Ing-1-14_low

ingenjören nummer 1 februari 2014 I ingenjörsbrist-javisst? | Mobiltekniken växer | Ny antibiotika sökesTvekampen. Bakterierna hotar besegra ossMyter. Är det ingenjörsbrist?guiden. Utlandsjobben lockarNr 1 • 2014 • Pris 49 kronor”Sluta diskuteragurkor och fokuserapå det viktiga”Helena Wiedling Fernandes tycker att vi borde semöjligheterna med EU och inte fastna i gnället.

Sandvikchef nominerad tillÅrets ledarskapsutvecklareVill du vara med och utvecklamorgondagens Sandvik?För dig som ingenjör finns enorma möjligheter att utvecklas på Sandvik. Nya produkter ochtillverkningsprocesser är grunden i vår tillväxt och vi har idag runt 5 500 aktiva patent. Enligtamerikanska affärstidningen Forbes är vi också Sveriges mest innovativa företag. Att arbeta påSandvik är intressant, inspirerande och utmanande, men framförallt roligt! Genom eget ansvaroch innovativa lösningar vill vi överträffa alla förväntningar - såväl våra kunders som våra egna.Om du ger oss ditt engagemang, kan vi ge dig en värld av möjligheter och en framtid som innehållermer än du anar.Hos oss är karriärvägarna lika många som produkterna och nu söker vi Senior MaterialsEngineer - oil and gas products R&D Tube, Product Development Engineers - R&D CenterTube och Process Development Engineers R&D Center Tube. För att bara nämna några.Just nu har vi 289 lediga jobb globalt på Sandvik och fler spännande tjänster är på väg in.Läs mer om våra lediga jobb och karriärmöjligheter på sandvik.com/career. Bli även en del avvåra nätverk på LinkedIn och Facebook för att hålla dig uppdaterad om vad som händer hos oss!facebook.se/sandvik.karriarSandvik är en global industrikoncern med avancerade produkter och en världsledande position inomutvalda områden - verktyg för metallbearbetning, maskiner och verktyg för gruv- och anläggningsindustrin,rostfria material, speciallegeringar, högtemperaturmaterial samt processystem. Koncernen hade 2012 omkring49 000 medarbetare, representation i 130 länder och en omsättning på cirka 99 000 MSEK.Mia Pålsson, Senior Unit Manager påTurning, Sandvik Coromant, är en av trenominerade till priset Årets ledarskapsutvecklare.Det är tidningen Chef som tillsammans medchefsorganisationen Ledarna varje år utserÅrets ledarskapsutvecklare. Priset delas ut tillen person som på ett föredömligt sätt utvecklatledare, förbättrat deras förutsättningar attutöva ledarskap och på så sätt bidragit till attföra ledarskapet i sin verksamhet framåt.Vad utmärker din ledarstil?- Sandviks värdegrund Team Spirit, Open Mindoch Fair Play kryddat med ett glatt humör ochett starkt personligt engagemang i mina medarbetare,säger Mia.Hur utvecklar du ditt egna ledarskap?- Jag lånar inspiration av andra, det kan varaallt från andra ledare, från mor och far, minabarn till praktiskt taget vem som helst. Enmycket viktig del i utvecklandet av sitt egetledarskap är att ge och be om feedback. Manlär sig mycket av att prata och lyssna på ochmed andra.Utöver det så är handledarskapet i ONE-SGL(Sandviks egna ledarskapsutbildning) enfantastisk källa till kunskap och inspiration!Vi ska vara stolta över att ha en sådanutbildning att erbjuda våra ledare, den ärgrymt bra, avslutar Mia.“Jag är naturligtvis väldigt stolt övernomineringen, men det känns lite overkligt,dock roligt och inspirerande”Mia Pålsson är nominerad till Årets ledarskapsutvecklare2014.Motiveringen till nomineringen lyder: “Honhar i ett världsomfattande industriföretagbidragit till att alla nu ser medarbetaren,individen och människan. Orsaken till detta ärMia Pålssons coachande förhållningssätt ochpersonliga känsla i utvecklingen av ledarskapeti sin organisation.”Priset delas ut på Chefsgalan på Grand Hotel iStockholm den 12 mars.

ledareVi behöver en vision!Tryggaditt hemtill ettpris somVår Hemförsäkring finns i tre olikanivåer – Bas Hem, Hem och Stor Hem – såatt du enkelt kan välja den som passar digbäst.Förutom ersättning för ägodelar somstjäls eller förstörs ger försäkringen rätts-,ansvars-, överfalls-, och reseskydd.Vill du veta mer eller teckna vårHemförsäkring?Ring oss på 020-51 10 20 eller gå in påwww.akademikerforsakring.se/hemDet knakar och brakar litet varstans i Sverige, tycker ni inte? Järnvägsrälsenhänger fritt, skolresultaten halkar utför och Melodifestivalenstartar sitt maratonlopp mot våren. På redaktionen har vi jobbat järnetsedan julledigheten för att få klart det magasin du håller i handen.Men det höll på att sluta i förskräckelse. Just när vi skulle lämna reportagentill layouten i Göteborg blev det stilla omkring oss. Det fridfullasusandet från ventilationen tystnade, avloppslukten steg sakta mottaket och datorns skärm blev svart. Strömavbrott. Det höll på i ett par timmar medanvi ojade oss över hur svårt det var att arbeta utan elektricitet.Några dagar senare var det dags igen. Bromma flygplats blev strömlös och alla flygfick ställas in när mörkret föll. Och så blev det strömavbrott mitt i natten hemma.Plötsligt var det riktigt mörkt där ljuset annars alltid skiner. Jag låg och vred migoch funderade över hur länge maten i frysen skulle hålla temperaturen och hur jagskulle komma ut med hunden på morgonen när hissen stod still och det var mörkt itrappan. Och inget kaffe!! Tänk om det var i hela stan, hur skulle det bli?”Jag är inte så beroende av el – jag jobbar i Stockholms City” löd ett citat som enskojfrisk kollega hade lagt ut på sin facebooksida dagen efter. Det framgick inteom det var autentiskt – det var kanske litet för bra för det, men det är värtatt fundera över hur beroende vi är av el.Har vi någon beredskap om en riktigt stor kabel skulle gå? Vi har byggtvår tillvaro på ett komplext nät av el, transporter med mera. Själv har jaginte ens ett triangiakök hemma utan får väl anamma Marie Antoinettesgamla paroll om att äta kaka om annan mat tryter. Förutsatt då att detfinns något bageri som är öppet.Det kommer att bli mycket politik i år med EU-val och riksdagsval.Palmes ord ”Politik, det är att vilja” känns aktuella. Företagenbehöver veta vilka regler och lagar som ska gälla på miljö- ochenergiområdet för att våga investera och satsa på de nya lösningarvi behöver, arbets marknaden behöver en vision om hur vi ska värnaden svenska modellen och konkurrenskraften, skolan behöver envision av hur vi kvalitetssäkrar undervisningen och ger alla möjlighetatt utveckla sina talanger. Det råder ingen brist på viktigafrågor men däremot på visioner inför framtiden. Folkhemmet2030 – är det grönt, rött, blått eller har det stängt på grund avströmavbrott?Trevlig läsning!jenny hissar:Gudrun Schyman i debatten omkvinnolöner i Agenda. ”Jag villinte vänta hundra år till!” Tänk såsällan politiker är så tydliga.jenny dissar:att man måste anmäla sig mede-legitimation för att stå i kötill simskola i Stockholm.Användar vänlighet – är det ettkänt begrepp?jenny gissar:att Nordeas vd har fel när hantror att bankens anställdatycker att det är ok att säga uppsamtidigt som aktieägarnafår 15 miljarder kronor.Jenny GrensmanChefredaktörpassar digChefredaktör och ansvarig utgivare: Jenny Grensman 08-613 81 48 jenny.grensman@sverigesingenjorer.se Redaktör: Karin Virgin 08-613 81 51karin.virgin@sverigesingenjorer.se Redaktör: Sture Henckel 08-613 81 49 sture.henckel@sverigesingenjorer.se Webbredaktör/redaktionsassistent:Anna Eriksson (föräldraledig) Ania Obminska 08-613 8179 ania.obminska@sverigesingenjorer.se Bildredaktör: Anna Simonsson0704-675 669 info@annasimonsson.com Art direction/layout: Magasinet Filter AB 031-13 79 81 ola@magasinetfilter.se Postadress: Ingenjören, Box 1419, 111 84 Stockholm Besöksadress:Malmskillnads gatan 48, Stockholm Annons & Marknad: Lasse Nerbe 070-593 64 74 lasse.nerbe@ingenjoren.se Richard Kruuse 0708-124 300 richard.kruuse@ingenjoren.seTS-kontrollerad upplaga: 130 000 (2012) Tryck: Sörmlands G rafiska AB • Medlem i Sveriges Tidskrifter • ISSN: 1101-8704 För icke beställt material ansvaras ej. Allt material i Ingenjören341 078publiceras även på ingenjoren.se samt lagras elektroniskt i tidningens arkiv. Förbehåll mot denna publicering medges normalt inte.TRYCKSAKingenjören 1 • 20145

innehåll 30foto: daniel nilsson40603050foto: NASA, ESA, and J. Lotz, M. Mountain, A. Koekemoer, and the HFF Team (STScI) foto: istockphotofoto: anna simonssonfoto: daniel nilssonmötenreportage3060Intervjun40perspektiv50utmaningen:Fredriks eleverbygger framtiden.10Bakterierna anfallerfoto: anna simonssonresan:I Silicon Valleyfinns helavärlden.16Nr 1 • 2014Allt fler människor dör av bakterier som är resistentamot antibiotika. Nu kämpar forskarna mot klockanför att hitta nya vapen mot mikroberna.myten om ingenjörsbristenFöretagen talar högljutt om ingenjörsbrist.Skeptikerna säger att det är brist på billigaingenjörer. Vad är egentligen sant?”Sluta diskutera gurkor ochfokusera på det viktiga”Helena Wiedling Fernandes tycker att vi borde semöjligheterna med EU och inte fastna i gnället.Vad vi vet (och inte vet) om universumDe senaste decennierna har vetenskapen hittat viktigabitar som kan hjälpa oss att besvara universums gåtor.Men kommer vi att kunna lösa hela pusslet?foto: anna simonssonTiPSOm din arbetssituationplötsligt förändrasinnan din sysselsättning upphörBörja tidigt att aktivt söka nytt jobb.Sök brett och tänk på hur du vi lösasituationen på kort och lång sikt. Ta redapå vad du ha rät ti l om du skulle bli arbetslös:Klarar du a-kassans vi lkor? Hardu andra försäkringar via arbetsgivare,fack e ler andra? Vilka handlingar skaansökan innehå la?Om du blir arbetslösAnmäl dig på arbetsförmedlingen dinförsta arbetslösa dag.Ta reda på vilken hjälp de kan ge ochvad som krävs av dig. Fråga vad som gällerför din individue la handlingsplan ochaktivitetsrapport. Ring arbetsförmedlingenpå 0771-416 416.Skicka din Ansökan om arbetslöshetsersättningti l oss ti lsammans medarbetsgivarintyg och andra intyg somstyrker din situation. Blanketterna somhjälper dig att lämna rätt uppgifter hittardu på www.aea.se. Du når oss på08-412 33 00, info@aea.se e leraea, Box 3536, 10369 stockholm.Sök utannonserade arbeten och gören plan för vilka arbetsgivare du skakontakta med spontana intresseanmälningar.Förfina och utveckla ditt personligabrev och CV.TillSiST”Utges av akademikernas a-kassaansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63katarina Bengtson ekströmKa saföreståndare AEADärför väljerni AEALäs om att jobba utomlands på sidan 81.Lisa Friel blev chef på ett företag iSheffield. Sidan 92.21Därför kan detvara bra attbetala 90 kronorper månadti l AEA för attkunna få uppti l 14 960 kronori månadenom man blirav med jobbet.Ungefär 665 000 akademiker har valtatt vara med i AEA, och a la av sammaanledning. Man vill ha en ekonomiskgrundtrygghet ifall man sku le bli arbetslös.Bevisligen är tryggheten viktigeftersom risken a t bli arbetslös är låg förakademikergruppen: i november 2013var det bara 1,3 procent av medlemmarnasom fick ersättning från oss. Ochvisst gör man rä t i a ta det säkra fördet osäkra och försäkra sig. För om manti tar på andelen av a la våra medlemmarsom någon gång få t ersä tning från ossså landar vi på nästan en femtedel.Och det är preci så det är med försäkringar– man tecknar dem fastän mantror, och hoppas, att man inte ska behövadem. Därför kan det vara bra a t betala90 kronor per månad till AEA för a tkunna få upp ti l 14 960 kronor i månadenom man blir av med jobbet.För den som vi l ha möjlighet a t få enhögre ersä tning finns de tilläggsförsäkringarvia facket eller privat. På så sä tkan man försäkra sig för belopp på uppti l 80 procent av sin tidigare inkomst.Arbetsförmedlingens prognos för 2014är positiv, antalet sysselsa ta kommer a töka med cirka 60 000 och arbetslöshetenminska något.Men för de arbetslösa är det sä lanen tröst att höra om genere la positivasignaler. Arbetslösheten måste lösasindividue lt och därför fortsätter vi a tutveckla den personliga servicen ti l våramedlemmar. Har du idéer och förslag påförbä tringar – mejla oss på:fakta@aea.seAEA n1 2014 Sista.in d 1 2014-01-26 09:12guidenBorta bra menhemma bäst?Efter fem års jobb i Singapore har Joakim Oskarssonoch familjen fly tat hem ti l Göteborg. De hade lärt sigmycket utomlands och det Sverige de kom hem ti l varinte det som de hade lämnat. Sidan 84ingenjören 1 • 2014 81nytänkaren:Han sparar medlow-tech.20t e m a : j o b b a U to m l a n D SFörbered digpå kulturbyteasien och specie lt Kina ärhe t när det gä ler utlandsjobboch affärer. Ska du jobba därkan det vara bra a t ta hjälp avnågon som kan förklara hurdet kinesiska samhä let ochsamspelet människor eme lanfungerar. mary lan vet hur mangör. Sidan 88Hemmavidintet nytt?medan du arbetar i Indien kandet hinna hända en hel del pådin avdelning i Sverige. Dintjänst kanske inte ens finnskvar när ditt utlandskontraktgår ut och det är dags för hemresan.Sidan 89Hjälp dinakollegor!I Sveriges Ingenjörers nätverkfinns många utlandsmedlemmarsom fungerar som kontaktpersonernär andra medlemmarska fly ta utomlands. nu sökerförbundet fler amba sadörersom kan hjälpa ti l. Sidan 90Flest åkertill norgenorge, Danmark, USa och Kinatoppar bland Sverige Ingenjörersutlandsmedlemmar.Det syns i utlandsenkäten somSveriges Ingenjörer genomfördeunder hösten 2013. Sidan 91insändarePennans kraft, böcker och filformat............... 8zoom3D: Nya regler om offentlig upphandling.....14UTRIKESKORREN: Uppdrag i Tanzania.......14SIFFRAN: Dator simulerar hjärna............... 14LISTAN: Vad kostar en järnväg?....................18STREETSMART: De gör musik av skräp....... 18DIAGRAMMET: Genväg till sekvensering.....18EXTREMT: En luftstrupe ur skrivaren.......... 22PÅ G: Snart kör bilen själv............................. 22STRULET: Comeback för bensinbilen..........242025: Tekniken har setts som värdeneutral...24rundgång: Lära för livet............................ 95överkurs: Gräv där du står....................... 95vidvinkel:Rent vatten en framtidsfråga......................... 12VägvalGröna tankar på väg.......................................27patentetFramdrifningsanordning från 1907............. 96spamMaten är laddad..............................................97dessutom:Ingenjoren.se: Staten stöttar vid kris........ 28berglins..................................................... 98foto: j onaS lIn DSteD tVåga anta nyautmaningar”Lisa Friel blevchef på e t företag iSheffield. Sidan 92foto: je ny leymaningenjören 1 • 20147

insändarePennans kraft, böcker och filformatBättre och fler boktips, PDF:ernas underbara värld och litet omhur man på bästa sätt lär sig att lösa matematiska problem handlarfeedbacken på nummer 5.Civilingenjörs-Programmetova. Läste med stort intresse om e-inlärningi tidning nr 5 2013, och har några reflektionerhär. Jag är 50 år, har doktorsexamen och jobbarpå ett stort företag som system ingenjörmed bland annat signalmodellering ochdiverse FoU-frågor. Jag och mina kollegorpratar ofta om skolan över lunchen ochhur den kan bli bättre på att fånga intressethos elever ochhur lärarna kan tatillbaka initiativet.Det är givetvis ettkomplext problemutan enkla lösningar,men jag tror artikelnfångar några viktigaprinciper. Kontextenvid inlärning äroerhört viktig, vilketexemplet med eleven som var intresserad avdataspel visade. Jag är övertygad om att mankan lära vem som helst vad som helst medrätt förståelse om intressen och kontext.En annan sak som jag kanske saknade varkopplingen mellan teori och praktik, och braverktyg som stödjer det. Kan man i skolanfånga intresset för matematik med praktiskaexempel har man kommit långt. Man får integlömma att använda pennan och kreativitetensom ett steg, enbart en dator kan få en troatt lösningen alltid har funnits. Skolan måsteanpassas till den nya verkligheten, men samtidigtinte underskatta behovet av klassiskmatematik och problemlösning med papperoch penna. Här finns ett spännande områdeför pedagoger att undersöka!sören molanderinstämmer. Jag vill bara säga att jaginstämmer med Anders Eriksson (Ingenjörennr 5 2013) som klagar över att så många körmed besvärliga lösningarför digital publiceringav trycksaker, utan atterbjuda PDF-alternativ.Förutom att det kanvara besvärligt att manbehöver en ständig internetuppkoppling– jämförtmed att man laddarin alla sidor och sedanklarar sig utan uppkoppling– så är det ett gissel att så många körmed flash-applikationer, trots att (mig veterligen)dessa inte längre går att köra i de flesta”smarta” mobiltelefoner och surf plattor,medan det finns fungerande PDF-läsare tilldessa, och oftast en internetuppkoppling. Tilldetta tillkommer rena läsplattor, som ocksåskulle kunna visa PDF-filer.erik bergerinspiration. Ber att få förmedla attjag uppskattar de boktips ni förmedlar iIngenjören!Till exempel har jag läst Klimatet ochvälfärden och Kollaps med stor behållning,böcker som tidningen tipsat om i ett avhöstens nummer.Ett av de bästa sätten att få ny kunskapoch nya insikter tycker jag är att läsa braböcker – en utmaning är emellertid att hittajust de bra och läsvärda böckerna. Skulleemellertid uppskatta om tidningen ”Ingenjören”,eller hemsidan innehöll fler boktips iolika ämnen.Som jag skrivit ovan tycker jag klimatförändringar,hotet om global temperaturhöjningoch om det är förenligt med enfortsatt tillväxt är väldigt viktiga frågor.Kanske kan vi som ingenjörer bli meraktiva i debatten?Har ni några planer på att skriva mer omdetta? Lennart SundstedtRedaktionen svarar: Hej Lennart! Miljö,klimat och tillväxt är ju ständigt aktuellaämnen som vi säkert kommer att skriva omsnart igen men vi kan inte riktigt säga när ellervilka personer vi kommer att intervjua.Roligt att du gillar våra boktips. I kommandenummer har vi övergivit det renodlade boktipsetoch kommer att ha vad man skulle kunnakalla medietips som tar upp exempelvis böcker,filmer och bloggar.Skriv gärna! Skriv kort! Skriv till:redax@ingenjoren.seEtt särskilt framtaget program för ingenjörer somvill ha den företagsekonomiska kompetens somkrävs för att kunna ta ett större ansvar i sinorganisation. Genom åren har drygt 2 000personer deltagit.Programmet består av två delar:Affärsekonomi och verksamhetsstyrning - 10 dagarNästa programstart 17 mars 2014• Affärsredovisning• Investeringskalkylering• BudgeteringAffärsutveckling - 21 dagarNästa programstart 25 augusti 2014• Företagsanalys• Affärsjuridik• Nationalekonomi• Företagsstrategier• Verksamhetsstrategi• Affärsutveckling• OrganisationVad hände sen?I Ingenjören nr 1 2010 uppmärksammadevi några av de coolaste skidprylarnamed svenska ingenjörer som skapare,däribland Henrik Luthmans skidor.Maskiningenjören Henrik Luthmanär grundare av skidföretaget HendryxSkis, med bas i Åre. När vi skrev om hansverksamhet för fyra år sedan var det för atthan var aktuell med en ny rocker skida, medfunktionalitet både i och utanför pisten.Vd-titeln har Henrik Luthman lämnat, menhan fortsätter att utveckla skidor i företagetsom nu satsar internationellt. Målet är attöka produktionen från 500 par skidor till5 000 par 2016.Sina första skidor byggde Henrik Luthmani sitt eget garage, för hand. I dag, snart tioår senare, tillverkas Hendryx Skis skidorfortfarande för hand och företaget vill även iljuset av expansionen behålla produktioneni Sverige. För att hålla kostnaderna nere harföretaget valt att bara sälja sina produkter viasin hemsida.Ania Obminska8 ingenjören 1 • 2014För mer information kontakta Eva Ståhlnacke,tel 08 586 175 41, eva.stahlnacke@ifl.seifl.se

utmaningenallians. Fredrik Samuelsson tycker att han harhittat hem. Som lärare, och numera rektor på ettbyggymnasium, kan han förena sin kunskap frånindustrin med sitt intresse för pedagogik.Fredriks eleverbygger framtidenHan är civilingenjören som bytte karriär till mattelärare – och älskade det!Sedan två år är Fredrik Samuelsson rektor på Peabskolorna i Malmö ochÄngelholm och funderar mycket på framtiden för byggbranschen.Byggbranschen är traditionelltganska homogen.På Peabskolan har fåelever invandrarbakgrundoch bara sex av200 elever är tjejer.Hur gör ni för att ökamångfalden?– Det viktigaste är att lyfta de tjejer viredan har och att se till att de trivs. Dåkan de i sin tur inspirera andra. Eftersomtjejerna är så få, sammanför vi demmed tjejer på Peabskolans tre andragymnasier i landet. Det brukar bli ettfemtontal tjejer som träffas, umgås ochnätverkar någon gång per år. Då får deockså träffa förebilder som kvinnligabyggledare och chefer. Dessutom ivrarvi för att hela byggindustrin ska bli merergonomisk och kräva mindre tunga lyft.Då blir den mer tillgänglig för tjejer menockså bättre för alla.– När det gäller elever med invandrarbakgrundhar vi fått några fler på senareår, men ett problem är att byggjobbenhar låg status i en del andra länder.Det krävs lång tid för att förändra denattityden.Många elever på de praktiska programmenär skoltrötta. Hur gör ni för attmotivera dem?– Vi utgår från deras byggintresse ochgör ämnesövergripande projekt. Just nufår de exempelvis bygga upp sin drömlägenhet.De får göra budget, materialvaloch räkna med skala och procent. De fårvälja något i inredningen, exempelvisteven som de gör en historisk beskrivningav. Presentationerna skrivs på svenska,men presenteras på engelska. På så sättfår vi in flera ämnen, gör något konkretsom eleverna förhoppningsvis har nyttaav, och uppmuntrar till entreprenörskap.– Dessutom försöker vi att vara ute iverkligheten på uppdrag och göra beståendebyggjobb där eleverna också fårmäta, räkna och dokumentera. Att byggaupp och riva ned i bygghallen är inte allslika motiverande.Byggbranschen är en konkurrensutsattbransch. Hur gör ni för att lockaelever?– På senare år har vi haftett något vikande elevantal.Men i stort märker vi inteså mycket av den konkurrensen.Branschen är juväldigt konjunkturkänslig,men utbildade byggjobbarekommer ändå alltid att varaeftertraktade.Och för att hitta behörigayrkeslärare?– Det kan vara svårare.Duktiga byggarbetare ser intealltid skolan som en karriärväg.Det tar också emot förmånga att börja plugga när deredan har ett jobb. Hittills harvi haft behöriga lärare, menFredrikSamuelssonÅlder: 41de närmaste åren har vi ett par pensionsavgångaroch då kan det kanske bli svårt.Speciellt om vi vill hitta yngre lärare,eftersom åter växten inte är så bra.På Utöya, den lilla ön utanför Oslo,dödades 69 personer i ett terrordådGör: Rektor PeabskolanÄngel holm och Malmö.Familj: Hustru Kristina ochtre barn, 10, 7, 5 år. Bor iÄngelholm.Bakgrund: Läste Industriellekonomi på Linköpings TekniskaHögskola. Legitimeradlärare i matematik ochteknik från LärarhögskolanStockholm.Aktuell med: Ett skolprojektdär elever från Peabskolanhjälper till med uppbyggnadenpå Utöya i Norge.den 22 juli 2011. Nu restaureras byggnadernaoch Peab Norge har samordningsansvar.Varför ville ni vara med?– Det är ett konkret projekt som kännsväldigt meningsfullt. Här kan vi hadiskus sioner kring främlingsfientlighetoch människans lika värde. Dessutomär det något av ett äventyr att åka ivägelever, skolpersonal och lärare tillsammans.Det stärker gemenskapen, göreleverna stolta och ökar motivationen.Senaste skolvalet visade att en storandel av era elever skulle ha röstat påSverigedemokraternaom de hade kunnat. Hurtänker ni kring det?– Vi försöker att varjedag ha fokus på det värdeskapandearbetet. Detär inget som påverkas avskolvalet, utan något somskolledningen prioriterar.Många av eleverna förstårnog inte heller till fullovad de olika partierna stårför. Därför blir det extraviktigt för oss att jobbamed demokratifrågoroch samhällskunskap.Under hösten har vivarit på plats på Utöya iNorge och hjälpt till meduppbyggnaden där. Projektet fort sätterförhoppningsvis under våren och ärett gyllene tillfälle att anknyta till vårtvärdegrundsarbete.carina haglind ahnstedtFoto DANIEL NILSSON

