Aktum nr 5 - Umeå universitet

aktuma k t u e l l t v i d u m e å u n i v e r s i t e t j u n i 5 / 2 0 0 7Att gå i pension är ingen barnlek • Profilen Lars Lindbergh • Forskningsdatabasen lanseras

Ll e d a r e nOmslagsbild Samuel BengtsonaktumA K T U E L LT V I DU M E Å U N I V E R S I T E Tj u n i 5 / 2 0 0 7Ansvarig utgivareUlrika Bergfors KriströmI höst och i vinter skall redaktör Jonas Ericson vara pappaledig och ägna sin tid åt sonen Lukas,3 år, och dottern Agnes, snart 1 år. Vi önskar honom lycka till och ska göra allt vi kan för attAktum och Kultur på campus* håller sedvanlig hög kvalitet under höstterminen år 2007.I förra numret av Aktum hade vi den stora äran att introducera vår nya engelska redaktörDavid Meyers från New Jersey, som tagit över ansvaret för den engelska sidan i tidningen. Davidär utbildad inom området ”communcation practice” hemma i USA och har bott i Sverige snart treår. I detta sammanhang vill jag påminna dig, svenska Aktum-läsare, att informera dina icke svensktalandekolleger om att Aktum numera alltid har en engelsk sida. Kommunikation kallas det.Här kan du också läsa om Handelshögskolans (USBE:s) nya rektor Lars Lindbergh, om dennya Lindellhallen, om vad studenterna tycker om vårt universitet och vår stad, om kommandeNolia, om invigningen av NTK:s nya kårhus, om Uminova Innovations seminarieserie om hurforskning kan kommersialiseras, om den nya chefen vid ENS, om hur det är att gå i pension ochen hel del annat matnyttigt.Återstår att önska alla en glad och givande sommar. Vi må hoppas att vädrets makter ståross bi och att vi kommer mentalt och kroppsligt förberedda för en ny termin i höst. Ett lästipsi all välmening: Hjalmar Söderbergs ”Doktor Glas” (nu aktuell som enmansteater med KristerHenriksson) och ”Den allvarsamma leken”.Avslutningsvis, för att skapa en smula sommarstämning, de inledande raderna från KarinBoyes dikt ”Sommardag” ur diktsamlingen ”Gömda land” från 1924:Havet vilar morgonstilla,aldrig tyckes det stormar haft,likt en mäktig andesoligt morgonstilla,tung av andakt – lättav klarhetens kraft.RedaktörJonas EricsonTel 090-786 99 45aktum@adm.umu.sejonas.ericson@adm.umu.seAdressInformationsenhetenUmeå universitet901 87 Umeåwww.umu.seTel 090-786 50 00 (vx)Fax 090-789 99 95Stefan Lybeck, vik redaktörstefan.lybeck@adm.umu.seRedaktionJonas EricsonCarina DahlbergStefan LybeckRedaktionsrådKristina SjögrenBarbro RenkelGunnel GrelssonDan FrostKjell GrankvistJan MannbergLayout/produktion/reproPrint & Media, Umeå universitetTryckNya Tryckeri City Umeå ABUpplaga5 200* Det framgångsrika projektet Kulturpå campus drivs av Jonas Ericsontillsammans med studentprästenPer Rylander, som också ska varapappaledig i höst.Tipsa gärna redaktionen! aktum • juni 5/20 07

från LedningenMotfinansiering av Centre for Global Health ResearchCentrum för global hälsoforskning, Centre for Global HealthResearch, har tilldelats totalt 55 miljoner kronor fördelade påtio år av FAS. En förutsättning för att få ett sådant stöd är atthögskolorna själva deltar i finansieringen och därmed prioriterardessa forskningsområden. Universitetsstyrelsen har därförbeslutat att, efter samma modell som använts vid tidigare motfinansieringav exempelvis Linnéstöd och Berzelii centra, bidramed totalt 3,9 miljoner kronor under åren 2007-2009 för internationaliseringoch rekrytering av yngre forskare.1,5 miljoner till Nordliga studierUniversitetsstyrelsen beviljade det starka forskningsområdetNordliga studier 1,5 miljoner kronor för att täcka dels de personalkostnadersom ledning och samordning av programmetinnebär, dels nödvändig teknisk utrustning. Nordliga studier ärett av Umeå universitets tolv starka forskningsområden.Utseende av representant till personalansvarsnämndenStyrelsens ordförande Birgitta Johansson Hedberg utsågs avuniversitetsstyrelsen till ny ledamot i personalansvarsnämndenfrån och med 1 juli 2007.Universitetsstyrelsens sammanträdesdatum2007: 2 oktober, 16 november, 17 december2008: 20 februari, 10 april, 11 juni, i oktober,17 november, 18 decemberHögskoleverkets tillsynsbesökHögskoleverket kommer att göra ett tillsynsbesök 11–12 oktober.Syftet med besöket är att kontrollera att universitetetföljer de lagar och förordningar som gäller för verksamheten.Kontrollen kommer att ske både på central- och på institutionsnivå.från HögskolevärldenStudentstöd viktigt, men kvaliteten varierarPå initiativ av studentrepresentanter har Högskoleverket utvärderatoch kartlagt högskolornas arbete med studentstöd.Studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovårdär viktiga för studenternas välmående och prestationer. Menhur bra stödet fungerar varierar kraftigt mellan olika högskolori landet. Linköping är bäst på studentstöd men även KTH,Halmstad, Umeå, Göteborg och Lund får beröm.Fusket har ökat med 9 procentÅrets granskning av universitets och högskolors disciplinärendenvisar att fusket har ökat med 9 procent jämfört med åretinnan. Antalet avstängda studenter har ökat med 11 procentoch antalet varningar med 4 procent. Totalt blev 482 studenteravstängda eller varnade.Trots att 60 procent av studenterna är kvinnor, så står kvinnornabara för 34 procent av dem som blev avstängda ellervarnade.Sverige i topp bland OECD över andel forskarutbildadeI Högskoleverkets årsrapport framgår det bland annat att Sverigefinns i toppen bland OECD-länderna när det gäller andel forskarutbildade,men att vi är på väg att tappa mark. De senastetvå åren har antalet nya forskarstuderande minskat med enfjärdedel.Andra länder med en relativt hög andel doktorsexamineradeär Schweiz, Österrike, Portugal och Tyskland. När det gällerandel med högskoleutbildning i åldern 25 till 64 år hamnarSverige på fjärde plats med 35 procent. Kanada toppar listanmed 45.Antalet studenter har minskat både inom grund- och forskarutbildning.Antalet 20-åringar kommer dock de närmaste treåren att öka med 15 procent. Om de ska ha samma chans somtidigare årskullar att gå vidare till högskolan krävs ett ökat antalutbildningsplatser.– men forskningsresurserna har stagneratForskningsresurserna har varit oförändrade i fem år, trots denkraftiga utvecklingen av den svenska ekonomin. Det är ocksåen av förklaringarna till den svaga utvecklingen när det gällerrekryteringen av nya studerande i forskarutbildningen underde senaste åren.Källa: HögskoleverketRektor förordnad till regeringens forskningsberedningForskningsberedningen har ett stort inflytande över utformningenav den kommande forskningspropositionen. Närforskningspropositionen ska tas fram får regeringen hjälp avforskningsberedningen, ett sakkunnigt och rådgivande organunder utbildningsministerns ledning. Forskningsberedningenär ett forum för diskussioner om aktuella forskningspolitiskafrågor mellan regeringen och forskarsamhället. I forskningsberedningensitter representanter från universitet, högskoloroch näringsliv.– Jag känner mig entusiastisk över att få vara med ochutforma forskningspolitiken, säger rektor Göran Sandberg.carina.dahlberg@adm.umu.seFler notiser och längre versioner finns på .aktum • juni 5/20 07

