Läs gratis som pdf - Skogforsk

– Miniplantor är smidiga att plantera. OlleKarlsson, Hedemora.Norra Sverige– Våra erfarenheter från norrländskaförsök med miniplantor överensstämmeri stort med de man fått iGarpenberg, berättade Jörgen Hajek,Skogforsk, Sävar.– Vi började lägga ut försök 2002.Till skillnad från Bergslagen har vi intehaft några problem med snytbaggen.Överlevnaden varierar, men i allmänhethar den varit något sämre för miniplantorav gran jämfört med konventionellaplantor. Miniplantor av tall hardäremot överlevt lika bra som vanligatäckrotsplantor.Avgångarna har berott på uttorkning,uppfrysning och vegetationskonkurrens.Efter sex år i fält ligger planthöjdenhos miniplantor av tall 0,5–1,5 årefter konventionella plantor. Motsvarandeför gran är 1,5–2,5 år.Miniplantan i Norrland klarar sig iallmänhet bra efter en lättare markberedningoch den kan vara ett bra alternativpå låga till medelgoda boniteter.– Man ska undvika att plantera i tiltan,på grund av risken för torkskador,sade Jörgen Hajek.Södra SverigeI södra Sverige är erfarenheterna begränsade,berättade Karin Johansson,Skogforsk, Ekebo. Det finns dock någraförsök som pekar på att miniplantoreller små täckrotsplantor kan ha en storpotential. Kombinerar man små plantormed lämplig markberedning kanman till och med få en bättre etableringän med större, konventionella plantor.Orsaken är hög initial tillväxt och godöverlevnad hos de små plantorna.Små plantor är dock känsliga föruppfrysning och gräs. Valet av lokal,markberedningsmetod och planteringspunktär därför viktig.– Miniplantor doftar inte som större plantor.Det bidrar säkert till de mindre snytbaggeangreppen.Anna-Karin Borg Karlsson, KTH.Miniplantan doftar annorlundaSamstämmiga fältobservationer visaratt miniplantan under de första åreni fält utsätts för mindre snytbaggeangreppän konventionella plantor. Dethär kan bero på doftskillnader. Anna-Karin Borg Karlsson berättade om deexperiment som pågår vid KTH föratt klarlägga miniplantors doftprofil.Forskningen bedrivs i samarbete medHögskolan Dalarna och SLU.– Miniplantorna avger mindre doftän konventionella plantor, och de avgerockså andra doftämnen, sade hon.Miniplantan har en högre halt avlimonen, ett ämne som stöter bortsnytbaggen, medan den har lägre halterav ämnen som lockar snytbaggen, tillexemple alfa-pinen.Den här ”miniplanteffekten” kvarstårlängre hos gran än tall. Såddtidpunktentycks inte påverka doftavgivningen, inteheller invintringsfasen.Snytbaggar föredrar stora plantorVid SLU i Uppsala arbetar en forskargruppmed laboratorie- och fältförsökför att klarlägga varför så få miniplantorskadas av snytbaggen i fält. Kanskehittar inte snytbaggen dem?Helena Bylund, ansvarig för försöken,berättade att snytbaggen i någonmån föredrar täckrotsplantor framförminiplantor och att levande plantoralltid föredras framför en attrapp.Extrakt av miniplantor och täckrotsplantorvar i båda fallen attraktivt försnytbaggen. Studierna visar att snytbaggenanvänder både syn och doft för sinorientering.Laboratoriestudierna ger inga svarpå varför snytbaggen föredrar störreplantor i fält. En arenastudie utomhusvisade tydligt att snytbaggen hittarminiplantorna, men ”föredrar” störreplantor. Snytbaggen tycker kanske attminiplantan är obekväm?, frågade sigHelena Bylund.Praktiska erfarenheterOlle Karlsson, skogsvårdsentreprenörfrån Hedemora, pekade på fördelarnamed miniplantor:– Miniplantan är smidig att plantera,vi får en högre prestation, och det berorpå att vi får med oss 3–4 gånger flerplantor i planteringskorgen jämförtmed vanliga plantor. Dessutom gårsjälva planteringsmomentet lättare.Nackdelarna är att det saknas braplanteringsredskap och att kravet påmarkberedning är extra högt, eftersomvalet av planteringspunkt är så viktigt.Ulf Lennerthson, privat markägare,efterlyste bättre planteringsredskap ochsaknade lämpliga förpackningar förminiplantor.Forskningen fortsätterForskningen kring miniplantan fortsätteråtminstone två år till genom ettFormas-finansierat projekt där HögskolanDalarna, SLU, KTH och Skogforskdeltar. Det handlar om studier avsamspelet mellan planttyp, miniplanta– täckrot, markberedning och hyggesålder.Insatser kommer också att göraspå odlings- och lagringsfrågor, plantkemioch beteendestudier. Dessutomska nya fältförsök läggas ut i helaSverige.Dags för storskaliga testerDeltagarna på seminariet var överensom att metoden nu kommit så långt attdet är dags för storskalig prövning påsvaga till medelgoda marker.– Skogsbruket borde också arbetamed att skräddarsydda system för odling,lagring, distribution och plantering.För det här är en intressant metod– den är bra för miljön och det finnsstora pengar att tjäna, avslutade AndersLindström./ Anders LindströmMiniplanta – iverkligheten ärden 6 cm hög.PLANTaktuellt nr 2 2008 3