vidvinkelNya hot motdricksvattnetVintern 2010/2011 drabbades Östersund av det störstaparasit utbrottet i Sverige på flera decennier. Uppemot30 000 personer totalt beräknades ha smittats av parasiteri dricksvattnet. Efter ett långt spårningsarbete kom manfram till att det var det encelliga urdjuret Cryptosporidium, somhade förorsakat sjukdagar och inkomstbortfall till ett värde av220 miljoner kronor.I framtiden tror forskarna att vi kommer att få se flersjukdoms utbrott orsakade av dålig vattenkvalitet. Inte ens iSverige, som har gott om vatten, har vi obegränsad tillgång tillrent vatten. Kemikalier, klimatförändringarna med stigandet emperaturer och större nederbördsmängder ställer vattenförsörjningeninför nya utmaningar. Vattenverk och ledningsnätbörjar på många håll bli gamla, de behöver moderniseras ochbyggas ut för miljarder. Men även om det är dyrt med ny teknikoch ledningar som inte läcker så går det att räkna hem.Göteborg investerar nu över en miljard kronor i bättre vattenreninggenom ultrafilter och större kapacitet i flera av sinavatten verk. Samhällsekonomiska beräkningar visar att kostnadenkommer att tjänas in dubbelt på 50 år. Många andra kommunerser också över sin vattenrening och installerar ny teknik för attsäkra dricksvattnet.Grafik: Paloma Pérez Lucero / TT Nyhetsbyrån. Fakta: IngenjörenKällor: Svenskt Vatten, UNICEF, The World’s Water, drickkranvatten.se, Göteborgs StadDåligt skydd för vattentäkterVi får dricksvatten antingen från grundvatten eller frånytvatten (sjöar och vattendrag). För att säkra tillgångenpå dricksvatten bildas vattenskyddsområden där miljöfarligverksamhet begränsas.Oskyddade avlopp, läckage från marker med gödsel,bekämpningsmedel, båttransporter, industrier och badär exempel på föroreningskällor.Av cirka 9,6 miljonersvenskar får...100%10%... en miljon sitt vatten frånoskyddade vattentäkter.42%MilleniemåletMålet att halvera bristen på rentdricksvatten till världens befolkning äruppnått i de flesta världsdelar. De somhar långt kvar är stora delar av Afrika,Oceanien och några av de centralasiatiskaforna Sovjetrepublikerna.ytvattenverk(Alla steg finns inte i ett verk, åtgärder väljs efter behov)1Silkammare.Här försvinneralgeroch störrepartiklar2 3 4 5Flockningsbassängdär de kvarvarandepartiklarna genomkemisk fällning medtill exempel aluminiumsulfatblir till störreflockar. Dessa sjunkersedan till botten i ...... sedimenteringsbassängen.UltrafilterFiltret består av ett hålfibermembran, ett långt ochsmalt ihåligt rör. Rören ligger i buntar som i sin turbildar långa rör. Under tryck pressas vattnet genomde smala rören. Virusparasiter och små partiklar(nanostorlek) avskiljs. Det ultrafilter som Göteborginstallerar beräknas kosta 450 miljoner.Når målet/ hade 2010nästan uppnått målet.Snabbfilter tar handom partiklar som ejsedimenterats.OZONBryter ner organiska ämnen och haren desinficerande förmåga. Tillsättsgenom en ozongenerator. Ozon ärockså verksamt mot läkemedelsrester,parasiten Giardia och virus.Trycket gör att vattnet pressasut genom små porer i desmala rörens väggar.Framsteg mennår inte måletLångsamfilter.Här rinner vattnetlångsamt genomsandbädden för attta bort dålig luktoch smak. Samtidigtförhindras mikroorganismerattkomma ut i dricksvattnet.Ingaframsteg.AKTIVT KOLGranulerat aktivt kol, små kolkorn medporer, ersätter sanden i filtret. Föroreningaroch läkemedelsrester fastnar.Porerna är så små attmikroorganismerna blirkvar inne i rören.UV-ljus och/eller klorTar död på Giardia ochCryptosporidiumRent dricksvattenOtillräckliginformationVattentornVattenledningarSvensk dricksvattenYtvattentäkter:50 procent... fyra miljoner sitt vatten från täktermed otillräckligt eller föråldrat skydd.Hälften av allt dricksvatten i Sverige kommer frånytvattentäkter. Det gäller exempelvis dricksvattnettill våra största städer. Resten fördelar sig lika mellangrundvatten och konstgjort grundvatten.Grundvatten:25 procent*Konstgjort grundvatten:25 procent*Ytvatten som filtreras genom grusås innan denrenas, vilket gör att det liknar grundvatten.PorerVarje svenskanvänder cirka180 literkranvattenom dagen...2002 2010 20112011 2011Parasiter i dricksvattnetLidingö. Utbrott av magsjukaefter att avföring hamnati en simbassäng. Cirka 1 000drabbade. Cryptosporidium.Östersund. Via smittai vattenringensverket drabbastotalt 30 000 personer av magsjuka.Cryptosporidium konstateras.Skellefteå kommun. 2011 utbrott avmagsjukesymptom. Källan fastställsinte men vattenreningsverketmisstänks. Cryptosporidium.Vattenläcka i Örnsköldsvik. Invånarna uppmanas attkoka sitt dricksvatten.En kokningsrekommendation i veckan utfärdas av olikaorsaker i Sverige. Det är en försiktighetsåtgärd.Cryptosporidium ochGiardia är exempel påorganismer som även i Cryptosporidiumsmå mängder kan ge upphovtill sjukdomsutbrott.GiardiaVärldshälsoorganisationens riktlinje är undertre cryptosporidium per 100 000 liter vatten.I svenskt ytvatten har man som mest hittat 40 000cryptosporidium per 100 000 liter råvatten ochi Östersund fanns det under utbrottet flera tusenparasiter per 10 liter vatten....varav ungefärtio litertill mat och dryck.12 ingenjören 1 • 2014ingenjören 1 • 2014 13

zoomfoto: sveriges ingenjörer foto: fredrik hjerlingfoto: SKL3dEU har röstat framnya regler om offentligupphandling. Om tvåår kommer de att gälla iSverige.Är de nyareglerna bra?Eva Sveman,Förbundsjuristpå SKL– Vi serbåde fördelaroch nackdelarmed denya reglerna.Vi hade önskat oss ett enklareregel verk. Däremot är detpositivt att de betonar möjligheternaatt ställa större socialakrav och miljökrav.UlricaDyrke,jurist påFöretagarna– Ambitionenattdela storakontrakt ärpositivt, liksom tak för högstaomsättningskrav. Vi ogillaratt upphandling allt mer blirett medel för att nå samhällspolitiskamål och är oroligaför krav på kollektivavtal då60 procent av småföretagensaknar detta.Agneta Bern,förbundsjuristpåSverigesIngenjörer– Vi ärväldigt positivatill denya EU-direktiven men det finnspraktiska problem när kollektivavtalenska tillämpas på EU-nivå.utrikeskorrenUppdrag i TanzaniaRedan innan studierna på KTH fick Malin Cronqvist idén att hjälpaelever i Tanzania att plugga vidare. I november gick den första studentenklart sin utbildning inom ramen för Help to Help.Vad pluggar du?– Jag pluggar industriell ekonomi på KTH.Men i höst har jag inte pluggat utan satsat påprojektet Help to Help, tillsammans med minakolleger Erik, Fredrik och Gorka, och arbetatmed Oriflame.Vad har du för bakgrund?– Jag är uppvuxen i Lund, men jobbade ochpluggade i Åre efter gymnasiet. En höst valde jagatt åka i väg och få lite andra perspektiv. Då fickjag kontakt med en by i sydvästra Tanzania. Detvar i samband med det som jag kom på att jagville göra något annorlunda.Berätta om Help to Help.– Help to Help sponsrar universitetsutbildningenför unga i utvecklingsländer, initialt iTanzania. Vi hjälper studenter med stor potentialgenom att betala deras studieavgifter, menockså genom att hjälpa dem att få kontakt medföretag.Hur går det?– I dag sponsrar Help to Help 15 studentermed hjälp av bidrag från både privat personer,företag och pengar vi samlar in via event.Vår första student Neema, som pluggade enMalin CronqvistÅlder: 25 år.Familj: Mamma, pappa och två yngre systrarDrömjobb: Ett kreativt jobb med fria tyglarHäftigaste upplevelse: Neemas examen varoslagbar. 3 000 studenter med familjer ochglädjen och stoltheten över vad de åstadkommitvar mäktig.Bachelor of Business Administration, tog examen i november och jag var där då.Hon har fått jobb. Det hade aldrig varit möjligt utan sponsringen eftersom hennesmamma är fattig och ensamstående med tre barn.Vad händer härnäst?– Jag kommer nog att bo i Tanzania en längre tid i vår, dels för att expanderaverksamheten, men också för att knyta relationer. Jag skulle älska att arbeta med dethär långt framöver och jobbar för att skapa ett hållbart system. Vi har tankar på attexpandera, i första hand i Östafrika.Ania ObminskaLäs en längre artikel om Malin Cronqvist på ingenjören.se under Magasinet/Extramaterial.siffran40 MINUTERtog det för världens fjärde mest kraftfulla dator att simulera en sekunds tankeverksamhet i en mänsklig hjärna.Datorn har drygt 700 000 processorkärnor och 1,4 miljoner gigabyte i RAM-minne.foto: privatVarsågod, extra förmånlig ränta för digSom medlem i Sveriges Ingenjörer kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörligränta på 5,64 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket.Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.Gör så här för att ansöka om medlemslån• Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.• Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).• Besök seb.se/medlemslan.• Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.Kom ihåg att berätta att du är medlem i Sveriges Ingenjörer. Läs mer på seb.se/medlemslanAktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,64 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är 5,64 %,blir den effektiva räntan 5,79 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift, och betalningsker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 114 995 kronor och din månadskostnad blir 1 916 kronor.Årsränta per 2014-01-0814 ingenjören 1 • 2014

esanVärldens möteni Silicon ValleyAv sina indiska vänner har Charlotte Jansson lärt sig att dansabollywood. Man ska se ut som om man skruvar i en glödlampa i taketmed den ena handen och klappar en hund med den andra.Jag jobbar påEricsson i SiliconValley sedan drygttvå år och det harvarit både utmanandeoch lärorikt.Vägen hit gick via Washington där jagjobbade för Ericsson med att rulla ut 4Gtillsammans med en av USA:s störstatelekom operatörer. Mitt första uppdraghär i Silicon Valley var som projektledareför lanseringen av en ny IP-router. Nästasteg blev att driva projektet för att startaproduktion av stora volymer i Asien.I mer än ett halvår jobbade jag växelvistvå veckor i Shanghai och tre veckori Silicon Valley. Projektledarna frånTaiwan var svåra att jobba med i börjaneftersom de var ovana vid en kvinnligprojektledare. De hade svårt att se migi ögonen och frågorna riktades till minamanliga projektmedlemmar. När jag förstodproblemet började jag kommuniceravia whiteboardtavlorna istället ochsnabbt fungerade allt mycket bättre. Närprojektet var klart var vi bästa vänner.I höstas hade jag en fantastisk upplevelsenär jag fick möjligheten att varamed i Techwomen, ett mentors- ochutbytesprogram som USA:s dåvarandeutrikesminister Hillary Clinton grundade2010. Det är ett av många initiativsom president Barack Obama har uppmuntratför att stärka relationen mellanUSA, Mellanöstern och Afrika.1 800 kvinnor från Afrika och Mellanösternsom arbetar med teknik ellernaturvetenskap sökte programmet och78 valdes ut genom intervjuer på USA:sambassader. Många av kvinnorna haregna bolag men inte alla. En del hadefem barn och fyra företag. Flera var heltfantastiska. Programmet försöker uppfyllade här kvinnornas drömmar, visioneroch mål och hjälpa dem i karriären.Jag blev mentor åt Nomso Kana frånSydafrika som är två år yngre än jag.Hon ville förbättra tillgängligheten förutbildning i Sydafrika med hjälp ave-learning.Av Sydafrikas 25 000 skolor har22 000 inga skolböcker eller bibliotek.Nomso brinner för utbildning och vill attfler unga i Sydafrika ska läsa teknik ochnaturvetenskap eftersomdet är brist på ingenjöreroch läkare. Hennes idé äratt utveckla läromedel, tillexempel visa labbar ochanimationer av naturvetenskapligaprocesserpå en stor bildskärm iklassrummen.Jag kände ett stort ansvarför att Nomso skulle få utså mycket som möjligt avde fyra veckorna i SiliconValley. Vid sidan av allaworkshops, studiebesökpå Facebook, Apple,Google och andra företagförsökte jag hjälpa henne med användbarakontakter. Jag ordnade så att honfick presentera sin idé för innovationsavdelningarpå olika bolag, bland annatdesign- och konsultbyrån IDEO ochstart up-företag, för att få feedback ochbra tips.Jag lärde mig också mycket av attvara mentor och Nomso och jag blevCharlotte JanssonUtbildning: Civilingenjör ikemiteknik med avslutande årpå Entreprenör skolan, Uppsalauniversitet, 2008.Tidigare jobb: General Electricoch managementkonsultföretagetXeeda.Gör nu: Supply Account Managerför Ericssons produktion av IProutrari Malaysia.Gör om fem år: Jag är intresseradav teknik som kan bekämpa fattigdomoch bidra till utbildning ochvälstånd, nätverkssamhället ochmaskin till maskin.nära vänner. Hon sov över hos mig fleragånger och vi pratade om allt. Fast vibor på olika platser på jorden är att viegentligen så lika. Nomso och hennesafrikanska väninnor pratar om sammasaker som mina vänner i USA ochSverige pratar om. Till exempel hur detär att vara kvinna på en mansdomineradarbetsplats, hur man klär sig, hur detär att vara mamma och fördela sin tidmellan karriär och familj.Techwomen avslutades i Washingtondär mentorer och adepter, totaltomkring 200 kvinnor, blev bjudna pålunch i Vita Huset medbland andra vicepresidentensfru, Jill Biden. Sistakvällen dansade vi tillorientalisk, bollywood ochafrikansk musik hela natten.Av de indiska tjejernafick jag lära mig knepet attdansa bollywood. Det gårut på att se ut som om manskruvar in en glödlampa itaket med den ena handensamtidigt som man klapparen hund med den andra.Det starkaste intrycketvar när jag stod på LincolnMemorial tillsammansmed de afrikanska tjejerna, på exakt denplats där Martin Luther King 1963 höllsitt berömda tal.Nomsos modersmål är det afrikanskaspråket Xhosa med de klickande ljuden.Hon lärde mig säga ”Ndino mbono”. Detbetyder ”I have a dream”.Berättat för Karin Virginfoto anna simonssonVänskap. I höstas var CharlotteJansson med i Techwomen, ettmentors- och utbytesprogram förkvinnor från Afrika och Mellanöstern.16 ingenjören 1 • 2014

zoomDell rekommenderar Windows.listanVad kostar enjärnväg?Trafikverkets tio störstapågående infrastrukturprojekthar en budget påomkring 180 miljarderkronor.miljarder kronor.30 ERTMS. Gemensamttågtrafikstörningssystem förEuropa.miljarder kronor.30 Ostlänken Stockholm–Linköping. 15 mil dubbelspårighöghastighetsjärnväg.miljarder kronor.28 Förbifart Stockholm.Ny sträckning för E4:an, 18 kilometeri tunnel.miljarder kronor.20 Västlänken, 8 kilometerjärnväg i tunnel för pendeltåg iGöteborg.miljarder kronor.17,8 Citybanan. Pendeltågstunnelgenom centralaStockholm.miljarder kronor.15,5 Norra länken. Väg inorra Stockholm.miljarder kronor.15 Göteborg–Borås. 7 mildubbelspårig höghastighetsjärnväg.miljarder kronor.10,7 Två nya spår påMälarbanan.miljarder kronor.10,5 Hallandsås. 8,7kilometer järnvägstunnel.miljarder kronor.4,8 Marieholmsförbindelsen.Vägtunnel underoch järnvägsbro över Göta Älv.Karin VirginstreetsmartDe gör musik av skräpDöm inte hunden efter håren. Och döm inte fiolen efter klanglådansom är gjord av en klisterburk i metall. En barnorkester i Paraguayspelar Mozart på instrument byggda av bitar från soptippen.Barnen i Cateura, några mil frånParaguays huvudstad Asuncion,bor bokstavligen på en soptipp.De och deras föräldrar lever på attleta efter användbara och säljbaraprylar i landets största deponi. Cirka25000 familjer lever sina liv i skräpetoch många av barnen hamnar i gatugängoch blir drogberoende.Ändå har några eldsjälar lyckatsstarta en barnorkester i byn medbland annat fioler, flöjter, trummoroch klarinetter. Alla instrument är hemkört. Alla de instrument som Nicolas Gomezgjorda av material från soptippen. har byggt är sammansatta av skrot från deponinEn klarinett består till exempel av ett i Cateura.vatten ledningsrör med klaffar av flaskkapsyler.Andra detaljer på instrumentet är gjort av gafflar, skedar och plastknappar.Den lilla kammarorkestern har fått namnet ”Den återvunna orkestern”. Tjugotaletbarn spelar Mozart, Beethoven, Beatles och paraguyansk folkmusik.Det började med att Favio Chavez, en lokal musiker som också hade studerat miljöteknik,drev en musikskola för barnen. Men det fanns inga pengar att skaffa instrumentför. Enligt Favio Chavez kostar en riktig fiol mer än de enkla hus som barnenbor i. Favio Chavez bad Nicolas Gomez, en av skräpsamlarna som också är något avett geni, att bygga några instrument av material från soptippen för att hålla barnenborta från drogerna. Resultatet blev över förväntan.Orkestern har gjort det möjligt för barnen att resa iväg och se andra delar avvärlden. De har spelat i Rio de Janeiro och badat i havet vid Copacabana ochIpanema. Några av instrumenten har donerats till Musical Instrument Museum iPhoenix, Arizona i USA.sture henckeldiagrammetGenväg tillsekvenseringNär människans arvsmassa lästes förstagången 2003, kostade det cirka 7 000 kronoratt läsa tusen baser. I dag kostar det runtfemtio öre.Källa: National Human Resource Genome InstituteKostnader per 1 000 baser DNA (USD)18 ingenjören 1 • 20146 0005 0004 0003 0002 0001 000020025 292,39 usd1 135,70 usd495,96 usd15,03 usd 0,06 usd2005 2010 2013foto: landfill harmonicProfessionell kraftfrån vår tunnasteoch lättaste40 cm (15,6 tum)arbetsstation.Stängd Dell Precision M3800-arbetsstation(ungefär lika tjock som en märkpenna).Skala 1:118mmKöp hos Dell.se eller en av våra partners:Vi presenterar Dell Precision M3800.Med den här 18 mm tunna datorn får du de prestanda dubehöver i den design du vill ha. Vår tunnaste och lättaste 15-tumsarbetsstation. Kör dina mest krävande professionella program.Känn kraften hos nästa generations processorer från Intel ® ochNVIDIA ® Quadro ® -grafikkorten. Utveckla dina idéer så långt dukan föreställa dig. Dell Precision M3800.Med McAfee Security Center i 30 dagars utvärderingsversion som levereras digitalt.Microsoft ® , Windows ® , Windows ® 7 och Windows 8 är varumärken eller registrerade varumärken som tillhör Microsoft Corporation i USA och/ellerandra länder. Övriga varunamn och varumärken tillhör respektive rättighetshavare. Dell A/S, Arne Jacobsens Allé 15-17, 2300 Köpenhamn S, Danmark.Vissa appar säljs separat, varierar beroende på marknad.Windows 8 Pro är snyggt, snabbt och smidigt. Få alla fördelarnamed Windows 8, plus produktivitet, säkerhet och mobilitet på enny nivå, utan att kompromissa med prestanda och valmöjligheter.Ateadirect.seDustin.se

nytänkarenHan spararmed low-techPhilipp Weiss och hans sambo Rebecka använder ett minimum av el.De lever resurssnålt men tycker snarare att det ger dem fördelar.De får tillgång till det som vanligt folk har mest ont om: tid.föregångare. Intresset för permakultur växer.När Philipp Weiss höll föredrag om skogsträdgårdarblev det fullsatt, långt över förväntan.Huset i Stjärnsund, isyd östra Dalarna, somPhilipp Weiss och hansfamilj bor i, förbrukarbara en bråkdel av denenergi som en genomsnittligvilla gör. BådePhilipp och hans sambo Rebecka äringenjörer, men de har inte använtnågon avancerad teknologi för att fåner energiförbrukningen. De har ingasolceller och ingen värmepump. De harinte heller tilläggsisolerat väggarna ellerskaffat energifönster.– Vi värmer huset med ved i demurade spisar som vi själva har byggt,säger Philipp Weiss.Familjen köpte huset 2007, mest somett sätt att komma ut på landet. MenPhilipp och Rebecka, som båda är miljömedvetna,vill bidra till ett mer hållbartsamhälle som inte går ut påökad konsumtion. Philippsdoktorandprojekt vidUppsala universitet komatt handla om att minskaenergiåtgången i befintligahus, med fokus på ickehögteknologiskalösningar.De murade tegelspisarna– så kallade fattigmanskakelugnar– ersattedirekt elen. Han ochsambon tätade fönstrenoch bättrade på isoleringenPhilipp WeissÅlder: 32i taket. De slängde ut teven, gjorde sigav med frysen och låter nu även kylenvila under vinterhalvåret. Då flyttarde maten till ett skafferi som kyls avuteluften. Under 2013 har de sett överUtbildning: Civilingenjör imiljö- och vattenteknik, samt enlicentiat examen i teknisk fysik.Uppvuxen: I en liten by utanförFrankfurt am Main i Tyskland.Dold talang: Strupsång.Om fem år: Skördar hundra olikagrödor från skogsträdgården.Största utmaningen i livet: Hittarätt väg för mig att gå.förbrukningen av hushållsel. I köket harde bara en enda hushållsapparat somdrivs av el, en stavmixer.Trapphuset är inte uppvärmt. Där blirdet kallt om vintern. Å andra sidan ärdet ingen plats där man uppehåller sig,resonerar Philipp. Jämfört med ett vanligthushålls energiförbrukning på cirka20 000 kilowattimmar använder familjenbara drygt 6 000 per år. Av det är cirka1 400 kilowattimmar el, medan cirka4 700 är värme från vedeldningen. Ävenom vedeldning inte fungerar i städernaär det en robust och hållbar metod föratt värma ett hus på landet. Med senaremodeller av spisar blir förbränningendessutom mycket bra, vilket minimerarmängden partiklar från rökgaserna.Den el de förbrukar går, förutom tilldatorerna, till att pumpa upp vatten urbrunnen och få det varmt. Det går ocksåtill att ge grundvärme ihuset de gånger det stårtomt. Och så till lampor,dammsugare och tvättmaskin.– Jag har ju funderatpå att installera solceller,erkänner han.Men närmast påatt-göra-listan kommer attordna med reningen av gråvattnet,det vill säga vattenfrån dusch, tvätt och disk.Toan utgörs av torrdass ochlatrinen läggs på kompost och återförs såsmåningom som jord.Efter två års arbete med forskningenhar Philipp en licentiatavhandling. Detblir en paus för att fundera över fortsattforskning. Under tiden tänker han jobbamer med ett annat av familjens projekt,en skogsträdgård.Philipp driver ett eget företag där hanföreläser om skogsträdgårdar och permakultur.Det handlar om att odla ochleva hållbart. Odling av fleråriga växterär ett centralt inslag. Odlaren behöver iprincip aldrig bearbeta jorden, vilket göratt läckaget av näringsämnen som kväveoch fosfor minimeras.I sin egen skogsträdgård, en dryghektar åkerjord som familjen har köpt inärheten av huset, har Philipp planteratnöt- och fruktträd och buskar som gerbär. Marken täcks av smultron och andramarktäckare men också växter somfunkia och strutbräken vars skott skavara välsmakande. Han räknar med enhel del arbete de första åren. Men eftersju, åtta år kan det gå ned till en knapparbetsdag i veckan.Familjen har inga lån, vilket avsevärtminskar behovet av vanligt lönearbete.Men Philipp och hans sambo försökerockså minska på vad Philipp kallar tidsläckaget.Det handlar egentligen om attslippa icke-självbestämd tid. Även omhan måste hugga ved, vispa grädden förhand och pressa egna havregryn är detändå tid som han själv bestämmer över.Dessutom gynnar livsstilen samarbetemellan grannarna.– Det är mycket roligare och stärkerde lokala banden ytterligare, vilketkanske är det viktigaste för ett uthålligtlokalsamhälle med tanke på de utmaningarsamhället står inför.sture henckelFoto anna simonssoningenjören 1 • 2014 21

zoomextremtEn skruv lös?Det här är inte något som vi har hittat i ettplatt paket utan en bit konstgjord luftstrupesom räddade livet på en sexveckors baby iUSA 2012. Med en datortomograf skapadesen 3D-bild av patientens luftvägar och medden som ritning skrev man sedan ut denlilla biten i biopolymer i en 3D-skrivare ochtransplanterade.foto: university of michigan health systempå gSnart kör bilen självMitt i bilbranschens mödosamma övergång till eldrift,knackar ytterligare en teknologi på dörren till industrin.Självkörande bilar.Alla verkar vilja ha en. Det vill säga,alla biltillverkare satsar på att byggasjälvkörande bilar. Volvo är bara ett avde senaste i raden av bilmärken somannonserat att de satsar på bilar somkör själv utan mänsklig förare. Mångatror att förarlösa bilar ska minskaantalet bilolyckor.Google. Den mest kända förarlösabilen är Googles. Redan under 2012hade den kört över 50 000 mil i vanligtrafik helt utan olyckor.Volvo. Bilmärket offentliggjorde idecember 2013 att man utrustar 100Volvobilar för att kunna köra sig själva.Bakom ratten ska det sitta vanligaprivatpersoner som kan ta över om detbehövs. Försöken ska pågå från 2017till 2020.Alla. Toyota har installerat ett särskilt360-graders system för parkeringoch en särskild gångtrafikant-varnarei sin förarlösa bil. BMW säger attderas testbil kör som den allra bästatest föraren. General Motors ska börjasälja nästan självkörande bilar före2020. Audi, Autoliv, Mercedes-Benzoch flera universitetarbetarockså medtekniken.illustration: jenni carströmcitatetOm detfannshandling bakomorden omenergieffektiviseringså Skullejag öppnafler fabri ker ieuropa.”Tony Robson, vd för tyska Knauf Isolation,i ett brev till EU-kommissionen. EftersomEU inte ger tydliga besked om energi-ochmiljöpolitiken stänger han en fabrik i Italienoch investerar i USA och Asien istället.Källa: Euractiv.comTrött på alla ”goda råd” ompensioner och försäkringar?Nu finns det en gratis webbtjänst för dig som har ITP. Vi gerdig oberoende råd om pensioner och försäkringar, anpassadeför dig och din familjs situation. PTK Rådgivningstjänst ger digen samlad bild över ditt försäkringsskydd idag – och hur detkan förbättras. Gå in på rådgivningstjänst.se och kolla vadsom gäller just för dig.22 ingenjören 1 • 2014

zoomSilver glimrar lite merEMFfoto: anna simonssonstruletComeback förbensinbilenDieselbilarna har lockatmed lägre bränsleprismen nu får dieselbilägarnabittert se hurbensinen kört om dieselni prisracet.Priset på diesel i Sverige harhistoriskt varit lägre än påbensin, vilket också påverkatnybils köparna. 70 procent av allanya bilar i Sverige går på diesel.Nu är dieseln plötsligt dyrare.Ulf Svahn, vd på Svenskapetroleum- och biodrivmedelinstitutet, förklarar varför dieselprisethar åkt upp.– Det handlarom efterfrågan ochdieselpriset påverkas,till skillnadfrån bensinen, avden ekonomiskautvecklingen.Merparten avdieseln användstill transporter ochdessa ökar när ekonomin går bra.Sjöfarten har fått strängare kravpå sina svavel utsläpp och gårfrån tjockolja till diesel.Kan man inte helt enkelttillverka mer diesel?– Så enkelt är det inte. Av enkubikmeter råolja går det attutvinna en viss andel diesel. Nyaraffinaderier kan anpassas någotmot vissa bränslen. Preemraff iLysekil är byggt för att maximeraandelen diesel men det handlarändå bara om marginaler.Och hur ser framtiden ut?– Omöjligt att säga eftersomskattefrågorna ligger på politikernasbord. Under somrarna ökaralltid efterfrågan på bensin och dåtror jag att vi får se dyrare bensinän diesel igen. Karin Virgin24Vi behöver fler ingenjörer i riksdagen, skriver Ludvig Rasmusson i Ingenjören(2013:3) och Sara Eriksson fyller i att vi behöver sådana som vågar ha åsikteroch framföra argument (2013:4). ”Samhället blir bättre av att ha ingenjörersom deltar snarare än betraktar”, skriver hon.Jag håller med. Min vision är ett samhälle där ingenjörer använder sin kompetensoch sin röst för att bidra till det hållbara samhället. Och hållbarhet handlarinte enbart om miljö, utan även om andra viktiga värden som hälsa och mänskligarättig heter.Enligt Nationalencyklopedin är en ingenjör en ”teoretiskt och praktiskt utbildadperson med tekniska arbetsuppgifter inom kommunikationsväsen, byggnadsverksamhet,forskning eller industri.” Tekniken har tidigare setts som värde neutral, varkengod eller ond. Ingenjören har setts som objektiv och rationell. Någon som räknar ochförhåller sig till fakta. Ingenjören har inte förväntats ta moralisk ställning.Med tanke på hur central och genomgripande tekniken numer är på alla nivåer avsamhället måste synen på vad en ingenjör är uppdateras. Ingenjörers verksamhetbidrar till positiva förbättringar för människor, men också till inskränkningar i derasvision 2025Jessica Nihlén Fahlquist”Tekniken har settssom värdeneutral”integritet, miljöförstöringoch krig. Ingenjörer befinnersig mitt i samhället ochderas verksamhet påverkarviktiga värden. Det de görär i många fall ytterst relevantur etisk synvinkel.Samtidigt somingenjörsrollen inneburitutförandet av tekniska uppgifter på uppdrag av chefen och kunden innehåller denockså problemlösning och kreativitet. Ingenjören löser problem på helt nya sätt. Attinkludera etisk reflektion och diskussion av värden i teknikutvecklingen och låtaingenjörer komma på sätt att utveckla teknik på ett etiskt ansvarsfullt sätt innebärbara att vi inkluderar fler värden i problemlösandet och uppmuntrar till lite extrakreativt tänkande.Jag har nyligen fått frågan om detta inte är att lägga väl mycket på ingenjören.Han eller hon är pressad och befinner sig i ett nät av arbetsgivare,kunder och kolleger. Men jag tror att vi skulle komma långt baragenom att ingenjörer vänjer sig vid att ta upp etiska frågor tilldiskussion.För att det ska fungera så måste det bli naturligt för majoritetenav ingenjörer. Jag menar att vi måste börja på ingenjörsutbildningarna.Vi måste ge ingenjörerna möjlig het att tidigtoch genomgående i utbildningen öva sig på att tänka etisktså att det blir naturligt och självklart. Det borde vara en deli utbildningen att lära sig att hitta etiskt relevanta aspekterav teknikprojekt och att kommunicera dem.Detta är inte att lägga en stor börda på ingenjörer.Det är att ge dem integritet, frihet att uttrycka sigoch styrka att kunna bidra till ett hållbart och gottsamhälle. Det är att lita på ingenjörers kreativatänkande och problemlösande inställning. Tänkvad kommande generationers ingenjörer skullekunna åstadkomma!Jessica Nihlén FahlquistVik. lektor, Centre for Research Ethics and Bioethics,Uppsala universitet & Postdoc-forskare, Philosophy Section,Delft University of Technologyfoto: anna simonssonEn Silver förenar det bästa av två världar. Plastbåtenspraktiska och komfortabla innerline i glasfiber ochaluminiumbåtens tåliga, underhållsfria skrov.Det ger dig mer tid för sköna, glimrande stunder på sjön.www.silverboats.fi

vägvalGröna tankar på vägStrax före jul kom utredningen om hur vi ska resa och frakta gods utan fossiltbränsle i tankarna. Att genomföra det redan till 2030 tror utredaren blir krångligtmen vi kan komma en bra bit på vägen.Som många frågeställningar om hur vi blir energieffektivare och smartare handlaräven transportfrågan delvis om de gamla strukturer vi sitter fast i. Om alla köpte enelbil i dag skulle efterfrågan stiga och priserna sjunka men samtidigt skulle vi kanskefå elbilsköer i stället. Här är några steg på vägen mot fossiloberoende.illustration: Gustav DejertSkrotbilspremie1Den svenska personbilsflottan är ålderstigen vilketi de flesta fall innebär att den drar för mycket drivmedeloch släpper ut för mycket avgaser. Om vikunde få alla som har bilar av äldre modell att skicka demtill skroten och köpa nya, mer miljövänliga och bränsleeffektiva(eller helt avstå) skulle vi ta ett stort steg framåt.Att göra det värt att byta ut sin gamla bil är ett styrmedel.Ny teknik2Elfordon är bäst men även laddhybriderna föross närmare fossiloberoende, särskilt om dekombinerar el och biodrivmedel. Miljöbilspremieroch stöd till andra generationens biodriv medelav cellulosa är exempel på hur vi skulle kunna få flernya miljöanpassade fordon. I framtiden lär det blirdragkamp om skogsavfallet.infrastruktur3Vi måste planera för att vi inte skabehöva åka så långt hela tidenalternativt se till att det finnskollektiva och miljövänliga transporterdär de behövs. Stora shoppingcenterutanför städerna som bygger på att allahar en egen bil kanske inte har någonplats i en framtida miljösmart stad.Istället bör det vi behöver finnas pågång- eller cykelavstånd.ingenjören 1 • 2014 27