E P E N G L I S H PA G EThanks to those of you who have sent in feedback. Keep it up! With the conclusion ofthe spring term, we can all be proud of another successful academic year and lookforward to everything that the summer has to offer: long days of sunshine, warmtemperatures, swimming, outdoor festivals, or perhaps just a much deserved break.Have a wonderful summer!David Meyers, EditorA strategic planfor going globalName: Kristina Sehlin MacNeilAge: 31Position: Project Manager, InternationalInformation and Marketing, InformationOfficeEmployed since: Dec. 2006Education: BA in Journalism, MA inConflict Management, University ofSouth AustraliaInterests: Conflict management,traditional indigenous knowledge,the outdoors, travellingBorn and raised in Holmsund, KristinaSehlin MacNeil has returned after 12 yearsabroad as the new Project Managerfor International Information and Marketing.She has resided in Australia, Finland,Ireland and USA, giving her a trulyglobal perspective.– It feels great to be part of a developinginternational project back home inUmeå. I’m internationalised but havenever really been nationalised, she sayswith a smile in perfectly fluent, Australian-accentedEnglish.In order to improve the marketingand raise the global awareness of UmeåUniversity and Umeå, a three-year project(No. 47.2) has been jointly financedby the university and municipality.This ambitious venture is the very firstof its kind.– Year one will focus mainly on internaldevelopment, planning and analysis.The implementation of marketingstrategies toward the selected targetgroups will take place in the subsequentyears. Our aim is to market UmeåUniversity’s education abroad in today’sglobal arena. It involves broadening thediversity and multicultural aspects of theuniversity. Institutes of higher educationall over the world are becoming increasinglyinternationalised, so we are notalone, explains Kristina Sehlin MacNeil.A driving ambition and positive outlooklies at the core of Kristina’s approachtowards her job. One of the key objectivesis to receive support from the allencompassingcommunity.– In a way, my colleagues and I at theInformation Office are only the messengers.The entire organisation is theinternational marketers. Our prospectivestudents, teachers, researchers andpartners are affected in some small wayby each person employed here. There’stremendous potential and it will only bebeneficial to become more open towardsglobalisation and diversity. Umeå has somuch more to offer than what we makeknown to the world. It’s only a matterof acceptance from within, she says emphatically.The words ‘future’ and ‘vision’ are acommon theme, and it’s no surprise thatKristina is steadfast in her belief that acollective commitment to the project iscrucial.– I envision a future where we builda number of exceptionally strong partnershipswith universities throughoutthe world. This includes a broadeningof marketing via our international partnersand ambassadors.As for her distant future plans, Kristinaadmits a certain longing back toAustralia and has dreams of owning asheep farm. But for now, she is fully dedicatedto improving Umeå University’sstanding on the global map of highereducation.text david meyersPhoto jonas ericson aktum • juni 5/20 07

Inblick i Handlingsplanen:Projekt 17 – IKT i utbildningenInformations- och kommunikationsteknik,IKT, används redan i dagpå många håll i undervisningen.Projektets mål är att allt fler lärareska ta till sig tekniken och att det skabli ett naturligt pedagogiskt inslag.– Jag ser det här som en möjlighet att lindra högskoledöden.Det är ett viktigt konkurrensmedel för att universitetet skakunna hålla uppe studerandeantalet och öka kvaliteten på undervisningen,främst för distansstudenter men även för vårastudenter på campus, säger Ulf Sperens, biträdande projektledarevid UPC, universitetspedagogiskt centrum.Projektets fullständiga namn är egentligen kompetensutvecklingkring pedagogiska möjligheter med IKT i utbildningen.– Egentligen handlar det om att förfina vår distansutbildningstraditionmed dagens teknik. Genom att använda IKTökar möjligheten att rekrytera nya studenter, att ge fortutbildningaroch ”just in time”-utbildningar. Universitetet kan gekortare kurser och kanske kan studenterna få en möjlighet attstudera på kvartsfart, så att de kan jobba och studera med enliten arbetstidsnedsättning. För till exempel lärare skulle detvara en utmärkt lösning, fortsätter Sperens.För studenterna ökar flexibiliteten hur de vill förlägga sinastudier både i tid och i rum.– Om man lägger ut föreläsningar och arbetsuppgifter pånätet kan man bland annat skapa gemensamma ytor för grupparbetendär studenterna kan jobba samtidigt fast de sitter iolika städer. På så sätt blir det studenterna som tar initiativetoch ansvaret för den egna inlärningen, lärarna fungerar mersom handledare. I princip har vi då också hela världen somrekryteringsunderlag.Ulf Sperens medger att intresset för IKT är ganska varierandebland universitetets lärare.– Generellt sett så finns det ett större intresse bland demsom har svårigheter att fylla sina utbildningar och kurser. Menföreläsningar och material på nätet är också väldigt värdefulltför våra campusstudenter. Projektets uppgift är att visa allalärare vilka möjligheter som finns, att hjälpa dem att kommai gång och att ge stöd.Därför kommer också ett nätverk att byggas upp så att desom använder sig av tekniken kan dela med sig av sina erfarenhetertill andra.Ulf Sperens, biträdande projektledare för projekt 17.– Det finns en uppsjö av olika program och verktyg. Vi på UPCkommer att behärska några av dem men inte alla, därför ärdet bra om alla kan vara med och dela med sig av sina kunskaper.Under hösten kommer en webbplats att skapas med godaexempel, tips och kontaktuppgifter till vilka man kan vändasig till.Ulf sticker inte under stol med att anpassningen till IKT tillen början kommer att innebära ett merarbete för lärarna.– Men det finns så mycket att vinna. Möjligheten att varieraundervisningen blir större och kvaliteten ökar. En fördel äratt materialet kan återanvändas. Man kan också till exempellägga ut duggor som rättas automatiskt, något som hjälper studenternamen inte kräver så mycket jobb. När det gäller digitalakursutvärderingar så kan man tjäna väldigt mycket tid ochdessutom få en relativt enkel kvalitetssäkring.Utbildning i poddsändningar var något som började innanprojektet startade och som nu ingår i projektet, även om mani dag istället för begreppet podd ofta pratar mer om att användaljud och bild.– Omkring 130 lärare har utbildats och producerat poddsändningar.Målet är att 200 lärare ska utbildas innan året ärslut. Jag är övertygad om att om vi lyckas med att föra in IKTsom ett naturligt pedagogiskt inslag så stärker det universitetetsfortsatta utveckling och konkurrenskraft mer än vi kanskeanar i dagsläget, säger Ulf Sperens.Text Carina DahlbergBild Jonas Ericsonaktum • juni 5/20 07

