................................... 243

1111 BakgrundI arbetet med översyn av välfärdssektorns verksamheter har styrgruppen beslutat attförvaltningen ska arbeta vidare med ett antal utredningsspår för område Barn &Utbildning.Styrgruppen har uttryckt önskemål om att så många grupper som möjligt ska fåmöjlighet att framföra sina synpunkter. Styrgrupp och förvaltning har genomfört detta påolika sätt. Man har tagit in synpunkter i olika form frånPersonal inom förskola och skolaRektorsgruppEleverFackförbunden Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet samt SKTFFöräldrarÖvrig allmänhetAllmänheten har man träffat genom möten på bygdegrupperna. Eleverna har kommit tilltals genom att bjuda in elevrådsrepresentanter från årskurs 5 till 9 från kommunens allaskolor till ett gemensamt möte med styrgruppen. Träffar med föräldrar kommer attgenomföras senare under vårterminen med föräldraråden på skolorna.Personalen inom barnomsorg och skola har arbetat med en särskildkonsekvensanalysmall där man redovisat fördelar respektive nackdelar ur fleraperspektiv:Pedagogisk kvalitetEkonomiSocial kvalitetTransporterOrganisationMiljöÄven de fackliga förbunden har inbjudits att lämna synpunkter i samma mall, utifrån sittövergripande fackliga perspektiv.Rektorsgruppen har arbetat med att ta fram en gemensam beskrivning av vad man anservara pedagogisk kvalitet och därefter beskrivit den skolorganisation man anser bästskulle uppfylla dessa kriterier.Detta dokument är en beskrivande analys av inkomna synpunkter från rektorer,personal, elever, föräldrar och bygdegrupper. Då olika metoder och modeller använts föratt samla in synpunkter redovisas de i ett kapitel för vardera grupp.2 Personalens synpunkterI detta avsnitt redovisas personalens synpunkter. För varje utredningsspår redovisasförst en redovisning av personalens synpunkter i löpande text, därefter fördelar ochnackdelar i punktform för att ge en snabb överblick.Varje rektorsområdes egna sammanställningar finns som bakgrundsmaterial, liksom ensammanställning av samtliga synpunkter i en och samma mall (i denna är dubbletterborttagna och vissa synpunkter flyttade till andra rubriker för att åstadkomma en bättreöversikt och logik).4

1122.1 Förskola2.1.1 Förskolorna är kvar som idag, dvs med några större enheter (3-4avdelningar) och några små enheter (1-2 avdelningar)Personalen inom barnomsorgen kan se vissa fördelar med små enheter. Det kanupplevas lugnt och tryggt av barn och föräldrar när barnen inte behöver knyta så mångasociala kontakter. Man ser också att det kan vara lättare att styra en liten enhet och attdet underlättar snabba beslut. Vidare att personalgruppen är liten och har nära tillvarandra.Nackdelar med detta alternativ är dock fler än fördelarna. Man lyfter särskilt framsvårigheter att samverka med andra personalgrupper samt att utbytet av tankar ochidéer med andra är begränsat. En annan viktig aspekt är att med små enheter kanpersonal inte samverka med andra avdelningar kring öppning och stängning vilketinnebär att personalen sprids ut över hela dagen. Effekten blir att det är mindre personalnär det är som flest barn på en liten förskola jämfört med de förskolor som har fleravdelningar. Det begränsade antalet sociala kontakter kan också vara en nackdel, dåbarnen inte får så många möjligheter att träffa andra barn och vuxna. Personalen lyfterockså fram ensamarbete som en nackdel liksom att administration måste fördelas påalla, vilket innebär minskad tid i barngrupp.Fördelar: Små enheter kan upplevas lugnt och tryggt Lätt att styra Små arbetsgrupper kan underlätta samarbete inom enheten Färre sociala kontakter – inte så många att knyta an tillNackdelar: Trånga lokaler – dålig översikt för barnen Litet utbyte med kollegor om tankar och idéer Svårare att hitta lösningar till problem i personalgruppen Kan inte samarbeta runt öppning/stängning Alla måste dela på administrativa uppgifter – mindre tid i barngrupp Färre sociala kontakter – mindre möjlighet att träffa andra barn och vuxna Ensamarbete i större utsträckning Transporter till många ställen Sårbart vid tillfällig personalbrist2.1.2 Samla 1- och 2-avdelningsförskolor till störreDetta alternativa utredningsspår innebär att avveckla kommunens 1- och 2-avdelningsskolor och istället samla dessa i en nybyggd förskola med fler avdelningar. Detär främst i Munkedals tätort det ser ut så, med två förskolor med vardera 1 avdelningoch en förskola med 2 avdelningar. Dessa skulle kunna samlas i en ny förskola med 4avdelningar. Problematiken med små enheter finns också i Dingle och Hedekas därorternas respektive förskolor med 3 avdelningar inte kunnat täcka barnomsorgsbehovetoch friliggande avdelningar skapats, två i Dingle och en i Hedekas.Personalen trycker i detta alternativ främst på fördelarna med att vara fler i ettarbetslag. Det innebär ökade möjligheter till samarbete och utbyte med kollegor, att detär lättare att ta tillvara olika kompetenser och använda dem på bästa sätt i denpedagogiska verksamheten. Vidare att avdelningarna kan turas om att öppna och stängaför att på så sätt optimera antalet personal när barnen är som flest. Fler kan dela påarbetsuppgifterna och man kan i större utsträckning hantera korttidsfrånvaro inompersonalgruppen. Barnen får möjlighet att knyta fler sociala kontakter och man kanarbeta i tvärgrupper. Möjligheten att byta avdelning utan att helt byta förskola är en klar5

113fördel. Transporterna minskar när det blir färre ställen att leverera post, varor etc till.Behovet av kökspersonal minskar något.Till nackdelarna med förslaget hör att en större förskola kan upplevas stor ochopersonlig. Det blir också fler viljor att ta hänsyn till. Det kan vara svårare att ha uppsiktöver barnen om lokaler och utegård inte anpassas efter detta. Antalet sociala kontakterför barnen ökar, vilket av vissa kan upplevas som negativt.Fördelar: Ökad tillhörighet för barn och vuxna om alla är på samma ställe Mer samarbete och utbyte mellan avdelningarna Lättare ta tillvara personalens kompetenser Möjlighet till fler sociala kontakter Tillgång till fler lokaler, mer material Möjlighet för både barn och personal att byta avdelning vid behov Turas om vid öppning/stängning (fler personal när barnen är som flest) Personal kan dela upp arbetsuppgifter mellan sig Mindre sårbart vid personalbrist Minskat behov av kökspersonal (minskad kostnad)Nackdelar: Vissa kan uppfatta en större enhet som opersonlig och otrygg Fler viljor att ta hänsyn till Svårare att ha koll på många barn på en stor gård Många sociala kontakter kan skapa otrygghet för vissa barn2.1.3 Barnomsorg på obekväm arbetstidDe fördelar personalen på förskolorna ser, är främst ur ett föräldraperspektiv därföräldrar erbjuds en utökad service och därmed ökad valmöjlighet i arbetslivet. Med engod personaltäthet ser personalen också en fördel med att barngruppen är liten.Nackdelarna för en förskoleavdelning på obekväm arbetstid är svårigheten att planeraverksamheten då tiderna är oregelbundna, att det blir mer ensamarbete och ökadekostnader för personal, måltider etc. För barnens skull framhåller personalen vikten avatt barnen får vara på samma ställe och inte behöver transporteras mellan förskolor.Fördelar: Liten barngrupp Valmöjlighet och service till föräldrar Tryggt för barnen om sammanhållen omsorg dag och kväll/nattNackdelar: Oregelbundna tider, svårt att planera verksamheten Störd nattsömn för barnen Ökade kostnader Mer ensamarbete Eventuella förflyttningar mellan dag- och kväll/nattförskola Lång resväg för vissa Risk för svårighet att rekrytera personal2.1.4 ResursförskoleavdelningFörskolecheferna har initierat en utredning för att undersöka möjligheten att skapa enresursförskoleavdelning. Tanken är att anpassa en befintlig avdelning till att kunna taemot några barn med stora särskilda behov. Ett exempel kan vara att öka bemanningen6

114samt minska till 12 barn i gruppen, varav 4 platser kan erbjudas barn i behov av särskiltstöd.Personal på förskolorna ser fördelar med att personal med rätt kompetens bättre kantillgodose barnens olika behov samt att om rätt stöd ges tidigt kan det innebära lägrekostnader senare. Det skulle innebära att personal på avdelningen som bygger upp enspetskompetens kring ett specifikt barns problematik kan använda sina kunskaper tillandra barn. Miljön kan göras väl anpassad och samarbete med resursteam underlättas.Med färre barn i gruppen och mer personalresurser kan miljön bli lugn och främja enbättre lärandemiljö samt ge tid att träna barnens utveckling.Nackdelar skulle kunna vara om barn med särskilda behov flyttas till en egen avdelningutan interaktion med andra barn. Då missar barnen möjligheten till förebilder och att taefter positivt beteende från andra samt kan komma att känna sig isolerade. En risk medatt ha en särskild grupp är att utvecklingen går långsammare. Transporterna för föräldraroch barn kan öka för dem som väljer att placera sitt barn på en resursavdelning.Fördelar: Personal med rätt kompetens (god grundutbildning samt spetskompetens) kantillgodose varje barns behov Rätt stöd tidigt, ger minskade kostnader på sikt Väl anpassad miljö Lugnare miljö i en liten grupp, bättre lärandemiljö Underlättar samarbete med resursteamNackdelar: Barnen får färre förebilder att ta efter Barnen kan känna sig isolerade – interaktionen med andra barn kan minska Högre personalkostnader Lokalkostnader (initialt) Ökade transporter Svårt att hitta utbildade vikarierDet är viktigt att poängtera att det förslag som förvaltningen utreder innebär en frivilligplacering, föräldrar som önskar att deras barn ska gå på en annan förskoleavdelning skaockså få placera sina barn där. Resursavdelningen ska inte heller enbart ha platser förbarn med särskilda behov, utan vara en blandad grupp med t ex en tredjedel avplatserna avsedda för dessa barn.2.2 Grundskola – Sörbygden och Kungsmarkskolan2.2.1 Fisketorps skola, Hedekas skola och Kungsmarksskolan är kvar som nuAtt ha kvar skolorna som idag har enligt personalen fördelar som att personal harkännedom om eleverna och att de därmed blir sedda. Sörbygdens skolors läge ochomgivningar lyfts fram som positiva delar. Andra fördelar är att lärare med tex NObehörighetkan undervisa även yngre barn samt att övergången mellan år 5 och 6 fallersig naturligt i Hedekas skola. Lärarsamarbetet i år 4-9 har goda förutsättningar.Nackdelarna med att ha det kvar som idag överväger dock. Om Fisketorps skola lyftsfram att den inte är anpassad efter modern undervisning enligt Lgr 11. Miljön ärundermålig med stor lokalbrist, buller, dålig ventilation etc. Även utemiljön har brister.Det finns inga utrymmen för slöjd och idrott på skolan. Samverkan mellan lärare i F-3respektive 4-5 anser personalen vara för liten, vilket ger en stor omställning för barnen iövergången mellan år 3 och 4. Man kan inte genomföra elevens val i år 3 på ettmeningsfullt sätt. År 1 har undervisningsfritt 1 dag i veckan på grund av attschemaläggningen anpassats till skolskjutsarna.7

115Om Hedekas skola säger personalen att det är svårt att få behöriga lärare i alla ämnen.Att upprätthålla undervisningen med behörig personal kan bli stor. Det är svårt attupprätthålla en likvärdig undervisning trots pedagogernas skicklighet. Vidare är vissalokaler inte fullt ut ändamålsenligt utrustade, bland annat lokaler för bild och NO.Språkvalet är kostsamt beroende på det lilla elevantalet. På sikt kan det bli svårt atterbjuda ett komplett språkval. Personalen lyfter också fram att det är begränsademöjligheter för elever att vid behov byta klass samt att kamratkretsen är relativt liten,vilket för vissa kan vara en nackdel.Fördelar: Personal har kännedom om eleverna och eleverna blir sedda Bra övergång mellan år 5 och 6 Bra förutsättningar för lärarsamarbete i år 4-9 Bra läge nära naturen och med uteklassrum Lärare kan följa elever under en längre periodNackdelar: Fisketorp inte anpassad efter undervisning enligt Lgr 11 Lokalbrist Fisketorp (slöjd- och gymnastiksalar, grupprum, personalarbetsplatser,kapputrymmen etc.) Bristfällig miljö Fisketorp (buller, dålig ventilation etc.) År 1 har 4-dagars skolvecka på grund av ekonomiska skäl för skolskjutsarna För liten samverkan mellan elever och personal i år F-5 Svårt med naturlig samverkan mellan förskola och skola Svårt att få behöriga lärare i alla ämnen på grund av för litet tjänsteunderlag) Svårt ha fullt utrustade lokaler i vissa ämnen på grund av det lilla elevunderlaget Svårt att upprätthålla likvärdig undervisning Kostsamt språkval Liten kamratkrets och begränsad möjlighet att byta klass2.2.2 År F-5 på Hedekas skola, år 6-9 på Kungsmark (Fisketorp avvecklas)I detta utredningsspår ser personalen att det blir lättare att få kompetenta lärare medbehörigheter enligt den nya skollagen. Samtliga elever i år 6-9 får sammaförutsättningar, bland annat kan alla erbjudas språkval fullt ut. Med betygssättandelärare på samma skolor blir betygssättningen mer rättssäker. Lärarna får lära kännaeleverna under maximal tid innan betygssättning. Större möjlighet för elever att bytaklass vid behov. Alla elever får nära till bibliotek. Eleverna får mer funktionella lokaler(t.ex. slöjd och idrott för F-3, NO för 6-9). Samarbete, utbyte och pedagogiskadiskussioner mellan lärare underlättas. Vidare ser man att ytorna för F-3 blir större ochatt lokaler för skolbarnsomsorg (fritids) blir mer funktionella. På den ekonomiskaplussidan finns minskade kostnader för lokaler i Fisketorp, personalkostnad för 6-9 samtadministrationskostnader.Nackdelar med alternativet är enligt personalen att nationella prov sker först i år 6, vilketskulle vara det första året eleverna går på Kungsmarksskolan. Också kommandelärarutbildning verkar bli indelat i 1-3, 4-6 och 7-9. Vissa elever kan tycka attKungsmarkskolan är stor och opersonlig. Eventuellt krävs en tillbyggnad av Kungsmarkdå träningsskolan nyss flyttat in i lokaler. Skolskjutskostnaderna blir högre och restidernalängre för vissa elever.Fördelar: Lättare erhålla behörig personal Betygsvana lärare på samma skola (ökad rättssäkerhet) Ökad möjlighet till pedagogiska diskussioner8

116Samarbetet 1-5 samt förskola-förskoleklass ökarBättre lokaler för F-3 och fritidsEleverna får tillgång till mer funktionella specialsalarAlla kommundelar får möjlighet till större språkvalsmöjligheterSamtliga elever i kommunen får samma förutsättningarNärhet till bibliotek för alla eleverMindre resor för Studie- och yrkesvägledare, skolhälsovård etc.Minskade kostnader för lokal, personal i år 6-9 samt administrationNackdelar: Stämmer inte med kommande lärarutbildning (indelat i 1-3,4-6 och 7-9) Nationella prov sker först i år 6 Ökade skolskjutskostnaderLängre resor för elever som bor norr om HedekasMed fler och längre resor ökar risken för otrivsel och olycksrisk på bussarna samtatt miljöpåverkan blir större.2.2.3 År F-9 på Hedekas skola (Fisketorp avvecklas)Personalens synpunkter på detta alternativ är att det stöder arbetet med röda tråden (F-9-perspektiv). Personalen ingår i samma arbetslag. Personalen har stora möjligheter attlära känna alla elever och övergångarna mellan stadierna underlättas. Skolan har ett braläge nära natur och uteklassrum vilket kan ge god kvalitet i undervisningen i idrott,biologi och geografi. Man kan undvika en eventuell framtida brist på lokaler påKungsmarksskolan. Två högstadieskolor ger valmöjlighet. En liten kamratkrets kan varatryggt för de yngre barnen. Lokalkostnader för Fisketorp försvinner ochadministrationskostnaderna kan minskas.Som nackdelar lyfter personalen fram att alternativet minimerar framtidahandlingsmöjligheter avseende lokalplanering. Det är också svårt att uppfylla skollagenskrav på behöriga lärare. Det är svårt att hålla specialsalar uppdaterade till modernundervisning (t.ex. bild och NO), på grund av investeringskostnader och litetelevunderlag. På sikt blir det svårt att erbjuda komplett språkval. Det krävs en större nyellertillbyggnad. Kostnaden för behörig personal blir stor (lärarkostnad/elev blir hög),särskilt för språkval. Möjligheten för elever att byta klass är begränsat och den lillakamratkretsen kan vara en nackdel för de äldre eleverna.Fördelar: F-9 perspektivet stöds (alla lärare i samma arbetslag med gemensamt arbetsrum) Personalen lär känna alla elever och följer dem under lång tid Underlättar övergångar mellan stadierna Skolans storlek ger god överblick av eleverna (kan motverka skolk t.ex.) Naturnära läge Framtida eventuell lokalbrist på Kungsmarkskolan undviks Minskade lokalkostnad Fisketorp, minskad administrationskostnad Möjlighet för högstadieelever att välja mellan två skolor Liten kamratkrets tryggt för de yngreNackdelar: Svårt att uppfylla skollagens krav på behöriga lärare i undervisningen Svårt att hålla specialsalar uppdaterade med modern utrustning Svårt att upprätthålla likvärdig undervisning i vissa ämnen Svårt att på sikt erbjuda komplett språkval Hög kostnad för att upprätthålla undervisningen med ämnesbehörig personal Undervisning i moderna språk särskilt kostsam på grund av litet elevunderlag Ny- eller tillbyggnad nödvändig Begränsade möjligheter för elever att byta klass vid behov9

117Liten kamratkrets nackdel för de äldre2.2.4 År F-6 på Hedekas skola, år 7-9 på Kungsmark (innebär F-6 på alla skolor ikommunen)Personalen ser med detta alternativ ungefär samma fördelar och nackdelar som iförslaget ”F-5 på Hedekas skola, 6-9 på Kungsmark”. I punktlistorna med för- ochnackdelar nedan är därför båda alternativens punkter med. Svarteborgs, Munkedals ochBruksskolans rektorsområden har beskrivit för- och nackdelar med att skolorna i dessaområden blir F-6. Se deras konsekvensbeskrivningar nedan.Utöver de fördelar som listats där ser personalen i detta alternativ att organisationenanpassas till kommande lärarutbildning och kursplaner, vilket kan underlätta framtidarekrytering av behörig personal. Eleverna har gjort nationellt prov i år 6 innan dekommer till Kungsmarkskolan. Samtliga elever i år 7-9 får samma förutsättningar. Vidareser man ett något minskat behov av avancerade specialsalar. Kungsmarkskolan lokalerkan rymma annan verksamhet. Elever från Sörbygden blir ett år äldre innan de längreresorna börjar.Utöver de nackdelar som listats i alternativet ovan ser personalen att med språkval sombörjar först i år 7 får timplanen ändras på praktiska ämnens bekostnad. En annannackdel är att betygsättning i år 6 sker på många olika skolor. Viss tillbyggnad kan blinödvändig. Det blir inte heller samma kostnadsminskning som i 6-9-alternativet.Fördelar: Lättare erhålla behörig personal Betygsvana lärare på samma skola (ökad rättssäkerhet) Ökad möjlighet till pedagogiska diskussioner Samarbetet 1-6 samt förskola-förskoleklass ökar Bättre lokaler för F-3 och fritids, vid flytt från Fisketorp. Eleverna får tillgång till mer funktionella specialsalar (något mindre behov äntidigare alternativ med 6-9 på Kungsmarkskolan) Alla kommundelar får möjlighet till större språkvalsmöjligheter Samtliga elever i kommunen får samma förutsättningar Närhet till bibliotek för alla elever Mindre resor för SYV, skolhälsovård etc. Minskade kostnader för lokal, personal i år 6-9 samt administration Skolorganisationen anpassad till kommande lärarutbildning och kursplaner Nationellt prov har skett innan eleverna kommer till Kungsmarkskolan Lokaler på Kungsmarkskolan kan användas till annan verksamhet Elever från Sörbygden är ett år äldre när de längre resorna börjarNackdelar: Stämmer inte med kommande lärarutbildning (indelat i 1-3,4-6 och 7-9) Nationella prov sker i år 6 Ökade skolskjutskostnader Längre resor för elever som bor norr om Hedekas Med fler och längre resor ökar risken för otrivsel och olycksrisk på bussarna samtatt miljöpåverkan blir större. Timplanen får ändra på grund av språkval först i år 7 Betygssättning sker på många olika skolorTillbyggnad kan krävasInte lika stor kostnadsbesparing som i tidigare alternativ med 6-9 påKungsmarkskolan)10

1182.3 Grundskola – Svarteborg2.3.1 Centrumskolan och Hällevadsholms skola kvar som nuMed detta alternativ menar personalen att lärare med rätt kompetens nyttjas optimalt.Man ser ett positivt samspel mellan yngre och äldre elever. Skolorna ligger i barnensnärområde vilket ses som socialt och praktiskt fördelaktigt. Eleverna har nära tillskolbarnsomsorgen (fritids) och transporterna begränsas. Överlämning mellan år 3 och 4underlättas och över tid blir helhetssynen större. Lättare att få ihop till heltidstjänstergenom att undervisa i flera klasser.Till nackdelarna hör enligt personalen att kunskapskraven i den nya läroplanen ligger i år6 (betyg sätts från år 6). Man ser också att det begränsade antalet kompisar i sammaålder kan vara en nackdel. Få pedagogerna delar på alla de ansvarsområden som liggerutanför läraruppdraget.Fördelar: Lärarnas kompetens nyttjas maximalt Praktiska och sociala fördelar med skola nära hemmet Befintliga lokaler utnyttjas Färre transporter Övergångar underlättas Eleverna har nära till fritids Lärare kan undervisa i flera klasserNackdelar: Stämmer inte överens med nya läroplanen Begränsade sociala kontakter med barn i samma ålder Få pedagoger får dela på många ansvarsområden2.3.2 År F-2 på en skola i Svarteborg, år 3-5 på den andraHär ser personalen fördelar med ett ökat samarbete med parallellklasser och möjligheteratt gruppera eleverna på olika sätt. Detta ses positivt både ur ett pedagogiskt och socialtperspektiv. Årskullar med få elever kan parallellklasser undvikas och därmed enbesparing göras. Eleverna får fler kamrater i samma ålder med ett större socialt utbyte.Till nackdelarna hör att organisationen inte stämmer överens med Lgr 11 och dessuppbyggnad av kunskapskraven. Det blir större klasser och fritids finns på två ställen(syskon på olika ställen). Man ser en risk för att engagemanget från hemmen minskarom skolan ligger längre bort. Barnen får lämna hemsamhället tidigare och transporternaökar (ökad kostnad, ökade utsläpp).Fördelar: Samarbetsvinster med parallellklasser Möjlighet till olika grupperingar efter behov Fler kamrater i samma ålder – större social utbyteNackdelar: Stämmer inte överens med ny läroplan för grundskolan Större klasser Risk för minskat engagemang från hemmen Fritids på två ställen kan innebära att syskon är på olika orter Ökade transportkostnader Mindre social utbyte mellan yngre och äldre barn11

1192.3.3 År F-3 på en skola i Svarteborg, 4-6 på den andra, år 7-9 på KungsmarkPersonalen menar att detta alternativ följer den nya läroplanen och stämmer överensmed kunskapskraven. Det är en fördel om parallellklasser kan skapas. Man ser också enfördel i att fler pedagoger med samma utbildning finns på samma skola. För fritids ärdetta alternativ en fördel. Eleverna får större möjlighet att hitta jämnåriga kamrater.Nackdelarna är risken för stora klasser och de stora svårigheterna att täcka alla ämnenmed behöriga lärare. Det är svårt att få ihop hela tjänster för F-3 och lärare i år 4-6 kaninte täcka hela timplanen på en skola. Språk och NO anges som särskilt svårt att få ihop.Personalen ser också ökade transportkostnader, främst för elever med också för personal(reseersättning för resor mellan skolorna). Risken finns att åldersgrupper isoleras ochinte har samma utbyte mellan yngre och äldre.Fördelar: Bra om det blir parallella klasser Arbetslagsmässig fördel med fler pedagoger med samma utbildning på skolan Bryten mellan stadierna följer Lgr 11 Stämmer överens med kunskapskraven i Lgr 11 Möjlighet till fler sociala kontakter med jämnårigaNackdelar: Svårt att täcka timplanen med behöriga lärare (särskilt språk och NO) Lärare måste undervisa på flera skolor Svårt få hela tjänster för lärare i år F-3 Risk för större klasser Högre transportkostnader Färre sociala kontakter mellan yngre och äldre elever Barnen får lämna hemsamhället tidigare Risk för minskad inflyttning om det blir olika skolor2.3.4 En skola F-5 i Svarteborg (med ändrade upptagningsområden så att någraåker till Munkedal, den andra skolan avvecklas)I detta förslag ser personalen fördelar med att pedagogerna kan undervisa i de ämnen deär behöriga i och att utbytet mellan pedagoger kan främjas (t.ex. mellanparallellklasser). Samspelet mellan yngre och äldre elever är en annan fördel.Materialinköp kan samordnas.Nackdelarna är risken för större klasser och ökade lokalkostnader då utbyggnad behövs.Personalen ser också en risk för att en större skola innebär oroligare arbetsmiljö. Man seren risk i att utflyttningen ökar från den ort där skolan avvecklas. Ökade transporter medökade kostnader och utsläpp till följd.Fördelar: Pedagoger med behörighet Ökat utbyte mellan pedagoger Gemensamma inköp Positivt samspel mellan yngre och äldre eleverNackdelar: Risk för stora klasser Stora investeringskostnader för att bygga nya lokaler Ökad utflyttning Fler transporter (ökad kostnad, ökade utsläpp) Risk för oroligare miljö på en större skola12

1202.3.5 F-6 på Centrumskolan och Hällevadsholms skolaDetta förslag hänger ihop med förslaget ovan ”F-6 på Hedekas skola, 7-9 på Kungsmark(innebär F-6 på alla skolor i kommunen)”, just på grund av det som står inomparentesen.En fördel med detta alternativ är att det stämmer överens med kunskapskraven i dennya läroplanen. Organisationen stöder också att nationella prov genomförs i år 3 och 6.Samspel mellan yngre och äldre elever möjliggörs och transporterna begränsasmaximalt. Personalen ser vidare att detta alternativ stöder indelningen i kommandelärarutbildning (1-3, 4-6 samt 7-9). Med små lärarlag kan arbetet vara flexibelt ochbeslut fattas snabbtSom nackdelar lyfts fram att det kan bli nödvändigt att slå ihop klasser i olika årskurser.Med alltför små klasser är risken att de sociala kontakterna blir alltför litet. IHällevadsholms skola uppstår platsbrist med detta alternativ (förskolan använder delarav skolans tidigare lokaler).Fördelar: Stämmer överens med Lgr 11 Positivt samspel mellan yngre och äldre elever Begränsar transporterna maximalt Naturligt lärarbyte Små lärarlag ger flexibilitet och snabba beslutNackdelar: Begränsat antal sociala kontakter i små klasser Platsbrist i Hällevadsholms skola2.4 Grundskola – Munkedal och Stale2.4.1 Bruksskolan och Munkedalskolan är kvar som nuPersonalen i dessa områden ser många fördelar med att ha kvar organisationen som nu.Man ser att det underlättar arbetet med röda tråden och att det som skolorna byggt uppfår vara kvar. Personalens kompetens används på ett bra sätt. Åldersblandningen gervariation för elever och personal och möjliggör åldersblandade grupper för att skaparepetition för vissa elever och utmaningar för andra. Material kan användas överårskursgränserna. Olika åldersgrupper underlättar också för särskola och träningsskolaatt arbeta integrerat. Vidare ser personalen fördelar med att följa barnen under flera årsamt möjligheter till bra övergång mellan förskola och förskoleklass. Nuvarande skoloranses vara lagom stora, där alla känner alla samtidigt som det finns möjlighet till mångasociala kontakter. Med fritids på samma ställe som skolan är gör att barnen inte behöverbyta miljö. Skolornas omgivningar med närhet till skog och aktiviteter framhålls sompositiva. Personalen ser också en fördel i att rektor finns tillgänglig på skolan. Ingatillkommande kostnader för transporter.Nackdelar som personalen ser är att det går emot Lgr 11 där det talas mer om entraditionell stadieindelning med 1-3, 4-6 och 7-9. Man ser också att särskolans eleverinte känner att de hör till och inte fullt ut accepteras vilket påverkar den dagligaverksamheten. Att det är olika rektorer för verksamhet inom samma skola är också ennackdel. Personalen upplever också att det är svårt att ha full uppsikt över barnen.Fördelar: Arbetet med röda tråden stöds Personalen känner varandra väl Ålderblandningen positiv både pedagogiskt och socialt Material kan användas över årskurserna för repetition och utmaning13

121Övergång förskola-förskoleklass underlättasPersonalen följer eleverna i flera årTrygghet med en liten skola, särskilt viktigt för barn i behov av särskilt stödEleverna har ”lagom” många kamratrelationerSyskon går på samma ställeMånga kan gå/cykla till skolan, färre transporterFör kommande expansion (främst Stale) är det viktigt att skolan ligger näraRektor finns tillgängligNärhet till natur, bra utemiljöNackdelar: Stöder inte Lgr 11 Särskolans elever ”hör inte till” Träningsskolans elever inte accepterade på Kungsmarkskolan Olika rektorer gör att det blir olikheter inom samma skola Svårare att arbeta inkluderat när det är olika rektorer Svårt att ha full uppsikt över barnen Många onödiga transporter/bussturer2.4.2 År F-2 på en skola i Munkedal/Stale, år 3-5 på den andraMed detta alternativ ser personalen inga pedagogiska fördelar. Man kan dock se fördelarmed att eleverna får fler kamrater i samma ålder och att transporter möjligen kansamordnas då eleverna åker åt samma håll. Bruksskolans naturnära läge framhålls somen fördel.Till nackdelarna hör att arbetet med röda tråden försvåras, liksom kommunikationenmellan stadierna och personalen. Årskurs 6 ”fattas” om man ska följa Lgr 11. Man serklara nackdelar för barn i behov av särskilt stöd som är beroende av en trygg miljö. Detblir ett extra skolbyte för eleverna. Risken finns att särskolans elever blir segregeradefrån andra elever. Fritids är på två ställen, där syskon ska lämnas/hämtas på olikaplatser. Personalen framhåller också att ute- och innemiljö behöver anpassas samt atttransporterna blir fler.Fördelar: Fler kamratrelationer med barn i samma ålder Viss samordning av transporter Bruksskolan har ett naturnära lägeNackdelar: Arbetet med röda tråden försvåras Kommunikationen mellan stadier/personal försvåras Följer inte Lgr 11 Ökade kostnader för transporter samt ökad miljöpåverkan Syskon går på olika fritids Längre skoldagar Extra stora nackdelar för barn i behov av särskilt stöd (otrygghet) Risk att särskolans elever segregeras från jämnåriga kamrater. Ytterligare byte av skola2.4.3 År F-3 på en skola i Munkedal/Stale, år 4-6 på den andra, 7-9 påKungsmarkDetta förslag följer Lgr 11, vilket ses som en fördel av personalen. Det ger också ensamlad högstadieskola med samlad kompetens och ändamålsenliga lokaler i t.ex. NO.Det blir en jämnare grupp åldersmässigt och ett lugnt klimat för de yngre barnen.Eleverna får ett extra år på sig (år 6) att mogna och bli trygga individer innan de börjar14

122på Kungsmarkskolan. Fritidsverksamheten kan bättre anpassas efter barnens ålder,behov och önskemål om aktiviteter. Personal kan samordnas i större utsträckning liksomanvändning av material. Miljön är väl anpassad för F-6 och 7-9. Med tanken att de yngrebarnen går på Bruksskolan och de äldre på Munkedalskolan får de yngre en bra gård ochnära till naturen, de äldre får närmare till passande aktiviteter i Munkedal (pingis,bibliotek, ishall etc.).Nackdelar som personalen ser är att arbetet med röda tråden försvåras, liksomkommunikationen mellan stadier och personal. Det blir fler överlämningar och extraotryggt för barn i behov av särskilt stöd. De positiva effekterna av att yngre och äldrebarn träffas går förlorad. Det finns risk för längre skoldagar. Att syskon hamnar på olikafritids ses som en nackdel liksom risken att särskolans elever blir segregerade från andrabarn. Det blir också fler transporter.Fördelar: Följer Lgr 11 Samlad kompetens på en högstadieskola Ändamålsenliga lokaler för NO Jämnare grupp åldersmässigt Lugnt klimat för de yngre barnen Eleverna i år 6 får ett år till på sig att mogna och bli trygga individer Lättare att anpassa fritidsverksamheten för barnen Samordningsmöjligheter kring personal och material Miljön är anpassad efter barnens ålderNackdelar: Försvårar arbetet med röda tråden Försvårar kommunikation mellan stadier och personal Fler byte av skola och överlämningar Minskad kontinuitet är extra stor nackdel för elever i behov av särskilt stöd Kostnader för anpassning av ute- och innemiljö Mindre kontakt mellan yngre och äldre elever Ökade transporter2.4.4 En skola i Munkedal/Stale (den andra avvecklas)Personalen ser få fördelar med detta förslag. En är att all kompetens finns samlad påsamma ställe. På sikt tror man att det är lönsamt rent ekonomiskt. Två rektorer som kanfördela arbetet och ansvara för olika delar ser man som en annan fördel.En av personalgrupperna anser att förslaget skulle innebära kaos på alla områden.Nackdelarna som den andra personalgruppen framhåller är att det skulle ökalokalbehovet med nybyggnation som följd. Man anser att fritidshemmets lokaler måstefördubblas och att utemiljön också måste anpassas och utökas. Man ser vidare att detökade antalet relationer kan skapa otrygghet för vissa elever och att det blir svårare attobservera det sociala samspelet under raster. Man ser också en risk om det bara blir enrektor på enheten med ökad arbetsbörda som följd. Man tror inte att skolskjutsarna ökarså mycket då bussarna redan idag går till Kungsmarkskolan.Fördelar: All kompetens på ett ställe Lönsamt på sikt Bra om två rektorer att dela på ansvar och arbetsuppgifterNackdelar: Ökat lokalbehov Behov av anpassningar i utemiljön15

123Många elever kan leda till otrygghet och svårighet för personalen att observeravad som händer på rasterFler sociala kontakter och relationerÖkad arbetsbörda om det blir en rektor för skolanTuffare arbetsklimat2.4.5 År F-6 på Bruksskolan och MunkedalsskolanDetta förslag hänger ihop med förslaget ovan ”F-6 på Hedekas skola, 7-9 på Kungsmark(innebär F-6 på alla skolor i kommunen)”, just på grund av det som står inomparentesen.Personalen ser många likheter i för- och nackdelar med förslaget om att ha det som nu.De för- och nackdelar som angivits där gäller i mångt och mycket även här. Därför är depunkterna med i listorna nedan.Övriga fördelar som personalen kan se med detta alternativ är att det följer Lgr 11 ochatt arbetet med röda tråden kan löpa på i år 1-6. Det ger en möjlighet att arbetaåldersintegrerat och samlar en bred kompetens på samma ställe. Man anser vidare attdet kan få bort en del av det ”vi och de”-tänkande som finns mellan särskola och skolaidag.Fördelar: All kompetens på ett ställe Lönsamt på sikt Bra om två rektorer att dela på ansvar och arbetsuppgifterNackdelar: Ökat lokalbehov Behov av anpassningar i utemiljön Många elever kan leda till otrygghet och svårighet för personalen att observeravad som händer på raster Fler sociala kontakter och relationer Ökad arbetsbörda om det blir en rektor för skolan Tuffare arbetsklimat3 Rektorsgruppens synpunkterSom kort beskrevs i början av dokumentet har rektorsgruppen arbetat i två steg. Manhar börjat med att arbeta fram en gemensam beskrivning av vad man anser varapedagogisk kvalitet utan att i det läget tänka skolorganisation. Hänsyn har tagits till denpågående reformen med ny skollag och ny läroplan. Nästa steg har varit att beskriva enskolorganisation som bäst uppfyller dessa kriterier, också i detta steg utan att tänka påhur den befintliga organisationen i Munkedal ser ut i nuläget.3.1 Pedagogisk kvalitet enligt rektorerna i MunkedalVad är en optimal grupp?Det beror på syfte och vilka som ingår. De som ingår påverkar genom sittförhållningssätt, sin utbildning.Men ca. 15 stycken är en bra storlek plus vissa sammanslagningar i vissa situationer. Engrupp kan vara för liten, t.ex. vid idrott och språkval.I övrigt kan följande beskrivning ge en bild av kvalitet:En gemensam plattform (värdegrund)som grundas utifrån våra styrdokument.Utbildad personal utifrån barnens ålder som är engagerad i den verksamhet man verkar.16

