Läs gratis som pdf - Skogforsk

Professor efterlyser förenkladeregler för frötäktsområden– Det går inte att se på ett skogsbeståndvad det har för genetiskaegenskaper. Dagens regelverk medgeografiskt avgränsade frötäktsområdenär därför tveksamt.– Beståndets utseende och tillväxt berormer på miljön och beståndshistorikenän på genetiken, säger professorDag Lindgren vid SLU.Han har utrett fröinsamling av granoch tall på uppdrag av Skogsstyrelsen,och han vill att det ska bli lättare attskörda frö utanför de frötäktsområdensom idag är godkända. Registreradefröhandlare bör själva få avgöra ombestånden passar för frötäkt eller inte.De frötäktsområden som är godkändahar valts ut efter inventeringar.Men större delen av de svenska slutavverkningsskogarnahärstammar fråndet område där de växer idag. Det kanhandla om 95 procent av bestånden inorra Sverige och 70 procent i södra.Om bestånden har lokalt ursprungkan materialet användas enligt etableradkunskap om proveniensförflyttningar.Risken för att kottar plockasGodkänt för frötäkt eller inte? Idag måste Skogsstyrelsenstjänsteman kunna besiktiga beståndet för att bedömaom det passar för frötäkt. om det inte redan finns iRikslängden. Men det är svårt att klassa fröets genetiskaegenskaper bara från trädens utseende, menar professorDag Lindgren. Foto: Kjell Olofssoni bestånd med icke-lokalt ursprung ärganska liten, och även om det skulleske blir det sällan katastrofalt fel, ombeståndet bara verkar välanpassat,menar Dag Lindgren.Enklare hanteringGenom att överlåta ansvaret till densom plockar kotten får man en enklarehantering. Tidsfönstret mellan beslutom avverkning av ett passande beståndtill att kotten måste plockas är kort.Idag skall bestånd som ligger utanförgodkända frötäktsområden besiktigasoch godkännas av Skogsstyrelseninnan kotten kan skördas, om manskall vara säker på att kunna saluföramaterialet. Detta ger en tidsförlust ochen mer komplicerad hantering – utanatt egentligen förbättra fröets genetiskaegenskaper.De svenska frötäktsområdena ärredan idag stora, och omfattar drygthälften av Sveriges skogar, men ägarförhållandenkan ändå göra att de lämpligastebestånden inte kan användas tillfröskörd. Finland har förenklat hanteringengenom att klassa hela landetsom ett frötäktsområde. Dag Lindgrentycker dock att det har fördelar att integå fullt så långt, det gamla systemet ärväl inarbetat och kanske ändå har enviss nytta.– Det kan finnas skäl att undvikafrötäkt i vissa bestånd, säger han. Historiskthar vi haft en större påverkan påskogarna i kustområdena, och det kanha påverkat skogarnas genetiska kvalitetnegativt. Norrlandskusten skulle därförkunna undvikas.Och både vid kusten och vid trädgränsenär nog bestånden mera genetisktvarierande vilket kan vara ett skälatt undvika frötäkt där.I Sverige sköts huvuddelen av fröochplanthanteringen av stora etableradeorganisationer med lokal förankring,kompetens och erfarenhet. DagLindgren tror att fröhandlarna kan fattabeslut om val av bestånd för frötäkt likabra som Skogsstyrelsens förättningsmän.Marginella genetiska vinster kan görasgenom att välja träd inom beståndoch typer av bestånd – exempelvisfällda fröträd vid avverkning av fröträdsställningar.Dag Lindgren betonar att utredningtillkommit bland annat för att Skogsstyrelsenhar en ambition att förbättraregelverket. / Mats Hannerzom handel med fröDen som bedriver yrkesmässig handelmed plantor och frön ska vara registreradhos Skogsstyrelsen. Handel får baraske med skogsodlingsmaterial som harstambrev och ett villkor för att få dettaär att frökällan är upptagen i Rikslängdenför godkända frökällor.En markägare som använder fröet påsin egen mark omfattas inte av dessaregler. Det är alltså möjligt att skördafrö på den egna fastigheten för såddeller plantering på egen mark, ävenom frökällan inte finns upptagen iRikslängden.Läs mer på www.skogsstyrelsen.seSe Fakta om skog/SkogsodlingsmaterialISSN: 1403-3321Du får gärna citera PLANTaktuellt omdu anger källanGes ut av: Skogforsk, Högskolan Dalarna (Plantgruppen)och SLURedaktion: Mats Hannerz, Anders Lindström och KristinaWallertzAnsvarig utgivare: Jan Fryk.Produktion: Areca Information AB. chp@areca.seMaterial till tidningen skickas tillMats Hannerz, Silvinformation AB.mats.hannerz@silvinformation.sePrenumerationer: Inger Petré, 018 18 85 31inger.petre@skogforsk.se8PLANTaktuellt nr 2 2008