Universitetet riskerar förlora 59 miljoner– på grund av för högt myndighetskapitalEtt myndighetskapital som överstiger 10 procentär inte bra eftersom statsmakterna kan ta tillbakapengarna med motiveringen att medlen uppenbarligeninte används. Umeå universitets samlademyndighetskapital ligger nu på farliga 12,2 procent.– Enligt regleringsbrevet ska lärosätenvars ackumulerade överskott överstiger10 procent av omsättningen motiverahur överskottet ska användas. Dekaner,universitetsdirektör och cheferna på UB,Umdac och Bildmuseet har därför fåtti uppdrag att institutioner och enhetersom har ett myndighetskapital över 10procent ska göra en plan för hur överskottetska användas till strategiska satsningar,förklarar budgetchef Per Ragnarsson.Strategiska satsningar är till exempelmedel som används för kompetensväxlingeller andra strategiska rekryteringar.De 2,2 procentenheterna som Umeåuniversitets myndighetskapital överstigergränsen med motsvarar 59 miljonerkronor, pengar som nu riskerar att drastillbaka. Ett alltför stort myndighetska-pital kan också påverka den framtida resurstilldelningen.– Det kommer tecken på att statsmakternavill göra kvalitetssatsningar som deletar medel till. Överskottet på myndighetskapitalkan vara en lösning eftersomde då inte behöver gå till Finansdepartementet.Eftersom det redan ligger såmycket oanvända medel på lärosätenaförsvårar det att få mer pengar till sektorn,förklarar Ragnarsson.Myndighetskapitalet ligger inte centraltutan finns utspritt på institutioneroch enheter. Det är därför viktigt att allaser över sitt myndighetskapital.– Vi ser gärna att de som har storaöverskott använder det till kvalitetshöjandesatsningar. Men ingen fakultet börha ett myndighetskapital som understiger5 procent och även för institutioneroch enheter är det självklart bra att ha ettmyndighetskapital.Ett stort överskott definieras som att dettotala myndighetskapitalet den sista december2006 översteg 2006 års totala intäktermed 10 procent. Om fakultetens,förvaltningens eller UB:s, Umdac:s ochBildmuseets samlade myndighetskapitalunderstiger 10 procent kan respektivechef besluta om att berörd institution ellerenhet inte behöver reducera sitt myndighetskapital.Dekaner och universitetsdirektörensamt cheferna för UB, Umdac och Bildmuseetska återrapportera hur de institutioneroch enheter som har ett överskottska använda det till strategiska satsningarden 24 september, samtidigt somuppföljnings- och budgetmaterial lämnasin.Text Carina Dahlberg Bild Jonas EricsonSe kommentar i ”Rektors ruta”, sidan 15.Ny chef vid ENSefter semesternSedan starten 2003 har de två enhetschefernalämnat sina uppdrag oväntat fortoch den senaste tiden har enheten förnäringsliv och samhälle stått utan egentligchef. Samtidigt har en bantning avenheten gjorts, även på personalsidan.Men nu är rekryteringsprocessen snartklar och den nya chefen ska vara på platsefter sommaren. Förutom den tillförordnadechefen, universitetsdirektör Jan-Erik Ögren, har två medarbetare ingåtti rekryteringsgruppen. KarriärvägledareVictoria Brändström är en av de två.– Vi känner oss delaktiga i processen.Hela personalen har också fått lämna synpunkterpå formuleringarna i platsannonsen.Enligt annonsen ska den nya chefenha goda ledaregenskaper och gärna erfarenhetfrån både akademi och näringsliv.27 personer har sökt tjänsten.Text Jonas Ericson aktum • juni 5/20 07

Forskningsdatabasen lanserasDen nya Forskningsdatabasen,som ersätter bådeSafari och Plusdatabasen,är snart klar. Humfak harkommit långt när detgäller att få forskare attsjälva skriva om sin verksamhet– och kringgårdessutom dubbeljobb.– Vi har kallat in uppgifter om forskningtill verksamhetsberättelserna via forskningsdatabasen,och det har fungerat bra,säger Helena Vejbrink, informatör vidhumanistiska fakulteten. I längden blirdet mindre jobb med verksamhetsberättelsernapå institutionerna, samtidigt somforskarnas arbete blir synliggjort. Ochdet är inte minst viktigt eftersom en alltstörre del av forskningsmedlen fördelasenligt olika kvalitetskriterier.En fördel är alltså att universitetet interntkan hämta uppgifter om vilkenforskning som bedrivs och hur den finansierasutan att varje gång vända sigtill institutionerna. Dessutom kommerdet att vara möjligt att automatiskt publiceraurval av projekten på både centralawebbsidor och institutionernas egna.Informationen behöver bara hållas aktuellpå ett ställe – i databasen.Det allra viktigaste är förstås att detblir möjligt för omvärlden att ta del avall forskning som pågår. Här ska all forskningvid Umeå universitet finnas tillgänglig.Lansering sker under juni månad,men forskningsdatabasen kan redan nuhittas på adress .Text Jonas EricsonSå här tycker studenterna– 90 procent tycker att Umeåär en bra studentstad.– 70 procent vill stannakvar i Umeå efter avslutadutbildning.– 40 procent känner sigotrygga i staden nattetid.4 201 studenter vid Umeå universitet hartyckt till om studentstaden Umeå. Dehar sagt sitt om väsentliga områden somarbetsmarknad, trygghet, boende, viljanatt stanna i Umeå efter avslutad utbildningoch mycket annat.Syftet med undersökningen är att identifieraframtida förbättringsområden förUmeå som studentstad. Ett sådant förbättringsområdeär alltså tryggheten. Nästanhälften av de kvinnliga studenternasvarade att de inte känner sig trygga påcampus under nattetid. Lika många kännersig otrygga under nattetid i Umeåcentrum. Studenterna efterlyser också meraktiviteter för att öka deras möjligheteratt få arbete efter studierna. De vill hamer information under utbildningen ochfler arbetsmarknadsdagar på campus.Fler fakta från undersökningen:– 80 procent hade boendet i Umeåklart innan de började studera.– 20 procent tycker att tågförbindelsernatill och från Umeå är mycket dåliga.– 40 procent tycker att cykelvägarnaär mycket bra.– 30 procent läser i stort sett aldriglokaltidningarna VK och VF.– 60 procent instämmer i påståendetatt det är viktigt med alkohol- ochdrogförebyggande arbete bland studenterna.– 37 procent har arbetat samtidigt somde studerat.Enkäten var webbaserad och genomfördesmellan den 23 oktober och den12 november 2006. Totalt har 4 201 studenterbesvarat enkäten. Av dessa är 65,3procent kvinnor och 34,7 procent män,Cirka 60 procent av studenterna vid Umeå universitettycker att campus är ganska bra.vilket ganska väl speglar könsfördelningenbland Umeå universitets studenter.Bakom enkäten står Umeå kommun,Umeå universitet, SLU, Umeå studentkår,NTK, Medicinska studentkåren ochSkoghögskolans studentkår. Utvecklingsavdelningenvid Umeå kommun har analyseratsvaren.Text Stefan LybeckBild Hannes Forssellaktum • juni 5/20 07

