Ing-1-14_low

foto: REX/Erbe/Pooleyfoto: istockphotoE. coli. Varjegram i människansavföring innehålleruppemottio biljonerE. colibakterier.De förökar sigsnabbt. Någraenstaka bakterierkan bli fleramiljarder på baranågra dygn.för att gynnabakteriermed resistens?Det är intebara fördelar fören bakterie att haextra gener som gerresistens mot antibiotika.Varje plasmid innebär ett ökatmaskineri inuti bakterien, och liteförenklat kan man säga att det kostari form av ökad energiförbrukning på cirka fyraprocent. Så när antibiotikan i bakteriernas miljöminskar tillräckligt mycket, borde också bakteriernasresistens minska.– Men så enkelt är det tyvärr inte, säger ErikGullberg. Dels anpassar sig bakterierna efter etttag, så att resistensgenerna kostar något mindre.Dels sitter ofta alla resistensgenerna tätt ihop påsamma plasmid. Så även om ett antibiotikum ibakteriens livsmiljö försvinner, finns det ofta kvarlåga nivåer av andra antibiotika, och så länge bakteriernatjänar på att behålla en gen för resistens,behåller de allihop.Ett stort problem är att att vi människor äterantibiotika för ofta. Men majoriteten av all antibiotikaanvänds fortfarande till annat än att botasjukdomar. Det läggs i djurfoder och används föratt bespruta fruktodlingar. De bakterier som finnsi stallen och i odlingarna utsätts för stora doserantibiotika och utvecklar snabbtbakterierna attackerarsista försvarslinjenKlebsiella är en av flera bakterierartersom förvärvar alltmerresistens mot karbapenemerna,läkarnas sista försvarslinje motantibiotikaresistens.Procent karbapenemresistens i Europa.10%0%20092010resistens.Bakterier och mögelsvamparanvänder olika sorters antibiotikai sin ständiga kemiska krigföringmot varandra i kampenför till varon. Men människansom fattande användning av antibiotikahar förändrat spelplanen.– När vi använder antibiotikai sådan enorm skala som vi gör,skapar vi det största evolutionäraexperimentet någonsin imänniskans historia, säger ErikGullberg.Läkarna för en allt mer ojämnkamp mot de multiresistentabakterierna. Cirka 25 000 människordör varje år i EU på grundav infektioner av resistenta bakterier.Siffrorna för USA är i sammastorleksordning.Det är svårt att gradera farligheteni dagens situation. Hela sjukhussystemet byggerpå att man kan bota infektioner med antibiotika.Om antibiotikan som vapen mot invaderandebakterier går förlorad, måste också en stor del avden icke-akuta sjuk vården läggas i malpåse. Detblir inga höftledsoperationer, implantat eller andraplanerade operationer.ECDC, Europeiskt Centrum för förebyggandeoch kontroll av sjukdomar, bevakar utbredningenav resistenta bakterier över kontinenten. Stafylokockerav typen MRSA minskar faktiskt något,sett över hela Europa. Ungefär en femtedel av allatestade stafylokocker är multiresistenta. Östraoch södra Europa ligger generellt värst till. Snabbastökar just E. coli och Klebsiella med ESBL.I Grekland och Bulgarien är över 70 procent av allatestade Klebsiellabakterier multiresistenta.I Grekland är över 60 procent av Klebsiellabakteriernadessutom resistenta mot karba penemer,läkarnas sista återstående antibiotika motden typen av resistens. I sådana fall återstår oftaför läkarna att ge patienterna en cocktail av fleramycket dyra antibiotika. Patienterna får då genomlidadiverse biverkningar och i princip hoppas pådet bästa.Även resistent tuberkulos ökar. Världs hälsoorganisa tionen WHO bedömer dessutom attungefär 630 000 av världens 12 miljoner tuberkulossjuka har en multiresistent variant.Sverige är ett av de få länder där läkarna skriverut allt mindre antibiotika. Det har bidragit tillatt Sverige är förhållandevis2011 2012lindrigt drabbat. Men resistensenhittar hit också. Ungefärvar tredje turist som kommerhem från Grekland har med sigmulti resistenta bakterier. Deflesta blir inte sjuka, men bidrarändå till att sprida resistensen.Från 2002 till 2012 ökadeantalet fall med multiresistentastafylokocker i Sverige från1 000 till 2 000. Antalet ESBLfallunder samma tid ökade från2 000 till 7 000.På Medicinska Riks stämmani slutet av 2013 diskuterade manom läkare i vissa situationer kanskeborde avstå från att skrivaut antibiotika till patienten,trots att det vore till patientensnackdel. Kanske måste manbörja spara antibiotikan till deextra svaga eller smitt känsligasom verkligen behöver den. Otto Cars, Sverigeskanske mest