Bo socken - Hallsbergs kommun

Bo sockenKulturmiljöeri Hallsbergs kommunSköllerstaVibyHallsbergSvennevadBoDe fem socknarna i Hallsbergs kommun25

Bo socken26

Bo socken3f3b3d3e3a3g5b5aHjortkvarn3cAvern4123,5 kmBo socken27

Bo socken1 Väg 51, Sköllersta- ÖrmonVägmiljöRullstensåsen som sträcker sig genom kommunensöstra del, har sedan mycket länge fungeratsom farled och landsväg. Nuvarande riksväg 51följer fortfarande åsens sträckning och är såledesen väg med mycket lång kontinuitet.HistorikPålsbodaåsen/Svennevadsåsen är ett resultat av vårsenaste istid och utgörs av ett stråk av grussträngari nord-sydlig riktning. Dessa grussträngar,så kallade rullstensåsar, uppstod genom att grusoch sand samlades i sprickor i inlandsisen ochblev efter isens avsmältning kvar som grusåsar ilandskapet. Pålsbodaåsen/Svennevadsåsensträcker sig genom hela kommunens östra del,från länsgränsen i söder och vidare upp mot Sköllersta.Åsen fortsätter därefter vidare mot Norrbyåsoch Glanshammar. Då åsen var både torr ochjämn i förhållande till den omkringliggande terrängenfick den tidigt betydelse som färdväg mellande södra skogsbygderna och Närke. Utmeddenna farled förlades med tiden ett flertal bosättningar,gravfält, försvarsanläggningar m m. Gravfältsom vittnar om tidig bosättning utmed vägenfinns bl a vid Egeby, Svennevad och Glottra. Vidförkastningsbranten, på vardera sidan om landsvä-På flera håll finns äldre vägsträckningar bevarade intill den nuvarandevägen, som här vid Emma där även den gamla stenvalvsbron från 1766finns kvar.gen, uppfördes under järnåldern två pampiga fornborgar.Kanske bevakade man därifrån forna tidersresenärer mellan Östgötabygden och Närkeslätten.I den bördiga övergångsbygden norr om förkastningenuppkom ett tidigt bygdecentrum kringUllavi, Egeby och Sörby. I Sköllersta anlades undermedeltiden en kyrka, men traktens lokala centrumvar länge knutet till Sörby, där det fannsgästgiveri, tinghus och handelsbod. Bosättningarförekom även söder om förkastningsbranten. VidSotterns västra strand, vid det vad som åsen bildadeöver Svennevadsån, kom människor tidigtatt slå sig ner, liksom vid Glottrasjön en bit längresöderut. Även slättlandskapet vid sjön Avern haren relativt lång historia av mänsklig bosättning.Pålsboda och Hjortkvarn är däremot båda relativtunga samhällen. Pålsboda växte fram i den knutpunktsom bildades där Västra stambanan korsadelandsvägen under 1800-talets senare del, medanHjortkvarn huvudsakligen växt fram under 1900-talet. En hel del mindre byggnader, i form av torpoch backstugor på ofri grund, växte fram utmedlandsvägen under främst 1700- och 1800-talen.En koncentration av småstugor tillhörande jordlösahantverkare och daglönare fanns t ex straxsöder om Åkerby.För att förse resande med mat och nattlogiuppfördes gästgiverier utmed vägen. Gästgiverierhar funnits i Sörby, Pålsboda, Svennevad ochEmma. Gästgiveriet i Svennevad upphörde i ochmed att ”Gästis” i Pålsboda öppnade.Då vägen korsas av flera vattendrag har behovetav broar funnits sedan länge. De första varsannolikt enkla träkonstruktioner men under1700-talet byggdes ståtliga stenvalvsbroar över destörre vattendragen, dvs Emmaån, Hjortkvarnsånoch Svennevadsån.Fram till bilismens inträde under 1900-taletsbörjan bestod landsvägen mellan Örmon ochSköllersta av en smal och enkel grusväg. I ochmed att bilarna blev allt vanligare ställdes nyakrav på vägarnas komfort och bärighet. Under1900-talet har denna vägsträcka genomgått en delförändringar. Exempelvis har vissa kurvor rätatsoch vissa vägsträckor dragits om. Exempelvis flyttadesen vägsträcka vid Pålsboda en bit västerut isamband med att en station anlades utmed dennybyggda Västra stambanan. Dessutom har själva28

Bo sockengruset i åsen varit eftertraktat, bl a till vägbyggenoch betongindustri, vilket har resulterat i stora hålefter täkter i åsens sidor, exempelvis vid Hjortkvarnoch Emma. I Pålsboda schaktades dessutomstora delar av åsen bort för att ge plats åtjärnvägen. Vägen belades i omgångar under 1940-och 50-talen.SköllerstaKulturmiljöRiksväg 51 följer än idag den nord-sydliga åsryggensom sträcker sig från det svagt kuperade odlingslandskapetsöder om Sköllersta, uppförförkastningsbranten och vidare genom skogsbygdenner mot Örmon. Åsen är delvis mycket tydlig,framförallt på sträckan mellan Pålsboda och Svennevad.Utmed i stort sett hela vägen genomskogsbygden omges vägen av ett smalt odlingsstråkmed småskalig bebyggelse. Vid sjön Avernöppnar sig landskapet i en mindre slättbygd, därBo gods genom långvarigt ägarskap påverkat bådelandskap och bebyggelse. Utmed vägen finns ettflertal milstenar och tre stenvalvsbroar.Av de gamla gästgiveribyggnaderna finns idagtvå kvar, nämligen fd ”Gästis” i Pålsboda och”Emma krog” i Stora Emma. I Svennevad liggerden småskaliga bebyggelsen tätt intill vägen, vilketpåminner oss om att vägen i äldre tider hadeen mycket smalare utbredning i sidled. Vidarekantas vägen av två fornborgar, Tarsta borg ochOmhällsborg, samt Sköllersta härads gamla avrättningsplatsinvid Källbergsbackberget.Vägen följer mjukt åsens topografi och ger ennära upplevelse av landskapet och den omgivandekulturmiljön. Det småskaliga odlingslandskapetutmed vägen samt bebyggelsemiljöer, som exempelvisden sammanhållna bymiljön Glottra, utgöräven de viktiga delar i den totala kulturmiljön.PålsbodaHjortkvarnVäg 51 mellan Sköllersta och Örmon har enlång kontinuitet som farled och landsväg. Trotsasfaltbeläggning och viss modifiering av breddoch sträckning har vägen kvar mycket av sinsmala och marknära landsvägskaraktär. Miljönsom helhet får därför anses vara av mycket högtkulturhistoriskt värde.0 2 000 4 000meter1 Väg 51, Sköllersta - Örmon.(Till vägmiljön angränsar följande kulturmiljöer: 2 Emma, 3 Boområdet,5 Hjortkvarns tätort , 19 a Odlingslandskapet Tarsta -Ullavi, 19 b Ullavi, 19 e Tarsta - Omhällsberg, 23 Pålsboda tätort, 25Svennevads kyrkby, 27 Glottra.)29

Bo socken1 Väg 51, Sköllersta - ÖrmonSocken/Församling: Bo, Sköllersta, SvennevadEkonomiskt kartblad: 10F 1e, 10F 0e, 9F 9e, 9F 8e, 9F 8f, 9F7f. 9F6f, 9F 5f, 9F 4f/ 105 14, 105 04, 095 94, 09584, 095 85,095 75, 095 65, 095 55, 095 45Koordinater: X 6542370/Y 1476940Riktlinjer- För att bevara den kulturhistoriskt värdefulla vägmiljönkrävs att vägen får behålla sin sträckning. Milstolpar och stenbroarunderhålls och bevaras. Vid eventuell ombyggnad ochunderhåll av vägen bör stor hänsyn tas till vägens kulturhistoriskavärden. Omfattande rätning och breddning av vägenbör undvikas liksom utfyllnad och skärning i kuperad terräng.- Det till vägmiljön angränsande odlingslandskapet bör äveni fortsättningen hävdas.- Underhåll och eventuell ombyggnad av bebyggelsen skautföras varsamt och på ett sådant sätt att byggnadernas ursprungligakaraktär bevaras. Vid eventuell ny bebyggelse skahänsyn tas till den omkringliggande miljön vad gäller byggnadensutformning och placering.- Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap lagen om kulturminnenm m (KML 1988:950). För att de kulturhistorisktvärdefulla miljöerna ska bevaras krävs att kulturminneslagenefterlevs. Markingrepp som berör fornlämning ellerfornlämningsområde kräver tillstånd från Länsstyrelsen.Värdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarm mI Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80) ingår:Bo socken13 Bo 16:3 (tidigare Bo 1:1), fd Emma skola, fd skolbyggnad,bod98 Bo 32:3 (tidigare Bo 1:1), Malmstorp, bostadshus, uthussamt 1, 3, 38, 59, 93, 97, 98 se 3 Bo-området, 108, 110, 112,117, 118, 124 se 5 Hjortkvarns tätort och 14 se 2 EmmaSköllersta socken42 Backa 1:5, Gullvivan, Bostadshus, bod44 Folkasbo 2:1, Pålsboda kyrka, kyrkobyggnad, klockstapel82 Sköllersta-Sörby 8:2 (tidigare Sörby 8:1), bostadshus, bod95 Åkerby 1:10, bostadshus, bod96 Åkerby 1:15, bostadshus, bodsamt 43, 45, 49 se 23 Pålsboda tätortSvennevads socken9 Bjurhulta 1:3, Lilla Falsgärde, bostadshus, bodar33 Haddebo 2:6 (tidigare Ingelsgård 21), Ingemanstorp, fdsoldattorp, bod40 Svennevads Prästgård 1:1 (tidigare Prästgården 1:1),Nytorp, bostadshus, bod79 Svennevadsby 4:6, bostadshus, bodar och ekonomilänga83 Lund 3:5 (tidigare Sättra soldattorp 1:1), fd soldattorp,bod84 Södra Sättran 1:3 (tidigare Sättran Södra 1:1) bostadshus,bod87 Ässtugan 1:11, bostadshus, två flyglar, uthus88 Ässtugan 1:13 (tidigare Ässtugan 1:11), bostadshus, bodoch ekonomilängaSamt 42, 52, 53, 59-72 se 25 Svennevads kyrkby och 18-25 se27 GlottraI Länsstyrelsens bevarandeprogram för länets odlingslandskap(1993) ingår:61:5 Bo-Hjortkvarn (del av)I Ängs- och hagmarker i Örebro län (1995) ingår:61:56 Kulltorp61:60 Södra Sättran61:78 ÖrmonSamt 61:61 se 27 GlottraI Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister ingår:Bo socken7 Milsten10 Rest sten, ”drängsten”45 Milsten52 Stenvalvsbro, byggd 1766Samt 6, 8 se 2 EmmaSköllersta socken4 Gravfält23 Gravfält29 Gravfält45 Stensättning48 Milsten49 Milsten98 Källbergsstenen, plats med tradition99 Torplämning100 Avrättningsplats113 GravfältSamt 6, 115 se 19 b Ullavi, 98-100 se 19 e Tarsta-OmhällsbergSvennevads socken1 Gravfält2 Milsten10 Milsten12 Gravfält18 MilstenSamt 19 se 25 Svennevads kyrkby och 15-17 se 27 Glottra30

Bo socken2 EmmaVägmiljö, Gästgiverimiljö, Odlingslandskap,TingsplatsUtmed den gamla landsvägen mellan Östergötlandoch Närke ligger den gamla gästgiverigårdenEmma.HistorikEmma, som längre tillbaka i tiden även kalladesImma, bestod enligt 1556 års jordebok av två gårdar.Vid gården Stora Emma startade under 1600-talet Närkes första gästgiveri. Gästgiveriet, sompå 1688 års karta kallas ”Emma krog”, kom senareatt ingå i det år 1735 instiftade Bo fideikommiss.Vid gästgiveriet hölls hästar för landsvägens resenärer.En del av arrendet från Emma krog gickvarje år till underhållet av Bo kapellkyrka. Vidgästgivaregården, som även fungerade som tingshus,hölls årligen marknad. Sedan krogrörelsenupphört, inrymdes både skola och ett snickeri iden gamla krogbyggnaden. 1913 flyttades skolverksamhetentill en nyuppförd skolbyggnad,drygt två kilometer söder om Stora Emma.Över Emmaån byggdes år 1766 en ny ståtligstenbro, som enligt traditionen lär ha byggts införett väntat kungligt resesällskap. De kungliga togdock en annan väg och passerade därför aldrigden nybyggda bron. Den gamla landsvägen harunder 1900-talet rätats något vid Emma och enny bro uppförts. 1874 byggdes en smalspårig järnvägmellan Pålsboda och Finspång, som vidEmma passerade drygt 500 meter väster om gästgiveriet.Spåren revs sedan upp i början av 1960-talet. De sanka områdena utmed Emmaån gav ettrikt hö och utnyttjades i äldre tider flitigt somslåtterängar. En stor del av den forna ängsmarkenhar under 1900-talet övergått i lövskog eller odlatsupp som åker.Namnet Emma var ursprungligen namnet pånuvarande Emmaån, vars betydelse var ungefär’den dimmiga’.KulturmiljöInvid riksväg 51 i kommunens allra sydligaste delligger Stora och Lilla Emma. Området ligger påca 95-100 meter över havet och delas i nord-sydligriktning av väg 51. Genom området i öst-västligriktning slingrar sig Emmaån, vilken öster omvägen övergår i en fors. Utmed Emmaån, på varsida om vägen, sträcker sig ett mindre odlingslandskapsom i huvudsak består av åkermark.Den forssträcka som återfinns i områdets östra delär en av kommunens längsta. Här återfinns bl aden sällsynta sumpviolen.Söder om ån ligger gården Stora Emma. Huvudbyggnadenfrån 1700-talets början är i en våningmed gråvita putsfasader. På husets nordöstrasida ligger den gamla gästgiveribyggnaden, entimrad flygelbyggnad i en våning, troligen ävenStora Emma med den fd krogbyggnadentill höger i bild.31