Att gå i pensionär ingen barnlekVid 55 ser många fram emot pensionen. Funderar påatt trappa ned för att få mer tid för umgänge ochintressen. Men när avskedet närmar sig kommer oftaen oro. För hur är det egentligen att skiljas från någotsom tagit så stor del av ens liv som arbetet? aktum • juni 5/20 07

Planera din pension – ochbli en lycklig pensionär.Kanske är det typiskt svenskt, det där att genast fråga folk vadde jobbar med. Arbetet anses vara av central betydelse för våridentitet – och är ofta det. Både för vår självsyn och för hur vitror att andra uppfattar oss.Därför är det inte konstigt att många nalkas pensioneringenmed en viss bävan. Vad ska man göra nu? Kommer jag attbehövas, bli tagen på allvar? Det är ju inte bara titeln och yrketman lämnar utan också en gemenskap med arbetskamrateroch kontakter, en social plattform där man fått göra nyttaoch fått bekräftelse.Triple Helix-salen i Samverkanshuset var fullsatt när Medarbetarcentrumbjudit in till seminarium kring Ulla Holms bok ”Attgå i pension är ingen barnlek”. Inte att undra på, med tanke påde stora pensionsavgångar som väntar när 40-talisterna närmarsig de 65. De närmsta åren kommer fler än 100 000 personerårligen att lämna arbetslivet för att gå i ålderspension.Ulla Holm berättar att hon själv, som docent i pedagogikoch legitimerad både som psykolog och psykoterapeut, kändestor oro inför att lämna det yrke som också var hennes storaintresse.– Hur skulle jag hitta en tillvaro som var lika spännandeoch meningsfull? frågar hon och det är knappt man tror hennenär hon senare berättar att hon nu hunnit fylla 70 år.För egen del angrep hon problemet som den forskare honvar. Genom att fördjupa sig i den – inte alltför utbredda – forskningsom fanns i ämnet. Till hennes förfäran handlade mycketom trauman och plötsliga dödsfall.En helt annan bild framträdde i det forskningsprojekt somligger till grund för boken, där hon intervjuat ett hundratalblivande och nyblivna pensionärer. Det visade sig att de allraflesta såg positivt på pensioneringen och trivdes alldeles utmärktnär den väl var ett faktum. Både internationell och svenskforskning visar också att trivseln inte påverkas av kön, etnisktillhörighet eller vilken typ av jobb man haft.– Det mest positiva var att alla jag intervjuade var så öppnaför att prata om existentiella frågor. Det var tydligt att de självahade funderat både kring döden och meningen med livet.Hon överraskades också av den variationsbredd hon mötte,hur personerna valt de mest skilda vägar och lösningar i sinanya liv. Ändå fanns det tydliga mönster, både positiva ochnegativa.– En bra strategi är att se om sitt hus, att tidigt börja förberedasig mentalt för hur man vill ha sin pensionstid. Kanske gåmed i en förening i god tid före pensioneringen för att få englidande övergång.Det visade sig nämligen att de som planerat för avskedetfrån yrkeslivet var de som trivdes bäst – oavsett om planen varatt fortsätta jobba på deltid, att gå in för någon hobby, ägnasig åt barnbarnen eller något annat. Det viktiga, förklarar UllaHolm, är att hitta en ny struktur i livet och något meningsfulltatt göra.Riskgruppen är de som helt ger upp sina vanor. De som intetar vara på sin ökade fritid utan undviker uppdrag och krav föratt inte bli bundna. Liksom de som lägger för stort fokus påålder eller krämpor.Svårast är det ofta för dem som vantrivts redan under arbetslivet,och är bittra över hur livet varit.– Man brukar säga att bitterhet är ilska man inte kommitigenom, en låsning. Då kan man behöva hjälp att bearbeta detför att kunna acceptera att ”så här blev mitt liv”, så att mankan gå vidare, säger Ulla Holm.Själv hör hon helt klart till den kategori pensionärer somtrivs med livet.– Ja, jag tänker fortsätta att ta meningsfulla uppdrag så längejag orkar och är efterfrågad. Gärna hjälpande uppgifter, kanskei en frivilligorganisation – det känns som att jag har merork för att hjälpa andra nu än när jag hade det som heltidsjobb!Nu spelar det inte så stor roll om Ulla Holm tituleras terapeut,författare eller pensionär. Hon kommer att fortsätta delamed sig av sina och andras erfarenheter kring pensioneringen– och kommer faktiskt tillbaka till Umeå universitet redan ihöst.Text Michael NordvallBild Samuel Bengtsonaktum • juni 5/20 07

GrönarecampusJust nu pågår en upprustning av JohanBures väg, som går mellan Naturvetarhusetoch Universum fram till MIT-husetsentré. Förbättringen av Johan Buresväg innebär bland annat cirka 200 nyacykelställ och en vändpunkt för lastbilar.Samtidigt görs handikappanpassningar,åtgärder för ökad säkerhet och stort fokusläggs på vegetationen.Naturvetarhusets norra gård får en grönaremiljö. Florans färger och strukturerkommer att anpassas för att förändrasmed årstiderna och en ny, strategiskt placeradbelysning ska förstärka dessa intryck.Nya uteplatser och nya cykelställtillkommer.Akademiska Hus beräknar att dessaförbättringar ska vara klara till terminsstarteni höst.Johan Bures väg ska bli grönare.Text Stefan LybeckBild Jonas EricsonUminova Innovation ger råd:Så kan forskaren kommersialisera sina idéerVad är patent? Vad är mönsterskydd? Hur skyddarman sitt varumärke? Vad är en bra affär? Vad är eninnovation? Hur blir man en entreprenör?Under våren har Uminova Innovationarrangerat en seminarieserie om kommersialiseringav forskning. Deltagarnahar varit ett tiotal forskare och doktoranderfrån SLU och de medicinska och teknisk-naturvetenskapligafakulteterna vidUmeå universitet. Varje seminarium harinnehållit föreläsningar relaterade tillkommersialiseringsprocessen, erfarenheterfrån forskare som kommersialiseratsina resultat och givetvis reflexion ochdebatt.Uminova Innovations egen expertishar delat med sig av sina kunskaper ochsin kompetens. Affärscoach Barbro Renkelredovisade olika vägar för hur en idéskall skyddas. Hon definierade skillnaderoch likheter i begreppen patent, mönsterskyddoch varumärke.Affärsidén innehåller tre dimensioner,konstaterade Nils-Olof Forsgren, vd förUminova Innovation, i sitt föredrag underrubriken ”Vad är en potentiell affär?”och fortsatte: Vad är behovet? Hur blibättre än konkurrenterna? Vem är kunden?Och är han eller hon villig att betalaför din produkt?Nils-Olof Forsgren berättade att detvarje år satsas omkring 25 miljarder kronorpå forskning i Sverige. Men entreprenörskapetär svagt och klimatet förentreprenörer är svalt. Viktigt för Sverigeoch vår regions utveckling är att dennaomfattande kunskap inom forskningenkommer samhället till nytta och attfler affärsidéer kommersialiseras till växandeföretag.Jan Olsson, vd för Uminova Invest,gav forskarna råd om vilka roller de kanvälja att inta vid kommersialiseringen avsina resultat. Någon kan kanske välja atthelt ägna sig åt den vetenskapliga forskningenoch låta någon annan sköta denaffärsmässiga processen.”Hemliga gäster” från näringslivet harbesökt de tre seminarierna, vilket har varitmycket uppskattat. Alla tre har tagitsteget från akademisk forskning till egetföretagande: Eva Håkansson Grahn, vdför Essum, Lars Stenlund, vd för Vitecoch Olof Lindahl, professor och grundareav Bioresonator.– Att driva ett företag är både svårtoch kul. Om du har världens bästa produktoch ingen vill ha den, så är produktenvärdelös. Så krassa är villkoren fören företagare, konstaterar Lars Stenlundlakoniskt.Text Stefan Lybeck10 aktum • juni 5/20 07

