sameslöjd - Västerbottens museum

\ Ö N > S T E R . B O K •FÖR LAPBSK HB^SLQPI V4STCRBOTTEnS .För femtio år sedan utgavs "Mönsterbokför lapsk hemslöjd i Västerbottenslän". Bakom boken stodnomadskolinspektören Erik Bergström,avvittringslantmätarenHampus Hampus son-Huldt, fruEmma Andelius och konstnärenFolke Hoving. Upprinnelsen tillboken var artiklar om sameslöjd,som Erik Bergström publicerat iUmebladet, vilket föranlett hemslöjdspionjärenEmma Andeliusatt ta kontakt med honom. I arbetetpå att utge en handledning försameslöjdare, där typiska provpå samiska slöjdprodukter skulleavbildas och analyseras, engageradesingenjör Huldt, som hadeen fin samling samiska föremål,och Hoving, som redan 1910 utgivittre mönsterblad med sameslöjd.Det blev Hoving, som utarbetademönsterteckningarna, ochHuldt, som författade kommentaren.En inledning skrevs av denförnämste kännaren av samernaskulturhistoria, professor K. B.Wiklund, Uppsala. Erik Bergströmlyckades utverka anslag för tryckningengenom länsstyrelsen. Bokenkom ut 1920 och fick en mycketstor betydelse för sameslöjdensutveckling och är fortfarande (mycket efterfrågad av slöjdare.Inom Same-ätnams slöjdutskotthar därför under en längre tiden reviderad nyutgåva diskuterats. 1När den nu kommit till stånd skerdet med få uteslutningar, men enrad tillägg, som framför allt syftartill att ge tidsenliga arbetsbeskrivningar.Den nya utgåvan är resultatet avett samarbete mellan Västerbottensmuseum och Same-ätnam, främstrepresenterat av slöjdkonsulentMarianne Nilsson, Vilhelmina. •Utom övriga i häftet nämnda personerhar personal vid Nordiska museetoch Statens etnografiska museumi Stockholm, Etnografiskamuseet i Göteborg, Dalarnes museum,Falun, Kulturen, Lund,Murberget, Härnösand, Jämtlandsmuseum, Östersund, samtfru Gertrud Bergström, Stockholm,och konstnären Runo Lette,Avesta, lämnat värdefulltbistånd. • •Färgbilden: Ur en slöjdares arbetsbok.Skisser till tenntrådsbroderierhos fru Syrene Wilks,Grundfors.1122