Läs gratis som pdf - Skogforsk

PLANTaktuelltNr 2 2008Pizzaleverans till hygget? Nej, 35 000 miniplantor, tillräckligt för att beskoga 15 hektar. Foto: Jan NaumburgI detta nummernnnnVårtecken på webbenSundins SkogsplantorProfessor sågar dagensfrötäktsreglerKortnyttPlantskolan har tagit sommarlov– återkommer i höstSeminarium i GarpenbergMiniplantan på väg ut i skogenSmå plantor som har gjort storaframsteg. Ja, intresset för miniplantorbara ökar. De äts mindre av snytbaggen,kräver ingen gödsel och ingainsekticider Och så är de billiga attframställa och plantera.Men det återstår mycket arbete. Planteringsteknik,lagring och invintringär några problem som forskare ochpraktiker nu försöker lösa.Intresset för miniplantor är stort – ettseminarium i Garpenberg i början avåret samlade 50 deltagare från helalandet. Under en intensiv dag diskuteradesodling, lagring, hantering ochfortsatt forskningsbehov.Start i Garpenberg– För snart tio år sedan fick vi idén tillminiplantan här i Garpenberg, inleddeAnders Lindström, Högskolan Dalarna.Vi utgick då från sådd och naturligföryngring där problemet är att få fröetatt gro. Men klarar fröet den förstakritiska groningsfasen brukar det gåganska bra för plantan i fält. Vår tankevar att förbättra groningen genom attså fröet i små behållare och plantera utplantan när den etablerat ett tillräckligtstort rotsystem.Genom bidrag från Kungl. SkogsochLantbruksakademien kundeHögskolan Dalarna lägga ut ett mindrefältförsök med miniplantor i slutet av1990-talet. Resultatet var uppmuntrande,miniplantorna klarade sig bra frånsnytbaggeangrepp det första året medankonventionella täckrotsplantor drabbadeshårt (Plantaktuellt nr 4, 1999).Odling i plantskolanTekniken för odling av miniplantorskiljer sig inte så mycket från konventionelltäckrotsodling, berättade AndersLindström. Med odlingsstart i marsmånad har vi planteringsfärdiga plantori juni. Undvik alltför sena sådder, dekan ge problem med invintringen påhösten. Så helst inte senare än ett parveckor efter midsommar, men det gällerju också för konventionell plantodling.fortsättning nästa sidaPLANTaktuellt nr 2 2008 1

Miniplantans etablering i fält förbättrasav om den får konditioneras påfriland några veckor före planteringen.Långnattsbehandling av tallminiplantorde sista tre veckorna innan planteringhar också fungerat bra.Groning och plantutveckling gynnasav växthusmiljön. På friland minskartillväxten, men frilandsförhållandenahärdar å andra sidan plantan införutplanteringen.Miniplantans lilla behållare ochhögre planttäthet minskar tillväxthastigheten.Detta syns redan efter åttaveckor i jämförelse med odling i envanlig behållare.Miniplantor för omskolning– Vid Nässja plantskola, Bergvik SkogAB har vi odlat miniplantor i liten skalaför leverans direkt ut i fält, sade AndersLindgren, plantskolechef. Men framförallt utnyttjar vi mini- eller mikroplantorför omskolning till större krukor.Omskolningen gör att vi kan utnyttjavåra växthus bättre och ger oss bättrekontroll på odlingen.– Idag använder vi ett självbärandeodlingssubstrat (Preforma) som ger godsubstratsammanhållning i sambandmed omskolningen. Vi tror mycketpå det här systemet, med relativt lågakostnader kan vi producera en storplanta. Den dyra växthusytan utnyttjasoptimalt och under merparten avodlingstiden står plantorna ute på denbetydligt billigare frilandsytan.– Miniplantor är bra både för miljö ochekonomi. Anders Lindström, HögskolanDalarna.Invintring och lagring– Sent sådda miniplantor – i början påjuli – invintrar några veckor senare änäldre konventionellt odlade täckrotsplantor,berättade Anders Lindström.Detta syns särskilt på granskottensutveckling av frystolerans och på tallochgranrötternas långsamma utvecklingav frystolerans. Det betyder attminiplantorna kan börja fryslagras förstnågra veckor senare än konventionellaplantor.