Lindellhallen på gångIngen har kunnat undgå att märkaatt Samhällsvetarhusets hörsalsrundaförvandlats till en kaotisk byggarbetsplats:Lindellhallen skapas.Hörsalsrundan i Samhällsvetarhuset med närheten till Universitetsbiblioteket,UB, är något av campus centralpunkt. Härbygger nu Akademiska Hus den så kallade Lindellhallen, döptefter konstnären Lage Lindells berömda muralmålning längsrotundans väggar. Väggmålningen, som sträcker sig 98 meterrunt de fyra stora hörsalarna, uppfördes under åren 1970 till1972 med kol- och akrylfärg på betongen.– Projektet är en om- och tillbyggnad av den befintligahörsalshallen utanför UB. Syftet är att återge hörsalshallen sinrätta dignitet och att ge UB en representativ och vacker entré,förklarar Matias Lindberg, vd för Akademiska Hus Norr. Lindehallenstärker Umeå universitets campus med ytterligare enkreativ mötesplats, strategiskt placerad i campus mest intensivamittpunkt.Taket kommer att höjas från en våning till fyra våningar ochden värdefulla muralmålningen av Lage Lindell kommer attexponeras tydligt genom glasfasaden.– Som fastighetsägare har vi sen länge varit måna om atthitta en lösning för att hedra ett av Umeås största konstverkoch genom Lindellhallen får vi nu den unika möjligheten, fortsätterLindberg.I mörkret kommer Lindellhallen att lysa som en lykta medkraftig belysning på målningen. Det nuvarande taket ovanförHär kommer Lindellhallen att byggas i fyra våningar med elva meter glasfasad.hörsalarna blir golv för ett nytt café med servering och studieplatsermed utsikt över dammen. Lindellhallen, som redan idagförbinder flera hus på campus, kommer på detta sätt att bli enännu tydligare mötesplats.Text Stefan LybeckBild Jonas EricsonVärdpersonsprogrammetVill du varaen bra värd?Vi söker personer till ett värdpersonsprogram för utländska studentervid UmU. Som värd ansvarar du för att träffa två utländskastudenter vid två tillfällen under en termin. Det förstatillfället ordnas av universitetet och det andra tillfället ordnardu själv, du kan bjuda dem på middag, ta en fika på stan ellervisa dem ditt favoritställe i Umeå. Trivs ni ihop får ni givetvisträffas fler gånger, men varken värdar eller studenter har skyldighettill fortsatt engagemang om de inte vill. Som värd kandu vara anställd eller studerande vid UmU, du kan ha familjeller vara ensamstående. Vi välkomnar alla som vill vara medoch ge våra utländska studenter en trevlig upplevelse!Kontakta Kristina Sehlin MacNeil på informationsenheten,e-post: eller telefon:090-786 95 97 för mer information eller för att anmäla dig.aktum • juni 5/20 07 11

M P m å n a d e n s p r o f i lLars låter dörrenstå öppenTeknik – båtar, bilar och flygplan. Det var grejen. Tills intressetför hur aktiemarknaden fungerar tog över. Som småbarnsfaroch nybliven rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitethar Lars Lindbergh även annat på önskelistan.Högt upp på önskelistan står numera flerutflykter med familjen och mer tid förträning – gärna i form av löpning runtNydalasjön.– Jo, jag var lite av ”träningsfreak” närjag var yngre, säger han, och berättar atthan i tjugoårsåldern gjorde en ”svenskklassiker” – alltså åkte Vasaloppet, simmadei Vansbro, sprang Lidingöloppetoch cyklade Vättern runt.Fullt så vältränad säger han sig intevara nu – även om han ger ett lätt ochspänstigt intryck och snarast ser yngre utän de 42 år han är. Men misstanken attdet bakom detta unga ledarskap fanns enspikrak karriär visar sig felaktig.En röd tråd under Lars Lindberghs tidigaår var istället teknik och natur: underlågstadieåren i Sydafrika, där pappanarbetade med gruvmaskiner åt AtlasCopco; under gymnasieåren i Hudiksvalloch Gävle, där Lars läste till maskiningenjör;och åter under värnplikten somflygtekniker vid Hälsinge Flygflottilj, F15i Söderhamn.Namn: Lars LindberghÅlder: 42 årAktuell: sedan februari 2007ny rektor för Handelshögskolanvid Umeå universitet, USBEIntressen: Familjen, träning,teknik och naturliv12 aktum • juni 5/20 07

