LUM nr 2 - 20 februari - Humanekologi Lunds universitet

Ångest gergoda studieresultatEkonomerkopplas inpå stamcellerLUNDSUNIVERSITETMEDDELAR----------------NUMMER 2FEB 2004ÅRGÅNG 37HjälperhandfallenI

InnehållL UNDS UNIVERSITETMEDDELAR-------------------------------Lunds universitets tidskrift LUM utkom förstagången 1968. Den når i dag samtliga anställda ochnästan lika många utanför universitetet. LUM har enupplaga på 12.400 ex och utkommer med 11 nr per år.Adress: LUMInformationsenheten Lunds universitetBox 117, 221 00 LundFax: 046-222 47 11Internpost: Hs 31E-post: LUM@info.lu.seVIIILUM på nätet: www.lu.se/info/lum/Lum.htmlRedaktion:Maria Lindh, redaktör och layout insidor046-222 95 24, Maria.Lindh@info.lu.seChrister Hjort, ansvarig utgivare046-222 70 08, Christer.Hjort@info.lu.seIngela Björck, forskningsjournalist046-222 76 46, Ingela.Bjorck@info.lu.seBritta Collberg, journalist046-222 31 58, Britta.Collberg@info.lu.sePetra Francke, journalist och layout färgsidor046-222 03 16, Petra.Francke@info.lu.seGöran Frankel, forskningsjournalistnaturvetenskap,046-222 94 58, Goran.Frankel@info.lu.seUlrika Oredsson, journalist046-222 70 28, Ulrika.Oredsson@info.lu.seSolveig Ståhl, forskningsjournalist046-222 70 16, Solveig.Stahl@info.lu.seAnnonser:tomat annonsbyrå, tel 046-13 74 00/02www.tomat.sefax 046-5400150e-post PC: info@tomat.see-post Mac: material@tomat.sePrenumerationer, notiser, meddelanden:Eva Mattisson: 046-222 70 10e-post: Eva.Mattisson@info.lu.seAnställda vid LU får LUM gratis.Enskilda abonnenter – 190 kr/11 nr. Inbetalas påpostgirokonto 15650-5 med angivande av”Prenumerationsavgift för LUM” samt namn & adress.Adressändring:Anställda anmäler ändringar till katalogansvariga vidinstitutionen (motsv). Övriga skickar ändringsuppgiftertill LUM, gamla adressrutan bifogas.Tryck: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, LundNästa LUM: 19 mars. Manusstopp: 8 mars.ISSN: 0345-7354Omslag: Professor Göran Lundborg påHandkirurgen i Malmö. Foto: Kennet Ruona.XIIIIII Tar flera sinnen till hjälpPå Handkirurgen i Malmö använder man flera sinnen för atthjälpa patienter att återfå så normal känsel i händerna sommöjligt. Med hjälp av en speciell handske med mikrofonerkan hörseln lura hjärnan att känna rätt.VI Med sommarhus i NepalNär Leif Bjellin inte undervisar vid LU beger han sig till sittsommarhus vid foten av Mount Everest i Nepal. Där ägnarhan sig åt höghöjdsfysiologisk forskning, och tar gärna medsig kolleger på gruppresor.IX Söker rättens rötterKjell Åke Modéer är professor i rättshistoria och har alltmertagit intryck av teologi i sin forskning. Nu har denne gränsöverskridarebelönats med ett hedersdoktorat vid Teologiskafakulteten.XIII Hälsorisker försvannKommunikationsforskaren Helena Sandberg har studeratnärmare 2.000 dagstidningsartiklar om övervikt från åren1997–2001. Hon har funnit att hälsoriskerna ofta har tappatsbort. Varken journalister eller forskare har tagit sitt ansvar.XVI Hallå Carl Magnus Pålsson…… idéhistoriker som nyligen disputerat på en avhandling omLTHs historia och ingenjörsrollens förändring.IX

▲”Vi vet idag att sinnena inte ärlika klart åtskilda i hjärnan somman tidigare trott.”LYSSNARPå Handkirurgeni Malmö tar man flerasinnen till hjälp för attträna upp känseln i skadadehänder. Hörlurar och en handskemed mikrofoner på varje finger är ettverktyg där hörseln hjälper hjärnan attkänna ”rätt”.Skärsår och krossår som skadat handens nervermå vara ofarliga för överlevnaden, men kan fåallvarliga följder för livskvaliteten. Därför försökerman på Handkirurgen i Malmö hitta nya sättatt hjälpa sina patienter att återfå så mycket normalkänsel som möjligt.Här handlar det minst lika mycket om att påverkahjärnan som att behandla själva händerna.Inte ens avancerad mikrokirurgi kan nämligenhindra att många nerver växer fel efter operationen.Och när de växer fel stämmer inte hjärnansgamla kroppskarta – en beröring av tummenkan kännas i pekfingret i stället. Hjärnanbehöver helt enkelt omskolas, och det kräver nyametoder.– Den neurologiska och kognitionsvetenskapligaforskningen har gett oss mängder av ny kunframkänseln i skadad handI alla kontakter människor emellan använder vihänderna. För att hälsa på en ny bekantskap,klappa en gammal släkting på kinden, smekaen älskad partner eller stryka över en babysduniga huvud behöver vi känsel i fingrar ochhänder. Även praktiska uppgifter som att skriva,sy i en knapp och salta lagom mycket i matenkräver känslighet.skap om hjärnan. Men dessa rön märks inte allsi behandlingen av handskadade patienter. Rehabiliteringsprogrammenär i princip oförändradesedan 70-talet, säger Birgitta Rosén på Handkirurgeni Malmö.Hon är arbetsterapeut och har disputerat på enavhandling om nervskador. Nu har hon ett klinisktlektorat på halvtid, som hon delar med ensjukgymnast (det första i Malmö som gått till enicke-läkare). På den andra halvtiden forskar hon,med anslag från Hjärnfonden, om förbättrad rehabiliteringför handskadade.Hörlurar och en handske med mikrofonerpå varje finger är ett av hennes verktyg.Stryker man med fingrarna över enskrovlig yta hörs ett rasslande ljud,stryker man över något lent hörs ettmjukt ljud.– Vi vet idag att sinnena inte är likaklart åtskilda i hjärnan som man tidigaretrott, säger forskargruppensledare professor Göran Lundborg.Dels samverkar sinnena en hel del,dels finns det vissa nervceller som taremot signaler inte bara från ett från utanflera sinnen.III