124Pedagogiska ledare som ges förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap ochutvecklingsarbete i praktiken.Kompetensutveckling för all personal.Ändamålsenliga lokaler och läromedel t.ex. datorer.Grupp och klasstorlekar i de olika verksamheterna påverkar kvaliteten.Personaltäthet utifrån elevernas behov.Kunniga politiker som är väl insatta i styrdokumenten, som i sin tur kan fatta sådanabeslut som ger verksamheten goda förutsättningar att utveckla kvaliteten.Tid för olika personalkategorier att kunna planera sin verksamhet.Rätt kompetens måste tillföras för att möta elever i behov av särskilt stöd. Exempelviselevhälsa och samverkan med IFO.En god samsyn mellan skola och föräldrar.3.2 Pedagogisk kvalitet enligt förskolecheferna i MunkedalDet kan vara god kvalitet med en avdelning, men kan bli bättre med flera avdelningarutifrån ekonomi, personal.Personal som pratar med varandra utvecklar sin verksamhet. Är man fler finns störreförutsättningar att man höjer kvaliteten. Med fler personal (avdelningar) kan fleradministrativa aktiviteter fördelas på fler.Inget socialt umgänge på en avdelning, då man sitter ensam på rasterna.På enavdelningar är det svårt att klarar sig utan vikarier.På fleravdelningar kan man ha mer/högre personaltäthet när det är flest barn.Med flera avdelningar kan man bättre möta elever med särskilda behov.Lättare att hantera personalens planeringstid på fleravdelningar.En del kommuner bygger ”jätteförskolor” med 10-12 avdelningar. Vi tror det är bättremed 4-6 avdelningar.Gruppstorlek viktig och skall ses över.Lokalerna skall vara anpassade för verksamheten (tangering med skolan).Bra med närhet till skolan för samverkan. Gångavstånd.Rektorer och förskolechefer måste samverka. Avstånd negativt, t.ex. Fisketorp –förskola.Intresse har skapats för vad vi gör i förskolan, från skolans sida.Jobba mer ämnesöverskridande.Smidigare övergång mellan förskola och skola än dagens förskoleklassMontessori till Önnebacka3.3 Avvägning för tillhörigheten för årskurs 6Ett grundläggande avgörande för skolans fortsatta organisation och indelning, som måstegöras, är placeringen av årskurs 6. Skall vi ha kvar dagens indelning där 6:orna är kvarpå högstadiet, eller gå tillbaks till det tidigare där 6:orna tillhörde mellanstadiet. Detfinns argument för båda åsikterna. Här följer rektorernas uppställning av för- respektivenackdelar för båda lösningarna.F – 5 samt 6 – 9 (som idag).Fördelar:Förskoleklassen blir mer integrerad i skolan.Det är som tidigare vilket betyder att skolan idag är organiserad utifrån detta vad gällerlärartilldelningen.Eleverna kan få språkvalet redan i åk 6.Eleverna får tillgång till ämneslärare redan i åk 6.Samordningen vid t.ex. musik underlättas.Minst krävande om det måste till en omorganisation.Nackdelar:Ämneslärare in redan i åk 6, vilket ställer krav på legitimation och behörighet.Minst krävande (Kan behöva rivas)17

125Socialt är de ofta fortfarande unga och kan behöva ”vara kvar” ett år till påmellanstadiet.Mer samarbetet mellan enheterFöljer inte den nya kursplanen 1 – 3, 4 – 6, 7 – 9.Nationella prov i åk. 6.F – 6 samt 7 – 9.Fördelar:Förskoleklass integrerad i skolan.Lättare att följa kursplan 1 – 3, 4 – 6, 7 – 9.Kommande lärarbehörighet följer kursplanNationella prov.Lättare att följa upp – kvalitetsuppföljningNackdelar:Inte ”rum” fullt utSpråkÄmneslärare behövsSamverkan behövs när ämneslärare behöver resa istället för eleverMontessori (inte företeelsen)4 Elevers synpunkterStyrgruppen har genomfört ett möte med att elevrådsrepresentanter från år 5-9 påkommunens skolor. Vid mötet fick eleverna en kortare information om vadvälfärdssektorn arbetar med och är organiserad samt hur kommunens ekonomi ser ut.Därefter samtalade styrgruppens medlemmar med eleverna i olika grupper för att fåderas synpunkter på ett antal frågor, som redovisas i varsitt avsnitt nedan. Frågornahade skickats ut till eleverna en vecka innan, så de hade tid att höra med övriga eleverpå respektive skola.4.1 Vad är viktigt i skolan? Varför då?Eleverna tycker att det är viktigt att man lär sig något och att alla mår bra, trivs och ärsnälla mot varandra. Man tycker att det är viktigt med bra och kompetenta lärare somvisar både fackkunskap och social kompetens, visar förståelse och har respekt. Elevernavill gärna göra andra saker än bara ha traditionell undervisning för att få mer variation.Man tycker det är viktigt att få stöd när man behöver det. Eleverna anser också attmaten ska vara nyttig och smaka bra.4.2 Vad är bra med skolan nu?Eleverna tycker att personalen är bra, men att de är för få. Lärarna lyssnar på elevernaoch undervisningen fungerar bra, man får vara med och planera och påverka. Elevernatycker att det är bra när de får frihet och att man kan få slappa när man arbetat hårt.Hedekas skolas elever tycker att det är bra med en liten skola där alla känner alla.Många elever tycker att deras skolgård är bra. Eleverna tycker det är positivt att man harelevråd och vängrupp. Man gillar också att skolan har miljöstation. De flesta tycker attmaten i sig är ok, men har synpunkter på bemötande och att det ibland är smutsigt.Hedekas elever är nöjda med maten. Beträffande maten ansåg eleverna generellt att denkunde bli lite bättre, t ex sågs potatisen ganska dålig och salladen kunde ibland se tristoch oaptitlig ut. Maten kan också vara kall och även ibland ta slut i förtid. Vissa eleverserverades soppa på långa skoldagar vilket kändes som för lite mat för att orka heladagen.18

1264.3 Vad kan göras bättre i skolan?Hedekas skolas elever saknar att kunna välja mellan fler språk. Man vill också ha bättrelokaler (t ex NO), fler instrument, större idrottshall. Man vill också ha fler idrottstimmar.Eleverna önskar att det fanns fler datorer och bättre teknisk utrustning. På vissa skolorär det dålig ventilation och blir väldigt varmt på sommaren.Eleverna pratar också om att de vill ha mer personal och att de ska ha bra utbildning.Man påpekar också att vissa lärare har olika regler, t.ex. olika regler för sina respektiveandras elever.Att motverka mobbning är en annan viktig sak som eleverna på Kungsmark tar upp somkan förbättras – alla elever är överens om att det handlar om att förebygga tidigt.Mobbning uppstår ofta som en följd av jobbiga hemförhållanden och/eller svårigheter atthänga med. Eleverna önskar mer tid till elever som behöver stöd. Man ser gärna mer tidtill de elever som är duktiga och behöver utmaningar.Eleverna vill också att maten serveras på ett mer tilltalande sätt och att man ser till attden räcker till alla. Gärna att maten är mer anpassad efter elevernas ålder, att manundviker pulvermos och –såser samt att det finns mer kryddor. Eleverna efterlyser ocksåbättre bordsskick från elevernas sida och trevligare bemötande från vissa avmåltidspersonalen (man upplever att vissa svarar lite ”snorkigt”). Hedekaseleverna ärnöjda med måltidssituationen.Klasserna bör göras mindre. Använda nyare/uppdaterade undervisningsböcker.Toaletterna anses ganska ofräscha på högstadiet vilket gör att somliga väljer att hålla sighela dagen. Detta problem tycks inte vara lika stort på låg/mellanstadierna.4.4 Vilka vuxna ska finnas i skolan?Eleverna svarar att de tycker att det ska finnas lärare, rektor, elevassistenter, kanslist,kurator, lokalvårdare, måltidspersonal, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog,bibliotekarie (helst heltid), vaktmästare, rastvakter och fritidspersonal.Extra vuxna t ex klassmorfar eller liknande känner de inget behov avEleverna vill att skolpersonal ska vara rättvis och rätt utbildade. De ska ställa rimligakrav på eleverna och behandla tjejer och killar lika. Man tycker att killar får skäll oftareän tjejer, även när det inte är motiverat. Detta upprör alla, inte minst tjejerna!Det fanns en antydan att man inte respekterade vuxna personer som man inte haft iklassrummet och då spelade det inte så stor roll om det går vuxna i korridorerna närman inte ”vet vad de går för”.4.5 Hur ska en bra lärare/personal vara?Här har eleverna många synpunkter:Agera när något händerRolig men bestämd (lagom stäng!)Ta alla på allvar, förståendeUtbildad och kunnigLugn (det skapar harmoni i klassen)Man ska kunna lita på lärarenSkötsamInte gnällig!Använda vårdat språkLägga ner lika mycket tid på duktiga elever som på övrigaRättvis19

127Trevlig och omtänksamIdérikBra på att lära utSportigGladVan vid barn4.6 Kan du påverka din skola?Eleverna tycker att de kan påverka sin skola genom att vara aktiva på klassråd, elevråd,miljöråd, kompisgrupp/vängrupp och skyddsronder. Livskunskapslektionerna är bratillfällen att påverka. Eleverna talar också om det egna ansvaret, att själv inte störaunder lektionerna, säga till om någon bråkar och anteckna i elevdagboken (en slagsloggbok där eleverna skriver till läraren och vice versa). Man säger också att en del sakerkan eleverna bestämma om, andra inte. Slutligen pratar eleverna om att man kanpåverka miljön genom att källsortera och genom skolgårdskvällar kan barn, föräldrar ochpersonal tillsammans göra skolan finare.Ibland kommer rektorerna ut i klasserna vilket tycks vara uppskattat. Exempel på vadeleverna anser sig kunna påverka är maten, utsmyckningar, caféet på högstadiet ochvilka böcker som skall skaffas till biblioteken.4.7 Vad tycker du om skolskjutsarna?Eleverna vill inte ha för långa skolskjutsar, helst vill man att ingen ska behöva åka merän 30 minuter. Det är ofta trångt på bussarna, vissa får stå, och man kan behöva väntapå en annan buss långt senare vilket gör att det tar mycket längre tid att komma hemefter skolan. Det kan också vara ont om tid att hinna med bussen (Kungsmarkskolan påeftermiddagen) och långa väntetider innan skolan börjar på morgonen. Eleverna tyckeratt chaufförerna är väldigt olika, vissa är bra medan andra upplevs som ”sura”. Manefterlyser fräschare bussar och bättre ordning. Man skulle vilja att kompisar fick åka medgratis och tycker det är dåligt att man inte får åka med om man glömmer sitt busskort.Eleverna tycker att det är bra att det finns bälten i bussarna (även om de används litedåligt?).4.8 Vad kännetecknar en framgångsrik skola?I den här övningen redovisades vad forskningen kommit fram till kännetecknar enframgångsrik skola. Eleverna fick betygssätta sin egen skola efter hur väl man tycker attskolan uppfyller kriterierna:Skolan har höga förväntningar på elevernaLärarna berättar ofta för eleverna hur det går för demRektorn anställer bra lärareSkolan arbetar på ett bra sätt mot mobbningDet finns tillräckligt med personalFöräldrarna får möjlighet att samverka med skolan på ett bra sättRektorn har koll på läget och ger bra stöd till elever och personalAlla grupper hann inte genomföra denna punkt, men de som ändå hann tycker attMunkedals skolor hamnar på en godkänd eller lite bättre nivå på de flesta punkter. Pånågon skola tycker man inte att rektor har full koll på läget eller ger bra stöd. Någon elevansåg också att det inte finns tillräckligt med personal på sin skola.5 Allmänhetens synpunkterVid träffarna med allmänheten besöktes flera bygdeföreningar; Valbo-Ryr, Hedekas,Torreby, Hällevadsholm, Dingle, Bärfendal och Munkedal. Deltagarantalet varierade frånca 10 till ca 80 personer. De flesta deltagarna var äldre personer varför fokus ofta kom20

128att ligga på frågor om framtida äldreboende. Dock framkom en del synpunkter medbäring på framtida barnomsorg och skola.Rent generellt anser de boende på landsbygden i Munkedals kommun att det är ok attåka en bit för viss service eftersom man valt att bo en bit utanför samhällena. Elevernaär vana att åka skolskjuts så man ser inte att det är ett stort problem som det ser utidag. Man efterlyser bostäder för både unga och äldre så att de kan bo kvar i störreutsträckning. Fritidsaktiviteter för ungdomar efterlyses också av flera grupper. Vidaretalar många om möjligheten att samverka med andra kommuner eller till och med slåsamman kommuner.Man vill att bygden ska fortsätta leva och skulle helst se att bank, affär etc. blir kvar föratt inte utarma bygden ännu mer. Man anser dock att det viktigaste för en bygdsfortlevnad är att förskolor och skolor är kvar. Flera grupper anser att en liten enhet ärlika med god kvalitet.Det finns en ganska stor samstämmighet mellan grupperna kring åsikten att en brabarnomsorg och skola är avgörande för om en kommun är attraktiv eller inte. Flera lyfterfram att det vore positivt med kvälls- eller nattöppen förskola för att bättre mötabehovet, många arbetar på obekväm arbetstid. Även om man skulle önska en sådanförskola i alla kommundelar anser man att det är ok om den ligger i Munkedals tätort.Man tycker överlag att barnomsorgen fungerar bra, men någon grupp anser att det voreönskvärt med mindre barngrupper. Det upplevs positivt att det finns enMontessoriförskola i kommunen. Någon grupp lyfter fram att förskolepersonal borde haföreträde till barnomsorgsplats.Som framgångsfaktorer för en bra skola ser man lärarna, att de är utbildade och kunnigaoch får arbeta mer med undervisningen och mindre som konfliktlösare. Överhuvudtagetär många oroade över att det verkar så stökigt i skolan idag. Man ser gärna en ökadpersonaltäthet och att lärare och rektorer tydligare tar tag i ordningsproblemen. Mantalar om vikten av engagerade stödlärare och att barnen får individuell hjälp efter sinabehov, att lokalerna ska vara väl utrustade och att både inne- och utemiljö är både säkraoch trevliga. Man vill se mycket stöd tidigt i åldrarna och anser att läs- och skrivinlärningär en nyckel för att komma vidare i livet. Det vore önskvärt att utbildningsnivån ikommunen höjdes.En idé som lyfts fram är att flytta tillbaka 6:orna till skolorna och samtliga avkommunens elever i år 7-9 till Kungsmarkskolan. Man tror att den nya skollagen kommeratt göra det nödvändigt med förändringar i skolan. Man talar också om möjligheten attha skolor med språkinriktning eller annan profilering för att göra Munkedals skolor merattraktiva. Någon grupp menar att vår skolmiljö redan idag är mycket fin och attkommuninvånarna är lite ”hemmablinda” för detta – vi borde hitta vägar attmarknadsföra detta!Man anser att det är positivt att lagad skollunch på fredagar införs igen. Det är positivtatt elever och äldre äter på samma ställe som i Hedekas – det är viktigt att skapa mötenöver generationsgränserna.Slutligen uttrycker någon grupp att alla kommundelar kanske inte kan ha samma saker,men att det är svårt att dela kakan på ett rättvist sätt. Det är viktigt att skapa en goddialog och diskussion och att hitta varje kommundels specifika förtjänster och byggavidare på dem.21

1296 Föräldrars synpunkterUnder maj månad träffade styrgruppens ledamöter föräldrar i kommunens olika skolråd.Syftet var att diskutera verksamheterna och inhämta synpunkter och idéer kring hur dekan förbättras. Diskussionen utgick från samma frågeställningar som eleverna tidigarehar diskuterat. Den här gången fick föräldrarna i storgrupp diskutera frågorna medledamöterna i styrgruppen och med de tjänstemän som var närvarande. För mer utförligredovisning av diskussionerna hänvisas till bilaga.Vad är viktigast i skolan?Det som anses viktigast i skolan är trygghet för eleverna och det ska kännas meningsfulltatt gå till skolan. De ska trivas i skolan och känna sig delaktiga i sin utbildning. De ska halärare som är engagerade och det ska inte vara för stora grupper. Undervisningen skaanpassas efter elevernas behov, både de som har stora stödbehov och de som har lättatt lära.Vad är bra med skolan nu?Närheten till skolan och dess personal för föräldrar. Personalen är engagerad och kunnigoch borde tas till vara bättre. Värdegrundsarbetet är mycket bra och kontinuiteten, därläraren kan följa klassen i flera år, fungerar bra. Skolmaten är bra, framför allt iSörbygden.Vad kan göras bättre?Underhållet av fastigheterna kan vara bättre. Låt lärarna koncentrera sig på detpedagogiska arbetet. En bra arbetssituation för lärarna skapar bättre möjligheter attlocka till sig fler bra lärare. Utnyttja engagemanget från föräldrar och bygden kringskolan. En liten organisation gör det lättare för individen att bli sedd. Hela elevensarbetsdag måste beaktas inklusive restid. Dagen får inte bli för lång, då de måste hamöjlighet kvar till en meningsfull fritid. Utnyttja andra yrkesgrupper, såsom kurator,vaktmästare, lokalvårdare etc. och se dess betydelse för eleverna som vuxna i skolan.Utveckla ett köp/säljsystem mellan kommunerna för att utnyttja platserna och lärarna påbästa sätt. Samordning över kommungränserna.Fler datorer i skolan.Hur ska personalen vara?Lyhörd, engagerad, uppskattad av arbetsgivaren. Det behöver också vara andrayrkesgrupper på skolan. Utöver skolsköterska och kurator gör t.ex. också vaktmästareockså lokalvårdare en stor insats som vuxen inför eleverna. Det kan innebära stöd ochhjälp i vissa situationer men också bara att de känner ytterligare en vuxen som finns iverksamheten.Kan du, och hur skulle du vilja påverka din skola?Skolan är bra på att uppmana till delaktighet, men många kan känna en uppgivenhetinför det faktum att vi har begränsat med resurser. Föräldragrupper kan användasbättre. Många föräldrar är engagerade i skolan, men det är jobbigt för engagemanget attha ett nedläggningshot hängande över skolan hela tiden. En liten skola bidrar tillengagemang från föräldrar. Det vore bra med mindre informationsmöten där beslutredan verkar vara tagna. Istället skulle det vara möten innan beslut är fattade.Vad tycker ni om skolskjutsarna?Även om man inte är berättigad till skjuts så borde man få åka med om bussen ändååker förbi. Inte bra med indragna busskort om vägen är trafikerad. Det finns en konstigtur där Brudåsbarnen måste åka hem via Torreby. Det blir en orimligt lång omväg. Vissachaufförer kan inte vägen, utan barnen måste vägleda dem. Vissa chaufförer borde ha enbättre attityd gentemot barnen. Kommunen borde pressa Västtrafik mer för bättreskjutsar.22

130Vad kännetecknar en bra skola?Trygga och nöjda elever, motiverade lärare, bra mat. Att kunna ge resurser till eleverefter behov. En skola som lockar människor att flytta till Munkedal. Elever som vill lärasig mer.Hur många högstadier ska vi ha?Antalet elever måste styra. Det får inte innebära för långa resor för eleverna. Att ha tvåhögstadier innebär en möjlighet att kunna välja för eleverna, vilket är en kvalitetsaspekt.Men har vi råd med det i en liten kommun?Vilken struktur ska vi ha?6:orna bör vara kvar på mellanstadiet. Många är barn som mår bra av att kunna leka ettår till. Andra elever får en nystart av att komma till högstadiet, och mår bra av att göradet redan i 6:an. (Personalen på mellanstadiet ser gärna att de går kvar på mellanstadietäven i åk 6. Personalen på högstadiet tycker det går bra även när de kommer tillhögstadiet i åk 6, enligt tjänstemän på plats på skolrådet)Språkvalet i skolan?Det kan nog vänta till åk 7. NO-ämnena bör däremot kunna läggas upp på ett bra sätt,även om det kan bli svårt med NO-salar. Kommunsamverkan kan vara ett bra sätt attlåta fler utnyttja t.ex. skolan i Hedekas.7 Fackförbundens synpunkterEndast Lärarnas Riksförbund har inkommit med synpunkter, dessa redovisas i dettaavsnitt. Yttrandet innehåller de svar som majoriteten av medlemmarna står för(Kungsmarksskolan). Deras medlemmar på andra enheter ställer sig bakom de svar sompersonalen där framfört.7.1 F‐5 Hedekas, 6‐9 Kungsmark7.1.1 Fördelar pedagogisk kvalitet:Lärare med betygsvana på samma ställe ger rättssäkrare betygsättning. Det är lättareatt få pedagoger med rätt behörighet i en större skola. Större möjlighet till pedagogiskdiskussion då fler lärare med samma kompetens samlas på samma ställe. Möjlighet föralla kommundelar att få större språkvalsmöjligheter utan att negativt ändra timplanen.Idag behövs avancerade specialsalar på två ställen i kommunen i detta fall räcker det attha på ett ställe. SYV, skolhälsovård m.fl befattningar behöver inte resa lika mycket.Elever får möjlighet att byta till annan klass om personkemi mellanelev/personal/kamrater inte fungerar. Samtliga elever i kommunen år 6-9 får sammaförutsättningar. Lärare får lära känna eleverna under maximal tid innan betygsättning.7.1.2 Nackdelar pedagogisk kvalitet:Längre resor för Hedekaselever. Med träningsskola m.m. nyss inflyttade i våra lokalerbehövs en tillbyggnad av 2 klassrum. Vissa elever kommer att tycka att skolan är storoch opersonlig. Nationella prov sker först i år 6. Framtidens lärarutbildning verkar bli 1-3,4-6och 7-97.1.3 Fördelar ekonomi:Nuvarande organisation är inte ekonomisk försvarbar Kungsmarksskolan har enlärartäthet på 8,05 och klarar inte att ge eleverna det stöd de har rätt till (Dessutom har23

131vi inom befintlig lärartäthet tvingats satsa 0,8 tjänst på sv 2 som tyvärr inte ärtillräckligt)7.2 F‐6 Hedekas, 7‐9 Kungsmark (F‐6/7‐9 i hela kommunen)7.2.1 Fördelar pedagogisk kvalitet.Organisationen anpassas till lärarutbildningen samt uppläggningen av nya kursplaner.Eleverna har gjort nationella prov år 6 innan de kommer till K-mark Idag behövsavancerade specialsalar på två ställen i kommunen i detta fall minskar behovet något.SYV, skolhälsovård m.fl. befattningar behöver inte resa lika mycket som idag. Elever fårmöjlighet att byta till annan klass om personkemi mellan elev/personal/kamrater intefungerar. Kungsmarksskolan får gott om lokaler alt möjlighet att flytta in annanverksamhet ex. delar av Kunskapens Hus. I ett sådant fall kan säkert resurser utnyttjasmer effektivt. . Samtliga elever i kommunen år 7-9 får samma förutsättningar Elever frånSörbygden blir ett år äldre innan resandet börjar.7.2.2 Nackdelar pedagogisk kvalitet:Språkvalet kan börja först i år 7 detta medför förändrad timplan där ämnen som är merabstrakta kommer att öka på praktiska/mer lättbegripliga ämnens bekostnad.Betygsättning i år 6 skall göras på flera olika delar av kommunen.7.2.3 Fördelar ekonomi:Nuvarande organisation är inte ekonomisk försvarbar Kungsmarksskolan har enlärartäthet på 8,05 och klarar inte att ge eleverna det stöd de har rätt till (Dessutom harvi inom befintlig lärartäthet tvingats satsa 0,8 tjänst på sv 2 som tyvärr inte ärtillräckligt)7.3 Grundskolan Svarteborg7.3.1 Ekonomiska fördelar:Klasserna upplevs av utifrån kommande lärare som alltför små för att uppnå såväl socialtsom pedagogiskt och arbetsmiljömässigt bra resultat8 Ekonomi9 SammanfattningInom barn- och utbildning finns det flera frågor som måste tas ställning till. Det handlarom olika lösningar för att försöka hitta det mest fördelaktiga för eleverna ur ettkvalitetsperspektiv. Hur hittar vi den bästa organisationen för att uppnå den bästakvalitén?Det handlar till att börja med om årskurs 6 skall tillhöra mellan- eller högstadiet. Detfinns argument för båda alternativen, och dessa redovisas ovan.I övrigt finns det olika alternativ på hur skolverksamheten kan organiseras. Alternativenmåste uppfylla kraven på den pedagogiska kvaliteten exempelvis när det gäller kravenpå lärarbehörigheter, de måste uppfylla kraven på bra och rimliga resor till och frånskolan för eleverna, de måste vara ekonomiskt effektiva etc. I vilken utsträckningalternativen i utredningen uppfyller dessa krav har diskuterats av olika grupper som är24

132berörda; lärarpersonal, rektorer, elever samt föräldrar i skolråden. Dessutom harfrågorna diskuterats i bl.a. bygdeträffar. Resultatet av diskussionerna redovisas ocksåovan.25

DNR: KS 2010‐69133FaktasamlingÄldreboendeSkolaBilaga 3

134InnehållDemografi ............................................................................................................................................ 3Investeringsbehov ............................................................................................................................ 6Kvalitetsmått .................................................................................................................................... 22Protokoll styrgrupp ......................................................................................................................... 22Minnesanteckningar bygdeträffar ............................................................................................. 42Minnesanteckningar elevträff ..................................................................................................... 54Minnesanteckningar skolråd ....................................................................................................... 57Minnesanteckningar anhörigträff .............................................................................................. 672

135DemografiBefolkningsutvecklingBefolkningsutvecklingen i Munkedalss kommunär negativ. StatistiskaCentralbyråns (SCB) statistik visar att tendensen är likaa i alla kommundelar, menatt Hedekas har den största procentuella skillnaden. Dock kan det delvisförklaras med att de ocksåhar, nästt Torreby, den minsta befolkningen i absolutatal, så en utflyttning ger snabbt stora procentuella skillnader. Nedan redovisasbefolkningsutvecklingen i kommunens tätorter.DingleHedekasHällevadsholmMunkedalTorreby19909344348203951061391995979410822391723363612000881382769377621260202005891378781370422559792010 Procentuelllförändring90-10906-3,00%324-25,35%729-11,10%3859-2,33%213-8,58%6031-1,76%Utvecklingen i diagramform:3

136Ovanstående bildvisar befolkningenn indelad i nyckelkodsområden. I varjeområderedovisas antalet personer i tre olika åldersintervall. Procentsiffrann visarvilken andel varje intervalls andel avv det totala antalet i det intervallet. T.ex.finns det 288 personer mellan 0-18 år i nyckelkodsområde 3. Dessa utgör 13,2procent av kommunens totala antal personer mellan 0-18 år.4

137ElevutvecklingAntal elever i förskoleklassÄldreutvecklingAntal personerr 65 år och äldre, 2007-20373 0002 9002 8002 7002 6002 500Antal2 4002 3002 2002 1002 000ÅrUnder dekommandeåren är prognosen för Munkedals kommun att andelen invånare över 65 årkommeratt öka i stort sett varje år ända framtill år 2037, dvs. så långt prognosen sträcker sig.5

138Antal personer år och äldre, 2007-20371 000900800Antal7006005004002007200920112013201520172019202120232025202720292031203320352037ÅrFör andelen personer 80 år och äldre visar prognosen också en ökad andel äldre i Munkedalskommun, med en tydlig ökning efter 2023.InvesteringsbehovSammanställning av kostnader för Välfärdssektorns fastigheter (byggnader)inom en femårsperiod.Kostnadsbedömningen är gjord med sektionsfaktas á-priser som grund.Priser är beräknade i 2011 års prisnivå.Om nedan föreslagna åtgärder genomföres (inom en femårsperiod) kan ex.vis INCIT:s(f.d. REPAB:s) årskostnader (2010) för framtida underhåll användas.För skolor bedöms dessa kostnader till mellan ca 60 kr och till 122 kr per m2 förtillsyn/skötsel och reparationer, samt ca 150 kr till 220 kr/m2 för planeratunderhåll.För förskolor är dessa värden: ca 100 kr och till 135 kr per m2 för tillsyn/skötsel ochreparationer, samt 158 kr och till 234 kr per m2 för planerat underhåll.För vårdfastigheter är dessa värden: ca 66 kr och till 104 kr per m2 förtillsyn/skötsel och reparationer, samt 131 kr till 193 kr per m2 för planerat underhåll.Observera att priserna enligt INCIT:s (f.d. REPAB:s) årskostnader (2010) förunderhåll är bedömda i 2010 års prisläge.6

139Observera att priserna ovan endast avser tillsyn/skötsel, reparationer samtplanerat underhåll.Hedekas skola, Krokstad Sandåker 1:16Byggnad 1Byggnad 2Byggnad 3Byggnad 4SkolbyggnadSkolbyggnadGymnastiksalHuvudbyggnad (3 plan)Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årTak Påkörningsskador takfot, byggnad 4 55 000,00 krHängrännor dåliga byggnad 4 30 000,00 krSkadade stuprör byggnad 3 30 000,00 krNockfäste (26 lm), snörasskydd (18lm), enl lagbyggnad 425 000,00 krNockfäste (45 lm), enligt lag byggnad 2 25 000,00 krNockfäste (47 lm) snörasskydd 4entréer (4 lm), enligtmyndighetskravbyggnad 135 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt byggnad 1 180 000,00 krRen behov av inv ytskikt byggnad 2 65 000,00 krRen behov av inv ytskikt byggnad 3 65 000,00 krVitvaror, äldre, i sämre skick byggnad 2 45 000,00 krElArmaturer + övrig elutrustning ärslitet. Ädre utförandeByggnad 1-4250 000,00 krÖvrigt Cykelgarage, plåttak i dåligt skick 30 000,00 krHandikappanpassningBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Under tiden 2013-2015, inkl hiss ihuvudbyggnad.35 000,00 kr1 870 000,00 kr2 740 000,00 kr7

140Hällevadsholms skola, Vässje 3:1Byggnad 1Byggnad 2Skolbyggnad, bibliotek, förskola,mmMatsal, gymnastik, mmByggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årStomme Källargrund Byggnad 1 25 000,00 krTakReparation + målning,taksims/hängrännorByggnad 1110 000,00 krMålning av taksims + uh skärmtak Byggnad 2 45 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt byggnad 1 160 000,00 krRen behov av inv ytskikt byggnad 2 140 000,00 krEl Ombyggnad av hiss enligt lag byggnad 1 505 000,00 krÖvrigtMiljöOmbyggnad av kök enligt plan (prio3)Ny värmeproducerande anläggning,ex.vis sjövärmepump.Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Asbest f i mattlim i korridorer ochklassrum4 320 000,00 kr4 320 000,00 kr35 000,00 kr55 000,00 krMark Ny parkeringsplats 215 000,00 krUte2 st utvändiga förråd i berhov avupprustning/målning55 000,00 kr9 985 000,00 krCentrumskolan, Dingle 8:1Byggnad 1Byggnad 2Slöjd/matsalSkolbyggnad/bibliotekByggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 år8

141Fasader Utvädigt målningsbehov (dörrar) byggnad 1 30 000,00 krTak Utvädigt målningsbehov (takfot) byggnad 1 80 000,00 krRenoveringsbehov, tak övre del byggnad 2 110 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt byggnad 1 110 000,00 krRen behov av inv ytskikt byggnad 2 325 000,00 krMark Komplettering av skadade asfaltytor 85 000,00 krElÖvrigtJordfelsbrytare saknas i Trä-/textilslöjd samt hemkunskapHelerenovering av trappliftOmbyggnad av kök enligt plan (prio6)Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Tillbyggnad av förskolelokaler påskoltomten (skall ersätta barack, befförskola, samt förskola i f.d.brandstation)45 000,00 kr145 000,00 kr1 010 000,00 kr45 000,00 kr8 000 000,00 kr9 985 000,00 krBruksskolan, Munkedals 1:27Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årStommeFasaderTakFönsterInv. ytskiktKällargrund/krypgrund - ejventileradRötskadad panel gymnastiksal ochövriga byggnaderTakfot + vindskivor, samt del av takär rötskadadeTilläggsisolering av vissa delar(bjälklag)Fönster behöver bytas å fasadpartieråt Öster, samt matsalRen behov av inv ytskikt. Eftersattuh.15 000,00 kr110 000,00 kr270 000,00 kr160 000,00 kr850 000,00 kr450 000,00 kr9

142Nytt vägräcke enligt önskemål60 000,00 krVentilation Förbättring av befintlig vent. 720 000,00 krVärme, vs Förbättring av bef. värmedistribution 1 080 000,00 krElStyrÖvrigtNy ventilation mm (energi)Jordfelsbrytare saknas i Trä-/textilslöjd samt hemkunskapOmbyggnad av hiss enligt lagFörbättring av bef. Samt nyinstallationOmbyggnad av kök enligt plan (prio5)Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)1 000 000,00 kr45 000,00 kr505 000,00 kr505 000,00 kr865 000,00 kr45 000,00 kr6 680 000,00 krKunskapens Hus, Foss 7:13Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFasader Balkongkonstruktion är frostskadad 65 000,00 krFönster Målningsbehov av fönster +vindskivor150 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt. 110 000,00 krParkeringsplatser100 000,00 krEl Ombyggnad av hiss enligt lag 505 000,00 krVentilationÖvrigtNy ventilation, 1 aggregat, i gymrum(f.d. arkiv)Översyn bef vent. Ny styr/reglerBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)75 000,00 kr145 000,00 kr45 000,00 kr1 195 000,00 krKungsmarksskolan, Foss 10:9410

143Byggnad 1Byggnad 2Byggnad 3Byggnad 4Förrådsbyggnad, garageSlöjdsalar, mmSkolbyggnadSporthall, mmByggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFasader Diverse skador i plåtfasad byggnad 4 55 000,00 krPutsad fasad missfärgad/skadad byggnad 4 55 000,00 krTakDiv skador i plåttak. Nytt takerfordras.byggnad 4720 000,00 krMålningsbehov taksims byggnad 3 110 000,00 krVindskivor är ruttna samt målnbehov takfotbyggnad 290 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt byggnad 2 75 000,00 krRen behov av inv ytskikt byggnad 3 40 000,00 krFoder o socklar i kök är fuktskadade byggnad 3 35 000,00 krInv ytskikt behöver renoveras (nyadelen)Inv ytskikt behöver renoveras(gamla delen)byggnad 4byggnad 440 000,00 kr150 000,00 krMark Komplettering av skadade asfaltytor 80 000,00 krEl Jordfelsbrytare monteras i 2träslöjdsalar, 2 textilslöjdsalar, 2hemkunskapssalar, 5 NO-salar och 2tekniksalarOmbyggnad av hiss enligt lagReservkraft110 000,00 kr500 000,00 kr2 880 000,00 krÖvrigtOmbyggnad av kök enligt plan (prio1)Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)4 175 000,00 kr45 000,00 kr9 160 000,00 kr11

144Munkedalsskolan, Foss 11:1Byggnad 1Byggnad 2Byggnad 3Byggnad 4Skolbyggnad, 2 plan med källareVita huset, 2 plan + källareKulturhusetVita PaviljongenByggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årStomme Källargrund/torpargrund - fukt byggnad 4 450 000,00 krTrappa till portiken, skadad byggnad 1 80 000,00 krFasader Frostskador i tegelfasad byggnad 1 288 000,00 krFärgsläpp fönsterbleck byggnad 1 35 000,00 krSläpp i tegelbalkar byggnad 3 85 000,00 krTak Tak, del av, behöver läggas om byggnad 3 350 000,00 krSkärmtak är rötskadat byggnad 4 65 000,00 krTakfot/simslåda - rötskadat byggnad 1 550 000,00 krHängrännor byggnad 2 30 000,00 krFönster Dåliga fönster byggnad 1 110 000,00 krDåliga fönster byggnad 2 65 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt byggnad 1 550 000,00 krRen behov av inv ytskikt byggnad 2 170 000,00 krMark Komplettering av skadade asfaltytor 550 000,00 krVent Äldre FTX-aggregat utbytes byggnad 3 720 000,00 krRep behov av vent byggnad 2 110 000,00 krÖnskemål om vent i källare (f.d.träslöjdsal), fristående aggregatbyggnad 260 000,00 krVärmeFjärrvärme till paviljongen, samtkovertering av densammabyggnad 42 880 000,00 krElJordfelsbrytare monteras i f.d.snickarverkstad och frukostkök i Vitabyggnad 280 000,00 kr12

145HusetOmbyggnad av hiss enligt lag505 000,00 krMiljö Asbest troligen i rörisolering i källare byggnad 1 50 000,00 krÖvrigtBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)samtliga50 000,00 krSäkra trappor till f.d. toaletter underportiken. Iordningställ f.d. toaletterbyggnad 2100 000,00 kr7 933 000,00 krFisketorps skola, Fisketorp 1:28Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFasader Rötskador på tillbygd del 120 000,00 krÄldre del i behov avfasadrenovering/målning400 000,00 krTak Hängrännor, äldre del - bytes 35 000,00 krFönsterVindskivor, ny del - rötskadadeRenovering av tak på den äldredelenFönster på "baksidan" den gamladelen - rötskadadeFönster på "baksidan", samt åtsöder, den nya delen, - rötskadade55 000,00 kr500 000,00 kr90 000,00 kr175 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt 250 000,00 krMark Komplettering av skadade asfaltytor 150 000,00 krAvloppsanläggning ??? 75 000,00 krKomplettering av stängsel/staket30 000,00 krVentilation Ny ventilation 1 440 000,00 krVärme, vsOljepanna ersättes med värmepump(luft/vatten) inkl konvertering nyaredel (energi)Solfångare för tappvarmvatten2 160 000,00 kr145 000,00 kr13

146ÖvrigtÖvrigt(energi)Ombyggnad av kök enligt plan (prio11)Passage, lås och larmTillgänglighet övervåning, trappliftUtemiljö, lekredskap, mm behöver"rustas upp"Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Tryckstegringsstation i källare. Vadhänder med det kommunala vattnetom kommunen lämnar dennafastighet?3 020 000,00 kr200 000,00 kr420 000,00 kr170 000,00 kr45 000,00 kr75 000,00 kr9 555 000,00 krLilla Foss Mangårdsbyggnad, Foss 10:330Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årTak Eternit. Läckage vid genomföring 65 000,00 krInv. ytskikt Ren behov av inv ytskikt. 85 000,00 krEl Hiss, (alternativt trapplift) 575 000,00 krVentilation Ren behov av bef ventilation 215 000,00 krMark Komplettering av asfaltytor 30 000,00 krÖvrigtUtelekredskapBalkong/altan inkl inhägnadBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)75 000,00 kr75 000,00 kr30 000,00 kr1 150 000,00 krKungshöjdens förskola, Foss 12:8Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 år14

147Fasader Rötskador på flera ställen 85 000,00 krFönster Ca 15 st fönster behöver bytas 85 000,00 kr3 st fönsterdörrar 40 000,00 krInv. ytskikt Generellt eftersatt underhåll 170 000,00 krVentÖversyn av bef vent, samt kompl avstyr/regler75 000,00 krMark Komplettering av skadade asfaltytor 85 000,00 krÖvrigtMer mark i samband med eventuellutökning av verksamheten (fleravdelningar)Skador på staket/stängselOmbyggnad av kök enligt plan (prio9)Eventuell tillbyggnad av 2 eller fleravdelningar, inkl utv. lekredskap,nytt kök, etc.Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)220 000,00 kr20 000,00 kr1 440 000,00 kr10 000 000,00 kr45 000,00 kr12 265 000,00 krBarnkullens förskola, Foss 2:55 (Skall dennafastighet säljas)?Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFönster Ca 15 st utbytes 85 000,00 kr3 st källarfönster under ramp sättsigen20 000,00 krInv. ytskikt Generellt eftersatt underhåll 85 000,00 krMark Komplettering av skadade asfaltytor 135 000,00 krStora granar måste tas ned inom 5årExtern lekbod behöver bytas ut15 000,00 kr50 000,00 krEl Jordfelsbrytare saknas 25 000,00 kr15