S V ERIGES STÖRIGASTE KLASSIngenjoren.seDen här symbolen betyder attdu hittar mer information ellerläsning på vår hemsida.Staten stöttar omindustrin krisarSedan årsskiftet finns en lag om ekonomiskt stöd från statenvid korttidsarbete. Nu har Svensk industri bättre möjlighetatt konkurrera med andra länder i djupa lågkonjunkturer.Tipsa oss!Vet du något som vi borde skrivaom på ingenjoren.se? Våra bästaartiklar börjar ofta med tips frånnågon av er läsare. Mejla oss påingenjoren@sverigesingenjorer.se.foto: anna simonssonDen globala finanskrisen 2008 och2009 påverkade de flesta länderi Europa, men i olika omfattning.I majoriteten av länderna, inte minst iindustrijätten Tyskland, fanns ett system förkorttidsarbete som innebär att arbetstagaretillfälligt går ner i arbetstid och att tre parter– staten, arbetsgivare och arbetstagare– delar på kostnaden för arbetstidsförkortningen.På så vis kunde industriföretagen iTyskland behålla anställda och var snabbareän Sverige ur startblocken när konjunkturenvände tillbaka.Efter påtryckningar från både fack ocharbetsgivare har nu även Sverige en lagsom garanterar att staten står för en del avkostnaderna vid korttidsarbete.– Det är positivt och ökar konkurrenskraftenför svensk industri. Fördelen för allaparter, såväl staten som arbetsgivare ocharbetstagare, är att antalet uppsägningarkan begränsas, säger Camilla Frankelius,förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer.Lagen om korttidsarbete bygger i stort setthelt på det partsgemensamma förslag somutarbetades av ett antal arbetsgivarorganisationer,IF Metall, Unionen och SverigesIngenjörer, i februari 2012.Statligt stöd för korttidsarbete kan barautnyttjas vid en tillfällig, djup kris i helasamhällsekonomin. Vid en kommande allvarligekonomisk kris kan privataarbets givare ansöka om statligtstöd för korttidsarbete.Alla privata arbetsgivare som är registreradehos Skatteverket har möjlighet att ansökaom stödet. Staten står för en tredjedel avkostnaden medan resten fördelas mellanarbetsgivare och arbetstagare, enligt fastanivåer som framgår av lagen. Vid exempelvis40 procents arbetstidsminskning, sänksarbetstagarens lön med 16 procent, medanarbetsgivaren står för 11 procent och statenför 13 procent av kostnaden.– På arbetsplatser med kollektivavtalkommer facket att ha en viktig roll eftersomen ansökan om stöd förutsätter att man äröverens mellan arbetsgivare och fack på detenskilda företaget. Dessutom ska nivån påarbetstidsförkortningen och vilka som skaomfattas av den förhandlas mellan de lokalaparterna, säger Camilla Frankelius.Hon påpekar samtidigt att den nya lageninte hindrar att arbetsgivare inför korttidsarbeteutan statligt stöd.Kommer det att tecknas kollektivavtal omkorttidsarbete utanför industrin?– Det är inget som Almega har diskuteratmed oss och hittills har korttidsarbete baratillämpats inom industrin. Men det är inteotänkbart att tjänstesektorn i framtidenkommer att drabbas på samma sätt somindustrin. Lagen omfattar hela den privatasektorn så det finns inget formellt hinder föravtal om korttidsarbete till exempel inomIT-branschen, säger Camilla Frankelius.Karin VirginLäs en längre version ingenjören.seNyhetsbrevDu glömmer väl inte att du kanprenumerera på vårt nyhetsbrevsom kommer ut varannan vecka?Anmäl dig på ingenjoren.seIngenjörenpå nätetPå grund av stor efterfrågan har vibörjat lägga ut magasinet digitaltigen. Ni hittar den på ingenjoren.se/magasin/arkiv. Medlemmarkan också få pdf-versionen.Följ oss!Du vet väl om att du kan följaIngenjören på Facebook ochTwitter? På Twitter heter vi@Ingenjoeren.Duktiga ingenjörer växer inte på träd.Men du kan så ett frö.Vi har träffat hundratusentals ungdomar i våra projekt och söktrycket på ingenjörsutbildningarnahar ökat markant. Vi vet vad som krävs för att fler unga ska drömmaom att få jobba i ett teknikföretag. I Problemlösarna får elever i årkurs 8 och 9 lösariktiga ingenjörsuppdrag från svenska teknikföretag på lektionerna i skolan och fårprova på ingenjörsyrket på riktigt.Nu behöver eleverna fler problem att lösa. Vad behöver du hjälp med?Gå in på www.problemlosarna.nu och anmäl dig!På ingenjoren.se publicerar vi varje vardag artiklar om det senasteinom arbetsmarknadsområdet, forskning, cool teknik och annatspännande. Vi hoppas att vår webb tidning fungerar som ettkomplement till magasinet. Besök oss gärna!ania Obminska, webbredaktör28PROBLEMLÖSARNA – SVERIGES STÖRIGASTE KLASS – Ett projekt från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen

ReportageBakteriernaanfallertext sture henckelfoto anna simonssonBakterierna utvecklar resistensmot allt fler antibiotika och dödartiotusentals européer varje år. Meningenjörer och läkare kämpar för attöverlista den dödliga fienden.foto: (c) Visuals Unlimited/CorbisKlebsiella. Den här bakterien finns naturligt i tarmen, och vissa stammar utsöndrar enzym som stoppar flera antibiotikasorter.

nder julen 2004 kom en man in med ambulans till Akademiska sjukhuseti Uppsala. Han hade tidigare vårdats utomlands men hade blivit sämreefter hemkomsten till Sverige. Det var ont om personal under lovet ochavdelningen var överbelagd. Det stod sängar även i korridorerna. Mannenhamnade på ett rum med tre andra patienter.Mannen var infekterad av Klebsiella pneumoniae, en bakterie som kange blodiga diarréer hos människor med nedsatt immunförsvar. De flestabakterier är fortfarande känsliga för penicillin. Men inom nästan varjebakteriart finns det vissa stammar som har utvecklat resistens mot vissaantibiotika. Just de här bakterierna var multiresistenta. De tillhörde enstam som överlever nästan alla sorters antibiotika. Nästan alla.Exakt hur bakterier sprids är ofta svårt att säga, men man kan tänkasig att en undersköterska eller sjuksköterska som tar hand om en patientfår bakterier på sina händer och sin arbetsdräkt. När någon ur sjukhuspersonalenfår bakterier på händerna och inte hinner sprita dem, spridsbakterierna snabbt via sängkarmar, fjärrkontroller och dörrhandtag.Klebsiellabakterier överlever en tid på ytor i omgivningen. När en annanpatient senare ber om hjälp kommer kanske en annan sköterska, tar idörrhandtaget och går fram till patienten för att hjälpa till med mateneller ordna en bättre liggställning. Bakterierna från handtaget gnids nuav från sköterskans hand mot patientens, och plötsligt har nästa patientblivit smittad.2004 var Sverige inte särskilt drabbat av resistenta bakterier. Problemetvar välkänt rent teoretiskt, men man var så ovan vid fenomenet, att närsjukhuslaboratoriet meddelade att de hade en patient med multiresistentKlebsiella, vidtogs inga särskilda åtgärder.Det dröjde nästan ett halvår, till maj 2005, innan en till patient medsamma bakterier upptäcktes. Men då hade i själva verket redan etttrettiotal patienter hunnit smittas. Under sommaren blev det på nyttpersonalbrist, så när de hygienansvariga läkarna ville skärpa rutinerna förhandhygienen bland personalen, blev svaret från sjukhusledningen lamt.Inget hände.I dag, åtta år senare, har förekomsten av resistens i Sverige ökat dramatiskt.Flera svenska sjukhus har haft utbrott av resistenta bakterier desenaste tre åren. Sundsvall, Jönköping, Solna, Gävle, Linköping, Örebrooch Göteborg är några.Sverige hör ändå till de lindrigt drabbade länderna. Läget är betydligtvärre nästan överallt i världen. De resistenta bakterierna är svåraatt bekämpa. De vanliga, billiga antibiotikakurerna biter inte alls, ochläkarna måste ta till starkare mediciner som är både dyrare och som oftager svåra biverkningar. Hos patienter med nedsatt immunförsvar kansjukdomsförloppet dessutom gå mycket fort, och försvagade patienterriskerar att dö medan man odlar bakterierna för att se vilken antibiotikaman ska sätta in.Utbrottet på Akademiska sjukhuset i Uppsala var ett av de första iSverige. Därför reagerade sjukhusledningen inte i tid. Man förstod intefaran fullt ut: att en multiresistent bakterie hotade att döda sjukhusetspatienter.Erik Gullberg är civilingenjör och forskar påantibiotikaresistens vid Biomedicinskt centrumi Uppsala. Han forskar inte fram nya antibiotika,utan undersöker hur antibiotikaresistens uppståroch hur det förstärks.– För att kunna försvara oss mot resistenta bakteriermåste vi också förstå hur de fungerar och hurresistensen uppkommer och sprids, säger han.Bakterier muterar och förökar sig snabbt.En bakterie härd på några miljarder bakterierinnehåller spontant flera enstaka celler som ståremot antibiotika bättre än andra. När en människaäter en antibiotikakur överlever ofta någraav de starkaste. Överlevarna förökar sig sedani sin tur. Men bakterier bedriver också ett slagsbyteshandel med intilliggande bakterier. De tarupp egen skaper från varandra, även från bakterierav andra arter.Handelsvaran kallas plasmider, små ringformadeDNA-strängar som har nyttiga bonusgener för bakterien.Om en bakterie får en plasmid som tillverkarenzymer som bryter ner antibiotikamolekyler blirbakterien resistent mot medicinen. Plasmider medresistens har funnits i naturen i årmiljoner. Mende sjukdomsframkallande bakterierna hade inteden sortens gener i sina plasmider innan vi börjademassproducera antibiotika.– Det vanligaste sättet för en bakterie att förvärvaresistens är att den får den som ett färdigt paketfrån en annan bakterie, med hjälp av plasmider,säger Erik Gullberg.Erik Gullberg studerar just den plasmid somKlebsiellabakterierna i utbrottet i Uppsalahade. Den tillverkar ett enzym som heter ESBL,extended-spectrum beta-lactamase. Det är ett av demest omtalade problemen med antibiotikaresistensi dag.En annan känd bakterie med multiresistens ärstafylokocker som har muterat över tid och somockså tål alla sorters penicillin och även andraantibiotika. Det är en egen art och kallas MRSA,methicillin resistant Stafylococcus aureus. Stafylokockerfinns alltid på huden och kan infektera såroch brännskador.Erik Gullberg studerar vad som händer närbakterier utsätts för låga nivåer av antibiotika, somtill exempel i utsläppsvattnet från ett sjukhus. Hurmycket antibiotika krävs det i bakteriernas miljöNär vi använderantibiotika i sådanenorm skala somvi gör, skapar vi detstörsta evolutionäraexperimentet någonsini människans historia.”Erik Gullberg32 ingenjören 4 • 2013ingenjören 1 • 2014 33

foto: REX/Erbe/Pooleyfoto: istockphotoE. coli. Varjegram i människansavföring innehålleruppemottio biljonerE. colibakterier.De förökar sigsnabbt. Någraenstaka bakterierkan bli fleramiljarder på baranågra dygn.för att gynnabakteriermed resistens?Det är intebara fördelar fören bakterie att haextra gener som gerresistens mot antibiotika.Varje plasmid innebär ett ökatmaskineri inuti bakterien, och liteförenklat kan man säga att det kostari form av ökad energiförbrukning på cirka fyraprocent. Så när antibiotikan i bakteriernas miljöminskar tillräckligt mycket, borde också bakteriernasresistens minska.– Men så enkelt är det tyvärr inte, säger ErikGullberg. Dels anpassar sig bakterierna efter etttag, så att resistensgenerna kostar något mindre.Dels sitter ofta alla resistensgenerna tätt ihop påsamma plasmid. Så även om ett antibiotikum ibakteriens livsmiljö försvinner, finns det ofta kvarlåga nivåer av andra antibiotika, och så länge bakteriernatjänar på att behålla en gen för resistens,behåller de allihop.Ett stort problem är att att vi människor äterantibiotika för ofta. Men majoriteten av all antibiotikaanvänds fortfarande till annat än att botasjukdomar. Det läggs i djurfoder och används föratt bespruta fruktodlingar. De bakterier som finnsi stallen och i odlingarna utsätts för stora doserantibiotika och utvecklar snabbtbakterierna attackerarsista försvarslinjenKlebsiella är en av flera bakterierartersom förvärvar alltmerresistens mot karbapenemerna,läkarnas sista försvarslinje motantibiotikaresistens.Procent karbapenemresistens i Europa.10%0%20092010resistens.Bakterier och mögelsvamparanvänder olika sorters antibiotikai sin ständiga kemiska krigföringmot varandra i kampenför till varon. Men människansom fattande användning av antibiotikahar förändrat spelplanen.– När vi använder antibiotikai sådan enorm skala som vi gör,skapar vi det största evolutionäraexperimentet någonsin imänniskans historia, säger ErikGullberg.Läkarna för en allt mer ojämnkamp mot de multiresistentabakterierna. Cirka 25 000 människordör varje år i EU på grundav infektioner av resistenta bakterier.Siffrorna för USA är i sammastorleksordning.Det är svårt att gradera farligheteni dagens situation. Hela sjukhussystemet byggerpå att man kan bota infektioner med antibiotika.Om antibiotikan som vapen mot invaderandebakterier går förlorad, måste också en stor del avden icke-akuta sjuk vården läggas i malpåse. Detblir inga höftledsoperationer, implantat eller andraplanerade operationer.ECDC, Europeiskt Centrum för förebyggandeoch kontroll av sjukdomar, bevakar utbredningenav resistenta bakterier över kontinenten. Stafylokockerav typen MRSA minskar faktiskt något,sett över hela Europa. Ungefär en femtedel av allatestade stafylokocker är multiresistenta. Östraoch södra Europa ligger generellt värst till. Snabbastökar just E. coli och Klebsiella med ESBL.I Grekland och Bulgarien är över 70 procent av allatestade Klebsiellabakterier multiresistenta.I Grekland är över 60 procent av Klebsiellabakteriernadessutom resistenta mot karba penemer,läkarnas sista återstående antibiotika motden typen av resistens. I sådana fall återstår oftaför läkarna att ge patienterna en cocktail av fleramycket dyra antibiotika. Patienterna får då genomlidadiverse biverkningar och i princip hoppas pådet bästa.Även resistent tuberkulos ökar. Världs hälsoorganisa tionen WHO bedömer dessutom attungefär 630 000 av världens 12 miljoner tuberkulossjuka har en multiresistent variant.Sverige är ett av de få länder där läkarna skriverut allt mindre antibiotika. Det har bidragit tillatt Sverige är förhållandevis2011 2012lindrigt drabbat. Men resistensenhittar hit också. Ungefärvar tredje turist som kommerhem från Grekland har med sigmulti resistenta bakterier. Deflesta blir inte sjuka, men bidrarändå till att sprida resistensen.Från 2002 till 2012 ökadeantalet fall med multiresistentastafylokocker i Sverige från1 000 till 2 000. Antalet ESBLfallunder samma tid ökade från2 000 till 7 000.På Medicinska Riks stämmani slutet av 2013 diskuterade manom läkare i vissa situationer kanskeborde avstå från att skrivaut antibiotika till patienten,trots att det vore till patientensnackdel. Kanske måste manbörja spara antibiotikan till deextra svaga eller smitt känsligasom verkligen behöver den. Otto Cars, Sverigeskanske mest kända expert på problematiken kringantibiotika gav uttryck för en djup oro. ”Det finns enbottenlös okunskap ute i världen om de här problemen”,sade han. Han exemplifierade med bilder frånMexiko där man säljer antibiotika till reapris. Mankan också jämföra användningen per capita i olikaländer. I Sverige äter vi cirka sju gram antibiotikaper person och år. I Kina äter man i genomsnitt 138gram per person och år.I en rapport hösten 2013 efterlyste en internationellexpertgrupp ett världsomspännandeöver vaknings system som slår larm när ny resistensbörjar spridas och globala förbud mot receptfriförsäljning av antibiotika.Dame Sally Davies, professor i medicin ochrådgivare till den brittiska regeringen i hälsofrågor,har beskrivit den växande resistensen som en tidsinställdbomb. Hon säger att bristen på fungerandeantibiotika är lika farlig som terrorismen och denglobala uppvärmningen.Ett modernt sjukhus utgör ett väldigt specielltekosystem som starkt gynnar antibiotikaresistentabakterier. Ungefär en tredjedel av alla patienter somär inlagda står på någon form av antibiotika. På enintensivvårdsavdelning är det närmare 90 procent.Vid utbrottet i Uppsala 2005 hann de motståndskraftigabakterierna sprida sig till över tvåhundrapatienter eftersom få åtgärder sattes in tidigt. Ävenom bara ungefär var tredje insjuknade, spred ävende friska patienterna smittan vidare.De drabbade patienterna var i alla åldrar mellanfyra och hundra år. De flesta var äldre människorsom behövde mycket omvårdnad vilket gav bakteriernamånga chanser att sprida sig. På en av dehårdast drabbade avdelningarna låg gamla förvirrademän och kvinnor som oavsiktligt spred smittannär de av misstag gick och lade sig i grannarnassängar.Andra halvåret 2006 var utbrottets kanske värstaskede. Som mest var 45 patienter sjuka samtidigt.Då var samtidigt ett nittiotal patienter smittadeutan att vara sjuka.Det var först under hösten 2006 som sjuk husetbörjade vidta kraftfulla åtgärder. Då hade dehygienansvariga läkarna börjat spåra alla smittvägarför att visa ledningen hur patienterna hadesmittats av varandra och av personalen på grund avbristande hygien.Bakterierna i Uppsala var resistenta mot fleraantibiotika, både penicillin och cefalosporiner. Menläkarna hade ett vapen kvar, karbapenemerna. Detfinns bakterier som är resistenta även mot dem,men den här bakterien var inte fullt så motståndskraftig.Karbapenemerna slår mot flera sortersbakterier och ger ganska lindriga bieffekter.Men en antibiotikakur tar flera dagar. Det finnsnågra grupper av patienter som är extra känsligaför bakterieinfektioner. Det är för tidigt födda barn,cancersjuka, och de som har genomgått en organtransplantation.De tidigt födda har inte hunnitfå något immunförsvar, cancersjuka förlorar sittimmunförsvar i strålbehandlingen, och transplantationspatienternaäter mediciner just för attsänka immunförsvaret så att kroppen inte ska stötabort det nya organet. De är så gott som försvarslösamot infektioner. Vissa av de särskilt känsligaavdelningarna klarade sig helt. Men en patientsom var svårt sjuk och hade nedsatt immunförsvarblev smittad. Det gick så fort att läkarna inte hannmed. Bakterierna spred sig ohämmat i kroppen ochpatienten dog.Det är svårt att utveckla ny antibiotika. Det tarungefär tio år att tillverka ett nytt antibiotikumoch det kostar flera miljarderkronor. De antibiotika som finns i dagutgörs dessutom i stor utsträckningav de mediciner som var förhållandevisenkla att tillverka.Men varje generationav nya antibiotika blirsvårare att tillverka, ochdärför också dyrare,vilket i sin tur gör detsvårare för läkemedelsbolagen attfå någon lönsamheti tillverkningen.Antibiotika hardessutom begränsadlivstid. Genast närdet kommer ut påmarknaden börjarbakterierna att vänjasig, och efter ett antalår är resistensen såstor att det behövs en nymedicin igen.De här problemen ärinte nya. I ett försök atthitta en effektivare metod attutveckla nya antibiotika, övergickläkemedels bolagen i stort sett från attta fram naturligt förekommande ämnentill att försöka konstruera dem själva i laboratoriet.Tanken var att läsa bakteriernas DNA, hittaStafylokocker.Bakterien finnspå huden ochpå slemhinnor.Vissa stammar avstafylokocker harutvecklat resistensmot ett flertalantibiotika. Dekallas då MRSA.34 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 2014 35

foto: topfoto/TTderas svaga punkter och sedan konstruera ämnensom angriper bakterierna precis där.Det låter smart, och man hittade en del tänkbaraså kallade läkemedelskandidater som faktisktdödade bakterier i laboratoriet, men där tog detstopp. De nya ämnena måste också kunna ta sigin i bakterien. De får inte skada människans egnaceller och de får inte heller orsaka alltför snabbresistensutveckling hos bakterierna. För att bli enverklig medicin måste ämnet klara alla dessa tester.Men resultatet från högteknologi-approachen blevnoll, trots flera års hårt arbete och många satsademiljarder.Ett par nya antibiotika väntas nå marknadenunder de närmaste åren. Men efter det kommer ingenting.Det är tomt i pipelinen, samtidigt som resistensenökar snabbt runtom i världen. I dag ansesläget så allvarligt att det finns förslag på att man skafrångå kravet på frihet från biverkningar för nyaantibiotika. För den som har en dödlig infektion kanäven svåra biverkningar kännas acceptabla.Eftersom läkemedelsbolagen inte längre kanutveckla nya antibiotika själv – det har blivit försvårt och finansiellt riskfyllt även för de allrastörsta företagen – försöker EU få universitetenoch företagen att samarbeta.I ett nytt initiativ, ”New Drugs 4 BadBugs”, från EU, deltar flera europeiskaläkemedelsföretag och universitet, ävensvenska som Astra Zeneca, KTHMirakelmedicin kommed varningNär Alexander Fleming efter en semestermed familjen kom tillbaka till sittlaboratorium den 3 september 1928,gjorde han en epokgörande upptäckt. En avhans bakterieodlingar hade drabbats av mögel.Det intressanta var att i ett område runtsjälva mögelklumparna växte inga bakterier.Möglet var av sorten Penicillium och Flemingförstod att möglet utsöndrade ett bakteriedödandemedel. Han valde att kalla det förpenicillin. Fleming publicerade sina resultat,och försökte utveckla en medicin, men lyckadesaldrig. Efter flera år gav han upp.I stället tog andra forskare vid och lyckadesframställa en bakteriedödande medicin.Med stöd av amerikanska och brittiska statenoch Uppsala universitet. Initiativet som har fåttöver två miljarder kronor har flera program. I ett avdessa ska man ta fram bättre sätt att testa antibiotika.I ett annat delprogram ska man undersöka hurman kan underlätta för mediciner att ta sig igenombakteriernas cellmembran.I ett tredje ska universiteten bidra med kandidatämnentill nya antibiotika. Trettio akademiskagrupper från Uppsala universitet deltar i projektet.De ska ta fram nya ämnen, kandidater till nya antibiotika,medan läkemedelsföretagen ska testa democh i bästa fall ta dem till produktion. Projektet skaockså genomgå samma tuffa utgallringsprocesssom läkemedelsbolagen brukar jobba efter, därkandidat ämnena testas i flera omgångar.I första rundan har man tagit fram sju styckenkandidatämnen. De har rätt kemi men allainblandade vet att det i snitt behövs närmare 1 000kandidat ämnen för att man ska våga tro att detverkligen resulterar i någon ny medicin. Det kanalltså dröja några år innan resultaten kommer.Det görs försök att ta fram alternativ till konventionellaantibiotika. I Ryssland har man länge forskatpå så kallade bakteriofager. Det är ett slags virussom angriper bakterier. De har visat sig effektivai vissa sammanhang, men de är mycket svåra attpaketera i tablettform eller ges i blodet. Det finnsförsök med jästsvampar som konkurrerar ut bakteriernamedan andra mediciner stöder kroppenseget immunförsvar.som såg en chans att rädda många soldatersliv fick de igång massproduktion av penicillin1944. Alexander Fleming delade Nobelpriseti medicin 1952 med Howard Florey ochErnst Boris Chain – de som hade utvecklatpenicillinet.Under decennierna som följde utveckladesen rad olika antibiotika världen över, bland andrastreptomycin som botade tuberkulos ochtetracyklin, den första bredspektrumantibiotikansom slår mot många bakteriearter. Menmedvetenheten om att bakterierna utvecklarresistens fanns tidigt. Alexander Flemingvarnade för det redan i sitt Nobeltal 1952.Sture HenckelMen det finns ytterligare en alternativ formav antibiotika som kan komma att få betydelse:peptider. Peptider finns på hud och slemhinnorsom en del av kroppens naturliga försvar. Det ärmolekyler som är sammansatta av korta kedjorav aminosyror och kan beskrivas som ett slagsminiproteiner. De är positivt laddade och fastnarpå bakteriens negativt laddade yttermembran.Peptiden slår hål på cellmembranet, varvid bakterienöppnas och tappar ut allt sitt innehåll och dör.Hela förloppet tar bara någon sekund. Snabbhetengör det också svårare för bakterierna att bygga uppresistens.Peptidernas antimikrobiella förmåga är väl kändsedan tidigare. Problemet är att det är svårt att göramediciner av dem. De är extremt känsliga och brytssnabbt ner. Men nu startar ett omfattande projektsom ska ändra på det. Projektet får stöd från EU –motsvarande 70 miljoner kronor – och det leds avSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Elva av 16partner i samarbetet är svenska.Helena Bysell är civilingenjör med inriktningmot kemiteknik och har disputerat inom farmaci.Hon är forskare vid SP och koordinerar nu detnya peptidprojektet som startades så sent som idecember 2013. Det har fått namnet Formamp, enförkortning av det betydligt krångligare InnovativeNanoformulation of Antimicrobial Peptides toTreat Bacterial Infectious Diseases.– Det är väldigt värdefullt att EU går in med såmycket pengar i projektet. Inget läkemedelsbolagskulle göra en så omfattande och systematisk studiesjälv, säger Helena Bysell.Arbetet är i hög grad ett samarbete mellan företagoch universitet. Första steget blir att försöka byggain peptiderna i olika typer av nanostrukturer somkan fungera som ett slags transportskydd för peptiden.Peptiderna, som ursprungligen har konstrueratsav forskare, tillverkas av Polypeptide Laboratoriesi Malmö och utvecklas sedan till att fungerasom läkemedel av bland annat Pergamum, ocksåett svenskt bolag. Arbetet med att förse dem medett skyddande bärarmaterial görs av SP och även iolika forskningsföretag och på universiteten. Läkemedelsverket är med och ger råd kring regelverketför mediciner.Michael Malkoch är en av de forskare somska jobba med att kapsla in peptiderna i olikaskyddande bärarmaterial. Han är ingenjör ochdocent i funktionella makromolekyler. Han jobbarsom universitetslektor på KTH och tar emot i enlaboratoriesal med arbetsbänkar och dragskåp medrundkolvar och automatiska blandare. MichaelMalkoch är också en av grundarna av forsknings-Det är väldigt värdefulltatt EU går in medså mycket pengar iprojektet. Inget läkemedelsbolagskullegöra en så omfattandeoch systematisk studiesjälv.”Helena Bysell36 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 2014 37