▲Birgitta Rosén visarspegelmetoden, där mangenom beröring av denfriska handen kan fåpatienten – som tittar påspegelns bild – attkänna det som om denskadade handen blivitberörd. Metoden kan ocksåanvändas på patienter medfantomsmärtor i enamputerad hand(nedan).IVDärför är det inte så konstigt att faktiskt ”känna”med hörseln. Tanken är ändå inte att patientenska ha en mikrofonhandske på sig hela livet.Hörselintrycken ska bara under en tid fungerasom ”andrahandshyresgäst” i hjärnan och bevakarätten till de delar som känselsignalerna tillfälligtlämnat.Hård konkurrensI den mänskliga hjärnan är nämligen konkurrensenhård mellan de olika delarna. Så fort någondel upphör att få in signaler utifrån, t.ex. efter ennervskada, flyttar genast någon annan verksamhetin. Faller tummens nervsignaler bort är detkanske signalerna från de andra fingrarna sombreder ut sig.– När sedan tumnerverna växt ut igenkan det bli svårt för dem att få tillbaka singamla plats. Men handsken gör att signalernafrån den skadade delen aldrighelt upphör. Om man börjar tränamed handsken så fort som möjligt efteroperationen går rehabiliteringenlättare när nerverna väl växt ut, förklararBirgitta Rosén.Handsken, kallad Sensory Glove System,studeras nu i ett riksomfattandeprojekt med patienter som följs under ettårs tid. Halvårssiffrorna är redan klara, ochvisar att handsken verkligen är till god hjälp.Den prövas också i Australien samt på italienskapatienter som blivit handtransplanterade, dvs. fåtten hand från en död människa.– En sådan patient kan få fungerande muskler,men bara delvis fungerande nerver. Med MRkamerakan vi se hur hjärnan återfår upplevelsenav känsel i handen. Detta går fortare för dem somanvänder handsken, säger Göran Lundborg.Han tror att mikrofonhandsken också skullekunna användas i träningen av strokepatienter.Den kanske även kunde ge ”känsel” åt patientermed handprotes, och tränga undan smärtimpulsernahos patienter med kronisk smärta. Det senarehar testats i en pilotstudie av en av avdelningenssjukgymnaster, Anita Brunkwall.Spegel ”lurar” hjärnanMedan mikrofonhandsken ska låta hörseln hjälpakänseln är spegeln ett verktyg som ska låta denena handen hjälpa den andra. Patienten har sinskadade hand bakom spegeln, och ser bara sinfriska hand plus dess spegelbild.– Spegelmetoden infördes av dr Ramachandrani Californien som en behandling av patientermed fantomsmärtor i en amputerad arm ellerhand. Om man strök en sådan patient över denfriska handen såg det i spegelbilden ut som omden icke-existerande handen också blev berörd.Hos många patienter fick behandlingen fantomsmärtornaatt försvinna, berättar Birgitta Rosén.

Handkirurgens rehab-avdelning har använtspegelbehandling med goda resultat. När mantränar den friska handen, och det ser ut som omden skadade handen också deltog, så kan hjärnanfaktiskt luras att göra illusionen till verklighet.Bedövar den friska handenEn annan metod, som handkirurgen AndersBjörkman beskriver i sitt pågående avhandlingsarbete,är att göra precis tvärtom: koppla bort denfriska handen genom bedövning. Märkligt nogblir känseln i den skadade handen bättre på baranågra minuter, när den får vara ensam om hjärnansuppmärksamhet.– Hur länge förbättringen sitter i är för tidigtatt säga. Men den kan ha psykologisk betydelseäven om den är kortvarig. Patienten får en chansatt känna hur det kan vara, och vart man skullekunna nå, säger Birgitta Rosén.Hon vill få sina patienter att förstå hjärnansbetydelse vid rehabiliteringen – att det handlar omom att skapa nya mönster i hjärnan. Till det uppmuntrarhon dem att utnyttja alla sinnen och allavardagliga situationer. När patienten t.ex. skalaren apelsin hemma i köket kan fruktens färg, smakoch doft ge känselsinnet draghjälp i att uppleva”apelsinkänslan”.– Mikrokirurgin är idagså väl utvecklad somdet går. Det vi nu kanförändra är rehabiliteringen,menar GöranLundborg, professori handkirurgi .Samarbetar inom universitetetForskningen om händer och känsel vetter åtmånga olika håll. Malmögruppen samarbetarmed forskare från flera andra områden inomuniversitetet, bl.a. kognitionsvetaren ChristianBalkenius, neuropsykologen Björn Karlson ochLTH-forskaren Fredrik Sebelius från elektriskmätteknik. Birgitta Rosén tar också hjälp av pedagogikexpertenHans Nilsson för att förbättrarehabiliteringen.– Vi vet att återvinnandet av förlorad känsel ären process som liknar inlärningen av ett andraspråk.Fram till tio års ålder går inlärningen utanproblem, sedan blir det gradvis svårare. När manhar fyllt tjugo lär sig människor sällan tala ett nyttspråk utan brytning, och återfår sällan full känselefter en nervskada, säger hon.Birgitta Rosén har funnit samband mellan olikapatienters språkinlärningsförmåga respektiveförmåga att bedöma former, och hur det går fördem i handrehabiliteringen. Det kanske innebäratt det för språkligt begåvade patienter är viktigtmed samtal under träningen, medan visuellt lagdapatienter ska öva mycket med former och färger?Och eftersom inlärning generellt sett anses blibättre av en stimulerande miljö, så kanske musikunder träningen också hjälper? Här finns gott omspår att följa upp för den fortsatta forskningen.Teckningen (av Penfield, 1939) visarhur stor del av hjärnbarken somägnas åt händernas och ansiktetskänsel – mycket mer än åt deytmässigt större armarna, benenoch fötterna.TEXT: INGELA BJÖRCKFOTO: KENNET RUONAV