148Hiss, alternativt trapplift575 000,00 krVärme Installation av bergvärmepump 360 000,00 krLarm, passage,utrymningLarm, passage, utrymningslarm -saknas130 000,00 krVitvaror Utbyte av vitvaror i kök 100 000,00 krÖvrigtToalett för kökspersonal skalliordningställasBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Ombyggnad av kök enligt plan (prio10)350 000,00 kr25 000,00 kr2 160 000,00 kr4 115 000,00 krÖnnebacka förskola, Munkedal 1:58Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFasaderSolavskärmning, raster (önskemålfrån personal)25 000,00 krTak Ränndalar, vindskivor - färg flagnar, 35 000,00 krMarkInv. ytskiktElMer lekredskap (önskemål frånpersonal och föräldrar)Mer mark för ev ytterligareutbyggnadGenerellt eftersatt underhåll, gamladelenUtbyte av armaturer i gamla delarna(ca 20 st)110 000,00 kr210 000,00 kr55 000,00 kr80 000,00 krVitvaror Äldre vitvaror i gamla delen utbytes 35 000,00 krÖvrigtBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Ev tillbyggnad av två avdelningar,exkl kök25 000,00 kr8 000 000,00 kr16

1498 575 000,00 krDingle förskola, Dingle 4:33Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årInv. ytskiktElGenerellt eftersatt underhåll, inklbättringsmålning efter montage avvärmepumpUtbyte av gamla armaturer,jordfelsbrytare, mm100 000,00 kr80 000,00 krVärme Ny värmepumpanläggning luft /vatten650 000,00 krMarkÖvrigtNya asfaltytor samt kompletteringav skadade asfaltytorNytt staket inkl grindOmbyggnad av kök enligt plan (prio7)Akut ombyggnad av golv i kök(rötskadat)Ev tillbyggnad av fler avdelningar85 000,00 kr20 000,00 kr720 000,00 kr20 000,00 kr8 000 000,00 krÖvrigt Renoveringsbehov av redskapsbod 15 000,00 krBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)25 000,00 kr9 715 000,00 krHedekas förskola, Krokstads Hede 1:2Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFasader Målning av grundmur 20 000,00 krTaknockfäste (60 lm) och snörasskydd(34 lm) enligt myndighetskrav45 000,00 krInv. ytskikt Generellt eftersatt underhåll 40 000,00 krVärme, vs Felplacerad brunn i kök 30 000,00 kr17

150ElNy värmeproducerande anläggning,typ värmepump luft/vattenUtbyte av gamla armaturer,jordfelsbrytare, mm850 000,00 kr80 000,00 krMark Komplettering av asfaltytor 35 000,00 krÖvrigt Förrådsbodar, 2 st, målningsbehov 25 000,00 krLekutrustning - mycket dålig - börbytas utBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Ny ramp istället för befintlig110 000,00 kr25 000,00 kr35 000,00 kr1 295 000,00 krLilla Foss förskola, Foss 10:208Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årFasader Vindskivor målas 20 000,00 krFönsterfasader tvättasSolskydd, typ rullgardin medsolskyddsfilm, ca 3000 kr/fönster10 000,00 kr45 000,00 krInv. ytskikt Generellt eftersatt underhåll 50 000,00 krLäckage i kök10 000,00 krEl Utvändig belysning på sophus 10 000,00 krÖvrigtUtbyte av gamla armaturer,kontakter, etcJordfelsbrytareOmbyggnad av kök enligt plan (prio8)Rötskadad panel sophus/förrådBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)60 000,00 kr35 000,00 kr2 160 000,00 kr30 000,00 kr25 000,00 kr2 455 000,00 kr18

151Vässjegården, Vässje 1:89Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årTak Taksimms behöver målas 110 000,00 krInv. ytskikt Generellt eftersatt underhåll 110 000,00 krMarkStopp/problem med avlopp pånordsidan"Gångslinga" för hyresgäster60 000,00 kr20 000,00 krVärme, vs Ny värmepump till frånluften 360 000,00 krUtökade avstängningsmöjligheter förvattenOmbyggnad av pelletsanläggning förbättre funktion50 000,00 kr360 000,00 krVentilation Komplettering av vent (energi) 290 000,00 krElÖvrigtUtbyte av vitvaror i tvättanläggning(3 st), mmUtbyte av hushållsmaskiner itvättanläggning, dagrum , mmUtbyte av ca 20 armaturer, samtelkontakter, mm á 3500 krOmbyggnad hiss, enligt lagBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Ombyggnad av kök enligt plan (prio4)Omdisponeringar så att flerlägenheter erhålles170 000,00 kr110 000,00 kr80 000,00 kr505 000,00 kr45 000,00 kr575 000,00 kr865 000,00 kr3 710 000,00 krAllégården,Foss 10:95Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsb Bedömd kostnad19

152e-skrivninginom 5 årInv. ytskiktOmmålning av korridorer (önskemålfrån personal) (?)Uppsättning av ledstänger ikorridorer (önskemål frånenhetschef). (De gamla ledstängernafinns i källaren). (?)110 000,00 kr30 000,00 krEl Ombyggnad av hiss enligt lag 505 000,00 krVentilationÖvrigtKomplettering med kyla påavdelningsaggregatenIordningställande av personalmatsal(framfört av enhetschefen).Iordningställande av konferensrum,samt hjälpmedelsverkstad ochförråd. (Framfört av enhetschef)Iordningställande av rum tillpersonalrum och"övernattningsrum". (framfört avenhetschefen)Iordningställande av "gamlaambulansen" till vaktmästarverkstadUppdelning av befintliga avdelningartill mindre "dito"Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)Iordningställa lokaler efter det attkiosken har flyttat (stängt). Vadskall dessa rum användas till?1 440 000,00 kr210 000,00 kr500 000,00 kr55 000,00 kr50 000,00 kr430 000,00 kr25 000,00 kr110 000,00 kr3 465 000,00 krEkebacken,Foss 12:20Byggnadsdel Åtgärdsförslag ByggnadsbeskrivningBedömd kostnadinom 5 årTak Takläckage vid genomföring till 165 000,00 kr20

153fläktrumFärg flagnar på plåt vid fläktrum20 000,00 krDörrar Rostskador på ståldörrar 15 000,00 krInv. ytskikt Generellt eftersatt underhåll 85 000,00 krVärme, vs Engreppsblandare, termostatstyrda 45 000,00 krMarkElÖvrigtÖvrigtUtbyte av duschslangarGenomgripande renovering avhårdgjorda ytor runt byggnadernaElförstärkning (samma som vidAllégården)Ombyggnad av hiss enligt lagOmbyggnad av kök enligt plan (prio2)Komplettering med tvättmaskiner påavdelningarna (önskemål frånföreståndare, mm)Ny altan i stället för den somverksamheten byggt i egen regiRenovering av bef sophus ochcykelgarageRivning av skorsten över tak(används ej)Brandskyddsdokumentation(myndighetskrav)30 000,00 kr125 000,00 kr720 000,00 kr505 000,00 kr430 000,00 kr175 000,00 kr75 000,00 kr60 000,00 kr50 000,00 kr45 000,00 kr2 545 000,00 krFrejvägen 2-4, Foss 10:312Byggnadsdel Åtgärdsförslag Byggnadsbe-skrivningBedömd kostnadinom 5 årInv. ytskikt Generellt eftersatt underhåll 325 000,00 krOmbyggnad vid anslutningar,fjärrvärme45 000,00 kr21

154ElMarkÖvrigtElförstärkning ???? (Behövs ej efterfjärrvärmeanslutning)???Sättningsskador i asfalt, behov avdränering av gräsmatta, mmNya vitvaror (spis, kyl, etc) ilägenheter (se inv. ytskikt ovan),Förstärkning av belysning utvändigtoch vid p-plats.Altaner i dåligt skick . Behöverrepareras.Soltak över altanerBrandskyddsdokumentation(myndighetskrav)150 000,00 kr200 000,00 kr100 000,00 kr30 000,00 kr100 000,00 kr30 000,00 kr30 000,00 kr1 010 000,00 krKvalitetsmåttProtokoll styrgruppProtokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-08-18Ove Göransson (v), Maria Sundell (s), Ann-Sofie Alm (m), Jeanette Karlsson (ksff), BjörnJacobsson (fp), Olle Olsson (kd), Eiwor Backelund (c), Hans-Joachim Isenheim (mp).Lars-Göran Berg, Per-Olov Magnusson, Titti AnderssonDagordningStyrgruppens bild av uppdragetFörvaltningens bild av uppdragetArbetsformerFaktabasFramtida kravStyrgruppens bild av uppdragetTill detta möte hade några frågeställningar skickats ut för styrgruppens medlemmar attfundera på:Vad betyder begreppet kvalitet?Vilka förväntningar har styrgruppens på det kommande uppdraget?Vilka direktiv vill ni ge arbetsgruppen inför det fortsatta arbetet?22

155Mötet inleds med att varje styrgruppsmedlem får delge sina tankar kring dessafrågeställningar. En viktig indikator för kvalitet anses vara medborgarnas uppfattning avvad som är en bra verksamhet, att så långt som möjligt nå upp till brukarnas önskemåloch behov. Bemötande och delaktighet nämns som viktiga faktorer. Man talar också omvikten av hållbarhet över tid, såväl ekonomiskt som miljömässigt och socialt samt atttillvarata den kompetens som anställda och brukare besitter.Lagkraven kanske kan ses som en minimigräns för vad tillräcklig kvalitet är, sen bör/kanman sikta högre. Har man höga förväntningar på en verksamhet upplevs iblandkvaliteten som sämre om man inte når ända fram. I skolan innefattar kvalitetsbegreppetockså om i vilken grad våra elever når målen. Resurser har ingen absolut koppling tillgraden av kvalitet, det går att ha en bra kvalitet med knappa resurser. God kvalitet justnu kanske kan skilja sig från vad som är god kvalitet sen?Förvaltningens bild av uppdragetLars-Göran, P-O och Titti redogör kort för hur de ser på uppdraget. Förvaltningen tar sigan uppdraget med stor ödmjukhet, det är en mycket omfattande utredning och handlar iförsta skedet mycket om att kartlägga nuläget och ta fram så mycket fakta som möjligtför att skapa ett gott underlag för fortsatta direktiv från styrgruppen. Förvaltning ochförtroendevalda gör den här resan tillsammans och förvaltningen vill gärna sestyrgruppen som den ”förälder” som vägleder och guidar förvaltningen i den riktning manönskar gå.Arbetsnormer och –formerVi talar om vikten av bra underlag, all fakta som kan vara intressant måste vara med.Styrgruppen poängterar vikten av att de anställda i verksamheterna involveras.Realistiska mål bör sättas upp för projektet. En tydlig ledning från styrgruppen är viktigt.När utredningen kommit en bit framåt är det önskvärt att det finns ett antalvarianter/scenarier att ta ställning till.Vi enas om att hålla ett öppet och tillåtande klimat där vi kan känna oss trygga i attdelge varandra tankar och idéer som inte nödvändigtvis är välgrundade och/ellergenomförbara.Protokoll från styrgruppsmöten ska vara offentliga och publiceras på hemsidan. Underarbetet ska allmänheten såväl informeras som göras delaktiga i processen. Vi diskuterarhur möten kan genomföras, var de kan hållas och vilka olika forum som redan finns därinformation kan spridas. Vi beslutar att ett antal öppna möten kommer att genomföras,mer detaljerad planering kring detta görs vid nästa styrgruppsmöte. Det är viktigt atthitta rätt form så att allmänheten verkligen kan känna sig delaktiga och för att tatillvarata människors engagemang till något positivt.Styrgruppens ansvar Totalansvaret för utredningen Förankra och informera/kommunicera med allmänhet och partigrupper.Förankring gäller främst i partierna.Tjänstemännens ansvar Samla fakta och presentera den på ett överskådligt sätt Kommunicera/samverka med personal23

156Styrgruppsmöten kommer tillsvidare att hållas varannan måndag enligt följande:Datum Tid Lokal30 augusti 15-18 Tranefeldt13 september 15-18 Gullmarssalen27 september 15-18 Gullmarssalen11 oktober 15-18 Gullmarssalen25 oktober 15-18 Gullmarssalen8 november 15-18 Gullmarssalen22 november 15-18 Gullmarssalen6 december 15-18 Gullmarssalen20 december 15-18 TranefeldtFaktabasFörvaltningen har planerat att samla fakta i någon form av faktabas som ska finnastillgänglig för styrgruppen. En stor del av höstens nulägesanalys handlar just om attsamla fakta och presentera den på ett överskådligt sätt samt att sätta Munkedalsfakta irelation till fakta om andra kommuners verksamhet. Exakt hur faktabasen ska görastillgänglig får förvaltningen återkomma till.Framtida kravDenna punkt flyttas till nästkommande möten. Först ut att presentera framtida krav inomförskola/skola blir då områdeschef Per-Olov Magnusson.Nästa möteMåndag 30 augusti, klockan 15.00, Tranefeldt. Punkter: Genomgång av förvaltningens nulägesanalys så långt Träffar med allmänheten Framtidsutblick förskola/skola Trender?! Kan vi se något i vår omvärld som kan ge input till vårt arbete?Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-08-30Ove Göransson (v), Maria Sundell (s), Jeanette Karlsson (ksff), Björn Jacobsson (fp),Hans-Joachim Isenheim (mp).Lars-Göran Berg, Per-Olov Magnusson, Peter Martinsson, Maria Ottosson Lundström, TittiAnderssonDagordningTema för dagens möte är barnomsorg och skola Föregående protokoll Styrgruppens bild av verksamheten inom Barn & Utbildning Redovisning av nuläget24

157Utblick, Per-Olov MagnussonTräffar med allmänhetenFöregående mötesprotokollVi går igenom föregående protokoll. Första mötets protokoll kommer att publiceras påhemsidan inom kort. Även kommande mötesprotokoll kommer att skickas till styrgruppenför genomläsning innan de publiceras.Styrgruppens bild av verksamhetenStyrgruppen får möjlighet att delge varandra funderingar och reflektioner kringbarnomsorg och skola i Munkedals kommun. Några av reflektionerna:Personal minskat mycket i skolan, mer än eleverna.Förskolan, många barn, men alla är inte där hela tiden. Svårt att greppa över hursituationen egentligen ser ut. Vore bra att hitta andra möjligheter, tex flerdagbarnvårdare samt att erbjuda barnomsorg kvälls- och nattetid. Idag finns detmänniskor som kan få tacka nej till jobb för att de inte har barnomsorg. Kan man samlabarnomsorgen till fleravdelningsförskolor och minska antalet enavdelningsförskolor.En skola i Svarteborg? Kan Hedekas och Färgelanda samverka och bilda enhögstadieskola ihop?Viktigt att så tidigt som möjligt fånga upp barn med särskilda behov. Det är några fåbarn/elever som ställer till mycket oreda. Bättre fritidsverksamhet för ungdomarna?!Kanske samla till ett ställe, likt ett ”ungdomens hus”. Stöd för dessa barn är viktigt ochhandlar om att ge dem bra förutsättningar att få god livskvalitet också senare i livet. Ärstort och komplext. Samverkan skola-omsorg är viktigt.Kommer vi att ha behöriga lärare till att sätta betyg i alla ämnen när det kravet kommer inya skollagen? Man ska ha samma rättigheter vilken skola man än går på.Munkedals kommun ska ge bra service med god kvalitet så långt det är möjligt. Det kankomma till en punkt där verksamhet får flyttas för att det inte går att erbjuda godkvalitet. Man bör arbeta med alternativa lösningar, t ex samverkan med andrakommuner. Också att titta på alternativ kring timplaner etc.Det är viktigt att tänka långsiktigt. Investeringar idag kan ge vinster framåt i tiden.Finns det brister i lärarutbildningen? Personalen är en mycket viktig faktor för kvaliteten iundervisningen.Det är inte alltid en fördel att gå på samma skola, byte kan vara bra för en del.Förvaltningens redovisning av arbetet så långtTitti Andersson redovisar ett antal faktauppgifter som förvaltningen sammanställt urtillgängligt material. Presentationen skickas till styrgruppen tillsammans med protokolletoch publiceras även på hemsidan. Alla filer som utgör bakgrundsmaterial ska görastillgängligt för styrgruppen via USB-minnen.UtblickPer-Olov Magnusson börjar med att visa ett filmklipp från Fredrik Häréns föreläsning påKunskapens dag 2007 som ett tankeväckande inlägg kring vad som kan komma att varaviktig kunskap i framtiden. Länk till filmen: http://www.youtube.com/watch?v=yH6-ihF2E4825

158Därefter går P-O igenom nyheterna i den nya skollagen. Munkedals kommun kommer,liksom alla andra kommuner, att behöva gå igenom förändringarna och i förekommandefall göra anpassningar. En sammanställning delas ut, denna kommer att publiceras somen bilaga till protokollet.Styrgruppen diskuterar kring ordning och regler i skolan.Vi beslutar att återkomma kring frågeställningen ”Vad kännetecknar en framgångsrikskola?” Det finns en hel del forskning och undersökningar kring detta och mycket attdiskutera.Träffar med allmänhetenStyrgruppen har funderat kring detta sen sist. En idé är att göra ett allmänt möte därhela allmänheten är välkomna. Styrgruppen anser att det är bra om det är ettgemensamt möte i kommunen, inte i varje kommundel. En bra modell att använda ärrådslag med mindre bord där allmänhet och politiker i styrgruppen blandas och möts. Pådet viset får man en dialog och alla ges möjlighet att vara med och tycka till ochpåverka. Styrgruppen funderar på lämplig lokal och om ev talare som kan inleda?Vid nästa tillfälle tar styrgruppen beslut om detta.Nästa möteMåndag 13 september, klockan 15.00, Gullmarssalen. Punkter:Fokus på Vård & Omsorg Utblick med Maria Ottosson Lundström Äldreomsorgsplanen Hur vill vi själva ha det när vi blir gamla? Möten med allmänhetenProtokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-09-13Ove Göransson (v), Maria Sundell (s), Jeanette Karlsson (ksff), Björn Jacobsson (fp),Hans-Joachim Isenheim (mp), Ann-Sofie Alm (m).Lars-Göran Berg, Per-Olov Magnusson, Peter Martinsson, Maria Ottosson Lundström, TittiAnderssonDagordningTema för dagens möte är vård och omsorg Resumé från föregående möte – föregående protokoll Styrgruppens bild av verksamheten inom Vård & Omsorg Redovisning av nuläget - fakta Utblick; äldreomsorg då, nu, sen, Maria Ottosson Lundström Planering för träffar med allmänheten Planering inför nästa träffResumé från föregående möte – föregående protokollVi går kort igenom vad vi talade om vid förra mötet och går igenom protokollet.Styrgruppens bild av verksamhetenStyrgruppen får möjlighet att delge varandra funderingar och reflektioner kring vård ochomsorg i Munkedals kommun. Hur vill man ha sin egen äldreomsorg? Vad kännetecknargod kvalitet i framtiden? Några av reflektionerna:26

159Möjlighet att disponera vissa hemtjänsttimmar till det man själv vill göra. Kunna byta utbeviljad insats mot annat (tex social samvaro om promenaden inte blir av pga regn).Serviceboende med hemtjänst, gärna byggt med atrium, trädgård, lunchrestaurang,samlingslokal. Mycket mänsklig värme och kontakt, hellre än en massa mediciner.God mat, tillagad på äldreboendet – det är viktigt också med doftintryck. Vi behöverbevara den mellanmänskliga kontakten. Idag prioriteras annat, samhället har blivit meregoistiskt.Behoven måste styra och de kan ändras fort. Viktigt att själv få avgöra om man vill hahemtjänst eller flytta till särskilt boende. De par som vill fortsätta att leva ihop bör fågöra det. När man bygger om eller nytt kan man tänka flexibelt för att möjliggöraboende för en eller två personer i samma rum.Kanske ska kommunernas uppdrag vara att tillgodose grundläggande omsorg med godkvalitet? De som sen vill ha ännu mer får söka detta hos andra aktörer.Även om nyproducerade bostäder är dyra kanske också äldre i Munkedal skulle kunnatänka sig att sälja sin villa och köpa en sådan lägenhet.Studiebesök i andra kommuner där man lyckats bra kan vara intressant.Basala behov, beröring/kontakt/kommunikation allra viktigast. Finns det aktiviteter ärdet en bonus. Möjlighet för de äldre att välja mellan att vara själva och social samvaroefter behov.Önskvärt att erbjuda olika typer av boende i alla kommundelar i så stor utsträckning sommöjligt. Däremot kanske inte alla boendetyper i alla delar. Kvalitet måste vara prioritet 1.Med bra verksamhet stannar människor i Munkedal.Personliga assistenter för äldre dementa – att det blir mer som en LSS-insats.Upplevelsen är att det idag är knappa resurser som bara räcker till det mest basala.Svårt att hinna med det lilla extra som också är viktigt. Neddragningar i personaltäthet ikombination med att arbetsuppgifter tillkommit som måste utföras av personal iverksamheten (dokumentation etc). Ett problem är att det är svårt att mäta.Förvaltningens redovisning av arbetet så långtTitti Andersson presenterar ett antal faktauppgifter som förvaltningen sammanställt urtillgängligt material. Presentationen skickas till styrgruppen tillsammans med protokolletoch publiceras även på hemsidan.UtblickMaria Ottosson Lundström berättar och reflekterar över äldreomsorg då, nu och sen.Mycket har ändrats under årens lopp och minst lika mycket förändringar är att väntaframöver. Inte minst ställer det stora krav på äldreomsorgen när det är dags för landetsstora 40-talskullar att bruka äldreomsorg. Maria belyser också förändringar i lagen sombörjar gälla 2011.Träffar med allmänhetenVi diskuterar vidare kring ett möjligt upplägg för träffar med allmänheten. Ett tänkbartsätt, som alla på mötet finner intressant att gå vidare med, är möten i två steg. Steg 1är rena informationsmöten i de olika orterna i kommunen, där syftet är att ge den typenav faktabakgrund som styrgruppen just nu får och skapa en gemensam bild av hur detser ut i Munkedals kommun just nu. När dessa möten genomförts bjuds allmänheten frånhela kommunen in till ett kommunövergripande möte där tillfälle till diskussioner ges.27

160Nästa möteOBS! Pga förhinder flyttas nästa möte en vecka framåt i tiden till måndag 4 oktober,klockan 15.00, Sverre. Fokus kommer på detta möte att vara område Stöd.Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-10-04Ove Göransson (v), Maria Sundell (s), Björn Jacobsson (fp), Hans-Joachim Isenheim(mp), Alf Sifversson (m), Lars-Göran Sunesson (c).Lars-Göran Berg, Per-Olov Magnusson, Peter Martinsson, Maria Ottosson Lundström, TittiAnderssonDagordningTema för dagens möte är område Stöd Kort presentation av område Stöd Styrgruppens syn på verksamheterna LSS – nu och i framtiden Genomgång av fakta kring område Stöd Utblick område Stöd Möte med allmänheten Hur gå vidare i översynen?Kort presentation av områdetPeter Martinsson visar kort vad som ingår i område Stöd och hur organisationen ser ut.Området består av huvuddelarna Individ– och familjeomsorg (IFO), Lagen om särskiltstöd och service till vissa (LSS), Socialpsykiatri samt Resursteamet barn och unga. Irespektive del finns en mängd olika verksamheter.Styrgruppens bild av verksamhetenStyrgruppen får möjlighet att delge varandra funderingar och reflektioner kring områdeStöds verksamheter i Munkedals kommun. Vilken bild har man av verksamheten? Hurskulle man vilja ha det själv om man själv eller någon närstående skulle behöva insatser?Några av reflektionerna:Vore önskvärt att kunna göra mer för ungdomarna i kommunen, kanske samordnaverksamhet i ”Ungdomens hus”, ”allaktivitetshus” eller liknande. Kanske börja i litenskala och bygga upp efterhand. Upplevelsen är att det finns många ungdomar iriskzonen. Förebyggande verksamhet kan löna sig i längden. Samverkan mellan kommunoch andra aktörer?!Kan man prioritera annorlunda för att skapa utrymme för satsningar på det förebyggandearbetet? Detta är ingen lätt uppgift. Det vore kanske bra om politikerna arbetar mer medlångsiktiga mål och visioner, ibland blir fokus alltför mycket på ärenden och problem somär aktuella för stunden.Samordningsmöjligheterna i den nya välfärdsförvaltningen är goda.Kommunen är duktig på att ta hand om våra skolbarn. Antalet vuxna i skolan är ennyckelfaktor för att behålla den goda kvaliteten. Det är önskvärt att bygga en flexibelorganisation som går att förändra efter behoven (behoven ändras över tid).Överlag bedrivs en god verksamhet med duktig personal i Munkedal, det kan vi varastolta över. Det är synd att man alltför ofta fastnar i de problem som dyker upp. Det ärofta problemen som når politikerna, det som är bra blir inte lika tydligt.28

161Kan kommunen i större grad uppmuntra samverkan med studieförbund och näringsliv?LSS i framtidenAnn-Katrin Höglind, enhetschef, presenterar LSS - Lagen om särskilt stöd och service tillvissa. Presentationen skickas till styrgruppen tillsammans med protokollet.Förvaltningens redovisning av fakta kring områdetFlyttas till nästa gång pga tidsbrist.Utblick område StödFlyttas till nästa gång pga tidsbrist.Träffar med allmänhetenStyrgruppen diskuterar vidare kring upplägget för träffar med allmänheten. Man är enigom att börja med rena informationsmöten där syfte och mål med översynen presenterasliksom en gedigen beskrivning av verksamheterna och faktauppgifter kring dem. Mananser det vara mycket viktigt att alla får samma grund att stå på inför det fortsattaarbetet.Styrgruppen diskuterar vilka grupper som är lämpliga att hålla dessa inledande möten i,och enas kring att man bör besöka såväl geografiska grupper (t ex bygdegrupper) somtematiska grupper (t ex pensionärsråd) för att på detta vis nå ut till så många sommöjligt.Arbetsgruppen får i uppdrag att göra ett förslag till nästa gång. Styrgruppen anser attdet går att vika ca 1 kväll/vecka under hösten för informationsmöten.Hur gå vidare i översynen?Denna punkt flyttas till nästa gång eftersom genomgången av område Stöd fortsätteräven nästa möte.Nästa möteNästa möte är måndag 18 oktober, klockan 15.00. Fokus kommer på detta möte attvara fortsättning på genomgången av område Stöd.Vid mötet kommer också det fortsatta mötesschemat att diskuteras, då träffar medallmänheten kan komma att påverka mötesintervallen för styrgruppen.Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-10-18Kerstin Wallsby (v), Said Lundin (s), Björn Jacobsson (fp), Ann-Sofie Alm (m), Lars-Göran Sunesson (c), Jeanette Karlsson (ksff). Hans-Joachim Isenheim (mp) fr.o.m.punkten om äldreboende. Alf Sifversson (m) fr.o.m. punkten om ungdomsverksamhet.Lars-Göran Berg, Peter Martinsson, Maria Ottosson Lundström, Titti AnderssonDagordningTema för dagens möte är i huvudsak område Stöd – fortsättning från förra mötet Utblick område Stöd Genomgång av fakta kring område Stöd Möte med allmänheten Ungdomsverksamhet Hur gå vidare i översynen? Kommande styrgruppsmöten29

162Utblick område StödOmrådeschef Peter Martinsson presenterar kort vilka ansvarsområden som ryms inomområde Stöd samt beskriver sin bild av hur utvecklingen sett ut från då till nu och vadman kan se för framtiden.Förvaltningens redovisning av fakta kring områdetTitti Andersson presenterar ett urval av fakta kring område Stöds verksamheter.Träffar med allmänhetenJan-Erik Larsson, utvecklingsavdelningen, informerar om de lokala utvecklingsgruppersom kommunen tidigare arbetat med i olika sammanhang. En variant är att be varjeutvecklingsgrupp att bjuda in till möte där en av punkterna är översynen avvälfärdsförvaltningen. Styrgruppen bör dela upp sig på de olika mötena så att alla deltarpå något/några. Arbetsgruppens medlemmar deltar för att presentera fakta.15 november är det landsbygdsråd – vid det tillfället kan frågan tas upp med de olikautvecklingsgrupperna. Därefter kan mötena i de olika grupperna ta vid. Jan-Erik Larbetar vidare med hur det upplägget skulle kunna se ut.Det är viktigt att nå även de boende i de delar av kommunen där det inte finns någonlandsbygdsgrupp, däribland Munkedals tätort!Platser inom äldrevårdenMaria Ottosson Lundström ger en rapport över dagsläget på korttidsplatser kontra platserpå särskilt boende. Det är ett komplicerat pussel för att alla ska få komma till den platsde önskat. Det krävs kortsiktiga åtgärder för att lösa situationen, men det vore önskvärtatt också tänka långsiktigt för att undvika problem av liknande art framöver.Maria berättar också kort om Socialstyrelsens kommande inspektion (del av derasplanlagda inspektionsarbete) samt den granskning som just nu görs av Radio Väst.UngdomsverksamhetFolkhälsosamordnare Charlotta Wilhelmsson informerar om tankarna som finns kring enmöjlig satsning för ungdomarna i kommunen. Det har startat en förstudie inom ramenför Leader-projektet om samverkan kring ungdomsverksamhet där man undersöker omoch hur kommunen tillsammans med andra aktörer skulle kunna samverka för att få tillett ungdomens hus eller liknande. Vad kan var och en av aktörerna bidra med?Personal/lokaler/aktiviteter etc. Målet är att skapa överenskommelser kring detta. Vid ensådan satsning skulle kommunen förmodligen behöva vara navet och bidra med vissaresurser i form av personal och eventuellt också upplåta lokaler (kanske AME:s lokaler?).Det är viktigt att också fortsatt ta vara på de eldsjälar som redan finns i olika delar avkommunen.Styrgruppen diskuterar och reflekterar över möjligheter och svårigheter. Det ärangeläget att ge ungdomar en plats att träffas på, många är inte intresserade av idrott,vilket i mångt och mycket är det utbud som finns idag. En svårighet är att räkna hemsatsningar på förebyggande verksamheter på kort tid. Effekterna kommer förmodligenlångt senare. Skulle man kunna göra en satsning och vara beredd på att det eventuelltinte går ihop första året?Tidigare utredningar/rådslag etc har gett en bild av att en fritidsgård bör placeras iMunkedal, men att också aktiviteter/initiativ i övriga kommundelar kan stöttas.Det gäller kanske att hitta alternativa sätt till den initiala finansieringen då denkommunala budgeten är ansträngd? EU:s sociala fonder? Andra vägar?30

163Kan en väg framåt vara att börja i liten skala och bygga upp verksamheten efterhand?Lotta tar med sig diskussionerna från dagens styrgruppsmöte till kommande träffar iprojektet.Hur gå vidare – kommande möten etcStyrgruppen sammanträder nästa gång måndag 8 november klockan 15.00. Dettamöte inleds med information och fakta kring kulturfrågor för att sen fokusera på ekonomiför Munkedals kommun, nu och i framtiden.15 november är det landsbygdsråd där representanter från styrgrupp och arbetsgruppdeltar. Till detta möte har Jan-Erik med sig förslag till upplägg för fortsattainformationsträffar i utvecklingsgrupperna.Träffar med allmänheten beräknas ske under perioden 15 november – årsskiftet.Det som framkommer vid träffarna med allmänheten får därefter sammanställas ochanalyseras för att bli en del av kunskapsbasen inför de eventuella inriktningsbeslut somstyrgruppen fattar. Styrgruppen är enig om att de eventuella inriktningsbeslut som fattasbör bygga på att hitta långsiktigt gångbara alternativ.Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-11-08Ove Göransson (v), Said Lundin (s), Björn Jacobsson (fp), Ann-Sofie Alm (m), Lars-Göran Sunesson (c), Hans-Joachim Isenheim (mp).Lars-Göran Berg, Eva Högmark, Titti Andersson, Hans Clausen, Peter MartinssonDagordningTema för dagens möte är biblioteksverksamheten samt kommunens övergripandeekonomi Utblick Bibliotek Genomgång av fakta kring Bibliotek Kommunens ekonomi Hur gå vidare i översynen?Utblick BibliotekEva Högmark, chef för biblioteksenheten, ger sin bild av verksamheten och tankar kringframtidens möjligheter och utmaningar.Styrgruppens medlemmar diskuterar och reflekterar över frågeställningar, bland annatny teknik samt framtida möjligheter till ökad samverkan mellan huvudbiblioteket,skolbiblioteken och kulturenheten.En tanke som lyfts är att när all verksamhet efter årsskiftet ska hanteras under KS, voredet möjligt att arbeta med utskott eller liknande för att skapa forum med fokus på olikaverksamhetskategorier (där kultur- och biblioteksfrågor kunde tillhöra ett och sammautskott)?En synpunkt är att det är viktigt att samverkan sker mellan de verksamheter som harberöringspunkter oavsett om de tillhör samma förvaltning och/eller nämnd.31

164Förvaltningens redovisning av fakta kring områdetEva Högmark presenterar ett urval av fakta kring biblioteksverksamheten i Munkedalskommun.Kommunens ekonomiHans Clausen, ekonomichef, beskriver hur kommunens översiktliga ekonomiska läge serut idag och prognoser för kommande år. Sammanfattningsvis kan man konstatera attMunkedal är en ekonomiskt sett svag kommun med redan hög skattesats och lågsoliditet, vilket ger ett begränsat utrymme för nysatsningar och en relativt dåligberedskap för oförutsedda utgifter.Vid en jämförelse mellan faktiska kostnader och vad kostnaderna ”borde” ligga på medhänsyn tagen till kommunens uppbyggnad och en mängd olika förutsättningar (så kallatstrukturkostnadsindex), kan man konstatera att Munkedals kostnader ligger betydligtöver för de flesta verksamheterna (SCB). Varför det är så har undersökts för olika delar,men det skulle vara intressant att göra en fördjupad studie till varför det ut som det göroch vad skulle man kunna göra för att komma närmare index?Den stora utmaningen för kommunen ur ett ekonomiskt perspektiv är att skaffa en sundekonomisk grund att stå på.Styrgruppen diskuterar kring att det idag är otroligt tufft i verksamheterna trots attMunkedal lägger mer resurser jämfört med andra. Flera mindre utredningar har gjorts avolika delar av välfärdsförvaltningens område, det vore bra med en sammanfattande ochdjupgående utredning kring detta.En reflektion är att de beslut som tagits tidigare fattats med den kunskap man hade då,verkligheten ser annorlunda ut nu och kanske får nya beslut fattas med den kunskapman har nu?Fortsatt översynStyrgrupp och arbetsgrupp diskuterar hur den fortsatta översynen ska göras. Det somåterstår av fasen med nulägesanalys och kunskapsinhämtning är träffar medallmänheten. Landsbygdsrådet 15 november blir avstamp för dessa träffar.Styrgrupp och arbetsgrupp deltar i den mån man har möjlighet vid Landsbygdsrådetmåndag 15 november klockan 18.00 i Gullmarssalen. Där presenterar sigstyrgruppen och ger en tydlig redovisning av uppdraget. Tillsammans med de olikabygdegrupperna beslutas hur upplägget med träffar ska se ut.Vid de efterföljande träffarna bör en kortversion av faktagenomgångarna presenteras såatt alla får samma bild av verkligheten. I dessa presentationer ska det redovisas vilkaverksamheter vi har samt mycket korta fakta om respektive verksamhet. Vid träffarnaska också allmänhetens synpunkter tas tillvara. Formerna för denna dialog diskuteras istyrgruppen och man enas om att ta fram ett antal öppna frågor som vägledning.Exempel på frågor kan vara ”Hur tycker du att barnomsorgen fungerar i Munkedalskommun?”, ”Vad är viktigt för dig när det gäller äldreomsorg?”, ”Vad är viktigt för dittbarn när det gäller skolan, nu och i framtiden?”.Nästa sammanträde med styrgruppen är måndag 29 november klockan 15.00.32

165Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-11-29Ove Göransson (v), Maria Sundell (s), Björn Jacobsson (fp), Ann-Sofie Alm (m), Lars-Göran Sunesson (c), Hans-Joachim Isenheim (mp), Jeanette Karlsson (ksff).Lars-Göran Berg, Titti Andersson, Maria Ottosson Lundström, Per-Olov Magnusson, PeterMartinssonDagordning Presentation av Nöjd KundIndex (NKI) Äldreomsorg Eventuellt uppdrag om framtida boenden inom äldreomsorgen Möte med allmänheten Presentationer på hemsidan Eventuella övriga frågorPresentation av Nöjd KundIndex (NKI)Titti Andersson och Maria Ottosson-Lundström presenterar resultatet från NöjdKundIndex 2010 inom särskilt boende och hemvård. Resultaten finns att läsa påSocialstyrelsens hemsida:http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/brukarundersokningarEventuellt uppdrag om framtida boenden inom äldreomsorgLars-Göran Berg går igenom och förankrar det förslag till uppdragsbeskrivning somförvaltningen arbetat fram. Uppdraget avser att utreda framtida boenden för äldre. Debegrepp som används avseende boendeformer är seniorboende, trygghetsboende samtvård- och omsorgsboende.I uppdragsbeskrivningen finns ett kapitel där styrgruppen bör formulera de eventuellapolitiska ambitioner och/eller avgränsningar som finns. Styrgruppen är överens om attnågot måste göras kring boende för äldre. Gruppen vill att utredningen är heltförutsättningslös och utan några avgränsningar eller politiska ambitioner. Hur ser denoptimala lösningen ut? Det är önskvärt med några olika alternativ/scenarier. Först närutredningsresultatet presenterats kommer de politiska ställningstagandena.Utredningen ska utgå från äldreomsorgsplanen. Hur länge ”håller” våra särskildaboenden? Vilka boenden kan man satsa vidare på? Vilka möjligheter finns att anpassaboenden så att de enkelt går att konvertera från ett sorts boende till ett annat?Med tillägg enligt styrgruppens önskemål om förutsättningslös utredning är styrgruppenenig om att godkänna uppdragsbeskrivningen.Styrgruppen vill också se motsvarande utredningar inom välfärdsförvaltningens övrigaverksamheter. Förvaltningen får i uppdrag att skriva förslag till uppdragsbeskrivningarför förskola/skola och stödfunktionerna så att välfärdsförvaltningens verksamheter täcksin. Önskemålet är att varje del utreds var för sig, men med samverkansmöjlighetermellan de olika verksamheterna i fokus.Möten med allmänhetenLars-Göran Berg redovisar de inbjudningar till bygdeutvecklingsgrupper som inkommit änså länge och bestämmer datum: Hällevadsholm, 10 januari i Folkets Hus. Tid ej fastlagd. Bärfendal, 19 januari klockan 19.00 i Hembygdsgården Valbo Ryr, 20 januari klockan 18.00 i SolhemsgårdenFler inbjudningar förväntas komma.33