– Vår erfarenheter är att frilandslagringav miniplantor över vintern fungerarbra, så länge rötterna skyddas motkyla. Däremot sätter vi fortfarande ettfrågetecken för fryslagring. De tester vihittills gjort har inte varit helt lyckade,kanske beroende på olämpliga förpackningaroch/eller respirationsförluster ilagret, sade Anders Lindström.– I dag använder vi framförallt miniplantorför omskolning i plantskolan. Anders Lindgren,Nässja Plantskola.Bergslagen– Summerar vi resultaten från de försöksom lagts ut sedan 1999 i Bergslagsområdetkan vi konstatera att miniplantansöverlevnad 2–3 år efter plantering varitbättre eller lika bra som för obehandladetäckrotsplantor, sade AndersLindström. Det här beror framföralltpå mindre snytbaggegnag än på täckrotsplantorna.Den vanligaste avgångsorsaken hosminiplantorna är torka. Risken kanminskas genom att plantera nedanförtiltan i mineraljord.Miniplantorna har en liten höjdtillväxtdet första året. Skottsträckningenär oftast i stort sett avslutad när plantanplanteras, om den är sådd samma år.– Det andra och tredje årets tillväxtär jämförbar med täckrotsplantornas,vilket betyder att miniplantan liggerca ett år efter täckrotsplantan i höjd.Skillnaden verkar kvarstå.– Våra resultat tyder också på attminiplantan inte bör planteras senareän under första halvan av augusti.Senare plantering medför sämre tillväxtoch överlevnad påföljande år. Detberor sannolikt på en svag rotetableringunder det första året.Sent sådda miniplantor kan dockmed fördel övervintras på friland ochvid behov också mellanlagras i kyl införutsättning påföljande vår.Till vänster: Mikroplantor omskolas med enrobot på Nässja plantskola. Foto: Anders LindgrenTill höger: Praktisk plantering med miniplantor.Foto: Jan Naumburg2PLANTaktuellt nr 2 2008

– Miniplantor är smidiga att plantera. OlleKarlsson, Hedemora.Norra Sverige– Våra erfarenheter från norrländskaförsök med miniplantor överensstämmeri stort med de man fått iGarpenberg, berättade Jörgen Hajek,Skogforsk, Sävar.– Vi började lägga ut försök 2002.Till skillnad från Bergslagen har vi intehaft några problem med snytbaggen.Överlevnaden varierar, men i allmänhethar den varit något sämre för miniplantorav gran jämfört med konventionellaplantor. Miniplantor av tall hardäremot överlevt lika bra som vanligatäckrotsplantor.Avgångarna har berott på uttorkning,uppfrysning och vegetationskonkurrens.Efter sex år i fält ligger planthöjdenhos miniplantor av tall 0,5–1,5 årefter konventionella plantor. Motsvarandeför gran är 1,5–2,5 år.Miniplantan i Norrland klarar sig iallmänhet bra efter en lättare markberedningoch den kan vara ett bra alternativpå låga till medelgoda boniteter.– Man ska undvika att plantera i tiltan,på grund av risken för torkskador,sade Jörgen Hajek.Södra SverigeI södra Sverige är erfarenheterna begränsade,berättade Karin Johansson,Skogforsk, Ekebo. Det finns dock någraförsök som pekar på att miniplantoreller små täckrotsplantor kan ha en storpotential. Kombinerar man små plantormed lämplig markberedning kanman till och med få en bättre etableringän med större, konventionella plantor.Orsaken är hög initial tillväxt och godöverlevnad hos de små plantorna.Små plantor är dock känsliga föruppfrysning och gräs. Valet av lokal,markberedningsmetod och planteringspunktär därför viktig.– Miniplantor doftar inte som större plantor.Det bidrar säkert till de mindre snytbaggeangreppen.Anna-Karin Borg Karlsson, KTH.Miniplantan doftar annorlundaSamstämmiga fältobservationer visaratt miniplantan under de första åreni fält utsätts för mindre snytbaggeangreppän konventionella plantor. Dethär kan bero på doftskillnader. Anna-Karin Borg Karlsson berättade om deexperiment som pågår vid KTH föratt klarlägga miniplantors doftprofil.Forskningen bedrivs i samarbete medHögskolan Dalarna och SLU.