Bo sockenden från 1700-talets första hälft. Norr om ån liggerdet som återstår av gården Lilla Emma. Dågårdens bostadshus brann ner under slutet av1900-talet, finns idag bara några bodar samt enekonomilänga kvar på tomten.Några meter väster om nuvarande vägsträckningfinns ännu den gamla vägsträckningen kvarsamt den gamla stenbron. På brons mittersta räckståndarefinns följande inskription: ”Bygd underfriherre Hamiltons höfdingetid år 1766”. 600 meternordväst om Stora Emma, där järnvägen mellanPålsboda och Finnspång tidigare passeradeEmmaån, finns lämningarna efter en järnvägsbro isten.Det gamla gästgiveriet vittnar tillsammans medden ålderdomliga landsvägen om äldre tiders färdlederoch transportsystem och får därför ansesvara av synnerligen högt kulturhistoriskt värde.VäxeltäppanFridhemEmmakärrenEmmLilla EmmaStora EmmaStenbroHjärtsjötorp2 EmmaEmmatorp0 250 500meter2 EmmaSocken/Församling: BoEkonomiskt kartblad: 095 55/9F 5fKoordinater: X 6526850/Y 1477310Riktlinjer- För att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön krävsatt underhåll och eventuell ombyggnad av bebyggelsen skautföras varsamt och på ett sådant sätt att byggnadernas ursprungligakaraktär bevaras och inte förvanskas. Vid eventuellny bebyggelse ska stor hänsyn tas till den omkringliggandemiljön vad gäller byggnadens utformning och placering.- För att den kulturhistoriskt värdefulla vägmiljön ska bevaraskrävs att den äldre vägsträckningen och stenbron underhållsoch bevaras. Rätning, omläggning, breddning ellerandra arbetsföretag som påtagligt förändrar vägens karaktärbör undvikas.- För att odlingslandskapets värden ska bevaras krävs attmarken även i fortsättningen hävdas. Odlingslandskapetsäldre drag, som oregelbundna åkrar, diken, slingrande bäckaroch vägar bör bibehållas.- Stenmurar och röjningsrösen i jordbruksmark, samt alléer,öppna diken m m omfattas av biotopskydd enligtmiljöbalken (MB 7 kap, 11§) och får ej skadas. De bör liksomåker- och vägrenar hållas öppna och rena från sly.- Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap lagen om kulturminnenm m (KML 1988:950). För att de kulturhistorisktvärdefulla miljöerna ska bevaras krävs att kulturminneslagenefterlevs. Markingrepp som berör fornlämning ellerfornlämningsområde kräver tillstånd från Länsstyrelsen.Värdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarm mI Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80) ingår:14 Emma 1:4 (tidigare Bo 1:1), bostadshus, fd gästgiveribyggnadoch ekonomilängor104 Lilla Emma 1:1, bostadshuset nedbrunnet, kvar finnsbara bodar och ekonomilängaI Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister ingår:6 Stenvalvsbro från 17668 Fd Emma gästgiveri32

Bo socken3 BoHistorikInvid sjön Avern, mellan Hjortkvarn och Bo slott,öppnar landskapet sig i en lokal slättbygd, omgivenav stora skogsområden. På denna slätt framträdderelativt tidigt ett lokalt bebyggelsecentrum.Fornlämningarna i området är få och är nästan allabelägna utmed Averns forna strandlinje. En mindrekoncentration finns kring Svalnäs, med bl aresterna av det som troligen varit en hällkista, dvsen grav från yngre stenåldern (ca 1800 f Kr). Iövrigt finns några enstaka järnåldersgravar, i formav stensättningar samt en treudd.Ett samlat godskomplex, med centrum kringBo gård, kan följas tillbaka till 1300-talet. Godsetmed den nuvarande omfattningen växte fram under1600-talet. Vid sekelskiftet 1600 ägdes deflesta hemmanen kring Bo gård av kungahuset.1623 skänktes ett flertal gårdar till den skotskeöversten Alexander Leslie som belöning för hansinsatser under trettiåriga kriget. Leslie köpte inytterligare några gårdar i trakten men sålde snartsitt godskomplex till Gustav Horn af Björneborg.Denne fortsatte i sin tur att utöka godset genomköp och byten. Som tredje generation till Hornärvde Anna Flemming Bo gods. Hon gifte sig medHugo Johan Hamilton och 1735 omvandlar degodset till ett fideikommiss. Därefter kom godsetenbart att ärvas i oförändrat skick inom familjenHamilton. Godset som tidigare hette Boholm ficksamtidigt namnet Bo, vilket i äldre tid skrevs Boo.Fideikommisset var ett hierarkiskt organiseratgods, där ägaren styrde i patriarkalisk anda. Systemetbyggde på de underliggande arrendegårdarnaoch torpen, vilka genom jordräntan varbundna till godset. Jordräntan kunde bestå av renapengar men också av arbete och naturaprodukter.Flera av arrendegårdarna hade enligt sina kontraktskyldighet att utföra ett antal dagsverken om åretåt Bo gods, men det var framförallt de många torpensom försåg godset med arbetskraft. Torparnabrukade ett litet jordbruk, mot skyldighet att arbetaett visst antal dagar om året åt godsägaren.Längre fram i tiden blev det också ganska vanligtmed statare, dvs arbetare som genom naturaför-måner, som bostad, matvaror, bränsle m m, avlönadesför sitt arbete vid en gård. Statarbostäderfanns bl a vid gården Kårtorp. Till godset hördeäven fyra boställen för kyrkostatens anställda, bl aLitsorp och Amsterdam.Godset levde på en kombination av jordbruk,skogsbruk och järnhantering. Järnhanteringen bedrevsi huvudsak vid Gryts bruk fram till slutet av1800-talet, då konjunkturnedgången medförde attverksamheten tvingades lägga ner. Istället komskogsbruket, i kombination med sågverksamheteni Hjortkvarn, att bli godsets huvudsakliga inkomstkälla.Godsägarna vid Bo styrde över i princip alltinom fideikommisset. Om hur marken skulle skötas,hur husen skulle byggas och underhållas osv.Inom godset kom ett eget samhälle med apotek,sjukstuga, skola, kyrka, lanthandel m m att växafram genom godsägarnas försorg. Till godset hördedessutom bl a en knipphammare, en kvarn, etttegelbruk, några brännerier och ett mejeri. Godsetvar därför i hög grad självförsörjande.Godsägarna vid Bo införde tidigt många nyaidéer men kom med tiden också att bli något avtraditionsbevarare. Denna under relativt lång tidcentrala styrning, har resulterat i en mycket sammanhållenkulturmiljö och Boområdet är i egenskapav ett större sammanhållet herrgårdslandskapunikt i Örebro län.3a Odlingslandskapet BoOdlingslandskapNordöst om Hjortkvarn öppnar sig en lokal slättbygdmed ett öppet och omväxlande odlingslandskap,som under lång tid präglats av Bo fideikommissägarskap.HistorikDen isolerade slättbygden invid sjön Avern harlockat människor till bosättning sedan yngre stenåldern.Områdets tidigaste bosättningar verkar hauppkommit i anslutning till höjdkullarna vid Svalnäs.Någon betydande kolonisering i området vardet troligen inte tal om förrän framåt medeltiden.En stor del av slättområdet väster om Avern var33

Bo sockenlångt fram i tiden sankt och lämpade sig därförbäst som ängsmark.Vid slutet av 1700-talet var avkastningen dålig,vilket enligt Carl Diedric Hamilton främst beroddepå ett ensidigt jordbruk och det faktum atten stor del av markerna var vattensjuka. Under1800-talet förbättrades jordbruksmarken i områdetgenom dikning och sjösänkning. Exempelvissänktes Avern med ca två meter för att förhindraöversvämningar. En stor del av de dränerade ängarnakunde sedan uppodlas. Likaså utdikadesmossmarker, bl a på Averbys ägor, för att vinnamer åker- och ängsmark. För att motverka utarmningav jorden införde Carl Diedric Hamiltondessutom växelbruk.Vid 1800-talets slut fanns sex stora gårdar medtillhörande jordbruk, nämligen Bo, Boskulla, Iboholm,Averby, Kårtorp och Gamby, samt ett flertalmindre familjejordbruk. Under 1900-talet koncentreradesjordbruket till färre enheter och fleramindre familjejordbruk lades ner. Ängsmarken harsuccessivt fått ge vika för åkermark eller skog.Sedan 1950-talet har hävden i området minskatmarkant och en hel del av åkermarken tagits urbruk. Mycket av den före detta åkermarken ochängsmarken har planterats med skog. Vid slutet av1900-talet hade alla de ovan nämnda gårdarna,samt ett tiotal före detta familjejordbruk, förtssamman till en stor enhet med Averby som driftscentral.KulturmiljöNordost om Hjortkvarn och väster om sjön Avernöppnar sig den täta skogen i en mindre, isoleradslättbygd som präglas av ett öppet och omväxlandeodlingslandskap. Jorden utgörs i huvudsakav finkorniga lersediment men även grövre jordaroch torvjordar förekommer. Området avgränsas isöder av en mindre förkastning och i väster avden nord-sydliga Svennevadsåsen. I norr höjer siglandskapet successivt för att övergå i ett kuperatskogslandskap. Höjdnivån i området varierar frånca 65 meter över havet i områdets mitt, till ca 90meter i områdets ytterkanter. Genom områdetssödra del slingrar sig Hjortkvarnsån, i mer ellermindre rätad form. I norr finns två för kraftutnyttjandeskapade dammar, Smeddammen ochLugndammen, vars vatten via Bosån rinner ut iAvern. Området genomkorsas även av flera vägarsom förbinder de större gårdarna med varandra,landsvägen i väster (Rv 51) samt omkringliggandebygder. Större delen av vägsystemet i området harpåfallande ålderdomlig karaktär, där vägarnassträckning mjukt följer landskapets former ochger resenären många vackra utblickar i det omkringliggandekulturlandskapet. Vägrenarna hyserbitvis en relativt rik flora, framförallt utefter väg617, 618 och 619.Området består till stor del av öppna, i huvudsakrationellt brukade åkermarker med inslag avstörre och mindre skogspartier. Kring slottet finnsdäremot ett odlingslandskap av mera ålderdomligkaraktär bevarad.Ett större sammanhängande barrskogspartisträcker sig från Averns västra strand, in i åkermarkenmellan Iboholm och Boskulla, medan ettannat sträcker sig utmed Averns östra strand. Enstor del av de gamla betesmarkerna är idag, somredan nämnts, planterade med skog. En del avmarkerna, främst i områdets centrala delar samtkring slottet, hålls fortfarande öppna genom bete.Bevarade naturliga betesmarker finns bl a vidStenkulla, Lindhult och Svalnäs. Några av dessahar betats under mycket lång tid, vilket resulterati en mycket värdefull flora. På flera av impedimentenfinns röjningsrösen bevarade från äldretiders jordbruk.Vid kyrkan finns ett bestånd av inplanteradebokar, ett av Mellansveriges större bokbestånd. Ikulturlandskapet ingår även de dovhjortar sominfördes på mitten av 1920-talet till Bo gods ochdet i Bosån under 1900-talets senare del anlagdaviltvattnet.Bebyggelsen är lokaliserad till områdets höjdpartieroch vägar och består i dag av slottet samtflera välbevarade arrendegårdar och torp. Någraav byggnaderna är uppförda på 1700-talet menmycket av bebyggelsen har tillkommit under1800-talet och det finns även flera hus från 1900-talet.Odlingslandskapet kring Bo präglas i hög gradav godsets långvariga ägarskap och utgör som helheten kulturmiljö av mycket högt kulturhistorisktvärde.34

Bo sockenHarga Stora Harga mosse mossen Stenkullatorp Hargakärret Getkärret KälltorpBjörnvadBrostugan BjöHällebo Väktarstugan Sandkärret KStenkullaHagstugan Margretelund 99,80 Hyddan Botorp Bo Johanstorp81,54 KårtorpNorrängen Malmstorp Skinnarbacka Skälbäcken Dyrbol Skogsbo KopparbolLitstorp Nain BoskullaDöbacka Gålö Oxhagsb. AspelundKillingaudden AverbytorpSmedjan Averby BackenLindhult TreuddHälgenäs TrollhultatorpSvalnäs KullenÅ Övre sjön100,60 TrollhultSofielund Slätmo Gambyberg Brebol Broäng GambyBäckstuganNäset Bäck Skola HjortkvarnIboholmLybeckAvSkrankebolGretebo104,96Perstorp Snöbäcken Hästhagsm.0 7501 500Sandvik MörkmossenKojmonmeterSandfallet SvinkärretV KattaKarlslundKatta3a Odlingslandskapet Bo51Väg 617HjortkvarnsånVäg 615Väg 618Väg 616IboholmsånBosånVäg 6193a Odlingslandskapet BoSocken/Församling: BoEkonomiskt kartblad: 095 65, 095 66, 095 75, 095 76,/9F 6f,9F 6g, 9F7f, 9F 7gKoordinater: X 6532290/Y 1481440Riktlinjer- Boområdet är en av Riksantikvarieämbetet avgränsad kulturmiljöav riksintresse (KT 9) och ska enligt 3 kap 6§miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skadaområdets natur- och kulturmiljö.- För att odlingslandskapets värden ska bevaras krävs attmarken även i fortsättningen hävdas genom odling, slåttereller bete. Ytterligare skogsplantering inom området voreolyckligt. Odlingslandskapets äldre drag, som oregelbundnaåkrar, diken, slingrande bäckar och vägar bör bibehållas.- Stenmurar och röjningsrösen i jordbruksmark samt alléer,öppna diken m m är biotopskyddade enligt miljöbalken(MB 7 kap, 11§) och får ej skadas. De bör liksom åker- ochvägrenar hållas öppna och rena från sly.- Vägarna bör underhållas och dess sträckningar i möjligastemån bevaras. Vid ombyggnad och underhåll ska stor hänsyntas till vägens kulturhistoriska värden. Omfattande rätningoch breddning bör undvikas liksom utfyllnad och skärning ikuperad terräng. För att den artrika naturmiljön ska bevarasutmed väg 617, 618 och 619 bör vägrenarna slås någon gångmellan mitten av juli och början av augusti. Eventuell dikningeller kantskärning ska ske med särskild hänsyn till denskyddsvärda floran.- Fornlämningar är skyddad enligt 2 kap lagen om kulturminnenm m (KML 1988:950). För att de kulturhistorisktvärdefulla miljöerna ska bevaras krävs att kulturminneslagen35

