KortnyttSnabbare planteringmed inversmarkberedningFyra plantor i minuten satteplantörerna på hyggen <strong>som</strong>var fläckmarkberedda. Omdet saknades markberedningsjönk prestationen till knappttre plantor. Men allra snabbastgick det att plantera efterinversmarkberedning, då komman kom upp i drygt femplantor i minuten.Resultaten kommer från ennorsk planteringsstudie, <strong>som</strong>också konstaterade att planteringskostnadenökade om detfanns skärmträd.Inversmetoden sänkte tidenbåde för planteringsmomentetoch för gångtiden mellanplanteringspunkter. Enjämnare markberedd yta ochfrihet att närma sig planteringspunktenfrån valfritt hållkan förklara skillnaden motfläckmarkberedning.Källa: Aksel Granhus och DagFjeld, Silva Fennica nr 42.1,2008.m.fl.Stubbehandling motrotröta vid slutavverkninghjälper inteEtt rötskadat bestånd kansprida rötan till nästa generation,däremot är det osäkerthur starkt sambandet är mellanmängden röta i det gamlabeståndet och i det nya.En studie i 20 granbestånd iTönnersjöheden i Hallandtyder till och med på attsambandet är omvänt, detvill säga att bestånd <strong>som</strong>är förhållandevis friska vidslutavverkningen får mer rötai nästa generation.Författarna till studien drarbl.a. slutsatsen att stubbbehandlingmot rotröta vidslutavverkningen troligen intehar någon effekt på rötspridningentill nästa generation –åtminstone inte om behandlingengörs på redan rötskadadestubbar. Om beståndetär fritt från röta kan dockbehandlingen skydda från nyinfektion av rötsporer.Källa: Jonas Rönnberg med flera,Silva Fennica nr 41.4. 2007.Svårt men möjligtskilja unga ekarBergek och skogsek går oftabra att artbestämma i vuxenålder. De skiljer sig både ibladform och på frukterna.Unga plantor har däremotofta ansetts nästan omöjligaatt särskilja. Några polskaforskare har dock gått på djupetoch jämfört bladformerhos ekar av olika åldrar frånbåda arterna. Deras studiebekräftade tyvärr att det ärmycket svårt, på gränsentill omöjligt, att identifieraekplantor till art.Träd i 15-års åldern gickdäremot att artbestämma,men det fanns ingen enskildbladkaraktär <strong>som</strong> kan användas<strong>som</strong> tumregel. Hos vuxnaekar skiljer sig bladbasen åt,men det gäller inte på deyngre ekarna.Källa: Adam Boratynski med flera,Silva Fennica nr 42.1, 2008.Skjut inte uppröjningenEn punktröjning i 1,5 meterhöga tallföryngringar gynnartallarnas utveckling. Röj bortkonkurrerande träd inom 1meter från huvudstammen.Med denna punktröjningöverlevde samtliga huvudstammarav tall i en studie.Om röjningen däremot skjutsupp ytterligare två år kommer5 % av tallarna att skadas ellerdö. Punktröjningen ledde tilloch med till bättre höjdutvecklinghos tallarna jämförtmed en konventionell röjningav alla konkurrerande lövträd.Det är några av resultaten ien finsk röjningsstudie <strong>som</strong>har jämfört punktröjning,toppröjning och totalröjning iolika åldrar.Källa: Timo Saksa och Jari Miina,Silva Fennica nr 41.4, 2007.Skogsodling med ek –överlevnaden är inteviktigastBra markberedning, noggrannplantering av vitala ochgenetiskt anpassade plantoroch ollon, gräsrensning ochåtgärder mot viltskador ärnödvändiga åtgärder för attfå till en bra föryngring medek. Sedan ska man inte stirrasig blind på överlevnadenhos de unga plantorna. Detviktiga för en bra ekskog äratt få fram tillräckligt mångahuvudstammar. Det berättas ien amerikansk studie <strong>som</strong> hargått på djupet i litteraturenom skogsodling av ek.Källa: Daniel Dey med flera, ForestScience nr 54.1, 2008.Gödslade plantor fickmer snytbaggeskadorEn spansk studie visade attplanteringar av radiatatall fickmer snytbaggeskador om dehade gödslats i samband medföryngringen. Snytbaggarnaåt mer av barken och förstördetoppskotten.Trots att de gödslade plantor<strong>som</strong> överlevt växte bättre,avråder därför forskarna förplantgödsling i snytbaggerikaområden.Men skadorna kan begränsasmed förädling. För studienvisade också att det finnsgenetiska skillnader i motståndskraftmot snytbagge.Forskarna rekommenderardärför att förädlingen tarhänsyn