Fångadav NepalMan bör leva som man lär. Forskar man i höghöjdsfysiologi ärdet inte fel att ha sommarstugan vid foten av Mount Everestpå 2.800 meters höjd. Leif Bjellin, studierektor i zoofysiologioch zoologi, trivs bra i den tunna luft som enligt legendernaföreträdesvis gudar och heliga män andas.– Jag har sett mycket av världen, säger han, men inget somNepal. Det är ett land jag ständigt måste återvända till.Den 57-årige Bjellin delar gärna med sigav kärleken till Nepal till vänner ochbekanta. Han har organiserat och lettgruppresor med trekking och andraattraktioner.– Vi var sjuttio personer som firade millennieskifteti Nepal. De flesta fick inhysas i byns tempeloch hos våra nepalesiska grannar. Vi fick lånajättegrytor från byns utvecklingskommitté förmatlagningen, och det krävdes 50 bärarlaster medöl, cocacola och andra förnödenheter som intekunde anskaffas lokalt, berättar Leif Bjellin.– Somliga kommer hit för naturens skull, andradärför att de är kulturintresserade. Jag försummaraldrig att visa besökarna en eller annansida av u-landsproblematiken. Jag är glad om jagkan engagera människor i sådana frågor. Men jagvill också visa hur mycket det finns att se i Nepal– inte bara fattigdom.Det finns många etniska minoriteter i Nepal.Sina bästa vänner har Leif Bjellin funnit blandbergsfolket sherpas som sägs härstamma frånöstra Tibet och är lamaistiska buddhister.– De är rätt sekulariserade och dessutom relativtväl utbildade. När Edmund Hillary som denförste besteg Mount Everest hade han stor hjälpav sherpas. Som tack la han sedan mycket tid påatt se till att sherpas fick tillgång till sjukhus ochfri utbildning. Sherpas är underbara människor,öppna, toleranta och glada. I det värsta eländemöter de en med ett bländande leende, berättarLeif Bjellin.I samband med ett pågående jordskifte blevLeif Bjellin varse att det fanns land att köpa i sherpabynSerga. Byn ligger på en terrasserad sluttningdär man odlar potatis och vete. Leif Bjellinköpte en tomt för 2 000 svenska kronor och lätuppföra ett trevåningshus. Det mesta material iform av trävirke och sten kunde man hitta igrannskapet, men det krävdes också bärartransporterfrån Kathmandu.Tundra och regnskog– På en dagsmarsch från huset finns tropisk regnskogåt ena hållet och arktisk tundra åt det andra.Och inom en radie av en dagsmarsch stöter manpå tio olika etniska grupper, konstaterar Leif Bjellin.Leif Bjellin är organiserad syndikalist och harvarit det sedan sin allra första anställning. Det fackligaintresset har lett till att han engagerat sig i nepalesiskfackföreningsrörelse och bl.a. hjälpt Ge-VI

▲Leif Bjellins hus vid foten av Mount Everest.Observera majstången!Leif Bjellinhar hjärtati Nepal.font (General Federation of Nepalese Trade Unions)med Sida-understödda utbildningsinsatser.Det första omskakande mötet med Nepal ägderum 1981. Han hade alltid älskat att varandra iden svenska fjällvärlden. Nu ville han ha lite omväxlingoch sökte sig till Nepal. Där blev hanfångad av landskapets skönhet och dramatik frånförsta stunden. Och på den vägen är det.Försöksdjursetiska frågorSamtidigt var Leif Bjellin mitt uppe i forskarkarriären.Han studerade blodflödet i moderkakanoch hur detta påverkades av läkemedel och andrasubstanser. Det ledde också tidigt till ett intresseför försöksdjursetiska frågor.– Jag anser att vi har rätt att utnyttja djur förmänsklighetens bästa, men jag har bestämda åsikterom vad man kan göra och inte göra, säger han.I grundutbildningen kan man i de flesta sammanhangarbeta med alternativ till djurförsök, eftersomdet vanligen bara är en minoritet som kantänkas arbeta med försöksdjur i sin framtida profession.Men det finns också utbildningar där manvet att en stor procent kommer att arbeta med försöksdjur,och då bör det också ingå i läroplanen.I kurserna i försöksdjurskunskap ingår ett etikmomentdär Leif Bjellin brukar bjuda in djurförsöksmotståndarefrån Förbundet Djurens Rätt –ett initiativ som han tror sig vara ensam om påuniversiteten. Han har också suttit med som forskarrepresentanti försöksdjursetiska nämnder ochi en stiftelse som delar ut anslag till forskning utandjurförsök.Under de senaste femton åren har Bjellin framförallt undervisat. Men de tjugo procent av tjänstensom är avsatta för ”kompetenshöjande forskning”nyttjas numera för höghöjdsfysiologiskforskning.– Jag har inte bara arbetat med egna projektutan också hjälpt examensabetare och doktoranderatt genomföra sådan forskning i Nepal. Ja,inte bara där, jag har ju ett stort internationelltkontaktnät. Andra har kunnat åka till Singapore,Bangkok, Hanoi…UD avråder från NepalresorTyvärr är den politiska situationen i dagens Nepalturbulent. Sedan kungahuset nästan utrotatsi ett uppseendeväckande blodbad för några årsedan har en maoistisk gerilla skaffat sig kontrollöver stora delar av landet. Svenska UD avråderfrån resor i Nepal och det betyder att de flesta för-Leif Bjellin har organiseratoch lett gruppresor medtrekking och andra attraktioner.FOTO: BO WALLÉN.VII