166På mötena bör styrgruppsmedlemmarna så långt det är möjligt delta. Prel. dagordningför mötena:Presentation av uppdraget ”Översyn av välfärdsförvaltningens verksamheter”Presentation av verksamheterna samt mycket korta fakta.Gruppsamtal med öppna frågeställningar (anteckningar ska göras i varje grupp)Styrgruppen mejlar in frågeställningar, förvaltningen sammanställer och kompletterar evmed fler frågor.Styrgruppen menar att det även vore intressant att träffa såväl brukarna som dem somarbetar i verksamheterna. Information till personalen sker via samverkanssystemet, mendet kunde också vara bra för styrgruppen att träffa personal och brukare med möjlighetatt diskutera frågorna djupare. Kanske bjuda in till tematräffar i varje kommundel så fården personal som önskar delta? Förvaltningen tittar på ett möjligt upplägg för detta.Presentationer på hemsidanVia hemsidans meddelandefunktion har inkommit önskemål om att presentationsmaterialfrån utredningen publiceras. Eftersom faktapresentationer kring alla områden nu gåttsigenom anser styrgruppen att publicering av dessa kan ske.Nästa sammanträde med styrgruppen är måndag 20 december klockan 15.00-16.30.Fokus på det mötet är att gå igenom och förankra förvaltningens förslag tilluppdragsbeskrivningar, planera träffarna med bygdeutvecklingsgrupperna samt attresonera kring eventuella träffar med brukare och personal.Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2010-12-20Maria Sundell (s), Björn Jacobson (fp), Ann-Sofie Alm (m), Lars-Göran Sunesson (c),Hans-Joachim Isenheim (mp), Jeanette Karlsson (ksff), Olle Olsson (kd).Lars-Göran Berg, Titti Andersson, Per-Olov MagnussonDagordning Uppdrag framtida äldreboenden Uppdrag framtida förskola/skola Möte med allmänheten i januariUppdrag framtida äldreboendenLars-Göran Berg går igenom och förankrar det uppdaterade förslaget tilluppdragsbeskrivning som förvaltningen arbetat fram. Uppdraget avser att utredaframtida boenden för äldre. De begrepp som används avseende boendeformer ärseniorboende, trygghetsboende samt vård- och omsorgsboende.Styrgruppen ställer sig bakom uppdragsbeskrivningen. Uppdraget kommer att tas uppsom ett ärende i kommunstyrelsen i januari.Uppdrag framtida barnomsorg och skolaVid förra styrgruppsmötet beslutades att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag tillmotsvarande uppdragsbeskrivning för framtida barnomsorg och skola. Lars-Göran Berggår igenom förslaget. Efter diskussion enas styrgruppen om följande skrivning i avsnittetom politiska ambitioner/avgränsningar:34

167En majoritet av den politiska styrgruppen har vid sitt sammanträde 2010-12-20 beslutatatt utredningen ska göras helt förutsättningslös och utan avgränsningar och/ellerpolitiska ambitioner. Styrgruppen önskar att utredningen visar på olika scenarier. Förstnär utredningsresultatet presenterats tar de politiska ställningstagandena vid.Kristdemokraterna har en avvikande uppfattning och vill att en förutsättning förutredningen är att det ska finnas två högstadieskolor i Munkedals kommun.Styrgruppen ställer sig bakom uppdragsbeskrivningen. Uppdraget kommer att tas uppsom ett ärende i kommunstyrelsen i januari.Möten med allmänhetenDet har kommit ytterligare en inbjudan, vilket gör att följande möten är inbokade: Hällevadsholm, 10 januari i Folkets Hus. Tid ej fastlagd. Bärfendal, 19 januari klockan 19.00 i Hembygdsgården. Valbo Ryr, 20 januari klockan 18.00 i Solhemsgården. Sörbygden, 24 januari i Bygdegården. Tid ej fastlagd Torreby, 26 januari klockan 18.00, Torreby slott.Fler inbjudningar kan komma. Eventuellt slår sig vissa bygdegrupper samman tillgemensamma träffar.Hur når de grupper som inte bor på landsbygden där bygdeföreningarna verkar? Texboende i Munkedal/Stale. Styrgruppen är mån om att också nå dessa grupper. Kanskeska styrgruppen bjuda in till ett öppet möte?Dagordning för mötena:Styrgruppen presenterar sig själva och uppdraget ”Översyn avvälfärdsförvaltningens verksamheter”Tjänstemännen gör en presentation av välfärdsförvaltningens organisationFakta kring verksamheter (mycket översiktlig nivå med basala fakta kringekonomi, kvalitet, förutsättningar)Gruppsamtal med öppna frågeställningar (anteckningar ska göras i varje grupp)Styrgruppen anser att det bör finnas möjlighet för allmänheten att lämna synpunkteranonymt.Styrgruppen diskuterar och enas om de frågeställningar som ska diskuteras vid mötenamed allmänheten.Styrgruppen ska senast 3 januari meddela Titti via mail vilka träffar man kanvara med.Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2011-02-07Maria Sundell (s), Björn Jacobson (fp), Lars-Göran Sunesson (c), Hans-Joachim Isenheim(mp), Jeanette Karlsson (ksff), Ove Göransson (v).Lars-Göran Berg, Titti Andersson, Peter MartinssonDagordning Summering av mötesanteckningar Hur når vi fler grupper (ungdomar, barnfamiljer etc)? Samtal kring fortsatta uppdraget Utredningsmetoder Redovisning förebyggande insatser/elevhälsan35

168Summering av mötesanteckningarTitti Andersson går igenom ett axplock av de anteckningar som förts vid möten medallmänheten. Några anteckningar saknas fortfarande i sammanställningen och kommeratt föras in snarast. Anteckningarna i sin helhet skickas till styrgruppen tillsammans medprotokoll från detta möte. Anteckningarna kommer också att läggas på hemsidan när allainkommit.Hur nå andra grupper?Vid mötena i bygde- och samhällsföreningar har deltagarna varit mestadels äldrepersoner vilket gett mycket och bra synpunkter på främst vård- och omsorgsfrågorna.Det finns ett behov av att få mer synpunkter kring barnomsorg och skola varförstyrgruppen diskuterar om det finns fler forum att besöka. Förvaltningens förslag är attbjuda in äldre elever, från år 5 och uppåt, för att genomföra samma program som gjortsi mötena med allmänheten.Styrgruppen beslutar att möten med elever ska genomföras och påpekar att det ärviktigt att alla skolor och alla kommundelar representeras och med samma sätt att väljarepresentant. Elevrådsrepresentanter är den naturliga gruppen när det gäller elever.Genomförande i mars.Fortsatt utredningStyrgrupp och förvaltning hjälps åt att identifiera och lista de trådar som förvaltningenska arbeta vidare med, se nedan. Vid styrgruppens sammanträde 22 februari kommerlistan att stämmas av med eventuella kompletteringar.Förskola1. Barnomsorg på obekväm arbetstid2. Sammanföra mindre enheter till större i Munkedal3. Resursförskoleavdelning4. Annat!?Stöd5. Förebyggande insatser (inkl. föreningslivets betydelse)6. Elevhälsans funktion och nya lagkrav7. Försörjningsstöd8. Annat!?GrundskolaÖvergripande9. Samverkan med andra kommunerSörbygden10. Som nu11. F-5 Hedekas, 6-9 Kungsmark12. F-9 Hedekas13. F-6 Hedekas, 7-9 Kungsmark (F-6 genomgående i kommunen)14. Annat!?Svarteborg15. Som nu16. F-2 på en skola, 3-5 på den andra17. En skola (med ändrade upptagningsområden så att några åker till Mdal)18. Annat!?Munkedal/Stale36

16919. Som nu20. F-2 på en skola, 3-5 på den andra21. En skola22. Annat!?Vård och Omsorg23. Äldreboenden – typer, placering, dimensionering24. Kompetens- och rekryteringsbehov (ökade krav/ökat antal äldre)25. Annat!?Utredningsmetodik - konsekvensanalysLars-Göran Berg redovisar en möjlig utredningsmetodik att använda för att få en tydligbild av de olika alternativen. Genom att komplettera de vanliga rapporterna med ensammanställning i matrisform, kan för- och nackdelar redovisas på ett tydligt sätt och deolika alternativen lättare jämföras. Styrgruppen anser att det är ett bra sätt och att deska användas i den fortsatta utredningen.Exempel:Pedagogisk kvalitetFördelarSom nu F-2 + 3-5 En skola Ev annat alt.NackdelarEkonomiFördelarNackdelarOch så vidare…Lars-Göran Berg tar upp frågan om det ska finnas ”insynsplatser” i utredningen för texbygdegrupper/föräldragrupper? Styrgruppen anser att det kan vara en bra idé menunderstryker att det då måste finnas representanter från alla kommundelar samt attsamma urvalskriterier används. Styrgruppen förordar att varje skolas skolråd/föräldrarådväljer var sin representantStyrgruppens nästa möte är tisdag 22 februari.Protokoll Styrgruppsmöte VF Översyn2011-02-22Maria Sundell (s), Björn Jacobson (fp), Lars-Göran Sunesson (c), Hans-Joachim Isenheim(mp), Jeanette Karlsson (ksff), Ove Göransson (v), Ann-Sofie Alm (m).Lars-Göran Berg, Maria Ottosson LundströmPunkter som diskuterades vid mötet Möte med elevrepresentanter ska ske under mars månadMaria O-L redovisar hur långt utredningen angående framtida äldreboendekommit37

170Genomgång av ”utredningsmanualen” – nu startar det egentligautredningsarbetet, styrgruppen är enig om att använda det föreslagnatillvägagångssättet. Styrgruppen beslutar att lägga till att aspekten ”miljö” börbeskrivas i alla alternativa lösningar. Ev. även ”tillväxtvänlighet” eller liknande.Punkter till nästa möteRedovisning utredningsläget inom förskola och skolområdet (områdeschef Per-Olov Magnusson )Särskilt ska förtydligande kring skärpta krav ibland annat skollag 2011 göras,vilken betydelse detta får för framtiden osv ?Områdeschef Maria Ottosson Lundström fortsätter sin redovisning, vad har häntsen sist osvOmrådeschef Peter Martinsson skissar på hur verksamheten inom den troligaförebyggande insatsen ska se utKostenhetens utformning – vad innebär fattade beslut? Vilken inverkan har dessapå våra utredningar osv.?Besluta om datum för elevträff (alternativt skickas detta ut tidigare)Beskrivning av föreningslivets ansvar för sociala insatser (Lars-Åke Winblad)Styrgruppens nästa möte är tisdag 22 februari klockan 15.00.Styrgruppsmöte Översyn 2011-03-22Ove Göransson (v), Lars-Göran Sunesson (c). Björn Jacobson (fp), Hans-JoachimIsenheim (mp), Ann-Sofie Alm (m), Jeanette Karlsson (ksff)Lars-Göran Berg, Per-Olov Magnusson, Titti Andersson, Markus FjellssonDagordning Lägesrapport Elevträff Föräldrakontakter Kost/mat FramtidenLägesrapportLars-Göran Berg redovisar kort hur arbetet med översynen inom område Barn &Utbildning fortskrider. Just nu arbetar personal inom förskola och skola, skolledare samtfackliga organisationer med att konsekvensbeskriva de olika utredningsspår somstyrgruppen identifierat att förvaltningen ska gå vidare med. De olika grupperna kommeratt göra konsekvensbeskrivningen utifrån sina respektive perspektiv. Sammanställningplaneras vara klart att redovisas i styrgruppen i mitten av april.Finns det övriga grupper som det kan vara intressant att få synpunkter från, texföräldrar? Styrgruppen anser att deras synpunkter kan vara intressant att ta del av.Styrgruppen enas om att det vore lämpligt att bjuda in skolråden. Där finns engageradeföräldrar! Det finns möjlighet för samtliga föräldrar att delta i skolråden. Förvaltningenskissar på ett förslag till hur och när detta ska kunna genomföras.Per-Olov Magnusson puffar också för utbildningen 6 maj med Lars Werner (skoljuristUtbildningsdepartementet) kring den nya skollagen. Riktar sig till politiker och skolledare38

171i V8-kommunerna (Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Munkedal, Orust, Färgelandaoch Dals-Ed).Några förändringar i kommande skollag som tydligt kommer att påverkaverksamhetenPer-Olov Magnusson redogör för några av de förändringar som kommer med den nyaskollagen och som får stor påverkan på verksamheten, bland annat ökade krav påutbildning, lärarlegitimation, nya kursplaner och betyg från år 6.ElevträffElevträffen är tisdag 29 mars klockan 12.30–14.30 i Gullmarssalen, kommunhusetForum. Gäller elever i år 5-9. Styrgruppen enas om frågeställningar som skickas tillelevråden i förväg.Vad är viktigast i skolan? Varför då då?Vad kan göras bättre i skolan? Hur då då?Vad är bra med skolans lokaler/skolgården/skolmaten?Vad kan göras bättre i skolans lokaler/skolgården/skolmaten? Hur då då?Hur ska en bra lärare/personal vara?Vilka vuxna ska finnas i skolan?Kan du påverka din skola?Vad tycker du om skolskjutsarna?Kost/matMats Tillander, teknisk chef, redogör för de beslut som fattats politiskt kring dekommunala köken. Det finns ett mycket stort behov av renovering/ombyggnad i de flestaav kommunens kök, såväl kontinuerligt underhåll som investeringar pga skärpta krav.Det är viktigt att fundera över prioriteringsordning för renoveringarna. Den politiskaförsamlingen får ta ställning till om någon justering bör göras. Renoveringen avKungsmarkskolans kök kan genomföras som planerat sommaren 2011 utan att detpåverkar eventuella framtida justeringar. Mats Tillander återkommer för avstämning idenna fråga i början av hösten 2011.Tågordningen är att de förtroendevalda fattar politiska beslut, tekniska avdelningenansvarar för att byggnation/renovering utförs i enlighet med besluten och kostchefenansvarar för hur kostverksamheten bedrivs i kommunen.Datum för nästa styrgruppsmöte bestäms inte, kallelse kommer.Protokoll Styrgruppen 20 april.Närvarande: Ove Göransson, Hans-Joakim Isenheim, Björns Jacobsson,Ann-Sofie Alm, Lars-Göran Sunesson, Maria Sundell, Jeanette Karlsson,Lars-Göran Berg, Markus FjellssonBoendeutredningenBoendeutredningen har inlett sitt arbete. Markus Fjellsson redogjorde hurlångt den har kommit. Det finns inga konkreta förslag än att ta ställningtill men det kommer att bli tydligare under våren. För att lösaboendefrågan på lång sikt kommer det att behövas både Vård- och39

172omsorgsplatser under de närmsta åren samt ett Trygghetsboende inomkanske7-8 år. Med de nya benämningarna på boende som används iSverige är våra nuvarande boenden Vård- och omsorgsboenden.Trygghetsboenden är något vi kommer att behöva bygga, medanSeniorboenden är privata initiativ.SkolaGruppen diskuterar de olika alternativen utifrån den konsekvensanalyssom inkommit. Det som saknas är rektorsgruppen, som kommer attbeskriva vad de anser är en pedagogisk kvalitet samt därefter försökabeskriva en optimal organisation utifrån dessa kriterier.Till nästa gång ska styrgruppen vara beredda på att om möjligtkunna precisera vilka alternativ som utredningen ska gå vidaremed, och vilka alternativ som vi redan nu kan se inte är aktuella.De fackliga organisationerna har valt att inte inkomma med egnasynpunkter, utan hänvisar till sina medlemmar.Håkan Grundberg har sammanställt kostnader för fastigheterna inomskola och omsorg inom de kommande fem åren. Det är både underhålloch investeringar, men när detta är gjort borde ett löpande underhåll varatillräcklig under större antal år.SkolrådTider för träffar med skolråd bokas in. Rektorer får nu anmäla till vilkadagar de bjuder in sina skolråd.Datum Plats Tid Deltagare17 maj Joakim, Ove, Maria, Björn,Jeanette18 maj Lars-Göran S, Ann-Sofie, Björn,Jeanette23 maj Kungsmark 18.00 Ove, Joakim, (Björn), Lars-GöranS25 maj Ann-Sofie, Maria, Jeanette30 maj Lars-Göran S, Joakim, Ove, MarisNågon eller båda av Lars-Göran Berg och Markus Fjellsson kommer ocksåatt deltaga på träffarna.Upplägget blir ungefär som på bygdeträffana men med fokus på skolan.Information och diskussion.40

173FaktaEfter de fördjupade studierna kan det vara aktuellt att ta fram mer fakta,t.ex. kostnader för resor. Även tidigare gjorda utredningar ska i tas medom de är relevanta.AnhörigträffarGruppen ger Ellinor Johansson i uppdrag att bjuda in till en träff förAnhörig- och frivilligverksamheten. Tid sattes till den 11 maj klockan 14-16. Alla närvarande politiker utom Lars-Göran kan närvara.Nästa möte för styrgruppenDen 8 juni klockan 15.00Protokoll Styrgruppen 8 juniNärvarande politiker: Maria Sundell (s), Tommy Nilsson (fp) (ersätterBjörn Jacobsson), Jeanette Karlsson (ksff), Olle Olsson (kd), OveGöransson (v), Hans-Joakim Isenheim (mp), Ann-Sofie Alm (m)Frånvarande politiker: Lars Göran Sunesson (c), Björn Jacobsson (fp).Närvarande tjänstemän: Lars-Göran Berg, Maria Ottosson-Lundström, P-OMagnussonInledningPolitiker och tjänstemän redogjorde för erfarenheter från träffar medallmänheten. Nu har samtliga bygdeträffar, anhörigträffar ochskolråd genomförts.BoendeutredningenMaria Ottosson-Lundström redogjorde för boendeutredningen.Behovet av platser finns både på kort- och lång sikt. På kort sikthandlar det först om att skapa nya platser för vård- ochomsorgsplatser (dagens särskilda boendeplatser), och ett förslagsom styrgruppen godkänner är att omvandla några av dagenskorttidsplatser till boende. Detta bör göras redan under hösten.Dessutom skall det utredas vidare möjligheten till ytterligare vårdochomsorgsplatser i Dingle och Munkedal.Förskola och skola41

174P-O Magnusson redogjorde för läget i utredningen kring förskola ochskola. Berörda grupper, såsom elever, föräldrar, personal ochrektorer/förskolechefer har grundligt diskuterat och lämnatsynpunkter på de olika alternativen och dess konsekvenser.Fortsatt arbeteStyrgruppen vill lägga fram följande punkter för politisk behandling:- Fortsatt utredning angående äldreboende på kort sikt för attutöka antalet vård- och omsorgsplatser genom att omvandlanågra korttidsplatser till permanent boende.- Fortsatt planering för ytterligare vård- och omsorgsplatser iMunkedal och Dingle.- Utreda möjligheten till att utveckla ett demenscentrum påAllégården.- Styrgruppen godkänner förslag på enkät som ska skickas ut tillett urval av personer över 65 år angående boende.- Utredning av kommunens totala struktur av förskolan, blandannat fortsatt utredning av förskoleenheter med 4–6 avdelningaristället för 1–2 avdelningar som delvis är fallet idag. Ocksåfortsatt utredning kring öppethållande på obekväm arbetstid.- Utreda vidare om vi ska ha F-5 eller F-6, med motsvarandekonsekvenser för högstadie, dvs. 6-9 eller 7-9.- I Sörbygden skall utredas möjligheten att ha kvar nuvarandestruktur, eller att låta högstadieelever (6-9 eller 7-9) ansluta tillKungsmark.Nästa möteNästa möte är den 22 augusti kl. 15.00.Minnesanteckningar bygdeträffarHÄLLEVADSHOLM 2011-01-10Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Ove GöranssonVad är god kvalitet? Levande samhäller med affär och skola. Men det är inte kommunensroll att subventionera affärer… Skolan är viktigast.Problem att det finns så få boenden, lägenheter tex. Seniorboende, helst enplans! Syndatt hyrorna blir så höga i nyproducerade lägenheter, man drar sig för att sälja villan därman bor billigare.42

175Hällevadsholm erbjuder fin miljö, men saknar boendemöjligheter, det är för dyrt attbygga (man får inte igen pengarna).Kan man kanske dela upp skolenheterna i Dingle o Hholm så att de yngre eleverna gårpå en skola och de äldre på den andra?Bygg ny förskola ihop med skolan i Dingle och gör om nuvarande förskola tillseniorboende.Vad tycker ni om skolan idag? Ganska bra. Vore bra om utbildningsnivån i kommunenhöjdes.Fritidsgård vore bra, kanske 2 dagar öppet i Hholm och 2 dagar i Dingle?Några i gruppen tycker att det är ok att Hholm erbjuder bra boende, fin miljö ochfritidsmöjligheter och att ett större utbud, vårdcentral tex, finns i Munkedal.Kommunikationer är viktigt för bygden.Skapa sysselsättning för unga – få ner försörjningsstöd, de kommer i jobb och betalarskatt, bra för alla!Gruppen vill i stort sett ha kvar mindre enheter då man anser att små enheter = godkvalitet.Äldreboenden – alla typer kan inte finnas i alla delar av kommunen. De mervårdkrävande kan centraliseras. Däremot vill man ha seniorboenden i alla delar.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Ann-Sofie AlmÄldreboende/seniorboende.Öka skatteintäkterna till kommunen. Frågan är hur?IKEA-etableringen – kan den kanske göra nåt för Mdal. Kanske ungdomarna kan arbetadär och bo i Mdal. Vad gör kommunen kring detta?Rekrytering till arbete (kompetenser etc)Är det för många chefer i kommunen? (”Pennbärare”)Kritik mot ombyggnaden av AllégårdenDet är inte lätt att åka kollektivt när man bor i Hholm. Speciellt inte när man är äldre.Yngre människor åker heller inte kollektivt, de har inte den vanan, de tar bilen.Om kommunen säljer Vässjegården, vad ska man göra med fastigheten omverksamheten läggs ner?Man kan tänka sig en jättestor enhet, men med små enheter i den stora.Vad är viktigt när man blir äldre? Många vill ha sina anhöriga nära. Att ha människoromkring sig, någon att prata med. Bävar för att man inte får bra mat.Demensvården är inte bra.Farhågor om att LOV:en urholkar kommunens intäkter.43

176I Hällevadsholm är man rädd för att ”det räknas från Munkedals håll” och därför blir tillMunkedals tätort. Man litar inte på att det räknas riktigt.SkolornaMaten är viktig, den är sämre på Kmark – maten är ljummen och räcker ibland inte.Köket på Allégården fungerar inte bra.Orättvisa mellan skolorna.Kompetenta lärare är viktigt. Hur får man kompetenta lärare till Hedekas?”Flytta Munkedal”Kooperativt äldreboende.Mer boende för ungdomar och äldre.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Joachim IsenheimDet finns många som vill bygga och bosätta sig i Hällevadsholm men det är för dåligatomter.Man vågar inte starta ”affärer” och annan service i H-holm, det bär sig inte.Förskolan har gullig och bra personal.Borde ta mer vara på vår natur som en del i den pedagogiska verksamheten. Där finnsmycket att lära och så får barnen mycket frisk luft.Försökt att öppna upp folket hus och få igång verksamhet och disco för ungdomarna i H-holm men dom kommer inte. Finns inget intresse.Är det fel aktiviteter utifrån ungdomarnas intresse??Vet föräldrar vad ungdomarna gör på kvällar och helger?Det är kvalitet att barnen bor nära skolan.Behöver vara fler vuxna i skolan. Lärarna är lite ”slappa” och låter eleverna bete sig hurdom vill ibland.Varför har man bytt ut den röda mjölken till lättmjölk i skolan??Finns inget bra boende när man inte längre orkar sköta sitt hus. Det behövs bra boendenära affär och annan service. Många väljer istället att flytta till bland annat Uddevalla.Vill bo kvar hemma så länge som möjligt. Det kan funka med väl fungerande hemtjänstoch färstjänst.Viktigt att det finns äldreboende i H-holm. Möjligtvis Dingle.Det finns bra äldreboende i kommunen men det saknas bra vanliga lägenheter om maninte behöver gruppboende.Man måste få fortsätta att bo tillsammans med den man är gift med även om en blir sjukoch behöver hjälp, men det går inte i Munkedal.44

177Det ’är hopplöst med hur färdtjänsten fungerar idag. Det kan ta timmar att ta sig frånMunkedal för att det ska samåkas.Om man åker sjukresa till vårdcentralen kan man inte passa på att samtidigt handla iaffären – då är det inte längre sjukresa utan annan taxa.BÄRFENDAL 2011-01-19Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Hans JoachimIsenheimVad är kvalitet? Att man är frisk. Personalen är viktig. Att man tar hänsyn till minabehov. Viktigt att få en plats om man behöver den – inte det viktigaste var den är.Viktigt att dementa får vara på en avd. som är anpassad efter dem. Inte blanda gruppermed olika behov.Hur fungerar äldreomsorgen idag? Bra, den som vill vara hemma får vara det.Skulle behövas seniorboende! En del vill lämna ”stora villan”. Bygga om Dinglegården tilltrygghetsboende kanske? Gärna boende med mindre lägenheter samlade där det finnsservice mer lättillgängligt.Äldreboenden (för de riktigt gamla och sjuka) kan vara större enheter för de gamla harhela sitt liv där. Däremot vill man ha mindre enheter i skolorna.Vad saknas i Bärfendal? Kommunikationerna är dåliga, men de flesta har ju bil…Kompletteringstrafik igen vore bra, om den går på rätt tid och det var enkelt att boka! 1gång/veckan in till Mdal räcker bra.Man har valt att bo på landsbygden, men det är klart att man vill ha kvar det som finnsnu.Gärna cykelväg, vägen är livsfarlig!Hur ser ni på äldreomsorgen idag? Låg personaltäthet men mycket nöjda brukare.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Björn Jacobssonoch Lars-Göran SunessonHade varit bra med möjlighet till ett enklare boende när man inte orkar med att sköta sitthus. Vill bo kvar nära naturen.Dinglegården är för litet, många äldre vill bo där.Om det blir så att man inte kan ta vara på sig själv, om man blir så sjuk spelar det inteså stor roll vart boendet ligger. Viktigt med personal som har bra kompetens.Ett boende i kommunen centralt där det finns både vanliga lägenheter och gruppboendeför de som behöver mycket hjälp. Där ska finnas restaurang om man inte vill eller orkarlaga egen mat. Kan ligga centralt i Munkedal.Bättre kommunikationer skulle göra det lättare att bo kvar. Synd attkompletteringstrafiken togs bort. Det hade räckt med någon gång per vecka.45

178Skolan i Dingle är bra, lagom stor. Man är beredd att åka en bit när man valt att bo såhär på landet.Viktigt att försöka hålla föreningar vid liv för att locka både unga och gamla till socialgemenskap.VALBO RYR 2011-01-20Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Lars-GöranSunessonViktigaste frågan inom välfärdsområdet för ”detta bord” är:1. Lokalen som vi befinner oss i.2. Fiberkabel.Allmän fråga som lyftes: varför togs snöröjningen bort?Hemsjukvården fungerar bra, men hur hade det fungerat för en ensamstående 85 åring.Grunden är att välfärdssystemet fungerar.Vad är viktigast för äldreboende?Bättre att bygga ut i centrum för att inte behöva åka ut ”på längden”. Närhet. Samarbetaöver kommungränser, varför görs inte detta mer? (Synpunkt från ”bordet”.)Om äldreboende behöver byggas ut, var skall ”man” bygga?Viktigt med bra vård, inte splittrad verksamhet. Bättre med större enhet på ett ställe. Attdet finns tydliga behovsnivåer.Skola.Från Valboryr går barnen på Bruksskolan. Antalet barn är avgörande.Hur få hit fler barnfamiljer?Det finns fina byggområden vid sjön. Flera hus finns men…Få aktiva jordbrukare. Möjligtvis möjligt med hästgård.Återigen tas frågan upp att det är viktigt att kunna samarbeta mellan kommuner.Hur liten skall en skola vara för att vara kvar?Frågan besvarades med frågor: Hur länge skal det vara innan en låg-mellanstadieskolatas bort? Två sådana i Munkedal, två i Svarteborg, skall det vara en? Hur med Hedekas.Äldreboendet är den viktigaste servicen!Har undersökt möjligheten till en promenadstig runt sjön.Har försök gjorts att sälja tomter?Banken lånar inte ut.Åretruntboende ersätts med sommarboende.Öka attraktionskraften, rimligt med barnomsorg och annat genom kommunbyten.I framtiden kanske en Fyrbodalskommun.46

179Viktigast med arbetstillfällen på hemmaplan.Stöd till föreningar.Vid bordssammanfattningen.Per-Olov MagnussonSammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Ann-Sofie AlmDet fungerar bra med skolan idag och att åka skolbuss dit. Däremot fick skolan gärnajobba på att få bort håltimmarna – elever som reser kan inte gå hem utan måste varakvar (finns inget att göra). Alt. ordna med aktiviteter under håltimmarna.Det är bra att lagad skollunch på fredagar kommer tillbaka.Man behöver kanske inte ha tillagningskök på alla förskolor.Bra pedagoger är viktigare än bra lokaler. Mer miljötänk i skolan efterlyses!Arbetsmöjligheter för Munkedals invånare är viktigt.Det är dåligt med hyreslägenheter. Det behövs fler boendealternativ.Hur vill ni bo på äldre dar? Munkedals centrum är ganska omysigt, det vore bra man fickihop det mer till en enhet. Kommer man från landsbygden vill man kanske inte bo mitt icentrum med bara hus omkring sig, utan med grönområde runt knuten.Vanligt att folk flyttar närmare barn och barnbarn.Kompletteringstrafiken är bra, gör att man kan bo kvar.Social kontakt är viktigt – samlingslokaler är därför viktigt, särskilt för de äldre.Viktigt att kunna bo kvar i sin bygd, gärna servicelägenheter eller liknande. Ännu hellresamla boende i lägenheter för både yngre och de äldre.Fiber är bra för utvecklingen i bygden. Finns en förening som arbetar för detta nu.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Ove Göransson1/ Kunna bo kvar i Valbo-Ryr i äldre åldrar2/ Nybyggnation av lägenheter, gärna äldre och yngre i samma hus3/ Servicebusslinje några tillfällen i veckan4/ Kunna välja form av barnomsorg ex. förskola eller dbv5///Lars-Göran47

180Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Björn JacobsonÅterskapa någon form av de gamla ålderdomshemmen som man kunde flytta till innanman blev allt för gammal och sjuk. Där man kan umgås, ta en pilsner och spela.Ett boende där man får fortsätta att bo tillsammans om man vill.Hemsjukvården fungerar fantastiskt.Syn- och hörselkonsulenten har varit ovärderlig. Ta inte bort den.Kan inte tänka mig att inte få bo nära skogen men kan bli jobbigt att ta hand om huset.Ett litet ”seniorboende” med några lägenheter i markplan. Det finns mark om bara någonvill bygga.Kompletteringstrafiken är jättebra. Får den fortsätta kan jag bo kvar länge.Viktigt att man får möjlighet till träning och rehabilitering. Kanske kan man ha gymnastikhär någon gång i veckan där någon kunnig håller i det.Barnen är vana att åka skolskjuts så det är nog inget problem.Svårt att veta vad ungdomarna vill men varför inte ordna gemensam buss om det ärnågot trevligt i Munkedal.TORREBY 2011-01-26Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Ann-SofieAlm/Jeanette Karlsson/Olle OlssonGrundläggande är att det blir attraktivt att bo här. Man kan jobba någon annanstans menbo i Munkedal. Just nu är det attraktivt med sjötomt, vilket Munkedal inte har så mycketav, men det kan ändra sig. Det gäller att hitta hela områden att bygga på, inte baraenstaka tomter.Vägarna är ok, E6 gör det lätt att ta sig både norrut och söderut. Men Munkedal har vinog svårt att locka in ändå, vi har kanske inte så mycket att erbjuda dem?Vilken service ska vi ha för att locka hit fler? Serviceboende spritt i kommunen, men demåste ligga nära service… Kanske satsa på 50+ lägenheter med gemensammautrymmen, gemensam trädgård etc. Om det fanns seniorboende skulle nog fler bo kvar ikommunen.Hur ska boendet se ut? Två rum och kök, nära kommunikationer, kanske en gemensammatsal och gärna affär i närheten.Hur får vi ungdomar att återvända till Munkedal efter utbildning/resa mm? Vi måsteerbjuda bra barnomsorg och skola. Vi är nog bortskämda med den skolmiljö vi har! Viborde hitta vägar att marknadsföra detta bättre.Borde finnas fler lägenheter också för de yngre.Vad är viktigt att det finns i Munkedal, och vad räcker att det finns i Uddevalla ellerGöteborg? Boende och bra förbindelse viktigast. Och så bra barnomsorg och skola.48

181Vad är en bra lärare? De är den främsta framgångsfaktorn tillsammans med föräldrarnaförstås. De får idag vara mycket mer av konfliktlösare.Fritidssysselsättning? Borde finnas mer kanske, men det är svårt att få folk att kommanär det ordnas nåt…Vad gör ungdomarna i Torreby? Man ser inte så många! Många spelar golf, andraaktiviteter är i Munkedal. Alla idrottar inte så det vore bra med andra aktiviteter också.Reflektioner om varför Torrebyborna vid detta möte inte haft så mycket att klaga påkring sin bygd: I Torreby har man inte haft någon service som man riskerar att bli avmed. Dessutom är många hitflyttade. Det är också närmare till service än i en del andrakommundelar.DINGLE 2011-01-31Synpunkter under presentationen Längre öppettider på biblioteket, kanske fm i Dingle och em i Hällevadsholm? Seniorboende, 2 rum och kök. Enplanshus. Det saknas bostäder Allt försvinner, ingen vill flytta till en ort där inget finns SimhallSammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Maria SundellSeniorboende vore bra. Med samlingslokal! Omsorgsboende kan vara mer centraliserat. Igruppen anser man att principen är bra, men undrar om det fungerar i praktiken?Stänga och öppna platser om vartannat är inte bra, bättre planering och framförhållning.Det blir ett ökat behov av vård- och omsorgsboende i framtiden.Varför ligger hemtjänsten i en egen enhet? Kan inte personalen på Dinglegården servadem i trygghetsboendet i lägenheterna utanför? Är utvärdering av denna organisationgjord?Dingle har blivit av med mycket. Ingen vill flytta hit då. Men det finns ju varken ledigalägenheter och väldigt få hus, så vart ska de flytta in?Svårt att bygga hyresrätter med rimlig hyra. Men bostadsrätter då?Kanske inte ha korttidsplatser överallt.Vad är kvalitet? Olika för olika personer. Någon tycker att det är en bra omsorg och attman blir väl omhändertagen.Gruppens upplevelse är att det är stökigt i många klasser idag. Man anser inte att det ärskolans uppgift att fostra barnen i hur man ska bete sig, det borde föräldrarna göra.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Olle Olsson Dingle har ett perfekt läge Dinglegården måste vara kvar Centrumskolan vara kvar Kvalitet, närhet Bra personal är en nyckel49

182Kan tänka sig höjd skattVårdcentralen i Mdal är en katastrofValfrihet viktigSkötsel av grönytor är lika viktig i hela kommunenTa vara på lantbruksskolans elevers kunskaperUngdomsgårdSammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Jeanette KarlssonBoenden anpassade för äldre önskas, gärna hyreslägenheter på bottenplan i rimligprisklass.Bättre kommunikationer till servicen i Munkedal behövs, t ex lokalbuss som går frånHällevadsholm och plockar upp folk på vägen genom Dingle och vidare till Munkedal.Närhet till skolan är viktigt.Vad är kvalitet?-Att få vara kvar i bygden även när man blir gammal, gärna på samma ställe så att manslipper flyttas.-Att få hjälp efter behov.- Aktiviteter/dagverksamhet för äldreHemvården upplevs fungera mycket bra, speciellt den palliativa vården.MUNKEDAL 2011-02-02Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Lars-GöranSunessonÄldreomsorgInte i alla kommundelar – jo, i alla delar!Nackdelen om man stänger i ”utkanten” väntar man där med att flytta från hus tillboende vilket blir dyrare då man behöver mer hemvård.Delat boende i tex Dingle; hälften seniorboende, hälften vård- och omsorgsboende.De som bor nära kan få komma till äldreboendet och äta.SkolaFörändringar i lag och krav gör att det kommer att förändras av sig själv.Flytta tillbaka 6:orna från Kmark och flytta alla 7-9 till Kmark.Hur göra Mdal till en attraktiv kommun Det måste bli fler invånare! Det måste byggas. Snygg infart, väcka nyfikenhet att svänga av, få turisterna att stanna Bättre kommunikationer Acceptera att vara pendlarkommunUngaMindre barngrupperÖkad personaltäthetTidiga insatserFamiljecentralen50

183Stärka föräldrar i familjernaPersonal med rätt kunskapFritidsgård – Ungdomshus Allaktivitetshus med utbildad personal som kan hållai verksamheten. Verksamhet från morgon till kväll. Cirklar etc.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av MariaSundell/Björn JacobsonVad vill de yngre ha om de ska flytta (tillbaka) hit?Viktigt att man får en barnomsorgsplats. Ska gärna finnas nattöppen förskola (bra omdet finns i varje kommundel, men förmodligen svårt ekonomiskt). Man vill ha ett fintboende i hus eller lägenhet, gärna nära vattnet.Boende för äldreSeniorboende och trygghetsboende i alla kommundelar. Vård- och omsorgsboende kanvara mer centraliserat. Det viktigaste är att man blir väl omhändertagen.Hur vill man ha det? Helst bo hemma, med hjälp av hemtjänsten och någonstans att gåpå dagen för gemenskap, kanske äta tillsammans.Bra om man kan mötas över generationsgränserna, lägg gärna olika verksamhetertillsammans (tex äldreboende, vårdcentral, BVC, bibliotek). Vore fint med atriumgård däralla ges tillfälle att mötas. Kanske en restaurang också.Kunde bostadsrätter vara en möjlighet för att få ner hyran/avgiften.Finns ett Lidköpingsföretag som erbjuder flexibla äldrelägenheter med hyfsad hyra.Boendet behöver inte vara så stort, 2 rum och kök. Balkong/uteplats viktigt liksom hissoch gemensamhetsutrymme (lokal att låna för kalas och övernattningslägenhet förgäster). Parkeringsplats.Att satsa på för MunkedalMunkedal måste få hit fler människor. Nyckeln är boendet och att göra det attraktivt attbo här.Allaktivitetshus är bra. Måste rikta sig till alla sorters människor i alla åldrar. Också desom idag sitter på torget och i biblioteket måste få en plats där.Jobb är viktigt! Många ungdomar kommer inte i jobb idag och det måste man ändra på.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av OveGöransson/Ann-Sofie Alm. Anteckningar Jeanette KarlssonFler bostäder behövs för alla åldrar, fler tomter för byggande. Kanske måste kommunenbygga själv?Det finns inget badhus/simhall i kommunen.Hela kommunen håller på att utarmas, nu måste vi stärka upp Munkedals tätort. Vadhänder med kommunen som helhet om t ex banken eller apoteket också försvinner?Finns bra kommunikationer till Uddevalla-Göteborg men vi måste jobba mer medVästtrafik för att även få bättre kommunikationer inom kommunen, speciellt från deandra tätorterna och ytterkanterna in till centrum.51