foto: Lancet Medical JournalTuberkulos. Detär främst lungornasom drabbas avtuberkulos, menden kan ocksåangripa andraorgan.företaget Polymer Factory somstartade 2006 och hyr sinalokaler av KTH. Företagetspecialiserar sig på att konstrueraextremt små ochexakta nanopartiklar avorganiska polymerer.– Med vår unikaplattform av polymereroch KTH:sspjutspetskompetenskan vieffektivt kapslain peptiderna,säger han. Sedanmåste vi studerahur stabilakonstruktionernablir. Det gör vibland annat medanalytiska metodersom kromatografi ochmasspektrometri härpå institutionen.Det omgivande lagret avpolymerer kan göras tjockteller tunt, beroende på hurlång tid det ska skydda de aktivapeptiderna i mitten. Men genom attskräddarsy olika nanostrukturer runtpeptiderna hoppas forskarna uppnå ytterligaremål.Det första är att få peptiderna att tåla lagring.Det andra är att skapa ett slags triggerfunktionså att de aktiveras på rätt ställe. En sådan möjlighetär att polymeren som omger peptiden lösesupp när den stöter på ett enzym som bildas avvissa bakterier. Det tredje är att få peptiderna attangripa bakterier som skyddar sig med så kalladebiofilmer.– I vissa lunginfektioner och brännskadadhud koloniserar bakterierna till biofilmer. Flerabakterie arter bygger ett slags polymer kring sigsom skydd mot antibiotika och peptider. Då kan detkrävas flera tusen gånger starkare dos av antibiotikaän vanligt. De här partiklarna kanske kan slåhål på biofilmens skyddsbarriär om de designas pårätt sätt, säger Helena Bysell.Det finns också ett hopp om att kunna sätta inmedicinen bara där den verkligen behövs. Det ärför att minimera risken för framtida resistensutveckling.Om det är en lunginflammation så skamedicinen helst bara gå dit och inte spridas i helakroppen.– I nästa steg i projektet, om ungefär två år, ska vipå SP utveckla beredningar av peptider till sprejerför hud och för inhalatorer, säger Helena Bysell.Målet är att de ska kunna utvärderas kliniskt efterprojektets slut. Arbetet är främst inriktat på infektioneri sår och brännskadad hud och infektioner ilungan som cystisk fibros och tuberkulos.– Det här är rocket science, säger MichaelMalkoch. Det är roligt att ett så svenskdomineratprojekt får de här stödpengarna från EU, och jagär övertygad om att vi kommer att få fram coolaresultat.Orsaken till utbrottet i Uppsala 2005 var inte baraatt bakterierna var motståndskraftiga mot vanligtpenicillin, utan också på grund av att hygienen varför dålig. I regel sprids bakterierna av otvättadehänder. Klebsiella är dessutom en ovanligt kladdigbakterie, bokstavligt talat. Den fastnar lätt på händernaoch kletar sedan av sig på nästa patient.Sjukhuset skapade en särskild epidemigruppför att få bukt med utbrottet. Och det var när mantill slut satte upp flaskor med handsprit vid varjesäng i de drabbade avdelningarna, som smittspridningenminskade. Personalen utbildades omvikten av att faktiskt sprita händerna mellan varjepatient. I och med att handspritflaskorna åkteupp, smittades allt färre patienter. I slutet av 2007var utbrottet över.Ytterligare två patienter dog i utbrottet, mendet har förblivit omtvistat om de verkligen dog avbakteriesmittan eller om orsaken snarare var derasandra sjukdomar.– Hade vi fått in den här smittan i dag så hadeden inte fått samma spridning, säger Birgitta Lytsy,som började jobba med hygienfrågor 2006 påAkademiska sjukhuset i Uppsala, under utbrottet.I dag sätter vi in motåtgärder direkt när det kommerin en patient med resistenta bakterier. Vi haren helt annan medvetenhet, och det gäller nog allasjukhus.Dessvärre är det sannolikt bara en tidsfrågainnan även karbapenemerna är verkningslösa. Omliknande utbrott kommer då, kan listan på avlidnapatienter bli betydligt längre – såvida inte någon avsatsningarna på nya preparat hinner bära frukt.Medan läkare och sjuksköterskor spritar sinahänder och försöker hindra infektionerna, och bioteknikeroch mikrobiologer klurar på hur de ska fåfram nya mediciner, fortsätter de anpassningsbarabakterierna att tillägna sig allt starkare resistens.Klockan tickar.Läs mer om peptidprojekten påingenjören.se under Magasinet/Extramaterial.Har du rätt lön?CivilingenjörDatateknikProjektledare47 årNu lanseras 2013 års lönestatistikPassa på att jämföra din lön med 68 000 andra ingenjörslöner.Statistiken är samlad i en omfattande lönedatabas, Saco Lönesök.Här kan du själv söka löner för olika grupper, exempelvis perutbildningsinriktning, befattning, region och arbetsområde.Hur ligger du till lönemässigt? Besök sverigesingenjorer.se/rattlon38 ingenjören 1 • 2014

intervjunAlla villsamarbeta medskandinaverSveriges ekonomi vilade en gång på skog ochmalm. Sedan blev vi pionjärer inom mobiltelefoni.Helena Wiedling Fernandes spanar efter nästagenerations mobilföretag.text Jenny grensman foto daniel nilsson

POSITIV. ” Jag är en ja-sägare.Jag tycker något verkarspännande och tänker förstsenare på om det blir jobbigteller besvärligt. Man ska ta demöjligheter som erbjuds.”Det blåser i Malmö och i hamnen gårdet vita gäss på vågorna. Genomdecemberdiset kan man urskiljaBarsebäcks fyrkantiga klotsar längreuppåt kusten. Om man korsarhamnkanalen från Centralen, tartredje gatan till vänster efter prisbelöntamiljö-och trendcafét Barista och börjar sesig omkring bland alla cyklar och människor så harman hamnat utanför Malmö stads inkubator Minc.Fönstren pryds av presentationer av några av allastart up-företag som har lämnat inkubatorn. Påfjärde våningen, bakom en hög med platta möbelpaketsom ska packas upp sitter det en lapp med”Cluster 55°” på en av dörrarna.Helena Wiedling Fernandes går in och drarigen skjutdörren till kontoret efter sig. Ljudenfrån killarna som håller på att öppna kartongeroch montera möbler utanför tränger ändå in i detlilla modulrummet. Det rymmer arkivskåp, någrabokhyllor mot ena väggen, två runda blå badrumsmattorfrån företaget med de platta paketen ochtvå skrivbord, en burk med pennor och en medvisitkort. Mysfaktor noll. Utanför blåser det så flaggornafrån Sveriges Televisions Malmökontor stårrakt ut. Nordvästlig vind.– Det är något i den här provisoriska miljön somtilltalar mig och ger energi, säger Helena medanhon rotar i väskan efter sin dator. Det känns rättatt vara här. Man får också många möten ochidéer gratis när man sitter på eninkubator där så många startupssamlas. Ibland jobbar jagnerifrån köket, där vem som villkan komma och sitta gratis ocharbeta. Folk kommer fram ochpratar och berättar vad de sysslarmed. Det blir kreativt. Människorsom startar företag ochkämpar för att få det att funkahar ju behov av att träffa andraoch bolla idéer.Hon sätter sig på kontors stolen och drar upp sinmobil. Datorn är på men Skype vill inte gå igång – istället får det bli ett vanligt mobilsamtal. Hon sätterpå högtalarljudet.– Please enter your pin code followed by the hashtag.Helena håller mobilen framför sig som en smörgåsoch knappar in siffrorna. Det sprakar, visslaroch surrar som om hon var radioamatör och söktekontakt med andra intresserade DX:are men detsom strax startar är ett telefonmöte inom ramenför projektet Accelerating Crossborder Excellence,ACE. Det är ett EU-finansierat projekt där femtonorganisationer från tolv länder i Europa har gåttsamman för att hjälpa mindre företag inom ITochmobilteknik som vill ut på den internationellamarknaden. En skara utvalda företag ska få tillgångtill supporttjänster som till exempel mentorer ochaffärsnätverk i deltagarländerna. Det finns ingadirekta pengar att hämta för företagen utan det ärhjälp och stöd som erbjuds, en så kallad ”soft landing”på den stora resan mot en verksamhet medinternationella kunder. Det låter väldigt enkelt ochokomplicerat när Helena berättar men mycket skapå plats. En sajt ska upp, ansökningarna öppnas islutet av februari och alla deltagare och organisationerbehöver veta vad som gäller.Ljudkvaliten på samtalet är så dålig att det nästangör ont i öronen. Det som ändå går att urskilja ärJag får ofta fråganvarför jag är så fäst vid detportugisiska, för i mitt fallblir det ju bara en fjärdedel.”ingenjören 1 • 2014 43

HelenawiedlingFödd: 1982 i LundBakgrund: Civilingenjör imaskinteknik från LundsTekniska högskola. Har jobbatpå Orc Software men finnsnumer på Cluster 55°.Aktuell med: Bland annat medboken Mobilise Europe därstarka europeiska regionerinom IT-telekom analyseras föratt andra ska kunna funderaöver vad som krävs för att bliframgångsrik i den branschen.Och med många projekt för attstötta och hjälpa företag inommobilteknik.landetHelena föds och växer upp iskånska Lödde köpinge. ”Dåvisste ingen var det var mennu har vi ett gigantiskt köpcenter,så nu vet folk.”1982stopp!Saabfabriken som regeringenhar sponsrat för att ge Malmönya jobb startar stolt men isamma veva köps företagetav amerikanska GM somom gående börjar se om sitthus. 1992 läggs den ultramodernafabriken ner.lisboaPappa och mamma flyttar medfamiljen till Lissabon,där farfarssläkt finns, i två år.Det är spännandeoch nytt. Helenaoch hennes storasystergår i svenskskola.1989 199119951997 1998200120032007 20082010 2012tillsammansEfter över hundra års diskussioner fram och tillbakabörjar en fast förbindelse över Öresund äntligenbyggas. Det tarfem år innandanskar ochsvenskar kanbörja pendlamen bron bliren succé.hoppla!Redan i sjuårsåldernbörjar Helena rida. Honoch hennes storasysterfår med tiden varsinegen fyrbent vän ochHelena tävlar i hoppning.Hela uppväxten fram tillgymnasiet är hon hästtjej.kunskapMalmö Högskola grundasoch förläggs till det centralahamnområdet därKockums och Saab låg.Med 1 600 anställda och24 000 studenter blir detlandets nionde störstautbildningsinstans.upprorHelena tröttnarpå vara tyst,snäll flicka ochbeslutar sig föratt ändra pådet. Hon åkertill Australien, tar enkurs i presentationsteknik och servärlden. Fortfarande snäll men intelängre så tyst.insiktPå våren får hon diagnosenledgångsreumatism.kommer ikontakt med kinesiskmedicin och läkekonstoch börjarbearbeta sjukdomenpå flera plan. Blirlångsamt bättre ochär i dag symtomfri.grupparbeteEricsson och Sony bildarSony Ericsson med sätei Lund. Sveriges mobiltelefonbyggareoch dejapanska underhållningsproffsenslår sig ihop ikampen om marknadsandelar.häpnadsväckandeNågra teknologer frånLTH bildar bolaget TheAston ishing Tribe ochbörjar göra smartaoch kul användargränssnitt.2010 blirde uppköpta av kanadensiskaRIM.succéAmerikanska Applesläpper sin förstaIphone och konkurrensförhållandenaförändrasi ett slag. Med apparoch Itunes blirtelefonen såmycket mer änen telefon.naturellementFörsta jobbet bär av tillbåde Italien och Frankrikedär Helena arbetarmot börser och finansbolag.Bland annat ärhon med och startarett nytt kontor i Parissom snart blir hennesfavoritstad.krasch!Finanskrisen slår tilloch skakar först USAmen sedan i allt högregrad EU. Islands bankergår i konkurs och euronskakar i sinagrundvalar.söderutFlyttar tillbaka tillLund och börjarjobba på Cluster 55°med att stödja IT-,telekom- och mobilteknikföretag i derasutveckling och internationalisering.Reserjorden runt privat ochi jobbet.omsättningSony Mobiles huvud kontorflyttar till Tokyo. Under åretförsvinner cirka 1 500 jobbfrån Skånes telekom jättarmen 80 procent av de uppsagdahittar nya jobb i andraföretag i regionen.himmaSpringer marathon i Amsterdamoch slår sin tid från Washington2011 med 25 minuter. Efterloppet går hon och en kompis enpromenad. Skriver rapport omMobilbranschen i EU och börjarkänna att Lund är rätt ok.20132014hyvvä!Microsoft tar över Nokiastelefondivision vilketgör att ytterligare en storaktör inom IT-, telekomochmobilteknik finns påplats i Skåne där Nokiahar ett utvecklingscenter.foto: privat (alla ovan), björn johansson/flickr (bron), istockphoto (euro, flagga),att det blir inga pengar från Bryssel före jul, vilketdet blir en del gnissel runt, och att deltagarna ska tafram listor på service de kan erbjuda de företag somdeltar.– De företag som kan ansöka om att få vara medska ha minst fem anställda och verka inom mobilochIT, säger Helena när hon efter gott och väl 40minuters diskussion fram och tillbaka lägger på.Det ska finnas innovation i företaget också.– Efter en dag med många sådana här telefonmötenär jag ganska slut i huvudet, tillägger hon.Den här dagen är en mötesdag och innan honsätter sig på tåget hem till Lund igen ska hon haklarat av ytterligare två telefonmöten och ett vanligt.Helena Wiedling är civilingenjör i maskin teknikfrån Lund. Hon tog examen 2007. Innan honbörjade sitt arbete som projektledare på Cluster 55°(som då hette Öresund IT) för drygt tre år sedan varhon på Orc Software, ett företag som utvecklar programför elektronisk handel med finansiella derivat.– På LTH finns förutom ett eget program i industriellekonomi även en avslutning med inriktningVi måste sluta attdiskutera jordgubbaroch gurkor och fokuserapå det viktiga. ”mot finansiering och risk och den valde jag, berättarHelena medan hon börjar förbereda datorn förnästa möte.– Jag tycker att trading, handel med olika värdepapper,är intressant. Utbildningen gav mig mycketmen jag lärde mig också i jobbet. Vi hade supportbåde mot kundernas IT-avdelningar och mot demsom faktiskt satt och handlade med derivaten. Vivisade hur ”Orcen” fungerade och hjälpte till omdet var buggar eller andra problem. Jag var där inästan tre år varav ett år i Paris där Orc öppnade ettkontor. Sedan kom jag i kontakt med Öresund IT,som Cluster 55° tidigare hette, och de verkade göramycket intressant. Och så erbjöd de mig ett jobbefter en tid.Helena Wiedling Fernandes växte upp i Lund.Hennes farfar var portugis och hennes pappa växteupp i den portugisiska kolonin Angola i Väst afrika.När Helena var tio år bodde familjen i två år utanförLissabon. Helena minns att det ibland var så varmtatt lektionerna fick förläggas till skolans pool. Släkteni Lissabon träffar hon numer mest på Facebookmen Portugal, och även Angola, fast honaldrig har varit där, har en plats i henneshjärta. Sin bakgrund och åren i Lissabontycker hon har fått henne att uppskattadet mångkulturella. Hon tycker att detär spännande med nya människor ochplatser.– Jag känner nog att jag är mereuropé än svensk, säger Helena. Jag fårofta frågan varför jag är så fäst vid detportugisiska, för i mitt fall blir det jubara en fjärdedel, men det är en väldigtviktigt del av mig. Och jag tycker att Europa är enfantastisk kontinent. Den är väldigt liten till ytan,världens minsta världsdel om man räknar bortArktis men har flest länder varav många är mycketsmå. Var och en för sig har vi har inte en chans motövriga världen men om vi sam arbetar i Europa såhar vi en större marknad och en större ekonomi änhela USA. Spanien och Portugal har goda förbindelsermed andra världsdelar som Latin- ochSydamerika. Sverige har extremt bra rykte, alla villsamarbeta med skandinaver.– Jag har fått en helt annan bild av EU sedanjag började jobba på Cluster 55°. Innan var det enosammanhängande mediebild som ofta utmynnadei frågan vad vi egentligen betalar för. Jag trorverkligen på EU och på att samarbetet där kan geoss väldigt mycket förutom att det är viktigt förfreden och utvecklingen på andra sätt. Men mångaorkar inte sätta sig in i EU och se hur det fungerareller vad det finns för möjligheter. Vi måste sluta attdiskutera jordgubbar och gurkor och fokusera pådet viktiga.– Men då måste förstås EU också skärpa sig ochinte krångla till saker i onödan.Hon drar litet på det.– Samtidigt som alla kontrollfunktioner gördet komplicerat att arbeta med EU, att skicka inen ansökan är till exempel så arbetskrävande attvissa företag avstår, är det ju också viktigt att manverkligen försöker hålla koll på vart pengarna går.För svenskarnas del borde vi vara mycket bättre påatt utnyttja alla möjligheter till intressanta projektsom finns. Vi har en enorm fördel av att vi betraktassom så schysta och ärliga. Vi ses ofta som en tillgångi projekt eftersom alla räknar med att vi verkligengör vad vi säger att vi ska göra. Det är en fördel somvi inte riktigt förstår att använda oss av. Sverige stårför pålitlighet och kvalitet i många sammanhang.Vi kan bidra samtidigt som vi kan utvecklas och läraav de andra.Cluster 55° startade 1999 som ett EU-finansieratintegrationsprojekt mellan de två sidorna avÖresund och räknas i dag, med sina fem medarbetare,som en av de mest framgångsrika organisationernai sitt slag i Europa. Uppdraget kansammanfattas med att stärka företag i telekom-,IT- och mobil-branschen, vara en brygga mellanden akademiska forskningen och näringslivet ochinte minst att ge internationaliseringen extra fart.Det är en av många verksamheter som finns i deträtt vildvuxna innovationssystemet i Skåne och endel av LU Open, universitetets enhet för projektutvecklingoch projektledning med utgångspunkt iöppen innovation.Förra året drev Cluster 55° projekt för över 5,5miljoner euro. Ett av dem var att på uppdrag av ettprojekt, EMMIA, direkt under EU-kommissionengöra en inventering av vad som kännetecknar deregioner i Europa som har blivit starka när detgäller framväxten av mobilteknik-industrin. Barcelona,Berlin, London, Estland och Malmö/Lundsållades fram och i november var Helena, som enav huvudförfattarna, med och presenterade boken iBryssel. Att det blev en bok var Cluster 55°:s förslag,för att skapa något mer konkret än diskussioneroch workshops om hur man lyfter den europeiskamobilindustrin. Sverige är långt ifrån ensamt ikampen om att vara med i tätklungan där. Att44 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 2014 45

KREATIVT. Med kontor på Malmöstads inkubator Minc och på Ideoni Lund arbetar Helena och henneskollegor nära nystartade företagoch innovation.MÖTEN. Hur får man ut företagenpå EU-marknaden, hur når mandeltagare till en konferens ommobility management – Helenatillbringar mycket av tiden i möten.mobiltelefonin föddes i Sverige har givit oss en solidgrund men vad händer nu när hårdvarutillverkningenär så mycket billigare i Asien? De nya företagensom utvecklar mobila tjänster måste sättaspå kartan där hela världens mobilföretag vill synasmest. Att Malmö/Lund fick chansen att presenterasig i ”Mobilise Europe” som boken heter innebär enstor fördel samtidigt som Helena och Cluster 55°:sVD genom intervjuandet och skrivandet ytterligarestärkte Cluster 55°:s livsviktiga nätverk i EU.– Vi gör mycket ”rätt” i mobil, telekom och IT häroch är väldigt långt fram, säger Helena. Samtidigthar vi ont om riskkapital, svagt kommersiellt självförtroendeoch en liten hemmamarknad. Därför ärjobbet med internationalisering, att hjälpa svenskaföretag ut i Europa och europeiska företag hit,så viktigt. I Europa och i världen är det ganska fåsom vet var Malmö/Lund ligger. Men vi har storaaktörer som Ericsson, Huawei och Telia på platshär och vi kan agera kontaktskapare mellan de smånya företagen och de stora. För ett litet företag ärdet ovärderligt att kunna visa att man har ett stortvälkänt företag som kund eller samarbetspartner,det blir som ett bra cv.– Det är lite paradoxalt att vi talar mycket om attdet är viktigt att försöka behålla den kompetenssom finns i Malmö/Lund samtidigt som det iblandkänns som om varken enskilda länder eller EU förståratt bara för att IT-branschen går bra så ska viinte sluta satsa på den. Jag var nyligen på ett mötei Bryssel om program riktade mot små- och medelstoraföretag och den ansvariga sa rakt ut att någraansökningar från IT-företag är de inte intresseradeav, framför allt inte om de kommer från länder medstark ekonomi. Politikerna verkar inte förstå attäven om det går bra för IT så skulle det kunna gåännu bättre. Jobben i krisbranscher kanske skullekunna handla om just IT-utveckling. IT genomsyrarju allt nu och satsar man på att utveckla mobilteknikoch IT får det betydelse för exempelvisbilindustrin eller förlagsbranschen. När man skaförsöka lyfta krisländer i Europa pumpar man instöd till gammal teknik istället för att satsa framåt.Att ge pengar för att hålla liv i industrier som gårdåligt är oftast en dålig idé. Om något inte fungerarkan det vara bättre att låta det försvinna ochi stället satsa framåt, på ny teknik och nya affärer.Förändring är tuff men den kommer vare sig manvill eller inte.Henne egen arbetsmiljö, i Malmös hamnområdeär ett bra exempel på det. Malmö är industristadensom förlorade vart fjärde jobb under krisen ibörjan på 90-talet. (Då hade man redan tappat dencivila varvsindustrin på 80-talet.) Kockumskranen,som länge var stadens symbol stod inte långt ifrånhuset där Cluster 55° har sitt kontor i dag. Numerfinns den hos Sydkoreanska Hyundai i Busan ochkallas enligt ett rykte för ”Malmös tårar” för attden skånska befolkningen skulle sörja sin förloradeindustrisymbol så hårt. Fast när man rör sigi hamnområdet där först Kockums och sedan denmoderna Saabfabrik som regeringen ”gav” Malmöi utbyte, låg, känns ingen sorg alls över att de ärborta. I dag myllrar här av människor, inte minstungdomar och 1 600 personer arbetar bara påMalmö Högskola som har 24 000 studenter. ÖverÖresundsbron ett par kilometer bort färdas varjedag tusentals människor på väg till och från jobboch utbildningar på båda sidor om sundet. Krisendrabbade Malmö hårt mentjugo år senare är regionenmycket livskraftig även omarbetslösheten fortsatt ärhög.ICT-klustret i Öresundsregionenräknar över 10 000IT-företag med över 100 000anställda och sju forskningsparker-och inkubatorer. Atthjälpa företagen framåt ochatt dra hit nya intressantaidéer är viktigt för framtiden. Men hur vet man attman gör rätt och vilka åtgärder som faktiskt hjälpertill?– Det är svårt att mäta nyttan av det vi gör,medger Helena. Mycket rör affärer och är hemligt,men vi vet till exempel att de affärsresor vi ordnadeförra året, när vi tog med oss företag till intressantaplatser för att hjälpa dem in på nya marknader,ledde till i snitt en affär per resa. Men ibland serman inte resultat av våra ”matchmaking”- aktiviteterförrän långt efteråt. När vi tog med ett antalav våra mindre bolag till mobilmässan i Barcelonaförra året kunde vi direkt introducera dem för destora bolagen, vilket är ovärderligt. Kanske skulledet ha skett ändå men vi skyndar på processen.Om jag är nöjd, harmoniskoch till freds med mig själv ärdet lättare att hjälpa andraatt också vara lyckliga.”46 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 2014 47

