12.07.2015 Views

Bilaga - Humanekologi Lunds universitet

Bilaga - Humanekologi Lunds universitet

Bilaga - Humanekologi Lunds universitet

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ANNONSHela denna bilaga är en annons från <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>ANNONSTEKNIK & SAMHÄLLELaser ser till att maten är färskForskare inom atomfysik och förpackningslogistik på <strong>Lunds</strong> Tekniska Högskola har utvecklat ettnytt laserinstrument som kan mäta gasinnehållet i en stängd förpackning. Dessa har på senare tidblivit allt vanligare i detaljhandeln. Metoden kommer troligtvis tas i bruk i höst.Djupare läsningi läsplattanTidningsindustrin brottas med sjunkandeannonsintäkter och upplagesiffror.Kan de nya läsplattorna vändatrenden?I samband med att de första läsplattorna lanseradesför ungefär fem år sedan inleddes ett forskningssamarbetemellan branschorganisationenTidningsutgivarna och ögonrörelseenhetenEye-track vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.– Då såg läsplattan ut att bli en intressantarvtagare till den tryckta tidningen, säger NilsHolmberg, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap.Genom att mäta ögonrörelser har forskarnajämfört hur vårt läsbeteende skiljer sig åt mellanolika medier. Hälften av alla försökspersoner istudien fick läsa en tryckt tidning. Resterandefick tillgång till exakt samma nyheter i ungefärsamma layout på en läsplatta.Studierna visade att artikeltexter fick merlästid i den digitala versionen, bilder fick lika liteuppmärksamhet i båda medierna och annonserväckte mer intresse i det tryckta formatet.– För att dra nytta av de goda egenskapernahos båda medierna måste användargränssnitteti läsplattorna utvecklas så att innehållet blir merpapperslikt, säger Nils Holmberg.I ett digitalt format ger länkar oss möjlighetatt själva välja vad vi ska läsa härnäst. Det kanvara en av anledningarna till att vi läser djuparepå läsplattor. Tryckta tidningar gynnas däremotav att vi skummar igenom fler nyheter då vi läserbrett men inte djupt.– På så vishar trycktatidningar enmer allmänbildandefunktion,sägerKennethHolmqvist,docent ikognitionsvetenskap.●Gps avslöjar djurens avaDjur och organismers överlevnad handlar om att kunna rörasig från en plats till en annan. Med hjälp av gps-teknik ochljusloggar har forskare på kort tid upptäckt vilka mekanismersom styr flyttmönstren.Gps-tekniken har vuxit fram inom de ryska och amerikanskaförsvaren för att kunna positionsbestämmaflygplan, u-båtar och för att navigera robotar. I dagär teknologin ovärderlig för forskarna inom Centrefor Animal Movement Research på <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>,Canmove.– Det händer mycket och det går snabbt inom dethär fältet. Nu vet vi att djurens rörelser är betydligtmer komplexa än vad vi tidigare trott, säger SusanneÅkesson, forskningsledare för Canmove och professori zoologisk ekologi.Hon har studerat albatrosser, havssköldpaddor, insekteroch flyttfåglar. I takt med att avancerad teknikMellanösterns vattensituation är akut ochgrannar, i konflikt med varandra, samsasom knappa resurser. Tekniska lösningarspelar en viktig roll för en förändring menbehöver kombineras med politiska avtal.Det menar Karin Aggestam som leder ettnytt flervetenskapligt forskningsprojektvid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.Jordanfl oden är en av Israels, Palestinas och Jordaniensviktigaste vattenkällor. Men den är ocksåstarkt överutnyttjad. På sina håll råder akut vattenbristoch vattentillgången skiljer sig starkt åt mellanolika regioner och länder. Ekonomiska, militära ochkulturella hinder står i vägen för en bred lösning påproblemen.– Det finns sedan länge en uppfattning att om detgår att etablera tekniskt samarbete mellan israeler ochpalestinier kring vatten kan det få en positiv ”spillover-effekt”till de mer politiskt laddade områdena,blivit mindre och lättare ökar möjligheterna till attfölja och samla in information om djur. En ljuslogger,som väger strax över ett halvt gram, går att fästa påen fågel utan att den stör. Ljusloggern registrerar omdet är mörkt eller ljust. När fågeln återfångas ett årsenare läser forskarna av ljusloggern och jämför meddagslängden på olika platser. På så sätt går det att fåen utförlig bild över var fågeln har varit.Nyfiken forskningMed gps-mottagare går det att avläsa flyghöjder, hurfåglar flyger i olika vindförhållanden och hur de betersig nattetid.Tekniskt samarbete kan öppna upp försom handlar om territorium och säkerhet, säger KarinAggestam, docent i statsvetenskap och föreståndare ifreds- och konfl iktforskning.Hon leder det flervetenskapliga forskningsprojektetHydropolitics and the Jordan River Basin somstartade i våras. Målet är att kritiskt granska ochanalysera samarbete och konfl ikter kring vatten pålokal, regional och mellanstatlig nivå i Mellanösternoch tona ner konfl ikter.Tvärvetenskap är styrkan– Maktfrågan mellan de olika parterna har en storbetydelse för förhandlingarna, säger Karin Aggestam.Idén bakom satsningen fick Karin Aggestam närhon diskuterade frågan med Ronny Berndtsson,professor i teknisk vattenresurslära på <strong>Lunds</strong> tekniskahögskola för några år sedan.– Styrkan i vårt projekt är just tvärvetenskapen.Både jag och Ronny kände att det var svårt att arbetavar för sig eftersom vi saknade värdefulla kunskaperVi bygger framtidens campus!I samverkan med <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> utvecklar vi ett campus som är hållbart, flexibelt ochattraktivt för både studenter och forskare. I Campusplan Lund formar vi tillsammans framtiden.Vår målsättning är att skapa levande campusområden med goda förutsättningarför kunsskapsutbyte och kreativitet. I framtiden blir den globala konkurrensenom hjärnor och ekonomiska resurser sannolikt ännu hårdare. Genom att arbetaframtidsinriktat och i nära samarbete med <strong>universitet</strong> och högskolor kan vi tillsammansstärka deras konkurrenskraft och samtidigt bidra till byggandet av detsvenska kunskapssamhället.Vi är Sveriges största hyresvärd för <strong>universitet</strong> och högskolor och finns på 29 orter runtom i landet. Över 300 000 personer forskar, studerar och arbetar i våra lokaler varje dag.16 reSEARCH for THE FUTURE

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!