▲säkringsbolag inte heller ersätter skador och förlusteri samband med en sådan vistelse.– Oroligheterna har drabbat lokalbefolkningenhårt. 70 procent av turisterna har försvunnit.Jag hoppas att människor inte ska avskräckasfrån att åka till Nepal. Mina egna möten medgerillan har förlöpt fredligt. De vill inte skrämmaturisterna.Leif Bjellintillsammans mednepalesiskabekanta.Stor humanistEn av dem som följt med Leif Bjellin på nepalesisktrekking är Bo Wallén på Naturvetenskapligafakultetens kansli.– Leif är en stor humanist. Han har medkänslamed de små och marginaliserade människorna.Han är också mycket kunnig och handlingskraftig.Han står aldrig rådvill inför alla de problemsom kan drabba en i vildmarken, menar Bo Wallén.GÖRAN FRANKELAnnonsVIII

INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNAHär handlar det om grundforskning! Bilden som visar ett frilagt rotsystem av björk är från Acta Forestalia Fenicae 1934.Rotdjupet spelar stor roll– I skogsbruket fortsätter viatt trampa på gasen och harblivit fartblinda. Våra jägmästareär duktiga på att få skogenatt växa, men det är intealltid på sikt bärkraftigt, sägerLTH-forskaren Harald Sverdrup.För fartblindheten varnadehan i förra veckan såvälskogsägare som forskare påen konferens på Örenäs slottutanför Glumslöv.Konferensen arrangerades avSUFOR, ett forskningsprogramför uthålligt skogsbruk isödra Sverige som nu inlett sittåttonde och sista år. Det handlaralltså om att utveckla ettskogsbruk som är ekonomisktlönsamt även på lång sikt ochsamtidigt miljövänligt. MångaLU-forskare är engagerade iSUFOR.Temat för konferensen var”Gå på djupet – om rotdjupoch rotproduktion i olikaskogstyper” och professorSverdrup och Ingrid Stjerquistfrån Institutionen för Miljöstrategivid Campus Helsingborg,ställde frågan huruvidarotdjupet spelar någon roll.– En fråga som vi obetingatmåste svara ja på, säger HaraldSverdrup. Skogens bärkrafthänger ihop med hurdjupt den sätter rötter och vari marken näringsupptagetsker. Ta som exempel gransom har ytliga rötter. Om granenväxer på bördig mark frodasden men näringsupptagetsker ju omkring rötterna.Marken i ytskiktet kan utarmastrots att det finns gott omnäring längre ner. Allt harlänge handlat om att planteragran, gran, gran. Men ädellövskogenhar rötter som gårmer på djupet och om manblandar sådana träd med grankan dessa ”hämta upp” näringäven åt granen.– Ett annat problem är attskogsägarna till skillnad frånjordbrukare har dålig kontrollpå hur bördig marken är. Detfinns inte bara exempel på attman tar ut för mycket näringur marken utan också på attman underutnyttjar mark somskulle kunna producera ännumer skog.Ytterligare ett inslag frånLund presenterades av ekologenUlrika Rosengen frånEkologiska institutionen ochIngrid Stjernquist. De hargjort en analyserande litteraturöversiktöver det vetandesom finns om hur träds rotsystemser ut och hur de utvecklas– framför allt med tonviktenpå hur markmiljön påverkarrötterna.GÖRAN FRANKELSkogsforskare Harald Sverdrup varnarför fartblindhet inom skogsnäringen.FOTO: MATS NYGRENINSIDORNATreårigforskarutbildning?sid 2Swegenekraftsamlarsid 5GIS pådistanssid 131

Förslag om treårigforskarutbildningDe flesta handledare tycker att dagensfyraåriga forskarutbildning är för kort(se separat artikel). Men i framtiden fårdoktoranderna bara tre år på sig, om ettnytt utredningsförslag går igenom.– Totalt förlängs ändå utbildningstidenjämfört med i dag, eftersom vi föreslåren obligatorisk tvåårig mastersutbildningmellan grundexamen och forskarutbildning,säger Wanda Klintberg,huvudsekreterare i forskarutbildningsutredningen.Forskarutbildningsutredningen presenterasför regeringen den 1 mars, ochskickas sedan ut på remiss. Utredarenprofessor Margareta Norell Bergendahlfrån KTH redogjorde dock kortfattatför en del av innehållet redan i början avfebruari. Det skedde på Högskoleverketskonferens i Stockholm, ”Forskarutbildningför framtiden”, somlockade 260 deltagare.Utredaren vill alltså förkorta den tidsom doktoranderna arbetar med sin avhandling,men förlänga tiden innan depåbörjar forskarutbildningen genom attlägga till en 80-poängs mastersutbildning.På det viset blir doktorandernabetydligt bättre förberedda än idag då de i princip kan gå direkt frånfil.kand-nivån över på forskarnivå, resonerarhon. Utredaren har tagit hänsyntill den ambition att harmoniserautbildningsnivåerna i Europa, som kommertill uttryck i den s.k. Bolognadeklarationen.Fler forskarskolorAndra utredningsförslag är fler forskarskoloroch en ny tvåårig anställningsformför dem som just har tagit doktorsexamen.Syftet är att snabbt