RETRO. Malmös krisstämpel har definitivtförsvunnit men det tog 20 år att vändaskutan. Att försöka hålla liv i gamlastrukturer lönar sig för det mesta inte.Vi satsar väldigt mycket på att bygga vårt internationellanätverk på ett sätt som är svårt för enskildasmåbolag. Vi arbetar på lång sikt med att förbättraför företagen och vi försöker också att nå dem sominte redan finns i inkubatorer och science parks.Mycket av det som gör regioner eller branscherframgångsrika är resultatet av långa processer överkanske tjugo år – arbetet går inte att räkna hemunder en mandatperiod.Efter dagens alla möten sätter Helena Wiedlingsig på tåget mot Lund igen. Under hösten har detvarit mycket resande, ibland så mycket att hon barahar hunnit hem för att packa om sin väska och gesig iväg igen. ”Helena has travelled 217 757 kilometersand visited 27 locations” står det i uppdateringenom Cluster 55°:s medarbetare på hemsidan.Helena älskar att resa.– Ja verkligen, säger hon. Jag har alltid käntmig lite rotlös, att jag inte hör hemma någonstansmen samtidigt lite att ”wherever I lay my hat is myhome” Det är en frihet i det, ett ständigt sug efternästa steg. Men strax innan jul började jag kännaatt jag trivs väldigt bra i Lund. Det är skönt att detinte händer så mycket och att det inte är någotstörre projekt att gå ut och fixa saker där. Det är nogförst gången jag känner mig hemma någonstans.Samtidigt älskar jag resor och har många av minavänner utomlands.– Jag är väldigt social och tycker mycket om attjobba men jag är också bra på att koppla av. Iblandsäger människor till mig att ditt liv verkar så fantastiskt.Det är det inte alltid, men jag har lärt mig attse det som är bra och ta de möjligheter som finns.Jag säger hellre ja än nej om jag får frågan att göranågot eller ta mig an ett jobb. Man vet ju aldrig hurmorgondagen ser ut, möjligheten kanske inte kommertillbaka.Den inställningen kommer inte bara ur en positivgrundsyn. På våren första året som Helena läste tillcivilingenjör fick hon veta att hon hade reumatism.Hon hade haft symtom en tid och till slut gick hontill läkare. Det var ett tungt besked för någon somnyss hade fyllt tjugo. Vissa dagar kunde hon inte tasig ur sängen, än mindre hålla en penna. Reumatismdrabbar ju oftast äldre män niskor och utsikterna attleva ett helt liv med den och vad det skulle innebäraför hennes kropp var svåra att hantera.– Medicinerna var mycket starka, som cellgifter,och skulle tas en dag i veckan. Det var inte min bästadag så att säga. Det som hjälpte mig var ett jag komi kontakt med kinesisk medicin, som fungerade förmig, och i dag, Helena knackar i bordet, har jag slutatta medicin och är symtomfri. Jag har till och medsprungit maraton i Washington och i Amsterdam.– Jag lärde mig var att ta vara på det fina i tillvaronför du vet faktiskt aldrig vad som händer. När jagvar sjuk kunde jag till exempel bara gå i foträta skorså nu går jag så i högklackat så ofta som möjligt. Jagälskar det och mina skor får gärna vara hur obekvämasom helst. Om jag blir tvungen att sluta meddem har jag i alla fall gjort det så mycket jag kunde.– Jag har också lärt mig att inte gräva ner mig idet dåliga när livet inte är bra och att inte ta saker såpersonligt. Om jag är nöjd, harmonisk och till fredsmed mig själv är det lättare att hjälpa andra attockså vara lyckliga. Det har påverkat mig till att blimindre materialistisk och värdera livet på ett heltannat sätt – att inte se mig själv som ett offer. Livetär orättvist men så är det och om man accepterardet så kan man börja agera utifrån de förutsättningarman har.Ett synsätt som faktiskt också går att tillämpapå jobbet med att hjälpa fram nya företag inommobilteknik:– I somras hade vi ett besök från Barcelona somsade till mig att vi skandinaver har så lite problem,allt fungerar ändå på något sätt och det är tryggt här.Hon menade att då kan ju vi lösa andra länders problemoch sätta vår kvalitetsstämpel på det, då vinnerbåde vi och Europa. Vi måste se det som en helhet.– Det som bekymrar mig i mitt jobb med företageni Malmö/Lund är att vi kan få svårt medrekryteringen. Företag uppger redan att de inte hittarde utvecklare de behöver och som det ser ut nuutbildas det alldeles för få. Den positiva vinkeln äratt den som blir ingenjör inom data/IT/elektro i daghar väldigt ljusa framtidsutsikter.48 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 2014 49

perspektivVad vi vet(och inte vet)om universumDe senaste decennierna har vetenskapen hittat viktiga b itarsom kan hjälpa oss att besvara universums gåtor.Men k ommer vi att kunna lösa hela pusslet?av Steven WeinbergVÅTVARMT. Väderrapporten för den här exoplanetenGJ1214B, 40 ljusår från jorden, skulle vara enkel.Moln, moln och mer moln. Men de är inte som våramoln utan förmodligen över hundra grader varma.foto: NASA, ESA, and G. Bacon (STScI)

nder de senaste femtio årenhar två stora grenar av fysikentagit ett historiskt steg. Jagminns både kosmologin ochelementarpartikelfysiken i1960-talets början som kakofonierav konkurrerande hypoteser.Vid det här laget har vi i bådafallen en allmänt accepterad teori, en”standardmodell”.Kosmologin och elementarpartikelfysikensträcker sig från de största till de minsta avståndsom vi har tillförlitliga kunskaper om. Kosmologenblickar ut mot en kosmisk horisont, det längstaavstånd ljuset kan ha färdats sedan det trängdeigenom universums mörker för mer än tio miljarderår sedan. Elementarpartikelfysikern utforskaravstånd som är mycket mindre än en atomkärna.Ändå fungerar faktiskt våra standardmodeller. Tackvare dem kan vi med stor precision göra numeriskaförutsägelser som visar sig stämma med våra iakttagelser.Till en viss punkt kan kosmologins och partikelfysikenshistorier berättas separat, men till sistförenas de.IDen vetenskapliga kosmologin kom i gång på1920-talet. Då upptäckte man att små moln somalltid syntes i fasta positioner bland stjärnorna varavlägsna galaxer som vår egen Vintergata, somvar och en innehåller många miljarder stjärnor.Sedan kom man underfund med att dessa galaxerallesammans rusar bort från oss och från varandra.I årtionden bestod den kosmologiska forskningennästan helt av försök att fastställa hur snabbtu niversum utvidgades och att mäta hur det förändrades.Egendomligt nog ägnades inte mycket uppmärksamhetåt en uppenbar slutsats: om galaxernarusar ifrån varandra måste de ha funnits en tid idet förflutna när de alla var hopträngda. Av denuppmätta expansionstakten kunde man få fram attden tiden hade infallit några miljarder år tidigare.Beräkningarna i slutet av 1940-talet visade attdet tidiga universum måste ha varit mycket hett,annars skulle allt väte i universum (nu det utanjämförelse vanligaste grundämnet) ha förenatsmed tyngre grundämnen. Den heta materienutstrålade ljus, som finns kvar in i vår tid i form aven svag statik av mikrovågsstrålning som kyldesav den pågående expansionen av universum tillden nuvarande temperaturen på några grader överabsoluta nollpunkten. 1Då letade man inte vidare efter denna överblivnakosmiska bakgrundsstrålning, och förutsägelsenföll i stort sett i glömska. En tid spekulerade en delteoretiker till och med om att universum är stabiltoch alltid ser ungefär likadant ut, med ny materiasom skapas kontinuerligt så att tomrummen mellangalaxerna som drar sig ifrån varandra fylls ut.Den vetenskapliga kosmologins moderna erabörjade för fyrtionio år sedan då man av en tillfällighetupptäckte den kosmiska mikrovågsstrålningen.Därmed gick teorin om det stillastående universumi graven. Universum hade haft en ungdomsperiod.Denna mikrovågsstrålning har studerats intensivtsedan mitten av 1960-talet, både från obemannadesatelliter i omloppsbana och från stora markbaseraderadioteleskop. Vi vet att dess nuvarandetemperatur är 2,725°C över den absoluta nollpunkten.När denna uppgift används i beräkningarav bildandet av atomkärnor under de tre förstaminuterna efter Big Bang, stämmer det förutsagdanuvarande flödet av ljuselement (isotoper av väte,helium och litium) ganska bra med observationerna.(Tyngre grundämnen produceras i stjärnor.)Viktigare än mätningen av den exakta temperaturenär upptäckten 1977 att mikrovågsstrålningenstemperatur inte är jämn överallt. Det finnssmå svängningar i den, fluktuationer på ungefären del på hundratusen. Det var inte en ren överraskning.Det måste ha funnits en del sådanasvängningar, orsakade av små klumpar i det ungauniversums materia som behövs som frön till densenare gravi tationsbundna kondenseringen avmateria till galaxer.Dessa klumpar och svängningar beror på kaotiskaljudvågor i det tidiga universums materia. Så längetemperaturen låg kvar över cirka 3 000°C varelektronerna i denna heta materia alltjämt fria ochspred strålning kontinuerligt, så att kompressionenoch förtunningen i ljudvågorna gav upphov till1 Det är sagt att strålning har en viss temperatur omdess energi per volym vid varje våglängd är densammasom för strålningen i en grotta vars väggar håller dentemperaturen. Den strålningen är huvudsakligen synligtljus om dess temperatur är några tusen grader. Det ärinfraröd strålning om dess temperatur är vad vi är vanavi i vardagslivet; och det är mikrovågor om temperaturenär några grader ovanför den absoluta nollpunkten.I detta mörker finns ettlitet inslag, några procentav helheten, som utgörs avvanlig materia, den somstjärnorna och planeternaoch vi själva består av.”en motsvarandevariation i strålningensintensitet.Vi kan inte se raktin i denna tidsperioddärför attsamspelet mellanstrålning och friaelektroner gjordeuniversum ogenomskinligt,mennär det svalnadetill 3 000°C låstesde fria elektronerna in i väteatomer och universumblev genomskinligt. Den strålning som rådde dåfinns kvar, kyld av den expansion av universum somföljde, men den bär alltjämt avtryck av de ljudvågorsom fyllde rymden innan den blev genomskinlig.Forskarna observerade förstås dessa fysikaliskaprocesser och studerade dem intensivt. De komfram till att universum plötsligt blev genomskinligtungefär 380 000 år efter atomkärnornas tillkomst.Med ledning av observerade detaljer i svängningarnai den kosmiska mikrovågsstrålningen kan viberäkna mängden av de olika typer av elementarpartiklarsom måste ha funnits innan rymdenklarnade.Resultaten avslöjar ett mysterium. Det visar sigatt partiklar som vi redan kände till inte räcker föratt förklara den massa av den heta materia där ljudvågornamåste ha fortplantat sig. Hela fem sjättedelarav universums materia måste ha varit någotslags ”mörk materia” som inte sänder ut eller absorberarljus. Att det fanns så mycket mörk materia idet nuvarande universum hade man redan räknatfram ur det faktum att galaxhopar håller ihoptack vare tyngdkraften, trots de höga slumpartadehastigheterna hos galaxerna i hoparna. Den storafrågan är alltså: Vad består den mörka materienav? Det finns mängder av teorier och man försökernu fånga upp vandrande partiklar av mörk materiaeller spår av deras utplåning i detektorer på jordeneller skapa mörk materia i acceleratorer. Men än sålänge har någon mörk materia inte påträffats ochingen vet vad det är för något.Astronomerna har fortsatt att arbeta på detgamla programmet att klarlägga hur snabbt galaxernarusar bort från oss och från varandra. Derasforskning har lett till en storartad upptäckt. Allahade helt naturligt trott att universums expansionsaktade ner på grund av att galaxernas dragningskraftpå varandra, alldeles som hastigheten hos ensten som kastas uppåt sjunker till följd av jordensdragningskraft. Den stora frågan hade alltid varitom universumsexpansion till sistskulle upphöraoch börja gå bakåt,likt en sten somfaller tillbaka påjorden, eller ändåskulle fortsättai all framtid, omän långsammare,likt en sten somslungas uppåtmed den hastighetsom behövs för att den ska lösgöra sig från jordensdragningskraft.År 1998 konstaterade två grupper av astronomer,som använde exploderande stjärnors ljus för attmäta avståndet till fjärran galaxer, att universumsexpansion inte alls saktar ner utan tvärtom går alltfortare. Enligt den allmänna relativitetsteorinsregler kan detta bara förklaras av en energi som intefinns i massan av någon partikel, mörk eller inte,utan i en ”mörk energi” i rymden själv, där ett slagsantigravitation bildas som tvingar isär galaxerna.Dessa mätningar, liksom studier av effekten avuniversums expansion på den kosmiska bakgrundsstrålningen,har visat att den mörka energin nu utgöromkring tre fjärdedelar av universums sammanlagdaenergi. Vi har också fått veta att universum harexpanderat i 13,8 miljarder år sedan det blev genomskinligt.Nu har vi alltså en kosmologisk standardmodell:vårt expanderande universum bestårhuvudsakligen av mörk energi och mörk materia.I detta mörker finns ett litet inslag, några procentav helheten, som utgörs av vanlig materia, den somstjärnorna och planeterna och vi själva består av.IIElementarpartikelfysikens historia har följt en heltannan bana än kosmologins. Där led vi sannerligeninte brist på data för femtio år sedan, tvärtomöversköljdes vi av data som vi inte förstod. Närbegreppen började klarna berodde det i allmänhetpå teoretiska framsteg, där experimenten blevmatchdomare mellan konkurrerande teorier ochibland kom med hälsosamma överraskningar.I slutet av 1940-talet hade vi fått fram en god teoriför en typ av kraft som verkar på elementarpartiklar,till exempel elektroner – elektro magnetismen.52 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 2014 53

Eftersom den elektrosvagateorins ekvationerliknar kvantelektrodynamikensverkade detsannolikt att alla oändligheteri teorin skulleupphäva varandra.”Denna teori, kvantelektrodynamiken,ärett speciellt exempelpå en generell klasssom kallas kvantfältteorier.De kvantitetersom förekommeri de grund läggandeekvationer är alltsåfält, som fyller rymdenpå samma sättsom vatten fyller ettbadkar. Elementarpartiklarär sekundära;de är fältens”kvanta”, knippen av fältens energi och drivkraft,som vattenvirvlar. Fotoner, ljusets partiklar som saknarmassa, är det elektromagnetiska fältets kvanta,elektronerna är ett elektron fälts kvanta.Eftersom krafterna är ganska svaga kunde manutföra beräkningarna i kvantelektrodynamikenmed stor precision. Hastigheten i alla processer ien kvantfältteori ges av en summa, och varje term isumman motsvarar en möjlig sekvens av mellansteggenom vilka processen kan ske. Till exempel närtvå elektroner kolliderar kan den ena avge en fotonsom absorberas av den andra, eller också kan denena elektronen avge två fotoner som absorberas avden andra i samma eller omvänd ordning som deavgavs. En elektron kan också avge två fotoner därden ena absorberas av den elektron som avgav denoch den andra absorberas av den andra elektronen,och så vidare.Det finns alltid oändligt många sådana som iallmänhet gör exakta beräkningar omöjliga, mennär krafterna är svaga kommer de viktigaste hjälpmedlenför beräkningar av processens hastigheterfrån de enklaste scenarierna. När forskarna ladealla utom några av de största hjälpmedlen i kvantelektrodynamikenåt sidan kom de fram till resultatsom i häpnadsväckande grad stämde med experimenten.För femtio år sedan drömde en del av ossom att komma på en mer övergripande kvantfältteorisom skulle beskriva alla naturens partiklar ochkrafter lika lätt som kvantelektrodynamiken redanhade beskrivit fotoner och elektroner. Och så hardet (mer eller mindre) gått.Det tog sin tid. Det finns en annan kraft, ännu svagareän elektromagnetismen, den så kal lade svagakärnkraften, som ibland förvandlar en neutron i enatomkärna till en proton eller tvärtom. På 1950-talet hade studier av radioaktiviteten gett upphovtill en kvantfältteori om den svaga kärnkraften somfungerade bra som förklaring till de data vi redanhade. Problemetvar att den gavoändliga resultat,rent nonsens,när teorin tilllämpadesutanförradioaktivitetensvälbekanta gränseroch användes föratt beräkna hastigheteni exotiskaprocesser som avpraktiska skäl integick att studeraexperimentellt.Liknande oändligheter hade förekommit i kvantelektrodynamikensförsta skede, men sedan insågforskarna att oändligheterna skulle upphäva varandraom vi var noga med att definiera elektronensmassa och elektriska laddning (ett förfarande somkallas renormalisering). För den svaga kärnkraftenverkade inget sådant upp hävande möjligt. 2I slutet av 1960-talet kom lösningen i form aven ny kvantfältteori om de svaga kärnkrafterna.Denna teori var inte bara modellerad efter kvantelektrodynamikenutan inlemmade också kvantelektrodynamikensom ett specialfall. Precis somelektromagnetiska krafter överförs genom utbyteav fotoner överförs den svaga kärnkraften i denna”elektrosvaga” teori genom utbytet av besläktadepartiklar som kallas W+, W- och Z0.Spekulationer av detta slag stötte emot en självklarsvårighet: fotoner har ingen massa medan allanya partiklar som W+, W- och Z0 måste vara myckettunga, annars skulle de ha upptäckts flera decenniertidigare. Ju tyngre partikeln är, desto mer energi gåråt för att skapa den i en partikelaccelerator och destodyrare blir acceleratorn. Där fanns också det envisaproblemet med oändligheter. Lösningen låg i den såkallade brutna symmetrin 3 , en idé som hade utvecklatsoch tillämpats med framgång på andra områdenav partikelfysiken sedan 1960. Ekvationerna i enteori kan innehålla vissa enkla företeelser, till exempelrelationer mellan fotonerna, W+, W- och Z0,som inte finns i lösningarna av de ekvationer sombeskriver vad vi faktiskt iakttar. I den elektrosvaga2 Det vill säga, några bidrag till en hastighet eller energiär positiva och oändliga, och andra är negativa ochoändliga. Men summan blir ändlig.3 Jag diskuterade bruten symmetri i ”Symmetri: En’nyckel till naturens hemligheter’”, den 27 oktober 2011.teorin finns det en exakt symmetri mellan svaga ochelektromagnetiska krafter som skulle beröva W+,W- och Z0 deras massa, om det inte vore för att symmetrinbryts av fyra förmodade fält som genomsyraruniversum och från vilka W+, W-och Z0 och elektronenfår massa. En ny partikel som upptäcktes förtvå år sedan förefaller vara den förutsagda kvanten iett av dessa skalära fält. 4Eftersom den elektrosvaga teorins ekvationerliknar kvantelektrodynamikens verkade det sannoliktatt alla oändligheter i teorin skulle upphävavarandra. Det bevisades 1971. Effekterna av utbytetav Z0-partiklar upptäcktes 1973 och visade sigstämma med den elektrosvaga teorins förutsägelser.4 Skalära fält saknar riktning, till skillnad från magnetiskaoch elektriska fält, som alltid pekar åt ett visst håll.FYRVERKERI. Stjärnan RS Puppis syns i mitten på bildenomgiven av ett sjok av partiklar som reflekterar hennes ljus.RS Puppis strålar och mattas av i en sexveckorscykel.Partiklarna W+, W- och Z0 själva upptäcktes tio årsenare, alla med de förväntade egenskaperna.Det tog lite längre tid att bringa klarhet i enannan kraft, den starka kärnkraft som håller ihopprotoner och neutroner inne i atomkärnan. Förfemtio år sedan hade vi hela berg av data om dennakraft och vi kunde föreställa oss otaliga kvantfältteoriersom eventuellt kunde beskriva den, men vihade inga möjligheter att använda dessa data för attvälja ut den rätta teorin. Denna kraft är stark ochdärför ger alla tänkbara sekvenser av mellansteg ettbetydande bidrag till det som vi beräknar. Det varhopplöst att addera dessa bidrag ens approximativt,något vi ju kunde göra i den elektrosvaga teorin.Än värre var att fler och fler typer av partiklarupptäcktes med tiden som påverkas av den starkakärnkraften. Det verkade föga troligt att alla dessahundratals partikeltyper kunde vara olika områdetsfoto: NASA, ESA, and the Hubble Heritage Team (STScI/AURA)-Hubble/Europe Collaboration54 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 201455

ZOOM. Astronomerna har med Hubbles hjälp kunnatskåda längre ut i universum än någonsin tidigare ochupptäckt tusentals, tidigare osedda, galaxer.foto: NASA, ESA, and J. Lotz, M. Mountain, A. Koekemoer, and the HFF Team (STScI)Grova antropiskaf örklaringar är inte vadvi har hoppats på i fysiken,men vi får kanske nöjaoss med dem.”kvanta, det vill säga knippen av fältens energi, ettför varje partikeltyp. Man kunde få en viss reda ialla dessa partiklar om man tänkte sig att de varbeståndsdelar av några få slag av verkligt elementärapartiklar, så kallade kvarkar. Tre kvarkartroddes förena sig och bilda varje proton ochneutron i en atomkärna. Men varför hade de somexperimenterade i så fall inte kunnat hitta dessakvarkar? Jag minns att ett nedstämmande tvivelspred sig överallt om huruvida de starka krafternagick att beskriva med någon kvantfältteori.I början av 1970-talet upptäcktes så den rättateorin. I likhet med den lyckade elektrosvagateorin visade den sig likna kvantelektrodynamiken,men nu med en kvantitet som kallades ”färg” ochersatte den elektriska laddningen. I denna teori,kvantkromo dynamiken, uppkommer de starkakrafterna mellan kvarkarna av utbytet av åttaslags fotonlika partiklar, gluoner. Kvantkromodynamikenförklarade ett experimentresultat: destarka samspelen mellan kvarkarna blir svagare närkvarkarna studeras i fina distansskalor, till exempelär de träffas av högenergielektroner. Denna försvagningöppnade möjligheter för diverse approximativaberäkningar liknande dem som utfördes iden elektrosvaga teorin, och resultaten stämde medexperimenten så att teorin bekräftades.Gluoner har aldrig påträffats i något experiment.Först trodde man att det berodde på att dessapartiklars massa var för stor för att de skulle kunnaproduceras i de acceleratorer vi har. Gluonernakunde få stor massa genom att symmetrin brötspå samma sätt som W+, W- och Z0 får stor massa iden elektrosvaga teorin. Men det skulle ändå varaett mysterium varför kvarkar aldrig hade påträffats.Det var svårt att tro att kvarkar var särskilt tunga. Dekunde knappast vara mycket tyngre än de partiklar,som protoner och neutroner, som de är inrymda i.Då kastade några teoretiker fram tanken att denstarka kraften i kvantkromodynamiken kanske blirmycket stark på stora avstånd när den studeras i smådistansskalor, så stark att det aldrig går att dra isärfärgade partiklar som kvarkar och gluoner. Ingen57

FÄRGSTARK. Bilden av hur en stjärna föds i spiralgalaxenMessier 83 används i ett projekt där amatörforskare med hjälp avfärgerna i bilden ska försöka fastställa 3 000 stjärnhopars ålder.har bevisat matematiskt att det förhåller sig så mende flesta fysiker tror att det stämmer, och det tycksinte finnas några utsikter till att isolerade kvarkareller gluoner någonsin kommer att påträffas.Nu har vi alltså en standardmodell för elementarpartiklar.Dess beståndsdelar är kvantfält och deelementarpartiklar som är dessa områdens kvanta:fotonen, partiklarna W+, W- och Z0, åtta gluoner, sextyper av kvarkar, elektronen och två typer av liknandepartiklar samt tre slags partiklar nästan utan massasom kallas neutriner. Denna teoris ekvationer är integodtyckliga. De är starkt reglerade av olika symmetriprinciperoch av villkoret att oändligheter upphävs.Ändå är standardmodellen uppenbarligen inteden slutgiltiga teorin. Dess ekvationer innehållertjugo tal, liksom kvarkarnas massa, som måstehämtas från experiment utan att vi förstår varförde är vad de är. Om standardmodellen berättadehela historien skulle den kräva att neutrinernainte har någon massa alls. I själva verket har demassa men bara en mycket liten, mindre än enmiljondel av en elektrons massa. Vidare omfattarstandardmodellen inte den kraft som vi har känt tilllängst och är mest välbekanta med, tyngdkraften.Vi brukar beskriva gravitationen med en fältteori,den allmänna relativitetsteorin, men den är inte enkvantfältteori där oändligheter upphäver varandraså som de gör i standardmodellen.Sedan 1980-talet har en väldig mängd matematisktsofistikerad forskning ägnats åt att ta fram enkvantteori vars grundläggande beståndsdelar inteär partiklar eller fält utan små ”snören”, vilkas olikavibrationssätt vi observerar som de olika slagen avelementarpartiklar. Ett sådant sätt stämmer medgravitonen, gravitationsfältets kvant. Om strängteorinär sann kullkastar den inte fältteorier somfoto: NASA, ESA, and the Hubble Heritage Team (STScI/AURA)standard modellen eller den allmänna relativitetsteorin.De degraderas bara till ”effektiva fältteorier”,approximationer som gäller på de skalor av avståndoch energi som vi har kunnat utforska.Strängteorin är tilltalande därför att den inlemmargravitationen, inte innehåller några oändligheteroch har en struktur som är hårt reglerad avvillkoren för matematisk konsistens, så det tycksbara finnas en enda strängteori. Även om vi ännuinte känner till de exakta ekvationer som liggerbakom strängteorin finns det tyvärr anledningatt tro att de har en mängd lösningar, vilka dessaekvationer nu är. Jag har varit en ivrig anhängare avsträngteorin, men det är en besvikelse att ingen änså länge har lyckats hitta en lösning som överensstämmermed den värld vi iakttar.IIIElementarpartikelfysikens och kosmologins problemhar löpt samman alltmer. Kosmologin har ettklassiskt problem: Varför är universum praktiskttaget enhetligt? Under de 13,8 miljarder år somhar gått sedan universum blev genomskinligt hardet inte funnits tid för något fysikaliskt inflytandeatt binda samman delar av universum som vi ser imotsatta riktningar, och att ha bringat dem till denhomogenitet av densitet och temperatur som vikonstaterar att de har. I början av 1980-talet fannforskarna att det enligt diverse kvantfältteoriermåste ha funnits en tidigare period av ”inflation”,innan atomkärnor bildades, under vilken universumutvidgades exponentiellt. Starkt enhetliga regionersom var mycket små under inflationen expanderadeså att de blev större än det universum vi kan iakttaför närvarande, men de förblev i stort sett enhetliga.Detta är starkt spekulativt, men det har varitimponerande framgångsrikt. Beräkningar visar attkvant fluktuationer under inflation skulle utlösajust sådana kaotiska ljudvågor några hundra tusenår senare, vilkas avtryck vi nu ser i den kosmiskabakgrundsstrålningen.Inflation är till sin natur kaotisk. Bubblor bildas i detexpanderande universum och var och en utvecklas tillen stor eller liten ”bang”, kanske med var sina värdenför vad vi brukar kalla naturens konstanter. Invånarna(om det finns några) i en bubbla kan inte iaktta andrabubblor, så för dem ter sig deras egen bubbla som helauniversum. Hela samlingen av alla dessa universumhar kommit att kallas ”multiversum”.Dessa bubblor kanske kommer att förverkligaalla de olika lösningarna av strängteorins ekvationer.I så fall är hoppet ute om att finna en rationellförklaring till de exakta värdena av kvarkmassoroch andra konstanter i standardmodellen som viobserverar i vår egen Big Bang, för deras värdenskulle vara en olycka för den del av multiversumsom vi bor i. Vi skulle få nöja oss med en grov antropiskförklaring till några aspekter av det universumvi ser: eventuella varelser liknande oss själva som ärkapabla att studera universum måste befinna sig ien del av universum där naturens konstanter tillåterliv och intelligens att utvecklas. Människan kansannerligen vara alla tings mått, men inte riktigt iden mening som Protagoras avsåg.Än så länge är denna antropiska spekulationden enda förklaringen till det observerade värdetav den mörka energin. I standardmodellen ochandra kända kvantfältteorier är den mörka energinbara en naturens konstant. Den kan ha vilketvärde som helst. Om vi inte visste bättre skulle vikanske vänta oss att den mörka energins densitetliknade de energidensiteter som är typiska förelementarpartikel fysiken, till exempel energidensiteteni en atomkärna. Men då skulle universumha expanderat så snabbt att inga galaxer ellerstjärnor eller planeter hade hunnit bildas. För attlivet ska utvecklas kan den mörka energin inte varamycket större än det värde vi iakttar, och det finnsingen anledning för den att vara mindre.Sådana grova antropiska förklaringar är inte vadvi har hoppats på i fysiken, men vi får kanske nöjaoss med dem. Historiskt har fysiken gått framåt intebara genom att man har funnit exakta förklaringartill naturfenomen utan också genom att man harupptäckt vilka företeelser som kan förklaras exakt.De kan vara färre än vi har trott.Översättning: Margareta EklöfOriginaltexten Physics: What We Do and Don’t Know avSteven Weinberg publicerades i The New York Review ofBooks, vol 60, nummer 17. Copyright Steven Weinberg.Alla rättigheter förbehålls.foto: matt valentineDen amerikanske fysikernSteven Weinberg är verksamvid University of Texas i Austin.Tillsammans med sina kollegerAbdus Salam och Sheldon Glashowfick Steven Weinberg Nobelpriseti fysik 1979 för sina insatser inom”teorin för förenad svag ochelektromagnetisk växelverkanmellan elementarpartiklar”.58 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 201459

ReportageFöretagen talar högljutt om ingenjörsbristi Sverige. Skeptikerna säger att det bara ärbrist på billiga ingenjörer.myten omingenjörSbristenav karin virgin foto Anna simonsson

växtvärk. King växer snabbt och rekryteraröver hela världen. I höst flyttar företaget tillnya rymliga lokaler på Sveavägen i Stockholm.

