Resultat från revision av demoförsök F1317 med lärk ... - Skogforsk

Lars-Göran StenerResultat från revision av demoförsök F1317 med lärk.Sjundekvill.EFTER REVISION HÖSTEN 2006126, L. sibirica, Östteg125, L. sibirica, Dammsjön101, 104, L. kaempferi, Klev90, L. decidua, Hjälmshult128, L. sibirica, Imatra130, L. sibirica,sukaczewii, Ivanov122, L. eurolepis, Holbaek127, L. eurolepis, Maglehem118, 120, L. decidua,Sudeterna123, L. sibirica, SayanbergenLigger utanför kartan!Latitud 51.10, Longitud 95.40

MATERIALFörsök F1317 är ett demonstrationsförsök med olika lärksorter på Södrasfastighet Sjundekvill, Storebro. Försöket (S21F9881317) är upplagt som ettrandomiserat blockförsök med huvudsakligen 3 upprepningar av varje sort.Det innebär att varje sort kan återfinnas i tre parceller i försöket. Varjeparcell har 6x6 plantor med ett förband på 2x2 m. Storleken på parcellernaär således 12x12 m.I södra Sverige används främst hybridlärk (Larix x eurolepis) i skogsplanteringarmen även andra lärkarter kan utgöra alternativ. I försöket ingår de tvåmest använda hybridlärksorterna samt ett urval av japansk -, europeisk - ochsibirisk lärk. Försöket planterades våren 1998 med huvudsakligen ettårigatäckrotsplantor odlade på SkogForsks forskningsstation Ekebo. Sort 130(Larix sukaczewii) inköptes dock från Ramlösa plantskola och sorterna 126och 128 (sibirisk lärk) som var väldigt små efter ett års odling behöllsytterligare ett år i plantskolan innan de planterades ut våren 1999. På grundav stabilitetsproblem stöttades en hel del plantor våren 1999 genom attbinda upp dem till en bambupinne.REVISON OCH ANALYSFörsöket reviderades hösten 2006, d.v.s. efter 9 års tillväxt i fält. Diameterni brh. mättes på samtliga levande träd i varje 6x6 parcell medan höjd ochstamkvalitet registrerades för träden i en inre central parcell om 4x4 träd.I medeltal har 68 % av plantorna överlevt. Det är endast sort 123 (sydligsibirisk lärk med 5 % överlevnad) som skiljer sig signifikant från övrigasorter.Medeltillväxten var bra med en medelhöjd på 63 dm och diameter på 62mm. För höjd motsvarar detta en årlig medeltillväxt på 6 dm som för olikasorter varierade mellan 3-8 dm. Den artvisa jämförelsen visar att såvälhybridlärk som europeisk lärk har signifikant bättre tillväxt än sibirisk lärk.Maglehemslärken tenderar att växa bättre än Holbaek och det är ingasignifikanta skillnader i stamkvalitet dem emellan.KOMMENTARERResultaten visar att det finns japanska och europeiska sorter som har sammahöga tillväxtkapacitet som hybridlärk. En korsning mellan europeisk ochjapansk lärk ger nödvändigtvis inte högproduktiva hybridlärkar.Hybridlärkens egenskaper beror helt på de ingående föräldrasorternasegenskaper. De kloner som ingår i Maglehemsplantagen är fenotypisktutvalda plusträd från bestånd i södra Sverige med troligt skotsk ursprung.Från gamla försök har vi indikationer på att europeisk lärk från Sudeterna(sort 118, 120) och Polen (sort 90) skall vara betydligt bättre. Det kommeratt bli intressant att se resultatet när dylika högproduktiva europeiska ochjapanska lärkar med bra stamkvalitet används för framkorsning av nyahybridfamiljer. Det finns alltså goda förutsättningar för att förbättra dagensskogsodlingsmaterial av lärk. Det är dock inte givet att man skallkoncentrera sig på att ta fram ett genetiskt högvärdigt skogsodlingsmaterialav hybridlärk. Om framtida försöksresultat visar att någon av de rena arternaär väl så bra som hybriderna kan givetvis sådana sorter göras tillgängliga för1Storebro_Lärk.doc