184Boenden för äldre ska finnas i olika steg. T ex seniorboenden som i Danmark, lägenheteri markplan med tillgång till gemenskapsutrymmen.Bra utbildad personal med ”logiskt tänkande” ska finnas, det ger trygghet.Skola med språkinriktning eller annan profilering kan finnas, även för yngre åldrar.Ökade krav på skolledning/rektorer för bättre ordning och disciplin efterlyses.Montessori-pedagogik upplevs positiv.HEDEKAS 2011-01-24Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Maria SundellVad är kvalitet? Trygghet och fungerande struktur, gärna i närområdet, men manmåste se till kommunen som helhet.Vad är kvalitet i skola? Att barnen trivs, får lugn och ro, får bra förutsättningar att lärasig, att de vill gå till skolan och får den kunskap de har rätt till. En bra skola är”säljfaktor” för att få inflyttning. Många söker en trygg boendemiljö och uppväxt för sinabarn.Bor man på landet får man acceptera att man inte får samma servicegrad som itätorterna. Kanske kan man utnyttja ny teknik?ÄldreomsorgBehövs nog ett breddat utbud, ”de äldre kommer i framtiden inte att nöja sig meddragspel”.De äldre från Hedekas vill kanske inte flytta till ett boende i Munkedal när man lika gärnakan flytta till tex Uddevalla…Man kan inte spara sig ur en lågkonjunktur, det måste investeras för att locka flermänniskor till Munkedal. Viktigt att kommunen kan visa på och förklara för privatabyggare att det finns ett behov och underlag för tex servicebostäder o tryggetsboende.För de riktigt sjuka och dementa är det viktigast att de har det tryggt och bra, inte varboendet ligger.AllmäntKan man samarbeta mer med andra kommuner?Låg personaltäthet fungerar kanske under en kort period, men inte på sikt.Det är viktigast för kommunen att man är bra på barnomsorg/skola och äldreomsorg.Tiden däremellan reder man sig på egen hand.Kommunen ska kanske sälja de fastigheter man inte behöver?! I så fall ska man ha enfärdig plan för vad pengarna ska användas till så att de inte försvinner till fel saker.Vore skönt om man kunde ingjuta lite hopp i både personal och invånare; ”nu har vi detså här kärvt i några år till, men sen ser vi att…”Tankar om SörbygdenRunt bordet känner man inte att bygden är missförstådda, missnöjda och undanskuffademen poängterar att det är viktigt att en bygd får känna att kommunen ger bygden något.Alla kommundelar kan kanske inte ha samma saker, men det är svårt att dela kakan på52

185ett rättvist sätt. Det är viktigt att skapa en god dialog och diskussion och att hitta varjekommundels specifika förtjänster och bygga vidare på det.Våga se möjligheter.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Ann-Sofie AlmKvalitet i skolan? Alla ska ha godkända betyg. Alla behov tillgodosedda.Kvalitet i äldreomsorgen? Sörbygården är fint, men det borde finnas fler platser så attalla får plats som önskar det.Övrigt som är viktigt för bygden Bra väg Datakommunikation (bredband) Levande bygd kräver en skola med:o bra lärare som är lämpligao engagerade stödlärareo individuell hjälp, resurs efter behovo bra, funktionella lokaler med adekvat utrustning för ämneto Idrottshallo Bra miljö, gärna med trevlig färgsättningo Säker miljöo Fin skolgård med kul redskap, gräs o grönt Fritidsgård Vårdcentral (läkarbemannings, tandläkare, affär). Hanssons hus behöver piffasupp Äldre seniorboende á la Partille Trygghet, få vårdgivare Maten ska vara aptitlig och välsmakande, låt kökspersonalen vara kreativa.Hemlagat! KorttidsplatserAnnatArbetssätt: Arbetslösa kan tjänstgöra både i skola och äldreomsorg som sällskap, tvättaoch städa.Buss som hämtar upp de gamla till gemensam måltidGod kvalitet: Närhet, socialt engagemang.Kvalitet i förskola: föräldramöten. Viktigt med omtanke, trygghet och att alla blir sedda.Dagispersonal bör ha förtur för egen barnomsorg.Sammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Olle Olsson Viktigt med inflyttning till kommunen, även till Sörbygden Vägnätet måste förbättras Stor koncentration av vindkraft försämrar boendet Fiberkabel en viktig sak för att kunna bo och verka Skapa ett levande torg i Hedekas Bra med decentraliserade enheter inom skola och omsorg Marknadsföra att vi har och satsar på små enheter Demensboende i varje kommundel är viktigt Högstadiet ska vara kvar i Hedekas Bra om gamla och unga har kontakt med varandra, genom att äta på samma ställe Uppmuntra aktivt föreningsliv53

186 Läs och skrivinlärning en nyckel för att kunna komma vidare i livetSammanställning av ”bordsdiskussion” ledd av Mona PetriBarnomsorgen fungerar bra i Hedekas. Tillgänglighet är viktigt, och öppettider. Det finnsbehov av natt- och kvällsöppet. Nattöppen förskola kan ligga i Munkedal. Vote bra omöppettiderna var lite tidigare på morgonen och lite senare på kvällen, mer anpassat efterarbetstiderna.Skolan: Större gymnastiksal, högre lärartäthet, mer stödpersonal för de barn sombehöver stöd. Det sista man ska spara på är resurspersonal till barn som behöver stöd.Vet politikerna hur det är i skolan?Hur vill man att skolan ska se ut? Mer stöd till den pedagogiska personalen. Utbildadpersonal. Mycket mer stöd och hjälp till barnen i yngre åldrar. Satsa mer resurser påförskolan. Utbildade elevassistenter. Mer vuxna i skolan. Rektor mer administrativt stöd.Höja skatten? Ja, om vi får ut bättre kvalitet och ser det.Hur vill man att äldreboende ska se ut: Ett ställa där man kan ha ett socialt umgänge ochträffa folk. Boende som är anpassat efter olika nivåer av behov.Flytta Fisketorp till Hedekas? Skulle kunna innebära att man disponerar personalenbättre. En arbetsgrupp från Hedekas tittar på förändringar. Ägare av skollokaler.Gruppen är gärna med och diskuterar lösningar med kommunen. Det finns en oro förbygden rent generellt, ban/post/affärer etc försvinner.Bättre väg mellan Hedekas och Munkedal.Bättre samarbete med Färgelanda och Ed. Buss etc.Minnesanteckningar elevträffAnteckningar förda vid elevträffen den 29 mars 2011Sammanställt av Jeanette Karlsson1. Vad är viktigt i skolan? Varför då?Välutbildade lärare är viktigt samt att få en bra utbildning både nu och för framtiden föratt kunna komma in på bra utbildningar.2. Vad är bra med skolan nu?Överlag är skolmiljön bra och trygg. Vissa skolor har fina tavlor på väggarna vilketuppskattas. I Dingle upplevs lokalerna trista medan Bruksskolans är bra. På rasternafinns inte mycket att göra enligt de äldre eleverna medan mellanstadierna anser attderas skolgårdar är bättre trots att det kan saknas redskap, t ex bollar menupplevelserna skilde sig mellan skolorna.Beträffande maten ansåg eleverna generellt att den kunde bli lite bättre, t ex sågspotatisen ganska dålig och salladen kunde ibland se trist och oaptitlig ut. Maten kanockså vara kall och även ibland ta slut i förtid. Vissa elever serverades soppa på långaskoldagar vilket kändes som för lite mat för att orka hela dagen.54

1873. Vad kan göras bättre i skolan? Hur då?Ordningen på lektionerna kan förbättras, klasserna göras mindre. Användanyare/uppdaterade undervisningsböcker. Mer färger/ fler tavlor önskas för att fåtrevligare skollokaler.Toaletterna anses ganska ofräscha på högstadiet vilket gör att somliga väljer att hålla sighela dagen. Detta problem tycks inte vara lika stort på låg/mellanstadierna.Betyg i sexan fanns det lite delade meningar om; några tyckte det var bra för att man fårtid att ändra sig och förbättra betygen medan andra befarade att betyget inte skulle tasseriöst eller att eleverna i och med detta känner en större press och växer upp för fort.4. Vilka vuxna ska finnas i skolan?På låg/mellanstadierna upplevdes det räcka med de vuxna som redan finns, såsom lärareoch stödlärare. Extra vuxna t ex klassmorfar eller liknande känner de inget behov av. Påhögstadiet kan det behövas fler lärare/pedagoger i undervisningen som eleverna kan fårespekt för. (Det fanns en antydan att man inte respekterade vuxna personer som maninte haft i klassrummet och då spelade det inte så stor roll om det går vuxna ikorridorerna när man inte ”vet vad de går för”.)5. Hur skall en bra lärare/personal vara?Inte för allvarlig utan skall kunna skämta men även vara sträng när det behövs. Att vararättvis är också viktigt. Ha bra kompetens, gäller även vikarier! Ej utbildade vikarierupplevdes som mycket negativt speciellt på högstadiet.6. Kan du påverka din skola?Överlag tycker eleverna att de har bra möjligheter att påverka, främst genom elevråden.De upplever att lärare och rektorer lyssnar på deras åsikter, både som grupp/råd menäven som enskilda elever. Ibland kommer rektorerna ut i klasserna vilket tycks varauppskattat. Exempel på vad eleverna anser sig kunna påverka är maten, utsmyckningar,caféet på högstadiet och vilka böcker som skall skaffas till biblioteken .7. Vad tycker du om skolskjutsarna?Somliga chaufförer upplevs sura och lite otrevliga. Några bussar saknar trepunktsbälte.Några bussar fanns det gott om plats i, trots det väljer vissa elever att stå i gången.8. Vad kännetecknar en framgångsrik skola?I gruppen fanns olika betyg på de olika skolorna, tendensen var att låg/mellanstadiernavar något bättre generellt än högstadiet. I medel gavs följande betyg;*Skolan har höga förväntningar på eleverna: VG*Lärarna berättar ofta för eleverna hur det går för dem: G*Rektorn anställer bra lärare: VG*Skolan arbetar på ett bra sätt mot mobbning: G/VG (Här skiljer sig skolorna åt en del,de flesta arbetar på samma sätt men med olika bra resultat.)*Det finns tillräckligt med personal: G/VG*Föräldrarna får möjlighet att samverka på ett bra sätt med skolan: VG*Rektorn har koll på läget och ger bra stöd till elever och personal: G/VGGenomlysning av välfärdsförvaltningen i MunkedalSammanfattning av samtal med elever från Dingle/Hällevadsholm, Bruksskolan,Munkedalsskolan, Kungsmarkskolan och Sörbygden.55

188Deltagande politiker: Björn Jakobsson (Fp) och Rolf Berg (S)Gullmarssalen 20110329.Elevernas svar bifogas.Redovisningen nedan är vår bild av elevernas svar. Kungsmark hade inte hunnit skrivaner sina svar men gav klara och tydliga svar på frågorna. Detsamma gällde de skolorsom inte lämnade kompletta skriftliga svar.Eleverna hade helt klart diskuterat frågorna och visade stort engagemang.Vad är viktigt i skolan? Varför då?Bra och smakfull mat är mycket viktig för att fungera och orka med hela skoldagen.Trivsel och trygghet är viktigt för att känna harmoni och att man är välkommen i skolan.Bra och kompetenta lärare som har såväl fackkunskap som social kompetens.Få stöd när det behövs så att man ej blir orolig.Andra ord som nämndes var arbetsmiljö, humor, framtid, bra rektor och vänner.Vad är bra med skolan nu?Undervisningen fungerar bra, man får vara med och planera och påverka.Valmöjligheter finns.Bra personal men få.Skolgården är bra, stora ytor. Kungsmark något avvikande uppfattning, mest inne pårast.Eleverna trivs bra över lag.Maten är bra. Tydligast är detta i Sörbygden. Skolorna i Munkedal tycker att maten i sigär OK men har synpunkter på bemötande i matsalarna och smutsiga bestick och bord.Vad kan göras bättre i skolan?Maten kan serveras på ett mer tilltalande sätt.Bättre bordsskick.Maten måste räcka till alla!Fler datorer.Bättre lokaler, fler instrument, större idrottshall, gäller främst Sörbygden.Mer tid till elever som behöver stöd men även till elever som är duktiga.Bättre ventilation, för varmt på sommaren, gäller Bruksskolan.Kalla golv i Hällevadsholm.Fler lärare med bra utbildning.Motverka mobbing, det är tufft på en stor skola med många elever, personalen kan intevara överallt. Synpunkten kom från Kungsmark, övriga skolor upplevde inte någotproblem med mobbing. Samtalet stannade upp en stund runt ämnet mobbing. Elevernavar överens om att problemen ofta uppstår som en konsekvens av jobbigahemförhållande, svårigheter att hänga med i undervisningen och att det handlar om attförebygga tidigt.Vilka vuxna ska finnas i skolan?Generellt skall skolpersonal vara rättvis och rätt utbildade. Man skall ställa rimliga kravpå eleverna och behandla killar och tjejer lika. Det finns en uppfattning att killar får skälloftare även när det inte är motiverat. Det finns tillfällen när tjejerna blivit arga för attdom inte fått tillrättavisning när dom gjort en dumhet.Förutom lärare och vaktmästare behövs det kuratorer, sjuksköterskor, lokalvårdare,rektor, kökspersonal, specialpedagoger och rastvakter.56

189Hur skall en bra lärare/personal vara?Kunna agera när något händer.Rolig men bestämd.Ta alla på allvar.Utbildad och ”kunnig”.Vara lugn – skapar harmoni.Lagom sträng med humor.Man skall kunna lita på läraren.Skötsam.En bra lärare/personal är inte gnällig!Använda vårdat språk.Lägga ner lika mycket tid på duktiga elever som på ”övriga”.Kan du påverka din skola?Genom klassråd, elevråd, miljöråd, kompisgrupp.Genom att inte störa under lektion.Men…….. i vissa frågor får man ofta svaret ” vi kan inget göra för vi har inga pengar”även när det gäller frågor som smutsiga bestick och bord.Vad tycker du om skolskjutsarna?Ofta överfullt på bussarna, vissa elever får stå! Skall inte alla vara bältade?Ibland sura chaufförer som startar för tidigt efter på- resp avstigning. Vid ett tillfällefastnade en tjej i dörren.Långa åktider ibland när man måste åka med en annan buss då ordinarie är full, upp till1,5 tim från Munkedalsskolan till Dingle!!!!Ingen borde behöva åka längre än 0,5 tim.Fräschare bussar.Ibland får man vänta länge på skolan innan första lektion börjar.Vad kännetecknar en framgångsrik skola?Genomfördes ej.Minnesanteckningar skolrådMinnesanteckningar från skolrådet i Hedekas Bygdegård 110517.Närvarande:Styrgruppen: Ove Göransson, Maria Sundell, Jeanette Karlsson, Hans-Joakim Isenheim,Björn Jakobsson, Olle OlssonTjänstemän: Lars-Göran Berg, Markus FjellssonÖvriga: 26 personerStyrgruppen inleder med att presentera sig själva samt uppdraget somkommunfullmäktige har gett dem.57

190Därefter presenterar Lars-Göran Berg och Markus Fjellsson fakta kring de nyapedagogiska kraven som kommunen måste förhålla sig till från och med i år. Dessutomvisade de på dagens situation vad gäller antalet elever i årskurserna samt resultat.Presentationen hölls medvetet ganska kort för att hinna med en dialog medmötesdeltagarna.Det beslutades att mötet skulle hållas i storgrupp och utgick i stort sett från defrågeställningar som även eleverna i kommunens elevråd hade arbetat med.Vad är viktigt i skolan?TrivselDet ska kännas meningsfullt att vara i skolanDet individuella lärandet, som beror både på resurser och på lärarens individuellaskicklighet.Eleven ska bli sedd som egen individ, av alla vuxna i skolan.En rektor som har tid att ägna sig åt sin egen verksamhet utan att behöva ta tid till olikautredningar etc.Delaktighet för eleverna i all undervisning. Ett exempel är mattävlingen där vinnarna fårtillaga sitt recept till hela skolan.Vad är bra med skolan?Bra mat på SörbygårdenNärhet till skolan och lärarna, ger naturliga möten och kontinuerlig kontakt.Alla känner allaLyhördhet för förbättringarVad kan göras bättre?Underhållet av fastigheterna har varit för dåligt och har lett till brister.De nya kraven gäller alla kommuner, även små i t.ex. Norrland. Vi borde se och lära avandra för att lösa problemen.Engagemang i närområdet är mycket viktigt och borde tas tillvara bättre.En liten organisation gör det lättare för individen att bli sedd och att påverka sin egensituation, vilket borde beaktas mer.Lärare borde kunna åka mellan skolorna istället för att eleverna ska behöva åka. Härborde även kommuner kunna samarbeta över gränserna.Gör skolan mer attraktiv för lärare, så att man på så sätt kan locka legitimerade läraretill våra skolor. Kan ske genom profilering, bra arbetsmiljö, goda möjligheter förutveckling etc.58

191Hela elevernas arbetsdag måste beaktas. De måste orka en hel dag i skolan plus resoroch också orka med sin fritid för att få en bra utveckling. För långa resor gör detta svårt.Ett köp/sälj-system med lärare över kommungränserna.Viktigt att rekrytera rätt lärare, nu när det är en generationsväxling på gång ikommunen.Hur kan du/vill du påverka din skola?Engagemanget på bygden är viktigt att få in i skolanBra förutsättningar för dialog mellan skola och föräldrar. Det finns bra förutsättningar iHedekas som måste tas tillvara bättre.En liten skola bidrar till engagerade föräldrar, och också en bra problemlösning när detdyker upp.Det är jobbigt för engagemanget att ha ett nedläggningshot hängande över sig år efterår.Skolan bidrar i slutändan till hela bygdens utveckling. Det är viktigt att beakta även deindirekta konsekvenserna vid ett sådant här beslut. En nedlagd skola leder till en nedlagdbutik som leder till….etc, etc.Det är bra att vi idag har två högstadier i kommunen som ger eleverna valmöjlighet.Det är viktigt att politikerna kommer ihåg ”hearingen” strax före valet, där alla varpositiva till att skolan skulle vara kvar i Hedekas.Det är svårt för en rektor med bristande resurser att fördela stöd till elever i behov avextra stöd. Det finns en risk att elever med starka föräldrar får mer stöd än andra elevermed kanske större behov.Det borde vara en besparing att satsa stort på läs- och skrivstöd för att på så sättundvika behov av extra resurser senare i skolan.Det finns en inlämnad ansökan om EU-projekt (Leader) som handlar om samverkanmellan skolan och näringslivet.Det är positivt om det kan bli fler liknande möten som detta, längre fram i processen näralternativen har tagit tydligare form. Alla verkar vara positiva till detta. Formen bestämsinte men det kan handla om skolråd, öppna partimöten, etc.Minnesanteckningar från skolrådet på Munkedalskolan,Kulturhuset 110518.Närvarande:Styrgruppen: Jeanette Karlsson, Björn Jakobsson, Ann-Sofie Alm, Lars-Göran SunessonTjänstemän: Per-Olov Magnusson, Markus Fjellsson, Gerd Berg, Louise Olsson, KerstinkvinnéÖvriga: 12 personer59

192Styrgruppen inleder med att presentera sig själva samt uppdraget somkommunfullmäktige har gett dem.Därefter presenterar Per-Olov Magnusson fakta kring de nya pedagogiska kraven somkommunen måste förhålla sig till från och med i år. Dessutom visade de på dagenssituation vad gäller antalet elever i årskurserna samt resultat. Presentationen höllsmedvetet ganska kort för att hinna med en dialog med mötesdeltagarna.Det beslutades att mötet skulle hållas i storgrupp och utgick i stort sett från defrågeställningar som även eleverna i kommunens elevråd hade arbetat med.Vad är viktigt i skolanAtt barnen trivs.Att barnen känner sig sedda, trygga och har arbetsro.Att man möter eleven där den befinner sig i lärandet, både duktiga elever liksom elevermed större behov av stöd.Undervisningen anpassas efter barnens behov.Bemötandet, både mellan elev och elev, liksom mellan vuxen och elev.Resurser måste finnas för att skapa det som sagts ovan.Finns det något skolan kan ta bort? Stängningsdagar på skolan.Vad är bra med skolan nu?Det finns ett engagemang i skolan.En kontinuitet i lärarna. Bra att t.ex. en klass kan ha samma lärare i fem år.Bra personal vars kunskap borde kunna tas tillvara bättre.Värdegrundsarbetet är mycket bra. Det lär barnen ta hänsyn till, och visa omsorg omvarandra.Utflykter i skogen. Att man utnyttjar utemiljön mycket.LokalerDet är dålig ventilation etc. Trång matsal. Detta är viktigt för att skapa en braarbetsmiljö för både personal och elever.Vad kan göras bättre i skolan?Det är bra om sexorna kan vara kvar på mellanstadiet och inte flyttas till högstadiet.Delvis för att följa läroplanen, men framför allt pga. ålder. Många är inte riktigt redo föratt flytta upp, medan andra är det. Man tycker sig också kunna se en sänkning avdebutåldern för t.ex. rökning i och med att de kommer upp med de större eleverna.Ta reda på vad lärarna gör i sitt arbete, ta bort extra uppgifter och låt dem koncentrerasig på det pedagogiska arbetet.60

193Lärarna får också ta en del kurativa uppgifter som en kurator eller elevassistent iställetkunde ha hanterat. Det finns ett ökande behov av stöd.Har vi en bra skola innebär det att folk vill flytta till kommunen.Se på andra exempel. T.ex. Essunga som renodlade tjänsterna och fick ett mycket braresultat.All personal försöker kämpa så mycket de kan.Det är viktigt att ha en balans i det man vill göra, och det man kan göra. Att det finnskrav/förväntningar utan resurser att utföra dem, innebär en frustration.Två högstadieskolor i en så här liten kommun borde vara en dyr lösning. Bättre attsamordna och få resurser till verksamheten.Det borde finnas barnomsorg på andra tider än kontorstider, för alla som jobbar skift.Det finns stora fördelar att ha flera avdelningar på ett dagis. Man kan samordnaresurserna mycket effektivare.Fler vuxna i skolan. Möjlighet till frivilligverksamhet etc. borde utvecklas.Hur ska personalen vara?LyhördEngageradUppskattad av arbetsgivare, lönerna är en viktig signal och är för låga.Inte för stora grupperKan du påverka din skola?Ja, skolan är bra på att uppmana till delaktighet och samarbete.Men många kan nog känna en uppgivenhet för det faktum att vi har begränsat medpengar för att sköta verksamheten, vilket gör det svårt att få det bättre.Det finns också en förväntning att skolan/verksamheten ska lösa problemen. Det är inteav bekvämlighet utan mer av tradition att vissa tänker så.Vad tycker ni om skolskjutsarna?Det finns numera en konstig tur till Brudås via Torreby. Är det nödvändigt att Brudåsbarnenska behöva åka den långa omvägen?Hur mycket har kommunen att säga till om i förhållande till Västtrafik? Vi borde försökapressa dem mer.Det borde vara så få chaufförer som möjligt, som känner till både eleverna och rutten.Idag kan det vara elever som visar vilken väg chauffören ska ta.61

194Vad kännetecknar en bra skola?Låg personalomsättningResurser att låta alla elever bli godkändaAtt kunna ge resurser till elever efter behov.En skola som lockar människor att flytta till Munkedal.Elever som vill lära mer.Lockar hemvändare att återkomma till kommunen.AvslutningEventuellt/troligtvis kommer det att bli nya träffar när genomlysningen har kommitlängre, och alternativen har blivit formulerade. Under hösten kommer den politiskaberedningen att ske, med olika alternativ som presenterats förutsättningslöst.Detta var en bra diskussion delvis tack vara att det vara var 12 föräldrar som mött upp.Detta kan jämföras med en förskoleklass på 20 eller en högstadieklass på 35 elever. Detvisar på svårigheten att jobba med stora grupper.Man skulle kunna jämföra med räddningsverkets utveckling. Från att tidigare mest haråkt på larm när branden redan har börjat, arbetar de mycket mera förebyggande.Hindrar på så sätt att bränder uppkommer.Minnesanteckningar från skolrådet på Kungsmarksskolan 110523.Närvarande:Styrgruppen: Ove Göransson, Hans-Joakim Isenheim, Björn Jakobsson, Lars-GöranSunesson.Tjänstemän: Lars-Göran Berg, Per-Olov Magnusson, Markus Fjellsson, Åke Oskarsson,Yvonne AnderssonÖvriga: 8 personerStyrgruppen inleder med att presentera sig själva samt uppdraget somkommunfullmäktige har gett dem.Därefter presenterar Per-Olov Magnusson fakta kring de nya pedagogiska kraven somkommunen måste förhålla sig till från och med i år. Dessutom visade han på dagenssituation vad gäller antalet elever i årskurserna samt resultat. Presentationen höllsmedvetet ganska kort för att hinna med en dialog med mötesdeltagarna.Vad är viktigt i skolan?Trygghet för eleverna i den roll de har, för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.Arbetsro fri från mobiltelefoner, prat, spring etc.62

195Går det att förbjuda mobiler i skolan? Alla föräldrar är inte överens där, och orsakerna tillmissbruk av mobiler ligger ofta lika mycket på föräldrarna som på skolan.Man stör nog mest sig själv under lektionstid om man håller på med mobilen.En ny teknik tillhör framtiden. Viktigare än förbud är kanske att lära dem att hanteramobiltelefonerna på rätt sätt. T.ex. att stänga av eller sätta på ljudlöst på lektioner, attinte störa andra etc.Ledning och lärare som är engagerade är viktigt för att få en bra skola.Intressanta lektioner. Ge lärare medel att skapa detta.Viktigt med nya böcker i undervisningen.Många tappar glädjen att lära sig när de kommer till högstadiet. Delvis en attitydfråga!Skolmaten är helt okey enligt vad de hör från sina barn.Vad kan göras bättre?Fler datorer på vissa skolor. Ibland bara en per klass när de ska ha dataundervisning.Antalet datorer är bra på KungsmarkElevens datakunskaper överskattas ofta av föräldrarna. Men oftast kan de mestkommunicera och se på you-tube etc.Vilka vuxna behövs i skolan?Fler vuxna i skolan är bra, t.ex. socialpedagoger, specialpedagoger, fritidspedagoger,vaktmästare.Personaltätheten har minskat vilket motverkar ett högt antal vuxna i skolan.Måste alla vara anställda? Går det med någon form av frivilligverksamhet?Vaktmästaren på Kungsmark är guld värd! Han är svaret personifierad på hur en vuxenbör vara i förhållande till eleverna. Engagerad, påhittig, lugn, inger respekt.SkolskjutsarVissa indragna turer är inte alls bra. Det är osäkert att låta barnen gå utefter vissaganska trafikerade vägar.Även om man inte är berättigad så borde man få åka med om bussen ändå åker förbi.Fler ska kunna åka. Viktigt för att locka människor till kommunen.Det är bra om bussarna kommer i tid.Det borde vara chaufförer som är bättre mot barnen.Turen för barnen på Brudås är väldigt lång, då de måste åka vägen om Torreby. Mångaväljer att gå hem istället. Denna ändring/besparing motsvarar ca en lärartjänst, viketvisar problematiken.63

196Kan ni påverka skolan?Nej!Varför inte?Begränsade resurser för skolan att tillmötesgå förslagInte bara informationsmöten. Besluten är ofta redan tagna.Fler föräldrar borde vara med på föräldraveckorna. Då hade fler velat påverka.Varför är det så livligt på skolan?Andra attityder idag.Andra förutsättningarViktigt med information till och täta kontakter med föräldrar i ett tidigt skede för att deska kunna stävja detta.Viktigt med föräldraansvarLärarna är bra i dessa frågor.Bra med täta föräldrakontakter när det är struligt.Vilken struktur ska vi ha?6:orna bör vara på mellanstadiet. Många är fortfarande barn som mår bra av att kunnaleka ett år till. Det händer oftast mycket under det året i utvecklingen.6:orna bör höra till högstadiet. Det är bra att byta klass om det inte har fungerat brainnan. Många elever utvecklas i och med nya utmaningar.Vad tycker personalen?Personalen på mellanstadiet vill nog ha kvar dem på mellanstadiet. Personalen påhögstadiet tycker att det går bra. Kunskapsmässigt är det bra för dem att flytta upp.Föräldrar är oftast skeptiska. Tycker inte barnen är tillräckligt stora än.Många av framför allt tjejerna börjar klä sig väldigt ”vuxet” och personalen kan iblandundra hur föräldrarna kan tillåta detta. Viktigt att alla föräldrar funderar på vilka signalerdetta kan ge.Hur många högstadier ska vi ha?Antalet elever måste styra.Resorna får inte bli för långa för elevernaSpråkvalet i skolan?64

197Det kan nog vänta till i sjuan. Kanske bättre att stärka upp i grundämnena istället.NO-ämnena bör däremot kunna läggas upp på ett bra sätt, även om det kan bli svårtmed NO-salar.Kommunsamverkan kan vara en bra väg att låta fler utnyttja t.ex. skolan i Hedekas.Resurser till stöd är mycket viktigt. Det leder till att det blir lugnare i klasserna, vilketskapar en bättre ordning i skolan.På en framgångsrik skola känner både elever och personal trivsel.Speciella profiler för skolorna i Munkedal är inte nödvändigt.Minnesanteckningar från skolrådet på Centrumskolan110531.Närvarande styrgruppen: Ove Göransson, Lars-Göran Sunesson m.fl.Närvarande tjänstemän: Per-Olov MagnussonNärvarande övriga: 19 personerStyrgruppen inleder med att presentera sig själva samt uppdraget somkommunfullmäktige har gett dem.Därefter presenterar Per-Olov Magnusson fakta kring de nya pedagogiska kraven somkommunen måste förhålla sig till från och med i år. Dessutom visade de på dagenssituation vad gäller antalet elever i årskurserna samt resultat. Presentationen höllsmedvetet ganska kort för att hinna med en dialog med mötesdeltagarna.Det beslutades att mötet skulle hållas i storgrupp och utgick i stort sett från defrågeställningar som även eleverna i kommunens elevråd hade arbetat med.Vad är viktigt i skolan och varför då?Trygghet och värdegrundsarbeteInte för stora klasser. Ej över 18 barn.Inte för stora grupper på fritids. Ska vara en förlängning av skolan.Bra med små klasser. Mer tid för varje barn.Bra utemiljö med ordentliga lekredskap.Vad är bra med skolan nu?Närheten. Det finns en farmor som kan gå förbi.65

198Mindre bra – saknas lekredskap.Duktig och engagerad personal.Bra närmiljö med natur och sjön.Skall man satsa på en eller flera val inom barnomsorgen?2-3 avdelningar okey. Det klarar barnen.5-6 avdelningar så tappar barnen greppet.3+1 avdelningar här i Dingle och det fungerar bra.Bökigt att köra från Hällevadsholm till Dingle. Varför inte bygga där då behovet finnsdär?Vilka vuxna skall finnas i skolan? Skall all personal vara lärarutbildad?Många, vaktmästare, städerskor, fler vuxnaTycker ni att ni kan vara med och påverka skolan?Bara att vi får vara med och säga känns bra. Sen får vi se vad det blir.Skolskjutsar.Har fungerat dåligt. Med många olika chaufförer som inte kunde vägen (Hällevadsholm)Har blivit bättre.I Tanum lämnar man busskorten på skolan upp till 5:e klass.Vad kännetecknar en framgångsrik skola?Trygga eleverMotiverade lärareNöjda eleverDet ska vara kul att gå till skolanEngagerad personalBra matMaten är inte anpassad till småbarn i Hällevadsholm. För mycket grytor och gratänger.Svaret från köket är att det blir för dyrt om man delar upp köttet för sig.Vill kunna se vad de äter.66

199Minnesanteckningar anhörigträffAnhörigcafé 110511.Närvarandestyrgruppen: Ove Göransson, Maria Sundell, Ann-Sofie AlmNärvarande tjänstemän: Ellinor Johansson, Henriette Alsterlin, Markus FjellssonStyrgruppen inleder med att presentera sig själva samt uppdraget somkommunfullmäktige har gett dem.I samtalet runt kaffebordet framkom följande:Vad har hänt med de asfalterade vägarna som utlovades i Örekilsparken? Kommunen harsvarat på en förfrågan för ett par år sedan, där meddelandet var att asfalteringplanerades.En bra plats för boende skulle kunna vara på Tegelbacken, bredvid kvarnen.Har posten avtal för sina parkeringsplatser på parkeringen bredvid kommunhuset? Detborde annars vara en möjlig intäkt.Posthuset vid torget borde kunna bebyggas på höjden, för att på så sätt få boendencentralt.Campingstugor till de i bostadskön till boenden är klara.Bättre kommunikationer i kommunen för att förbättra möjligheterna till att bo kvar.Kolla upp vilken mark kommunen har som skulle kunna bebyggas!IKEA bygger också hus i enheter till billiga hyror.Bostadsrätter skulle kunna vara ett sätt att få ner månadshyran vid ett nytt boende.Det borde göras ett studiebesök i Mölndal där de har boende med atriumgårdar.Det är bra med legitimation för personalen i hemvården. Men det hjälper inte försynskadade. De borde bli ”förvarnade” vem som kommer hem. Det kan bestämmas igenomförandeplanen.Städning bör inte göras av omsorgspersonal67

200

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL201KOMMUNSTYRELSEN 2011-09-14§ Dnr KS 2010-69Behov av fler platser i särskilt boende för äldreEn utredning av behovet av boenden för äldre i framtiden pågår och är en del igenomlysningen av välfärdssektorn. Utredningen beräknas vara klar under hösten2011 och ska belysa behov och möjliga alternativ till lösningar på längre sikt.Däremot är det nödvändigt att vidta åtgärder för att tillgodose det omedelbarabehovet av boende som finns just nu. En åtgärd för att lösa situationen på kort siktär att konvertera ett antal korttidsplatser till boendeplatser samt tillsakpa flerplatser i befintliga lokaler. Genom en mindre ombyggnation på Allégården ochEkebacken är det möjligt att kunna utöka med sju boendeplatser.I Munkedals kommun finns idag 132 särskilda boendeplatser samt 16 korttidsplatsermed möjlighet till överbeläggning upp till 22 platser.I juli 2011 har 14 personer fått beslut om särskilt boende som inte kunnatverkställas. Under våren har mellan 10-16 personer väntat på plats. Det är mellan8-12 personer som vistas på korttidsplats i avvaktan på särskilt boende.Vistelsetiden på en korttidsplats är i snitt 39 dagar/vistelseperiod. Det faktiskabehovet är fler permanent boende och färre korttidsplatser.Kommunen är skyldig att rapportera till socialstyrelsen då beslutade insatser intekunnat verkställas inom tre månader. Hittils i år har kommunen anmält 14 ejverkställda beslut till Socialstyrelsen. Några av dessa har fått erbjudande mentackat nej.Genom att minska fyra korttidsplatser samt göra en mindre ombyggnad påAllégården och Ekebacken, går det att utöka med sju platser i särskilt boende.Förvaltningen redovisar kostnader för ombyggnationen, drift, personal och övrigt.MBL-förhandling har begärts. Protokoll från denna kommer att läggas framtill kommunstyrelsens sammanträde.BeredningVälfärdschefens och områdeschefens tjänsteskrivelse 2011-07-14.Fastighetschefens tjänsteskrivelse med bilaga 2011-07-26.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att utöka med sju platser i särskilt boende. Dettasker med konvertering av fyra korttidsplatser samt ombyggnation påEkebacken och Allégården för tre särskilda boendeplatser.* Kommunstyrelsen beslutar att utöka bemanningen på Ekebacken (0,57) ochAllégården (1,28) enligt beslutad resursfördelning till särskilt boende medtotalt 1,85 årsarbetare.* Kommunstyrelsen beslutar att utreda möjligheten att även göra omkorttidsplatserna på Dinglegården och Vässjegården för att få loss ytterligareboendeplatser på kort sikt.Justerandes signUtdragsbestyrkande

202

203

204

205

206

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL207KOMMUNSTYRELSEN 2011-09-14§ Dnr KS 2011-275Kommunövergripande riktlinjer för mottagande av asylsökandebarn/eleverVälfärdsförvaltningen har tagit fram förslag till riktlinjer för kommunens mottagningav asylsökande barn/elever.Riktlinjerna innehåller målsättning, beskrivning av målgrupp, rutiner vid flytt tillkommunen. skolans mottagande, upprättande av individuell plan, undervisning,fortsatt stöd, uppföljning och utvärdering, förberedelsegrupp/förberedelseklasssamt förteckning över litteratur.Riktlinjerna ska revideras en gång per år.BeredningOmrådeschef skolas tjänsteskrivelse 2011-01-04.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att anta kommunövergripande riktlinjer förmottagande av asylsökande barn/elever.Justerandes signUtdragsbestyrkande

208VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENMunkedal 2011‐01‐04Förslag till: ”Kommunövergripande riktlinjerför mottagande av asylsökande barn/elever.”MålsättningVår målsättning är att ge barn/elever en trygg och mjuk start i det svenskaskolsystemet.MålgruppBegreppet nyanländ används om barn och ungdomar som börjat i svensk grund‐ ellergymnasieskola 0‐3 år efter sin ankomst till Sverige. Det gemensamma för dem är att deinte kan svenska och att de inte har erfarenhet av det svenska skolsystemet.Alla nyanlända elever omfattas av alla skolförfattningar. Detta gäller såväl skolanslikvärdighet, elevens tillgång till utbildning och särskilt stöd, bedömning ochbetygsättning samt undervisningens anpassning till elevens individuella behov ochförutsättningar.Asylsökande barn ska erbjudas skola, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg påsamma villkor som barn som är bosatta i Sverige. För asylsökande gymnasielever gälleratt de ska ha påbörjat sin utbildning innan de fyller 18 år. Skolplikt för dessabarn/elever föreligger dock inte.Om en asylsökande elev får avvisningsbeslut gäller rätten till utbildning,skolbarnomsorg eller förskoleverksamhet fram till dess att eleven lämnar landet.För Munkedals kommun med en mindre andel elever inom samma språkgrupp,undervisningsbakgrund etc. kan organisering av undervisning innebära problem.Genom samarbete mellan skolor kan man samverka med elever som har liknandeskolbakgrund och språk.RutinerVid anmälan från Migrationsverket om inflyttning till kommunen, sker en förstakontakt med kommunens flyktingsamordning. Berörd skola får så fort som möjligtinformation om att nyanländ har kommit. Skolregistrering sker enligt närhetsprincipen.Samordnaren träffar inledningsvis alla nyinflyttade familjer som inte är svenskamedborgare. Vid inskrivningstillfället skall minst en vårdnadshavare vara med.455 80 MUNKEDAL ● Telefon växel 0524-180 00 ● Fax 0524-181 10 ● www.munkedal.se ● munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 ● Postgiro 11 54 40-0 ● Organisationsnummer 21 20 00-1330