Näringslivet har länge talat om ingenjörsbrist iSverige. Industriföretag engagerar sig och betalarkampanjer riktade mot barn och ungdomar föratt locka fler att bli ingenjörer. Teknikföretagenstv-serie Felix stör en ingenjör har finansierats medhjälp av den årsbudget på 20 miljoner som arbetsgivarorganisationensatsar på ungdomskommunikation.Töntstämpeln ska tvättas bort och ingenjörernaframställs som coola. Vem vill inte jobba meddataspel eller på Google eller Spotify?En del företag berättar att de annonserar i månader,ibland ännu längre, utan att lyckas få tag i deingenjörer som de letar efter. Några arbetsgivarehar börjat importera ingenjörer från andra länderoch säger att bristen på kompetens hindrar demfrån att ta nya uppdrag.Men bilden av den svenska ingenjörsbristenverkar oklar. Rekryteringsföretagen berättar att detfinns många duktiga ingenjörer som har svårt att fåjobb. De arbetslösa ingenjörerna själva berättar omhur de söker hundratals jobb inom sina kompetensområdenutan att ens bli kallade till intervju.Sveriges Ingenjörer, fackförbundet som organiseraröver etthundratusen yrkesverksamma civilochhögskoleingenjörer, ser inte heller att lönernastiger mer än blygsamt över de nivåer som angesi löneavtalen. En blick bakåt visar till och med attlönegapet mellan ingenjörer och andra grupperpå arbetsmarknaden successivt krymper. Det ärförbryllande fakta eftersom en större efterfrågan äntillgång på ingenjörer borde driva upp lönerna. Detär så marknaden fungerar.Den splittrade bilden av ingenjörsbristen väckerfrågor. Varför finns det arbetslösa ingenjörer närnäringslivet säger att det är ingenjörsbrist? Är detkanske så att ingenjörsbristen helt enkelt inte finns?Eller i alla fall är kraftigt överdriven?PÅ S:T ERIKSGATAN 113 i Stockholm finns ett av destörsta svenska företagen i en av de snabbast växandebranscherna i landet.Det finns ingen skylt på fasaden men det stårKing på en liten metallskylt bredvid porten. Härinne finns studion, helt enkelt ett stort kontorslandskap,i tre våningsplan. Producenterna, spelutvecklarna,programmerarna, grafikerna och alla andraskymtar bakom de vinröda tygskärmarna som står ilånga rader.Det här är företaget som tagit fram det framgångsrika spelet Candy Crush Saga som sedan detlanserades för drygt ett år sedan har laddats ner 500miljoner gånger. Spelet har över hundra miljonerunika spelare varje månad. Det har gjort King tillen av de hetaste börskandidaterna på Wall Streetjust nu. Prislappen, enligt uppgifter till brittiskaThe Telegraph i höstas, ligger på 32 miljarderkronor.King har vuxit snabbt de senaste åren, från 250anställda sommaren 2012 till drygt 750 anställdai dag, ungefär hälften i Sverige och hälften utomlands.Tillväxttakten i spelbranschen i Sverige harde två senaste åren varit omkring 70 procent per år.– Kunde vi hitta tillräckligt många ingenjörer iSverige med den kompetens vi söker skulle vi kunnastarta två studios till här men tillgången på arbetskraft,inte minst ingenjörer, är en begränsning. Detär delvis därför som vi nu startar en studio i Berlin.Vi har redan tio–femton lediga uppdrag i Berlinutannonserade nu, säger Anne Charlotte Billing,HR-chef på King.Omkring 65 procent av de drygt 750 anställdapå King är ingenjörer, de flesta civilingenjörer medolika inriktningar. Majoriteten jobbar med spelutveckling,många har läst till civilingenjör ellerdataspelsutveckling, men deras bakgrund varierar.Omkring hälften av utvecklarna kommer frånGodis. Candy Crush Saga somlanserades i april 2012 är hittillsKings största framgång. En hängivenspelare har skickat ett tangentbordav godis.Det är en klarålderSdiskrimineringdär personer över 30Sorteras bort om maninte har tillräckligtmed erfarenhet.”spelbranschen, har haft eget spelföretag, jobbatför något annat spelbolag eller för King tidigare.Den andra halvan kommer från företag i helt andrabranscher.Men alla ingenjörer på King jobbar inte somspelutvecklare. Företaget har till exempel över64 ingenjören 1 • 2014

Isabelle GouwyFredrik ElmegrenÅlder: 25Bakgrund: Från Frankrike.Utbildning: Har studerat på ParisImac Engineer School.Gör på King: Jobbar som spelutvecklaresedan januari 2014.40 personer i London och Stockholm som analyserardatamängder från 280 miljoner unika spelareöver hela världen dygnet runt. Ingenjörernastuderar spelbeteenden, till exempel vilka nivåersom spelarna fastnar på och hur serverkapacitetenfungerar.Många av ingenjörerna på King jobbar också medkvalitetssäkring och där är rekryteringsbehovetockså stort. Företaget har ett konstant behov av flerproduktägare och så kallade business performancemanagers, som utvecklar företagetsprocesser och metoder,och de kan med fördel kommafrån helt andra företag utanförspelbranschen.– Vi söker personal överhela världen och för närvarandehar vi sju heltidsrekryterareför den svenskamarknaden, säger AnneCharlotte Billing.Bristen på erfarna ingenjörerhar lett till att King nyligenbeslutat sig för att självautbilda till den erfarenhet som de saknar. Under2014 startar deras egen skola, King Academy,för ingenjörer med ett till två års erfarenhet. Därkommer företaget snabbt att kunna utveckla deraskompetens.King är ett av många svenska företag som uppleveratt det är svårt att få tag i erfarna ingenjörer.Och även om spelbranschen fortfarande är litenså är den inte unik i det avseendet. Företag i flerbranscher talar om ingenjörsbrist.Man letar efter denperfekta legobitenoch hittar man den inteSäger man att det äringenjörSbrist.”COMBITECH, ett självständigt bolag i Saabkoncernen,har vuxit snabbt under de senaste åren. HelaSaabkoncernen anställde förra året omkring 660ingenjörer och omkring 175 av dem enbart på SaabCombitech.– Vissa kompetensområden är det stor brist påoch där har vi svårt att hitta de erfarna ingenjörersom vi behöver, säger Niclas Fock, divisionschef påSaab Combitech.Företaget har bland annat svårt att rekryteraingenjörer som har jobbat med datorstöddasimuleringar. För två år sedan hade man tur somkunde ta över en stor grupp ingenjörer från Saab iTrollhättan när det bolaget gick i konkurs, men manbehöver fler. Inom mjukvara och elektronik är detockså svårt att hitta erfarna ingenjörer.– Bristen på erfarna ingenjörer inom vissa områdenhar tvingat oss att leta bredare och hitta nyavägar för rekrytering. Att köpa ett bolag kan vara enalternativ väg för oss och andra som behöver specifiknyckelkompetens, säger Niclas Fock.Flera undersökningar som bygger på intervjuermed arbetsgivare bekräftar också bilden av attingenjörer är en bristvara.I en undersökning från Poolia i decembersvarade var femte personalchef på företag medrekryterings behov att de har svårt att hitta rättkompetens. Svårast är det att få tag i ingenjörer(31 procent) och IT-personal (27 procent).I Statistiska centralbyråns arbetskraftsbarometerfår arbetsgivarna varje år ange om det varit brist,balans eller god tillgång på sökande med en vissutbildning. Det görs en bedömning för nyexamineradeoch en för yrkeserfarna.Under åren 2002–2012 uppgav i snitt varfemte arbetsgivare att det var brist på nyexamineradeingenjörer. Under samma period uppgavomkring hälften av arbetsgivarna att det var bristpå yrkeserfarna ingenjörer. Under 2012 uppgav70 procent av arbetsgivarna att det var brist påyrkeserfarna civilingenjörer och något lägre bristpå yrkeserfarna högskoleingenjörer. Allra svårasthar det varit att hitta yrkeserfarna civil- och högskoleingenjörerinom byggnadsteknik och elektro/datateknik.SAMTIDIGT SOM INDUSTRIN är bekymrad över bristenpå ingenjörer är de arbetslösa ingenjörerna bekym-Ålder: 26Bakgrund: Från Stockholm.Utbildning: Mjukvaruingenjörfrån Stockholms universitet.Gör på King: Jobbar som spelutvecklaresedan januari 2014.66 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 201467

Prinsessmöte. Christer Johansson, MarcusWalter och Magnus Gustafsson har hittat ettledigt mötesrum för att prata lite ostört.

LouiseCarell TheleniusJesper AltrénÅlder: 37Bakgrund: Från Stockholm.Utbildning: Civilingenjör imaterialteknik , KTH.Gör på King: Jobbar som launchmanager och producer sedan2006.rade över att de inte får jobb. En av dem är ThomasNilson i Helsingborg som har utbildat sig till högskoleingenjöri datateknik.– Arbetsgivarna har så mycket pengar att de inteär intresserade av att träffa avtal om praktik ellernystartsjobb. De vill ha dem med mest erfarenhetoch utbildning. Därför anställs civilingenjörsutbildadeför uppgifter som en högskoleingenjörskulle klarat. Jag har sökt över 300 arbeten på litemer än ett år. Det är en klar ålderdiskrimineringdär personer över 30 sorterasbort om man inte har tillräckligtmed erfarenhet.Han menar att ingenjörsbristenär en myt som gerarbetsgivarna fler att väljabland och förkasta.Patrik Nilsson i Arlöv utanförMalmö är civil ingenjör ibioteknik. Han tog examenpå Lunds tekniska högskola2009 och fick genom praktikjobb på ett litet företag somutvecklar kemiska analysinstrument.Sedan företaget gick omkull för två årsedan har han varit arbetslös och sökt hundratalsjobb. Han har varit på några intervjuer men intenått hela vägen.– Arbetsgivarna har oerhört specifika krav ochletar efter brister i mitt cv. Ett arbete som passademin erfarenhet perfekt fick jag inte medmotiveringen att jag arbetat i ett litet företag ochdet jag sökte till var lite större. En annan arbetsgivarehakade upp sig på att jag inte läste kemiRisken som arbetSgivarnatar när deStäller för höga kravär att de inte sermänniskors potential.”på gymnasiet. Där läste jag en inriktning motelektronik och programmering. Programmeringär fortfarande min hobby. Jag kan programmera,utveckla och designa elektronik själv men jag haringen spikrak karriär i mitt cv. Jag körde buss i tioår innan jag började plugga till civilingenjör och nuär jag över 40 år, säger han.PÅ S:T ERIKSGATAN 121, ett par kvarter från King, harAcademic Work sitt huvudkontor i Sverige. Härarbetar Jan Akhtar som affärsområdeschef förteknik. Han tycker att debatten om ingenjörs bristeni Sverige är väldigt entonig och saknar nyanser.Företagen säger att ingenjörsbristen är katastrofoch ingenjörerna säger att den är en myt.– Jag vill påstå att sanningen ligger någonstansmitt emellan. Det är ett reellt underskott på ingenjörerom man räknar individer men företagensagerande förvärrar läget. Många företag har snöatin på en väldigt snäv profil, säger han.Jan Akhtar menar att grundproblemet är attmånga företag egentligen bara är intresserade avingenjörer som är 30–40 år och har vissa specifikakunskaper och egenskaper. De kan söka blandhundratals profiler utan att hitta vad de letar efter.Nålsögat har blivit för litet.– Jag träffar ständigt företag som är bekymradeoch berättar att de har försökt rekrytera ingenjöreri flera månader, ibland ett år. När jag tittar påkravprofilen ser jag nästan alltid att man sökernågon med specifikt fem års erfarenhet. Inte sällanska man dessutom kunna ett särskilt program sombara en handfull bolag i Sverige använder och somman inte lär sig på högskolan. När jag frågar varfördet krävs just fem års erfarenhet finns det iblandkonkreta skäl men alldeles för ofta kan man intesvara på det.Han tycker att många företag agerar kortsiktigtoch har liten förståelse för den startsträcka somkrävs vid rekrytering. Man letar efter den perfektalegobiten och hittar man den inte säger man att detär ingenjörsbrist. Trots att det finns många duktigaingenjörer som inte får jobb.Men Jan Akhtar menar att studenterna också harett ansvar och inte alltid går utan skuld.– På de tekniska högskolorna uppmuntras studenternahela tiden att plugga det man är intresseradav. När man är färdig ingenjör öppnar sig allaÅlder: 31Bakgrund: Från Linköping.Utbildning: Civilingenjör iindustriell ekonomi, Tekniskahögskolan vid Linköpingsuniversitet.Gör på King: Jobbar som businessperformance manager sedanjanuari 2014.70 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 201471

dörrar. Lyckas man bli ingenjör har man framtidensäkrad. Så är det tyvärr inte och valet av studieinriktningmåste vara en riskbedömning. Talangernakommer alltid att få jobb men för många andraär det tuffare.Charlotte Ulvros, marknadschef på rekryteringsföretagenStepstone, har liknande erfarenheter.– En platsannons är en drömbild av en idealisksökande som kanske inte finns i verkligheten, sägerhon och menar att arbetsgivare ibland kan göra detsvårare för sig själva genom att ställa allt för högakrav på de arbetssökande.– Risken som arbetsgivarna tar när de ställer förhöga krav är att de inte ser människors potential.Vissa arbetsgivare målar in sig i ett hörn på det visetoch borde kanske vara lite mer öppna, säger hon.Per Fagrell, ansvarig för kompetensfrågor påTeknikföretagen, håller helt med om den bild somrekryteringsföretagen ger.– Först när arbetsgivarna inte lyckas rekryteraerfarna ingenjörer får de nyexaminerade en chans.Det är nödvändigt med viss brist på erfarna ingenjörerför att de nyexaminerade ska få möjlighet attskaffa sig erfarenhet, säger Per Fagrell.Men han förstår också varför arbetsgivare sominte rekryterar ofta har höga och specifika krav.– Det är en tydlig trend att anlita teknikkonsulteristället för att anställa.Det ger företagen störreflexibilitet och möjlighetatt få den specialkompetenssom behövsi ett projekt. På det härviset skaffar man sigen funktion istället fören anställd. När manväljer att anställa är manextremt noga med att fåexakt den ingenjör somman behöver. Det är en jan akhtarstor investering.Jan Akhtar på Academic Work tror att båda sidor,arbets givarna och ingenjörerna, måste närma sigvarandra. Inte bara för ingenjörernas skull ochför företagens kortsiktiga lösning av bemanningsfrågan.Det är viktigt för Sveriges konkurrenskraft.– Jag hamnar allt oftare i en medlarroll. Närjag inte kan erbjuda en arbetsgivare en ingenjörsom uppfyller alla deras önskemål föreslår jagnågon som jag tror på. Ofta blir arbetsgivaren försttveksam men efter några intervjuer känner de sigövertygande, tycker att de har en bra kandidat ochvill anställa. Då brukar jag få bita mig i tungan föratt inte säga ”Vad var det jag sa”.Rea på ingenjörerI dag har Sverige tre gånger så många högskoleutbildade ingenjörer somför 20 år sedan. Samtidigt har lönegapet mellan ingenjörer och andrayrkesgrupper minskat. Kan det finnas ett samband?Hur många ingenjörer ärlagom? Frågan ställs ofta idiskussioner om vad som ären rimlig lön för en ingenjör.Många ingenjörer, särskilt desom är eller har varit arbetslösa,hävdar att det utbildasför många. Marknaden har blivit mättad, detär stor konkurrens om jobben och arbetsgivarnakan hålla lönerna nere.I dag beräknar Statistiska centralbyrånatt det finns omkring 300 000 ingenjörer påden svenska arbetsmarknaden. Av dem äromkring hälften civil- eller högskoleingenjörer.Den andra hälften är gymnasieingenjörer,en grupp som krymper för varje åreftersom det inte längre utbildas fler.Vissa menar att just bristen på gymnasieingenjörerär en viktig förklaring till attde högskoleutbildade ingenjörernas lönerhar haft en svag utveckling sedan början av2000-talet.– Man slopade utbildningen av gymnasieingenjöreroch det finns ett stort behov avjobb som bara kräver mer grundläggandeteknisk kompetens, Tanken var att ersättagymnasieingenjörerna med högskoleingenjörermen intresset för att bli högskoleingenjörär tyvärr lågt, säger Ulf Bengtsson,förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.1997 fanns det fler nybörjare på högskoleingenjörsprogrammenän på civilingenjörsprogrammen.I dag är det tvärtom.Hösten 2012 påbörjade 7 061 studenter encivilingenjörsutbildning och 4 234 påbörjadeen högskoleingenjörsutbildning.– Arbetsgivarna har svårt att förstå skillnadenpå en civilingenjör och högskole ingenjör.Eftersom man inte vill betala mer än nödvän-Madeleine RenströmÅlder: 31Bakgrund: Född i Kina, bott iKanada i 10 år där hon träffadesin svenska man under en programmeringstävling.Utbildning: Software engineeroch electronic engineer påCanade University of Alberta,Kanada.Gör på King: Jobbar som datascientist sedan december 2013.72 ingenjören 1 • 2014

djurlikt. Pet Rescue Saga är det senastespelet från Candy Crush. Spelare över helavärlden har skickat plastdjur till studion iStockholm.digt rekryterar många arbets givare civilingenjörertill tjänster där deras kompetensegentligen inte krävs och därför blir lönernaockså låga, säger Ulf Bengtsson.Att lönegapet minskar mellan högskoleutbildadeingenjörer och andra grupper framgårtydligt av flera rapporter från olika källor.I rapporten Industrianställdas löneutvecklingredovisar de olika fackförbundeninom industrin sina ökningstal. SverigesIngen jörer har haft det lägsta ökningstaletunder hela 2000-talet. 2012 var ökningstaletbara 2,2 procent jämfört med 4,3 procent förUnionen och 3,7 procent för If Metall.Konkret innebär det här att arbetsgivarnaskostnader för att betala löner till SverigesIngenjörers medlemmar har ökat med 2,2procent på ett år, i stort sett bara hälften avkostnadsökning som arbetsgivarna har haftför Unionens medlemmar.Konjunkturinstitutets analyser visarockså att den relativa löneutvecklingen förcivilingenjörer inom industrin har sjunkit iförhållande både till övriga tjänstemän ochtill arbetare inom industrin mellan 1996 och2012.De gemensamma analyser som Saco ochSwedbank började genomföra för 25 år sedanvisar att lönegapet mellan civilingenjörer ochindustriarbetare har minskat.För civilingenjörerna inom privat sektormed tre år i yrket har lönerna stått ochstampat. Under perioden 2005–2011 hadecivilingenjörerna inom privat sektor ingenlöneutveckling alls i förhållande till industriarbetareutan eftergymnasial utbildning. Detär den sämsta löneutvecklingen bland allaakademikergrupper. För civilingenjörer somtog examen för 30 år sedan har lönegapet tillindustriarbetarna minskat från 3,6 gånger till3 gånger.Ulf Bengtsson på Sveriges Ingenjörer äroroad över rapporterna som visar att högskoleutbildninglönar sig allt mindre.– Vi har en lönevärderingspolitik i Sverigesom går ut på att man ska ha lika löneroavsett arbete. Lönerna trycks ihop och detskiljer allt mindre i lön mellan en läkare ellercivilingenjör och en industriarbetare.Det här är en förändring som skettsuccessivt under ett par årtionden men UlfBengtsson tycker att millennieskiftet var enbrytpunkt.– Då blev det en markant skillnad och jagtror att ett generationsskifte på personalavdelningarnaär en förklaring. I och meddet förändrades synen på och värdet avhögskoleutbildade ingenjörer.Han tycker att många arbetsgivare rekryteraralldeles för kortsiktigt. Företagen sökeren person som klarar jobbet, helst från denförsta arbetsdagen, istället för att rekryteranågon som har en lite längre startsträcka menpå sikt kan bidra till företagets utveckling.Ulf Bengtsson hamnar ofta i diskussionermed medlemmar i Sveriges Ingenjörer somIngenjörernas löner sackar efterArbetsgivarnas ökning av lönekostnader för medlemmarnai tre av fackförbunden inom industrinPROCENT54,543,532,521,510,50INDEX1302001–2003 2004–2006 2007–2009 2010–2012 2012If MetallUnionenSveriges IngenjörerReallöneutveckling för arbetare och tjänstemän inom industrin samt för privatanställda medlemmari Sveriges Ingenjörer (civilingenjörer) 2000–2012Basår 2000. Källor: SCB och Sveriges Ingenjörer1251201151101051009590Arbetare inom industrinTjänstemän inom industrinSveriges Ingenjörer (CI) privat sektortycker att förbundet inte agerar tillräckligtkraftfullt och saknar muskler för att driva uppmedlemmarnas löner.– Förbundet kan inte trolla fram högrelöner om ingenjörerna fortsätter att tacka jatill jobb med för låga löner. Medlemmarnasäger att de är missnöjda men det räcker inte.De måste bli riktigt förbannade och visa sittmissnöje genom att rata arbetsgivare sombetalar för dåligt. Det finns gott om ingenjörsjobbi Danmark och Tyskland och där ärlönerna betydligt högre, säger Ulf Bengtsson.2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012ingenjören 1 • 201475

AnnonsAEA INFORMERAR NR 1 2014Arbetsgivarna som upplever ingenjörsbristensom ett allvarligt problem vill att högskolornaska utbilda fler, framför allt civilingenjörer.Olle Dahlberg, utredare med ansvarför utbildningsfrågor på Sveriges Ingenjörer,menar att fler utbildningsplatser knappastlöser arbetsgivarnas rekryteringsbehov– Det är ingen brist på nyexamineradeingenjörer, men en viss brist av erfarnaingenjörer inom vissa områden. Om manska prata klarspråk vill arbetsgivarna atthögskolorna ska utbilda fler ingenjörermen att andra arbetsgivare ska anställa denyexaminerade så att de själva fem år senarekan rekrytera dem när de har mer erfarenhet,säger Olle Dahlberg.Sedan några år har dessutom den nedåtgåendetrenden med sjunkande intresseför ingenjörsutbildningarna vänt. Sedan2007 har söktrycket ökat med 54 procenttill civilingenjör och hela 68 procent tillhög skoleingenjör. Det betyder att balansenmellan de båda utbildningarna sakta är påväg att förskjutas.Ett problem som Olle Dahlberg tycker ärmer angeläget att lösa, som har betydelsebåde för tillgången på ingenjörer och förderas kompetens, är att så få civilingenjörertar ut sin examen.Bland dem som pluggade till civilingenjörhar andelen som tagit en ingenjörsexamenminskat från 62 till 49 procent för nybörjareläsåren 1998/99–2004/05. Bland demsom pluggade till högskoleingenjör harexamensfrekvensen i stället ökat, men liggerändå bara på 41 procent, en lägre nivå än förcivilingenjörerna.Olle Dahlberg poängterar att frågan omen examen inte bara handlar om att maninte har tagit ut sitt examensbevis. Fyra avfem civil ingenjörsstudenter och hälften avhögskoleingenjörsstudenterna som lämnadehögskolan saknade mer än ett år av sinutbildning.– Det här innebär att fler utbildnings platserinte automatiskt leder till fler färdigutbildadeingenjörer. Det kan till och med bli tvärtom.Olle Dahlberg skulle vilja att den här fråganfick mer utrymme.– Arbetsgivare som är oroade över bristenpå ingenjörer får gärna engagera sig mer i dethär problemet. Använd kampanjpengarna föratt locka fler till högskolorna till att i ställetstötta studenterna så att de klarar av attavsluta sin utbildning. Det skulle ge Sverigefler ingenjörer.Karin VirginInvandrade ingenjörerhar svårare att få jobb”Ingenjörsbrist”, säger arbetsgivarna samtidigt som var tiondehögskoleutbildad invandrad ingenjör är arbetslös.Underperioden 2000–2010har arbetslösheten bland civilingenjörervarit låg, i genomsnitt2,2 procent. Samma periodvar arbetslösheten blandhögskoleingenjörerna 2,6procent. Men för ingen jörermed utländsk bakgrund har arbetslöshetenvarit många gånger högre än för svenskarna.2010 var arbetslösheten för civilingenjörermed svensk bakgrund 1,9 procent och fördem med utländsk bakgrund 8,2 procent.Samma år var arbetslösheten bland svenskahögskoleingenjörer 2,8 procent och fördem med utländsk bakgrund 11,4 procent,visar en sammanställning från Statistiskacentralbyrån.Efter finanskraschen 2008 steg arbetslöshetenunder några år för alla ingenjörermen för de invandrade ingenjörerna blevsituationen mycket svårare. Under 2007var arbetslösheten 3,4 gånger högre blandinvandrade civilingenjörer än bland svenska.2010 var arbetslösheten 4,3 gånger högre fördem med utländsk bakgrund.På flera håll i landet drivs projekt i formav mentorprogram, riktade språkkurser ochkomplettering av utbildningen för att invandradeakademiker snabbare ska komma ut påarbetsmarknaden och kunna få användningför sin utbildning.Projektet Utländska akademiker pågicki Västra Götalands län under tre år (augusti2009–augusti 2012). I projektet deltog 507utländska akademiker och efter avslutadkompletterande utbildning fick 63 procentav dem jobb. Genomsnittstiden för att få ettarbete efter att ha fått uppehållstillstånd var2,7 år. Den genomsnittliga tiden som det tarför en invandrad akademiker att få ett arbetei Sverige är sju år och projektet visar alltså attdet kan gå betydligt fortare.Enligt Riksrevisionens beräkningarskulle den samhällsekonomiska vinsten blistor om de invandrade ingenjörerna fickjobb snabbare. Om 71 procent av de 180invandrade ingenjörerna i Riksrevisionensexempel hade fått jobb en månad tidigare,skulle samhället ha sparat drygt 7,7 miljonerkronor (siffran 71 procent valdes för att denmotsvarar sysselsättningsgraden blandinvandrare med eftergymnasial utbildning).• I Sverige finns 400 000 utlandsfödda med någonform av eftergymnasial utbildning.• Utlandsfödda akademiker är i högre utsträckningän infödda akademiker arbetslösa, arbetar deltid,saknar tillsvidareanställning och är överkvalificeradei de anställningar de har.• Endast drygt 50 procent av de utlandsfödda akademikernahar fått sin utbildning bedömd av svenskmyndighet.Karin Virgin76 ingenjören 1 • 2014Då Lotta SöderströmCHEFENväljer ett jobb är det enperson som är viktigast –”Därför kan det vara bra att betala90 kronor per månad till AEA”Katarina Bengtson EkströmSå gör du om dinanställning hotas ellerom du blir arbetslös!