få innydisputerade i akademin och göra detmöjligt för dem att forska vidare.Christina Moberg, professor i organiskkemi på KTH, menade vid konferensenatt det finns en risk att forskarutbildningenskvalitet försämras med entreårig utbildning. Dagens fyraåriga utbildningär i realiteten ofta fem år, p.g.a.att den förlängs med institutionstjänstgöringoch undervisning. Inom deområden hon hade möjlighet att överblickahåller forskarutbildningen iSverige hög kvalitet.Det är kanske inte i västeuropeiskaländer med deras treåriga utbildningarvi bör söka våra förebilder, utan snararei USA, menade Christina Moberg.Framstående amerikanska universitethar t.o.m. längre forskarutbildning än vi– från bachelor- till doktorsexamen tardet normalt mer än sex år. Här bedrivsockså spetsforskning av doktorander,påpekade hon.Cecilia Gagné är positiv till den nya forskarutbildningsutredningen.FOTO: ULRIKA OREDSSONVad vill statsmakterna?Bengt Hansson, filosofiprofessor vid LUoch huvudsekreterare vid Vetenskapsrådetsämnesråd för humaniora ochsamhällsvetenskap frågade sig vad statsmakternavill med forskarutbildningen.Ska den vara en kvalificerad yrkesutbildningmed syfte att höja kompetenseninom näringsliv och förvaltning, eller enförberedelse för en forskarkarriär? Problemetär att man kanske vill det förra,eller bådadera, men att utbildningen ärutformad enbart speciellt för forskarkarriären.Båda typerna av utbildning behövs.De har mycket gemensamt, men i grundenolika mål och kräver olika attityder,menade Hansson. Risken är att universitetengår in för kvalificerad yrkesutbildning,under rubriken forskarutbildning,och att ”forskningsvolymen” ökar,trots att det knappast längre handlar omforskning. Det enda raka är att renodlaoch inrätta två särskilda examina, menadeBengt Hansson.Cecilia Gagné, doktorand i historiavid Lunds universitet och f.d. doktorandombudsmantalade om bristen pårättssäkerhet för doktorander. Självauniversitetskulturen är problemet, menadehon. Den innebär oklara beslutsocharbetsledningsstrukturer, som lämnarstort utrymme för informella ochgodtyckliga processer. De regler somfinns kringgås ofta.– Jag uppfattar det som att universitetetibland utnyttjar bristerna i lagstiftningentill att öka sin egen handlingsfrihetpå bekostnad av doktorandernasrättssäkerhet, sa Cecilia Gagné och efterlystetydligare regler för forskarutbildningenfrån statsmakternas sida.Beträffande den nya forskarutbildningsutredningenär Cecilia Gagné huvudsakligenpositiv efter de signaler somgavs vid konferensen.– Jag tycker att man i flera avseendentagit stor hänsyn till de synpunkter somdoktoranderna framfört, säger hon tillLUM.Däremot finns från visst doktorandhållen kritik mot en enbart treårig forskarutbildning.BRITTA COLLBERGBengt Hansson undrar vad statsmakterna egentligenvill med forskarutbildningen.2

För kort utbildningeller för höga krav?Forskarutbildningen har expanderatstarkt på senare år. Det handlar om stordrift.Hela systemet verkar moget för enstödkorsett, säger Gunilla Jacobsson,utredare vid Högskoleverket.I höstas intervjuade hon 52 forskarhandledarefrån Umeå, Uppsala, Linköpingoch Växjö, som en uppföljning avDoktorandspegeln som kom i september.Doktorandspegeln visade att doktorandernager gott betyg åt sin forskarutbildning,men att en stor majoritet är missnöjdamed introduktionen.Och även om de flesta tycker atthandledningen fungerar bra så anser enfjärdedel att handledaren visat ringa intresseför deras studier, och ännu flersaknar konstruktiv kritik på forskningsarbetet.Närmare hälften hade velat diskuterarmetodfrågor och teori mer, dehar inte fått så mycket handledning somde velat och mer än var fjärde tycker attbrister i handledningen hindrat dem iforskningsarbetet.För höga kravMånga uppgav också att forskarutbildningeninnebär för höga krav i förhållandetill den tid som står till förfogande,och kvinnor känner sig mer utsatta änmän.Handledarnas bild är inte densamma,och de flesta ställer sig frågande till kritiken.Dock pekar de på svagheter somoklar ansvarsfördelning och bristanderutiner.De tycker också det är ett problem atthandledare och doktorander har olikasyn på forskarutbildningens syfte ochdoktorandens roll.Och medan doktoranderna säger attkraven är för stora i förhållande till utbildningstidenså anser handledarna generelltatt fyra år är för kort utbildningstid– det är med andra ord inte kravensom det är fel på.Handledarna har också mycket olikasyn sinsemellan, både på vad de förväntarav doktoranden och av sig själva. Endel menar att de doktorander som inteklarar av ett självständigt arbete inte ärlämpade att vara forskare, medan andraanser att handledaren också ska varadelaktig i avhandlingsarbetet.För doktoranden har det stor betydelseom handledaren ser forskarutbildningprimärt som en utbildning ellersom forskning. Om jag var doktorandskulle jag vara noga med att ta reda påvad min handledare tycker, säger GunillaJacobsson.De intervjuade uppfattar inte helleratt de gör skillnad i behandlingen avkvinnliga respektive manliga doktorander.Många handledare klagar på tidsbrist,de har t.ex. fler administrativa