aktum • juni 5/20 07 13

M P m å n a d e n s p r o f i lLars Lindbergh tillsammans meden av Handelshögskolans störstaresurser: studenterna.Det lutade åt farkostlinjen på KTH innan antagningsbeskedetfrån Flygvapnets officershögskola avgjorde saken. Tillfälligt.– Jag började där och läste bland annat flygteknik i två år,men kände att det inte riktigt var min grej.Dessutom hade intresset för aktier påverkat utbildningsplanerna.1988 började Lars på Handelshögskolan i Umeå.– Bland det första jag gjorde här var att gå med i flygklubben,eftersom jag året innan tagit flygcertifikat. Jag har faktiskt fortsattatt vara revisor i klubben ändå till februari 2006.Snart hade han också skaffat sommarjobb på Sparbanken iUmeå. En lärorik praktik, då han fick arbeta med privatrådgivning,och jobbet blev alltmer varaktigt.– 1992, efter civilekonomexamen, fick jag en förfrågan omatt börja forska, berättar Lars. Och så blev det, efter en tid –även om de följande åren till stor del kom att ägnas åt undervisning,något som tycks ha passat både honom själv och studenternabra – och 2001 erhöll Lars Handelshögskolans pedagogiskapris.2003 lade han fram sin avhandling, som i korthet handlar omhur mindre företag och kommunala bostadsbolag hanterar sinafinansiella resurser. Det ledde till en ny utmärkelse, från svenskaVitterhetsakademien, och allt fler uppdrag inom högskolan– som handledare, i forsknings- och programkommittéer, projektgrupperoch ledningsgrupper för USBE.Som ny rektor vill han vårda och utveckla USBE:s identitet,inte minst sedan skolan ifjol erhållit den prestigefyllda internationellaackrediteringen EQUIS. Det är en bekräftelse påskolans kvalitet, men den ställer också krav på fortsatta förbättringar,säger Lars Lindbergh.– Vi har utarbetat ett antal åtgärdspaket. Närmast står en omorganisation– till tydligare ansvarsområden med tillhörandeutvecklingsmöjligheter – som förhoppningsvis ska leda till”mer” tid för annat. Mina kollegor har så många goda idéersom borde få utrymme att ta form!Lika positiv är han i synen på studenterna.– De är verkligen bra. Både kunskapsmässigt och för att deär realistiska och handlingskraftiga, säger han och berättar hurstudenterna under året ordnat casetävlingar, seminarier, gästföreläsningaroch nu senast diplomeringsbalen i mitten av maj.– Jag har fått allt mer klart för mig hur viktigt det är att studenternaska få studenterfarenheter och inte ”bara” läsa böckeroch lösa uppgifter.Han framhåller den sociala dimensionen, att förhålla sig tillandra studenter, lärare och företag. Det är viktigt inte minst förstudenter som nyss flyttat hemifrån och är öppna för att sökanya nätverk – liksom för gästlärare och gäststudenter, som haftmycket gott att säga om det sociala klimatet i Umeå.– Samma sak gäller för lärarna. Här sitter de i mån av tidmed öppen dörr till rummet, det är bara att knacka på. Det ärviktigt för oss, både för studenter och lärare, att kontakten ärså bra!Det är uppenbart att Lars Lindbergh tycker om sitt jobb –även om det inskränker på tiden med familjen och träningsmöjligheterna.– Det är bara att inse att det inte kan bli lika regelbundetsom förr. Men sommaren ger vissa öppningar – och det är fintatt få ta en löptur runt Nydalasjön!Text Michael NordvallBild Samuel Bengtson14 aktum • juni 5/20 07

Umeå universitetmed på NoliaI hall 2, monter 276, visarUmeå universitet upp delarav sin verksamhet vid StoraNolia i början av augusti.Maria Hammarström, informationsenheten, samordnaruniversitetets deltagande i Noliamässan.UPCRS r u taStora Nolia, som brukar locka upp emot 130 000besökare, arrangeras i år från och med lördagenden 4 augusti till och med söndagen den 12 augusti.Mässan omfattar med andra ord hela niodagar.Umeå universitet har i hall 2 en monter på51 kvadratmeter. Monternummer är 276.– Montern är avlång, med måtten 17x3 meter,berättar projektledare Maria Hammarström vidUmeå universitets informationsenhet. Vår avsiktär att på något diskret sätt, gärna med blommor,dela upp montern i två delar. Den ena delen gerfakta och information om vår utbildning ochforskning. Den andra delen påminner om ettgalleri, där en utställning av stjärnfotograf JensAssurs uppmärksammade bilder av livet vid Umeåuniversitet visas. Detta hoppas vi blir en lugnoch uppskattad oas mitt i den brusande Noliamässan.Utställningen görs i samarbete med Bildmuseet.Våra fem fakulteter disponerar i princip tvådagar var i montern, där de olika institutionernaoch enheterna kan visa upp sina verksamheterpå olika sätt. Även Demografiska databasenoch Idrottshögskolan kommer att finnas på plats.Text Stefan LybeckBild Mattias PetterssonFrån årsskiftet 2006/2007 gäller ändraderutiner för lärarsupport av Pingpong ochMarratech (e-möten). CUT som tidigare ansvaradeför både utbildning, teknisk- ochanvändarsupport för dessa system har sombekant upphört och stödfunktionerna kringsystemen har delats upp mellan UPC ochUmdac. Uppdelningen ser ut som följande:teknisk support ges av Umdac (ankn 6300),utbildning och pedagogiskt användarstödges av UPC (Pingpong, ankn 7554, Marratechankn 7724). Ibland kan det vara svårt attav-göra om det är en teknisk eller pedagogiskfråga man har, ofta hänger de två dessutomsamman. Vi på UPC kommer tillsammansmed Umdac därför att göra vårt bästaför att ni ska få bästa möjliga stöd oavsettvart ni vänder er.I och med lanseringen av det nya”Handlingsprogrammet för Umeå universitet2007–2009” så har även det Pedagogiskahandlingsprogrammet som kom 2002 fåttnytt liv! UPC har av rektor fått till uppgiftatt följa upp hur programmet använts utei verksamheten och att ge förslag till enimplementeringsmodell för programmetfram till 31 december 2009. Så ni lär höramer om detta framöver. Vi kan redan flaggaför att det blir ett releaseparty under höstendå det pedagogiska handlingsprogrammetsjösätts på nytt!UPC erbjuder en ny engelsk kurs tillhösten ”Teaching and Learning in a secondlanguage”. Den vänder sig till lärare sombedriver undervisning på ett annat språk änsitt modersmål. Anmälningar tas emot ändafram till 31 augusti och kursen startar 26september. Titta gärna in på vår hemsida föratt läsa mer om kursen.Ha en solig sommar hälsar hela UPC!R R r e k t o r s r u taMotstridiga budskapom universitetets tillståndUniversitetets ekonomi bygger på atti stort sett alla pengar ligger ute i verksamhetenoch att varje del måste bära sinaegna kostnader Möjligheterna att låta vissaverksamheter ”subventionera” andra äri stort sett obefintliga. Det är mot dennabakgrund som universitetet den senastetiden har tvingats varsla ett antal lärare ochbesluta om institutionssammanslagningar.Ibland är det svårt att få budskapen attgå ihop. Samtidigt som vissa utbildningarhar ett högt söktryck har andra katastrofaltfå sökande. Samtidigt som det går bra föruniversitetet förlorar en del anställda sinatjänster. Samtidigt som det är ekonomiskkris på vissa håll ber vi andra att användedet outnyttjade myndighetskapitalet.Ibland får jag frågan varför vi inte användermyndighetskapitalet för att stöttainstitutioner i knipa. Men det kapitalet liggerinte på något centralt konto, utan utei verksamheten. Jag har nu uppmanat desom har ett myndighetskapital som överstigertio procent att presentera en plan förhur det ska användas till strategiska satsningar– satsningar som gör att vi står starkai ett långsiktigt perspektiv, inte att skjutanödvändiga omställningar ett par terminerframför oss. Kemisatsningen är ett gott exempelpå detta. Trots att man tvingats reducerapersonalstyrkan har man också arbetatoffensivt för att nå visionen om ”KBC 2010”.Det är mycket smärtsamt att behövavarsla personal, extra tungt blir det när detgäller unga nydisputerade. Vi för därfördiskussioner med personalorganisationernaom vilka principer som ska gälla vidövertalighet, jag hoppas att vi ska nå framtill en samsyn om att Umeå universitetsframtid till stor del hänger på att vi förmårbehålla våra vetenskapligt kompetentalärare.Göran SandbergRektoraktum • juni 5/20 07 15