– Miniplantorna avger mindre doftän konventionella plantor, och de avgerockså andra doftämnen, sade hon.Miniplantan har en högre halt avlimonen, ett ämne som stöter bortsnytbaggen, medan den har lägre halterav ämnen som lockar snytbaggen, tillexemple alfa-pinen.Den här ”miniplanteffekten” kvarstårlängre hos gran än tall. Såddtidpunktentycks inte påverka doftavgivningen, inteheller invintringsfasen.Snytbaggar föredrar stora plantorVid SLU i Uppsala arbetar en forskargruppmed laboratorie- och fältförsökför att klarlägga varför så få miniplantorskadas av snytbaggen i fält. Kanskehittar inte snytbaggen dem?Helena Bylund, ansvarig för försöken,berättade att snytbaggen i någonmån föredrar täckrotsplantor framförminiplantor och att levande plantoralltid föredras framför en attrapp.Extrakt av miniplantor och täckrotsplantorvar i båda fallen attraktivt försnytbaggen. Studierna visar att snytbaggenanvänder både syn och doft för sinorientering.Laboratoriestudierna ger inga svarpå varför snytbaggen föredrar störreplantor i fält. En arenastudie utomhusvisade tydligt att snytbaggen hittarminiplantorna, men ”föredrar” störreplantor. Snytbaggen tycker kanske attminiplantan är obekväm?, frågade sigHelena Bylund.Praktiska erfarenheterOlle Karlsson, skogsvårdsentreprenörfrån Hedemora, pekade på fördelarnamed miniplantor:– Miniplantan är smidig att plantera,vi får en högre prestation, och det berorpå att vi får med oss 3–4 gånger flerplantor i planteringskorgen jämförtmed vanliga plantor. Dessutom gårsjälva planteringsmomentet lättare.Nackdelarna är att det saknas braplanteringsredskap och att kravet påmarkberedning är extra högt, eftersomvalet av planteringspunkt är så viktigt.Ulf Lennerthson, privat markägare,efterlyste bättre planteringsredskap ochsaknade lämpliga förpackningar förminiplantor.Forskningen fortsätterForskningen kring miniplantan fortsätteråtminstone två år till genom ettFormas-finansierat projekt där HögskolanDalarna, SLU, KTH och Skogforskdeltar. Det handlar om studier avsamspelet mellan planttyp, miniplanta– täckrot, markberedning och hyggesålder.Insatser kommer också att göraspå odlings- och lagringsfrågor, plantkemioch beteendestudier. Dessutomska nya fältförsök läggas ut i helaSverige.Dags för storskaliga testerDeltagarna på seminariet var överensom att metoden nu kommit så långt attdet är dags för storskalig prövning påsvaga till medelgoda marker.– Skogsbruket borde också arbetamed att skräddarsydda system för odling,lagring, distribution och plantering.För det här är en intressant metod– den är bra för miljön och det finnsstora pengar att tjäna, avslutade AndersLindström./ Anders LindströmMiniplanta – iverkligheten ärden 6 cm hög.PLANTaktuellt nr 2 2008 3

Hemma hos: Sundins SkogsplantorHemma hos Sundins Skogsplantor– Plantskolebranchens system för mer tillbaka år från år. insekticider mot snytbagge, men ävenleveranser av plantor är kvar på stenåldersnivå!olle Sundin sticker gärna trivas så bra att de återkommer år från vats.– Vårt mål är att de anställda ska alternativa mekaniska skydd har pro-ut hakan och sätter fart påår – eller till och med flyttar hit, sägerdebatten om skogsvård i södra Olle Sundin. För det tar tid att läraSverige när PLANTaktuellt hälsar på sig plantera och framför allt att bli enSundins Skogsplantor i Växjö.duktig röjare. Både vi och de anställdatjänar på att jobbet är så attraktivt attman vill hit igen.Olle Sundin är VD och huvudägare iföretaget Sundins Skogsplantor. Företagethar specialiserat sig på skogsvårdmed polska skogsarbetare.