Ladda ner kostnadsfritt som pdf (378 kB) - Skogforsk

SkärmavvecklingUlf Sikström & Dan WesterbergUtifrån den modell för skärmskogsbruk (nedan) som presenterades i Resultat nr 17, 1994,har projektet Skötselmetoder studerat skärmavveckling i tre bestånd och en alternativfällningsmetod i ett bestånd. Resultaten visar att det med dagens skördare går att avvecklaskärmar utan alltför stora skador på föryngringen, förutsatt att skärmen håller mindre än200 m 3 sk/ha och att föryngringen har mer än 6 000 plantor/ha.

Studie av engrepps- och tvågreppsskördare i skärmavvecklingInom projektet Skötselmetoder studeradesskärmavveckling medengrepps- och tvågreppsskördare itre bestånd med riklig föryngring.Bestånden låg i närheten av Avesta(Av.) i Dalarna samt Graninge (Gr.)och Lövsjön (Löv.) i Ångermanland.Markvärdar var Mellanskog,Tabell 1.Resultat från skärmavvecklingsstudien. Engreppsskördare (Av.Egs): Valmet 892 med960 aggregat, kalkylpris 715 kr/G1 5 h; (Gr.Egs, Löv.Egs): Valmet 892 med 955 aggregat.Tvågreppsskördare (Av.Tgs): FMG ÖSA 706/260, kalkylpris 732 kr/G1 5 h;(Gr.Tgs,Löv.Tgs): FMG Timberjack Master 1880, kalkylpris 809 kr/G 15 h.Studieled Av.Egs Av.Tgs Gr.Egs Löv.Egs Löv.TgsPlantbeståndPlantor/ha före avverkn. 25 400 12 100 6 400 25 300 12 300Plantor/ha efter avverkn. * 19 100 9 200 4 800 14 900 8 800Medelhöjd före avverkn., dm 11 12 15 7 11Medelhöjd efter avverkn. * dm 11 13 14 8 9Andel nollytor före avverkn.,radien 1 m, [radien 2 m], % 1, [0] 7, [0] 35, [0] 36, [0] 29, [5]Andel nollytor efter avverkn. *radien 1 m, [radien 2 m], % 13, [3] 21, [3] 44, [8] 53, [17] 41, [5]SkärmbeståndUttagna stammar/ha 180 240 220 170 250Uttagen volym, m 3 fub/ha 130 130 190 190 140Medelvolym/stam, m 3 fub 0,80 0,52 0,87 1,12 0,53MarkstudieNormerad prestation **,(m 3 fub/G 15 h) 15,9 19,5 34,0 32,9 17,0Kostnad***, kr/ m 3 fub 45,0 37,5 21,0 24,6 47,6* Avser endast barrplantor som bedömts utvecklingsbara.** Beräknad vid arbete i typbestånd med medelstam 0.61, 0.98 respektive 0.55 m 3 fubFigur 1.Andel skadade plantor och skadornas fördelning på olika skadegrader efterskärmavveckling med en- (Egs) och tvågreppsskördare (Tgs) i Avesta (Av.),Graninge (Gr.), Lövsjön (Löv.) och medelvärden (Mv.) av de tre försökslokalerna.Lindrigt och måttligt skadade plantor ansågs utvecklingsbara, dock ej allvarligtskadade plantor.Graningeverken Skog & Trä ABsamt Norrskog. Syftet med studienvar att undersöka om det går att avvecklaskärmar utan att orsaka alltförstora skador på föryngringensamt att se om det var någon skillnadi skadenivå mellan maskintyperna.Studierna utfördes i Graninge idecember och i Avesta i mars. Ibägge fallen var snötäcket 2-3 dmoch temperaturen låg på några minusgrader.Skärmen i Lövsjön avveckladesockså i mars vid någraminusgrader men med ett 1-1,5 mporöst snötäcke.Skärmbestånden innehöll mellan170 och 250 stammar per hektarmotsvarande 140 till 230 m 3 sk perhektar. Plantantalet i föryngringenvar 6 400 till 25 400 barrplantor perhektar (tabell 1).Efter skärmavvecklingen kundeingen statistiskt säkerställd skillnadmellan maskintyperna i andel skadorpå föryngringen påvisas. Totaltblev mellan 35 och 65 % av plantornaskadade i någon mån. 20 till45 % bedömdes som ej utvecklingsbara(figur 1). Samtliga beståndhade dock en fullt godtagbar föryngringav barrplantor.Utifrån dessa studier och litteraturuppgifterbedömer vi att en lämpligtidpunkt för skärmavvecklingkan vara när föryngringen har etttillräckligt antal stammar i höjdintervallet1 till 2 m. Avveckling tidigarekan ge stora avgångar pågrund av stor andel ristäckta plantorsamt fysiologiska skador orsakadeav friställningen. Avveckling senareökar risken för topp-, stam- ochgrenbrott, vilket kan sänka plantbeståndetsmedelhöjd och orsakaproduktionsförluster. Möjligen kanförhållanden som extrem frostriskeller hög grundvattennivå tala för ensenare avveckling.SkogForsk, Resultat nr 7, 1996