AnnonsAnnons665000Totala antalet medlemmar i AEA i december 2013.Totala antalet medlemmar i AEA i december 2013.Av Av dessa är är 489 000 medlemmar i något i av av Sacos22 22 förbund eller Vårdförbundet.Väljer sin chef med omsorgVälj Välj din din chef! Det Det är är HR HR director Lotta Söderströms råd. råd. Med en en bra bra chef blir blir jobbetroligt och och utvecklande. Själv lyder hon hon alltid sitt sitt eget råd. råd. Passerar chefen inte inte nålsögat,då då tackar hon hon nej. nej. Ledningen måste dra dra åt åt ett ett och och samma håll, för för Lotta vill vill se se resultat.TEXT TEXT OCH OCH FOTO: ANN ANN SVALANDERLotta Söderström väljer inte inte tjänst efter efter status, hon hon vill villha ha kul kul och och hon hon vill vill göra göra nytta.– – Men Men jag jag är är en en landsortstjej, jag jag passar inte inte på pågräddhyllan och och bryr bryr mig mig inte inte om om vilket företag som somanses ”finast” att att jobba på. på.Man Man skulle annars kunna tro tro att att hon hon är är storstadsmänniska.Lotta är är född född i Stockholm, i där där gick gick hon hon i iskola ända in in på på högstadiet, och och där där jobbar hon. hon. Men Menfrågar man man så så säger hon hon att att hon hon är är från från Dalarna.– Vi – Vi var var hos hos morfar Herbert varje helg helg och och alla alla lov, lov,och och när när jag jag var var fjorton bytte pappa jobb jobb och och familjenflyttade tillbaka till till Smedjebacken.I grannorten I Söderbärke hade morfars far far startatbryggeriet Valhalla. Lotta var var inte inte stor stor när när hon hon fick fick börjahjälpa till till att att sortera flaskor, ljusa ljusa för för sig, sig, mörka för för sig, sig,och och springa ner ner och och öppna när när det det ringde på på dörren.– Bryggeriet – var var alltid öppet, det det kunde komma kundedernär när som som helst. Tidigt på på morgnarna gick gick bryggarbilarnaut ut för för att att fylla fylla på på med med öl, öl, läsk läsk och och svagdrickai butikerna. i Men Men de de stannade också så så att att folk folk kundehandla, lite lite som som glassbilen fast fast utan utan jingel.Det Det var var en en idyllisk tid tid med med en en stor stor släkt släkt och och socialgemenskap i byn. ikun-byn.Först Först i familjen i att att plugga vidareMen Men Lotta, som som var var först först i familjen i att att ta ta studenten,visste tidigt att att hon hon ville ville läsa läsa vidare. Och Och då då blev blev det detförstås till till att att flytta. På På gymnasiet i Ludvika i hade hade hon hongått gått ekonomisk linje, linje, nu nu valde hon hon juridik i Uppsala. i De De första fyra fyra åren åren gick gick ”som en en dans” men men till till det detsista sista halvårets uppsats räckte inte inte studiemedlen:– – Jag Jag ringde läkemedelsföretaget Pharmacia, och ochjodå jodå de de behövde en en receptionist på på halvtid. Jag Jag ställdevillkoret att att få få skriva ut ut min min uppsats på på deras ordbehandlare,och och kopiera tio tio ex. ex. En En första erfarenhet av av att attkombinera lön lön och och förmåner efter efter egna egna behov.När När halvåret gått gått och och hon hon var var på på väg väg att att säga säga upp upp sig sigblev blev Lotta erbjuden en en tjänst på på personalavdelningen.Lotta tipsar”Den legendariskeföretagsledarenSörenGyll Gyll lärde mig migett ett representationsknep:På På bortaplan,läs läs lokaltidningen– – sport, nöje,politik – – vad vadentoppar sidorna?Vet Vet du du det detbehöver det detaldrig bli blipinsamttyst.”Så Så kom kom det det sig sig att att hon hon aldrig blev blev åklagare som som planerat,utan utan i stället i växlade in in på på HR-banan. Men Men juri-juri-pladikenhar har hon hon ändå ständig nytta av av i alla i alla avtals- och ochförhandlingssammanhang.– Två – Två år år hade jag jag tänkt mig mig på på Pharmacia, det det blev blev22! 22!Lön LönHandplockad 29 800 29 800 av av Sören Gyll GyllSom Som en en av av 15 15 handplockade till till företagsledaren SörenGylls Gylls kvinnoprojekt fick fick Lotta en en ettårig chefsträning och ochnär när Pfizer köpt köpt upp upp Pharmacia var var det det som som HR-direktörför för Sverigeenheten Lotta lämnade företaget. En En headhunterhade hade fått fått korn korn på på henne till till samma post post på på Korsnäs.– Det – Det blev blev sex sex tuffa tuffa år år i Gävle. i Korsnäs köpte Rockhammaroch och Frövi, och och när när det det görs görs stora organisationsförändringarkommer alltid enskilda i kläm, i i det i det här härterfallet på på små små orter. Jag Jag har har alltid haft haft rollen att att ”fronta”i media, i och och den den här här gången fick fick jag jag ta ta mycket skäll.Lotta saknade tempot och och kundkontakten i i sin sintidigare bransch. Nu Nu steg steg hon hon av av från från Korsnäs för för ett ettprojekt på på Arlanda: att att dra dra igång ett ett handlingbolag för föratt att släppa in in privata initiativ på på den den tjänstemarknadsom som förut varit varit Luftfartsverkets monopol. Ett Ett år år senareerbjöd Menzies Aviation henne vd-posten.– Men – Men jag jag tackade nej. nej. Jag Jag sporras inte inte av av att att jobbamed med pengar, jag jag är är mycket bättre på på människor.På På nästa jobb, som som HR HR director på på Keolis – – en en av avvärldens största aktörer inom kollektivtrafik – fick – fick hon hon6 6500 500 medarbetare att att ta ta hand om! om!I dag I dag hittar vi vi henne på på Crane Currency i Tumba, i ett ettamerikanskt företag som som gör gör pengar, såväl designensom som pappret och och trycket, till till ett ett 40-tal länder. Ett Ett säkerhetsklassatobjekt där där det det råder fotoförbud.– Just – Just alla alla säkerhetsdetaljer är är spännande. Och Och så så har harvi vi en en bra bra vd vd som som vill vill och och vågar skapa kommunikationi företaget. i Jag Jag vill vill att att människor ska ska känna engagemang,det det ökar ökar effektiviteten, höjer produktiviteten och ochger ger bättre lönsamhet. Det Det gillar jag jag att att bidra till. till.Inkomstförsäkring8 880 8 kr 880 från kr facket från facketInkomstrelaterad ersättning ersättning7 920 kr 7 920 från kr AEA från AEAGrundersättning7 040 kr 7 040 från kr AEA från AEAKom ihåg dinaktivitetsrapport!http://www.arbetsformedlingen.seHälsningarLasseLotta Lotta SöderströmBor: Bor: Strömsbergs bruk bruki Norduppland.i Familj: Maken Micael,sönerna Max Max och ochFelix, tre tre katter och ochtiken tiken Gruffa.Glöm inteFöreningsstämmadet det här härAkademikernas a-kassaDet Det är är mycket att att hållakallar distriktens ombud till tillreda på på för för den den somordinarie föreningsstämmaär är arbetslös. Men för för onsdagen den den 44 juni juni klockanatt att ha ha rätt rätt till till a-kassa16.00 i AEA:s i lokaler,måste du du aktivitetsrap-Klara Norra Kyrkogata 33, 33,portera varje månad.Stockholm.Ärenden1. 1. fastställande av av föregående års årsresultaträkning och och balansräkning.2. 2. beslut om om ansvarsfrihet för förstyrelseledamöterna.3. 3. fastställande av av budget och och avgifterför för kassan för för nästkommande år. år.4. 4. val val av av ledamöter och och suppleanteri styrelsen i 5. 5. val val av av revisorer och och suppleanter.6. 6. eventuella övriga frågor som somframläggs av av styrelsen eller ellerrevisorer, och och frågor som som väckts av avmedlemmar. Frågor ska ska anmälasskriftligen till till AEA AEA senast den den28 28 februari 2014.Så Så mycket kan kan du du få fåi a-kassa i Lön Lön29 29 800 800 kr krInkomstförsäkringInkomstförsäkring8 800 8 800 kr 8 880 från kr 8 880 från kr facketfrån kr facketfrån facketfacket+ +InkomstrelateradersättningInkomstrelaterad ersättning7 920 7 920 kr från kr från AEAAEA7 920 7 920 från från AEA AEA+ +GrundersättningGrundersättning7 040 7 040 kr 7 040 från kr 7 040 från kr AEAfrån kr AEAfrån AEAAEATre Tre fjärdedelar av av AEA:smedlemmar är ärfackanslutnaDirektanslutnaLön29 29 808DirektanslutnaFackanslutnFackanslutna

AnnonsTiPSOm din arbetssituationplötsligt förändras12innan din sysselsättning upphörBörja tidigt att aktivt söka nytt jobb.Sök brett och tänk på hur du vill lösasituationen på kort och lång sikt. Ta redapå vad du har rätt till om du skulle bli arbetslös:Klarar du a-kassans villkor? Hardu andra försäkringar via arbetsgivare,fack eller andra? Vilka handlingar skaansökan innehålla?Om du blir arbetslösAnmäl dig på arbetsförmedlingen dinförsta arbetslösa dag.Ta reda på vilken hjälp de kan ge ochvad som krävs av dig. Fråga vad som gällerför din individuella handlingsplan ochaktivitetsrapport. Ring arbetsförmedlingenpå 0771-416 416.Skicka din Ansökan om arbetslöshetsersättningtill oss tillsammans medarbetsgivarintyg och andra intyg somstyrker din situation. Blanketterna somhjälper dig att lämna rätt uppgifter hittardu på www.aea.se. Du når oss på08-412 33 00, info@aea.se elleraea, Box 3536, 10369 stockholm.Sök utannonserade arbeten och gören plan för vilka arbetsgivare du skakontakta med spontana intresseanmälningar.Förfina och utveckla ditt personligabrev och CV.TillSiST”Därför kan detvara bra attbetala 90 kronorper månadtill AEA för attkunna få upptill 14 960 kronori månadenom man blirav med jobbet.katarina Bengtson ekströmKassaföreståndare AEADärför väljerni AEAUngefär 665 000 akademiker har valtatt vara med i AEA, och alla av sammaanledning. Man vill ha en ekonomiskgrundtrygghet ifall man skulle bli arbetslös.Bevisligen är tryggheten viktigeftersom risken att bli arbetslös är låg förakademikergruppen: i november 2013var det bara 1,3 procent av medlemmarnasom fick ersättning från oss. Ochvisst gör man rätt i att ta det säkra fördet osäkra och försäkra sig. För om mantittar på andelen av alla våra medlemmarsom någon gång fått ersättning från ossså landar vi på nästan en femtedel.Och det är precis så det är med försäkringar– man tecknar dem fastän mantror, och hoppas, att man inte ska behövadem. Därför kan det vara bra att betala90 kronor per månad till AEA för attkunna få upp till 14 960 kronor i månadenom man blir av med jobbet.För den som vill ha möjlighet att få enhögre ersättning finns det tilläggsförsäkringarvia facket eller privat. På så sättkan man försäkra sig för belopp på upptill 80 procent av sin tidigare inkomst.Arbetsförmedlingens prognos för 2014är positiv, antalet sysselsatta kommer attöka med cirka 60 000 och arbetslöshetenminska något.Men för de arbetslösa är det sällanen tröst att höra om generella positivasignaler. Arbetslösheten måste lösasindividuellt och därför fortsätter vi attutveckla den personliga servicen till våramedlemmar. Har du idéer och förslag påförbättringar – mejla oss på:fakta@aea.seguidenfoto: Jonas LindstedtBorta bra menhemma bäst?Efter fem års jobb i Singapore har Joakim Oskarssonoch familjen flyttat hem till Göteborg. De hade lärt sigmycket utomlands och det Sverige de kom hem till varinte det som de hade lämnat. Sidan 84Tema: jobba utomlandsVåga anta nyautmaningar”Lisa Friel blevchef på ett företag iSheffield. Sidan 92Förbered digpå kulturbyteAsien och speciellt Kina ärhett när det gäller utlandsjobboch affärer. Ska du jobba därkan det vara bra att ta hjälp avnågon som kan förklara hurdet kinesiska samhället ochsamspelet människor emellanfungerar. Mary Lan vet hur mangör. Sidan 88Hemmavidintet nytt?Medan du arbetar i Indien kandet hinna hända en hel del pådin avdelning i Sverige. Dintjänst kanske inte ens finnskvar när ditt utlandskontraktgår ut och det är dags för hemresan.Sidan 89Hjälp dinakollegor!I Sveriges Ingenjörers nätverkfinns många utlandsmedlemmarsom fungerar som kontaktpersonernär andra medlemmarska flytta utomlands. Nu sökerförbundet fler ambassadörersom kan hjälpa till. Sidan 90Flest åkertill NorgeNorge, Danmark, USA och Kinatoppar bland Sverige Ingenjörersutlandsmedlemmar.Det syns i utlandsenkäten somSveriges Ingenjörer genomfördeunder hösten 2013. Sidan 91foto: jenny leymanUtges av akademikernas a-kassaansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63ingenjören 1 • 201481

jobba utomlands GuidenHinner du hjälpaoss med ett akutkejsarsnitt?RING0900-35 91så skänker duenkelt 100 kr viadin telefon.Alla kan inte vara läkare. Men alla kanrädda liv. Och med en ganska liten handlingkan du uträtta stordåd. Utan ditt bidrag harvi gränser. Hoppas du vill vara med.Postadress:Box 1419, 111 84 StockholmBesöksadress:Malmskillnadsgatan 48Kansliets växeltel: 08–613 80 00Rådgivningentel: 08–613 80 01E-post:konsultera@sverigesingenjorer.seMedlemsserviceTelefon: 08–613 80 02E-post: medlemsregister@sveriges ingenjorer.seTelefontid för samtliga:Mån-tors 08.30–16.30.Fred 8.30–16.00.Lunchstängt 11.30–12.30.Fax: 08–7967102E-post: fornamn.efternamn@sverigesingenjorer.seeller info@sverigesingenjorer.seHemsida: www.sverigesingenjorer.seYRKESETISK RÅDGIVNING:Telefon: 08–613 82 05(Johan Sittenfeld) tfntid 9.00–11.00Förbundsdirektör:Richard MalmborgFörbundssekreterare:Anders TihkanKommunikationschef:Jenny SjöbergFörbundsstyrelsens ordförande:Ulf BengtssonFörste vice ordförande:Ulrika LindstrandAndre vice ordförande:Måns ÖstringLedamöter: Mikael Andersson,Johan Billman, Avalon Falcon,Ulf Grönberg, Sverker Hanson,Lena Hellberg, Johan Ingberg,Sara Magnusson, Tibor Muhi,Joachim Pettersson,Carl Johan Sandelin.Agendan4/312/3Nytt år, nya tider ochhög tid för nya avtalNytt år och nya utmaningar för arbetslivet. Mycket kommeratt vara sig likt, men ingenting kommer att vara exaktdetsamma. Förändringar sker ständigt, ibland i hisnandetakt, ibland så sakta att vi inte hinner märka dem.Våra kollektivavtal somreglerar löner och andravillkor på arbetsmarknadentillhör det som är mertrögrörligt. Jovisst har löneavtalenanpassats med försöktill målstyrning och anpassningtill den individuella prestationen,nya arbetstids avtalhar införts och andra störreeller mindre EU-anpassningarhar genomförts, men i övrigt?Inte mycket vill jag påstå.I vart fall inte i samma taktsom arbetslivet. Vi som kanse tillbaka på 80–90-talensarbetsliv konstaterar raskt attoerhört mycket har hänt. Dentekniska utvecklingen har varitexplosionsartad. Det globalainflytandet medför att mångaföretag har utländska ägaremed varierande inblick i ochförståelse för den svenskamodellen. Bland annat genomIngenjören får vi ständigtlevande beskrivningar påhur ett modernt arbetsliv kanfungera i praktiken, på ont ochpå gott.Det är stor skillnad på hurarbetslivet ser ut nu och hurpersonal. Karriärseminarium. Hurh anterar man besvärliga människor?Se sverigesingenjorer.se.Kämpa. Jämställdhet och etnisk diskriminering.Kurs för förtroendevalda iStockholm. Se sverigesingenjorer.se.det såg ut då kollektivavtalenskrevs.Kanske är det dags att ocksåse över kollektivavtalen? Attha avtal anpassade för dentid och den arbetsmarknad defaktiskt ska reglera kommeratt påverka möjligheterna tillfackligt inflytande. Avtal somkänns otidsenliga kommer ilängden urholka den svenskamodellen.Sveriges Ingenjörer hardärför tillsammans medövriga Saco -förbund startatett arbete för att försökam odernisera våra kollektivavtal,språkligt sominnehålls mässigt. Vi har iförsta hand begränsatoss till tjänstesektorn.Vi har fört diskussionermed arbetsgivarorganisationenAlmega och funnitdet angeläget frånbåda sidor att taett helhetsgrepp.Tillsammans har vitillsatt tre arbetsgrupper,lönebildning,det gränslösa26/3Framtiden. SocialdemokraternasM agdalena Andersson talar näringslivspolitikpå Ingenjörsvetenskapsakademien.2/4arbetet och moderna kollektivavtal.Vår rapport ska vara klartill sommaren.De nuvarande branschavtaleninom tjänstesektornlöper ut under 2016. Kan vidå gå in i något nytt? Vågarvi, vågar Almega? Och kan vitillsammans, jag tror det, geingenjörerna bättre förutsättningari form av lön och andravillkor. Det gagnar företagen,vår konkurrenskraft gentemotomvärlden och Sverige somvälfärdsnation.Richard Malmborgförbundsdirektörforskning. Akademikernas Högskole politiskaForum hålls i Stockholm. Om hur utbildningkan bidra till jobb och välfärd.foto: anna simonssonwww.lakareutangranser.se Telefon: 010-199 33 00 Plusgiro: 900603-2ingenjören 1 • 2014 83

Guiden jobba utomlandsjobba utomlands GuidenSe världengenom jobbetfoto: ming liuVar beredd på att allt är annorlunda. Men tveka inte att jobba utomlandsom du får chansen.– Vi ser det som ett äventyr för hela familjen, säger Petra Grandinson,på telefon från andra sidan jorden.Det kan vara en nyprototyp som ärfärdig eller att den100:e maskinenav en modelljust har tillverkats. Orsakernavarierar men upplägget är oftadet samma: röda band som skaklippas, finklädda medarbetare,ballonger, tårta och helstäven fyrverkerier.– Kineser är väldigt bra påatt fira, säger Petra Grandinsonsom svar på frågan om vad honlärt sig att uppskatta under sintid i Kina.Annat hon gläds över är kollegornasenastående förmågaatt i sista stund lösa till synesomöjliga saker. Liksom den fantastiskarätten gan-bao chicken,tärnad kyckling med chili.När vi ses via Skype är detsen eftermiddag vid PetraGrandinsons skrivbord där honstyr upp kvällens middag meden besökande leverantör avhjulaxlar. Restaurangbord skabokas, transporter ordnas.Sedan drygt ett år har AtlasCopco en 45-årig svenska somchef för produktion, utvecklingoch marknadsföring av sinaunderjordsgruvmaskiner i Nanjing.En niomiljonersstad längsYangtze-floden i östra Kina, påungefär samma breddgrad somEgypten. Lika länge har Nanjingvarit ny hemstad även för hennesmake och deras två söner, 9och 11 år gamla.Petra Grandinson hade jobbatsju år på Atlas Copco ochvar nyfiken på att se någontingnytt. Gärna också byta affärsområdetindustriteknik moten tjänst närmare gruvsidan.När den där kombinationen avutland/rätt tjänst/nytt affärsområdeslutligen låg framförhenne var det ändå inget lättbeslut.– Man vet aldrig om, och i såfall när, man får chansen igen såvi vuxna var snabbt klara överatt vi ville. Men vi tänkte att allai familjen var tvungna att gillaidén för att det skulle funka.En avgörande faktor för attockså barnen skulle nappa vardet obligatoriska studiebesök,så kallad previsit, en familjfår göra innan de fattar beslutom en eventuell utlandstjänst.Resan innebar att familjenGrandinson fick se hur deskulle få bo och hälsa på ibarnens tänkta skola. Sönernafick träffa andra svenska barnsom redan levde expat-liv.Petra och hennes man harflera gånger fått höra att de ärmodiga som reser iväg med såstora barn.– Det är klart att våra barnredan hade egna liv i Sverigemen vi tänkte att det också varen fördel att de är lite äldre. Defår med sig mer av språk ochupplevelser än om de varit ettoch tre år gamla, säger Petra.Familjen bor i entrevåningsvilla i en gated communitydär ungefär hälften ärkineser, hälften är utlänningar.Och liksom fallet i många av deutlandsarbetande familjernaär det bara den ena föräldernsom arbetar. Petras man ärhemma och trivs än så längebra med det. De första fem–sexmånaderna gick till att försökafatta var familjen hamnat ochhur vardagen funkar här. Varklipper man håret? Var lagarman punktering på elmoppen?Sådana saker tar tid när manär ny. Dessutom finns det intefritids utan barnen ska hämtaspå skolan klockan tre.Petra Grandinson och hennesman kör inte bil själva iNanjing, trafiksituationen ärlångt ifrån Stockholms ochdet är svårt att hitta. Familjenschaufför tar barnen tillskolan som ligger fem minuterhemifrån och fortsätter sedanytterligare en kvart till AtlasCopcos kontor. För fyra årsedan var det en arbetsplatsmed 60 anställda. I dag jobbarhär 200 personer.– Med andra ord: det antalmaskiner vi i dag tillverkar påen månad motsvarade helaårsvolymen 2007. Ungefärhälften av de anställda arbetar iproduktion, säger Petra.För hennes del betyder detatt hon är chef för människorsom i genomsnitt varit anställdai två år. Att jämföra medAtlas Copco i Örebro där mångaav de anställda arbetat inomföretaget under lång tid.– De anställda hos ossär vänliga och måna om attgöra ett bra jobb. Bristen påerfarenhet kan jag tycka är frustrerandemen det är samtidigtfantastiskt med deras stolthet,engagemang och driv. Detråder en påtaglig nybyggaranda,säger Petra.Hennes upplevelse så här långtär dock att människor är lika.Kinesiska ingenjörer vill precissom svenska ha en bra chef somhjälper dem att utvecklas. Somger feedback och guidar när detbehövs, släpper taget när detkrävs. Atlas Copco är ett västerländsktbolag där även mångaav de kinesiska anställda är”västerländskt orienterade”.Men det finns några skillnadersom innebär en utmaningför en svensk chef: Problemlösningoch teamarbete. Detkinesiska skolsystemet är tufftoch det handlar om att göravad läraren/chefen säger. Inteatt själv klura ut hur man bästlöser ett problem.– Om jag ställer en frågaförsöker de förstå vad jag villhöra. De pratar i cirklar ochnågonstans i mitten finns enkärna som man som chef skaförsöka förstå.Det där med grupparbete ärheller inget som står högt i kursFLOW. Petra Grandinson förberedde sig inför jobbet i Nanjing genom att prata med andra som hade arbetat i Kinaoch läste på om historia. Men hon rekommenderar flexibilitet.i den kinesiska skolan. De anställdaär ovana vid att arbeta iteam och arbetssättet tar tid attkomma in i.Petra Grandinson har ägnatmycket tid år att fundera övervad av Atlas Copco-kulturenhon kan kompromissa med.– Vi vill ju vara här. Lära osshur det funkar och dra nyttaav att vara på plats i Kina, inteskapa ett nytt Örebro. Men vissasaker kan jag inte kompromissamed. Om du som anställd harproblem, tala om det! Visa ossvad vi kan förbättra. Jag trorockså starkt på transparens.Inget blir bättre av att någonsitter och håller på information.Vi vill stärka alla medarbetaresförståelse för vad som är viktigt.Men information är makt ochden vill man inte alltid släppaifrån sig.Som en viktig del av förberedelsernainför flytten till Nanjingpratade Petra Grandinsonmycket med andra som arbetati landet. Både hon och hennesman läste på om historia ochsedvänjor. I dag konstaterar honatt det var värdefullt på mångavis. Dels blir folk glada över attdu som utlänning är intresserad,dels hjälper det dig att förståhur människor och kulturenfungerar på arbetsplatsen.– Det kinesiska språket? Detär en verklig utmaning. Vi harinte gett upp utan tar lektionermed ett par andra svenskar varjevecka. Men vi är alldeles fördåliga på att göra våra läxor …Lika komplicerat är detnaturligtvis inte för allautlandsarbetande svenskaingenjörer. Merparten arbetarpå närmare håll än Kina. Bådegeografiskt och kulturellt.Baserat på de 830 utlandsarbetandesom svarade (avcirka 1 200) på Sveriges Ingenjörersenkät år 2012 jobbade 25procent i Norge. Näst vanligastvar Danmark, följt av USA. Pådelad fjärdeplats, med närmare10 procent var av de svarande,låg Tyskland och Kina.En som har god inblick i deutlandsarbetande ingenjörernasarbetsmarknadoch situation är Inga-LenaWernersson på AB Volvo.Hon arbetar på huvudkontoretsHR-avdelning förCompensations and Benefitsmen hade tidigare i uppgiftatt förbereda familjer som varpå väg att flytta utomlands.Enbart AB Volvo har runt 700familjer på utlandskontrakt.För tillfället är det anställdaav 30 nationaliteter som ärutskickade till 57 länder. Ävenom det inte reser ut lika mångaskandinaver för AB Volvo i dagsom för 10–15 år sedan toppaslistan över utskickade familjerav svenskar. Därefter kommeranställda från främst Frankrike,Korea och USA. Och var finnsde utskickade AB Volvo-familjerna?Jo, i bland annat Sverige,USA, Japan, Kina och Indien.– Det är klart att det är enstörre utmaning för AB Volvoatt hitta en familj som vill flytta84 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 201485

Guiden jobba utomlandsjobba utomlands Guidenfoto: Jonas LindstedtVÄLKOMNA. För Joakim Oskarsson och hans familj var det en stor omställning att komma tillbaka till Göteborg.Även den flytten behöver förberedas.till Kaluga, fyra timmars bilvägfrån Moskva och utan internationellskola, än att få sökandetill en tjänst i North Carolina.Men vi finns där vi finns aven anledning och det brukaralltid lösa sig, säger Inga-LenaWernersson.När det gäller utlandsboendevet hon väl vad hon pratarom. Under 20 år bodde hontillsammans med man och barni Holland, Saudiarabien, påBorneo och i nordvästra Australiendär hennes man jobbadeför ett internationellt oljebolag.Hon trivdes bra i varje land.Flytten tillbaka till Göteborgkallar hon för ett familjebeslut.– Om vi skulle ha stannatlängre hade vi fått låta våryngsta dotter gå gymnasietutomlands. Min man och jagskulle varit över 50 när viflyttade hem och det hade varitännu svårare att ta sig in påden svenska arbetsmarknaden,säger Inga-Lena.Familjen flyttade tillbaka tillSverige för drygt tio år sedan.– Jag tyckte att det var jobbigt.Jag tappade helt fotfästet ibörjan. I många år hade jag haftfantastiska jobb. När jag komhem blev jag ombedd att rensai mitt CV. Att plocka bort ochtona ner för att det inte skulleframstå som alltför skrämmande.Det kan vara annorlunda idag men år 2002 upplevde jagdet mer som en belastning änmerit att ha jobbat och vistatslänge utomlands, säger hon.En kombination av envishetoch ett brett kontaktnät i föreningenSwea blev räddningen.Föreningen för svenska kvinnorsom bott utomlands i mer änett år har 7 500 medlemmari 33 länder och fungerar bådesom mötesplats för kvinnorsom är bosatta runt om ivärlden och för dem som harflyttat hem.– Där fick jag mental stöttning,massor av kompisar ocherbjudande om ett vikariatpå ett äldreboende. Det bleven mjukstart in i det svenskaarbetslivet och arbetet på äldreboendevar en erfarenhet jagtycker att alla borde skaffa sig.Efter ett år i Sverige fickInga-Lena Wernersson fastjobb på Mölnlycke Health Caresom Executive Assistant.De vuxna döttrarna som äruppvuxna utomlands har valtvarsin väg. En är i dag läkarebosatt i en småstad hon helstinte lämnar, den andra dotternpluggar, far och flyger och kännersig hemma överallt.Några år utomlands kan fören familj innebära att bådevuxna och barn plötsligt harmassor av tid för varandra iett behagligt klimat och attrelationerna stärks. Men inteminst genom sitt engagemangi Swea har Inga-Lena Wernerssonsett många exempel ävenpå motsatsen. Där ena partenföljer med och aldrig finner sigen plats i det nya. För hållandetkanske spricker under årenborta och hem kommer ennyskild 50-åring som inte varitute i arbetslivet på länge.Inga-Lenas råd till familjersom reser ut är att den medföljandei möjligaste mån behållersin tjänst på hemmaplan. Ochatt han eller hon passar på attanvända tiden utomlands. Jobbaideellt, studera landets språk,gör någonting du inte skulle hagjort i Sverige. Var öppen.Joakim Oskarsson kan inteannat än hålla med. Han är ingenjörfrån Göteborg och tyckteliksom Inga-Lena Wernerssonatt det var tufft att återvända tillSverige. Han flyttade i somrashem efter drygt fem år tillsammansmed fru och två barn iSingapore. Där arbetade Joakimmed mjukvaruprogram förflygbranschen hos sin svenskaarbetsgivare Jeppesen. Barnengick i internationell skola,familjen bodde i ett lägenhetskomplexmed tillhörande tennisbanoroch poolområde ochfick snabbt en vänkrets från helavärlden bestående av andragästarbetare. Med sitt läge iSydostasien utgör Singapore enperfekt utgångspunkt för resortill intilliggande länder. FamiljenOskarsson hade liksom mångaandra familjer på expatkontrakten hemhjälp som skötte all städning,tvätt och matlagning.Det främsta skälet till flyttenhem var att dottern skulle börjahögstadiet och föräldrarna villeatt hon skulle göra det i Sverigeför att fullt ut ha tillgång till detsvenska språket när det blirdags för gymnasium. Ett annatbidragande skäl var att expatkontraktetgått ut och somlokalanställd bekostar du självexempelvis barnens skolgång.– Det är också så attexpatmiljön är flyktig. Människorkommer och går. Ens vänkretsbyts ut och det är ganskajobbigt i längden. Det nöttener oss. Annars trivdes vi helatiden, säger Joakim Oskarsson.När familjen flyttade hemsålde de huset utanför Göteborgoch köpte en lägenhetcentralt. Åren i Singapore hadegjort att stadsmiljön kändesmer rätt än villaförorten. Dessutomville de nu lägga tid ochpengar på annat än hus.Under tiden i Singapore hadeJoakim Oskarssons hemmakontori Göteborg blivit betydligtstörre. Nya konstellationer hadebildats och relationer på arbetsplatsenförändrats. Någontingsom tagit mer tid att förstå änvad han kunnat föreställa sig.Joakim Oskarssons övergripanderåd till hemvändareär att de ska förbereda sig påatt det finns mycket i Sverigede kommer att uppleva somannorlunda därför att de egnareferenserna har förändrats.Och han tycker inte att manska förvänta sig att människorär särskilt intresserade av vadfamiljen varit med om.– Men på det stora hela: Tachansen om du får den! Detberikar livet att arbeta med människorfrån olika kulturer ochförstå dem på ett djupare plan.Om Petra Grandinson i Nanjingska ge ett råd till någon som ärpå väg ut i världen är det främstatt vara öppen och lyhörd.– Och var beredd på att alltär annorlunda. Man kan ha enidé om hur det ska bli men detär svårt att föreställa sig. Det ärfortfarande efter ett år i Kina enmassa saker jag inte alls fattar.Jaså, ska de se passet nu igen?Och vad hände nu på kontoret,ska de smälla raketer igen?RELATIONER. Petra Grandinson har funderat över vad hon och företaget kan lära avatt vara på plats i Kina och vilka ”Atlas Copco-värden” som man måste hålla på.På sätt och vis tror hon attdet kan vara lättare att flyttafrån Sverige till andra sidanjorden eftersom man då ärinställd på en rejäl kulturkrock.Jämfört med när hon tidigarearbetat en hel del med belgaresom ser ut som vi och pratarett europeiskt språk, mensom enligt Petra är vana vidett mycket mer hierarkisktsystem med mer ordergivningän i Sverige. Generellt tror honockså det kan vara bra om mansom utlandsarbetande har enviss flexibilitet i sin läggning.– Ifall du går runt och stördig på att skräddaren dykerupp fredag kväll istället förlördag som ni bestämt eller påatt tunnelbanan är försenad, dåblir du tokig. Åtminstone i ettland som Kina måste man noggo with the flow, säger PetraGrandinson.Marit Larsdotterfoto: ming liu86 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 201487

