Läs gratis som pdf - Skogforsk

Myndigheterna samarbetar inteOlle poängterar att alla som anställsfår avtalsenliga löner, blir anslutna tillFörsäkringskassan och har samma rättighetersom andra i Sverige. Företagetbetalar sociala avgifter och ordnar medbra boende för de anställda. Men hanser väldiga brister hos vissa myndigheteri Sverige, till exempel Försäkringskassanoch Skatteverket.– Skatteverket har inget grepp påvilka utländska företag som verkar häroch samarbetar alldeles för dåligt medutländska skattemyndigheter. År efterår har tusentals utländska skogsarbetarearbetat i svenska skogar utan att betalade sociala avgifter som krävs. Försäkringskassanverkar inte heller kunnasamarbeta med den polska försäkringskassan.Via ett polskt personnummerborde vi kunna föra över alla uppgifterom en anställd från polsk till svenskförsäkringskassa, men i stället har vimycket jobb med att förse den svenskakassan med intyg och personuppgiftersom redan finns hemma i Polen.– EU bygger på att man ska kunnasamarbeta säger Olle med eftertryck,men här återstår mycket för myndigheternaatt lära sig.Plantlogistik på stenåldersnivåOlle är känd för att våga sticka uthakan och säga vad han tycker, såPLANTaktuellt bad honom tycka tillom vad som helst.Svaret kommer illersnabbt:– Plantskolebranschen är otroligt dåligpå logistik, sättet att leverera plantorär ju på stenåldersnivå! Plantskolornaär så fokuserade på sin produktion.Plantan ska ha luftbeskärning, gödning,den ska växa bra osv. – och det är jujättebra. Men sedan kan plantornalevereras ut till konsumenten i öppnakassetter eller i skrymmande papplådor,vilket är otroligt otympligt. Man måsteutveckla smidigare system som är vettigaäven ute på hygget! Många barrotsplantorlevereras i lösa säckar, äveni stora partier, vi måste vara den sistabranschen som inte använder lastpallarför tunga transporter!/ Kristina WallertzHans Thunander om röjningHans Thunander leder röjningstruppernavid Sundins Skogsplantor. Styrkanbestår av ungefär 90 röjningsproffs.Hans har mycket bestämdaåsikter om röjning – och om skogsbruketsarbetskraftsförsörjning:– Förr tog staten och de stora bolagenett stort ansvar när det gäller skogsvård,utbildning och arbetskraftsförsörjning.Man såg till att det fanns utbildat folkinom området, man satsade på teknikutvecklingoch rekrytering. Numerahar de flesta bolag sänkt nivån ochövergått till att låta marknaden styra,menar Hans.Efter stormen 1969 rekryteradesmycket finsk arbetskraft och många avdessa flyttade till Sverige för att bosättasig permanent. Nu är vi i ett läge därden svenska arbetskraften inte räckerigen och i och med EU har Östersjöområdetblivit ett gemensamt arbetskraftområde.– Vi har ett tidsfönster som saktaglider igen, säger Hans. Under enperiod kommer löner och annat göradet attraktivt att arbeta i Sverige. Vi haren chans att behålla denna arbetskraftsresursi landet, men då måste vi satsaoch se till att de får bra utbildning,bra boende och trivsel – och utvecklingsmöjligheter:duktiga personer skakunna gå vidare från plantör till röjare,från röjare till allroundarbetare, tillförman, lagledare, internutbildare etc.Räkna alltid med två röjningarHans Thunander har ett antal käpphästarvad gäller skogsvård:– Utgå alltid från att det behövs tvåröjningar. Se det som en glad överraskningom det skulle räcka med en. Denförsta röjningen ska förbereda för denandra. Kommer man in i rätt tid kanbåda röjningarna bli lätta och relativtbilliga.– Men på bara två-tre år förvandlasden lätta röjningen till en svår. Efterytterligare ett par år har den blivitdjävlig.Skogen bör slutröjas när beståndet ärså högt att det slutit sig och danat kvalitetsstammar– men inte så högt ellergrovt att skogsskyddet är i farozonen.Växande röjningsmarknad– Röjningsaktiviteten är på väg uppfrån att på 1990-talet ha varit väldigtlåg. Det kommer att finnas ett stortbehov av röjning framöver, säger Hansoch pekar på några orsaker:– Om några år kommer Gudrunföryngringarnaatt vara i rätt ålder förröjning, rådjurspopulationen har gåttner – och så finns det ett gammaltröjningsberg kvar att bekämpa.– Förhoppningsvis har skogsägarnaockså sett effekterna av eftersatt röjningi form av dåliga gallringar. Det brukarvara mycket avskräckande exempel!/ Kristina WallertzPLANTaktuellt nr 2 2008 5