till snytbaggen.Förlorade skogar kanåterskapasIbland upptäcker man atten gammal skog innehållersärskilt värdefulla träd. Så varfallet i Polen, där granskogenKoloniwskie hade visat sig gemycket fina avkommor i olikaproveniensförsök. Som tur varhade flera moderträd sparats ifröplantager och försök. Medmolekylärgenetiska metoderhar man nu visat att dessa kananvändas för att återskapa enskog med liknande genetisksammansättning <strong>som</strong> denursprungliga skogen.Källa: W. Chalupka med flera,Forest Ecology and Management,nr 255.7, 2008.Täckrotsplanta av ek. Foto: Mats HannerzKälla: A: Rafael Zas med flera,Canadian Journal of Forest Research,nr 38,1, 2008.6PLANTaktuellt nr 2 2008
Nätverk mellan hägg och syrenAsken, kungaträdet, kommer sist och går först. Så härlångt hade den kommit den 15 maj i Småland. Ola Langvall,en av forskarna bakom webbplatsen för vårtecken. Foto: SLU”Stängt mellan hägg och syren”,sade skomakaren. Jämfört med för50 år sedan blommar både häggenoch syrenen ungefär en vecka tidigare,enligt en fenologirapport. Snartkommer vi att få en bättre bild av hurklimatet påverkar naturen.Naturen kommer att vakna allt tidigarei ett allt varmare klimat. Men fortfarandeär vår kunskap dålig om hurnaturen svarar på högre temperaturer.För att råda bot på det har ett fenologinätverketbildats. De har tagit framwebbplatsen www.blommar.nu, däralla kan rapportera när träden ochväxterna börjar blomma, när lövenspricker ut, när de sätter frukt och såsmåningom fäller sina löv.Ola Langvall, försöksledare vid enhetenför skoglig fältforskning vid SLU,är en av initiativtagarna:– Om vi vet mer om hur skogen reagerarpå klimatet kan vi lättare förutsägahur den förändras om klimatet blirännu varmare. Men björkens lövsprickningoch tallens blomning varierarså mycket över landet, så vi måste haobservationer från hela Sverge. Härligger vi efter våra grannar. Finland harhållit på i tio år, Norge ännu längre.Fenologi är läran om årstidens växlingari växt- och djurvärlden.Vet ni hur det såg ut förr?– Det finns enstaka referenspunkter<strong>som</strong> vi kommer att jämföra med.Väderobservatörerna på SMHI:sföregångare samlade till exempel invårtecken från runt 1880 till en bit inpå 1920-talet.Han har också fått tips om en dataserie<strong>som</strong> började redan på 1750-talet.Och i bland har forskarna tur. Deramlade över anteckningar där enlantbrukare i Uppland hade noteratväxternas blomning varje år under 70år. Enligt hans serie blommar häggenoch syrenen en vecka tidigare nu än på1960-talet.– Efter<strong>som</strong> vi är i startgroparna harvi inte bearbetat uppgifterna än, men vihoppas kunna gräva djupare i arkiven.Dessutom hoppas vi att allmänhetentipsar oss om gamla anteckningar.Vad betyder det förändrade årstidsbeteendet?– Pollenallergiker har säkert noteratatt säsongen börjar tidigare nu. Al ochhassel ryker tidigare och den besvärligasäsongen blir allt längre. För skogenkan ett ändrat klimat få betydelse förval av trädslag och plantursprung. Alltvarmare vintrar kan göra att graneninte trivs i Sydsverige, samtidigt <strong>som</strong>den växer bättre i norra Sverige.– Trots att vårarna blir varmare trorjag att risken för frostskador kan öka.Det blir större risk för bakslag i vädretnär träden startar tidigare.– Samspelet mellan insekter och trädkan också rubbas. Pollinerande insekter,men också skadeinsekter, kan ändra sittbeteende.Har ni fått in mycket rapporter?– Webbplatsen startade 1 mars och imitten av maj hade vi fått in 1 700 rapporteröver 250 arter. 370 rapportörerhar registrerat sig på hemsidan, och deflitigaste har redan lämnat 100 observationer.Saknar ni några rapporter?– Vi vill fortfarande få in mer rapporterpå skogsträd. För barrträden harvi ännu inte fått några rapporter, trotsatt både gran och tall har startat sinskottskjutning. Vi har också ont omrapporter från norra Sverige.– På sikt skulle vi vilja bygga uppett nätverk av mer fasta observatörer– engagerade människor <strong>som</strong> samlar invår- och hösttecken regelbundet./ Mats HannerzPLANTaktuellt nr 2 2008 7