2209Barnet/barnen skall vara med vid inskrivningstillfället och barnets/barnens identitetska kunna styrkas.Skolan kallar till informationsmöte så fort som möjligt när det första mottagandet harskett. (Se vidare under punkten skolans mottagande.) I skolan sker ettinskrivningssamtal. Under detta samtal diskuteras elevens skolgång i dialog medvårdnadshavare. Tolk skall vara tillgänglig vid detta tillfälle och tolken skall i görligastemån vara auktoriserad. Beslut om skolgång tas gemensamt med vårdnadshavare. Barni förskoleklassen börjar direkt i den skola de tillhör.Eleven skall inte rutinmässigt placeras i förberedelsegrupp. (Vår målsättning är att påsikt kunna få till stånd en förberedelsegrupp i Munkedals kommun om elevantaletfortsätter att öka. Se särskild punkt om detta.) En individuell bedömning görs av vadsom är bra för eleven utifrån hans/hennes förkunskaper och behov. Vissa elever mårbra av att följa den reguljära undervisningen och samtidigt få individuellt anpassat stödmedan andra mår bättre av att gå i en förberedelsegrupp.I anslutning med informationsmötet i skolan bokas tid med skolsköterska som gör enallmän hälsobedömning.Skolans mottagandeSkolans uppgift är att så snart som möjligt, dock senast två veckor efter att skolan harfått kännedom om eleven, ta kontakt med vårdnadshavare för att komma överens omnär eleven skall börja.När eleven kommer till skolan hålls ett introduktionssamtal med eleven och dessvårdnadshavare. Tolk skall användas i samband med dessa samtal.Information om skolans rutiner/regler, kontaktuppgifter m.m. ingår i mottagandet ochallt relevant översatt material lämnas till vårdnadshavare. Skolan bör utarbeta en”bank” med översatt material.Tid med skolsköterska bokas.Det kan vara en stor fördel om skolan i samband med mottagandet utser en faddereller en mentor som har till uppgift i att stödja den nya eleven.Samtlig personal ska känna till skolans förberedelseverksamhet, dess rutiner ocharbetssätt, för att inga missförstånd ska uppstå.Varje enskild skola skall utarbeta rutiner för mottagande av nyanlända elever. Reglernaskall förhålla sig dels till de kommunala övergripande riktlinjerna samt till skolverkets”Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever.” Det sistnämnda dokumentetbetonar särskilt vikten av positivt bemötande i samband med första mötet mellan

3210skola, elev och vårdnadshavare och råd ges om vad som bör beaktas för dennaspecifika målgrupp.Individuell planNär eleven har börjat ska pedagogerna göra en kartläggning av elevens läs‐ ochskrivförmåga samt elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelseoch förmåga till problemlösning. Samarbete med modersmålslärare är viktigt här.OBS! Om eleven skall gå i en särskild undervisningsgrupp ska alla elever enligtgrundskoleförordningen ha ett åtgärdsprogram. (Förberedelsegrupp är en särskildundervisningsgrupp.)Utöver ovanstående kartläggning skall planen innehålla:Plan för integrering i elevens ordinarie klass i vissa ämnen, samt preliminär plan för hurlång tid eleven skall ingå i särskild undervisningsgrupp. Skolhälsovårdens involveringkring eleven planeras även den in.Under den praktiska delen av undervisningen i t. ex. idrott och hälsa, slöjd, bild ochmusik kan integrering ske tidigare, kanske med hjälp av tolk eller modersmålslärare.Integreringen kan också gälla exempelvis engelska för de elever som läst detta tidigare.Vårdnadshavare ska informeras om syftet med den individuella utvecklingsplanensamt aktivt få möjlighet att medverka i utformning, kontinuerlig uppföljning ochrevidering.UndervisningenUndervisningen ska utgå från elevens förmåga, intressen och starka sidor samt byggapå ett arbetssätt som tillvaratar elevens ämneskunskaper och utvecklar dem vidare.Eleverna har varierande förkunskaper i olika ämnen i såväl teoretiska som i praktiskaämnen. Det innebär att betyg skall sättas i ett eller flera ämnen om eleven har nåttmålen även om eleven inte behärskar det svenska språket.Skolan är skyldig att erbjuda studiehandledning till elever så länge de behöver detta.Ämnesundervisning bör ske parallellt med svenskundervisningen så att eleverna inteförsenas i kunskapsutvecklingen medan de lär sig det svenska språket.Modersmålslärare är en viktig resurs i utvecklandet av ämneskunskaper.Ibland stämmer inte kunskapsnivån med åldern utifrån att eleven inte har haftmöjlighet att gå i skolan tidigare och/eller har haft en kortare skolgång bakom sig. Debarn som saknar läsfärdigheter bör ges möjlighet att lära sig att läsa på sitt modersmåli första hand. Enligt Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever:

4211”…läsinlärning på modersmålet gynnar och underlättar läs. Och skrivutvecklingen påsvenska.”En del av undervisningen skall vara att lära eleven att använda sig av hjälpmedel somstudieteknik, lexikon, digital information och ämnesläromedel på modersmål. Inteminst Skolverkets webbaserade stödmaterial kan användas. På skolbiblioteken ska detfinnas såväl skönlitterära böcker som fackböcker på olika språk.Fortsatt stödEfter den första tidens insatser skall eleven slussas vidare. Den mottagande klassenspedagoger måste vara medvetna om i vilket skede eleven kommer och att elevenifråga inte förutsätts kunna svenska på samma nivå som klasskamraterna.Studiehandledning är fortsatt ett viktigt stöd. Resursfördelningen i skolan måste varaflexibel och anpassningsbar gentemot de enskilda eleverna, t. ex. resurs i form avspecialpedagog och speciallärare.Uppföljning och utvärderingUppföljning och utvärdering av elevens insatser skall regelbundet ske ochdokumenteras. Det är viktigt att en pedagogisk bedömning sker för att tydliggöraelevens lärande och utveckling utifrån uppsatta delmål. IUP skall användas för attdokumentera framstegen.I kvalitetsredovisningen skall framgå hur många elever som har tagits emot under året,samt översiktlig uppföljning hur många som går i ordinarie klass.Lärare som skall ha kunskap i andraspråksinlärning, flerspråkighet och interkulturellkommunikation.Förberedelsegrupp/förberedelseklassMunkedals kommun bör på sikt frigöra resurser för att kunna starta enförberedelsegrupp/förberedelseklass. Än så länge finns inget sådant politiskt uppdrag.När och om ett sådant uppdrag kommer skall en närmare granskning göras om varlokaliseringen är mest lämpad, lokalens utformning, personal, hur eventuella resorskall ske m.m. Även behovet för förskolan bör beaktas i detta sammanhang.

5212StödmaterialAllmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Skolverket (2008)Vid sidan av eller mitt i? – om undervisning för sent anlända elever i grund‐ ochgymnasieskolan, Myndigheten för skolutveckling (2005)Utbildning för nyanlända elever – rätten till god utbildning i en trygg miljö.Övergripande granskningsrapport 2009:3. Skolinspektionen 2009http://modersmal.skolverket.seHär finns tema modersmål, därifrån kan man länka vidare till olika språks hemsidorsamt till mycket annat matnyttigt såsom:Flerspråkigt IT och StudiestödMatteverktyg på olika språkLexin onlineBildtemanAnimationstemanMattebegrepp på olika språkInformationsmaterial till föräldrarnaEuropeisk språkportfolioVerktygslåda för modersmål och svenska som andraspråkUtbildningsradions webbsida ”På många språk”Språket lyfterRevideringRevidering och uppdatering av denna plan skall ske en gång per år. Vid detta tillfälleskall även den enskilda skolan plan revideras. Nästa revidering kommer att ske undervåren 2012.I tjänstenPer‐Olov MagnussonOmrådeschef barnomsorg och skola.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL213KOMMUNSTYRELSEN 2011-09-14§ Dnr KS 2011-232Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2011-2015Västkom beslutade 2011-05-12 att rekommendera de fyra delregionalakommunalförbunden att godkänna inriktningsdokument avseendeungdomsmottagningarna och att de i sin tur rekommenderar medlemskommunernaatt godkänna detsamma.2011-06-16 beslutade direktionen i Fyrbodals kommunalförbund att rekommenderamedlemskommunerna att godkänna inriktningsdokumentet.BeredningOmrådeschefens för stöd tjänsteskrivelse 2011-08-19.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att godkänna inriktningsdokumentet förungdomsmottagningar i Västra Götaland.Justerandes signUtdragsbestyrkande

2011-08-19TJÄNSTESKRIVELSEDnr: KS 11/232214KOMMUNSTYRELSENInriktningsdokument för Ungdomsmottagningar iGötaland.VästraBakgrund:Västkom beslutade 2011-05-12 att rekommendera de fyraa delregionalakommunalförbunden att godkänna inriktningsdokument avseendeungdomsmottagningarnaoch att de i sin tur rekommenderar medlemskommunernaatt godkänna detsamma.2011-06-16 beslutade direktionen i Fyrbodals kommunalföörbund att rekommenderamedlemskommunerna att godkänna inriktningsdokumentet avseendeeungdomsmottagningarna.Förslag till beslutAtt Kommunstyrelsen godkänner inriktningsdokumentet avseendeungdomsmottagningarnai Västra Götaland.Peter MartinssonOmrådeschefStöd455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74• www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

215§Inriktningsdokument förUNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra GötalandRekommenderat av samrådsorganetVästra Götalandsregionen och VästKomAntaget i hälso- och sjukvårdsutskottet

216Detta inriktningsdokument är gemensamt för Västra Götalandsregionen och länets 49kommuner. Det ska ligga till grund för lokala avtal och överenskommelser om ungdomsmottagning.GrundförutsättningarUngdomsmottagningen ska utifrån en helhetssyn möta unga kvinnor och män och utgå frånungdomars behov oavsett religion, kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller sexuellläggning. Kommun och region samverkar genom ungdomsmottagningen kring den gemensammamålgruppen ungdomar. Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledandeförverksamheten: barnets rätt att inte diskrimineras, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätttill liv och utveckling samt barnets rätt att få uttrycka sina åsikter.Övergripande målUngdomar ska erbjudas stöd under hela uppväxttiden och ges förutsättningar utifrån sina livsvillkorför att göra hälsosamma val av levnadsvanor. Ungdomsmottagningen ska främja fysiskoch psykisk hälsa samt stärka och hjälpa ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv.Verksamheten vid ungdomsmottagning omfattar följande huvudområden:Levnadsvanor och livsvillkorSamlevnad och relationerSexuell reproduktiv hälsa och rättigheterPsykisk hälsaGrunduppdragUngdomsmottagningen utgör tillsammans med bland annat skolans elevhälsa och socialtjänstensförebyggande verksamhet basnivån för ungdomar till och med 24 år när det gäller hälsofrämjande,förebyggande och tidiga insatser. Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplementtill övrig hälso- och sjukvård.Tillgänglighet till specialistnivå är en förutsättning för att ungdomsmottagningen kan fokuserapå sitt grunduppdrag.VerksamhetenMed ungdomsmottagning avses i detta dokument en lättillgänglig och öppen mottagningsverksamhetdit unga människor söker sig på eget initiativ för att få råd, stöd och behandling.Arbetssättet är främst främjande och förebyggande men mottagningen ska också erbjuda stödjandeoch behandlande insatser.2

217Ungdomar som söker sig till mottagningen ska känna sig sedda, trygga och tillitsfulla i mötetsamt att deras frågor och problem respekteras och tas på allvar. Tillgängligheten ger storamöjligheter till tidig upptäckt av begynnande ohälsa och möjlighet till tidiga insatser.Verksamheten vid ungdomsmottagning ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomarsbehov. Kunskaper om ungdomars hälsa/ohälsa, omvärld, levnadsvanor, livsvillkor och demografiidentifieras dels på strukturell/övergripande nivå, dels utifrån lokal kunskap.Verksamheten ska präglas av helhetssyn vilket innebär att kroppsliga och psykiska frågeställningaroch symtom kan förstås i ett individuellt utvecklingsperspektiv och i ett föränderligtsocialt sammanhang. Arbetet ska bedrivas både på individ- och gruppnivå utifrån samarbete iteam, såväl inom mottagningen som ute i samhället.Ungdomsmottagningens verksamhet ska göras känd bland ungdomarna.KompetensTvärprofessionell kompetens; medicinsk, psykologisk och psykosocial på mottagningen gerungdomar möjlighet att på ett och samma ställe få råd och stöd i de olika frågor och problemsom utvecklingen från barn till vuxen medför.För att kunna möta ungdomar utifrån deras behov och förutsättningar kräver uppdraget specifikkompetens om ungdoms- och genusperspektiv, biologiska, psykologiska, sociala aspekterpå tonårsutveckling, sexualitet och sexuell identitet.Interaktionen mellan individ, familj och samhälle är viktiga för att förstå den unga människanssituation och förutsättning för utveckling och hälsa. Ungdomsmottagningens personalbör ha kunskap om ungdomskultur och ungdomars livsmiljö för att kunna förstå och hjälpaungdomar.Ungdomsmottagningen utgör en kunskapskälla lokalt om ungdomar och deras utveckling.SamverkanUngdomsmottagningens verksamhet förutsätter samverkan med andra aktörer som berörs ifrågor om barn och ungdomars välbefinnande.Huvudmannaskap och samverkansavtalKommunernas ansvar regleras i socialtjänstlagen och skollagen. Socialtjänstlagen innehålleransvar för uppsökande verksamhet, att göra sig förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,främja en allsidig personlighetsutveckling hos barn och ungdomar samt att ge råd ochstöd till enskilda som behöver det, medan elevhälsan regleras i skollagen.Hälso- och sjukvårdens ansvar regleras i hälso- och sjukvårdslag, abortlag och smittskyddslag.Sjukvårdshuvudmannen har bland annat uppgiften att främja hälsa och förebygga ohälsa.I hälso- och sjukvårdsansvaret ligger förskrivning av preventivmedel, rådgivning vid oönskad3

218graviditet, smittskyddsverksamhet samt att förebygga, upptäcka, identifiera och behandlapsykisk ohälsa.En viktig förutsättning för att nå och möta målgruppen ungdomar till och med 24 år är attkommun och region samverkar om ungdomsmottagningsverksamhet.Eftersom basen i verksamheten utgörs av uppgifter inom hälso- och sjukvårdsområdet harVästra Götalandsregionen huvudmannaskapet i de flesta fall för ungdomsmottagningarna,dock med ett tydligt ansvar för kommunerna att medverka. Det lokala uppdraget att bedrivaungdomsmottagning bör utgå från en samsyn mellan kommun och region.För det gemensamma arbetet vid ungdomsmottagningen, skrivs lokala avtal som redogör förvilka insatser som sker utifrån respektive huvudmans ansvar, vilket ligger till grund för finansieringav ungdomsmottagningen.Lokala avtal ska klargöra:verksamhetens innehåll (t ex kompetenssammansättning, öppettider och tilläggsuppdrag)driftansvar (ledning, planering, uppföljning och redovisning av verksamheten)hälso- och sjukvårdsansvaret (om annan än regionen är driftansvarig)finansieringsprinciper (respektive huvudmans ansvar för verksamhetens ekonomi)former för samverkan och ledning av verksamheteneventuell gränsdragning mellan ungdomsmottagning och andra verksamheterI det fall då kommunen och regionen inte kommer överens om samverkan är respektive partansvarig för sin del av verksamhet och finansiering. Detta innebär att kommun och region varför sig svarar för sina angelägenheter utifrån gällande lagstiftning.Verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarVerksamhetschef ska finnas för varje ungdomsmottagning. Verksamhetschefen ska svara föratt verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodoser god vårdkvalitet,hög patientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet. Den huvudman som är arbetsgivare ansvararför att verksamhetschefen har kompetens för uppgiften och att medicinskt ledningsansvarigfinns.Tillgänglighet och valfrihetBarns och ungdomars olika behov ska i första hand tillgodoses lokalt.Ungdomsmottagningen ska vara en ”lågtröskelverksamhet” vilket innebär att det ska vara lättför alla ungdomar att söka hjälp och att man kan vända sig till mottagningen med olika slagsfrågor.Ungdomar ska kunna välja vilken ungdomsmottagning de vill besöka inom Västra Götalandslän. I det fall det finns andra verksamheter som kan tillgodose ungdomarnas behov är det denenskilde som väljer vilken verksamhet hon/han vill vända sig till.4

219AvgifterFör besök hos hälso- och sjukvårdspersonal på ungdomsmottagning ska patientavgift erläggasi enlighet med beslut i Västra Götalandsregionen.Dokumentation och kvalitetssäkringFör de insatser som ligger inom hälso- och sjukvårdens område (ex. preventivmedel, STI,rådgivning vid oönskad graviditet, psykisk ohälsa) gäller patientdatalagens regler om dokumentationvilket följer av hälso- och sjukvårdsansvaret. För socialtjänsten gäller den myndighetensregler om dokumentation. Annan dokumentation av verksamheten följer av det kvalitetssystemsom huvudmannen beslutar ska gälla för att tillgodose uppföljningskrav, kvalitetssäkringoch fortsatt utveckling av verksamheten.Respektive huvudman beslutar utifrån sitt uppdrag hur dokumentationen vad gäller uppföljningav kvalitet och resultat ska ske.Vid ungdomsmottagningen samverkar myndigheter hos olika huvudmän utifrån sina lagstadgadeuppdrag. Lokalt kan överenskommas att personal kan delta i en annan myndighets verksamhetgenom att ges ett dokumenterat uppdrag hos den andra myndigheten. Uppdragstagarenhar att iaktta den sekretess som gäller inom den verksamhet där han för tillfället fullgör arbetsgifter.Han dokumenterar hos den myndighet där uppdraget utförs. Om ingen sekretessbrytanderegel finns får en uppdragstagare inte använda sig av uppgifter erhållna hos en myndighetinom hälso- och sjukvården när han verkar inom socialtjänsten och omvänt.Ungdomar ska informeras om sekretessreglerna och på vilket sätt deras besök dokumenteras.Information ska lämnas på det sätt som anges i patientdatalagen och personuppgiftslagen.5

220Basinnehåll för ungdomsmottagningar i Västra GötalandAlla ungdomar ska känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kanfå hjälp med på mottagningen. Minst en gång under högstadietiden ska alla elever få göra ettbesök på ungdomsmottagning för att få information om verksamheten.Ungdomsmottagningen ska för unga män och unga kvinnor:främja sunda levnadsvanoruppmärksamma och medvetandegöra riskfyllda levnadsvanorerbjuda adekvat kunskap om sexualitetstärka ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualiteten samt stödja deras självkänslaoch integriteterbjuda preventivmedelsrådgivning och förskrivning av preventivmedeltillhandahålla subventionerade eller kostnadsfria preventivmedelförebygga och ge stöd vid oönskad graviditet samt vid abortsituationförebygga, erbjuda provtagning, behandla och smittspåra sexuellt överförbara infektioner(STI)arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och självbildtidigt upptäcka, ge råd, stöd och behandling vid sociala problem, psykisk ohälsa samt riskochmissbruklotsa ungdomar till annan aktör/vårdgivare vid behovDen psykosociala verksamheten vid ungdomsmottagningarna ska utvecklas i samverkan medpsykiatriska enheter och andra aktörer på orten som arbetar med ungdomar. Bland de frågorsom lokalt kan behöva klargöras är hur man samverkar i vårdkedjor och vilken kunskapsöverföringmellan enheter som är nödvändig.Verksamhetsformer som ska ingå är:Öppen mottagningIndividuella besökGruppverksamhetTelefonrådgivningUtåtriktat arbeteInformationsarbeteSamverkan med andra verksamheter på ortenSamverkan i individärendenUtöver detta kan mottagningen utifrån lokala behov få utökat uppdrag som regleras i överenskommelsereller lokala avtal.6

221Uppföljning och resultatUngdomsmottagningarna ska analysera och synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat.Huvudmannens uppdragsgivare och verksamhet ska var för sig och tillsammans följa upp ochbidra till att verksamheten utvecklas i önskvärd riktning.Uppföljningen ska utformas i linjeorganisationen och tillsammans med uppdragsgivarna.Besöks- och åtgärdsregistrering sker via befintligt journalsystem.Redovisning per ungdomsmottagning:Antal besök fördelat på män och kvinnor (nybesök, ny för året, återbesök/yrkeskategori)Antal grupper i utåtriktat arbeteUngdomarnas hemvist (kommunen, VGR, övriga)Åtgärdsregistrering fördelat på män och kvinnor enligt KVÅ-ungSTI fördelat på män och kvinnor (antal prov, andel positiva, antal smittspårningar)Dessutom bör ungdomarnas synpunkter efterfrågas och sammanställas. Frågeställningar sombör belysas är:Upplevd tillgänglighetDelaktighet (självbestämmande och integritet)Information (begriplig, individuellt anpassad)Personalens bemötandeOm ungdomarna får svar på sina frågor/hjälp med sina frågor7

222Utveckling av ungdomsmottagningar – några viktiga framtidsfrågorSamverkanSamverkan mellan ungdomsmottagning och aktörer som socialtjänst, hälso- och sjukvård,skola, folkhälsoråd och föreningsliv med flera är en förutsättning. För ungdomsmottagningensverksamhet bör samverkan och samordning prioriteras för att nå speciellt utsatta ungdomar.Internet och kommunikationÖka tillgänglighet för information och kommunikation via internet och sociala medier.Västra Götalandsregionens hemsida bör utvecklas och göras mer användarvänlig och länkastill den nationella hemsida, Ungdomsmottagningen på nätet (www.umo.se) där man kan sökasig fram till respektive mottagning. Samma gäller för kommunala hemsidor.Hälsofrämjande arbete och förhållningssättEtt hälsofrämjande, eller salutogent, perspektiv innebär att man utgår ifrån det friska hos individenoch ser till dess styrkor och förutsättningar för en god hälsa. Hälsofrämjande arbete ochförhållningssätt bör ständigt lyftas och vara ett utvecklingsområde.JämlikhetHandlar om tillgång till lika vård och stöd för alla ungdomar i samhället oavsett kön, etnicitet,funktionsnedsättning med mera. Jämlikhetsperspektivet bör ständigt finnas som ett övergripandemål och utvecklingsområde.Uppsökande och utåtriktad verksamhetFör att arbeta uppsökande och utåtriktat krävs en god samverkan med andra aktörer så att mannår de arenor där ungdomar befinner sig. Detta arbete bör utvecklas ytterligare.TillgänglighetVerka för god tillgänglighet med hög kvalitet i hela länet.UppföljningFörbättra besöks- och åtgärdsregistreringen i Västra Götaland.8

223Referenser:Hälso- och sjukvårdslagenSocialtjänstlagenSkollagenAbortlagenSmittskyddslagenVerksamhetschefsansvarHSL 29-30§, SOSFS 1997:8Personuppgiftslagen 1998:204Lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänst 2001:454Patientdatalagen 2008:355Ledningssystem för kvalitetSOSFS 2005:12SOSFS 2006:11Ett utvecklat samarbete – Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar medpsykisk ohälsa, störning och funktionshinder, nov 2009 (RSK 341-2005)9

224

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL225KOMMUNSTYRELSEN 2011-09-14§ Dnr KS 2010-250Revidering av kommunstyrelsens delegationsordningKommunstyrelsen antog 2011-02-16 § 18 nuvarande delegationsordning, utifrån nypolitisk organisation samt förändrad sektorsorganisation.Med anledning av ny och ändrad lagstiftning har enheterna lämnat förslag tillanpassning i delegationsordningen för kommunstyrelsen. Vissa ändringar föreslåsför att effektivisera det dagliga arbetet samt underlätta sökandet i förteckningen.BeredningNämndsekreterarens tjänsteskrivelse 2011-08-24.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att anta förslag till revidering avkommunstyrelsens delegationsordning.* Kommunstyrelsen beslutar att samtliga beslut fattade enligtkommunstyrelsens delegationsordning skall redovisas vid kommunstyrelsensnästkommande möte.Justerandes signUtdragsbestyrkande

2011-08-24TJÄNSTESKRIVELSEDnr: KS 2010-250226KOMMUNSTYRELSENFörslag till revidering avkommunstyrelsenssdelegationsordningKommunstyrelsen antog 2011-02-166 § 18 nuvarande delegationsordning, utifrån nypolitisk organisation samt förändrad sektorsorganisation.Med anledning av ny och ändrad lagstiftning har enheterna lämnat förslag tillanpassning i delegationsordningen för kommunstyrelsen.Vissa ändringar föreslåsför att effektivisera det dagliga arbetet samt underlätta sökandet i förteckningen.Utformning avföreslagna ändringar och tilläggFöreslagna ändringar och tillägg anges i förslaget med fet stil och överstrykningar.Nedan redovisas i stora drag förklaring till några av de föreslagna ändringarna.Information med avsikt att kommunstyrelsensledamöter kan inhämta ytterligarekunskap, bifogas förslagett som en separat bilagsdel. De förslag som inlämnatsskriftligen medföljer bilagan.Personalärenden (Kapitel 1.4)Personalenheten, ekonomienheten och administrativa enheten (inkl. IT-enheten),har efter att delegationsordningen antogs slagits samman till en sektor, sektornförverksamhetsstöd. Sektorchefen bedömer att den nya organisationenn kräver enanpassning i delegationsordningen.Tillväxtenheten (Kapitel 3)Tillväxtenhetenföreslår enny tydligare struktur och uppdelning av arbetsområden ikapitel 3. Förslag har äveninlämnatss på ny delegation samt tillägg i befintligdelegation.Område Barn-och utbildning (kapitel 4)2011-07-01 infördes en nyskollag. Den nya lagstiftningenn föranleder förändringar idelegationsordningen, varför enheten utarbetatt ett förslagg till helt nyy struktur somersätter hela kapitel 4 Område Barn-de olika skolformernaska benämnas förskola,förskoleklass, grundskola och grundsärskola. I skolväsendet ingår också fritidshemsom kompletterar utbildningen i förskoleklass,grundskola eller grundsärskola.Förskolan blir en egen skolform och förskolansverksamhet kommer därför attoch utbildning.I nyaSkollagenanges attomfattas av begreppen utbildning och undervisning.Den nya lagen ger större rättsäkerhet för elever och vårdnadshavare, exempelvisgenom att åtgärdsprogramoch skolskjuts kan överklagasgenomförvaltningsbesvär, vilket innebär krav på en tydlig delegationsordning.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74• www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

Område Stöd och område Vård och omsorg (kapitel 5 och 6)2272011-07-01 träder nya bestämmer om lex Sarah i Socialtjänstlagen (SoL) och ilagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. För deverksamheter som omfattas av nu gällande bestämmelser om lex Sarah, nämligenomsorger om äldre personer och personer med funktionshinder, kommer de nyabestämmelserna medföra omfattande förändringar. De nya bestämmelserna om lexSarah får också ett större tillämpningsområde och skall gälla inom helasocialtjänsten, det som benämns individ- och familjeomsorg inklusive verksamhetinom familjerättens område. Utvidgningen innebär även att bestämmelserna om lexSarah ska tillämpas i verksamheter enligt lagen med särskilda bestämmelser omvård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).Detta föranleder tillägg i delegationsordningens kapitel 5 och 6.Tillsyn över hälso- och sjukvården (kapitel 8)Anmälan enligt Patientsäkerhetslagen om hälso-och sjukvårdens skyldighet attrapportera vårdskador och vårdgivarens skyldighet att anmäla allvarligavårdskador, lex Maria, har tillkommit i delegationsordningen.Redaktionella ändringarSocialtjänsten har haft svårigheter med att erhålla Förvaltningsrättensgodkännande av delegat i ärenden som är så pass brådskande att ordförandensnabbt måste fatta beslut. Rätten kräver kopia på delegationsordningen och har ivissa fall påpekat att angiven delegat ”ordförande” och ”myndighetsutskott”, intekan ses som tillräcklig tydlig angivelse på delegaten samt ifrågasatt om beslutetfattats hos rätt instans.Förklaringen är att det i t.ex. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga,(LVU) och Socialtjänstlagen (SoL), anges att socialnämnden eller socialnämndensordförande har rätt att besluta i vissa ärenden. Det ter sig vara oklart närkommunstyrelsens ordförande undertecknar beslut i socialtjänstens ärenden.I delegationsordningen förtydligas därför delegaten ”ordförande” med”kommunstyrelsens ordförande” och ”myndighetsutskott ”med ”kommunstyrelsensmyndighetsutskott” i denna typ av ärenden. Detta ses som redaktionella ändringar.Särskilda konsekvensbeskrivningar1. Ekonomi, ingen 2. Miljö, ingen, 3 Folkhälsa, ingen.Förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att anta förslag till revidering av kommunstyrelsensdelegationsordning.* Kommunstyrelsen beslutar att samtliga beslut fattade enligt kommunstyrelsensdelegationsordning skall redovisas vid kommunstyrelsens nästkommande möte.Monica NordqvistNämndsekreterareAdministrativa enheten455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

2011-08-26Dnr 2010-250228Förslag till revidering avKommunstyrelsens delegationsordningKommunstyrelsen delegationsordningTyp av dokument:RegelHandläggare:Monica Nordqvist, NämndsekreterareeAntagen av:Kommunstyrelsen § 18/111Revisionshistorik:Ersätter följande tre delegationsordningar:Kommunstyrelsen 2008-06-04 §101Dnr KS 07/30Omsorgsnämnden 2010-10-26 §80Dnr ON 07/3Barn- och utbildningsnämnden 2010-10-21 §61Dnr BUN 07/222Dnr: KSS 2010-2500Antagningsdatum::2011-02-16Giltighet:Gäller tills vidare455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Faxx 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

229Innehållsförteckning kommunstyrelsen delegationsordningKapitel 1. Allmänna sektorsövergripande områdensida1.1 allmänna ärenden 11.2 upphandling/inköp 11.3 ekonomi 31.4 personalärenden 41.5 yttranden, överklaganden och anmälningar m.m. till domstol, 6åklagarmyndighet och andra myndigheterObs! se även verksamhetsspecifika kapitelKapitel 2. Samhällsbyggnadssektor2.1 samhällbyggnadsärenden 9Kapitel 3. Tillväxtenheten3.1 kultur och fritidsärenden 11Välfärdssektorn:Kapitel 4. Område Barn och utbildning4.1 förskola/grundskola 114.2 särskola 124.3 kommunal vuxenutbildning 124.4 särvux 124.5 barnomsorg 124.6 gymnasietKapitel 5. Område Stöd5.1 individ- och familjeomsorg, förebyggande barn/elevverksamhet 125.2 LSS/ Socialpsykiatri 205.3 Alkoholärenden och serveringstillstånd enigt alkohollagen 23Kapitel 6. Område Vård och omsorg6.1 äldreomsorg, äldreboenden, hemvård, rehab/sjukvård 246.2 färdtjänst 26Kapitel 7. Biblioteksenhet7.1 ärenden tillhörande biblioteksenheten 26Kapitel 8. Medicinskt ansvarig sjuksköterska8.1 tillsyn över hälso- och sjukvården 26Kapitel 9. Allmän information9.1 delegater 279.2 lagförteckning 329.3 allmänt om delegering/ vidaredelegering/ brådskande ärenden 339.4 skillnad mellan delegation och verkställighet 349.5 anmälan av delegeringsbeslut till kommunstyrelsen 349.6 överklagan med stöd av kommunallagen och förvaltningslagen 35Strukturen avser nu gällande delegationsordning, angivnasidnummer stämmer därför inte i förslaget och redigerasefter beslut.455 80 MUNKEDAL ● Telefon växel 0524-180 00 ● Fax 0524-181 10 ● www.munkedal.se ● munkedal.kommun@munkedal.seBankgiro 549-6260 ● Postgiro 11 54 40-0 ● Organisationsnummer 21 20 00-1330

230Nr Ärende Lagrum DelegatKapitel 1. Allmänna sektorsövergripande ärenden1.1 Allmänna ärenden1.1.1 Tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen Kommunchef1.1.2 Utfärda fullmakt för ombud att föra kommunenstalan inför domstol och andra myndigheter samt vidförrättningar av skilda slag1.1.3 Beslut om avslag på begäran om utlämnande avallmän handling till enskild eller annan myndighetsamt uppställande av förbehåll i samband medutlämnande till enskild;a) inom kommunstyrelsens förvaltningb) övrig verksamhet(notering: Beslut om att lämna ut handling fattas av den som harhandlingen i sin vård om inte viss befattningshavare enligtarbetsledning eller särskilt beslut skall göra detta. För vägledningi olika situationer hänvisas till Socialstyrelsens allmänna råd,Sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten)TF 2 kap 14 §,OSL 6 kap 2och 3 §§ och10 kap 14 §KL 7:12KommunchefKommunsekreterareErsättare:1. Kommunens registrator2. kommunchefHandläggare efter samrådmed enhetschef/RektorErsättare:1. Områdeschef2. Sektorchef1.1.4 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister tillstatliga myndigheter i forskningssyfte1.1.5 Besluta i ärenden som nödvändigtvis måste avgörasoch inte kan vänta till nästa sammanträde(notering: 6 kap § 36 KL:”En nämnd får uppdra åt ordföranden eller annan ledamot somnämnden utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden somär så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas.Sådana beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde”.Alternativet är att påkalla extra sammanträde med nämnden.Bestämmelsen motiveras med att det i vissa lägen kan varaviktigt med snabba beslut. Den har emellertid getts restriktivtinnehåll. Det är endast ordföranden eller annan ledamot somnämnden utsett som kan få i uppdrag att besluta på nämndensvägnar. Genom att det anges att dessa beslut fattas pånämndens vägnar klargörs att besluten med denna § kanöverklagas)SoL 12 kap 6§KL 6 kap 36 §OmrådeschefKommunstyrelsensordförande1.1.6 Besluta om instruktion för ombudet till bolags- ochföreningsstämmor1.1.7 Vid förfall för delegat beslutar närmsta chefKommunstyrelsensordförande1.2 Upphandling/inköp1.2.1 Fastställa anbudsunderlag;a) för externt samordnade upphandlingar Kommunensupphandlare

Nr Ärende Lagrum Delegat231b) 15 000 kr – 287 000 krc) 287 000 kr – 600 000 krd) 600 000 -1.2.2 Justering/förtydligande av antagetförfrågningsunderlag1.2.3 Formella anbudsöppnare av elektroniska anbudsamt upphandling som handläggs avhandläggarea) övriga formella anbudsöppnareEnhetschef/RektorSektorchefersättare:OmrådeschefSektorchefersättare:KommunchefKommunensupphandlareKommunensupphandlareersättare:UpphandlingschefOmrådeschefErsättare:Upphandlingschef1.2.4 Anta leverantör; (anbud)a) för externt samordnade upphandlingarb) 15 000 kr – 287 000 krc) 287 000 kr – 600 000 krd) 600 000 -1.2.5 Teckna kommunövergripande ramavtal förupphandling/ inköp av varor och tjänster1.2.6 Teckna leasingavtal för kommunen omvaror/tjänster1.2.7 Teckna kommunövergripande rabattavtal förupphandling/ inköp av varor och tjänsterKommunensupphandlareEnhetschef/RektorSektorchefersättare:OmrådeschefSektorchefersättare:KommunchefEkonomichefersättare:UpphandlingschefEkonomichefersättare:UpphandlingschefEkonomichefersättare:Upphandlingschef1.2.8 Teckna avtal som inte avses ovana) 15 000 kr – 287 000 krb) 287 000 kr – 600 000 krEnhetschef/RektorSektorchefersättare:Områdeschef2

Nr Ärende Lagrum Delegat232c) 600 000 - Sektorchefersättare:Kommunchef1.2.9 Godkänna externa utförare enligt lag om valfrihet 8 kap 1 § LOV Välfärdschef1.2.10 Teckna avtal med externa utförare enligt lag omvalfrihet8 kap 3 § LOV Välfärdschef1.3 Ekonomi1.3.1 Försäljning av inventarier för;a) högst 1 prisbasbeloppb) över 1 prisbasbeloppEnhetschef/RektorKommunchefersättare:Sektorchef1.3.2 Ta ställning till krav på skadestånd eller andraersättningskrav till högsta belopp av;a) 3 prisbasbeloppb) 10 prisbasbeloppb) 20 prisbasbelopp1.3.3 Besluta i ärenden om medfinansiering avtillväxtfrämjande projekt inom kommunensmål och riktlinjer till ett högsta belopp av 2prisbasbeloppEnhetschef/RektorSektorchefKommunchefNäringslivschefFörslag från tillväxtenheten att delegationen flyttastill kapitel 3.3 Näringsliv1.3.4 Beslutsattestant för kommunstyrelsens verksamhetinom;a) tillväxtenhetenb) i respektive sektor(notering: Sektorchef ges rätt att utse ersättare för sig självsamt beslutsattestanter och ersättare för styrelsensverksamheter. Förteckning över dessa skall hållas aktuell och vidbehov anmälas till styrelsen)1.3.5 Utse personer att utfärda anvisningar påkommunens bank- och postgirokonto samt personermed rätt att underteckna handlingar1.3.6 Utse personer att utfärda anvisningar på avkommunens förvaltade stiftelsers balansräkningarsamt verkställa in- och utbetalningar på dessakonton1.3.7 Besluta om skuldsanering enligtskuldsaneringslagenKommunchefSektorchefersättare:OmrådeschefKommunchefKommunchefEkonomichef3