– Jag är faktiskt företagets endesvensk, säger Olle Sundin.Förutom Olle har företaget nästan200 polacker anställda. De arbetar medplantering och röjning över i stort setthela Götaland. Tillsammans sätter deut ca 10 miljoner plantor och röjer ca7 000 hektar per år.Hans Thunander driver ett egetföretag och hjälper Sundins Skogsplantormed arbetsledning av röjningarna.Det finns också ett nätverk med 15ombud som leder arbetslagen.Arbetet ska vara attraktivtHälften av de anställda både röjer ochplanterar. De kan ha jobb från mars tillnovember. Den andra hälften planterarenbart. Nytt för i år är två rena damlag.75– 80 procent av personalen kom-Började som julgransodlareOlle Sundin har ett förflutet somjulgransodlare, men sålde 1996 sin deli bolaget. Han fortsatte i stället med attodla granplantor i Tyskland.– Första året fick vi fram 5 000 plantoroch alla dog! Det har gått lite bättresedan dess, skrattar Olle.När Polen blev medlem i EU sågOlle Sundin en möjlighet att utvecklaföretaget. Han ville skapa ett konceptdär man inte bara säljer en planta utanett helt paket med en färdig föryngring.Kunderna är framför allt stora virkesköparesom Södra, Vida och Sydved.Ombuden sköter kontakten medmarkägarna i sitt område.Plantorna kontraktodlas i Finland,Lettland och Tyskland. Det är enbartgranplantor och man sätter täckrot,Plugplusett och barrotsplantor.De flesta plantorna behandlas medOlle Sundins företag röjer och planterari hela Götaland. Foto: Kristina WallertzPolen ligger nära SverigeVarför anställer företaget bara polskaarbetare? Olle förklarar att det finnsolika orsaker till detta.– Först och främst är det givetvis såatt den svenska arbetskraften inte räckertill, vi måste hämta hjälp från annathåll. Att det blev just polacker beror påatt landet ligger nära oss, de människorsom kommer hit och arbetar kan lättoch billigt åka hem för att hälsa på sinafamiljer. Polen är också ett stort landmed mycket arbetskraft och det är svårtför utbildade skogsarbetare i Polen attfå jobb inom landet.Företaget har en utbildad teknikeri Polen som har hand om rekryteringav ny personal. Olle Sundin och HansThunander åker också över för att deltai intervjuer med de människor som villarbeta här. De har ett nära samarbetemed en skogsbruksskola i Polen.– Vi träffar och intervjuar alla somsöker jobb för att öka chanserna att detverkligen är rätt folk som anställs.4PLANTaktuellt nr 2 2008

Myndigheterna samarbetar inteOlle poängterar att alla som anställsfår avtalsenliga löner, blir anslutna tillFörsäkringskassan och har samma rättighetersom andra i Sverige. Företagetbetalar sociala avgifter och ordnar medbra boende för de anställda. Men hanser väldiga brister hos vissa myndigheteri Sverige, till exempel Försäkringskassanoch Skatteverket.– Skatteverket har inget grepp påvilka utländska företag som verkar häroch samarbetar alldeles för dåligt medutländska skattemyndigheter. År efterår har tusentals utländska skogsarbetarearbetat i svenska skogar utan att betalade sociala avgifter som krävs. Försäkringskassanverkar inte heller kunnasamarbeta med den polska försäkringskassan.Via ett polskt personnummerborde vi kunna föra över alla uppgifterom en anställd från polsk till svenskförsäkringskassa, men i stället har vimycket jobb med att förse den svenskakassan med intyg och personuppgiftersom redan finns hemma i Polen.– EU bygger på att man ska kunnasamarbeta säger Olle med eftertryck,men här återstår mycket för myndigheternaatt lära sig.Plantlogistik på stenåldersnivåOlle är känd för att våga sticka uthakan och säga vad han tycker, såPLANTaktuellt bad honom tycka tillom vad som helst.Svaret kommer illersnabbt:– Plantskolebranschen är otroligt dåligpå logistik, sättet att leverera plantorär ju på stenåldersnivå! Plantskolornaär så fokuserade på sin produktion.Plantan ska ha luftbeskärning, gödning,den ska växa bra osv. – och det är jujättebra. Men sedan kan plantornalevereras ut till konsumenten i öppnakassetter eller i skrymmande papplådor,vilket är otroligt otympligt. Man måsteutveckla smidigare system som är vettigaäven ute på hygget! Många barrotsplantorlevereras i lösa säckar, äveni stora partier, vi måste vara den sistabranschen som inte använder lastpallarför tunga transporter!