Ing-1-14_low

RETRO. Malmös krisstämpel har definitivtförsvunnit men det tog 20 år att vändaskutan. Att försöka hålla liv i gamlastrukturer lönar sig för det mesta inte.Vi satsar väldigt mycket på att bygga vårt internationellanätverk på ett sätt som är svårt för enskildasmåbolag. Vi arbetar på lång sikt med att förbättraför företagen och vi försöker också att nå dem sominte redan finns i inkubatorer och science parks.Mycket av det som gör regioner eller branscherframgångsrika är resultatet av långa processer överkanske tjugo år – arbetet går inte att räkna hemunder en mandatperiod.Efter dagens alla möten sätter Helena Wiedlingsig på tåget mot Lund igen. Under hösten har detvarit mycket resande, ibland så mycket att hon barahar hunnit hem för att packa om sin väska och gesig iväg igen. ”Helena has travelled 217 757 kilometersand visited 27 locations” står det i uppdateringenom Cluster 55°:s medarbetare på hemsidan.Helena älskar att resa.– Ja verkligen, säger hon. Jag har alltid käntmig lite rotlös, att jag inte hör hemma någonstansmen samtidigt lite att ”wherever I lay my hat is myhome” Det är en frihet i det, ett ständigt sug efternästa steg. Men strax innan jul började jag kännaatt jag trivs väldigt bra i Lund. Det är skönt att detinte händer så mycket och att det inte är någotstörre projekt att gå ut och fixa saker där. Det är nogförst gången jag känner mig hemma någonstans.Samtidigt älskar jag resor och har många av minavänner utomlands.– Jag är väldigt social och tycker mycket om attjobba men jag är också bra på att koppla av. Iblandsäger människor till mig att ditt liv verkar så fantastiskt.Det är det inte alltid, men jag har lärt mig attse det som är bra och ta de möjligheter som finns.Jag säger hellre ja än nej om jag får frågan att göranågot eller ta mig an ett jobb. Man vet ju aldrig hurmorgondagen ser ut, möjligheten kanske inte kommertillbaka.Den inställningen kommer inte bara ur en positivgrundsyn. På våren första året som Helena läste tillcivilingenjör fick hon veta att hon hade reumatism.Hon hade haft symtom en tid och till slut gick hontill läkare. Det var ett tungt besked för någon somnyss hade fyllt tjugo. Vissa dagar kunde hon inte tasig ur sängen, än mindre hålla en penna. Reumatismdrabbar ju oftast äldre män niskor och utsikterna attleva ett helt liv med den och vad det skulle innebäraför hennes kropp var svåra att hantera.– Medicinerna var mycket starka, som cellgifter,och skulle tas en dag i veckan. Det var inte min bästadag så att säga. Det som hjälpte mig var ett jag komi kontakt med kinesisk medicin, som fungerade förmig, och i dag, Helena knackar i bordet, har jag slutatta medicin och är symtomfri. Jag har till och medsprungit maraton i Washington och i Amsterdam.– Jag lärde mig var att ta vara på det fina i tillvaronför du vet faktiskt aldrig vad som händer. När jagvar sjuk kunde jag till exempel bara gå i foträta skorså nu går jag så i högklackat så ofta som möjligt. Jagälskar det och mina skor får gärna vara hur obekvämasom helst. Om jag blir tvungen att sluta meddem har jag i alla fall gjort det så mycket jag kunde.– Jag har också lärt mig att inte gräva ner mig idet dåliga när livet inte är bra och att inte ta saker såpersonligt. Om jag är nöjd, harmonisk och till fredsmed mig själv är det lättare att hjälpa andra attockså vara lyckliga. Det har påverkat mig till att blimindre materialistisk och värdera livet på ett heltannat sätt – att inte se mig själv som ett offer. Livetär orättvist men så är det och om man accepterardet så kan man börja agera utifrån de förutsättningarman har.Ett synsätt som faktiskt också går att tillämpapå jobbet med att hjälpa fram nya företag inommobilteknik:– I somras hade vi ett besök från Barcelona somsade till mig att vi skandinaver har så lite problem,allt fungerar ändå på något sätt och det är tryggt här.Hon menade att då kan ju vi lösa andra länders problemoch sätta vår kvalitetsstämpel på det, då vinnerbåde vi och Europa. Vi måste se det som en helhet.– Det som bekymrar mig i mitt jobb med företageni Malmö/Lund är att vi kan få svårt medrekryteringen. Företag uppger redan att de inte hittarde utvecklare de behöver och som det ser ut nuutbildas det alldeles för få. Den positiva vinkeln äratt den som blir ingenjör inom data/IT/elektro i daghar väldigt ljusa framtidsutsikter.48 ingenjören 1 • 2014 ingenjören 1 • 2014 49