Nr Ärende Lagrum Delegat2331.3.8 Besluta om anstånd med eller avbetalning av skuldtill kommunen till ett högsta belopp av;a) ½ prisbasbelopp och högst 60 dagarb) 5 prisbasbeloppHandläggareEkonomichef1.3.9 Avskrivning av fordran mot kund inomkommunstyrelsens verksamhetsområde till etthögsta belopp av;a) ¼ prisbasbeloppb) över ¼ prisbasbelopp1.3.10 Besluta om långfristig upplåning enligt budgeteradanslagsram och av kommunfullmäktige antagnaprinciper för upplåning1.3.11 Besluta om kortfristig upplåning enligt avkommunfullmäktige antagna principer för upplåning1.3.12 Besluta om konvertering av lån samt besluta omförtida inlösen av lån inom budgeterad anslagsram1.3.13 Omfördela medel inom kommunstyrelsensdriftsbudget mellan sektorerna1.3.14 Omfördelning av medel mellan olika områden inomrespektive sektor under pågående budgetårHandläggareEkonomichefEkonomichefEkonomichefEkonomichefKommunchefSektorchef(notering: Får inte påverka styrelsens mål)1.3.15 Godkänna till kommunen ställd säkerhet till ettbelopp av;a) högst 2 prisbasbeloppb) över 2 prisbasbeloppEnhetschef/RektorEkonomichef1.3.16 Besluta om undantag från bestämmelser om taxaeller annan avgift till ett belopp av;a) högst 1 prisbasbeloppb) över 1 prisbasbelopp1.3.17 Fördelning av fondmedel enligtdonationsbestämmelserHandläggareSektorchefOmrådeschef1.4 Personalärenden1.4.1 På kommunens vägnar med bindande verkan förkommunen genom kollektivavtal eller på annat sättreglera frågor om förhållandet mellan kommunensom arbetsgivare och dess arbetstagarePersonalchef4

Nr Ärende Lagrum Delegat2341.4.2 Beslut om deltidsarbete med oförändradpensionsgrundande lön, särskild avtalspension samtpensionsförstärkning vid förtida uttag avtjänstepension enligt regler för pension avseende;a) kommunchefb) sektorchefc) övriga anställdaPersonalutskottKommunchef eftersamråd medpersonalutskottetPersonalchef1.4.3Justering av löneläget efter 10 och/eller 20månaders tillsvidareanställning enligt reglerför lönesättningc)NYa) kommunchefb) sektorcheferc) sektor för verksamhetsstödd) övriga anställdaPersonalutskottKommunchefSektorchefPersonalchefEnhetschef/RektorSektorchef,Kommunchef1.4.4 Förändring av lön utanför revisionspunkterna;NY1.4.5c)NYa) kommunchefb) sektorcheferc) övriga anställdaBeslut om lön (anställning visstid/tillsvidare)som överstiger högsta lön ibedömningsgruppen som befattningen ärplacerad enligt arbetsvärderingsmodellenBeslut om tillsvidareanställning, löneförmåner,ledighet vid enskilda angelägenheter,uppsägning/avsked, förbud mot bisysslaavseende;a) kommunchefb) sektorcheferc) områdeschefd) enhetschef/motsvarande inom respektive sektorc) sektor för verksamhetsstöde) övrig personal i respektive enhet/sektorPersonalutskottKommunchefPersonalchefPersonalchefPersonalutskottKommunchefSektorchefOmrådeschefSektorchefEnhetschef/Rektor,Sektorchef,5

Nr Ärende Lagrum Delegat2351.4.6 Beslut om avgångsvederlaga) kommunchefb) sektorcheferc) övriga anställda1.4.7 Omplacering utanför ramen för anställningsavtal omoenighet finns mellan cheferKommunchefPersonalutskottKommunchef eftersamråd medpersonalutskottetPersonalchefPersonalchef1.4.5fel nr1.4.8Besluta om förändring av sektorsarbetsorganisationKommunchefSektorchef1.5 Yttranden, överklaganden och anmälningar m.m. till domstol,åklagarmyndighet och andra myndigheter1.5.1 Avge yttrande enligt lagen om övervakningskameror Kommunchef1.5.2 Avge yttrande med anledning av besvär överdelegats beslut inom sektor för vård, skola ochomsorg inom respektive ansvarsområdeOmrådeschef1.5.31.5.3b)NYAvge yttrande på kommunstyrelsens vägnarmed undantag för mål och riktlinjer inomsektor för vård, skola och omsorg, i respektiveansvarsområdeOmarbetas till:Avge yttrande på kommunstyrelsens vägnarmed undantag för mål och riktlinjera) inom sektor för vård, skola och omsorg,i respektive ansvarsområdeb) inom hälso- och sjukvårdsområdetOmrådeschefOmrådeschefMedicinskt ansvarigsjuksköterskaBegravningslagen1.5.4 Beslut att ordna gravsättning(notering: Kommunen har rätt till ersättning för kostnaderna avdödsboet)Brottsbalken, BrB1.5.5 Yttrande till allmän domstol när den som begåttbrottslig gärning kan bli föremål för LVM-vårdFörvaltningslagen, FvL5 kap. 2 §Begravningslagen31 kap. 2 § 1st.BrBHandläggare IFOSocialsekreterare1.5.6 Avvisande av ombud/fullmakt 9 § FvL Kommunstyrelsensmyndighetsutskott6

Nr Ärende Lagrum Delegat2361.5.7 Prövning av att överklagande skett i rätt tid ochavvisning av överklagande som kommit in för sent24 § 1 st FvL Delegaten iursprungsbeslutet1.5.8 Beslut huruvida omprövning skall ske 27 § FvL Delegaten iursprungsbeslutet1.5.9 Omprövning av beslut och yttrande i ärenden därursprungsbeslutet fattas av delegat27 § FvL Delegaten iursprungsbeslutetFöräldrabalken, FB1.5.10 Yttrande i ärenden om förordnande av god maneller förvaltare för någon som har fyllt 16 årKörkortsförordningen11 kap 16 § 2st. FBSocialsekreterare1.5.11 Yttrande i körkortsärende 3 kap 8 § o 5kap 2 §KörkortsförordningenSocialsekreterareLag om färdtjänst och riksfärdtjänst1.5.12 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrandetill förvaltningsrätt och kammarrätt i ärende rörandefärdtjänst eller riksfärdtjänst där ursprungsbeslutetfattats av utskott1.5.13 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrandetill förvaltningsrätt och kammarrätt i ärende rörandefärdtjänst eller riksfärdtjänst där ursprungsbeslutetfattats av delegatKommunstyrelsensmyndighetsutskottDelegaten iursprungsbeslutetLag om särskild personutredning i brottsmål m.m.1.5.14 Lämnande av upplysningar och förslag på åtgärdertill åklagaren1.5.15 Lämnande av upplysningar och förslag på åtgärdertill domstol1.5.16 Lämnande av upplysningar och förslag på åtgärdertill frivårdsmyndighetenLagen om offentligt biträdeFörordningen om offentligt biträde6 § Lag(1991:204) omsärskild personutredningibrottsmål6 § Lag(1991:204) omsärskild personutredningibrottsmål6 § Lag(1991:204) omsärskild personutredningibrottsmålSocialsekreterareSocialsekreterareSocialsekreterare1.5.17 Anmälan om behov av offentligt biträde 3 § Lagen omoffentligtbiträdeSocialsekreterare7

Nr Ärende Lagrum Delegat2371.5.18 Yttrande över ansökan om rättshjälp genomoffentligt biträdeLotterilagen3 § Lagen omoffentligtbiträde7 § förordningenomoffentligtbiträdeSocialsekreterare1.5.19 Yttrande angående värdeautomatspel 44 §LotterilagenHandläggare föralkoholtillståndLagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSSKommunallagen, KL1.5.20 Överklagande och yrkande om inhibition närförvaltningsrätt eller kammarrätt ändratkommunstyrelsens beslut och detta beslutursprungligen fattats av delegaten samt avgivandeav yttrande i LSS-ärenden27 § LSS6 kap 33 §och 34 § 3. KLDelegaten iursprungsbeslutetLagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL1.5.21 Yttrande till åklagarmyndigheten 11 § 1 st. LUL Socialsekreterare1.5.22 Yttrande till åklagarmyndigheten med anledning avev. utredning beträffande misstänkt under 15 år33 § jmf med31 § LULSocialsekreterare1.5.23 Begäran hos åklagare om förande av bevistalan 37 § LUL Enhetschef IFOLagen om vård av unga missbrukare i vissa fall, LVM1.5.24 Yttrande till åklagare vid åtalsprövning 46 § LVM SocialsekreterareNamnlagen1.5.25 Yttrande enligt namnlagen 45 och 46 §§NamnlagenSocialsekreterarePassförordningen1.5.26 Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av passutan vårdnadshavares medgivandeSkadeståndslagen1.5 27 Beslut om att ersätta enskild person föregendomsskada vid myndighetsutövning somförorsakats av personal upp till ett basbeloppSocialtjänstlagen (2001:453), SoLKommunallagen, KLOffentlighets- och sekretesslagen, OSL3 § 2 st. Passförordningen3 kap. 2 §SkadeståndslagenSocialsekreterareOmrådeschef1.5.28 Beslut om att föra talan hos förvaltningsrätt omåterkrav för ekonomisk hjälp enligt 9 kap 1 § SoL9 kap 3 § SoL Kommunstyrelsensmyndighetsutskott8

Nr Ärende Lagrum Delegat238(notering: Kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman)1.5.29 Beslut om att föra talan om ersättning hosförvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap 2 § och 8kap 1 § SoL1.5.30 Beslut om att föra talan i ärenden eller mål vidallmän domstol eller förvaltningsdomstol(notering: Här stadgas att det är kommunstyrelsen(socialnämnden) eller utsett ombud som kan föra kommunenstalan i ärenden socialtjänstens angelägenheter.Kommunstyrelsen kan delegera rätten till tjänsteman)9 kap 3 § 1 st.SoL10 kap 2 §SoLEnhetschefOmrådeschef1.5.31 Utseende av ombud att föra nämndens talan 10 kap 2 §SoLOmrådeschef1.5.32 Överklagande och yrkande om inhibition närförvaltningsrätt eller kammarrätt ändratkommunstyrelsens beslut och detta beslutursprungligen fattats av delegaten samt angivandeav yttrande i SoL-, LVU- och LVM- ärenden därursprungsbeslutet fattats av delegat(notering: Beslutet avser inte myndighetsutövning mot enskilda iärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt)(Jfr. RÅ 1994 ref. 67)10 kap 1-2 §§SoL,3 kap 10 §6 kap 33 §och 34 § 3 KLDelegaten iursprungsbeslutet1.5.33 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrandetill förvaltningsrätt och kammarrätt i SoL-, LVU- ochLVM- ärenden när ursprungsbeslutet fattats avkommunstyrelse eller myndighetsutskott(notering: Brådska råder eller kommunstyrelse/utskottssammanträde inte kan avvaktas)10 kap 1-2 §§SoL,6 kap. 36 § KLKommunstyrelsensordförande1.5.34 Beslut om polisanmälan angående brott mot denegna verksamheten (ekonomiskt bistånd, avgifterm.m.)(notering: I brådskande ärenden arbetsledning)12 kap 10 §SoLKommunstyrelsensmyndighetsutskott1.5.35 Beslut om polisanmälan angående misstanke omvissa brott mot underårig samt vissa grövre brott(notering: Avser misstanke om brott enligt BrB 3, 4 och 6 kap.samt misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigarestraff än fängelse i två år. Såväl anmälan som uppgiftslämnande)1.5.36 Yttrande till tillsynsmyndighet(notering: Tillsynsmyndighet är socialstyrelsen, länsstyrelsen iresp. län JO och JK. I första hand bör nämnden/styrelsen avgeyttrande på grund av ärendets principiella betydelse)Äktenskapsbalken, Äktb12 kap 10 §SoL10 kap 21 och23 §§ OSL13 kap 1 och2 §§ SoLKommunstyrelsensmyndighetsutskottKommunstyrelsensmyndighetsutskott1.5.37 Yttrande beträffande äktenskapslicens 15 kap. 1 §ÄktbSocialsekreterareÄrvdabalken, ÄB1.5.38 Avyttrande av dödsbo 18 kap 2 § ÄB Handläggare IFO9

Nr Ärende Lagrum Delegat2391.5.39 Dödsboanmälan(notering: Tingsrätten skall underrättas om vem som är delegat)1.5.40 Upplysningar i vapenärenden(notering: Uppgifter får endast lämnas ut om den enskilde harsamtyckt till det. (JO 1983/84 s 188 f.)20 kap. 8 a §ÄBHandläggare IFOSocialsekreterare1.5.41 Yttrande angående antagande av hemvärnsmän SocialsekreterareKapitel 2. Samhällsbyggnad2.1 Besluta om bostadsanpassningsbidrag Handläggare2.2 Besluta om andra tider för försäljning vid särskildaskäl än vad som anges i torghandelsföreskrifternaHandläggare2.3 Besluta om köp av och försäljning av fastighet ellerdel av fastighet:a) högst 5 prisbasbeloppb) högst 10 prisbasbelopp2.4 Besluta om försäljning av detaljplanelagd bostadsochindustrimark2.5 Avstänga kommunalteknisk service pga uteblivenbetalning från abonnenter2.6 Avge yttrande på kommunens vägnar i dessegenskap av fastighetsägare och granne i sambandmed bygglov2.7 Teckna externa hyresavtal för kommunalverksamhetExploateringsingenjörSektorschefExploateringsingenjörefter samråd mednäringslivschef ochKSpVa- ochrenhållningschefExploateringsingenjörFastighetschef2.8 Besluta om extern uthyrning av kommunensfastigheter på marknadsmässiga villkor omfattande:a) högst 5 prisbasbelopp/årb) över 5 prisbasbelopp/årFastighetschefSektorchef2.9 Besluta om upplåtelse (arrende, nyttjande) avkommunens fastigheter på marknadsmässiga villkoromfattande:a) högst 2 prisbasbelopp/år och längst 1 årb) över 2 prisbasbelopp/år och längs 5 år2.10 Belasta kommunens fastigheter med servitut,ledningsrätt eller nyttjanderättExploateringsingenjörSektorchefExploateringsingenjör10

Nr Ärende Lagrum Delegat2402.11 Godkänna servitut, ledningsrätt, nyttjanderätt ellerdylikt i annan tillhörig fastighet2.12 Besluta om förändringar av gränserna förtättbebyggda områden enligt lokala trafikföreskrifter2.13 Besluta om tidsbegränsade lokala trafikföreskrifteroch dispenser enligt trafikförordningen2.14 Besluta om lokala trafikföreskrifter-huvudled-väjningsplikt-stopplikt-förbud mot trafik med fordon-tillåten körriktning-förbud mot omkörning-parkeringsförbud-tid för parkering-begränsning av tungt, brett och långt fordon-hastighetsbegränsningExploateringsingenjörGatuchefGatuchefGatuchef2.15 Besluta i väghållarfrågor Gatuchef2.16 Besluta om gatubelysning Exploateringsingenjör2.17 Godkänna avtal med vägföreningar avseende avtalom drift och underhåll av gatubelysningGatuchef2.18 Besluta om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Handläggare2.19 Bevilja stöd till enskild väghållning avseendeinvesteringsbidrag2.20 Avge yttrande om tillfällig upplåtelse av offentligplatsmark2.21 Avge yttrande över framställningar om uppsättandeav skyltar och ställningar mm på offentlig platsmarkenligt ordningslagenGatuchefGatuchefGatuchef2.22 Godkänna planprogram för samråd Ordförande2.23 Godkänna detaljplaneförslag för samråd Ordförande2.24 Godkänna detaljplaneförslag för utställning OrdförandeNYGodkänna planbesked för planläggning(enligt ny PBL - tillväxtenhetens förslag/MN)Ordförande2.25 Besluta om att upprätta detaljplaneförslag medenkelt planförfarande2.26 Besluta om att teckna (godkänna) planavtal vidupprättande av detaljplan med enkeltplanförfarandeSektorchefSektorchef11

Nr Ärende Lagrum Delegat241Kapitel 3. TillväxtenhetenNedanstående delegation 3.1 - 3.6 föreslås ny struktur,ändringar och tillägg3.1 Besluta om förskott på bidrag till ungdomsochidrottsorganisationer3.2 Besluta om bidrag till ungdoms- ochidrottsorganisationer samt övriga föreningar3.3 Besluta om avtal med föreningar,organisationer och markägare inomfritidsverksamheten omfattande högst 1prisbasbelopp3.4 Besluta om avtal med föreningar,organisationer och markägare inomkulturverksamheten omfattandehögst 1 prisbasbeloppFritids- ochturismansvarigFritids- ochturismansvarigFritids- ochturismansvarigKulturutvecklare3.5 Tillståndsgivning inom lotterilagen Fritids- ochturismansvarig3.6 Besluta i lönebidragsärenden om bidrag tillföreningar och organisationerFritids- ochturismansvarigKapitel 3. TillväxtenhetenNedan följer förslag på ny delegationsordning kapitel 3 3.1.1-3.5.13.1 Fritid3.13.1.1Besluta om förskott på bidrag till ungdomsochidrottsorganisationer idrottsföreningartillägg: samt till övriga föreningarFritids- ochturismansvarig3.23.1.2Besluta om bidrag till ungdoms- ochidrottsorganisationer idrottsföreningar samtövriga föreningar,tillägg: enligt fastställda bidragsreglerFritids- ochturismansvarig3.33.1.3Besluta om avtal med föreningar,organisationer och markägare inomfritidsverksamheten omfattande högst1 prisbasbelopp 2 basbeloppFritids- ochturismansvarig3.53.1.4Tillståndsgivning inom lotterilagen,tillägg: exklusive yttrande enligt Lotterilagen44 § (yttrande § 44 gör alkoholhandläggare/MN)Lotterilagen1994:1000Fritids- ochturismansvarig3.63.1.5Besluta i lönebidragsärenden om bidrag tillföreningar och organisationerFritids- ochturismansvarigNY Besluta om tilldelning av årligt fritidspris och Fritids- och12

Nr Ärende Lagrum Delegat2423.1.6 fritidsstipendier turismansvarig3.2 Kultur3.43.2.1NY3.2.2Besluta om avtal med föreningar,organisationer och markägare inomkulturverksamheten omfattande högst1 prisbasbelopp 2 basbeloppBesluta om tilldelning av årligt kulturpris ochkulturstipendierKulturutvecklareKulturutvecklare3.3 Näringsliv3.3.1Besluta i ärenden om medfinansiering avtillväxtfrämjande projekt inom kommunensmål och riktlinjer till ett högsta belopp av 2basbeloppDenna delegation finns i kap 1.3 Ekonomi nr 1.3.3,nu önskemål om flytt till 3.3 NäringslivNäringslivschef3.4 FolkhälsaNY3.4.1Besluta om bidrag till föreningar ochorganisationer i folkhälsoärenden omfattandehögst 1 basbelopp3.5 Information och kommunutvecklingNY3.5.1Besluta om bidrag till föreningar ochorganisationer i ärenden inom den socialaekonomin omfattande högst 1 basbelopp1.3.3EkonomiFolkhälsosamordnareLandsbygdsutvecklareKapitel 4. Område Barn- och utbildningNedanstående delegation 4.1.1 – 4.6.1 tas bort och ersätts medny struktur och kompletteringar enligt ny Skollag4.1 Förskoleklass/grundskola4.1.1 Prövning av skolpliktens upphörande SL 3:10 Rektor4.1.2 Beslut om placering i särskildundervisningsgruppGruF 5:5Rektor4.1.3 Beslut om anpassad studiegång GruF 5:10 Rektor4.2 Särskola4.2.1 Beslut om anpassad studiegång SäF 5:8 Rektor4.2.2 Prövning av mottagande av barn i särskolan SL 3:4 Rektor4.3 Kommunal vuxenutbildning13

Nr Ärende Lagrum Delegat2434.3.1 Beslut om avstängning eller förvisning VF 6:7 Rektor4.4 Särvux4.4.1 Beslut om avstängning eller förvisning SärF 3:7 Rektor4.5 Barnomsorg4.5.1 Beslut om avstängning från barnomsorgen pågrund av att avgifterna ej betalts4.6 GymnasieskolanSL 2a:10Barnomsorgssekreterare4.6.1. Beslut om avstängning eller förvisning RektorKapitel 4. Område Barn- och utbildningNedan följer förslag på ny delegationsordning kapitel 44.1 Övergripande4.1.1 Avstängning i de frivilliga skolformerna(notering: Beslutanderätten får inte överlåtas till någonannan. Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten)5 kap 17-20§§ SLRektor4.1.2 Årlig plan mot kränkande behandling inomrespektive verksamhet6 kap 8 § SL Förskolechef,Rektor4.1.3 Utredning och vidtagande av åtgärder vidanmälan om kränkande behandling inomrespektive verksamhet(notering: En förskolechef eller rektor som får kännedomom att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt förkränkande behandling är skyldig att anmäla detta tillhuvudmannen)6 kap 10 §SLFörskolechef,Rektor4.2 Skolplikt och rätt till utbildning4.2.1 Mottagande i grundsärskolan samt beslut omatt ett barn inte längre ska vara elev igrundsärskolan7 kap 5 § SL Rektor förgrundsärskolan(notering: Beslutet får överklagas hos Skolväsendetsöverklagandenämnd)4.2.2 Mottagande i grundskolan eller igrundsärskolan på försök4.2.3 Utbildning i grundskolan eller i grundsärskolanför integrerade elever7 kap 8 § SL Rektor förgrundsärskolan7 kap 9 § SL Rektor4.2.4 Beslut om uppskjuten skolplikt(notering: Beslutet får överklagas hos Skolväsendetsöverklagandenämnd)7 kap 10 §SLRektor14

Nr Ärende Lagrum Delegat2444.2.5 Beslut om förlängd skolplikt(notering: Beslutet får överklagas hos Skolväsendetsöverklagandenämnd)4.2.6 Beslut om tidigare upphörande av skolplikten(notering: Beslutet får överklagas hos Skolväsendetsöverklagandenämnd)7 kap 13 §SL7 kap 14 §SLRektorRektor4.2.7 Beslut om rätt att slutföra skolgången 7 kap 15, 16§§ SLRektor4.2.8 Beslut om föreläggande vid vite mot elevsvårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheteratt se eleven fullgör sin skolgång(notering: Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten)7 kap 23 §SLRektor4.2.9 Beslut om medgivande för elev att fullföljaskolplikten på annat sätt än det som anges iskollagen samt återkallelse av sådantmedgivande(notering: Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten)24 kap 25 §SLRektor4. Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet (barnomsorg)Beslut om plats i förskola/fritidshema) Beslut om placering vid annanförskoleenhet/fritidshemsenhet än den somvårdnadshavare önskarBeslut om plats i förskola/fritidshem på grundav barnets behov av särskilt stöd8 kap 5-6§§, 14 kap 5§, 8 kap 15 §SL8 kap 7 §, 14kap 6 § SLOmrådeschef StödBeslut om förskola i annan kommun 8 kap 12 §SLBarnomsorgssekreterareBarnomsorgssekreterareBarnomsorgssekreterareBeslut om mottagande av barn från annankommuna) Plats i förskola/fritidshem på grund avsärskilda skäl med hänsyn till barnetsförhållandenBeslut om uppsägning på grund av obetaldaavgifter8 kap 13, 17§ SL14 kap 14 §SLOmrådeschef StödOmrådeschef StödOmrådeschef Stöd4. Förskoleklass, Grundskola, GrundsärskolaBeslut om placering vid skolenheta) Beslut om placering vid annan skolenhet änden vårdnadshavare önskar(notering: Beslut enligt 9 kap 15 § andra stycket, 10 kap30 § andra stycket, 11 kap 29 § andra stycket SL, fåröverklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd)9 kap 15 §SL10 kap 30 §,11 kap 29 §,19 kap 19 §SLRektorOmrådeschef Barnochutbildning15

Nr Ärende Lagrum Delegat245Beslut om placering i annan kommun avsärskilda skälBeslut om mottagande av elev från annankommun samt yttrande till annan kommun ommottagande av elev(notering: Områdeschef barn- och utbildning ska upprättaavtal om ersättning med den andra kommunen)(notering: Beslutet får överklagas hos Skolväsendetöverklagandenämnd)Beslut om åtgärder för elev som inte borhemma(notering: Beslutet får överklagas hos Skolväsendetöverklagandenämnd)Beslut om skolskjuts i hemkommunen(notering: Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten)9 kap 13 §,10 kap 24 §,11 kap 24 §SL9 kap 13 §,10 kap 25 §,11 kap 25 §SL10 kap 29 §,11 kap 28 §SL10 kap 32,33 §§ SL11 kap 31,32 §§ SLOmrådeschef BarnochutbildningRektorOmrådeschef BarnochutbildningSkolskjutshandläggare4. GymnasieskolaBeslut om intagning till utbildning(notering: Avser de utbildningar som bedrivs i Munkedal)Beslut om stöd till inackordering(notering: Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten)Beslut om att utbildningen på nationell nivåfår fördelas på en längre eller kortare tid äntre årBeslut om avvikelser från nationellt programsinnehåll15 kap 12 §SL15 kap 32 §SL16 kap 15 §SL16 kap 14 §SLRektorRektorRektorRektorBeslut om plan för introduktionsprogram 17 kap 7 §SLRektorBeslut om individuell studieplan för elev påintroduktionsprogramBeslut om behörighet och mottagande tillprograminriktat individuellt val elleryrkesintroduktion4. GymnasiesärskolaBeslut om utbildningens längd igymnasiesärskolan17 kap 7 §SL17 kap 14 §SL18 kap 5 §SLRektorRektorRektorBeslut om placering av elev i 18 kap 9 § Rektor16

Nr Ärende Lagrum Delegat246gymnasiesärskola eller specialutformatprogram eller individuellt programBeslut om att elev inte skall gå igymnasiesärskola om denna bedöms kunna gåi gymnasieskola(notering: Beslutet får överklagas hos Skolväsendetsöverklagandenämnd)SL18 kap 8 §SLRektorBeslut om skolskjuts(notering: Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten)19 kap 4 §SLRektorBeslut om plan för specialutformat program 19 kap 4 §SLRektor4. Kommunal vuxenutbildningBeslut att utbildningen på en kurs ska upphöraför en elev(notering: Beslutet får överklagas hos Skolväsendetsöverklagandenämnd)20 kap 9 §SLRektorBeslut om antagning till grundläggande nivå 20 kap 13,14 §§ SLBeslut om antagning till gymnasial nivå 20 kap 22,23 §§ SLBeslut om avgifter inom komvux 20 kap 7 §SLRektorRektorRektor4. Särskild utbildning för vuxnaBeslut om avgifter inom särvux 21 kap 6 §SLRektorBeslut om antagning till särvux(notering: Beslutet får överklagas hos Skolväsendetsöverklagandenämnd)Beslut om rätt att fullfölja utbildning inomsärvux(notering: Beslutet får överklagas hos Skolväsendetsöverklagandenämnd)21 kap 7 §SL21 kap 9 §SLRektorRektor4. Utbildning i svenska för invandrareBeslut om rätt att fullfölja utbildning inom SFI(notering: Beslutet får överklagas hos Skolväsendetsöverklagandenämnd)4. Fristående verksamhetBeslut om tilläggsbelopp för särskilt stöd tillbarn och elever i fristående verksamhet1722 kap 16,17 §§ SL8 kap 21,23§§ SLRektorOmrådeschef Stöd

Nr Ärende Lagrum Delegat247(notering: Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten)9 kap 19, 21§§ SL10 kap 37,39 §§ SL11 kap 36,37 §§ SL14 kap 15,17 §§ SL25 kap 13 §SL14 kap 8 §SFTillsyn över fristående förskolor, fritidshemoch annan pedagogisk omsorgTillsyn i friskolors verksamhet enligtkommunens regler som får bidrag frånkommunenKapitel 5. Område Stöd26 kap 4 §SL10 kap 41 §SLOmrådeschef BarnochutbildningOmrådeschef Barnochutbildning5.1 Individ- och familjeomsorg /socialpsykiatriSocialtjänstlagen (SFS 2001:453) SoL5.1.1 Godkännande av familjehem Kommunstyrelsensmyndighetsutskott5.1.2 Beslut om tillfällig vistelse i jourhem eller akuthemför barn och ungdom4 kap 1 § SoL Socialsekreterare(notering: Inte varaktig vård, högst tre månader)5.1.3 Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form avvård (placering/omplacering) i familjehem5.1.4 Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form avvård (placering/omplacering) i hem för vård ellerboendea) Beslut om bistånd åt vuxna i form av vård(placering/omplacering) i hem för vård ellerboende högst 14 dagar5.1.5 Beslut om bistånd åt vuxna i form av vård(placering/omplacering) i hem för vård eller boendeeller i familjehem4 kap 1 § SoL Kommunstyrelsensmyndighetsutskott4 kap 1 § SoL KommunstyrelsensmyndighetsutskottEnhetschef IFO4 kap 1 § SoL Kommunstyrelsensmyndighetsutskott(notering: Observera lagen om offentlig upphandling, men ocksåkravet på individuell bedömning i biståndsärenden)5.1.6 Beslut om ekonomiskt bistånd åt barn och ungdom isamband med placering, omplacering eller flyttningfrån familjehem eller för vård eller boendea) enligt riksnormb) enligt kommunens riktlinjer4 kap 1 § SoL4 kap 1 § SoLSocialsekreterareSocialsekreterare18

Nr Ärende Lagrum Delegat2485.1.7 Beslut om ersättning till privat hem (ej familjehem)för vård eller boende (arvode ochomkostnadsersättning)5.1.8 Beslut om bistånd i form av kontaktperson/ -familj,inom respektive ansvarsområdeKommunstyrelsensmyndighetsutskott4 kap 1 § SoL Socialsekreterare,Biståndshandläggare5.1.9 Beslut om bistånd i hemmet/familjebehandling(drivs numera i kommunens egen regi /MN)4 kap 1 §SoLEnhetschef IFOSocialsekreterare5.1.10 Beslut om bistånd i form av jourlägenhet 4 kap 1 § SoL Socialsekreterare5.1.11 Beslut om bistånd i form av öppenvårdsinsatser förmissbrukare5.1.12 Beslut om upphörande av biståndsinsats enligt 4kap 1 § SoL, inom respektive ansvarsområde5.1.13 Beslut om upphörande av biståndsinsats enligt 4kap 2 § SoL trots att den enskilde önskar attinsatsen fortsätter5.1.14 Beslut om ekonomiskt bistånd utöverförsörjningsstöd enligt 4 kap 3 § SoLa) utöver riksnorm 10 % av basbeloppetb) utöver riksnorm 30 % av basbeloppet5.1.15 Beslut om ekonomiskt bistånd tillbegravningskostnader och utgifter i omedelbaranslutning till dödsfallet samt villkor omåterbetalning, inom respektive ansvarsområde5.1.16 Beslut i ärenden om försörjningsstöda) enligt riksnorm, inom respektive ansvarsområdeb) över riksnorm4 kap 1 § SoL Socialsekreterare4 kap 1 § SoL Socialsekreterare,Biståndshandläggare4 kap § 1 SoL Kommunstyrelsensmyndighetsutskott4 kap § 1 och4 kap 2 § SoLSocialsekreterareEnhetschef IFO4 kap 2 § SoL Socialsekreterare,Handläggare IFO4 kap 3 § SoLSocialsekreterare,Handläggare IFOEnhetschef IFOc) med villkor om praktik eller kompetenshöjandeåtgärderd) vägrande av eller nedsättning av fortsattförsörjningsstöd(notering: En individuell bedömning skall alltid göras ibiståndsärenden. Beslut om villkor förutsätter en bedömning avsökandens hela sociala situation)4 kap 4 § SoL4 kap 5 § SoLSocialsekreterareSocialsekreterare5.1.17 Medgivande att underårig tas emot förstadigvarande vård och fostran i enskilt hem sominte tillhör någon av hans föräldrar eller annanvårdnadshavare6 kap 6 § SoL Kommunstyrelsensmyndighetsutskott19

Nr Ärende Lagrum Delegat249(notering: Kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman. Ettbeslut om att bereda en underårig vård i ett visst familjehem äratt betrakta som ett medgivande enligt 6 kap. Utredning avfamiljehemmet skall alltid ske)5.1.18 Övervägande om vård i annat hem än det egnafortfarande behövs6 kap 8 § SoL Kommunstyrelsensmyndighetsutskott(notering: Kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman.Övervägande är inte ett beslut. Bestämmelsen innebär attnämnden minst en gång var 6:e månad är skyldig att övervägaom vård enligt socialtjänstlagen fortfarande behövs. Den ärtillämplig vid både SoL-placeringar och privata placeringar somnämnden har lämnat medgivande till)5.1.19 Beslut i fråga om mottagande av ärende från annankommun, inom respektive ansvarsområde5.1.20 Beslut om ersättning till särskilt förordnadvårdnadshavare som tidigare varitfamiljehemsförälder(notering: Särskilt avtal bör ingås mellan nämnden/styrelsen ochde nya vårdnadshavarna)6 kap 11 §SoL6 kap 11 §SoLEnhetschef IFO,EnhetschefsocialpsykiatriEnhetschef IFO5.1.21 Prövning av samtycke till fortsattadoptionsförfarandea) vid samtyckeb) ej samtycke(notering: Det förutsätts att nämnden/styrelsen eller denansvarige tjänstemannen vid tvekan angående de rättsligaförutsättningarna för adoptionens genomförande konsulterar denförmedlande adoptionsorganisationen och Statens nämnd förinternationella adoptioner)5.1.22 Beslut om ersättning från föräldrar vars barn ärunder 18 år och får vård i ett annat hem än detegna(notering: Enligt SKL:s rekommendation)6 kap 14 §SoL8 kap 1 § 2 st.SoL,6 kap 2 § SoFSocialsekreterareKommunstyrelsensmyndighetsutskottSocialsekreterare5.1.23 Beslut om ersättning för uppehälle (egen avgift) vidstöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär närbistånd ges i form av plats i hem för vård ellerboende eller i familjehem (vuxna)(notering: Enligt SKL:s rekommendation)8 kap 1 § SoL6 kap 1 § SoFSocialsekreterare5.1.24 Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4kap 1 § och 4 kap 2 § SoL(notering: Beslutet om ekonomisk hjälp skall innehålla uppgiftom den eller de omständigheter som utgör grund föråterbetalningsplikten (9 kap 2 §)9 kap 2 §1 st SoLSocialsekreterare5.1.25 Beslut om att återkräva ekonomisk hjälp utöver 4kap 2 § SoL9 kap 2 § SoL Enhetschef IFO20

Nr Ärende Lagrum Delegat2505.1.26 Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4kap 1 § och 4 kap 2 § som utgått obehörigen ellermed för högt belopp9 kap 1 § SoL Enhetschef IFO5.1.27 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 8kap 1 §, 9 kap 1 § och 9 kap 2 § SoL5.1.28 Beslut om att inleda utredning, inom respektiveansvarsområde(notering: Se Socialstyrelsens Allmänna råd, Handläggning ochdokumentation inom socialtjänsten)9 kap 3 § 1 st.SoL11 kap 1 §SoLEnhetschef IFOSocialsekreterare,Biståndshandläggare5.1.29 Beslut om att inleda utredning oavsett den enskildessamtycke5.1.30 Beslut om att utredning inte skall inledas eller attinledd utredning skall läggas ned11 kap 1 §och 11 kap 2§ SoL11 kap 1 §och 11 kap 4§ SoLSocialsekreterareEnhetschef IFO5.1.31 Beslut om att utredning inte skall föranleda åtgärd 11 kap 1 § 11kap 4 § 16kap 1 § SoL5.1.32 Förlängning av utredningstid i ärenden som rör barn 11 kap 2 §SoLEnhetschef IFOEnhetschef IFONYAnmälan om missförhållande i verksamhetenSe Lex Sarah (SOSFS 2011:5)Se 14 kap2-7 §§ SoLa)Beslut att inleda utredning samt avgöra omanmälan ska inlämnas till tillsynsmyndighetb) Beslut att vidtagna åtgärder är tillräckligaså att ärendet kan överlämnas till tillsynsmyndighet(notering: Samtliga till områdeschef anmälda händelserskall delges kommunstyrelsens myndighetsutskott)(notering: tillsynsmyndighet är Socialstyrelsen)14 kap 6,7§§ SoL14 kap 7 §SoLOmrådeschefKommunstyrelsensmyndighetsutskott5.1.33 Beslut om framställning om överflyttning av ärendetill nämnd i annan kommun, inom respektiveansvarsområde(notering: Avser även ärenden enligt LVU och LVM)16 kap 1 §SoLEnhetschef IFO,Enhetschefsocialpsykiatri5.1.34 Beslut om mottagande av ärende från annankommunSocialtjänstförordningen (2001:937) SoF16 kap 1 §SoLEnhetschef IFO,Enhetschefsocialpsykiatri5.1.35 Beslut om anmälan till överförmyndaren om behovav god man/förvaltare, inom respektiveansvarsområde5 kap 3 § SoF Socialsekreterare,Biståndshandläggare5.1.36 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att 5 kap 3 § SoF Socialsekreterare,21

Nr Ärende Lagrum Delegat251behov av god man/förvaltare inte längre föreligger,inom respektive ansvarsområde5.1.37 Beslut om anmälan till överförmyndaren omförhållanden beträffande förvaltningen avunderårigs egendomBiståndshandläggare5 kap 3 § SoF Socialsekreterare(notering: Avser all slags egendom)5.1.38 Framställan till domstol om behov avmålsägandebiträde för underårig5 kap 2 § SoF SocialsekreterareLagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU5.1.39 Beslut om ansökan hos länsrätt om vård enligt LVU(notering: Kan delegeras till utskott men inte tjänsteman)5.1.40 Beslut om omedelbart omhändertagande av barnoch ungdom under 20 år4 § LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott6 § 1 st. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott(notering: Kan delegeras till utskott men inte tjänsteman)5.1.41 Beslut om omedelbart omhändertagande av barnoch ungdom under 20 år(notering: Kompletterande beslutanderätt: Beslutanderätten fåranvändas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Nämnden bör ibeslut ange vem som vid varje tidpunkt har att fatta beslut, iangiven ordning. Beslut skall anmälas vid nämndens nästasammanträde)6 § 1 och 2 st.LVUKommunstyrelsensordförande5.1.42 Begäran om förlängd tid för ansökan om vård 8 § LVU Enhetschef IFO5.1.43 Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt 6§ LVU skall upphöra9 § 3 st. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott5.1.44 Beslut om hur vården skall ordnas och var den ungeskall vistas under vårdtiden11 § 1 st. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott(notering: Kan delegeras till utskott men inte tjänsteman)5.1.45 Beslut om hur vården skall ordnas och var den ungeskall vistas under vårdtiden(notering: Kompletterande beslutanderätt: Beslutanderätten fåranvändas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Nämnden bör ibeslut ange vem som vid varje tidpunkt har att fatta beslut, iangiven ordning. Beslut skall anmälas vid nämndens nästasammanträde)11 § 1 och 3st. LVUKommunstyrelsensordförande5.1.46 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hemunder vårdtiden11 § 2 st. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott(notering: Kan delegeras till utskott men inte tjänsteman)5.1.47 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hemunder vårdtiden(notering: Kompletterande beslutanderätt: Beslutanderätten fåranvändas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Nämnden bör ibeslut ange vem som vid varje tidpunkt har att fatta beslut, i11 § 2 och 3st. LVUKommunstyrelsensordförande22