/ Kristina WallertzHans Thunander om röjningHans Thunander leder röjningstruppernavid Sundins Skogsplantor. Styrkanbestår av ungefär 90 röjningsproffs.Hans har mycket bestämdaåsikter om röjning – och om skogsbruketsarbetskraftsförsörjning:– Förr tog staten och de stora bolagenett stort ansvar när det gäller skogsvård,utbildning och arbetskraftsförsörjning.Man såg till att det fanns utbildat folkinom området, man satsade på teknikutvecklingoch rekrytering. Numerahar de flesta bolag sänkt nivån ochövergått till att låta marknaden styra,menar Hans.Efter stormen 1969 rekryteradesmycket finsk arbetskraft och många avdessa flyttade till Sverige för att bosättasig permanent. Nu är vi i ett läge därden svenska arbetskraften inte räckerigen och i och med EU har Östersjöområdetblivit ett gemensamt arbetskraftområde.– Vi har ett tidsfönster som saktaglider igen, säger Hans. Under enperiod kommer löner och annat göradet attraktivt att arbeta i Sverige. Vi haren chans att behålla denna arbetskraftsresursi landet, men då måste vi satsaoch se till att de får bra utbildning,bra boende och trivsel – och utvecklingsmöjligheter:duktiga personer skakunna gå vidare från plantör till röjare,från röjare till allroundarbetare, tillförman, lagledare, internutbildare etc.Räkna alltid med två röjningarHans Thunander har ett antal käpphästarvad gäller skogsvård:– Utgå alltid från att det behövs tvåröjningar. Se det som en glad överraskningom det skulle räcka med en. Denförsta röjningen ska förbereda för denandra. Kommer man in i rätt tid kanbåda röjningarna bli lätta och relativtbilliga.– Men på bara två-tre år förvandlasden lätta röjningen till en svår. Efterytterligare ett par år har den blivitdjävlig.Skogen bör slutröjas när beståndet ärså högt att det slutit sig och danat kvalitetsstammar– men inte så högt ellergrovt att skogsskyddet är i farozonen.Växande röjningsmarknad– Röjningsaktiviteten är på väg uppfrån att på 1990-talet ha varit väldigtlåg. Det kommer att finnas ett stortbehov av röjning framöver, säger Hansoch pekar på några orsaker:– Om några år kommer Gudrunföryngringarnaatt vara i rätt ålder förröjning, rådjurspopulationen har gåttner – och så finns det ett gammaltröjningsberg kvar att bekämpa.– Förhoppningsvis har skogsägarnaockså sett effekterna av eftersatt röjningi form av dåliga gallringar. Det brukarvara mycket avskräckande exempel!/ Kristina WallertzPLANTaktuellt nr 2 2008 5

KortnyttSnabbare planteringmed inversmarkberedningFyra plantor i minuten satteplantörerna på hyggen somvar fläckmarkberedda. Omdet saknades markberedningsjönk prestationen till knappttre plantor. Men allra snabbastgick det att plantera efterinversmarkberedning, då komman kom upp i drygt femplantor i minuten.Resultaten kommer från ennorsk planteringsstudie, somockså konstaterade att planteringskostnadenökade om detfanns skärmträd.Inversmetoden sänkte tidenbåde för planteringsmomentetoch för gångtiden mellanplanteringspunkter. Enjämnare markberedd yta ochfrihet att närma sig planteringspunktenfrån valfritt hållkan förklara skillnaden motfläckmarkberedning.Källa: Aksel Granhus och DagFjeld, Silva Fennica nr 42.1,2008.m.fl.Stubbehandling motrotröta vid slutavverkninghjälper inteEtt rötskadat bestånd kansprida rötan till nästa generation,däremot är det osäkerthur starkt sambandet är mellanmängden röta i det gamlabeståndet och i det nya.En