Bo sockenefterlevs. Markingrepp som berör fornlämning ellerfornlämningsområde kräver tillstånd från Länsstyrelsen.- Bebyggelsen, se 3g Torpbebyggelsen.Värdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarm mI Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80) ingår:Se 3g TorpbebyggelsenI Ängs- och hagmarker i Örebro län (1995) ingår:61:68 Skinnarbacka61:70 Lindhult61:72 Lövelund61:73 SvalnäsSamt 61:66, 61:67, 61:69 se nedan under 3b Bo slott och skolkyrkområdet,3d Boskulla och 3f StenkullaMiljön ingår i en av Riksantikvarieämbetet avgränsad kulturmiljöav riksintresse (KT 9).I Naturvårdsverkets nationella bevarandeplan för odlingslandskapet,Sveriges finaste odlingslandskap (1997) ingår:Stenkulla (se 3f Stenkulla)I Länsstyrelsens bevarandeprogram för länets odlingslandskap(1993) ingår:61:5 Bo-HjortkvarnI Vägverkets åtgärdsprogram för artrika vägkanter (2000) ingår:Väg 617, 618 och 619 (delar av)I Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister ingår:16 Minnessten37 Stensättningar39 Hällkista40 Treudd41 Stensättningar44 Rest sten51 Bo slottSamt 19, 21, 22, 23, 51 se 3b Bo slott samt skol- samtkyrkområdet och 47 se 3f Stenkulla3b Bo slott samt skol- ochkyrkområdetHerrgårdsmiljö, Kyrkomiljö, Skolmiljö,Odlingslandskap, FolkrörelsemiljöBo slott har en lång historia som huvudgård i detstora godskomplexet kring sjön Avern. Slottet haren dominerande plats i herrgårdslandskapet ochbildar ett självklart centrum i godset, dit en radverksamheter och samhällsfunktioner samlats genomåren.HistorikBo gård är känd sedan medeltiden. Att människorfunnits här längre tillbaka än så är uppenbart medtanke på den fornlämning i form av två stensättningarsom återfinns sydväst om slottet. SäterietBo kom att bli huvudgård i det gods som växtefram under 1600-talet och som 1735 omvandladestill fideikommiss.Hugo Johan Hamilton uppförde under 1700-talets början en karolinsk gårdsanläggning vid Bo,som vid omfattande renovering 1806 gavs en exteriöri nyklassicistisk anda. Norr om huvudbyggnadenuppfördes på 1750-talet en magasinsbyggnad,vilket till en början kan ha tjänat som spannmålsmagasinmen senare som fatbur, dvs förrådför diverse husgeråd. Till säteriet flyttades under1800-talets början huvudbyggnaden vid Ibohomsgård, vilken byggdes om till bostad åt gårdensarbetare. 1878 rivs den gamla herrgårdsbyggandenoch en ny huvudbyggnad uppförs av Hugo JohanHamilton d y, efter ritningar av J F Åbom. Dennya byggnaden stod färdig 1882 och var ett stortoch pampigt slott, i enlighet med tidens stilidealinspirerad av medeltidens slott och borgar. Byggnadsmaterialetvar tegel från det egna tegelbruket.Slottet moderniserades 1926 under ledning avIvar Tengbom. Nya ekonomibyggnader uppfördesunder 1880-talet. Några byggnader, som exempelvisstallet och magasinet kan ha äldre stommareller vara nyuppförda på en äldre grund.I samband med att den nya huvudbyggnadenuppfördes ändrades vägens (väg 619) gamlasträckning, från att ha gått söder om gården till attistället gå runt ekonomibyggnaderna och anslutatill den andra vägen (väg 617) vid kyrkan.Invid slottet anlades under 1800-talets förstaårtionden två så kallade ”lustparker”. Den Nedreparken anlades av Carl Diedric Hamilton som enhyllningsåtgärd åt hustrun Anna Catharina Adelhielm.Efter hennes död gifte Carl Diedric om sigmed Sophia Beckman, till vilken den Övre parkenanordnades. Dit förlades 1834 också ett lusthus,där en vän till familjen, skalden Nicander, kundesitta och skriva. Ett orangeri anlades längre söde-36

Bo sockenBo slottrut och en rikt dekorerad trädgårdsmästarbostaduppförs på 1860-talet, troligen efter ritningar avHugo Adolf Hamilton.1862 lät Hugo Adolf Hamilton resa ett sjuttonmeter högt monument inför ett planerat besök avOscar I, vilken dock hann bli sjuk och avlidainnan besöket skulle äga rum. Trädgården närmastsöder om slottet har genomgått ett flertalförändringar. Från påkostade rabatter till 1930-talets planterade häckar och pyramidekar.Strax norr om Bo gård låg tidigare en knipphammareför smide till husbehov, privilegierad1734. Smide pågick på platsen troligen en bit inpå 1900-talet. På 1940-talet övertog smedjan iAverby verksamheten. Strax väster om hammarenlåg, från 1700-talets mitt eller tidigare, ett tegelbruksom tillverkade byggnadstegel. En bit uppströmsi ån, vid mynningen av Kvarndammen (nuvarandeLugndammen) uppfördes under 1700-talet en kvarn, vilken senare även kom att inrymmaett tröskverk. En ny kvarn uppfördes under1800-talet längre norrut, vilken var i driftlångt in på 1900-talet. Under 1800-talet tillkomstrax norr om kvarnen troligen även en såg.Liksom på många andra större gårdar byggdespå godsägarens initiativ en kyrka i anslutning tillgården. Kyrkan i Bo var dock inte enbart tänktsom en privat gårdskyrka utan även för traktensövriga befolkning, vilka annars hade relativt långttill sockenkyrkan i Svennevad. 1733 stod kyrkanfärdig. Den ursprungliga kyrkan hade troligen enfasad av rödfärgat timmer. I samband med detgamla slottets ombyggnad vid 1800-talets mittfick även kyrkan en förändrad fasad. I nyklassicistiskanda brädfodrades timmerkyrkan med vitlockpanel och fick en takryttare över korsmitten.Samtidigt kläddes även klockstapeln in. År 1998skänkte fideikommisset kyrkan till Bo församling.Till kyrkan hörde även fyra boställen i Bo. Tillprästbostad uppläts 1734 gården Litstorp, en gårdmed anor från 1400-talet. När Bo socken 1833bildade eget pastorat ersattes den enkla byggnadenfrån 1700-talet med en mer ståndsmässigbyggnad. Dessutom fanns organistbostället Amsterdam,anlagt 1763, Orgeltrampartorget och Kyrkovaktartorpet,det senare troligen detsamma somdagens Väktarstugan, anlagt 1788.Väckelserörelsen och de olika frikyrkoförbundenmottogs positivt av godset. Församlingarnafick bl a hjälp av godset att ordna fram lokaler.Bo missionsförsamling fick överta en arbetarbostadvid Bo gård, ursprungligen från Grönaplatsarna i Svennevad. Byggnaden plockades neroch flyttades till sin plats norr om slottet, där denbyggdes upp till sin nya funktion. Kapellet somfick det passande namnet Gåvan invigdes 1901.Bo har en lång undervisningstradition. H J Hamiltonsåg till att den prästtjänst som inrättadestill den nyuppförda kyrkan också skulle innefattaskolundervisning. Undervisningen skedde i börjani prästgården men flyttades senare till sockenstugan.När folkskolestadgan kom 1842 fannsalltså redan en fast skola i Bo. Dessutom hademan ambulerande skolor i Hjortkvarn, Gryt och37

Bo sockenen tid Boholm men vid slutet av 1600-talet återtogsnamnet Bo, som då skrevs Boo.Kulturlandskapet vid Bo slott med den gamla fatburen invid vägen. Ibakgrunden till höger skymtar Bo kyrkaIboholm. En särskild skolbyggnad uppfördes i Boförst 1851. Byggnaden fick ett yttre som närmstliknar ett antikt tempel och tros vara ett verk avHugo Adolf Hamilton själv. Skolan fick dessutomen mycket dominerande placering på krönet av enmarkant höjdrygg. Skolan drevs fram till 1953. Ensmåskola inrättades 1864 i Bo men fungerade somambulerande skola fram till 1909 då en småskolebyggnad,ritad av arkitekten K Nissen, uppfördesnorr om kyrkan.Vid Bo skola uppfördes 1947 en affär, efterritningar av den norske arkitekten Arneberg.Kring huvudgården Bo och de verksamhetersom fanns i anslutning till denna, grupperade sigett antal torp för de hantverkare och arbetare somfanns vid Bo gård. Bland dessa kan nämnas hantverkartorpetDanzig, troligen anlagt under 1700-talet, torpet Björnvad, anlagt under 1700-taletsförsta hälft, vilket i äldre tider var ett kaptensboställeunder namnet Taijardslund, samt de tillhammaren närbelägna Smedtorpen.Mycket har hänt i odlingslandskapet kring slottetgenom åren. Genom utdikning och sjösänkningblev fler områden möjliga att odla. Det mestaav den på 1768 års karta markerade ängs- ochhagmarken har på häradskartan från 1864-71 odlatsupp som åker. Under 1900-talet har åkermarkeni området minskat markant, framför alltunder 1900-talets andra hälft. Vid 1900-talets slutfanns bara några få åkrar kvar alldeles invid ochstrax söder slottet samt vid Litstorp.Namnet Bo har ofta betydelsen ’gård, egendom’.Vad gäller säteriet Bo är troligen den i götiskaområden vanliga benämningen för en förvaltningsgårdmer riktig. Säteriet kallades underKulturmiljöNorr om sjön Avern ligger fideikommissets centrummiljösamlad kring huvudgården Bo slott. Detomgivande kulturlandskapet är svagt kuperat meden höjdskillnad på maximalt 20 meter. Slottet liggerpå en höjd, ca 75 meter över havet, medanskolan och de nordöstra torpen ligger på en ca tiometer högre höjd. Genom områdets östra delsträcker sig Boåsen i nord-sydlig riktning. Genomområdets norra del rinner Kvarnbäcken, som innanden övergår i Bosån bildar den uppdämda Smeddammen.Bosån ingår med ett slingrande åsystem iden nedre parken, för att sedan en bit söderutgenom en fördämning bilda Bo viltvatten. Genomområdet sträcker sig även ett flertal vägar, med påmånga håll ålderdomliga sträckningar.Centralt i området ligger Bo slott, en byggnadpå rektangulär plan med brunrosa putsfasader ochvit dekor. Byggnaden är rikt utsmyckad medkreneleringar, torn och annat som för tanken tillmedeltidens borgar. Norr om slottet ligger dengamla fatburen med vitputsade fasader och svängtspåntak. På slottet västra sida ligger ett gammaltstall och ett magasin samt tre bostadshus, bodaroch en ekonomilänga. Alla byggnaderna är vitputsademed omväxlande sadeltak eller brutna,valmade tak, med undantag av ekonomilänganoch en bod som är falurödfärgade med sadeltakrespektive pulpettak. Både byggnaderna och dentillhörande parkmiljön kommunicerar tydligt gårdensfunktion som godsets huvudgård.I anslutning till slottet finns utmed Bosån tvåparkanläggningar i engelsk stil. Den Övre parken,norr om vägen består av en vattenspegel med ettlusthus på en holme medan den Nedre parkenbestår av slingrande stigar, som binds sammanmed små träbroar. Av orangeriet återstår bara enmur och strax intill återfinns den grön- och vitmåladeoch rikt dekorerade trädgårdsmästarbostaden.En mittaxel leder från slottets sydsida framtill monumentkullen där det sjutton meter högastenmonumentet står. Några hundra meter åt sydvästligger Bo viltvatten, bestående av två anlagdavattenspeglar, vilka flitigt nyttjas av ett flertalfågelarter. Väster om våtmarken finns en långsmaloregelbunden åker. På andra sidan vägen38

Bo sockenligger en markant höjd, vars östra sida består avbetad hagmark och på den västra sluttningen finnsett par förhistoriska gravar i form av runda stensättningar,ca sju till åtta meter i diameter.Av den mindre industrimiljön som i äldre tiderfanns norr om slottet, invid Smed- och Lugndammensutlopp, återfinns idag bara den gamlafallfärdiga smedjan och ruinerna efter kvarnen.Norrut följer ett antal för trakten typiska torp,med undantag av det gulputsade bostadshuset vidSmedstugan. Här ligger även Gåvan, Bo missionsförbundsfd kapell.Längre norrut återfinns Väktarstugan med tillhörandekvarn. Ungefär 350 meter nordväst omkvarnen återfinns även ruinerna efter Bo såg. Detnordligaste torpet Björnvad, ett av godsets fåtaligatvåvåningshus, är en välbevarad parstuga från1840-talet med valmat sadeltak.Nordväst om slottet återfinns den gamla timmerkyrkanoch strax norr om den Bo fd småskola,en mindre faluröd byggnad med påtagliga jugenddrag.Kyrkan är idag länets bäst bevarade karolinskatimmerkyrka. Den korsformade kyrkan är brädfodradmed vit lockpanel och över korsmittenfinns en takryttare. I den strikta nyklassicistiskaexteriören har i stort sett bara portalomfattningenkvar sin ursprungliga form. Kyrkans inre har genomgåttfå förändringar och ger därför ett ålderdomligtintryck. Kyrkan saknar elbelysning ochvid gudstjänster lyses kyrkan fortfarande upp avlevande ljus från bänkarnas ljushållare. Bänkinredningen,som är länets enda helt intakta, vittnarom det äldre samhällets stora sociala skillnadermed de rymligare herrskapsbänkarna längstfram och de mindre och enklare bänkarna förpigor och drängar längst bak. Även kyrkogårdenavspeglar denna sociala struktur med sina högagravstenar för fideikommissariernas gravar samtståtliga gjutjärnskors för familjen Hamilton. Straxnorr om kyrkan finns ett gravkapell som ocksåfungerat som gudstjänstlokal, en mindre bod samtett gravkor. Söder om kyrkan ligger en spåntäcktklockstapel.Västerut längs vägen ligger den gamla sockenstugan,en vitputsad mindre envåningsbyggnad,troligen uppförd under 1700-talet. Följer man vägenvidare västerut finner man några faluröda torpsamt Klockargården på vägens norra sida. På vägenssödra sida återfinns den fd affären från 1947.Likt ett tempel tronar fd Bo skola ovanpå en höjd strax väster omslottet och kyrkanDen i gulbrunt putsade byggnaden har fått en säregenform, kanske med inspiration från skolbyggnadensnett över vägen. Den ena långsidan har ettutskjutande tak som bärs upp av fyra vitmåladekolonner. På kullens krön ligger sedan den pampigagulputsade skolbyggnaden. Likt ett antikttempel bärs dess gavelparti upp av fyra vita kolonner.Dessa är dock inte i marmor utan i trä. Påbyggnadens långsidor finns höga, rundbågadefönster. Skolans arkitektur och läge vittnar omden framträdande roll skolundervisningen hadeinom godset.Söder om Bo skola ligger Bo gamla prästgård,en envånings timmerbyggnad med gulmålad locklistpanel.Söder om prästgården ligger arrendatorbostället.Omkring prästgården finns ett odlingslandskapav ålderdomlig karaktär. Främst söderom gården har åkrarna kvar sin flikiga och oregelbundnaform. Odlingslandskapet i området i övrigtbestår av några få odlade åkrar samt en del,genom bete fortfarande öppen, fd åkermark. Enhel del av den tidigare åkerarealen är idag planteradmed skog. Små rester av naturlig betesmarkfinns bl a sydväst om slottet invid stensättningarna.Åkrarna invid slottet har dock ännu i stortsett samma avgränsning som de hade på 1760-talet.Slottet och dess närmaste omgivningar utgörfideikommissets kärnområde. Fideikommissetsstarka ägostruktur är här extra tydlig, med det ilandskapet dominerande slottet, de underliggandeenklare torpen, kyrkan, skolan, affären m m. Kulturmiljönkring slottet är av synnerligen högt kulturhistorisktvärde.39