skogsbruket också.Resultaten indikerar att hybridlärk från Maglehem bör föredras i inre ochnorra Götaland framför hybridlärk från Holbaek. Observera dock att dettaendast grundas på resultat från ett försök!Anledningen till att de sibiriska sorterna förutom nr 125 (Damsjön) haft högdödlighet och/eller dålig tillväxt är sannolikt att de inte är anpassade tillklimatet i södra Sverige. Att sort 125 vuxit bra beror troligen på att den inteär en artren sibirisk lärk utan en hybrid mellan sibirisk och japansk lärk.Kiellander som arbetade mycket med olika lärkarter under 1940, 1950 och1960-talen menade att denna hybrid borde ge ett mer högklassigt sågtimmerän L. eurolepis. På grund av en sämre diametertillväxt rekommenderadeKiellander att den endast skulle användas på lokaler i Götaland ochSvealand där L. eurolepis inte var tillräckligt härdig (t.ex. inre Götaland,östra Svealand). Vi har dock mycket begränsad kunskap om denna hybrid.En av Kiellanders slutsatser var att den sibiriska lärkens diametertillväxt ärunderlägsen hybridlärkens varför den inte kan hävda sig i södra Sverige.Visserligen har den generellt bättre stamkvalitet, men för att få ett braekonomiskt utbyte i ett skogsbruk med lärk måste god stamkvalitetkombineras med hög tillväxt. Vad jag känner till finns det idag ingavetenskapliga grunder för att rekommendera sibirisk lärk i Götaland.Däremot kommer vi inom 10-15 år ha tillförlitliga resultat via OweMartinssons (Jämtlands läns Institut för landsbygdsutveckling) nyligenutlagda tester med olika sibiriska lärkprovenienser. Till dess bör vi i förstahand i Götaland använda hybridlärk eller möjligen japansk lärk på mildalokaler där risken för höstfrost är liten. Anledningen till att ren europeisklärk inte bör användas är dess känslighet för lärkkräfta (Lachnelullawillkommi) vilket tydligt framfördes av Kiellander. Sannolikt är det främst imaritima områden där risken är störst för kräftskador. Men så länge vi intevet hur känsliga olika europeiska sorter är för kräfta och hur stor risken förkräftskador är längre in i landet så bör man av försiktighetsskäl inte användaeuropeisk lärk i större skala.Observera att försöken inte har vuxit mer än 9 år så det är för tidigt att dranågra slutgiltiga slutsatser. Resultaten bör dessutom följas upp av ytterligarefälttester och observationer från praktiska planteringar för att få bättreunderlag för rekommendationer.2Storebro_Lärk.doc

Tabell. Sortvisa och artvisa medelvärden efter 9 års tillväxt. Sorter som innehåller samma bokstav inomrespektive egenskap (kolumn "Sign") är inte statistiskt, signifikant åtskilda.Värdena för överlevnad avser det faktiska medelvärdet i % medan övriga egenskaper avser det relativavärdet, d.v.s. i förhållande till försökets medelvärde. Rakhet bedömdes i skala 1-9 där 1 var mycketkrokigt och 9 spikrakt träd. Ett relativt värde över 100 indikerar att sorten eller arten är bättre ängenomsnittet. Sort 123 har endast ingått vid analysen av överlevnad p.g.a. dess dåliga överlevnad.Sort Material ÖverlevnadMv, % SignHöjdMv, % SignDiameterMv, % SignRakhetMv, % SignEuropeisk lärk90 Fröpltg Hjälmshult 82 A 119 AB 120 AB 103 AB118 Plusträd, Sudeterna 87 A 123 A 123 AB 92 AB120 Plusträd, Sudeterna 90 A 121 AB 117 AB 88 BJapansk lärk101 Fröpltg Klev 48 AB 104 AB 116 AB 115 AB104 Fröpltg Klev 63 A 105 AB 116 AB 124 ASibirisk lärk123 Bestånd, s:a Sibirien 5 B125 Fröpltg Damsjön 77 A 103 AB 104 AB 110 AB126 Fröpltg Östteg 63 A 42 C 24 C 97 AB128 Fröpltg Imatra 69 A 43 C 32 C 88 B130 Ivanov (L. sukaczewii) 87 A 97 B 95 B 94 ABHybridlärk122 Fröpltg Holbaek 64 A 96 B 101 B 109 AB127 Fröpltg Maglehem 86 A 121 AB 136 A 105 ABAlla68 100 100 100Medelvärde 68 % 63 dm 62 mm 5.73Storebro_Lärk.doc

STOREBRONS21F9811287 Tall63 5 2 1 41265137114821596161041711334331281232531632126123S21F9881317 Lärk demo45311282190 101 104 120 118 122 125 130 127 123104118126 101 118122S21F9881315 Lärkavk.pr.623130724 25 26 27 28 29 30901228126 127 120 125 122 10111 12 13 14 15 16 17 18 191309123 127 128 120 1252 3 4 5 6 7 8 9101112201023451GrindGrind151413Koordinat (WGS84): 57º 35’ 59.74’’ N, 15º 49’ 56.68’’ E.4Storebro_Lärk.doc