studie i 20 granbestånd iTönnersjöheden i Hallandtyder till och med på attsambandet är omvänt, detvill säga att bestånd somär förhållandevis friska vidslutavverkningen får mer rötai nästa generation.Författarna till studien drarbl.a. slutsatsen att stubbbehandlingmot rotröta vidslutavverkningen troligen intehar någon effekt på rötspridningentill nästa generation –åtminstone inte om behandlingengörs på redan rötskadadestubbar. Om beståndetär fritt från röta kan dockbehandlingen skydda från nyinfektion av rötsporer.Källa: Jonas Rönnberg med flera,Silva Fennica nr 41.4. 2007.Svårt men möjligtskilja unga ekarBergek och skogsek går oftabra att artbestämma i vuxenålder. De skiljer sig både ibladform och på frukterna.Unga plantor har däremotofta ansetts nästan omöjligaatt särskilja. Några polskaforskare har dock gått på djupetoch jämfört bladformerhos ekar av olika åldrar frånbåda arterna. Deras studiebekräftade tyvärr att det ärmycket svårt, på gränsentill omöjligt, att identifieraekplantor till art.Träd i 15-års åldern gickdäremot att artbestämma,men det fanns ingen enskildbladkaraktär som kan användassom tumregel. Hos vuxnaekar skiljer sig bladbasen åt,men det gäller inte på deyngre ekarna.Källa: Adam Boratynski med flera,Silva Fennica nr 42.1, 2008.Skjut inte uppröjningenEn punktröjning i 1,5 meterhöga tallföryngringar gynnartallarnas utveckling. Röj bortkonkurrerande träd inom 1meter från huvudstammen.Med denna punktröjningöverlevde samtliga huvudstammarav tall i en studie.Om röjningen däremot skjutsupp ytterligare två år kommer5 % av tallarna att skadas ellerdö. Punktröjningen ledde tilloch med till bättre höjdutvecklinghos tallarna jämförtmed en konventionell röjningav alla konkurrerande lövträd.Det är några av resultaten ien finsk röjningsstudie somhar jämfört punktröjning,toppröjning och totalröjning iolika åldrar.Källa: Timo Saksa och Jari Miina,Silva Fennica nr 41.4, 2007.Skogsodling med ek –överlevnaden är inteviktigastBra markberedning, noggrannplantering av vitala ochgenetiskt anpassade plantoroch ollon, gräsrensning ochåtgärder mot viltskador ärnödvändiga åtgärder för attfå till en bra föryngring medek. Sedan ska man inte stirrasig blind på överlevnadenhos de unga plantorna. Detviktiga för en bra ekskog äratt få fram tillräckligt mångahuvudstammar. Det berättas ien amerikansk studie som hargått på djupet i litteraturenom skogsodling av ek.Källa: Daniel Dey med flera, ForestScience nr 54.1, 2008.Gödslade plantor fickmer snytbaggeskadorEn spansk studie visade attplanteringar av radiatatall fickmer snytbaggeskador om dehade gödslats i samband medföryngringen. Snytbaggarnaåt mer av barken och förstördetoppskotten.Trots att de gödslade plantorsom överlevt växte bättre,avråder därför forskarna förplantgödsling i snytbaggerikaområden.Men skadorna kan begränsasmed förädling. För studienvisade också att det finnsgenetiska skillnader i motståndskraftmot snytbagge.Forskarna rekommenderardärför att förädlingen tarhänsyn till snytbaggen.Förlorade skogar kanåterskapasIbland upptäcker man atten gammal skog innehållersärskilt värdefulla träd. Så varfallet i Polen, där granskogenKoloniwskie hade visat sig gemycket fina avkommor i olikaproveniensförsök. Som tur varhade flera moderträd sparats ifröplantager och försök. Medmolekylärgenetiska metoderhar man nu visat att dessa kananvändas för att återskapa enskog med liknande genetisksammansättning som denursprungliga skogen.Källa: W. Chalupka med flera,Forest Ecology and Management,nr 255.7, 2008.Täckrotsplanta av ek. Foto: Mats HannerzKälla: A: Rafael Zas med flera,Canadian Journal of Forest Research,nr 38,1, 2008.6PLANTaktuellt nr 2 2008