Bo sockenBjörnvadVäktarstuganDanzigGåvanFridhemMarielundLugndammetSmeddammenStämkärretNyaMargretelundGamlaMargretelundLugnetSmedstuganBotorpSlottskyrkanAmsterdamStinsätterEkeb.KlockargårdenSlottHästhagenBoDyrbolLitstorpBosånFiskarängenolmenBovikenTålamodviken3b Bo slott samt skol- ochkyrkområdetKillingaudden0200 400meterbackarnaSörän3b Bo slott samt skol- och kyrkområdetSocken/Församling: BoEkonomiskt kartblad: 095 66/9F 6gKoordinater: X 6533900/Y 1483300Riktlinjer- Området ingår i Boområdet, en av Riksantikvarieämbetetavgränsad kulturmiljö av riksintresse (KT 9) som enligt 3 kap6§ miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kanskada områdets natur- och kulturmiljö.- För att odlingslandskapets värden ska bevaras krävs attmarken även i fortsättningen hävdas. Åkrarna vid slottet skai möjligaste mån brukas eller åtminstone hållas öppna medoförändrad avgränsning. Ytterligare skogplantering på åker-,ängs- eller hagmark vore mycket olyckligt.- Stenmurar och röjningsrösen i jordbruksmark samt alléer,öppna diken m m är biotopskyddade enligt miljöbalken(MB 7 kap, 11§) och får ej skadas. De bör liksom åker- ochvägrenar hållas öppna och rena från sly.40

Bo socken- Vägarna bör underhållas och dess sträckningar i möjligastemån bevaras. Vid ombyggnad och underhåll ska stor hänsyntas till vägens kulturhistoriska värden. Omfattande rätningoch breddning bör undvikas liksom utfyllnad och skärning ikuperad terräng. För att den artrika naturmiljön ska bevarasutmed väg 617 och 619 bör vägrenarna slås någon gång mellanmitten av juli och början av augusti. Eventuell dikningeller kantskärning ska ske med särskild hänsyn till denskyddsvärda floran.- Industrimiljöerna kring den gamla kvarnen, sågen och hammarenbör hållas öppna och fria från träd och buskar.- För att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön krävsatt underhåll och eventuell ombyggnad av bebyggelsen skautföras varsamt och på ett sådant sätt att byggnadernas ursprungligakaraktär bevaras och inte förvanskas. Nybyggnationi områdets centrala del, förutom nödvändigkompletteringsbebyggelse, bör tillåtas i mycket liten utsträckning.Vid ny bebyggelse ska mycket stor hänsyn tas till denomkringliggande miljön vad gäller byggnadens utformning,material, placering och färgsättning.- Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap lagen om kulturminnenm m (KML 1988:950). För att de kulturhistorisktvärdefulla miljöerna ska bevaras krävs att kulturminneslagenefterlevs. Markingrepp som berör fornlämning ellerfornlämningsområde kräver tillstånd från Länsstyrelsen.- Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt 4 kap lagen omkulturminnen m m (KML 1988:950).Värdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarm mI Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80) ingår:2 Bo 1:1 mfl, fd affärshus5 Bo 1:1 mfl, Björnvad, bostadshus, flygel, bodar ochekonomilänga6 Bo 1:1 mfl, Bo slott, slott, fem bostadshus, stall, magasin,fatbur, bodar och ekonomilänga7 Bo 1:1 mfl, lusthus9 Bo 1:1 mfl, Bo fd skola10 Bo 1:4 (tidigare Bo 1:1 mfl), Bo fd småskola, bod18 Bo 1:21 (tidigare Bo 1:1 mfl), Gåvan, Bo fd missionshus,bodar22 Bo 1:15 (tidigare Bo 1:1 mfl), Klockaregården, bostadshus,bodar23 Bo 1:20 (tidigare Bo 1:1 mfl), Bo kyrka, kykobyggnad,gravkapel, bod/fd gudstjänstlokal, klockstapel28 Bo 1:1, 1:22 (tidigare Bo 1:1 mfl), Smedstugan, bostadshus,bodar29 Bo 1:1 mfl, bostadshus, fd smedja, bod och ekonomilänga30 Bo 1:1 mfl, fd sockenstuga31 Bo 1:1, 1:17 (tidigare Bo 1:1 mfl), Nya Margretelund, bostadshusoch ekonomilänga35 Bo 1:3 (tidigare Bo 1:1 mfl), Amsterdam, bostadshus, bod53 Bo 1:13 (tidigare Bo 1:1 mfl), Ekebacken, bostadshus,bodar73 Bo1:8 (tidigare Bo 1:1 mfl), Lugnet, bostadshus, bodar76 Bo 1:1, 1:18 (tidigare Bo 1:1 mfl), Gamla Margretelund,bostadshus, bodar90 Bo 1:1, 1:6 (tidigare Bo 1:1 mfl), Väktarstugan, bostadshus,kvarn, bodar99 Bo 1:7 (tidigare Bo 1:1 mfl), Marielund, bostadshus, bod129 Listorp 1:1, Bo 1:1, 13:2 (tidigare Bo 1:1 mfl), Litstorp,två bostadshus, bodar och ekonomilängorI Ängs- och hagmarker i Örebro län (1995) ingår:61:69 BoMiljön ingår i en av Riksantikvarieämbetet avgränsad kulturmiljöav riksintresse (KT 9)I Vägverkets åtgärdsprogram för artrika vägkanter (2000)ingår:Väg 617, 619 (delar av)I Länsstyrelsens bevarandeprogram för länets odlingslandskap(1993) ingår:61:5 Bo-Hjortkvarn (del av)I Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister ingår:19 Stensättningar21 Magasinsbyggnad (fatburen)22 Minnessten23 Stenvalvsbro3c IboholmHerrgårdsmiljö, OdlingslandskapI södra delen av Avernslätten ligger Iboholm, enav de större gårdarna under Bo gods.HistorikGården Iboholm är känd sedan 1500-talets mitt.Iboholm ingick bland de gårdar som fältherrenAlexander Leslie 1623 fick i gåva av kungen ochvar precis som Bo, ett storjordbruk som under1600-talet omvandlades till säteri. Sedan fideikommissetinrättats 1735 kom Iboholm att brukasunder huvudgården Bo. Till Iboholm hörde ettstort antal torp och arrendehemman. Under en tidfanns här även ett bränneri. Den ursprungligamanbyggnaden vid Iboholm flyttades under 1800-talets början till Bo slott för att där fungera somarbetarbostad.41

Bo sockenKulturmiljöGården Iboholm ligger i södra kanten av detöppna odlingslandskapet väster om sjön Avern.Från Iboholm går vägar norrut till Bo, västerut tillHjortkvarn och sydost mot Västra Kattala. Områdetbestår i huvudsak av impedimentsrik åkermarkpå en höjd av ca 70 meter över havet. I södertar skogen vid i sluttningen upp mot den högrebelägna skogsbygden. Marken kring Iboholmbestår i huvudsak av kalkhaltig lera.Iboholms herrgård består av två orangerödaputsade flygelbyggnader, troligen från 1700-talet.Den södra flygelbyggnaden är i en våning medvalmat sadeltak. Den norra flygelbyggnaden försågssenare, troligen kring 1830, med en andravåning och ett vanligt sadeltak. Till gården hörförutom bodar, magasin och ekonomilängor ävenett gammalt mejeri, i samma orangeröda puts somflyglarna. Söder om gården ligger två före dettaarbetarbostäder, uppförda under 1900-talets förstahälft. Båda träbyggnader i en våning med rödfärgadepanelfasader och flera entréer. Väster omIboholm ligger den mindre gården Skrankebol samttorpen Bäckstugan och Ludvigsberg, även dessa rödfärgadebyggnader i en, respektive en och en halvvåning. Bäckstugans bostadshus är från 1940-taletmedan Skrankebol och Ludvigsberg troligen härstammarfrån 1800-talets senare del.Gården Iboholm med omkringliggande arbetarbostäderoch odlingslandskap utgör en kulturmiljöav mycket högt kulturhistoriskt värde.Iboholms gårdDet omkringliggande odlingslandskapet harförändrats en hel del genom åren. Genom dikningoch sänkning av Avern förbättrades marken under1800-talet. En del mindre åkrar har försvunnitunder 1900-talet men det som framför allt harminskat i området är ängs- och hagmarken. Iboholmsjordbruk förvaltas vid sekelskiftet 2000 avgården Averby.Namnet Iboholm skrevs på 1500-talet Ibbebooleller liknande. Herrgårdsändelsen -holm uppträderförst under 1700-talets början. Ibbe kan vara enkortform av något mansnamn, som tex Ingebjörn,medan -bol betyder ’boning’.3c IboholmSocken/Församling: BoEkonomiskt kartblad: 095 66/9F 6gKoordinater: X 6530730/Y 1482220Riktlinjer- Området ingår i Boområdet, en av Riksantikvarieämbetetavgränsad kulturmiljö av riksintresse (KT 9) som enligt 3 kap6§ miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kanskada områdets natur- och kulturmiljö.- För att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön krävs attunderhåll och eventuell ombyggnad av bebyggelsen ska utförasvarsamt och på ett sådant sätt att byggnadernas ursprungligakaraktär bevaras och inte förvanskas. Någon nybyggnationförutom nödvändig kompletteringsbebyggelse bör ej tillåtasvid själva herrgården. Vid ny bebyggelse ska stor hänsyn tas tillden omkringliggande miljön vad gäller byggnadens utformning,material, placering och färgsättning. De före detta arbetarbostädernabör få behålla sina entréer även om lägenheternaslås samman.- Odlingslandskapet, se 3a Odlingslandskapet BoVärdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarm mI Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80) ingår:20 Iboholm 1:2, Bo 1:1, Bo 1:14 (Tidigare Bo1:1 mfl), Iboholmsherrgård, bostadshus, flygel, magasin, ekonomilänga, bodar,mejeri, arbetarbostäder m m46 Bo-Bäck 1:4 (tidigare Bo 1:1 mfl), Bäckstugan, bostadshus82 Bo 29:2 (tidigare Bo 1:1 mfl), Skrankebol, bostadshus, bod,brygghus och ekonomilänga96 Bo-Bäck 1:3, Bo 1:1(tidigare Bo 1:1 mfl), Ludvigsberg, bostadshus,bod och ekonomilängaMiljön ingår i en av Riksantikvarieämbetet avgränsad kulturmiljöav riksintresse (KT 9)I Länsstyrelsens bevarandeprogram för länets odlingslandskap(1993) ingår:61:5 Bo-Hjortkvarn (del av)42

Bo sockenHambergBrebolIboholmsånAvernBäckLudvigsbergBäckstuganIboholmLybecksvikisetSkrankebolLybeck3c IboholmKoralermossen0 250 500meterG3d BoskullaHerrgårdsmiljö, OdlingslandskapInvid sjön Averns norra strand ligger Boskulla, enav bygdens större gårdar, omgiven av ett omväxlandeodlingslandskap.HistorikBoskulla är en av de allra äldsta gårdarna i bygden.Det första kända skriftliga omnämnandet ärfrån 1346. Under 1400-talet ägs Boskulla troligenav Karl Knutsson Bonde. Med sina tre gårdar varBoskulla vid 1500-talets mitt den största byn iNedre Svennevads socken (nuvarande Bo). Boskullaingick bland de gårdar som Alexander Leslie1623 fick som belöning av kungen för sina insatseri trettioåriga kriget. Boskulla kom därefter attligga under Bo Gods. Senare, troligen under 1700-talet, sammanfördes Gålö och Kopparbol medBoskulla och blev på så sätt en gemensam brukningsenhet.Under slutet av 1700-talet var gården Boskullaefter många täta brukarbyten i ett förfallet skick.Kring 1839 uppfördes en ny huvudbyggnad, möjligenpå den äldre stommen från 1650-talet. Dennya byggnaden var tänkt att fungera som bostadåt fideikommissets änkor. Under tiden Bo slottuppfördes fungerade den även som bostad åtgodsägaren. Huvudbyggnaden är sedan ombyggd iflera omgångar. Till Boskulla har det hört ett soldattorp,Boskullatorp, vilket låg strax väster omStettin. Under 1800-talets mitt ska även en lanthandelha funnits i Boskulla. 1886 uppförs enapoteksbyggnad norr om gården och öster omdenna, vid Dyrbol, uppförs två nya bostadshusunder 1920-talet. Under 1900-talets senare delrevs några av ekonomibyggnaderna vid Boskullagård, samt en av arbetarbostäderna.Odlingslandskapet har som på många andrahåll förändrats mycket under de senaste århundradena.Jordbruket har rationaliserats, inte minstgenom dikning och sänkningen av sjön Avern.Under 1900-talet har en del åkermark tagits urbruk liksom mycket av de i äldre tider vanligaängs- och hagmarkerna. De på impediment rikaåkrarna nordost om gården, togs ur bruk under1900-talets andra hälft. Större delen av markenkring Boskulla förvaltas vid sekelskiftet 2000 avAverby.43