ocharbetsledande funktioner än förr. Mende menar ändå att doktoranderna underskattarden tid som handledarna läggerner på att läsa in texter, förberedaosv. De efterlyser ökad tydlighet om vilketarbetssätt som är möjligt. Generelltarbetar dagens doktorander mindresjälvständigt och är mer beroende avmiljön, samtidigt som det är svårare attbygga upp bra forskningsmiljöer, anserhandledarna.Gunilla Jacobsson ser också tydligaskillnader mellan ämnesområden. I de”våta” ämnena förväntas doktoranderomedelbart fungera i ett forskningsprojekt.Inom samhällsvetenskap och humaniorabetonas mer sökprocessen föravhandlingsämnet och den sociala introduktionen.BRITTA COLLBERGNy rapport omforskarhandledning”Forskarhandledning. Möte med vandrare ochmedvandrare på vetenskapens vägar” heter enskrift som bygger på en enkät- och intervjuundersökningvid Umeå universitet, och är skrivenav Monika Appel, doktorand vid institutionenför folkhälsa och klinisk medicin i Umeå. Utifrånett doktorand- och handledarperspektiv studerasdoktoranders och handledares upplevelserav sina respektive roller. Rapporten kan beställaspå Högskoleverket och ingår i verkets skriftserie(2003:26 R).Alla handledareska gå på kursNu ska alla som handleder doktorandergå på kurs. Från och med1 januari nästa år inträder nyabehörighetskrav för forskarhandledare.Strax före jul fattade rektor GöranBexell beslut om nya behörighetskravbåde för huvudhandledareoch biträdande handledareoch nu ökar trycket på UCLUskurser.– Vårens kurser håller på fyllas,men vi är beredda att mötaefterfrågan med nya kursstarter,säger Heléne Lundkvist, som ärchef på UCLU, universitetetsutvecklingscentrum för lärandeoch undervisning,En mötesplatsKurserna är upplagda för att geutrymme åt workshops ochgruppdiskussioner.– De ska fungera som en mötesplatsdär äldre och yngrehandledare ska kunna byta erfarenhetermed varandra, sägerHeléne Lundkvist.Kursen är två dagar lång ochför programmet står de pedagogiskakonsulterna Jan Hellbergoch Gunilla Amnér.Förutom forskarutbildningensramverk och universitetets policyför utbildningen diskuteras hurman lägger grunden till ett gottoch konstruktivt samarbetsklimat.Handledningens dynamikoch handledning i uppförsbackeär andra ämnen som tas upp tilldiskussion.En forskarstuderande är bådestuderande och kollega. Underandra kursdagen problematiserassituationer som kan uppstå i relationenmellan doktoranden ochhandledaren. Bland annat kommerdoktorandkåren och informerarom sin verksamhet.Kursen har tidigare getts tvågånger och nästa kurstillfälle ärden 3 till 4 mars.Anmälan sker via UCLUshemsida www.uclu.lu.seULRIKA OREDSSON3

Internrevisionenkräver bättre rutinerInköpsrutiner, arvodering ochinformationssäkerhet är områdensom universitetet bör förbättraframöver. Det skriver Internrevisionen,IR, i sin årsrapport.IR koncentrerade förra årets granskningartill institutionerna, och ger i årsrapportenrekommendationer till förbättringarpå vissa områden.Inköp är t.ex. besvärligt. Eftersomde flesta institutioner gör sina egna inköpär det svårt att följa bestämmelsernai lagen om offentlig upphandling.IR rekommenderar mer samordningoch utbildning av beställarna.LU:s betalningsrutiner fungerar generelltbra, men många leverantörsfakturorhar kortare kredittid än 30 dagar.En ändring här skulle medföra en årligbesparing för universitetet på mellan300.000 och 500.000 kronor, beräknarInternrevisionen.En handledningRutinerna för arvoden fungerar, men ivissa fall borde lön ses som ett naturligarealternativ, menar IR, som bl.a.tycker att det borde göras en handledningsom reder ut reglerna på området.Informationssäkerheten på institutionernahar många brister, framför alltav formell karaktär. Det saknas oftariskanalyser och säkerhetsplaner. Institutionernaskulle behöva mer centraltstöd här, påpekar IR.IR har också granskat upphandlingav tjänster av företag där anställda vidLU är delägare eller på annat sätt harinflytande i. Detta är inget stort problem,men det förekommer. Fem företagmed kopplingar till anställda haridentifierats och ska nu följas upp. Reglernaför köp av tjänster från den härtypen av företag är tämligen klara, ochIR påpekar att det är viktigt att reglernablir lika tydliga när det gäller köp avvaror.Förvaltningschef Peter Honeth påpekari en kommentar till årsrapportenatt man redan arbetar på olika sätt medde problemområden som IR identifierat,och att ytterligare insatser kommeratt göras.PETRA FRANCKELUs förlust ökar...Lunds universitet har ett underskott på63 miljoner kronor. Det visar årsredovisningensom presenterades för universitetsstyrelseni mitten av februari.Underskottet, som ska ses mot universitetetstotala omslutning på närmare 5miljarder kronor, innebär att en trend avstadigt förbättrade resultat har brutits.Men eftersom det sammanlagda myndighetskapitaletär tillfredsställandebedöms universitetets totala ekonomi,trots underskottet, som sund i botten.Under förra året fortsatte grundutbildningenatt öka för tredje året i rad.Antalet helårsstudenter ökade med1.300. Sammanlagt är 41.000 individerinskrivna vid universitetet vilket motsvarasav 27.150 helårsstudenter.Men trots att universitetet uppfyllersitt utbildningsuppdrag går grundutbildningenmed en förlust på 31 miljonerkronor.