Nätverk mellan hägg och syrenAsken, kungaträdet, kommer sist och går först. Så härlångt hade den kommit den 15 maj i Småland. Ola Langvall,en av forskarna bakom webbplatsen för vårtecken. Foto: SLU”Stängt mellan hägg och syren”,sade skomakaren. Jämfört med för50 år sedan blommar både häggenoch syrenen ungefär en vecka tidigare,enligt en fenologirapport. Snartkommer vi att få en bättre bild av hurklimatet påverkar naturen.Naturen kommer att vakna allt tidigarei ett allt varmare klimat. Men fortfarandeär vår kunskap dålig om hurnaturen svarar på högre temperaturer.För att råda bot på det har ett fenologinätverketbildats. De har tagit framwebbplatsen www.blommar.nu, däralla kan rapportera när träden ochväxterna börjar blomma, när lövenspricker ut, när de sätter frukt och såsmåningom fäller sina löv.Ola Langvall, försöksledare vid enhetenför skoglig fältforskning vid SLU,är en av initiativtagarna:– Om vi vet mer om hur skogen reagerarpå klimatet kan vi lättare förutsägahur den förändras om klimatet blirännu varmare. Men björkens lövsprickningoch tallens blomning varierarså mycket över landet, så vi måste haobservationer från hela Sverge. Härligger vi efter våra grannar. Finland harhållit på i tio år, Norge ännu längre.Fenologi är läran om årstidens växlingari växt- och djurvärlden.Vet ni hur det såg ut förr?– Det finns enstaka referenspunktersom vi kommer att jämföra med.Väderobservatörerna på SMHI:sföregångare samlade till exempel invårtecken från runt 1880 till en bit inpå 1920-talet.Han har också fått tips om en dataseriesom började redan på 1750-talet.Och i bland har forskarna tur. Deramlade över anteckningar där enlantbrukare i Uppland hade noteratväxternas blomning varje år under 70år. Enligt hans serie blommar häggenoch syrenen en vecka tidigare nu än på1960-talet.– Eftersom vi är i startgroparna harvi inte bearbetat uppgifterna än, men vihoppas kunna gräva djupare i arkiven.Dessutom hoppas vi att allmänhetentipsar oss om gamla anteckningar.Vad betyder det förändrade årstidsbeteendet?– Pollenallergiker har säkert noteratatt säsongen börjar tidigare nu. Al ochhassel ryker tidigare och den besvärligasäsongen blir allt längre. För skogenkan ett ändrat klimat få betydelse förval av trädslag och plantursprung. Alltvarmare vintrar kan göra att graneninte trivs i Sydsverige, samtidigt somden växer bättre i norra Sverige.– Trots att vårarna blir varmare trorjag att risken för frostskador kan öka.Det blir större risk för bakslag i vädretnär träden startar tidigare.– Samspelet mellan insekter och trädkan också rubbas. Pollinerande insekter,men också skadeinsekter, kan ändra sittbeteende.Har ni fått in mycket rapporter?– Webbplatsen startade 1 mars och imitten av maj hade vi fått in 1 700 rapporteröver 250 arter. 370 rapportörerhar registrerat sig på hemsidan, och deflitigaste har redan lämnat 100 observationer.Saknar ni några rapporter?– Vi vill fortfarande få in mer rapporterpå skogsträd. För barrträden harvi ännu inte fått några rapporter, trotsatt både gran och tall har startat sinskottskjutning. Vi har också ont omrapporter från norra Sverige.– På sikt skulle vi vilja bygga uppett nätverk av mer fasta observatörer– engagerade människor som samlar invår- och hösttecken regelbundet./ Mats HannerzPLANTaktuellt nr 2 2008 7

Professor efterlyser förenkladeregler för frötäktsområden– Det går inte att se på ett skogsbeståndvad det har för genetiskaegenskaper. Dagens regelverk medgeografiskt avgränsade frötäktsområdenär därför tveksamt.