Bo sockenHuvudbyggnaden vid BoskullaBoskulla har troligen fått sitt namn efter denhöjd, ’kulle’, som gården ligger på. Förleden bohängergivetvis samman med den närliggande gårdenBo. Kanske är det en från Bo utflyttad gårdeller så fick gården sitt namn först efter den lagtsunder Bo.KulturmiljöBoskulla gård ligger på en höjd, ca 75-80 meteröver havet, invid sjön Averns norra strand. Områdetpräglas av ett omväxlande odlingslandskap.Gården omges till stor del av åkermark. Nordostom gården finns betad, fd åker med små öar avnaturligt betesmark. Här finns även en del röjningsrösen.Från byvägen ner mot Iboholm lederen rak väg fram till huvudbyggnaden som är engulputsad envånings byggnad med brutet tak ochett förhöjt fönsterparti, en frontespis, på byggnadenslångsida. På byggnadens kortsidor skjutertvå lägre tillbyggnader ut, varav den nordöstra ärnågot lägre än den sydvästra. Sydväst om huvudbyggnadenfinns två fd arbetarbostäder med tillhörandeuthus. Bostadshusen, det ena i en våningoch det andra i en och en halv våning, har gulaträpanelfasader. Utmed vägen nordväst om huvudbyggnadenligger gårdens faluröda ekonomilängoroch magasin. Norr om gården ligger detgamla apotekshuset. Byggnaden som numera ärbostadshus, består av två våningar med en riktdekorerad fasad, grå träpanel med vita fönsterfoderoch detaljer. Öster om apoteksbyggnadenligger två fd torp, vars bostadshus är i en våningmed faluröda träpanelfasader.Boskulla gård har ett synnerligen högt kulturhistorisktvärde, inte minst på grund av huvudbyggnadenspåkostade arkitektur och det omväxlandekulturlandskap som omger gården.3d BoskullaSocken/Församling: BoEkonomiskt kartblad: 095 66/9F 6gKoordinater: X 6533080/Y 1481930Riktlinjer- Området ingår i Boområdet, en av Riksantikvarieämbetetavgränsad kulturmiljö av riksintresse (KT 9) som enligt 3 kap6§ miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kanskada områdets natur- och kulturmiljö.- För att odlingslandskapets värden ska bevaras krävs attmarken även i fortsättningen hävdas och hålls öppen.Odlingslandskapets äldre drag, som oregelbundna åkrar ochdiken bör bibehållas.- Stenmurar och röjningsrösen i jordbruksmark, samt alléer,öppna diken m m är biotopskyddade enligtmiljöbalken (MB 7 kap, 11§) och får ej skadas. De bör liksomåker- och vägrenar hållas öppna och rena från sly.- Vägarna bör underhållas och dess sträckningar bevaras.Vid ombyggnad och underhåll ska stor hänsyn tas till vägenskulturhistoriska värden. Omfattande rätning ochbreddning bör undvikas liksom utfyllnad och skärning ikuperad terräng. För att den artrika naturmiljön ska bevarasutmed väg 617 bör vägrenarna slås någon gång mellanmitten av juli och början av augusti. Eventuell dikning ellerkantskärning ska ske med särskild hänsyn till den skyddsvärdafloran.44

Bo socken- För att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön krävsatt underhåll och eventuell ombyggnad av bebyggelsen skautföras varsamt och på ett sådant sätt att byggnadernas ursprungligakaraktär bevaras och ej förvanskas. Vid ny bebyggelseska hänsyn tas till den omkringliggande miljön vadgäller byggnadens utformning, material, placering och färgsättning.Värdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarm mMiljön ingår i en av Riksantikvarieämbetet avgränsad kulturmiljöav riksintresse (KT 9)I Länsstyrelsens bevarandeprogram för länets odlingslandskap(1993) ingår:61:5 Bo-Hjortkvarn (del av)I Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80) ingår:8 Bo 1:1, Boskulla 1:5 (tidigare Bo 1:1 mfl), Boskulla gård,bostadshus, arbetarbostäder, bodar och ekonomilängor26 Boskulla 1:3 (tidigare Bo 1:1 mfl), Skogsbo, fd apotek,bostadshus, bodar51 Dyrbol 1:2 (tidigare Bo 1:1 mfl), Dyrbol, bostadshus, bodaroch ekonomilänga78 Bo 1:1, Nysätter, bostadshus, bodarI Ängs- och hagmarker i Örebro län (1995) ingår:61:67 BoskullaI Vägverkets åtgärdsprogram för artrika vägkanter (2000)ingår:Väg 617 (del av)ÅkerbyJohanstorpNorrängenAmsterdStinsätterEKlockargBoskullatorpStettinSolbackaLilla KopparbolSkogsboNysätterDyrbololLitstorpNainBoskullaålöbergGustavsroAnnebergLindholmenBoskullavikenKillingauddenVarghagen0 200 400meter3d Boskulla3e AverbyHerrgårdsmiljö, Odlingslandskap, IndustrimiljöAverby gård, med anor tillbaka till åtminstone1300-talet, är en av de större gårdarna i Boområdet.I gårdens närhet finns även den välbevaradebanvaktstugan, från den nu upprivna järnvägenPålsboda-Finspång, samt Bo gods fd mejeri ochsmedja.HistorikAverby har en mycket lång historia och skullemycket väl kunna vara bygdens äldsta gård. NamnetAverby finns belagt redan 1351 som ett45

Bo sockenstadgehemman, dvs ett hemman som betalade fastskatt efter ett avtal, en stadga, och inte efter hemmantal.Averby bestod vid 1550-talet av två gårdaroch var då ett av bygdens större jordbruk. Enbit in på 1600-talet hade antalet gårdar troligenfördubblats. Alexander Leslie ska nämligen då haförvärvat fyra gårdar i Averby, en genom inköpoch tre som belöning av kungen för sina insatserunder trettioåriga kriget. Averby kom därefter attligga under Bo gods. Under 1700-talet slogs gårdarnai Averby samman till en enhet. Till Averbyhörde ett tiotal torp samt ett soldattorp. Soldattorpetlåg under 1700-talet troligen strax västerom Averby gård men flyttades sedan ut till landsvägen(väg 51). Vid Averby fanns på 1600-taleten kvarn och längre fram i tiden även ett bränneri.Den nuvarande huvudbyggnaden vid Averby gårduppfördes någon gång kring 1870. Alstugan (nuvarandeNedre Alstugan) fungerade enligt 1864-71 års häradskarta som arbetarbostad. Strax intillAverby gård uppfördes under 1880-talets slut ettmejeri och ett svinhus. Mejeriet drevs fram till1938. Vid denna tid byggs svinhuset om tillsmedja. Hit flyttades sedan verksamheten frånsmedjan vid Bo slott.Under 1870-talets början dras järnvägen Pålsboda- Finspång fram längs västra kanten avAvernslätten. Där järnvägen korsade vägen in motBo (väg 617) uppfördes en banvaktstuga, troligenår 1874. Förutom en liten täppa att odla hadebanvakten rätt att hålla en ko, till vilken foderfick samlas in på banvallarna.Odlingslandskapet har genomgått många förändringargenom åren i samband med jordbruketsutveckling. Ny åkermark har vunnits genom utdikningav bl a fuktig ängsmark. Även sänkningenav sjön Avern kom bitvis att förbättra jorden vidAverby. Den ängsmark som finns utritad på 1864-71 års häradskarta består idag av åker eller lövskog.Averby har utvecklats till att vid sekelskiftet2000 vara den gård som förvaltar större delen avBoområdets jordbruk, vilket tidigare låg under ettflertal gårdar, bl a Boskulla, Iboholm och Kårtorp.Averby har fått sitt namn efter sjön Avern. På1300-talet skrevs namnet Afra byghd och liknande.Ordet bygd betyder troligen ’bebyggelse, nybygge,gård’. Namnet Averby får då betydelsen ’bebyggelsen/nybyggetvid Avern’.KulturmiljöAverby ligger drygt 1,5 kilometer norr om Hjortkvarni den öppna Avernslättens västra del. Genomområdet sträcker sig vägen mellan riksväg 51och Bo (väg 617). Området består nästan helt avåkermark och avgränsas i väster av skogsbrantenupp mot riksväg 51. I söder tangerar områdetHjortkvarnsån.Averby gård ligger på en höjd i områdets mitt,ca 75 meter över havet, helt omgiven av öppnaodlingsmarker. Huvudbyggnaden är rosaputsadmed vita detaljer. Byggnaden i en och en halv våningligger i en sluttning och har mot söder ävenen fönsterförsedd källarvåning. Till gården hör enDet fd mejeriet vid Averby46

Bo sockenfd arbetarbostad, två äldre magasinsbyggnadersamt på den norra sidan vägen flera modernaekonomilängor.I områdets västra del finns ännu banvallenkvar efter järnvägen Pålsboda-Finnspång, liksomden gamla banvaktstugan som är ett mindre bostadshusi en våning.Drygt 300 meter öster om Averby gård liggerdet gamla mejeriet och smedjan. Mejeribyggnadenligger på vägens norra sida och är en brungrå, putsadenvåningsbyggnad med rundbågade fönster.Gavlarnas övre delar är inklädda med ljusgrå träpanel.Norr om vägen ligger även ett bostadshus isamma stil som mejeriet, samt några bodar. Söderom vägen ligger det till smedja ombyggda svinhuset.Byggnaden är i en våning, med grågrönaputsfasader och grå träpanel på gavlarnas övredel. Fönstren är rundbågade, dock i annan stil änmejeriets. Längre söder ut ligger två modernaekonomilängor.Söder om Averby gård finns en minnesstenmed en inristad sköld och årtalet 1878.Gården Averby utgör tillsammans med denfrån järnvägens tid bevarade banvaktsstugan, liksomgodsets bevarade mejeri- och smedjebyggnader,en kulturmiljö av synnerligen högt kulturhistorisktvärde.DöbackaAspelundSmedjanEriksbergÖvreAlstuganNedre AlstuganAverbyGålöhagenBackenkaHjortkvKullenonSandbackenHampstockenLatuFestplatsIdrottsplatsHjortvallenHjortkvarnsån0 250 500meter3e Averby3e AverbySocken/Församling: BoEkonomiskt kartblad: 095 65/9F 6fKoordinater: X 6532280/Y 1479620Riktlinjer- Området ingår i Boområdet, en av Riksantikvarieämbetetavgränsad kulturmiljö av riksintresse (KT 9) som enligt 3 kap6§ miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kanskada områdets natur- och kulturmiljö.- För att odlingslandskapets värden ska bevaras krävs attmarken även i fortsättningen hävdas.- Stenmurar och röjningsrösen i jordbruksmark samt alléer,öppna diken m m är biotopskyddade enligt miljöbalken(MB 7 kap, 11§) och får ej skadas. De bör liksom åker- ochvägrenar hållas öppna och rena från sly.- Vägarna bör underhållas och dess sträckningar bevaras. Vidombyggnad och underhåll ska stor hänsyn tas till vägenskulturhistoriska värden. Omfattande rätning och breddningbör undvikas liksom utfyllnad och skärning i kuperad terräng.För att den artrika naturmiljön ska bevaras utmed väg617 bör vägrenarna slås någon gång mellan mitten av julioch början av augusti. Eventuell dikning eller kantskärningska ske med särskild hänsyn till den skyddsvärda floran.47

Bo socken- För att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön krävsatt underhåll och eventuell ombyggnad av bebyggelsen skautföras varsamt och på ett sådant sätt att byggnadernasursprungliga karaktär bevaras. Vid ny bebyggelse ska hänsyntas till den omkringliggande miljön vad gäller byggnadensutformning, material, placering och färgsättning.Värdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarm mI Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80 ingår:1 Averby 6:1 (tidigare Averby bandel 1:1), bostadshus, bod.4 Averby 5:18, 5:17, Bo 1:1 (tidigare Bo 1:1 mfl), Averby gård,två bostadshus, magasin bod och ekonomilängor27 Averby 5:16 (tidigare Bo 1:1 mfl), Smedjan, fd mejeri ochsvinhus, bostadshus, bodar, garage m mMiljön ingår i en av Riksantikvarieämbetet avgränsad kulturmiljöav riksintresse (KT 9)I Länsstyrelsens bevarandeprogram för länets odlingslandskap(1993) ingår:61:5 Bo-Hjortkvarn (del av)I Vägverkets åtgärdsprogram för artrika vägkanter (2000)ingår:Väg 617 (del av)I Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister ingår:44 Rest sten, inhuggen sköld och årtalet 18783f StenkullaBymiljö, Fornlämningsmiljö, OdlingslandskapI Boområdets norra del återfinns den välbevaradebyn Stenkulla med ett omkringliggande odlingslandskapav ålderdomlig karaktär.HistorikTrakten kring Stenkulla har troligen varit befolkadsedan länge, därom vittnar den förhistoriska gravsom återfinns söder om byn. Stenkulla nämns förförsta gången i skrifterna vid 1400-talets mitt ochtillhörde då troligen Karl Knutsson Bonde. Bynbestod av ett halvt hemman uppdelat på två gårdar.Under 1600-talet köptes Stenkulla in av AlexanderLeslie och kom därefter att ingå som arrendegårdarunder Bo gods.Stenkullas arrendatorer var skyldiga att skötainte bara den egna gården, utan även utföra vissadagsverken, bl a vid den närliggande gården Kårtorp.Den steniga och inte alltför bördiga jordenvid Stenkulla medförde att gårdarna kom att tillhörade mindre arrendegårdarna under Bo gods.Längre fram i tiden uppkommer ett torp norrom Stenkulla, nämligen Stenkullatorp. Torpet ärkänt sedan tidigt 1700-tal men kan ha anlagts någottidigare. Bebyggelsen vid Stenkullatorp genomgickstora förändringar under 1900-talets senaredel. Bostadshuset och några av ekonomibyggnadernaersattes då av nya byggnader. MellanStenkulla och Stenkullatorp tillkommer ytterligareett torp, troligen någon gång under tidigt 1800-tal,vilket får namnet Källtorp.1874 drogs den smalspåriga järnvägen mellanPålsboda och Finspång fram väster om Stenkulla,alldeles i gränsen mellan skogsmarken och bynsäng.Odlingslandskapet har förändrats en hel delgenom åren men främst under 1900-talet. Nyaåkrar har tagits upp på det som tidigare var skogeller ängsmark medan en del av de äldre åkrarnaplanterats med barrträd eller övergått att brukassom betesmark.Namnet Stenkulla, ’den steniga kullen’, har troligenuppkommit som en beskrivning av platsensnaturgeografi, då byn ligger på en mindre höjd ochomges av marker som är rika på sten.KulturmiljöStenkulla ligger i utkanten av Avernslätten, på enhöjd av ca 80-90 meter över havet, ca fyra kilometernorr om Hjortkvarn. Området består av ettrelativt småskaligt odlingslandskap med åkrar sombitvis har kvar sin ålderdomliga flikighet och rikligtmed upplagd odlingssten. Några av de äldreåkrarna hålls numera öppna genom bete. Som småöar här och där i åkermarken finns bevarad naturbetesmark,med en för ogödslad mark typisk florasom exempelvis kattfot. I söder öppnar landskapetupp sig i stora sammanhängande åkrar.Den välbevarade byn Stenkulla utgörs av tvåväl sammanhålla gårdsenheter. Till båda gårdarnahör ett envånings bostadshus samt en undantags-48