Nr Ärende Lagrum Delegat252angiven ordning. Beslut skall anmälas vid nämndens nästasammanträde)5.1.48 Beslut rörande den unges personliga förhållanden iden mån beslutet inte är att hänföra till 11 § 1 och2 stycket LVU11 § 4 st. LVU Socialsekreterare(notering: T.ex. kortare vistelse utom familjehemmet ellerhemmet för vård eller boende)5.1.49 Övervägande om vård med stöd av 2§ LVUfortfarande behövs(notering: Kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman)13 § 1 och 2st. LVUKommunstyrelsensmyndighetsutskott5.1.50 Prövning av om vård med stöd av 3§ LVU skallupphöra/beståa) när överenskommelse inte kan nås med förälderneller vårdnadshavarenb) när överenskommelse inte kan nås med förälderneller vårdnadshavare och i avvaktan påutskottets beslut(notering: Kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman)13 § 1 och 3st. LVU14 § 2 st.1.LVU14 § 2 st. 1.LVUKommunstyrelsensmyndighetsutskottKommunstyrelsensmyndighetsutskottEnhetschef IFO5.1.51 Beslut om att den unges vistelseort inte skall röjasför föräldern eller vårdnadshavarena) i avvaktan på utskottets beslut14 § 2 st. 2.LVU14 § 2 st. 2.LVUKommunstyrelsensmyndighetsutskottEnhetschef IFO5.1.52 Övervägande om beslut om umgänge ellerhemlighållande av vistelseort enligt 14§ 2 st. 1 och2 fortfarande behövs14 § 3 st. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott(notering: Kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman.Bestämmelsen innebär att nämnden minst en gång var tredjemånad är skyldig att överväga om ett beslut om umgänge ellerhemlighållande av vistelseort fortfarande behövs)5.1.53 Beslut om att vården skall upphöra(notering: Kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman)5.1.54 Beslut om regelbunden kontakt med särskilt utseddkontaktperson eller behandling i öppna former21 § 1 st. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott22 § 1 st. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott(notering: Kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman)5.1.55 Prövning av om beslut om förebyggande insats skallupphöra att gälla22 § 3 st. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott(notering: Kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman.Bestämmelsen innebär att nämnden minst en gång var 6:emånad skall pröva om insatsen fortfarande behövs)5.1.56 Beslut om att förebyggande insats enligt 22 § 1 st.LVU skall upphöra22 § 3 st. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott(notering: Kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman)23

Nr Ärende Lagrum Delegat2535.1.57 Ansökan hos förvaltningsrätten om flyttningsförbud(notering: Kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman.Jfr. 25 § LVU)5.1.58 Övervägande om flyttningsförbud fortfarandebehövs24 § LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott26 § 1 st. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott(notering: Kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman)5.1.58 Beslut om att flyttningsförbud skall upphöra(notering: Kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman)5.1.59 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud(notering: Kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman)5.1.60 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud(notering: Kompletterande beslutanderätt: Beslutanderätten fåranvändas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Nämnden bör ibeslut ange vem som vid varje tidpunkt har att fatta beslut, iangiven ordning. Beslut skall anmälas vid nämndens nästasammanträde)5.1.61 Beslut om att ett tillfälligt flyttningsförbud enligt 27§ LVU skall upphöra26 § 2 st. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott27 § 1 st. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott27 § 2 st. LVU Kommunstyrelsensordförande30 § 2 st. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott5.1.62 Beslut om den unges umgänge med förälder ellerandra vårdnadshavare efter beslut omflyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud näröverenskommelse inte kan nåsa) i avvaktan på utskottets beslut5.1.63 Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samtplats för läkarundersökningen5.1.64 Beslut att begära polishandräckning för attgenomföra läkarundersökning31 § LVU KommunstyrelsensmyndighetsutskottKommunstyrelsensordförande32 § 1 st. LVU Socialsekreterare43 § 1. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott(notering: Kan delegeras till utskott men inte tjänsteman)5.1.65 Beslut att begära polishandräckning för attgenomföra läkarundersökning43 § 1. LVU Kommunstyrelsensordförande(notering: Kompletterande beslutanderätt: Beslutanderätten fåranvändas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Nämnden bör ibeslut ange vem som vid varje tidpunkt har att fatta beslut, iangiven ordning. Beslut skall anmälas vid nämndens nästasammanträde.OBS! Beslutanderätten kan inte delegeras till annan ledamot)5.1.66 Beslut att begära polishandräckning för attgenomföra beslut om vård eller omhändertagandemed stöd av LVU43 § 2. LVU Kommunstyrelsensmyndighetsutskott(notering: Kan delegeras till utskott men inte tjänsteman)5.1.67 Beslut att begära polishandräckning för att 43 § 2. LVU Kommunstyrelsens24

Nr Ärende Lagrum Delegat254genomföra beslut om vård eller omhändertagandemed stöd av LVUordförande(notering: Kompletterande beslutanderätt: Beslutanderätten fåranvändas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Nämnden bör ibeslut ange vem som vid varje tidpunkt har att fatta beslut, iangiven ordning. Beslut skall anmälas vid nämndens nästasammanträde)Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM5.1.68 Beslut om att inleda utredning om skäl förtvångsvård5.1.69 Beslut om att utredning inte skall inledas eller attpåbörjad utredning skall läggas ned alternativtövergå i en utredning enligt 11 kap 1 § SoL5.1.70 Beslut om vilken tjänsteman som skall varakontaktman och svara för kontakterna medmissbrukaren och olika vårdgivare5.1.71 Beslut om läkarundersökning samt utse läkare förundersökningen7 § LVM Socialsekreterare7 § LVM Enhetschef IFO8 § LVM Socialsekreterare9 § LVM Socialsekreterare(notering: Beslut om läkarundersökning skall fattas om sådaninte är uppenbart obehövlig)5.1.72 Beslut om ansökan hos länsrätt om vård enligt LVM(notering: Kan delegeras till utskott men inte tjänsteman)11 § LVM Kommunstyrelsensmyndighetsutskott5.1.73 Beslut om omedelbart omhändertagande avmissbrukare13 § LVM Kommunstyrelsensmyndighetsutskott(notering: Kan delegeras till utskott men inte tjänsteman)5.1.74 Beslut om omedelbart omhändertagande avmissbrukare13 § LVM Kommunstyrelsensordförande(notering: Kompletterande beslutanderätt: Beslutanderätten fåranvändas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Nämnden bör ibeslut ange vem som vid varje tidpunkt har att fatta beslut, iangiven ordning. Beslut skall anmälas vid nämndens nästasammanträde. Beslutet skall dokumenteras och skrivas under avbeslutsfattaren. Muntliga beslut bör endast förekomma i sådanasituationer när dokumentation och underskrift inte kan avvaktas.Sådana beslut dokumenteras i efterhand)5.1.75 Beslut om att begära polishandräckning för att föraen missbrukare till läkarundersökning5.1.76 Beslut om att begära polishandräckning förinställelse vid vårdinstitution45 § 1 LVM Enhetschef IFO45 § 2 LVM Enhetschef IFOFöräldrabalken, FB5.1.77 Godkännande av faderskapsbekräftelse, inomrespektive ansvarsområde(notering: Se Socialstyrelsens allmänna råd 1988:6 Att fastställafaderskap. Utredning skall anses inledd när nämnden fåttfödelseanmälan eller rätten förklarat en man inte vara far enl 11 kap. 4 § 1st. FBSocialsekreterare,Handläggare IFO25

Nr Ärende Lagrum Delegat255kap. 2 § FB)5.1.78 Beslut om att inleda utredning om fastställande avfaderskap när dom eller bekräftelse finns ochfaderskapet kan ifrågasättas2 kap. 1 § FB Enhetschef IFO5.1.79 Beslut om att återuppta nedlagd utredning 2 kap. 1 § FB Enhetschef IFO5.1.80 Beslut om att inleda utredning om någon annanman än den som är gift med barnets moder kanvara far till barnet(notering: Beslut att inte påbörja utredning eller att lägga ned enpåbörjad utredning ligger på nämnden)2 kap. 9 § 1st. FBEnhetschef IFO5.1.81 Beslut att väcka och föra talan i mål om faderskapinom respektive ansvarsområde5.1.82 Godkännande av föräldrars avtal om vårdnad,boende och umgänge3 kap. 5 § 2st. och 6 § 2st. FB6 kap §§ 6,14a och 15aFBSocialsekreterare/familjerättssekreterare,Handläggare IFOSocialsekreterare/familjerättssekreterare5.1.83 Lämnande av upplysningar till tingsrätt i vårdnadsochumgängesmål6 kap. 19 § FB Socialsekreterare/familjerättssekreterare5.1.84 Beslut att utse utredare i vårdnads- ochumgängesärenden6 kap. 19 § 2st. FBEnhetschef IFO5.1.85 Lämnande av upplysningar inför interimistiskt besluti tingsrätt6 kap. 20 § FB Socialsekreterare/familjerättssekreterareLag om allmänt barnbidrag5.1.86 Beslut om framställning till försäkringskassa omändring av betalningsmottagare för allmäntbarnbidrag5.2 Handikappomsorg LSS /psykiatriSocialtjänstlagen (2001:453) SoL5.2.1 Anmälan om missförhållande inom äldre- ochhandikappomsorgen(notering: Samtliga till områdeschef anmälda händelserskall delges nämnden)4 § 3 st. Lagom allmäntbarnbidrag14 kap 2 SoL24 § LSSersätts med nylydelse 110701Socialsekreterare/familjerättssekreterareKommunstyrelsensmyndighetsutskott5.2.1 Anmälan om missförhållande i verksamhetenSe Lex Sarah (SOSFS 2011:5)a)Beslut att inleda utredning samt avgöra omanmälan ska inlämnas till tillsynsmyndighetSe 14 kap2-7 §§ SoL,24 a-f §§LSS14 kap 6,7§§ SoL,Områdeschef26

Nr Ärende Lagrum Delegat256b) Beslut att vidtagna åtgärder är tillräckligaså att ärendet kan överlämnas till tillsynsmyndighet(notering: Samtliga till områdeschef anmälda händelserskall delges kommunstyrelsens myndighetsutskott)(notering: tillsynsmyndighet är Socialstyrelsen)24 f § LSS14 kap 7 §SoL,24 f § LSSKommunstyrelsensmyndighetsutskottLagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade , LSS5.2.2 Godkännande av familjehem Kommunstyrelsensmyndighetsutskott5.2.3 Beslut om personkretstillhörighet(notering: Beslut om personkretstillhörighet fattas inte särskiltutan är en del av beslut om insats enligt 9 § LSS. Beslut ompersonkretstillhörighet kan följaktligen inte heller överklagassärskilt5.2.4 Biträde av personlig assistenta) till och med 20 timmar per veckab) över 20 timmar per vecka(notering: Avser inte personer som fyllt 65 år)5.2.5 Ekonomiskt stöd för att bekosta personlig assistentvid tillfälligt utökade behov5.2.6 Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personligassistenta) till och med 0,1 basbeloppb) över 0,1 basbelopp1 och 7 §§LSS7 § och 9 § 2.LSS7 § och 9 § 2.LSS7 § och 9 § 2.LSSBiståndshandläggareBiståndshandläggareKommunstyrelsensmyndighetsutskottBiståndshandläggareBiståndshandläggareKommunstyrelsensmyndighetsutskott5.2.7 Ledsagarservice 7 § och 9 § 3.LSSBiståndshandläggare5.2.8 Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader förledsagarservice7 § och 9 § 3.LSSa) till och med 0,1 basbelopp, inom respektiveansvarsområdeb) över 0,1 basbelopp5.2.9 Biträde av kontaktperson, inom respektiveansvarsområde5.2.10 Avlösarservice i hemmet, inom respektiveansvarsområde7 § och 9 § 4.LSS7 § och 9 § 5.LSSHandläggare LSS,EnhetschefLSS/socialpsykiatriKommunstyrelsensmyndighetsutskottBiståndshandläggare,Handläggare LSSBiståndshandläggare,Handläggare LSS27

Nr Ärende Lagrum Delegat2575.2.11 Korttidsvistelse utanför det egna hemmeta) inom kommunen eller hos annan vårdgivare därsamverkansavtal finns och i form av stödfamilj,inom respektive ansvarsområdeb) hos annan huvudman5.2.12 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanfördet egna hemmet i anslutning till skoldagen samtunder lova) inom kommunenb) hos annan huvudman5.2.13 Beslut om boende i bostad med särskild service förbarn och ungdomara) inom kommunen eller hos annan vårdgivare därsamverkansavtal finnsb) hos annan huvudman5.2.14 Beslut om boende i familjehem för barn ochungdomara) ej stadigvarande högst 3 månaderb) stadigvarande5.2.15 Beslut om boende för vuxna i bostad med särskildservice etc.a) inom kommunen eller hos annan vårdgivare därsamverkansavtal finnsb) hos annan huvudman7 § och 9 § 6.LSS7 § och 9 § 7.LSS7 § och 9 § 8LSS7 § och 9 § 8.LSS7 § och 9 §10. LSSBiståndshandläggare,Handläggare LSSKommunstyrelsensmyndighetsutskottBiståndshandläggareKommunstyrelsensmyndighetsutskottEnhetschefLSS/socialpsykiatriKommunstyrelsensmyndighetsutskottBiståndshandläggareKommunstyrelsensmyndighetsutskottKommunstyrelsensmyndighetsutskottKommunstyrelsensmyndighetsutskott5.2.16 Beslut om att utbetala assistansersättning till annanperson än den som är berättigad till insatsen5.2.17 Beslut om upphörande av insats enligt LSS inomrespektive ansvarsområde5.2.18 Beslut om daglig verksamhet för personer iyrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete ochinte utbildar sig (notering: Personkrets 1 och 2)a) inom kommunen eller hos annan vårdgivare därsamverkansavtal finnsb) hos annan huvudman11 § LSS Kommunstyrelsensmyndighetsutskott7 § och 9 §10. LSSBiståndshandläggare,Handläggare LSSBiståndshandläggareOmrådeschef28

Nr Ärende Lagrum Delegat2585.2.19 Beslut om återbetalningsskyldighet 12 § LSS EnhetschefLSS/socialpsykiatri5.2.20 Anmälan till överförmyndare att person somomfattas av LSS är i behov av förmyndare,förvaltare eller god man inom respektiveansvarsområde5.2.21 Anmälan till överförmyndare att förmyndare,förvaltare eller god man inte längre behövs inomrespektive ansvarsområde15 § 6.LSS15 § 6.LSSBiståndshandläggare,Handläggare LSSBiståndshandläggare,Handläggare LSS5.2.22 Förhandsbesked om rätt till insats enligt LSS förperson som inte är bosatt i kommunen5.2.23 Beslut om att utreda behov för enskild på tillfälligtbesök i kommunen och besluta om insatser enligtLSS5.2.24 Beslut om köp av plats i annan kommun eller hosannan vårdgivarea) beslut om köp av plats i annan kommun eller hosannan vårdgivare där samverkansavtal finns16 § 2 st. LSS Kommunstyrelsensmyndighetsutskott16 § 3 st. LSS EnhetschefLSS/socialpsykiatri17 a LSS KommunstyrelsensmyndighetsutskottEnhetschefLSS/socialpsykiatri(notering: Obs. lagen om offentlig upphandling)5.2.25 Avvisning av överklagan som inkommit för sentavseende LSSEnhetschefLSS/socialpsykiatriLagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSSLSS-förordningen (1993:1090),Socialtjänstförordningen (2001:937), SoF5.2.26 Beslut om avgift från föräldrar vars barn är under18 år och får omvårdnad i ett annat hem än detegna(notering: Beslutet är inte överklagbart)5.2.26 Anmälan av personskada i verksamhet enligt LSS(notering: Dessa ärenden bör inte delegeras till tjänsteman)Lagen om assistansersättning, LASS20 § LSS,5 § LSSförordningen,6 kap 2 § SoFLSSförordningen(1996:17)EnhetschefLSS/socialpsykiatriKommunstyrelsensmyndighetsutskott5.2.27 Beslut om att anmäla behov av ersättning förpersonlig assistent till försäkringskassa5 § 2 st. LASS Biståndshandläggare(notering: Gäller under förutsättning att den enskilde ansökt ompersonlig assistent enl. LSS, inte enligt SoL)5.3 Alkoholärenden och serveringstillståndAlkohollagen (SFS 2010:1622 ny alkohollag 2011-01-01)5.3.1 Serveringstillstånd till allmänheten eller förening,företag eller annat slutet sällskap för servering åretrunt eller årligen under viss tidsperiod8 kap 2 § Kommunstyrelsensmyndighetsutskott29

Nr Ärende Lagrum Delegat259(stadigvarande serveringstillstånd)5.3.2 Ändrad serveringstid inom rekommenderad tidenligt kommunens riktlinjer5.3.3 Särskilt medgivande för ombyggnad avserveringsställe som medför förändring avserveringslokalerna5.3.4 Godkänna ändringar i verksamhetens omfattning,av något annat som har betydelse för verksamheteneller av betydande förändringar av ägarförhållanden8 kap 20 § Kommunstyrelsensmyndighetsutskott9 kap 11 § Kommunstyrelsensmyndighetsutskott8 kap 10 § 1st Kommunstyrelsensmyndighetsutskott5.3.5 Serveringstillstånd till allmänheten eller i förening,företag eller annat slutet sällskap vid enstakatidsperiod eller vid enstaka tillfälle eller i högst tvåmånader, alternativt fram till nästkommande möte imyndighetsutskottet5.3.6 Beslut med anledning av konkursbo om att fåfortsätta rörelsen5.3.7 Återkalla serveringstillstånd eller meddelatillståndshavaren erinran eller varning8 kap 2 §1 och 2 st9 kap 12 §2 st9 kap 18 §pkt 2 och 3AlkoholhandläggareAlkoholhandläggareKommunstyrelsensmyndighetsutskott5.3.8 Akut återkallelse av tillfälliga alkoholtillstånd 9 kap 17 §och 9 kap 18§ pkt 2 och 3Ordförande, viceordf, eller annanledamot somstyrelsen förordnat5.3.9 Återkalla serveringstillstånd då tillstånd inte längreutnyttjas5.3.10 Rätt att tillskriva den som innehar stadigvarandealkoholtillstånd och anmäler försäljning avegenkryddad sprit för servering som snaps i denegna serveringsrörelsen för att meddela attvillkoren för att sälja kryddad sprit inte är uppfyllda5.3.11 Rätt att bevilja stadigvarande tillstånd tillcateringverksamheta) Rätt att bevilja stadigvarande tillstånd tillcateringverksamhet som det senaste halvåretbeviljats alkoholtillstånd i en annan kommun där defortfarande är verksamma5.3.12 Rätt att tillskriva den som innehar stadigvarandeserveringstillstånd och anmäler att provsmakning avspritdrycker, vin, starköl eller andra jästaalkoholdrycker ska äga rum i de lokaler därserveringstillståndet gäller, meddela att villkoren förprovsmakning av dessa drycker inte är uppfyllda5.3.13 Rätt att bevilja ansökan om provsmakning avspritdrycker, vin, starköl eller andra jästa dryckerfrån partihandlare som enskilt eller gemensamt9 kap 18 §pkt 18 kap 3 §(nytt lagrum)8 kap 4 §(nytt lagrum)8 kap 4 §8 kap 6 §pkt 1(nytt lagrum)8 kap 6 §pkt 2(nytt lagrum)AlkoholhandläggareKommunstyrelsensmyndighetsutskottKommunstyrelsensmyndighetsutskottAlkoholhandläggareKommunstyrelsensmyndighetsutskottKommunstyrelsensmyndighetsutskott30

Nr Ärende Lagrum Delegat260ansöker om tillfälligt tillstånd för provsmakning avdessa drycker5.3.14 Rätt att tillskriva den som tillverkar alkoholdryckerfrån råvaror som produceras på den egna gårdenoch har stadigvarande alkoholtillstånd och anmälerprovsmakning av dessa drycker, meddela attvillkoren för provsmakning av dessa drycker inte äruppfyllda5.3.15 Rätt att bevilja ansökan från den som tillverkaralkoholdrycker från råvaror som produceras på denegna gården och saknar stadigvarandealkoholtillstånd rätt att erbjuda provsmakning påtillverkningsstället5.3.16 Rätt att bevilja ansökan för flera tillståndshavare attutnyttja ett gemensamt serveringsutrymme5.3.17 Beslut att inte bevilja serveringstillstånd på grundav att sökanden inte lämnat in erforderligaansökningshandlingar eller inte betaltansökningsavgiften8 kap 7 §1 st(nytt lagrum)8 kap 7 §pkt 2(nytt lagrum)8 kap 14 §pkt 2(nytt lagrum)8 kap 10 §1 stKommunstyrelsensmyndighetsutskottKommunstyrelsensmyndighetsutskottKommunstyrelsensmyndighetsutskottAlkoholhandläggare5.3.18 Förbjuda detaljhandel eller servering av folköl klassII, eller meddela varning5.3.19 Yttranden, överklagande och begäran om inhibitionsom fattas med stöd av alkohollagen9 kap 19 § Kommunstyrelsensmyndighetsutskott10 kap 1 § Delegaten iursprungsbeslutetKapitel 6. Område Vård och omsorg6.1 Äldreomsorg, hemvård, rehab6.1.1 Beslut med anledning av ansökan enligt 2 kap 3 §SoL om insatser enligt 4 kap 1 § SoL2 kap 3 § och4 kap 1 § SoLBiståndshandläggare6.1.2 Beslut om köp av plats i annan kommun eller hosannan vårdgivare2) Beslut om köp av plats i annan kommun eller hosannan vårdgivare där samverkansavtal finns2 kap 3 § SoL KommunstyrelsensmyndighetsutskottOmrådeschef(notering: Obs. lagen om offentlig upphandling)6.1.3 Beslut om bistånd i form av hjälp i hemmet 4 kap 1 § SoL Biståndshandläggare6.1.4 Beslut om bistånd i form av trygghetslarm 4 kap 1 § SoL Biståndshandläggare6.1.5 Beslut om bistånd i form av särskilt boende förservice och omvårdnad av äldre(beslut som fattas nästan varje dag, bör varabiståndshandläggare enligt områdeschefen/MN)4 kap 1 §SoLOmrådeschefBiståndshandläggare6.1.6 Beslut om bistånd i form av boendestöd 4 kap 1 § Områdeschef31

Nr Ärende Lagrum Delegat261(beslut som fattas nästan varje dag, bör varabiståndshandläggare enligt områdeschefen/MN)SoLBiståndshandläggare6.1.7 Beslut om bistånd i form avavlastningsplats/avlösning, växelvård,korttidsboende4 kap 1 § SoL Biståndshandläggare6.1.8 Beslut om bistånd i form av plats i dagverksamhet 4 kap 1 § SoL Biståndshandläggare6.1.9 Beslut om bistånd i form av omsorgsresa till ochfrån kommunens dagverksamhet6.1.10 Beslut om ledsagarservice max 20 tim / mån under6 månader4 kap 1 § SoL Biståndshandläggare4 kap 1 § SoL Biståndshandläggare6.1.11 Beslut om bistånd i form av kontaktperson 4 kap 1 § SoL Biståndshandläggare6.1.12 Beslut om nedsättning av eller befrielse från avgiftinom äldre- och handikappområdet inom respektiveansvarsområde(notering: Beslut om nedsättning av eller befrielse från avgiftinom äldre- och handikappområdet. Den enskildes minimibeloppskall höjas om varaktigt behov (biståndsbedömning) över 200kr/mån föreligger enligt 8 kap 7-8 § § SoL. Kommunen fårminska minimibeloppet om den enskilde inte har en varaktigkostnad för post enl 8 kap 7 § SoL)SoL 8 kap 8 §Biståndshandläggare,EkonomihandläggareÄO6.1.13 Jämkning av avgift för hjälp i hemmet, service ochomvårdnad samt boende6.1.14 Beslut om av- eller nedskrivning av fordran(redan debiterad avgift)a) högst 19 % av basbeloppetb) i övriga fall6.1.15 Anmälan om missförhållande inom äldre- ochhandikappomsorgen(notering: Samtliga till områdeschef anmälda händelser skalldelges nämnden/styrelsen)SoL 8 kap 2 §SoL 8 kap 2-9§§14 kap 2 §SoL2 § ersätts medny lydelse110701EkonomihandläggareÄOEkonomihandläggareÄOKommunstyrelsensmyndighetsutskottKommunstyrelsensmyndighetsutskott6.1.15 Anmälan om missförhållande i verksamhetenSe Lex Sarah (SOSFS 2011:5)a)Beslut att inleda utredning samt avgöra omanmälan ska inlämnas till tillsynsmyndighetb) Beslut att vidtagna åtgärder är tillräckligaså att ärendet kan överlämnas till tillsynsmyndighet(notering: Samtliga till områdeschef anmälda händelserSe 14 kap2-7 §§ SoL14 kap 6,7§§ SoL14 kap 7 §SoLOmrådeschefKommunstyrelsensmyndighetsutskott32

Nr Ärende Lagrum Delegat262skall delges kommunstyrens myndighetsutskott)(notering: tillsynsmyndighet är Socialstyrelsen)6.1.16 Beslut om framställning om överflyttning av ärendetill nämnd i annan kommun inom respektiveansvarsområde6.1.17 Beslut om mottagande av ärende från annankommun inom respektive ansvarsområde6.1.18 Beslut om anmälan till överförmyndaren ombehov av god man/förvaltare6.1.19 Beslut om anmälan till överförmyndaren omatt behov av förvaltare inte längre föreligger6.2 Färdtjänst och riksfärdtjänst6.2.1 Beslut om tillstånd till färdtjänst medregelkompletteringar(notering: Beslut överklagas genom förvaltningsbesvär 16 §)16 kap 1 §SoL16 kap 1 §SoL5 kap 3 §SoF5 kap 3 §SoF6-9 §§ Lag omfärdtjänstOmrådeschef Stöd,Områdeschef ÄOOmrådeschef Stöd,Områdeschef ÄOBiståndshandläggareEnhetschefBiståndshandläggareEnhetschefHandläggarefärd- och riksfärdtjänst6.2.2 Beslut om att återkalla tillstånd till färdtjänst(notering: Beslut överklagas genom förvaltningsbesvär 16 §)a) om förutsättningar för tillstånd inte längre finnsb) om tillståndshavaren gjort sig skyldig tillallvarliga och upprepade överträdelser av deföreskrifter och villkor som gäller för färdtjänst6.2.3 Beslut om riksfärdtjänst(notering: Beslut överklagas genom förvaltningsbesvär 13 §)6.2.4 Beslut om att återkalla tillstånd för riksfärdtjänsta) om förutsättningar för tillstånd inte längre finnsb) om tillståndshavaren gjort sig skyldig tillallvarliga och upprepade överträdelser av deföreskrifter och villkor som gäller förriksfärdtjänst12 § Lag omfärdtjänst4-7 §§ Lag omriksfärdtjänst9 § Lag omriksfärdtjänstHandläggarefärd- och riksfärdtjänstHandläggarefärd- och riksfärdtjänstHandläggarefärd- och riksfärdtjänstHandläggarefärd- och riksfärdtjänstHandläggarefärd- och riksfärdtjänst(notering: Beslut överklagas genom förvaltningsbesvär 13 §)Kapitel 7. Biblioteksenhet7.1 Beslut om avstängning från bibliotekslån närskuldbeloppet överstiger 250 kronorBL § 3EnhetschefKapitel 8.Tillsyn över hälso- och sjukvårdenLag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:531) LYS33

Nr Ärende Lagrum Delegat263- Ej aktuell8.1 Beslut om anmälan till socialstyrelsen avallvarlig skada eller sjukdom i samband medvård, behandling eller undersökningSe 29 resp. 24 §§ HSL. Vårdgivaren ansvarar för attanmälan görs. Se också SOSFS 2005:28 (M).LYSMedicinskt ansvarigsjuksköterska (MAS)Ersätts med:Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659)8.1 Anmälningsskyldighet till socialstyrelsen omhändelser som har medfört eller kunnatmedföra allvarlig vårdskadaSe 29 resp. 24 §§ HSL. Vårdgivaren ansvarar för attanmälan görs. Se också SOSFS 2005:28 (M).3 kap 3 och5 §§ PatientsäkerhetslagenMedicinskt ansvarigsjuksköterska (MAS)34

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273

274

275

276

277

278

279

280

281

282

283

284

285

286

287

288

289

290

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL291KOMMUNSTYRELSEN 2011-09-14§ Dnr KSYttrande över SOU 2011-39 – likvärdiga förutsättningar – Översyn av denkommunala utjämningenUtjämningskommittén 08 har haft i uppdrag att utvärdera och utreda systemet förkommunalekonomisk utjämning samt vid behov föreslå förändringar. Kommitténföreslår att förändringarna införs från 1 januari 2013.Utjämningssystemet har som huvudsyfte att skapa likvärdiga ekonomiskaförutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sinainvånare service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader.I översynen av inkomstutjämningen har kommittén utgått från bl.a. frågan om detfinns tillväxthämmande faktorer i det nuvarande systemet. Med bibehållet mål omlångtgående utjämning har alternativa tekniska lösningar prövats för att om möjligtminska behovet av utjämning. För att underlätta skatteväxlingar mellan kommuneroch landsting har utgångspunkten för kommitténs arbete varit att det ekonomiskautfallet till följd av huvudmannaskapsförändringar ska bli neutralt.Beträffande kostnadsutjämningen har kommittén utgått från de nu gällandeförutsättningarna att kostnadsutjämningen inte ska kompensera för skillnader iservicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Vidare skakostnadsutjämningen baseras på mätbara och för kommuner och landstingopåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader.Kommittén anser att kostnadsutjämningen främst bör omfatta obligatoriskaverksamheter med särskilt fokus på kärnverksamheterna, dvs. skola, vård ochomsorg för kommunerna och hälso- och sjukvård för landstingen. För dessaverksamheter finns statligt angivna mål i fråga om omfattning och inriktning.I översynen av de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen har kommittén haften ambition att förenkla modellerna. Kommitténs bedömning är att det finns motivför att även fortsättningsvis kompensera de kommuner vars befolkning minskareller ökar sin befolkning kraftigt.Förvaltningen har upprättat förslag till yttrande över utredningen.BeredningKommunchefens och kommunalrådets förslag till yttrande 2011-09-01.Förvaltningens förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att godkänna yttrandet.Justerandes signUtdragsbestyrkande

2011-09-01YTTRANDEDnr:292KOMMUNSTYRELSENHans ClausenEkonomichefRegeringskanslietFinansdepartementet103 33 StockholmRemissvar”Likvärdiga förutsättningar – En E översyn av denkommunalaa utjämningen (SOU 2011:39)””BakgrundUtjämningskommittén.08har haft i uppdrag attt utvärderaa och utredaa systemett förkommunalekonomisk utjämning samt vid behovföreslå förändringar. Kommitténföreslår att förändringarnaa införs frånn 1 januari 2013.Utjämningssystemet har som huvudsyfte att skapa likvärdiga ekonomiskaförutsättningarför alla kommuner och landstingatt kunnaa tillhandahålla sinainvånare service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader.Kommittén har i sitt arbete utgått från målet omlikvärdiga förutsättningar och attdettaställer krav på en långtgåendeutjämning av skattekraft och avv strukturellakostnadsskillnader.I översynen av inkomstutjämningenhar kommittén utgåttt från bl.a. frågan om detfinnstillväxthämmande faktorer i dett nuvarande systemet. Med bibehållet mål omlångtgående utjämning har alternativa tekniskalösningar prövats förr att om möjligtminska behovet av utjämning. För att underlätta skatteväxlingar mellan kommuneroch landsting har utgångspunkten för kommitténs arbete varit att det ekonomiskautfallet till följd av huvudmannaskapsförändringar ska bli neutralt.Beträffande kostnadsutjämningen har kommittén utgått från de nu gällandeförutsättningarna att kostnadsutjämningen inteska kompensera för skillnader iservicenivå, kvalitet, avgiftssättningoch effektivitet. Vidare skakostnadsutjämningen baseras på mätbara och för kommuner och landstingopåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader.Kommittén anser att kostnadsutjämningen främst bör omfatta obligatoriskaverksamheter med särskilt fokus på kärnverksamheterna,dvs. skola, vård ochomsorg för kommunerna och hälso- och sjukvård för landstingen. För dessaverksamheter finns statligt angivna mål i fråga om omfattning och inriktning. Iöversynen av de olika delmodellernaa i kostnadsutjämningen har kommittén haft enambition att förenkla modellerna. Kommitténs bedömningär att det finns motivföratt även fortsättningsvis kompenseraa de kommuner vars befolkningb minskar ellerökar sin befolkning kraftigt.455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74• www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

293Munkedals kommun lämnar synpunkter enligt följande:Kapitel 3. Specialdestinerade statsbidragMunkedals kommun ställer sig bakom utredningens förslag.Kommunen och delar uppfattningen att generella bidrag från staten är att föredraframför specialdestinerade bidrag. Vi är också positiva till att ytterligarespecialdestinerade bidrag inordnas i inkomstutjämningen.Kapitel 4. InkomstutjämningMunkedals kommun ställer sig bakom utredningens förslag.Kommunen anser att det är riktigt att inkomstutjämningen är statligt finansieradoch att staten så långt det är möjligt finansierar skillnaden i skattebas mellankommunerna respektive landstingen. Vi delar kommitténs bedömning och förslagatt den garanterade skattekraften ska uppgå till 115 procent av medelskattekraftenbåde för kommuner och för landsting för att utfallet vid skatteväxlingar ska blineutralt.Kapitel 5. Kostnadsutjämning5.2 Metoder för kostnadsutjämningen- Munkedals kommun ställer sig bakom utredningens förslag.5.4 Förskoleverksamheten och skolbarnomsorg- Munkedals kommun ställer sig bakom utredningens förslag.Förslaget innebär bland annat att nuvarande utjämningsmodell ersätts med enförenklad modell med större tonvikt på åldersstrukturen.5.5 Förskoleklass och grundskola- Munkedals kommun ställer sig bakom utredningens förslag.Nuvarande utjämningsmodell är i princip riktig men det är bra att den utvecklasavseende merkostnader för små skolor och skolskjutskostnader.5.6 Gymnasieskola- Munkedals kommun ställer sig bakom utredningens förslag.Vi delar kommitténs uppfattning att nuvarande utjämningsmodell förgymnasieskolan bibehålls och kompletteras med en ny komponent som tar hänsyntill små gymnasieskolor.5.7 Individ- och familjeomsorg- Munkedals kommun ställer sig bakom utredningens förslag.Den nuvarande utjämningsmodellen för individ- och familjeomsorg (IFO) geroacceptabelt stora skillnader i förhållande till de faktiska kostnaderna i olika typer455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

av kommuner varför modellen bör förändras. Kommitténs förslag till förändradmodell som utgår från den genomsnittliga nettokostnaden för hela individ- ochfamiljeomsorgen uppfattar vi som rimlig och bra.2945.8 Äldreomsorg- Munkedals kommun ställer sig bakom utredningens förslag.En förenkling av dagens komplicerade modell för utjämning inom äldreomsorg ärmotiverad och angelägen. De föreslagna förklaringsfaktorerna ålder, civilstånd,etnicitet och skillnader i dödlighet och bebyggelsestruktur uppfattar vi somrelevanta.5.9 Befolkningsförändringar- Munkedals kommun ställer sig bakom utredningens förslag.5.13 Kollektivtrafik- Munkedals kommun ställer sig bakom utredningens förslag.Vi stöder förslaget att en uppdaterad modell för kollektivtrafik även fortsättningsvisingår i utjämningssystemet..5.14 Löner- Munkedals kommun ställer sig avvisande till utredningens förslag.År 2008 infördes en ny delmodell i kostnadsutjämningen som utjämnar förstrukturella lönekostnadsskillnader mellan kommunerna. Enligt vår uppfattninguppfyller inte modellen det övergripande kravet på att vara opåverkbar och bördärför utgå.Kapitel 6. Den kommunala fastighetsavgiften-Munkedals kommun ställer sig bakom utredningens förslag.Det är bra att det görs en särskild översyn av den kommunala fastighetsavgifteninnan man tar ställning till hur den ska beaktas i förhållande tillutjämningssystemet. En utgångspunkt bör vara att en så stor del som möjligt avden fastighetsavgift som genereras i en kommun går tillbaka till den kommunen.Kapitel 9. Införanderegler-Munkedals kommun ställer sig bakom utredningens förslag.Förslaget till införanderegler och att alla kommuner är med och finansierar dessa ärenligt vår uppfattning bra.Munkedals kommunÅsa KarlssonKommunstyrelsens ordförandeLars-Erik KnutssonKommunchef455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.seBankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL295KOMMUNSTYRELSEN 2011-09-14§Anmälan av delegationsbeslutFlik 3 Ekonomi:1.3.5 Utse personer att utfärda anvisningar på kommunens bank- ochpostgirokonto samt personer med rätt att underteckna handlingar.Flik 6 Samhällsbyggnadsärenden / parkeringstillstånd:2.24 Godkänna detaljplaneförslag för utställning.Flik 7 Kultur och fritidsärenden:3.1 Beslut 2011-08-23 om förskott på bidrag till ungdoms- ochidrottsorganisationer, aktivitetsbidrag första halvåret 2011.Flik 11 Individ- och familjeomsorg:Beslut om insatser/bistånd perioden 2011-08-01 – 2011-08-31.Flik 12 LSS / socialpsykiatri:Beslut om insatser/bistånd perioden 2011-06-01 – 2011-08-31.Flik 14 Äldreomsorg, hemvård, rehab, debitering äldre/handikappavgifter:Beslut om insatser/bistånd perioden 2011-08-01 – 2011-08-31.Flik 15 Färdtjänst:Beslut om färdtjänst perioden 2011-08-01 – 2011-08-31.Flik 18 Anställningsbeslut från område Barn- och utbildning:Flik 21 Kommunstyrelsens myndighetsutskott 2011-09-12.Förslag till beslut* Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen avdelegeringsbesluten.Justerandes signUtdragsbestyrkande