Att gå i pensionär ingen barnlekVid 55 ser många fram emot pensionen. Funderar påatt trappa ned för att få mer tid för umgänge ochintressen. Men när avskedet närmar sig kommer oftaen oro. För hur är det egentligen att skiljas från någotsom tagit så stor del av ens liv som arbetet? aktum • juni 5/20 07
Planera din pension – ochbli en lycklig pensionär.Kanske är det typiskt svenskt, det där att genast fråga folk vadde jobbar med. Arbetet anses vara av central betydelse för våridentitet – och är ofta det. Både för vår självsyn och för hur vitror att andra uppfattar oss.Därför är det inte konstigt att många nalkas pensioneringenmed en viss bävan. Vad ska man göra nu? Kommer jag attbehövas, bli tagen på allvar? Det är ju inte bara titeln och yrketman lämnar utan också en gemenskap med arbetskamrateroch kontakter, en social plattform där man fått göra nyttaoch fått bekräftelse.Triple Helix-salen i Samverkanshuset var fullsatt när Medarbetarcentrumbjudit in till seminarium kring Ulla Holms bok ”Attgå i pension är ingen barnlek”. Inte att undra på, med tanke påde stora pensionsavgångar som väntar när 40-talisterna närmarsig de 65. De närmsta åren kommer fler än 100 000 personerårligen att lämna arbetslivet för att gå i ålderspension.Ulla Holm berättar att hon själv, som docent i pedagogikoch legitimerad både som psykolog och psykoterapeut, kändestor oro inför att lämna det yrke som också var hennes storaintresse.– Hur skulle jag hitta en tillvaro som var lika spännandeoch meningsfull? frågar hon och det är knappt man tror hennenär hon senare berättar att hon nu hunnit fylla 70 år.För egen del angrep hon problemet som den forskare honvar. Genom att fördjupa sig i den – inte alltför utbredda – forskningsom fanns i ämnet. Till hennes förfäran handlade mycketom trauman och plötsliga dödsfall.En helt annan bild framträdde i det forskningsprojekt somligger till grund för boken, där hon intervjuat ett hundratalblivande och nyblivna pensionärer. Det visade sig att de allraflesta såg positivt på pensioneringen och trivdes alldeles utmärktnär den väl var ett faktum. Både internationell och svenskforskning visar också att trivseln inte påverkas av kön, etnisktillhörighet eller vilken typ av jobb man haft.– Det mest positiva var att alla jag intervjuade var så öppnaför att prata om existentiella frågor. Det var tydligt att de självahade funderat både kring döden och meningen med livet.Hon överraskades också av den variationsbredd hon mötte,hur personerna valt de mest skilda vägar och lösningar i sinanya liv. Ändå fanns det tydliga mönster, både positiva ochnegativa.– En bra strategi är att se om sitt hus, att tidigt börja förberedasig mentalt för hur man vill ha sin pensionstid. Kanske gåmed i en förening i god tid före pensioneringen för att få englidande övergång.Det visade sig nämligen att de som planerat för avskedetfrån yrkeslivet var de som trivdes bäst – oavsett om planen varatt fortsätta jobba på deltid, att gå in för någon hobby, ägnasig åt barnbarnen eller något annat. Det viktiga, förklarar UllaHolm, är att hitta en ny struktur i livet och något meningsfulltatt göra.Riskgruppen är de som helt ger upp sina vanor. De som intetar vara på sin ökade fritid utan undviker uppdrag och krav föratt inte bli bundna. Liksom de som lägger för stort fokus påålder eller krämpor.Svårast är det ofta för dem som vantrivts redan under arbetslivet,och är bittra över hur livet varit.– Man brukar säga att bitterhet är ilska man inte kommitigenom, en låsning. Då kan man behöva hjälp att bearbeta detför att kunna acceptera att ”så här blev mitt liv”, så att mankan gå vidare, säger Ulla Holm.Själv hör hon helt klart till den kategori pensionärer somtrivs med livet.– Ja, jag tänker fortsätta att ta meningsfulla uppdrag så längejag orkar och är efterfrågad. Gärna hjälpande uppgifter, kanskei en frivilligorganisation – det känns som att jag har merork för att hjälpa andra nu än när jag hade det som heltidsjobb!Nu spelar det inte så stor roll om Ulla Holm tituleras terapeut,författare eller pensionär. Hon kommer att fortsätta delamed sig av sina och andras erfarenheter kring pensioneringen– och kommer faktiskt tillbaka till Umeå <strong>universitet</strong> redan ihöst.Text Michael NordvallBild Samuel Bengtsonaktum • juni 5/20 07