Bo sockenByn Stenkulla.stuga i en och en halv våning, troligen uppfördanågon gång kring 1800-talets mitt. Byggnadernaär huvudsakligen byggda i trä och målade medfalu rödfärg. Norr om Stenkulla ligger torpenKälltorp och Stenkullatorp. Källtorp är ett förBoområdet typiskt torp med bostadshus i en våningoch till hörande mindre bodar. Byggnadernaär uppförda kring sekelskiftet 1900. Stenkullatorpbestår idag av en blandad bebyggelse med bådenya och äldre inslag.I områdets södra del, invid Kårtorp, finns enförhistorisk grav i form av en rund stensättning.Bland övriga kulturlämningar i området kan nämnasen tjärframställningsplats strax väster omStenkulla by, där lämningar finns efter ca tretjärdalar. Väster om byn finns banvallen kvar efterden nu upprivna järnvägen Pålsboda-Finspång.Stenkulla med sina två gårdar är en mycketvälbevarad representant för fideikommissetsminde arrendegårdar och tillsammans med detomgivande ålderdomliga och småskaliga odlingslandskapetfår miljön anses vara av synnerligenhögt kulturhistoriskt värde.3f StenkullaSocken/Församling: BoEkonomiskt kartblad: 095 65, 096 75/9F 6f, 9F 7fKoordinater: X 6534470/Y 1479230Riktlinjer- Området ingår i Boområdet, en av Riksantikvarieämbetetavgränsad kulturmiljö av riksintresse (KT 9) som enligt 3 kap6§ miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kanskada områdets natur- och kulturmiljö.- För att odlingslandskapets värden ska bevaras krävs attmarken även i fortsättningen hävdas. Odlingslandskapetsäldre drag, som oregelbundna åkrar, diken, slingrande bäckaroch vägar bör bibehållas.- Stenmurar och röjningsrösen i jordbruksmark samt alléer,öppna diken m m är biotopskyddade enligt miljöbalken (MB7 kap, 11§) och får ej skadas. De bör liksom åker- och vägrenarhållas öppna och rena från sly.- För att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön krävsatt underhåll och eventuell ombyggnad av bebyggelsen skautföras varsamt och på ett sådant sätt att byggnadernas ursprungligakaraktär bevaras och inte förvanskas. Någon nybyggnationförutom nödvändig kompletteringsbebyggelsebör ej tillåtas inom Stenkulla by. Vid eventuell ny bebyggelseska stor hänsyn tas till den omkringliggande miljön vadgäller byggnadens utformning, material, placering och färgsättning.- Vägarna bör underhållas och dess sträckningar bevaras. Vidombyggnad och underhåll ska stor hänsyn tas till vägenskulturhistoriska värden. Omfattande rätning och breddningbör undvikas liksom utfyllnad och skärning i kuperad terräng.För att den artrika naturmiljön ska bevaras utmed väg618 bör vägrenarna slås någon gång mellan mitten av juli ochbörjan av augusti. Eventuell dikning eller kantskärning skaske med särskild hänsyn till den skyddsvärda floran.49

Bo socken- Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap lagen om kulturminnenm m (KML 1988:950). För att de kulturhistorisktvärdefulla miljöerna ska bevaras krävs att kulturminneslagenefterlevs. Markingrepp som berör fornlämning ellerfornlämningsområde kräver tillstånd från Länsstyrelsen.Värdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarm mI Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80) ingår:24 Bo 1:1 mfl, Kårtorp, idag borta67 Bo 39:7 (tidigare Bo 1:1 mfl), Hällebo, bostadshus86 Bo 39:3 (tidigare Bo 1:1 mfl), Stenkullatorp, av den inventerademiljön återstår ekonomilängor, tvättstuga, bod. Nyabostadshus tillkommit senare92 Bo 1:1, Bo-Stenkulla 1:7, 1:8, (tidigare Bo 1:1 mfl), Stenkullaby, 4 bostadshus, bodar, ekonomilängor m m95 Bo 39:3 (tidigare Bo 1:1 mfl), Källtorp, bostadshus, bodar,ekonomilänga m mI Naturvårdsverkets nationella bevarandeplan för odlingslandskapet,Sveriges finaste odlingslandskap (1997) ingår:StenkullaMiljön ingår i en av Riksantikvarieämbetet avgränsad kulturmiljöav riksintresse (KT 9)I Länsstyrelsens bevarandeprogram för länets odlingslandskap(1993) ingår:61:5 Bo-Hjortkvarn (del av)I Ängs- och hagmarker i Örebro län (1995) ingår:61:66 StenkullaI Vägverkets åtgärdsprogram för artrika vägkanter (2000)ingår:Väg 618 (del av)I Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister ingår:47 StensättningrpängsbäckenHarga mossengenLugnetGustavsbergStenkullatorpHargahällarBrostugubäckenKrontorpKälltorpSyrkärretHälleboBrostuganStenkullaKalkebolHagstuganKårtorpa floarTrgaKårtorpMalmstorp3f StenkullaSkälbäckenHultet0 200 400meterHummelbol50

Bo socken3g TorpbebyggelsenHerrgårdsmiljö -Torp och ArrendegårdarBoområdet präglas i hög grad av den omfattandetorpbebyggelsen, som på grund av långvarigt ägarskapfått en sammanhållen och enhetlig karaktär.HistorikUnder Bo gods fanns ett flertal arrendegårdar ochen omfattande mängd torp. Alla dessa var knutnatill godset genom sitt arrende, vilket dessutomofta medförde skyldighet att utföra dagsverken,kolning, körslor etc. Brukaren var skyldig attsköta den ”egna” gården eller torpet på ett tillfredställandesätt. Marken skulle hävdas ochstängslas och husen skulle underhållas enligtgodsägarens önskemål. Godset kunde på så sätt ihög grad påverka bebyggelsens utformning. Dåflera av godsägarna varit påfallande arkitekturintresseradehar bebyggelsens utformning tidvisägnats ganska stor omsorg.Den vanligaste byggnadstypen på godsetsarrendegårdar var enkelstugan i en- eller en och enhalv våning, medan torpens bostadshus var oftastsmå enkelstugor i en våning. Under 1800-taletsbörjan skedde en omfattande upprustning av bebyggelsen,samt även en hel del nybyggnation, dåbefolkningen ökade starkt vid denna tid. Byggnadsarbetenaföljde, enligt godsägarens önskemål,1752 års boställsordning. Därmed kom relativttidigt en stor del av bebyggelsen i Bo att få falurödfärgadebrädfodrade fasader eller åtminstoneinfodrade knutar. Taktäckningen var på manbyggnadenav näver eller torv medan det på uthusenräckte med vass eller halm. Först från ochmed 1800-talets andra hälft började tegel användassom takmaterial.Under 1800-talets andra hälft men kanskefrämst under 1900-talet kom den tidigare relativtspridda bebyggelsen att koncentreras. De avlägsnatorpen, som till stor del levt på att producera koltill industrierna, övergavs medan nya torp uppfördesnärmare de större jordbruken ute på Avernslätten.Många av de nya byggnaderna uppfördesefter tidens typritningar. Under 1930-talet kommerbyggmästare Uno Hellströms ritningar attprägla bebyggelsen med en traditionsbunden likformighet.De hus som under denna tid nybyggdeseller renoverades fick hans typiska solfjäderformadegavelfönster och nationalromantisktpräglade förstukvistar.De nya byggnaderna verkar medvetet haanslutits till den äldre bebyggelsens stil och färgsättning,det vill säga faluröda panelfasader medknut- och fönsterbrädor målade i brutet vitt, grönmåladedörrar och tegelbelagda tak.Under senare år har vissa förändringar skett.En del byggnader har rivits medan andra harbyggts om, eller i några fall fått en annan fasad-Ett av torpen i Boområdetsom bär Uno Hellströmskaraktäristiska formspråk51

Bo sockenfärg. På flera hus har lertegelpannorna bytts utmot betongpannor eller plåt, och de gröna dörrarnabytts ut eller fått annan färg.KulturmiljöNordväst om Hjortkvarn och väster om sjönAvern öppnar sig den täta skogen i en mindre,isolerad slättbygd med ett öppet och omväxlandeodlingslandskap. Höjdnivån i området varierarfrån ca 65 meter över havet i områdets mitt, till ca90 meter över havet i områdets ytterkanter.Området präglas i hög grad av det stora antaltorp och mindre arrendegårdar som i äldre tid försåggodset med arbetskraft. Dessa torp och mindregårdar ligger utmed områdets vägar samt ianslutning till de större gårdarna, ofta lokaliseradetill mindre odlingsbara höjder och impediment. Iområdets centrala delar ligger ofta bebyggelsenhelt omgärdad av öppna odlingsmarker.Större delen av bebyggelsen, de större gårdarnaundantagna, är relativt enkla vad gäller form ochmaterial. Den rektangulära planformen domineraroch de flesta bostadshusen utgörs av en- till enoch en halvplans byggnader. Tvåvåningshus förekommerendast i några enstaka fall, som exempel-vis vid Björnvad. Byggnaderna är försedda medträpanel, som i de flesta fall rödfärgats men inågra fall är målade i ljusa färger. I några få fallförekommer även putsade fasader i både ljusareoch mörkare kulörer. Knut- och fönsterfoder påbostadshusen är i de flesta fall målade i brutetvitt. En stor del av bostadshusen är försedda medöppna verandor, företrädelsevis med sadeltak ochgrönmålade, ofta glasade dörrar.Av de äldre små, enkla torpen finns idag ingakvar i det här beskrivna området. Det bäst bevaradeexemplet inom fideikommisset är torpet Svalbyggeti Svennevads socken. Välbevarade hus efterUno Hellströms ritningar är exempelvis Bjurstorpoch Gustavsberg. Trots att en ganska stor del avbebyggelsen i området är relativt ung ger bebyggelsensom helhet ett påfallande ålderdomligt intryck.Genom ägarskap har godset under lång tid styrtområdets bebyggelse, vilket resulterat i en kulturmiljömed en sammanhållen och enhetlig bebyggelsekaraktär.Området som helhet utgör en kulturmiljöav synnerligen högt kulturhistorisktvärde.3g TorpbebyggelseSocken/Församling: BoEkonomiskt kartblad: 095 65, 095 66, 095 75, 095 76/9F 6f,9F 6g, 9F7f, 9F 7gKoordinater: X 6532330/Y 1481350Riktlinjer- Boområdet är en av Riksantikvarieämbetet avgränsad kulturmiljöav riksintresse (KT 9) och ska enligt 3 kap 6§miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skadaområdets natur- och kulturmiljö.- För att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön krävsatt underhåll och eventuell ombyggnad av bebyggelsen skautföras varsamt och på ett sådant sätt att byggnadernas ursprungligakaraktär bevaras och ej förvanskas. Vid ny bebyggelseska stor hänsyn tas till den omkringliggande miljön vadgäller byggnadens utformning, material, placering och färgsättning.(Exempelvis bör nya byggnader uppföras medrödfärgade (slamfärg) locklist/fasspont panelfasader, undantagsvismålade i ljus oljefärg. Fasaden kan i undantagsfalläven putsas och avfärgas i traditionella färger. Byggnadernabör ej överstiga 1 ½ våning eller vara alltför breda.)- I övrigt se 3a Odlingslandskapet Bo.Värdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarm mI Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80) ingår:3 Averby 5:14 (tidigare Bo 1:1 mfl), Övre Alstugan, bostadshus,bodar12 Skinnarbacka 1:2 (tidigare Bo 1:1 mfl), fd Elimkapellet,bostadshus, bodar16 Bo 19:3, 19:4 (tidigare Bo 1:1 mfl), Gamby, bostadshus,bod och ekonomilänga25 Bo 1:1, Boskulla 1:6 (tidigare Bo 1:1 mfl), Nain fdläkarvilla, bostadshus, bodar och ekonomilänga34 Bo 1:1, 31:2, 31:3 (tidigare Bo 1:1 mfl), Tanntorp, två bostadshus,bodar och ekonomilänga37 Averby 5:10 (tidigare Bo 1:1 mfl), Aspelund, bostadshus,bod38 Averby 5:7 (tidigare Bo 1:1 mfl), Averbytorp, fd soldattorp,bostadshus, bodar och ekonomilänga39 Bo 3:2 (tidigare Bo 1:1 mfl), Bjurstorp, bostadshus, bod43 Bo 1:1, 8:5 (tidigare Bo 1:1 mfl), Bro, bostadshus, bodar44 Bo 27:3 (tidigare Bo 1:1 mfl), Brostugan, bostadshus, bod52 Döbacka 1:2 (tidigare Bo 1:1 mfl), Döbacka, bostadshus,flygelbyggnader55 Bo 1:1, 19:2, Gamby 1:2 (tidigare Bo 1:1 mfl), Lilla Gamby,två bostadshus, bod och ekonomilänga52