– Kostnaderna för grundutbildningenhar ökat väsentligt under 2003, sägerGunilla Norberg, controller på Planeringsenheten.Forskningssidan brottas med ett underskottpå 32 miljoner kronor ochdetta beror delvis på att de externa intäkternai form av bidrag inte har ökati samma takt som tidigare år.Mest känsliga för förändringar i inflödetav externa bidragsintäkter ärUniversitetet håller fast vid en utbyggnadmed 1.500 helårsstudenter underden närmaste treårsperioden. Det framgårav det budgetunderlag som universitetsstyrelsennu lämnat till regeringen.Utbyggnaden ska framför allt ske vidCampus Helsingborg och inom Nätuniversitetet.Under åren 2003 och 2004får Nätuniversitetet extra pengar per utbildningsplatsför att hitta bra tekniskaoch pedagogiska lösningar för undervisningpå nätet.Universitetet vill också fortsätta arbetamed breddad rekrytering under denkommande treårsperioden, men efterlyserett mer reguljärt ekonomiskt stöd.– Ett system där verksamheten finan-LTH, Medicinska fakulteten och Naturvetenskapligafakulteten. Dessa fakulteterbrottas nu med underskott på cirka43, 28 respektive 19 miljoner kronor.Juridiska fakulteten har ett litet underskottpå 0,8 miljoner kronor medansamhällsvetarna, Ekonomihögskolan,Området för humaniora och teologi ochdet Konstnärliga området visar överskottpå 16, 6, 4 respektive 4 miljonerkronor. Universitetets särskilda verksamheter(f.d. tionde området) har ettöverskott på cirka 16 miljoner kronor.Universitetets totala kostnader uppgårtill nästan fem miljarder kronor vilketär en ökning med knappt sex procentjämfört med 2002. Den största procentuellaökningen avser lokalkostnadernasom har ökat med nio procent.Lokalkostnadernas andel i den totalaverksamheten är idag 13 procent. Ökningenberor på att flera stora byggprojektnu står klara. Detta har lett tillhyreshöjningar men också ökade kostnaderför tomma lokaler i samband medomflyttningar.Ytterligare en viktig orsak till universitetetsunderskott är de ökade personalkostnadernasom inte kompenseradesfullt ut i den statliga pris- och löneomräkningen.Läs hela årsredovisningen påwww.plan.lu.seULRIKA OREDSSON...men expansionen fortsättersieras med projektmedel som söks förvarje särskilt sammanhang är både tungrottoch svårhanterligt, skriver man.Beträffande forskningen hänvisas tillunderlaget för den kommande forskningspropositionen.Det förslaget innebären ökning av de direkta forskningsanslagenmed 350 miljoner kronor per år.Universitetet vill också möta studenternasefterfrågan på forskarutbildning.En ny forskarskola föreslås inom språkområdet,och man förordar också en nyforskarskola tillsammans med universiteteti Göteborg inom det vårdvetenskapligaområdet.Läs hela universitetets budgetunderlagtill regeringen på www.plan.lu.se/ULRIKA OREDSSON4

Ekonomer gör affärav stamcellsforskningStamcellsforskningen i Sverige är i huvudsakgrundforskning utan kliniska tillämpningar.Ändå har företagsekonomenLars Bengtsson vid Ekonomihögskolanfått 1.6 miljoner kronor av Vetenskapsrådetför ett projekt kallat ”kommersialiseringav den svenska stamcellsforskningen”.– Även om stamcellsforskningen integett några kommersiella tillämpningarännu, så finns det ju väldigt stora förhoppningarpå framtida resultat, sägerhan.– Därför är det intressant att varamed just i ett så här tidigt skede. Vi kommerkanske inte att hinna se några genomfördakommersialiseringar, men vikan nog se hur företagen positionerarsig för att vara med i samarbetet när ochom det kommer några genombrott.Lars Bengtsson och hans medarbetareAnnika Rikne (teknolog vid IngvarKamprad Designcentrum, LTH) ochAnna Nilsson (ekonom vid KarolinskaLU har gett klartecken för ett nytt tvärvetenskapligtcentrum kallat SCIBLU.Det står för Swegene Centre for IntegrativeBiology at Lund University. SCIBLUingår alltså i Swegene, d.v.s. det forskningskonsortiumför funktionell genomikdär Lunds universitet, Göteborgsuniversitet och Chalmers är partners.SCIBLU blir ett resurscentrum för samordningav experimentella spetsteknologieroch analytiska metoder i utforskningenav hur cellernas arvsmassa ochproteiner växelverkar.Institutet, KI) ska följa stamcellsforskningenvid BMC i Lund, Sahlgrenskai Göteborg och KI i Stockholm i treår. Man vill studera samspelet mellanforskare, företag och institutioner samtjämföra forskningsmiljöer, tillgång tillriskkapital m.m. på de tre orterna.Resultaten ska förhoppningsvis ge enökad förståelse för hur biotekniskainnovationer kommer fram eller blirbromsade. Detta kan i sin tur användasi diskussionen om vad universiteten ochstaten kan göra för att hjälpa densvenska forskningen att nå ut frånakademin till industrin.Att stora förhoppningar knyts tillstamcellsforskningen gäller för övrigtinte bara i Sverige utan inom hela EU.Nyligen startade det stora europeiskastamcellssamarbete som döpts tillEuroStemCell, och där bland andraStamcellscentrum i Lund deltar. Euro-StemCell har ett anslag på nära 12 miljonereuro och representerar universitet,forskningsinstitut och bioteknikföretagLars Bengtsson vid Ekonomihögskolan tror påkommersialisering av stamcellsforskning.Bakgrunden är att BMC, BiomedicinsktCentrum, inom kort får en tillbyggnad.Det har då fallit sig naturligt att de bådaresurscentrumen, ledda av Peter Jamesoch Carl Borrebaeck, som Swegene harpå Wallenberglaboratoriet flyttas överdit, likaså ett onkologiskt laboratoriumpå BMC som leds av Åke Borg. Vidareingår nanoproteomikgruppen runt Thoiåtta europeiska länder.Ett av projektets mål är att utvecklaen europeisk stamcellsbaserad bioindustrisom kan konkurrera med USAoch Japan.INGELA BJÖRCKEn kraftsamling för Swegene på BMCmas Laurell samt Carsten Petersonsforskningsgrupp kring bioinformatikoch systembiologi.