kända expert på problematiken kringantibiotika gav uttryck för en djup oro. ”Det finns enbottenlös okunskap ute i världen om de här problemen”,sade han. Han exemplifierade med bilder frånMexiko där man säljer antibiotika till reapris. Mankan också jämföra användningen per capita i olikaländer. I Sverige äter vi cirka sju gram antibiotikaper person och år. I Kina äter man i genomsnitt 138gram per person och år.I en rapport hösten 2013 efterlyste en internationellexpertgrupp ett världsomspännandeöver vaknings system som slår larm när ny resistensbörjar spridas och globala förbud mot receptfriförsäljning av antibiotika.Dame Sally Davies, professor i medicin ochrådgivare till den brittiska regeringen i hälsofrågor,har beskrivit den växande resistensen som en tidsinställdbomb. Hon säger att bristen på fungerandeantibiotika är lika farlig som terrorismen och denglobala uppvärmningen.Ett modernt sjukhus utgör ett väldigt specielltekosystem som starkt gynnar antibiotikaresistentabakterier. Ungefär en tredjedel av alla patienter somär inlagda står på någon form av antibiotika. På enintensivvårdsavdelning är det närmare 90 procent.Vid utbrottet i Uppsala 2005 hann de motståndskraftigabakterierna sprida sig till över tvåhundrapatienter eftersom få åtgärder sattes in tidigt. Ävenom bara ungefär var tredje insjuknade, spred ävende friska patienterna smittan vidare.De drabbade patienterna var i alla åldrar mellanfyra och hundra år. De flesta var äldre människorsom behövde mycket omvårdnad vilket gav bakteriernamånga chanser att sprida sig. På en av dehårdast drabbade avdelningarna låg gamla förvirrademän och kvinnor som oavsiktligt spred smittannär de av misstag gick och lade sig i grannarnassängar.Andra halvåret 2006 var utbrottets kanske värstaskede. Som mest var 45 patienter sjuka samtidigt.Då var samtidigt ett nittiotal patienter smittadeutan att vara sjuka.Det var först under hösten 2006 som sjuk husetbörjade vidta kraftfulla åtgärder. Då hade dehygienansvariga läkarna börjat spåra alla smittvägarför att visa ledningen hur patienterna hadesmittats av varandra och av personalen på grund avbristande hygien.Bakterierna i Uppsala var resistenta mot fleraantibiotika, både penicillin och cefalosporiner. Menläkarna hade ett vapen kvar, karbapenemerna. Detfinns bakterier som är resistenta även mot dem,men den här bakterien var inte fullt så motståndskraftig.Karbapenemerna slår mot flera sortersbakterier och ger ganska lindriga bieffekter.Men en antibiotikakur tar flera dagar. Det finnsnågra grupper av patienter som är extra känsligaför bakterieinfektioner. Det är för tidigt födda barn,cancersjuka, och de som har genomgått en organtransplantation.De tidigt födda har inte hunnitfå något immunförsvar, cancersjuka förlorar sittimmunförsvar i strålbehandlingen, och transplantationspatienternaäter mediciner just för attsänka immunförsvaret så att kroppen inte ska stötabort det nya organet. De är så gott som försvarslösamot infektioner. Vissa av de särskilt känsligaavdelningarna klarade sig helt. Men en patientsom var svårt sjuk och hade nedsatt immunförsvarblev smittad. Det gick så fort att läkarna inte hannmed. Bakterierna spred sig ohämmat i kroppen ochpatienten dog.Det är svårt att utveckla ny antibiotika. Det tarungefär tio år att tillverka ett nytt antibiotikumoch det kostar flera miljarderkronor. De antibiotika som finns i dagutgörs dessutom i stor utsträckningav de mediciner som var förhållandevisenkla att tillverka.Men varje generationav nya antibiotika blirsvårare att tillverka, ochdärför också dyrare,vilket i sin tur gör detsvårare för läkemedelsbolagen attfå någon lönsamheti tillverkningen.Antibiotika hardessutom begränsadlivstid. Genast närdet kommer ut påmarknaden börjarbakterierna att vänjasig, och efter ett antalår är resistensen såstor att det behövs en nymedicin igen.De här problemen ärinte nya. I ett försök atthitta en effektivare metod attutveckla nya antibiotika, övergickläkemedels bolagen i stort sett från attta fram naturligt förekommande ämnentill att försöka konstruera dem själva i laboratoriet.Tanken var att läsa bakteriernas DNA, hittaStafylokocker.Bakterien finnspå huden ochpå slemhinnor.Vissa stammar avstafylokocker harutvecklat resistensmot ett flertalantibiotika. Dekallas då MRSA.34 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 2014 35