Bo socken58 Averby 5:9, Bo1:1 (tidigare Bo 1:1 mfl), Grindbacka,nedbrunnet59 Bo 39:4 (tidigare Bo 1:1 mfl), Gustavsberg, bostadshus,ekonomilänga60 Gålö 1:2 (tidigare Bo 1:1 mfl), Gålö, bostadshus, bodar61 Gålö 1:3 (tidigare Bo 1:1 mfl), Gålötorp, bostadshus, bod62 Hummelbol 1:2 (tidigare Bo 1:1 mfl), Hagstugan, bostadshus,bod och ekonomilänga66 Bo 1:1, 27:4 (tidigare Bo 1:1 mfl), Hyddan, bostadshus,bod och ekonomilänga68 Bo 3:3 (tidigare Bo 1:1 mfl), Johanstorp, bostadshus, bodaroch ekonomilänga69 Kopparbol 1:5 (tidigare Bo 1:1 mfl), Lilla Kopparbol, bostadshus,bod70 Kopparbol 1:4 (tidigare Bo 1:1 mfl), Stora Kopparbol, bostadshus,bodar77 Bo 1:1, Norrängen, bostadshus, bod och ekonomilänga81 Bo 27:5 (tidigare Bo 1:1 mfl), Sandkärret, bostadshus, bod84 Boskulla 1:11 (tidigare Bo 1:1 mfl), Solbacka, bostadshus,bodar87 Boskulla 1:2, Bo 1:1 (tidigare Bo 1:1 mfl), Stettin, bostadshus,bodar93 Averby 5:6 (tidigare Bo 1:1 mfl), Björkmon, bostadshus,bod97 Bo 1:1, Lugnet, bostadshus, bod98 Bo 32:3 (tidigare Bo 1:1 mfl), Malmstorp, bostadshus, bodoch ekonomilänga101 Bo 37:2, 37:3 (tidigare Bo 1:1 mfl), Skinnarbacka, tvåbostadshus, bodar och ekonomilängor103 Boskulla 1:8 (tidigare Bo 1:1 mfl), Åkerby, bostadshus,bodSamt 1, 4, 27 se 3e Averby, 8, 26, 51, 78 se 3d Boskulla, 20, 46,82, 96 se 3c Iboholm, 67, 86, 95, 92 se 3f Stenkulla samt 2, 5, 6,7, 9, 10, 18, 22, 23, 28, 29, 30, 31, 35, 53, 73, 76, 90, 99, 129 se3b Bo slott samt skol- och kyrkområdetI övrigt, se 3a Odlingslandskapet BoKorsbacken StoraHarga mosse mossen Stenkullatorp Hargakärret Getkärretn Olstorp Källtorp rp BjörnvadBrostugan BjörnfalletHällebo Väktarstugan aflyetSandkärret Kvarnfallet StenkullaHagstuganMargretelund 99,80 Hyddan Botorp KarlsdalBo Johanstorp81,54KårtorpNorrängen Malmstorp SkinnarbackaBergs m SkälbäckenDyrbol Skogsbo LitstorpKopparbol Nain BoskullaDöbacka Gålö Oxhagsb. Aspelund KobäckenKillingauddenSmedjanAverbytorp monAverbyBackenLindhult Treudd DjursSkarpåsenHälgenäsTrollhultatorpSvalnäs KullenÅ Övre sjön 100,60Trollhult Sofielund Slätmo Gambyberg Djursnäs Brebol Gravfält Broäng GambyBäckstuganNäset Bäck Skola Hjortkvarn Iboholm LybeckAvern HaretHerrfalletSkrankebolGretebo104,9 65,90750 1 500Perstorp 107,71Snöbäckenmeter Hästhagsm.Sandvik Knektönt. Fågelhult MörkmossenKojmonodeboånVenernaS51df ll tHjortkvarnsån3g Torpbebyggelsen53IboholmsånBosån

Bo socken4 Gryts bruk -BjörnhammarenIndustrimiljöI kommunens sydöstra del ligger en bruksmiljömed anor från 1600-talet. Spåren efter den tidigajärnhanteringen ligger sida vid sida med pågåendeindustritillverkning av spik.HistorikGryts historia präglas i hög grad av den järnhanteringsom pågått i trakten sedan länge. Redan 1554finns uppgift om att Gryt betalade sin skatt i järn.1642 köptes kronohemmanet Gryt av Greve GustavHorn på Bo gods. Dennes dotterdotter AnnaCruus anlade på 1670-talet en stångjärnshammarei fallet mellan Övre och Nedre Gryten. En hammarehade troligen då redan funnits i Gryt, eftersomett privilegium utskrevs redan 1656. Grytsbruk var vid 1600-talets slut en av de störrestångjärnsproducenterna i Närke. Under 1700-talet växte Gryts bruk till en storindustri. En andrahammare tillkom under 1700-talets förstahälft och en tredje flyttades 1775 till Gryt frånSkärblacka i Östergötland. 1791 uppförs ett stortkolhus vid bruket. En tid därefter tillkommernågra smedjor och arbetarbostäder. Under 1700-talets andra hälft bedrev Gryt även en viss kopparhantering,i konkurrens med liknande verksamheti Haddebo. Kopparmalm bröts på Gryts marki den så kallade Dalhövdingegruvan. Ett kopparverkuppfördes därför vid Gryts bruk.På 1850-talet satsade Gryt, liksom Haddebo,stort på manufaktursmidet. Detta gav Gryts bruken ledande ställning vad gäller manufaktursmidet iNärke vid denna tid. Enligt 1864-71 års häradskartafanns vid Gryt vid denna tid: ett valsverk,tre stålugnar, en tyskhärd med en hammare, enspikhammare, en nedlagd koppargruva, en torkugnför torv, ett väderslipverk, fyra smälthärdaroch två hammare, varav en i Nedre Gryt, den såkallade Nedre hammaren.Malmen hämtades från Lerbäcks, Hällestadsoch Nora bergslager. Senare även från Bo godsegen gruva, Träkärrsgruvan, vars malm smältes imasugnen i Hjortkvarn. Liksom andra bruk viddenna tiden drevs bruksverksamheten i föreningmed ett jord- och skogsbruk. Skogen behövdesför att utvinna allt det kol järnframställningenslukade. Vid sidan om kol användes även torvsom bränsle, bl a i valsverkets flamugn. Torvtäktbedrevs på flera mossar i trakten, bl a på Hjortkvarnsmossenoch Trolleflodsmossen.År 1866 delas verksamheten mellan Gryt ochBjörnhammars bruk. Det senare kom till sedanNedre Gryten kring 1870-talet dämdes upp ochbildade en damm, den så kallade Björnhammarsjön.Under 1800-talets senare hälft förändrades järn-Gryts bruk. Till vänster ses detgamla kolhuset från 179154

Bo sockenhanteringens villkor. Driften koncentrerades alltmer till färre och större enheter. En järnväg drogsunder 1870-talet mellan Finspång och Pålsboda,från vilken ett stickspår drogs till Björnhammaren.Men de nya transportmedlen kunde inte räddabruken, vid mitten av 1890-talet upphörde järnhanteringenvid Gryt och Björnhammaren. Lokalernakom däremot inte att stå tomma länge.Reijmyre glasbruk kom istället att arrendera bruketslokaler och där starta upp en glastillverkning.En degelugn installerades i lancashiresmedjan iBjörnhammaren och i det gamla gjuteriet i Grytinreddes ett glassliperi. Glaset fördes med pråmaröver Björnhammarsjön och Nedre Gryten. 1903brann glasbruket ner och glastillverkningen upphörde.Glasbruksepoken i Gryt varade bara i sexår.Året efter startades en spiktillverkning i Grytoch Björnhammaren. Ett tråddrageri förlades tillBjörnhammaren medan spiktillverkningen samtpackningen skedde i Gryt. Under 1950-talet flyttadesall verksamhet vid Gryt ner till Björnhammaren,där en ny fabrik byggdes. 1958 brann detgamla tråddrageriet ner. Under 1970-talet byggdes1950-talsfabriken ut med nya lokaler mot norr.Tillverkningen bestod länge av både tråd, spik,armering och liknande varor men under slutet av1900-talet kom man dock att specialisera sig enbartpå olika typer av spik och skruv. Tråd tillverkassedan dess enbart för eget bruk och inte förvidare försäljning.Gryts bruksherrgård ska enligt tradition varafrån 1600-talet. Nuvarande huvudbyggnad uppfördespå 1770-talet och var bostad för bruketsinspektor. Brukets kontor fanns i en av gårdensflyglar. Kring 1950 rustas brukets alla arbetarbostäder.Under 1950- 60- och 70-talen uppförsäven en del nya arbetarbostäder i Björnhammaren.Odlingslandskapet har förändrats mycket i områdetunder 1900-talet, framförallt under desssista hälft. Av den brukade åkermarken som fannsmarkerad på 1864-71 års häradskarta finns vidsekelskiftet 2000 ungefär en fjärdedel kvar.Gryt tillhör den typ av naturnamn som kan varaväldigt gamla. Ordet gryt betecknar en sten elleren hög av stenar, som ibland kan fungera somtillhåll för vilda djur. Björnhammaren är ett sentidanamn som uppkom i samband med att enhammare förlades till platsen. Strax intill fanns dåflera andra namn med förleden björn-, som texBjörndammen och Björnhäll.KulturmiljöGryts bruk ligger vid den lilla passagen mellanÖvre och Nedre Gryten. Ett par kilometer söderut,vid änden av den uppdämda Björnhammarsjön,ligger Björnhammaren. Höjdnivån i områdetligger mellan ca 95 och 110 meter över havet,med undantag av höjden mellan Övre och NedreGryten som når drygt 125 meter över havet.Vid vägen i områdets östra del ligger Grytstorpsfd skola från 1870-talet, en rödpaneladBjörnhammar. Närmast i bild sesfabriksbyggnaden från 1950-taletmed sitt tidstypiska sågtandstak55

Bo sockenvinkelbyggnad, i vilken skolverksamheten upphörde1953.Vid Nedre Grytens norra strand ligger Grytsherrgård. Herrgårdens huvudbyggnad, en timmerbyggnadi två våningar, har i samband med engenomgripande renovering kring sekelskiftet 2000fått fasadens grå puts utbytt mot en faluröd träpanel,vilket troligen utgjorde byggnadens ursprungligafasadmaterial. Söder om huvudbyggnadenligger två, i samband med renoveringen, nyuppfördaflygelbyggnader.Kvar från brukstiden vid Gryt finns idag bl akolhuset från 1791, vilket senare även fungeratsom bl a lager och paketeringslokal. Byggnaden äruppförd i sten och har en gul putsfasad med vitadetaljer. Upp till andra våningen leder en ståtligstenvalvsburen ramp. Väster om kolhuset finnsden plana grunden kvar efter spikfabriken. Utmedåns östra sida, söder om bron, leder en trärännavattnet till ett litet kraftverk. Längre ner mot sjönkan man fortfarande skönja resterna efter hammarensgrund. Norr om bruksplatsen finns många avbrukets arbetarbostäder kvar. Bostadshusen är ien till två våningar, alla faluröda med vita knutaroch sadeltak. Till bostadshusen hör diverse bodar,bland annat en vacker bodlänga längst i norr, rikpå lövsågade detaljer. Den fd inspektorsbostadenligger längst norrut, på åns västra sida. Sydost omden ligger den gamla tvätt- och bagarstugan, entegel- och slaggstensbyggnad med gulputsade fasader.I Björnhammaren pågår industriverksamhetenän idag. Den norra fabriksbyggnaden är uppförd itegel under 1950- och 1970-talet. Dess södra delär typisk för 1950-talets fabriksbyggnader medsitt sågtandstak, vilket består av en serie av parallellasadeltak med ljusinsläpp mot norr. Norrutligger den under 1970-talet uppförda fabriksdelen,även den i tegel. Nere vid vattnet finns idag resternaav den äldre fabriken i form av det gamlabeteshuset och galvaniseringen. Där finns ocksåen mindre kraftstation.I Björnhammaren finns även ett flertal fdarbetarbostäder, bl a några faluröda längor från1900-talets början samt den gamla affärsbyggnadenoch en tvättstuga.Mycket av det äldre odlingslandskapet är idagigenväxt. Kring Gryts bruk är dock en hel del avmarkerna ännu öppna och längs norra kanten avNedre Gryten finns ett sammanhängande avsnittmed välbetade strandängar.Industrimiljön vid Gryts bruk och Björnhammarenvittnar om traktens långa historia av järnhanteringoch utgör en miljö av mycket högt kulturhistorisktvärde.4 Gryts bruk - BjörnhammarenSocken/Församling: BoEkonomiskt kartblad: 095 54, 095 55/9F 5e, 9F 5fKoordinater: X 6528080/Y 1474570Riktlinjer- För att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön krävsatt underhåll och eventuell ombyggnad av bebyggelsen skautföras varsamt och på ett sådant sätt att byggnadernas ursprungligakaraktär bevaras. Viktigt är bl a att den södrafabriksdelen får behålla sitt sågtandstak. Vid eventuell nybebyggelse ska stor hänsyn tas till den omkringliggandemiljön vad gäller byggnadens utformning och placering.- Miljön kring industrilämningarna bör hållas öppna ochvårdas. Ruinerna bör hållas fria från träd och buskar.- För att ge industrilämningsmiljöerna ett ökat pedagogisktvärde bör informationsskyltar finnas i anslutning tilllämningarna.- För att odlingslandskapets värden ska bevaras krävs attmarken även i fortsättningen hävdas.- Stenmurar och röjningsrösen i jordbruksmark samt alléer,öppna diken m m är biotopskyddade enligt miljöbalken(MB 7 kap, 11§) och får ej skadas. De bör liksom åker- ochvägrenar hållas öppna och rena från sly.Värdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarm mI Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80) ingår:17 Bo 24:3 (tidigare Bo 1:1 m fl), Grytstorps fd skola, skolbyggnad105 Gryts bruk 1:1, Gryts herrgård, herrgårdabyggnad, flyglar106 Gryts bruk 1:1 m fl, Gryts bruk, fd arbetarbostäder, fdkolhus, fd tvättstuga, bodar, garage och ekonomilänga.107 Gryts bruk 1:1 m fl, Björnhammar, fd arbetarbostäder, fdaffär, industribyggnaderI Ängs- och hagmarker i Örebro län (1995) ingår:61:75 Gryt56