– Beståndets utseende och tillväxt berormer på miljön och beståndshistorikenän på genetiken, säger professorDag Lindgren vid SLU.Han har utrett fröinsamling av granoch tall på uppdrag av Skogsstyrelsen,och han vill att det ska bli lättare attskörda frö utanför de frötäktsområdensom idag är godkända. Registreradefröhandlare bör själva få avgöra ombestånden passar för frötäkt eller inte.De frötäktsområden som är godkändahar valts ut efter inventeringar.Men större delen av de svenska slutavverkningsskogarnahärstammar fråndet område där de växer idag. Det kanhandla om 95 procent av bestånden inorra Sverige och 70 procent i södra.Om bestånden har lokalt ursprungkan materialet användas enligt etableradkunskap om proveniensförflyttningar.Risken för att kottar plockasGodkänt för frötäkt eller inte? Idag måste Skogsstyrelsenstjänsteman kunna besiktiga beståndet för att bedömaom det passar för frötäkt. om det inte redan finns iRikslängden. Men det är svårt att klassa fröets genetiskaegenskaper bara från trädens utseende, menar professorDag Lindgren. Foto: Kjell Olofssoni bestånd med icke-lokalt ursprung ärganska liten, och även om det skulleske blir det sällan katastrofalt fel, ombeståndet bara verkar välanpassat,menar Dag Lindgren.Enklare hanteringGenom att överlåta ansvaret till densom plockar kotten får man en enklarehantering. Tidsfönstret mellan beslutom avverkning av ett passande beståndtill att kotten måste plockas är kort.Idag skall bestånd som ligger utanförgodkända frötäktsområden besiktigasoch godkännas av Skogsstyrelseninnan kotten kan skördas, om manskall vara säker på att kunna saluföramaterialet. Detta ger en tidsförlust ochen mer komplicerad hantering – utanatt egentligen förbättra fröets genetiskaegenskaper.De svenska frötäktsområdena ärredan idag stora, och omfattar drygthälften av Sveriges skogar, men ägarförhållandenkan ändå göra att de lämpligastebestånden inte kan användas tillfröskörd. Finland har förenklat hanteringengenom att klassa hela landetsom ett frötäktsområde. Dag Lindgrentycker dock att det har fördelar att integå fullt så långt, det gamla systemet ärväl inarbetat och kanske ändå har enviss nytta.– Det kan finnas skäl att undvikafrötäkt i vissa bestånd, säger han. Historiskthar vi haft en större påverkan påskogarna i kustområdena, och det kanha påverkat skogarnas genetiska kvalitetnegativt. Norrlandskusten skulle därförkunna undvikas.Och både vid kusten och vid trädgränsenär nog bestånden mera genetisktvarierande vilket kan vara ett skälatt undvika frötäkt där.I Sverige sköts huvuddelen av fröochplanthanteringen av stora etableradeorganisationer med lokal förankring,kompetens och erfarenhet. DagLindgren tror att fröhandlarna kan fattabeslut om val av bestånd för frötäkt likabra som Skogsstyrelsens förättningsmän.Marginella genetiska vinster kan görasgenom att välja träd inom beståndoch typer av bestånd – exempelvisfällda fröträd vid avverkning av fröträdsställningar.Dag Lindgren betonar att utredningtillkommit bland annat för att Skogsstyrelsenhar en ambition att förbättraregelverket. / Mats Hannerzom handel med fröDen som bedriver yrkesmässig handelmed plantor och frön ska vara registreradhos Skogsstyrelsen. Handel får baraske med skogsodlingsmaterial som harstambrev och ett villkor för att få dettaär att frökällan är upptagen i Rikslängdenför godkända frökällor.En markägare som använder fröet påsin egen mark omfattas inte av dessaregler. Det är alltså möjligt att skördafrö på den egna fastigheten för såddeller plantering på egen mark, ävenom frökällan inte finns upptagen iRikslängden.Läs mer på www.skogsstyrelsen.seSe Fakta om skog/SkogsodlingsmaterialISSN: 1403-3321Du får gärna citera PLANTaktuellt omdu anger källanGes ut av: Skogforsk, Högskolan Dalarna (Plantgruppen)och SLURedaktion: Mats Hannerz, Anders Lindström och KristinaWallertzAnsvarig utgivare: Jan Fryk.Produktion: Areca Information AB. chp@areca.seMaterial till tidningen skickas tillMats Hannerz, Silvinformation AB.mats.hannerz@silvinformation.sePrenumerationer: Inger Petré, 018 18 85 31inger.petre@skogforsk.se8PLANTaktuellt nr 2 2008