i l d r u ta nBRNTK: s nya kårhus Origo invigtI dagarna tre invigdes NTK:s nya kårhus Origo: förstadagen officiellt, andra dagen kom studenterna och tredjedagen var öppen för den så kallade allmänheten.– Det har varit en stor ära att uppföra och nu få inviga vårt nyakårhus tillsammans med Umeå universitet, Umeå kommun ochAkademiska hus. Utan dessa tre aktörer hade huset knappastblivit verklighet, säger NTK:s kårordförande Pernilla Lindén.Kårhuset Origo ligger nära Iksu Sportcenter och omfattardryga 400 kvadratmeter. Husets inredning speglar på olika sättteknik och naturvetenskap. Väggarna är dekorerade med blad,kretskort och kugghjul. Ljudsystemet består av hela 854 högtalareoch inom kort kommer det att finnas en interaktiv bar mitt i huset.Kårhuset kommer förhoppningsvis att bli en kontaktyta, enskärningspunkt, där studenter och näringsliv möts. För närvarandeär Umeå Energi, SEB, Sveriges Ingenjörer, SIF och Indexator klarasom samarbetspartner.Text Stefan LybeckBild Samuel Bengtsson16 aktum • juni 5/20 07

aktuellt i bildmuseetSommaröppet 20.6 - 19.8ons-sön 12-17Välkommen!t o m 2.9 2007Jens AssurI Can See the World from HereSkate CulturePontus Alv (Sverige),Cheryl Dunn / Mark Gonzales(USA), Gardar Eide Einarsson(Norge / USA), Marius Engh(Norge), Wiebke Groesch /Frank Metzger (Tyskland),Tuukka Kaila (Finland /Storbritannien),Jakob Kolding (Danmark /Tyskland), Fred Mortagne(Frankrike), Mike O’Meally(Australien), Scott Pommier(Kanada), Tommy Solstad(Norge), Craig Stecyk (USA),Deanna Templeton (USA),Ed Templeton (USA)As Serious as Your LifeEmily-Jane Major, Chino Otsuka,Liv PenningtonPOURS r u taI Aktums decembernummer från ifjol uttryckte jag förhoppningen attUtvecklingsrådet skulle bevilja våransökan om pengar för ett lönebildningsprojekt.Nu har detta skett ochprojektet har startat. Vi kommeratt ha nytta av erfarenheterna frånden arbetsvärderingsmodell vi tilllämpar.Många institutioner har välfungerande lönekriterier. Arbetetmed lönekartläggningen fråni fjol som JämO godkänt, och densom håller på att avslutas nu, ärockså viktiga kunskaper vi tar medoss in i det nya projektet.Men den stora utmaningen liggeri att ta fram specifika lönekriterier,baserade på UmU:s lönepolitikoch anpassade till institutionernasoch enheternas framgångsfaktorer.Projektet hänger intimt sammanmed övriga projekt som Utvecklingsrådetstödjer inom ramen för SatsaFriskt.Den förra spalten handlade omkompetensförsörjning. Lönebildningenär en viktig aspekt på dennaprocess. Lönebildningen handlarnämligen om ett sätt att tydliggörade krav som verksamheten ställer påvåra anställda. Alla har rätt att vetapå vilken grund lönen sätts och hurlönen hänger samman med framgångsfaktorernaoch tillämpningenav lönekriterierna. Lönebildningsprojektetska därför också kunnabidra till en fördjupad förståelse förde villkor som vårt universitet haratt hantera när förändringstaktenaccelererar.Under de kommande åren är detviktigt att vårt universitet utnyttjarmöjligheterna att stärka vår konkurrensförmågainom alla områden.Kompetensförsörjningen ska tillexempel karakteriseras av kortareledtider samt bidra till en generellkompetenshöjning och ett effektivareresursnyttjande. Trevlig sommar.Besöksadress: Gammlia • Öppet: tis–lör 12–16, sön 12-17, månstängt. Fri entré, tel 090-786 52 27 • www.bildmuseet.umu.seJohnny KarlssonPersonalchefaktum • juni 5/20 07 17

S !S Y N P U N K T E NVarför är det inte tystpå Universitetsbiblioteket?Det byggs och byggs om på Universitetsbiblioteket.Nu är det vår entré och lånehallsom står i tur. Byggandet skaparolägenheter för både besökare och personal.Men målet är att de senaste årensförändringar ska leda till ett biblioteksom blir ännu bättre för våra användare.Vi vill att alla ska finna sitt UB; antingenman vill studera i tystnad, lösa problemi en grupp eller arbeta framför datorn.Det är för våra användare vi byggerom. UB som fysisk miljö har blivit alltviktigare samtidigt som vår närvaro ochvår service på Nätet expanderar. Umeåuniversitetsbibliotek är för ett ökandeantal människor den självklara studiemiljön.Det är framförallt studenternas arbetsplats.Och dagens studenter ska självständigtkunna lösa problem, hitta relevantinformation och arbeta i studiegrupper.Det gör att det också behövs runda bord,grupprum och fler datorer. UB är universitetetsviktigaste lärandeinstitution.UB förser idag våra 3 000 dagliga användaremed omkring 1 500 studieplatser,mer än 200 publika datorer och ett stortantal bokningsbara grupprum. I flera avvåra salar och rum råder tystnad, medanman i andra får samtala.Universitetsbibliotekens roll har utvidgatsoch förändrats det senaste decenniet.Gamla funktioner och boksamlingarfinns kvar, byggs ut och byggs om. UBhar också blivit virtuellt och är fyllt medinformationsteknik. Särskilt för forskarnakaraktäriseras vi idag till stor del avvåra elektroniska resurser: kataloger, databaser,elektroniska tidskrifter, e-böckeroch mycket mer. Men trots att Umeåuniversitet satsar omkring 17 miljonerkronor på e-tidskrifter och databaser,tycks vissa tro att allt finns gratis ”på Nätet”.Vi undervisar också studenter ochforskare så att de ska kunna hitta det debehöver. Gamla och värdefulla böckeroch handskrifter digitaliseras för att görasmer tillgängliga.Vårt eget projekt med att digitaliseraäldre skrifter är ett föredöme. Umeå universitetsbibliotekbreder ut sig i två skildarumsliga dimensioner: en som du nårfrån din persondator och en som du möternär du går in i på huvudbiblioteket,medicinska biblioteket eller befinner digvid en studieplats eller i ett grupprum påUniversum. Och i allt större utsträckningvävs dessa rum samman när datorernasnärvaro i UB:s lokaler nu blir mer ochmer påtaglig. Vi vet nu också att våra besökareuppskattar förändringarna. Menvisst kan vi bli bättre. Inredningen kanbli mer funktionell och det måste bli lätttareatt hitta på UB. Det ska också blilättare att finna det man söker på vårahemsidor.Kjell JonssonÖverbibliotekaries a c o / s u l fSFriskvårdstimmenUmeå universitet vill satsa på friskvård för personalen, något som vi från Saco:s sida är mycketpositiva till. Förutom det allmänna välbefinnandet som fysisk träning ger har friskvård visat sigvara ett bra sätt att hålla nere sjukskrivningarna och i det sammanhanget är det en förmån att fåmöjlighet att motionera under arbetstid. Tid är för de allra flesta en bristvara. Att hinna träna mellanmatinköp, dagishämtningar, städning, matlagning, tvättning, vård av sjuka barn, vård av sjukaföräldrar och andra ”obligatoriska” göromål kan vara svårt. Samtidigt är det en investering, bådeför den enskilde och för arbetsgivaren, att man som anställd håller sig i god fysisk form eftersomkroppen då både håller längre och bättre orkar med alla de krav som ställs från olika håll. Se tillatt du som anställd verkligen utnyttjar avtalet som säger att För att förebygga arbetsskador ochskapa en bättre arbetsmiljö ges alla anställda möjlighet att bedriva friskvårdsaktivitet en (1) timmaper vecka på betald arbetstid.Så inför hösten: Försäkra dig om att friskvårdsaktiviteten 1 timme per vecka på betald arbetstidfinns med i din tjänstgöringsplan, det är en verklig fysisk timme och inte en virtuell sådan. Setill att utrymmet verkligen finns för dig i din tjänst och att du utnyttjar det. Förmånen är förståsbåde en rättighet och en skyldighet.Berit Aronsson för SACOENS besökerinstitutioneroch centrumbildningar– Vi vill veta hur man ute i verksamhetenser på samverkan ochpå vilket sätt de vill jobba meddessa frågor, säger Malin Vikström,informatör vid ENS, enheten förnäringsliv och samhälle. Vi vill ocksåvisa på några goda exempel avsamverkan för att inspirera till flersamarbeten.Kontakter kommer att tasfrån mitten av juni och arbetet skavara slutfört i mitten av oktober.För mer information, kontaktatf enhetschef Jan-Erik Ögren tel:090-786 62 00.18 aktum • juni 5/20 07

Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen och vinn!Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor från Akademibokhandeln.n ä s ta n s i s tN SYRKESMILJÖ BULLRA SKYMTATS KR IDAG DUBBELPREFIXVASSBÅTBRORSONSÄNDARTYP NSVAREHARFIBULAGIRA!!!AVSET.EX.RASPYTTRADESSYRESUGEN HOPLJUDARVSMASSAARRANGERADVÄST OM STAN TILLRÄTTAVISAS SAGOTANTORIMLIG MEJDON LITT.TYP AB I MADRID GRUNDLAGPYTTELITENKOLELITIASISUNDERMÅLIGRUND VIKUTGÅVA 3-METALLFORDONSKÖPÄLGHONA SPRÄNGÄMNEETT LÄGETRAFIKBOLAG HÄSTSPELTRAVARTYPSLÄPPAENHETSTYPIDAGMYNTNOBELPRIST.PRONOMENTAKTGIVAREÄRENDEREGNBÅDARHJÖRNEBLADLÅNGSTRÅVÄXTFAMILJB ONDDOKT ORIHOPSLÅADANABILPÅFORNPREFIXBIKINIDELOHYRETYPHYVENSSLAGYTADAMRUMANGREPPDONERARUNDHULTÖVERLÄGGNINGSKOLFACKINFODRASTENNSYDONHF -07Vinnare av korsordstävlingen i Aktum nummer 4/2007 blev Per Lundholm, Kemi. Ditt presentkort från Akademibokhandeln på250 kronor är på väg! Lösningen av detta korsord ska vara redaktionen tillhanda senast den 10 september. /redNamn ______________________________________________________ Arbetsplats __________________________________________________aktum • juni 5/20 07 19

Avsändare:Umeå universitet901 87 UmeåBMKm å n a d e n s k å s e r iBild jonas ericsonSommar. Det var när mamma packade in migoch mina tre bröder i vår lilla gröna Passatoch körde från Umeå ner till Öland. Nu gårju tiden så fort. Men det var på den långa tiden,barnkammartiden, när ett sommarlovfortfarande kändes oändligt.När det var dags för glass när jag var litenfick vi oftast inte välja själva utan pappa köp-Somrarna är kortare nu, noterarFrida Fjällström, vikarierande informatörpå samhällsvetenskapliga fakulteten.te chokladpuck till alla. Det var en liten vaniljglassmed ett tunt täcke av mörk choklad.Tråkig. Men ”hellre äta chokladpuck tillsammansän storstrut ensam” kan ha varit ett slagsmotto i vår stora familj.En dag hände dock en märkvärdig sak somjag fortfarande tjugo år efteråt minns. Vi varpå väg ner till Öland och hade stannat för attäta och sedan skulle vi barn få en glass. Ävenom mamma nog förstod att vi inte skulle orkaäta upp hela glassen så fick var och en av ossen strut med många kulor, strössel och grädde.Detta var en så speciell händelse att jagaldrig glömde den.På Öland dansade vi för övrigt med Carolarunt midsommarstången. Jag klev i enmyrstack när jag spionerade på en kille. Vifick varsin hundralapp som fickpengar ochmin lillebror växlade hela till enkronor (detfanns nämligen automater med tuggumminoch leksaker). Vi gömde oss bakom enaroch lekte att vi var troll. I kafeterian såg vi”V” på tv.I sommar ska jag och min dotter Saga åkatill Gröna lund och åka så mycket karusell viorkar (och antagligen äta så mycket glass viorkar också). Jag har svårt att tänka mig attefter all glass hon har ätit, att hon om tjugoår ska minnas en viss glass som något särskilt.Men jag hoppas att hon minns just det att vivar tillsammans, hade roligt och skrattade tillsammans.Ofta kan det kännas som att dagarna gåråt, förutom att arbeta, till att städa, laga mat,diska, plocka undan, och sedan på kvällen liggai soffan och se på till exempel Desperatehousewives (det kan ju vara intressant ur ettmedie- och kommunikationsvetenskapligtperspektiv). Och i reklampausen kan manpassa på att gå och hänga upp tvätten. Ändåfinns det roliga så nära, ta sig tid att spela SuperMario bros med dottern och skratta åt någonfigur så man får ont i magen.Förra sommaren var jag och min dotter iKarlstad och hälsade på min lillebror (intehan som växlade hundralappen). Vi åkte medhans båt på Vänern och klev iland på en ö föratt bada och sola. Där blev Saga biten i tånav en myra. Hon är nu lite skeptisk till att åkadit igen i sommar och jag anar att den hemskamyrupplevelsen ligger bakom. Vem vet,när hon om tjugo år tänker tillbaka på densommaren kanske det är just den händelsenhon kommer att minnas.20 aktum • juni 5/20 07Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon 786 99 45 eller via e-post .