Bo sockenÖvre Gryten Grytstorparka-Tärnen rret Nedre Gryten104,35 99,3 HålskeppetNerhammars- kärret BjörnhammarsjönTorpsjön Metallind. Hjortmon 0 500 1 000meter mmenArkenGryts bruk104,14Grytstorpsm. BjörnhammarenFridhemF.d. järnvägL. FågelhultLortängarna4 Gryts bruk och Björnhammaren5 HjortkvarnHistorikSamhället Hjortkvarn växte fram relativt sent.Detta trots de många industrier som uppstått ianslutning till fallen i Haddeboån. Eftersom markenäven kring Hjortkvarn ägdes av fideikommissetvar det i hög grad de som styrde det lillaindustrisamhället Hjortkvarns tidiga framväxt.Dessutom fanns sedan tidigare en väl utveckladsamhällsservice i form av handel, apotek, skolam m i anslutning till slottet. Det var först sedanjärnvägen Pålsboda-Finspång anlades 1874 somen antydan till samhällsbildning kunde skönjas.Affär samt några tjänstebostäder tillkom under1900-talets första årtionden. Under 1920-30-talenbörjade bostadsbyggandet ta fart på allvar. Under1940-50-talen uppfördes en rad nya egnahem ochtjänstebostäder och under 1960-, 70- och 80-talenexpanderade bebyggelsen ytterligare, främst iform av enfamiljsbostadshus i samhällets sydöstradel. Hjortkvarn fungerade som Bo kommuns lokalacentrum fram till 1952, då Bo uppgick i Sköllerstastorkommun, vilken i sin tur blev en del iHallsbergs kommun 1971. Tätorten präglas idagav en småskalig bebyggelse av egnahemskaraktär.Mycket av den tidiga bebyggelsen finns kvar.De goda förutsättningarna för att utvinna vattenkraftgjorde som sagt tidigt Hjortkvarn till någotav en ”industriort”. Redan på Torings kartafrån 1688 finns en kvarn och något som troligensymboliserar en såg utritade. Något senare tillkommeräven ett tegelbruk och en masugn, vilkabåda återfinns på en karta från 1766. I Hjortkvarnfanns under 1800-talet bl a också ett garveri ochen hästskofabrik.1748 fick Bo gods privilegier för en masugn iHjortkvarn. Malmen hämtades bl a ur godsetsegen gruva, Träkärrsgruvan i Svennevads socken,och järnet förädlades sedan vid Gryts bruk. Masugnenrevs vid sekelskiftet 1800 men nyuppfördes57

Bo sockenåterigen 1838 av bruksägarna vid Gryt, Övre ochNedre Haddebo, Hävla och Emme bergsmanshyttelag.Masugnen blåstes för sista gången vid1890-talets mitt. Vid masugnsdammen fanns vid1800-talets början även ett stampverk och mittemot masugnen låg fram till 1870-talet även ettfärgeri. I takt med att bruksrörelsen vid Gryt avvecklades,kom sågverksrörelsen att bli en alltviktigare näringsverksamhet inom Bo gods. Denlilla sågen i Hjortkvarn, som fram till 1870-taletlåg mitt emot kvarnen, ersattes av en ångsåg uppevid masugnsdammen. Verksamheten vid sågverketutvecklades successivt under 1900-talet,för att vid århundradets slut vara ett av Mellansverigesstörsta sågverksrörelser.Namnet Hjortkvarn har samhället troligen fåttefter dels den kvarn som tidigt anlades på platsen,dels efter själva ån som ursprungligen kan ha hetatHjortån. Ån avvattnar nämligen Hjärtasjön ochhjärta är en äldre genitiv pluralisform av hjort.5a Sandhagsvägen och kyrkanTätortsmiljö, KyrkomiljöUtmed Sandhagsvägen ligger ett antal bostadshusför pensionärer, arbetare och tjänstemän, uppfördaunder 1900-talets första hälft, samt Hjortkvarnskyrka från 1930-talet.Utmed Sandhagsvägen ligger bl a fyra fd pensionärshem från 1940-talets andra hälftHistorikI Hjortkvarn lät Bo gods uppföra ett antal bostäderför arbetare och tjänstemän vid sågverket.Under 1910-talet byggdes här bl a två arbetarbostäderi jugendstil. De bestod sannolikt ursprungligenav två lägenheter. Det ena husetinrymde lite senare även en skoaffär. För att beredaplats för den ökande skaran pensioneradearbetare och tjänstemän vid både sågverket ochbruket vid Björnhammaren, uppförde Bo kommununder 1940-talets andra hälft fyra pensionärshemen bit österut på Sandhagsvägen. Varjehus inrymde två lägenheter.En egen kyrka fick Hjortkvarn först 1933,trots att kyrkogården anlades redan 1885. Det varförst i och med den befolkningsökning som ägderum i Hjortkvarn och Björnhammaren under1900-talets första decennier som behovet av enegen kyrka växte fram. Fram till dess hade manlikt socknens övriga befolkning samlats i sockenkyrkanvid Bo gods. Hjortkvarns kyrka uppfördesunder åren 1931-33 efter ritningar av arkitektenK Martin Westerberg i Kungliga Byggnadsstyrelsen.KulturmiljöSandhagsvägen sträcker sig i väst-nordostlig riktninggenom samhällets norra del, med början straxsöder om sågverket. Området ligger norr omHjortkvarnsån, på en höjd på ca 80-90 meter överhavet. Bebyggelsen ligger utmed vägens södrasida. Två korta tvärgator, båda med namnetBjörkvägen, viker av söderut från Sandhagsvägen.I områdets västra del ligger två fd arbetarbostädermed de för jugendstilen typiska valmadegavelspetsarna. Båda envåningshus med fasaderav gulmålade träpaneler. Öster om dessa ligger defyra fd pensionärshemmen. Låga envåningshusmed fasader i träpanel, målade i rött, gult och grågröntoch med entréer på båda gavlarna. Därefterleder en tvärgata ner till kyrkan och kyrkogården.Hjortkvarns kyrka, Adventskyrkan, är en traditionelltutformad träkyrka, där tjärade spån använtstill både fasad- och takbeklädnad. Strax intill liggerkyrkvaktmästarebostaden, ett envånings tegelhusfrån 1955.Längre österut på Sandhagsvägen ligger tre fdarbetarbostäder. Dessa är byggnader i en våningmed sadeltak och gula, grå respektive rosa fasaderav träpanel. Söder om dessa ligger ytterligare tvåbostadshus, varav det ena ett tvåvåningshus i funkisstilmed fasader av gul träpanel och tälttak.58

Bo sockenOmrådet vittnar om tätorten Hjortkvarns tidigaframväxt och utgör en kulturmiljö av myckethögt kulturhistoriskt värde.Forum5 a5 b075 150meter5a Sandhagsvägen och kyrkan5b Hjortkvarns centrum5a Sandhagsvägen och kyrkanSocken/Församling: BoEkonomiskt kartblad: 095 65/9F 6fKoordinater: X 6530420/Y 1478640Riktlinjer- För att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön krävsatt underhåll och eventuell ombyggnad av bebyggelsen skautföras varsamt och på ett sådant sätt att byggnadernas ursprungligakaraktär bevaras och inte förvanskas. Vid eventuellny bebyggelse ska mycket stor hänsyn tas till den omkringliggandemiljön vad gäller byggnadens utformning, placeringoch färgsättning. De fd pensionärsbostäderna bör få behållasina båda entréer även om lägenheterna invändigt slås samman.- Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt 4 kap lagen omkulturminnen m m (KML 1988:950).Värdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarm mI Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80) ingår:119 Hjortkvarn 1:4 (tidigare Hjortkvarns stationssamhälle1:4), Hjortkvarns kyrka och kyrkogård121 Hjortkvarn 1:6, 1:9 (tidigare Hjortkvarns stationssamhälle1:6, 1:9), två fd arbetarbostäder122 Hjortkvarn 1:8 (tidigare Hjortkvarns stationssamhälle1:8), bostadshus125 Hjortkvarn 1:18 (tidigare Hjortkvarns stationssamhälle1:18), bostadshus59

Bo socken5b Hjortkvarns centrumTätortsmiljö, Kvarnmiljö, FolkrörelsemiljöSöder om stationen, kring den gamla marknadsplatsenoch den äldre industrimiljön, växte under1900-talets första hälft en centrummiljö fram medhandelsbodar, ålderdomshem, arbetarbostäderm m.HistorikDet fall som Haddeboån bildade vid Hjortkvarnkom tidigt att nyttjas för kraftutvinning. Kvarnoch såg har funnits här åtminstone sedan 1600-talet. Nuvarande kvarn uppfördes 1840, troligenpå eller i nära anslutning till platsen för den äldrekvarnen. Kvarnen renoverades 1900 och var idrift ända fram till 1970-talet. Mitt emot kvarnen,på andra sidan strömmen låg en såg, vilken troligenlades ned någon gång på 1870-talet. Norr omkvarnen fanns från åtminstone 1700-talet ett tegelbruk.Enligt hushållningssällskapet uppfördes iHjortkvarn 1853 en tegelrörsfabrik, troligen påplatsen för det äldre tegelbruket. Enligt 1872-75års karta över Hjortkvarns samhälle fanns tegelbruketinte längre kvar. Nordost om kvarnen anladesunder 1870-talet en hästskofabrik. Därinrättades senare både en skola och ett apotek.En handelsbod inrymdes troligen någon gångunder 1860-talet i en flygelbyggnad till gårdenstrax sydost om kvarnen. Strax intill låg Hjortkvarnsmarknadsplats, vilken nyttjades ett pargånger årligen fram till slutet av 1930-talet. På detsom troligen varit platsen för det tidigare tegelbruketuppfördes under 1890-talet ett ålderdomshemsamt kring 1900, en byggnad som kom attHär hölls marknad fram till och med 1930-talet. Till vänster seskvarnen från 1840fungera som vårdcentral. Under 1920-talet inrättadestvå affärer invid landsvägen. Den ena,Amalieborg, inrymdes i ett ombyggt bostadshusfrån 1911. Strax intill uppfördes 1929 en andraaffärsbyggnad, till vilken affären som tidigare lågvid marknadsplatsen flyttade sin verksamhet.Affärsverksamheten pågick här fram till 1900-talets sista årtionden. År 1940 uppförde ävenkonsum en affärsbyggnad i Hjortkvarn.Väckelserörelsen hade ett starkt fäste i bygdenoch i Hjortkvarn lät baptistförsamlingen ochmissionsförsamlingen under 1930-talets börjanuppföra varsitt kapell, Betel och Filadelfia. Under1950-talet byggdes ett litet postkontor och straxintill lät sågverket uppföra en ny kontorsbyggnad.Förbi Hjortkvarn har sedan länge den gamlalandsvägen dragit fram, vilken norrut följer Pålsbodaåsen/Svennevadsåsenssträckning vidare uppmot Sköllersta. Över Hjortkvarnsån uppfördesinför ett förväntat kronprinsbesök en stenvalvsbroår 1766. Bron genomgick en restaurering under1900-talet och breddades något. Under 1870-talet anlades den smalspåriga järnvägen från Finspångöver Hjortkvarn och vidare mot Pålsboda.Hjortkvarn fick en egen station och ett stationshusuppfördes efter ritningar av Axel Kumlien.Banan revs upp 1962.KulturmiljöFrån den högre belägna skogsbygden rinner Hjortkvarnsånförst i nord-sydlig riktning genom området,för att sedan vika av österut och vidare ut påAvernslätten. Höjdnivån i området varierar mellanca 80 och 100 meter över havet. I väster avgränsasområdet av den gamla landsvägen med denbevarade stenvalvsbron. Söder om bron liggerHjortkvarns centrum, bestående av den bebyggelsesom har inrymt eller fortfarande inrymmerdiverse samhällsservice. Sydost om bron återfinnstvå äldre affärsbyggnader i trä. Den ena en envåningsbyggnadi klassiserande stil med en dominerandefrontespis och faluröda panelfasader. Denandra, Amalieborg, är en avlång byggnad medgrågröna panelfasade och valmat sadeltak. Söderom dessa ligger ålderdomshemmet, ett stort vinkelbyggthus i en och en halv till två våningarmed faluröd panelfasad, även detta i klassiserandestil. Intill ligger den mindre byggnaden som tidigareinrymt en vårdcentral och strax intill denna60

Bo sockenen bod som fungerat som tvättstuga. Mitt emotligger sågverkets kontor, en ljusputsad tvåvåningsbyggnadmed valmat sadeltak samt den lillategelbyggnaden som tidigare inrymt ett postkontor.Söder om kontoret återfinns två bostadshus,varav åtminstone det norra är en välbevarad fdtjänstebostad, byggt 1888, det södra uppfört trettioår senare. Längre söderut återfinns den gamlakvarnen och marknadsplatsen. Öster om kvarnenligger ett bostadshus med två bodar. Här var tidigaredelar av hästskofabriken inrymd, liksom senareskola och apotek. I områdets södra del liggerfiladelfiakyrkan, en envåningsbyggnad med gulapanelfasader och spetsbågiga fönster i samlingssalen.Väster om detta ett antal bostadshusfrån 1930-40-talen, varav ett är en gråvitputsadfunkisvilla i två våningar från sent 1930-tal medtälttak.Utmed landsvägen i områdets västra del liggernågra bostadshus samt en affär. Affärsbyggnaden,ursprungligen uppförd som konsumbutik, är engrönputsad tvåvåningsbyggnad i sten med tydligafunkisdrag. Norr om affären ligger ett brunputsatbostadshus i två våningar med valmat sadeltaksamt det fd betelkapellet, som är en gråputsadtvåvåningsbyggnad med valmat sadeltak.I områdets norra del ligger den gamla stationsbyggnaden,ett gulmålat trähus med lägre gaveltillbyggnader.Den välbevarade centrumbebyggelsen från ihuvudsak 1900-talets första hälft samt den kvarvarandeindustrimiljön i form av kvarnen får ansesutgöra en kulturmiljö av mycket högt kulturhistorisktintresse.5b Hjortkvarns centrumSocken/Församling: BoEkonomiskt kartblad: 095 65/9F 6fKoordinater: X 6530620/Y 1478810Riktlinjer- För att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön krävsatt underhåll och eventuell ombyggnad av bebyggelsen skautföras varsamt och på ett sådant sätt att byggnadernas ursprungligakaraktär bevaras och inte förvanskas. Vid eventuellny bebyggelse ska stor hänsyn tas till den omkringliggandemiljön vad gäller byggnadens utformning, placering ochfärgsättning.Värdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarI Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80) ingår:108 Hjortkvarn 3:1 (tidigare Amalieborg 1:1), Amalieborg, fdaffärs- och bostadshus, bod110 Averby bandel 1:1, fd järnvägsstation111 Bo 8:1 (tidigare Bro 1:1)112 Hjortkvarn 2:4, 2:5 (tidigare Bro 1:6, 1:7), två bostadshus,varav det ena fd kapell (Betel)113 Hjortkvarn 2:15 (Bro 1:17), Filadelfia, missionshus115 Hjortkvarn 2:63 (tidigare Bro 1:65), bostadshus, bodar(fd hästskofabrik, skola och apotek)116 Hjortkvarn 2:64 (tidigare Bro 1:66), bostadshus, flygel118 Hjortkvarn 1:3 (tidigare Hjortkvarns stationssamhälle1:3), fd affär120 Hjortkvarn 1:33 (tidigare Hjortkvarns stationssamhälle1:4), bostadshus, bodar124 Hjortkvarn 1:12 (tidigare Hjortkvarns stationssamhälle1:12), fd ålderdomshem, vårdcentral och bodI Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister ingår:52 stenvalvsbro61

Bo socken62