Läs gratis som pdf - Skogforsk

KortnyttSnabbare planteringmed inversmarkberedningFyra plantor i minuten satteplantörerna på hyggen somvar fläckmarkberedda. Omdet saknades markberedningsjönk prestationen till knappttre plantor. Men allra snabbastgick det att plantera efterinversmarkberedning, då komman kom upp i drygt femplantor i minuten.Resultaten kommer från ennorsk planteringsstudie, somockså konstaterade att planteringskostnadenökade om detfanns skärmträd.Inversmetoden sänkte tidenbåde för planteringsmomentetoch för gångtiden mellanplanteringspunkter. Enjämnare markberedd yta ochfrihet att närma sig planteringspunktenfrån valfritt hållkan förklara skillnaden motfläckmarkberedning.Källa: Aksel Granhus och DagFjeld, Silva Fennica nr 42.1,2008.m.fl.Stubbehandling motrotröta vid slutavverkninghjälper inteEtt rötskadat bestånd kansprida rötan till nästa generation,däremot är det osäkerthur starkt sambandet är mellanmängden röta i det gamlabeståndet och i det nya.En studie i 20 granbestånd iTönnersjöheden i Hallandtyder till och med på attsambandet är omvänt, detvill säga att bestånd somär förhållandevis friska vidslutavverkningen får mer rötai nästa generation.Författarna till studien drarbl.a. slutsatsen att stubbbehandlingmot rotröta vidslutavverkningen troligen intehar någon effekt på rötspridningentill nästa generation –åtminstone inte om behandlingengörs på redan rötskadadestubbar. Om beståndetär fritt från röta kan dockbehandlingen skydda från nyinfektion av rötsporer.Källa: Jonas Rönnberg med flera,Silva Fennica nr 41.4. 2007.Svårt men möjligtskilja unga ekarBergek och skogsek går oftabra att artbestämma i vuxenålder. De skiljer sig både ibladform och på frukterna.Unga plantor har däremotofta ansetts nästan omöjligaatt särskilja. Några polskaforskare har dock gått på djupetoch jämfört bladformerhos ekar av olika åldrar frånbåda arterna. Deras studiebekräftade tyvärr att det ärmycket svårt, på gränsentill omöjligt, att identifieraekplantor till art.Träd i 15-års åldern gickdäremot att artbestämma,men det fanns ingen enskildbladkaraktär som kan användassom tumregel. Hos vuxnaekar skiljer sig bladbasen åt,men det gäller inte på deyngre ekarna.Källa: Adam Boratynski med flera,Silva Fennica nr 42.1, 2008.Skjut inte uppröjningenEn punktröjning i 1,5 meterhöga tallföryngringar gynnartallarnas utveckling. Röj bortkonkurrerande träd inom 1meter från huvudstammen.Med denna punktröjningöverlevde samtliga huvudstammarav tall i en studie.Om röjningen däremot skjutsupp ytterligare två år kommer5 % av tallarna att skadas ellerdö. Punktröjningen ledde tilloch med till bättre höjdutvecklinghos tallarna jämförtmed en konventionell röjningav alla konkurrerande lövträd.Det är några av resultaten ien finsk röjningsstudie somhar jämfört punktröjning,toppröjning och totalröjning iolika åldrar.Källa: Timo Saksa och Jari Miina,Silva Fennica nr 41.4, 2007.Skogsodling med ek –överlevnaden är inteviktigastBra markberedning, noggrannplantering av vitala ochgenetiskt anpassade plantoroch ollon, gräsrensning ochåtgärder mot viltskador ärnödvändiga åtgärder för attfå till en bra föryngring medek. Sedan ska man inte stirrasig blind på överlevnadenhos de unga plantorna. Detviktiga för en bra ekskog äratt få fram tillräckligt mångahuvudstammar. Det berättas ien amerikansk studie som hargått på djupet i litteraturenom skogsodling av ek.Källa: Daniel Dey med flera, ForestScience nr 54.1, 2008.Gödslade plantor fickmer snytbaggeskadorEn spansk studie visade attplanteringar av radiatatall fickmer snytbaggeskador om dehade gödslats i samband medföryngringen. Snytbaggarnaåt mer av barken och förstördetoppskotten.Trots att de gödslade plantorsom överlevt växte bättre,avråder därför forskarna förplantgödsling i snytbaggerikaområden.Men skadorna kan begränsasmed förädling. För studienvisade också att det finnsgenetiska skillnader i motståndskraftmot snytbagge.Forskarna rekommenderardärför att förädlingen tarhänsyn till snytbaggen.Förlorade skogar kanåterskapasIbland upptäcker man atten gammal skog innehållersärskilt värdefulla träd. Så varfallet i Polen, där granskogenKoloniwskie hade visat sig gemycket fina avkommor i olikaproveniensförsök. Som tur varhade flera moderträd sparats ifröplantager och försök. Medmolekylärgenetiska metoderhar man nu visat att dessa kananvändas för att återskapa enskog med liknande genetisksammansättning som denursprungliga skogen.Källa: W. Chalupka med flera,Forest Ecology and Management,nr 255.7, 2008.Täckrotsplanta av ek. Foto: Mats HannerzKälla: A: Rafael Zas med flera,Canadian Journal of Forest Research,nr 38,1, 2008.6PLANTaktuellt nr 2 2008