Alternativ fällningsmetod vid skärmavvecklingSom tidigare nämnts är risken förstambrott större ju högre föryngringenär vid skärmavvecklingen.Därför studerades även en alternativfällningsmetod, så kallad stångstötning,i ett bestånd på MoDo SkogABs marker i trakten av Finspång,Södermanland. Stångstötning innebäratt trädet fälls med toppen förein mot stickvägen. I fällningsögonblicket,när trädet börjar falla, lyfter/knuffar skördaren trädet i fällriktningenmot stickvägen. Trädet landarförst med kronan i stickvägenmedan rotändan hålls fast i skördaraggregatetoch lyfts över föryngringen.Trädet upparbetas sedan i, ellerparallellt med, stickvägen (figur 2).Som förväntat var en stor andelav plantorna i och nära stickvägenskadade och få plantor mellan stickvägarnaskadade efter stångstötning.Att stångstötning koncentrerar denareal som påverkas av avverkningsarbetettill körstråken kan vara enfördel om man planterat under skärmen.Särskilt om man vid planteringenhar de framtida stickvägarnai åtanke. Efter konventionell fällningvar skadorna relativt jämnt fördeladeöver hela plantbeståndet.Stångstötningsmetoden fördeladeskadorna jämnare mellan plantornasolika höjdklasser än konventionellfällning, där andel skadade plantorökade med ökad planthöjd, (figur 3).Däremot visade inte studien pånågon skillnad mellan metoderna itotal skadenivå.Stångstötning medförde i vårstudie något lägre prestation ochdärmed högre kostnad än konventionellfällning. Metoden fällning medstångstötning gav en mer ristäcktstickväg än konventionell fällning,vilket är fördelaktigt på många markermed låg bärighet.Konventionell fällningStångstötningFigur 2.Illustration av konventionell fällning och fällning med stångstötning. Bilderna visar förrespektive metod:1: Fällningsriktning (pilarna).2: Det fällda trädets placering i förhållande till tänkt stickväg.3: Hur trädet upparbetas och virket fördelar sig i förhållande till stickvägen.SkogForsk, Resultat nr 7, 1996

Figur 3Plantornas fördelning på skadegrad iolika höjdklasser efter skärmavvecklingmed konventionell fällning ochfällning genom stångstötning. Antalplantor per höjdklass är angivet påstaplarna. Lindrigt och måttligtskadade plantor ansågs utvecklingsbara,dock ej de allvarligt skadade.DiskussionEn slutsats av skärmavvecklingsstudiernaär att det bör gå bra att avvecklaskärmar på upp emot 150-200 m 3 sk/ha, med antingen en- ellertvågreppsskördare och efterföljandeskotning. Härvid förutsätts dock attföryngringen är relativt tät (>6 000plantor/ha).Skärmar beskrivs ofta utifrånstamantal per hektar. Om man villbedöma risken för skador på föryngringenvid avveckling är beståndetsvolym en bättre bedömningsgrund. Ivåra studier ökade andelen skadadeplantor med volymen i skärmen. Vidare tycktes skärmarna kunna avvecklasi ett steg utan oacceptablaskador på föryngringen. En av försökslokalerna(Graninge), med denstörsta volymen i skärmen och detlägsta plantantalet, låg möjligen pågränsen för avveckling i ett steg.Trots det tjocka snötäcket i Lövsjönblev inte skadorna i plantbeståndetmindre än där avvecklingengjordes vid 2-3 dm snödjup. Snönvar dock mycket lös och det är möjligtatt resultatet blivit ett annat omdet varit hård skare.Final felling of shelterwoodsThe prestanda of single- and double-grip harvesters was studied in final fellingof shelter-woods. 20-45% of the seedlings were severly damaged. There wasno difference between the two machinetypes. It is concluded that removal ofshelter-woods is possible without causing unacceptable damage to theregeneration, if the shelterwoods hold less than 200 m 3 sk and there are morethan 6 000 seedlings per hectare before final felling.Keywords: Cost, damages on regeneration, final felling of shelterwoods,harvester productivity.Avslutningsvis kan det konstaterasatt trots det låga stamantalet perhektar och trots att sikten bitvis varmycket begränsad p.g.a. föryngringen,blev kostnaden för skärmavvecklingungefär densamma somför en genomsnittlig slutavverkning.LitteraturSikström, U. 1995. Mekaniska skadorpå plantor efter skärmavvecklingmed en- och tvågreppsskördare.SkogForsk, Arbetsrapport nr 305,41 s. Uppsala.Sikström, U., Westerberg, D. 1995.Studie av två fällningsmetoder vidskärmavveckling med engreppsskördare- prestation, kostnad, ochskador på föryngringen. SkogForsk,Arbetsrapport nr 306, 36 s. Uppsala.Westerberg, D. 1995. Studie av enochtvågreppsskördare i skärmavveckling.SkogForsk, Arbetsrapportnr 304, 32 s. Uppsala.StiftelsenSkogsbruketsForskningsinstitut SkogForskGlunten751 83 UPPSALATel: 018-18 85 00Fax: 018-18 86 00ISSN: 1103-4173SkogForsk@skogforsk.seÄmnesord: Kostnader, prestationer, skador på föryngringen,skärmar, skärmavveckling.Layout: Gabrielle ScholanderFoto: Dan Westerberg Illustrationer: Anna MarconiRedaktör: Gunilla FrumerieAnsvarig utgivare: Jan FrykTryck: Tryckeri AB Primo, Oskarshamn Upplaga: 3 000 ex. Mar. 1996.Återgivande endast efter skriftlig överenskommelse med SkogForsk.