Guiden jobba utomlandsjobba utomlands GuidenKina förändras snabbti takt med tillväxten.Städerna växer och fyllsav en yngre medelklass där alltfler har studerat utomlands.Men traditioner och kulturellidentitet har djupa rötter somfortfarande präglar affärsliveti Kina. För den som inte förstårkoderna är det lätt att görabort sig och gå miste om enaffärsuppgörelse.– I Kina är det viktigt att manlär känna varandra innan mangår in i en affärsförhandling.Kineser gör ogärna affärer mednågon som de inte känner.Därför kan man inte sätta sigdirekt vid förhandlingsbordet,säger Mary Lan.Hon är kinesiska, uppvuxen iIndonesien och kom till Sverigeför drygt 20 år sedan. Då upplevdehon den svenska kulturenväldigt annorlunda och hadesvårt att förstå hur hon skullebete sig i olika sammanhang.Nu har hon tillsammans medjournalisten Åsa Brevinge skrivithandboken Sverige möterKina – undvik kulturkrockarna.– Det här är boken som jaghade önskat mig när jag flyttadehit. En snabbguide överkulturkoderna, säger hon.I Kina är hierarkin mycketviktigare än i Sverige och detmärks på flera olika sätt. Detkan handla om placeringenrunt förhandlingsbordet och iKULTURKROCK. Svenskar är ofta inriktade på att möten ska vara effektiva medankineserna vill bygga upp en personlig relation innan man pratar affärer.Lär dig koderna i KinaUngefär 10 000 svenska företag bedriver handel med Kina, den snabbastväxande regionen i världen. Affärer med kinesiska företag kräver kunskapoch förberedelser för att undvika kulturkrockar.vilken ordning man överlämnarvisitkorten.– Det viktigaste är att nogaplanera vem på företaget somreser till Kina. Skickar manen projektledare från Sverigekommer den kinesiska vd:ninte att delta i mötena. Vill manförhandla och nå en affärsuppgörelsepå högsta nivåmåste den svenska vd:n varamed.I Kina är det viktigt medgåvor och för att inte uppfattassom oartig och snål bör maninte resa tomhänt till Kina iaffärer.– Det här med gåvor är enbalansgång som man måstehantera med lite försiktighet.En liten gåva kan uppfattassom snålt medan en generösgåva kan ge intrycket av attman har stora ekonomiskaresurser. Det är ingen bra startpå en affärsförhandling ochdessutom kan det vara korruptioni Sverige. Vin och chokladbrukar vara uppskattade gåvor.En av de värre saker somkan drabba en kines är atttappa ansiktet. Att öppet infören grupp, till exempel på ettaffärsmöte, bli kritiserad elleröverbevisad om att man harfel är ett praktexempel på attförlora ansiktet.– Det här måste mankänna till och hantera med storförsiktighet, säger Mary Lan.foto: janerik henriksson/TTGe aldrig kritik till någon införandra. Måste kritik framföras,gör det i enrum.Ett vanligt misstag som honser att många svenska företaggör när de besöker Kina är attavsätta för lite tid för att uträttadet som man har planerat.– Utrusta dig med tid ochtålamod. Ett vanligt råd är attavsätta minst 30 procent mertid än man räknar med. Innanförhandlingarna kan börja påallvar äter man middag tillsammansoch där pratar maninte affärer. Var beredd på att fåpersonliga frågor. Svenskar ärvana att prata om vädret menkineser kan fråga hur gammaldu är och vad du tjänar, sägerMary Lan.Kina är stort, utvecklassnabbt och affärskulturenvarierar mellan olika delarav Kina och olika branscher.Ibland fungerar affärsrelationermed västerländska företagproblemfritt.Ekonomie doktor NinaHasche, lektor vid Handelshögskolan,Örebro universitet,har studerat samarbetenmella n svenska leverantöreroch kinesiska kunder inomfordons industrin. Hon gjordeen del av sin forskning i Kinadär familjen bodde 2006–2009,då hennes man arbetadedär. Forskningsresultatenpresenterade hon i en doktorsavhandlingi höstas.En hel del av det somsvenska företag upplever somsjälvklart i en affärsrelation,kvalitet, pris, leveranstid ochatt få betalt i rimlig tid, är intealls självklart överallt i Kina,trots att det finns ett underskrivetkontrakt.– Att få betalt i tid varett stort problem för deföretag som jag undersökte,underleverantörer inom fordonsindustrin.De upprättadekontrakten visade sig vara entolkningsfråga. Affärkontraktenvar inte starkare än affärsrelationen.Det krävs tid för attbygga upp en stark relation därkontrakten går att lita på, sägerNina Hasche.Särskilt formerna för betalningupplevde flera svenskaleverantörer som överraskande.Istället för en överföring tillett konto valde de kinesiskabolagen ibland att betala medkontanter, checkar eller enbank acceptance note, en formav postväxel. Problemet meddessa var ibland att de intekunde växlas in direkt utan förstefter flera månader eller ett år.– En tydlig slutsats av minastudier är att de affärsrelationerdär kund och leverantör sattesig ner och pratade, ansiktemot ansikte, fungerade bäst.Affärsuppgörelser via mejl ellertelefon fungerade betydligtsämre. Svenska företag somvill göra affärer med kinesiskaföretag måste vara lyhörda ochflexibla för att hitta samarbetsformersom fungerar för bådaparter, säger Nina Hasche.Hon har också egen erfarenhetav den tid som det krävsatt bygga upp personligarelationer för att få något uträttati Kina. För att kunna göraintervjuer med de kinesiskaföretagen ägnade hon myckettid åt middagar och socialtumgänge innan intervjuernakunde bokas.– Det handlar om att byggaupp ett förtroende. För att nåfram till förhandlingsbordet,eller som i mitt fall till en intervju,måste man ha tålamod.När isen är bruten kommer manofta överens relativt snabbt.Karin VirginHåll kontakten ochkolla dina avtalDet är mycket att hålla reda pånär man ska jobba utomlands.Och mycket som kan hända medandu är borta.Medan du antar ditt livs utmaning på ettspännande jobb i Långtbortistan händerdet saker på hemmaplan också.Det kan hända att den chef som du hade när duåkte, och som sade att du skulle veta att du varvälkommen tillbaka, sedan inte längre är kvar.Din avdelning kanske har uppgått i andra ochden tjänst som skulle ha varit din är upptagen.– Att jobba utomlands vaccinerar dig intemot allt som händer på hemmaplan och mångaföretag genomgår stora organisationsförändringar.Är man då tjänstledig eller utskickad ettpar år så kan det ha hunnit hända en hel del dendag man vill återvända, säger Helène Robson,chefsjurist på Sveriges Ingenjörer.Helène Robson rekommenderar därföralla som åker utomlands för att arbeta på etttids begränsat kontrakt att försöka behålla kontaktenmed sin arbetsplats om det så är via enkollega som kan påminna om ens existens ellerkanske genom akademikerklubben.– Det är mycket begärt att en chef somaldrig har träffat dig ska ha dig i åtanke vidverksamhets planeringen, säger hon.Men det är inte bara återkomsten sombehöver planeras. På stora företag finns oftainarbetade rutiner för vad utlandsmedarbetarebehöver för support. Trots det måste du själv taen funderare på om villkoren du erbjuds täckerde extra kostnader du kanske får för skolgång,dubbelt boende, sjukförsäkringar med mera.– Sveriges Ingenjörer kan hjälpa till med attgranska avtal men om det till exempel är så attschweizisk lag ska gälla kan vi inte hjälpa tillmed det, säger Helène Robson. Att byta land harstora effekter på vad som gäller om du till exempelskulle behöva vara föräldraledig, vilkenskatt du få och mycket annat. Man ska absolutvara noggrann.Och om ens tjänst har försvunnit och arbetsgivarenmenar att det har blivit arbetsbrist dendag man står där med sina resväskor och vill hatillbaka jobbet i Sverige, vad gör man då?– Då kontaktar man sin lokala klubb ellerförbundet för att få förhandlingshjälp, sägerHelène Robson.Jenny Grensman88 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 201489

Guiden jobba utomlandsjobba utomlands GuidenKända märkenlockar mestMan skulle ju kunna troatt globaliseringen hadegjort oss mer sugna påatt arbeta för mindrekända utländska bolag.Men så är det inte.När 200 000 teknologer iv ärlden fick frågan från Universumvar det idel välkändaarbetsgivare som stod påönskelistan. Europa, USA,Tyskland, Holland och Japansamsades på tio-i-topp-listan.1. Google (0)2. Microsoft (+1)3. IBM (-1)4. Apple (+4)5. BMW Group (-1)6. GE (0)7. Intel (-2)8. Siemens (-1)9. Sony (0)10. Shell (+1)36. Ikea (-1)49. Volvo (-6)Går man till affärsnätverketLinkedIn blir listan över världenspopuläraste arbetsgivarerätt lik Universums. Kalifornientoppar med Google och Applemen sedan följer brittiskaProcter & Gamble följt avMicrosoft, Facebook, Amazon,Pepsi Cola, och Shell.Den amerikanska dominansenbefästs ytterligare i organisationenGreat Place to Worksranking där Google toppar följtav SAS Institute, NetApp ochMicrosoft. Bland icke-amerikanskaföretag märks Hilti,Telefonica och Novartis. GreatPlaces to Work baserar sinalistor på olika undersökningarsom vad arbetsgivaren erbjuderde anställda, men även på enmedarbetarenkät. Deltagandeföretag måste ha minst 5 000anställda och vara verksamt iflera länder.Jenny Grensmankontakt. Kan du vara kontaktperson utomlands förden som behöver mer information om landet? Hör avdig till Jonna Lahdensuo på Sveriges Ingenjörer.Ingenjörsnät. Med snart 140 000 medlemmar harS veriges Ingenjörer en rejäl kunskapsbank att ösa ur vadgälle r utlandserfarenhet. Bli ambassadör!Vid årsskiftet tog Jonna Lahdensuoöver som förbundets verksamhetsutvecklareför bland annatförmåner mot utlandsmedlemmar. En av deförsta sakerna på hennes ”att-göra-lista” äratt mejla de över 200 ambassadörer somförbundet har runt om i världen.– Det är väldigt värdefullt med de härkontaktpersonerna för medlemmar somär på väg ut och vill har mer kunskap omlandet och kulturen de ska till, säger JonnaLahdensuo. Det blir verkligen ett nätverk.Vi vill gärna ha fler ingenjörer i utlandetsom tycker att det skulle vara roligt atthjälpa andra medlemmar, så hör av er!En annan bra service är att den somtar ett jobb i något nordiskt land kan fågästmedlemskap i det landets fackligaKonkurrera med språketEnligt en EU-finansierad undersökningpublicerad i mars 2013 är kunskaperi främmande språk numer helt nödvändigaför europeiska företag. Språkkunskapernaär viktiga i kontakten medkunderna men också när det gäller att skapatillit till strategiska partners i affärerna.organisation för ingenjörer. SverigesIngenjörer har sådana avtal med organisationeri samtliga länder i Skandinavienvilket bland annat innebär att du kan fåförhandlingshjälp och rättshjälp om duskulle behöva det.Det är inte bara nordiska fackförbundsom erbjuder hjälp även om det är denmest formaliserade. Flera internationellafackliga organisationer som SverigesIngenjörer är medlemmar i erbjuderstöd till utlandsanställda. Du hittar demgenom att logga in på Sveriges Ingenjörershemsida och gå in under medlemskap/medlem utomlands. Där finns också en delinformation om löneläget i några länderoch checklistor vad gäller avtal.Jenny GrensmanUndersökningen visar att språkkunskaperökar anställningsbarheten men att de flestaeuropeiska företag inte har någon strategiför språk som ett viktigt verktyg i utvecklingenav verksamheten.Källa: Celan – Language Strategies forCompetitiveness and Employabilityfoto: jenny grensmanAllt fler jobbarutomlandsFörutom att vara ett äventyr kan det också vara ett stegi karriären att jobba utomlands. Lönen är ofta bra, oftaockså kombinerad med lägre skatt. Men färre jobbarsom specialister.Antalet svenskar som jobbarutomlands ökar. Det avspeglar sigi den undersökning som SverigesI ngenjörer genomför vartannat år blandsina med lemmar som jobbar utomlands.Från 2007 har antalet svarande vuxit från561 till 834 år 2013.Norge, med 205 svenskar, är populärast.Danmark kommer tvåa med 109. Därefterföljer USA med 78 och Kina med 75.Kvinnornas andel av de utlandsanställdaligger kvar på runt en femtedel. De störstakategorierna är IT, Off-shore/oljeutvinning,forskning, telekom och verkstadsindustri.En trend är att färre åker som uttalad specialist.2007 och 2009 angav närmare 39procent att de arbetade som specialister.2011 och 2013 är det bara 31 respektive 32procent som säger sig vara specialister.Svenska ingenjörer som jobbar utomlandshar generellt sett höga löner. 61 procentav de utlandsanställda ingenjörernasvarar att de tjänar motsvarande 52 000kronor i månaden eller mer. Den störstagruppen på 30 procent ligger i mittenpå intervallet 52 000–70 000 kronor imånaden.Andelen specialister bland utlandsanställdahar sjunkit, men är ändå fortsatt hög.40%30%20%10%0%Samtidigt som de utlandsanställdaingenjörerna tjänar något mer, betalar degenerellt också mindre i skatt. Ungefär tvåtredjedelar, 68 procent, anger att de betalarmindre än 40 procent i skatt totalt.Ungefär hälften, 47 procent av de tillfrågadei undersökningen, upplever att dehar samma levnadsstandard i arbetslandetsom hemma i Sverige. En tredjedel, 34 procent,svarar att levnadsstandarden är högre.Förmånerna i jobben varierar. Nästannio av tio av dem som jobbar utomlandshar 4–6 veckors semester, drygt hälften harSå ser lönerna för utlandsanställda ingenjörer ut.30%25%20%15%10%5%0%16 0002007 2009 2011 2013Källa: Sveriges Ingenjörer90 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 201491

Guiden jobba utomlandsVåga antanya utmaningar!”När Lisa Friel åkte till England tänkte hon sig magisterstudiersom påbyggnad på sin maskiningenjörsexamen och kanskearbete ett år, för att sedan återvända. Men drygt åtta år senareär hon kvar.Från mål till merit.Ansök senast den 2 mars.Vi är något så annorlunda som ett svensktkonsultbolag som tror på människans förmågaatt utföra underverk. Vi tar oss an våra projektmed inspiration, innovationsförmåga och storenergi.År 2005 reste Halmstadbon Lisa Friel till Englandför att ta magisterexamen vid universitetet iLough borough. JC Metalworks, ett företag somdesignar och framställer butiksinredningar, erbjöd hennedesignerjobb efter utbildningen. I dag är hon chef medövergripande ansvar på företaget.Hon upptäckte tidigt i jobbet att det är viktigt att kunnadelegera och att kunna kommunicera.– Jag vill ha täta kontakter och lyssna på allas synpunkter.Det har jag också fått mycket uppskattningför. Vi ska rekrytera på det nya året och detinnebär utmaningar att hitta rätt person tillrätt plats och att stödja dem i sin yrkesroll.Lisa har upptäckt en del skillnadermellan Sverige och England.– Jag tror att England är mer hierarkiskt. Industrin ärväldigt chefsorienterad och självstyrande grupper ärganska ovanligt.En annan skillnad är synen på möten.– I Sverige tillbringar vi gärna tid i möten, kanske tilloch med möten om mötet.Vi är inte lika direkta när det gäller beslut. I England ärdet mer rakt på sak och alla försöker tillbringa så lite tidsom möjligt i möten.Lisa ångrar inte en sekund att hon svarade ja till attvara ledare för ett 60-tal anställda.– Våga anta utmaningarna! Jag trodde aldrig attledarskap kunde vara så intressant.carina wahlstedt jansonAÖVår verksamhet har tre kärnerbjudanden:Management Consulting, Enterprise Consultingoch Digital Consulting. Oavsett vadkunderna behöver så är vår filosofi enkel - junärmare vi jobbar varandra, desto bättre kanvi förstå deras problem. Tillsammans väljer virätt riktning och gör rätt förändringar, pårätt sätt. Från startsnöret ända fram tillmållinjen skapar vi relationer och resultatsom består. På riktigt.Nu söker vi Sveriges vassaste studenter tillvårt traineeprogram. Läs mer och skicka dinansökan på www.connecta.se/trainee.Här kryper Sara ochförbättrar samhälletsresursutnyttjande.lisa frielBakgrund: Maskiningenjörsexamen,Högskolan iHalmstad och magisterexamenfrån Loughboroughsuniversitet.Arbetar som: Chef för JCMetalworks i Loughborough.Största utmaningen i jobbet:Att hitta rätt person tillrätt plats och hålla kvar enbra teamkänsla i en tid dåföretaget växer.Största utmaningen privat:Att jag och Ross ska hitta enbra balans i våra arbeten föratt få tiden att räcka till lillesonen Isaac, 1 år.foto:Jenny leymanI våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andraenergikällor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till attsamhällets resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi isvenska hushåll och företag. Det kan vi tacka våra driftteknikerserfarenhet och skarpa sinnen för.Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk?Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.Your energy shapes the future.92 ingenjören 1 • 2014

ZOOMfruktjuicegrönakaffebönorFlummet anfaller. På 1960-talet kom den modernagrund skolan. Under de följande 40 åren avskaffas betygeni upp förande och ordning, skolan kommunaliseras, det friaskolvalet införs och friskolor blir tillåtna.Folkbildning.1842 kom folkskolan.Varje socken skulleha en skola medgodkänd lärare. Bralärare var svårfunnaoch bönderna villehellre ha barnenhemma på fälten.De som hade detgott ställt anställdeprivatlärare. 1882blev det sexårigobligatorisk skolgång.184216861960rundgangLära för livetSäkert som amen i kyrkan kommer signalerom att svensk utbildning är i kris. MedanSydkorea och Finland går från klarhettill klarhet larmar alla från grundskolantill universitetet om elever som inte kankoncentrera sig, som inte kan läsa, skrivaeller räkna. Utbildning är inte längre vadden har varit. Eller är det kanske det den är?Folkbildning 2.0? Efter att en öppen introduktionskurs omAritficiell intelligens från Stanford året 2011 nått 160 000anmälningar döpte New York Times nästa år till Year of theMassive Open Online Courses och MOOC-fenomenet till”The Ivy League of the Masses”.201120202013Lutande tornet.I OECD:s återkommandemätning avskolelevers kunskapi läsförståelse,naturvetenskap,problemläsningoch matematik lågSverige nu undermedel. Privatlärarnagjordesitt återintågnär medvetnaoch välbeställdaföräldrar märkteatt telningarna intehängde med.foto: jenny grensman (skylt), wikimedia commons (luther, torn), ERIC CABANIS/tt (jobs)En högre makt. Kyrkolagen 1686 ålägger kyrkanatt lära oss att läsa. Genom husförhören kontrollerarsedan prästen att församlingens medlemmar ärläskunniga. På 1700-talet var vi världsbäst på att läsa. Vitsen medatt skriva förstod ingen så det kunde vi inte.En högre makt. Alla svenskar mellan 7 och 75 år är ständigtuppkopplade mot molnet. Undervisningen bestårav Massive Open Online Courses. Examenshögtidenär en återutsändning av Steve Jobs berömda Stanfordföreläsningmed föreläsaren själv i form av ett hologram.ÖverkursCARING IS FRUITFULOJIDRINKS.comBra frukt är nyttig som den är, därför innehåller Oji inga konstigheter. Bara naturligaingredienser som är bra för kroppen och gröna kaffebönor som ger ett snällt lyft precisnär du behöver det. Oji finns i fyra goda smaker, alla med sin egen hälsoprofil så du kanhitta den som passar dig bäst.Återvinning är hett– inte bara om manenergiåtervinnerutan även närman tar till varamaterialen. Grävdär du står kan varaframtidens melodi.Soptippar, deponier ochmarken under städernaskulle kunna vara framtidensgruvor. Två forskare i Linköpingvisar hur vi skulle kunna återvinnamycket av avfall och gammal infrastruktur– ledningar och rör. Om niinte vill vänta i två år på doktorsavhandlingenfinns licentiatsavhandlingen” Why don’t wemine the landfills” på nätet.Junkyard Planet: Travels in theBillion-Dollar Trash Trade avAdam Minter, (Bloomsbury), handlarom hur Kina fyller containerfartygentill USA medvaror och sedan lastarsamma fartyg medskrot och skräp påtillbakaresan. Västsskräp blir nya prylar iKina. Robert Falck, VDför ett avfallsföretag och författaretill Smarta sopor (Ekerlids)berättarhur svensk sophantering på senareår allt mer kommit handla om attelda upp avfallet där manistället borde återvinnamaterial.Jenny GrensmanLänkar på Ingenjoren.seunder magasinet/extramaterial.ingenjören 1 • 201495

patentetspamKälla (samtliga): Improbable researchspamMaten är laddadÄr elektricitet framtidens spännande krydda i mat lagning?Forskare på flera håll i världen testar hur el kanlyfta smakerna. Kan vi vänta oss nya smakchocker?nr 23881”Föreliggande uppfinning afser en framdrifningsanordningför velocipeder, automobiler och andrafordon, vid hvilken driforganet består af en kringtvänne hjul lagd kedja eller dylikt.”Uppfinnare: C. H. Johansson från Stockholm.År: 1907Idén:En ny teknik för att driva fram fordon på snö. Två bakhjul drivs framåt av en kedja och fordonet styrsframtill av en med. Den här ur-snöskotern var långt före sin tid och tillverkades aldrig för försäljning.Vad hände sedan?Den första snöskotern byggdes för hand 1923 av Carl Eliason från Wisconsin som fick patent på den fyraår senare. På 1930-talet tillbringade verkstadsmekanikern Joseph-Armand Bombardier från Valcourt iKanada många timmar av sin lediga tid i verkstaden med sina idéer om fordon som smidigt kunde ta sigfram på snö och is. 1937 fick han ett patent på en framdrivningsmetod med gummiklädda tandade hjul.Företaget Bombardier grundades 1942. När modellen Ski-Doo kom 1959 föddes den moderna snöskotern.källa: patent- och registreringsverketfoto: anna simonssonDet hängerpå håretKänner du till någon forskaresom brukar få smickrande kommentarerför sitt långa, svallandehår? Då kan du nominera den hårfagreforskaren till LFHCfS, The LuxuriantFlowing Hair Club for Scientists. Klubbengrundades i januari 2010 och i majsamma år startade systerklubben TheLuxuriant Facial Hair Club för de mestimponerande skäggen.Järnvägarsmånga getterDet första försöket att smaka på elektricitet gjordes redan imitten av 1700-talet av Johann Georg Sulzer, en schweiziskprofessor i matematik, som också ägnade sig åt olika försökmed elektricitet. 1752 satte Sulzer (av oklar anledning) tunganmellan två plattor av olika metaller som hade kontakt medvarandra. Resultatet blev bokstavligt talat en chock. Sulzerhade av misstag snubblat över världens första elektrolytiskabatteri och hans tunga slöt kretsen.Salzer beskrev upplevelsen som ”en stickande känsla” ochsmaken på tungan som ”smaken av grön vitriol” (järnsulfat).I dag har forskagrupper vid universitet i flera länder gjortstora framsteg i försök att krydda smakupplevelser med hjälpav elektricitet.Vid Meij universitetet i Tokyo har forskaren HiromiNakamura tillsammans med professor Homei Miyashitautvecklat elektriska ätpinnar som uppges ge mat nya ochspännande smaker. Man har också undersökt en form av”smakkommunikation” genom att två personer får svag strömgenom kroppen och sluter kretsen genom att gå med händernaoch samtidigt dricka från en speciellt utformad elektriskmugg. Forskarteamet säger att syftet med försöket är att upptäckasmaker som vi tidigare inte har kunnat uppfatta.Ett nytt brittiskt järnvägsprojekt riskerar livet på 6 000getter. Enligt uråldrig brittisk lag ska alla underlag till parlamentsbesluti Storbritannien skrivas ut på pergament,vanligtvis av getskinn, i två examplar. Bloggaren IanVisit har försökt räkna ut hur många A4-sidor som kanutvinnas från ett getskinn men bara hittat uppgifterom fårskinn. Han meddelar att det krävs 6 000 får föratt kunna få fram de 49 814 A4-sidor som underlaget tilljärnvägsprojektet omfattar. Det är det längsta som parlamentetnågon har fått.foto: wikimedia commons96 ingenjören 1 • 2014ingenjören 1 • 201497

erglinsillustration: berglinsnästa nummerutkommer den 25 april 2014När vi väntade barn 2005 fickjag ett slags kreativ kick. Jagbyggde ihop en första prototyp avskärmen i A4-papper och hängde fråntaket. Det fungerade ganska bra påen gång som idé.”John Nilsson, uppfinnare och entreprenör,om hur han tog första steget mot spelskärmen JDome.Bitcoin i all ära men även vanliga pengar ärju mer eller mindre virtuella nu för tiden.Bankerna säger att säkerheten funkar menär det verkligen sant?Med allt färre tryckta tidningar står skogsindustrininför stora utmaningar. Kanske ärdet hos miljömedvetna modelejon somlösningen finns.SPELAS 13 MARS-13 APRIL98 ingenjören 1 • 2014

We are now looking forEngineers to our factory in LjungbyWorking with Electrolux gives people an opportunity to shapetheir career in a global environment.Electrolux Professional is a leading supplier ofcomplete solutions for both professional kitchensand laundries. We use a highly developed globalservice network to ensure maintenance and serviceaccount, which represent an important part of ouroperations. To meet our customers’ demands, wemake innovation our top priority and invest 3 % ofour product sales in product development. ElectroluxProfessional is the only business sector of the Groupoperating for a B2B market.Electrolux encourages employees to seek challengesacross organizational boundaries. As a majorinternational company, we believe moving amongsectors, functions and regions is an important part ofa person’s career development. We have developedan internal system offering global access to all jobopenings within the company, so that our employeescan actively manage their careers by seeking outnew opportunities.■ Software Developer for embeddedcontrol systems■ Software Developer (Delphi programming)■ Project manager (mechanical)■ Developer mechanical■ Advanced development engineer(Thermo dynamics)For more information please visit our websitewww.electrolux.com/careersPlease send you application toansokan@electrolux.seOur values – Passion for Innovation, CustomerObsession and Drive for Results are guiding how we work,because Electrolux is a company thinking of you.Electrolux is a global leader in household appliances and appliances for professional use, sellingmore than 50 million products to customers in more than 150 markets every year. Thecompany focuses on innovative products that are thoughtfully designed, based onextensive consumer insight, to meet the real needs of consumers and professionals.Electrolux products include refrigerators, dishwashers, washingmachines, vacuum cleaners, cookers and air-conditioners sold underesteemed brands such as Electrolux, AEG, Eureka and Frigidaire.