Ing-1-14_low

nder julen 2004 kom en man in med ambulans till Akademiska sjukhuseti Uppsala. Han hade tidigare vårdats utomlands men hade blivit sämreefter hemkomsten till Sverige. Det var ont om personal under lovet ochavdelningen var överbelagd. Det stod sängar även i korridorerna. Mannenhamnade på ett rum med tre andra patienter.Mannen var infekterad av Klebsiella pneumoniae, en bakterie som kange blodiga diarréer hos människor med nedsatt immunförsvar. De flestabakterier är fortfarande känsliga för penicillin. Men inom nästan varjebakteriart finns det vissa stammar som har utvecklat resistens mot vissaantibiotika. Just de här bakterierna var multiresistenta. De tillhörde enstam som överlever nästan alla sorters antibiotika. Nästan alla.Exakt hur bakterier sprids är ofta svårt att säga, men man kan tänkasig att en undersköterska eller sjuksköterska som tar hand om en patientfår bakterier på sina händer och sin arbetsdräkt. När någon ur sjukhuspersonalenfår bakterier på händerna och inte hinner sprita dem, spridsbakterierna snabbt via sängkarmar, fjärrkontroller och dörrhandtag.Klebsiellabakterier överlever en tid på ytor i omgivningen. När en annanpatient senare ber om hjälp kommer kanske en annan sköterska, tar idörrhandtaget och går fram till patienten för att hjälpa till med mateneller ordna en bättre liggställning. Bakterierna från handtaget gnids nuav från sköterskans hand mot patientens, och plötsligt har nästa patientblivit smittad.2004 var Sverige inte särskilt drabbat av resistenta bakterier. Problemetvar välkänt rent teoretiskt, men man var så ovan vid fenomenet, att närsjukhuslaboratoriet meddelade att de hade en patient med multiresistentKlebsiella, vidtogs inga särskilda åtgärder.Det dröjde nästan ett halvår, till maj 2005, innan en till patient medsamma bakterier upptäcktes. Men då hade i själva verket redan etttrettiotal patienter hunnit smittas. Under sommaren blev det på nyttpersonalbrist, så när de hygienansvariga läkarna ville skärpa rutinerna förhandhygienen bland personalen, blev svaret från sjukhusledningen lamt.Inget hände.I dag, åtta år senare, har förekomsten av resistens i Sverige ökat dramatiskt.Flera svenska sjukhus har haft utbrott av resistenta bakterier desenaste tre åren. Sundsvall, Jönköping, Solna, Gävle, Linköping, Örebrooch Göteborg är några.Sverige hör ändå till de lindrigt drabbade länderna. Läget är betydligtvärre nästan överallt i världen. De resistenta bakterierna är svåraatt bekämpa. De vanliga, billiga antibiotikakurerna biter inte alls, ochläkarna måste ta till starkare mediciner som är både dyrare och som oftager svåra biverkningar. Hos patienter med nedsatt immunförsvar kansjukdomsförloppet dessutom gå mycket fort, och försvagade patienterriskerar att dö medan man odlar bakterierna för att se vilken antibiotikaman ska sätta in.Utbrottet på Akademiska sjukhuset i Uppsala var ett av de första iSverige. Därför reagerade sjukhusledningen inte i tid. Man förstod intefaran fullt ut: att en multiresistent bakterie hotade att döda sjukhusetspatienter.Erik Gullberg är civilingenjör och forskar påantibiotikaresistens vid Biomedicinskt centrumi Uppsala. Han forskar inte fram nya antibiotika,utan undersöker hur antibiotikaresistens uppståroch hur det förstärks.– För att kunna försvara oss mot resistenta bakteriermåste vi också förstå hur de fungerar och hurresistensen uppkommer och sprids, säger han.Bakterier muterar och förökar sig snabbt.En bakterie härd på några miljarder bakterierinnehåller spontant flera enstaka celler som ståremot antibiotika bättre än andra. När en människaäter en antibiotikakur överlever ofta någraav de starkaste. Överlevarna förökar sig sedani sin tur. Men bakterier bedriver också ett slagsbyteshandel med intilliggande bakterier. De tarupp egen skaper från varandra, även från bakterierav andra arter.Handelsvaran kallas plasmider, små ringformadeDNA-strängar som har nyttiga bonusgener för bakterien.Om en bakterie får en plasmid som tillverkarenzymer som bryter ner antibiotikamolekyler blirbakterien resistent mot medicinen. Plasmider medresistens har funnits i naturen i årmiljoner. Mende sjukdomsframkallande bakterierna hade inteden sortens gener i sina plasmider innan vi börjademassproducera antibiotika.– Det vanligaste sättet för en bakterie att förvärvaresistens är att den får den som ett färdigt paketfrån en annan bakterie, med hjälp av plasmider,säger Erik Gullberg.Erik Gullberg studerar just den plasmid somKlebsiellabakterierna i utbrottet i Uppsalahade. Den tillverkar ett enzym som heter ESBL,extended-spectrum beta-lactamase. Det är ett av demest omtalade problemen med antibiotikaresistensi dag.En annan känd bakterie med multiresistens ärstafylokocker som har muterat över tid och somockså tål alla sorters penicillin och även andraantibiotika. Det är en egen art och kallas MRSA,methicillin resistant Stafylococcus aureus. Stafylokockerfinns alltid på huden och kan infektera såroch brännskador.Erik Gullberg studerar vad som händer närbakterier utsätts för låga nivåer av antibiotika, somtill exempel i utsläppsvattnet från ett sjukhus. Hurmycket antibiotika krävs det i bakteriernas miljöNär vi använderantibiotika i sådanenorm skala somvi gör, skapar vi detstörsta evolutionäraexperimentet någonsini människans historia.”Erik Gullberg32 ingenjören 4 • 2013ingenjören 1 • 2014 33