– En samlokalisering i nära anslutningtill den biomedicinska forskningenkommer att förstärka och stimuleraSwegenes forskningsarbete, säger StureForsén, vetenskaplig rådgivare och styrelseledamoti Swegene.Sammantaget blir detta SCIBLU somberäknas stå färdigt inom ett år.De avdelningar som deltar i centrumetär onkologi vid Medicinska fakulteten,elektrisk mätteknik (proteinteknologioch mikroteknologi) ochimmunteknologi vid LTH samtkomplexa system (beräkningsbiologi)vid Naturvetenskapliga fakulteten. Organisatorisktska centrumet höra tillLTH. Bland de teknologier man skaarbeta med återfinns masspektrometriför studier och karakterisering av storabiomolekyler, ämnesomsättningsprodukteroch signalsubstanser. Vidarebioinformatik, systembiologiska metoderför att tolka komplicerade biologiskadata och för att förstå hur cellenfungerar i sin helhet.Man ska också fortsätta arbetet medatt utveckla morgondagens s.k. mikromatriser.Det är en analysteknik med ettchip preparerat med olika antikroppareller DNA-bitar i nanoskala. Gener ochproteiner som är aktiva i en lösning kan”fiskas upp” och identifieras med hjälpav chippet. Detta innebär att man får entotalbild av hur DNA och proteiner i encell samverkar vid en viss sjukdom.SCIBLU är inte bara ett resurscentrumför Swegene-forskarna. Andraforskare inom landet och även näringslivetkan nyttja resurscentrumet underförutsättning att deras projekt bedömsvara av tillräckligt hög kvalitet.GÖRAN FRANKEL5

Chockhöjning avmedicinsk tidskriftAtt de kommersiella vetenskapligatidskrifterna tar ut allt högrepriser är väl känt (se LUM 10/03).Nu finns ett nytt slående exempel:den stora medicintidskriftenJAMA som velat höja priset frånknappt 5.000 till nära 45.000 kronorför en prenumeration på bådepappers- och nättidskriften.JAMA är Journal of the American MedicalAssociation, en viktig tidskrift imedicinska forskningssammanhang.Förra året betalade LU 4.570 kr för enprenumeration på den tryckta tidskriftensamt full tillgång till dess elektroniskaversion.– I januari fick vi så höra att forskaresom sökt efter JAMA hade mötts avnätmeddelandet ”Er prenumerationhar löpt ut”. Man hade inte ens gett ossnågon övergångsperiod, säger IngegerdRabow på Biblioteksdirektionen.Bakgrunden visade sig vara attJAMA gått över till s.k. campuslicenser,baserade på antalet lärare vid varjeuniversitets medicinska fakultet. En sådanlicens för LU, som bara omfattarden elektroniska tidskriften, skulle enligtJAMA:s första bud kosta mer än40.500 kr.Biblioteksdirektionen har efter denförsta chocken lyckats förhandla nerpriset, men det slutar ändå på nära25.000 kronor. Dessutom betalar manfortfarande nära 4.400 kronor förpappersprenumerationen.– Vi kan inte sluta prenumerera påpapperstidskriften. Den måste vi ha avarkivskäl eftersom arkivrättigheter inteingår i licensavtalet. Upphör vi med denelektroniska prenumerationen kommervi inte längre åt de elektroniska årgångarvi betalat för, säger IngegerdRabow lite uppgivet.I slutändan är det Medicinska fakultetensom betalar prenumerationerna.Hur man väljer att göra där är i skrivandestund inte bestämt. Ett alternativkan vara att fakultetens bibliotek påbeställning skickar JAMA-artiklar i pdfformvia sin vanliga fjärrlåneservice.Detta skulle i så fall göras utan kostnad.INGELA BJÖRCKVarför fuskarstudenterna?Är det fusk att samarbeta under hemtentor?Är det fusk att lämna in i principsamma uppsats i två olika ämnen?Åsikterna går isär beroende på om manfrågar en student eller en lärare.I slutet av januari träffade professorHåkan Hult från Linköpings universitetett antal lärare i Lund för att diskuterahans rapport om fusk och plagiat.– Det har blivit lättare att fuska ochplagiera andras texter under de senasteåren, konstaterar han. Däremot vill hanvill inte uttala sig om huruvida fuskethar blivit mer utbrett. Visserligen harantalet ärenden i disciplinnämnden ökatbåde i Lund och i Linköping under desenaste åren, men det har också antaletstudenter gjort.Forskare har försökt kartlägga vad det är som driverstudenter till att fuska och plagiera. Under senareår har antalet ärenden i disciplinnämndenökat både i Lund och Linköping. FOTO: KENNETRUONAVia nätetHåkan Hult har försökt kartlägga vaddet är som driver studenter till att fuskaoch plagiera. Som exempel ger han denökade tillgången till material via nätet,stora undervisningsgrupper som gör attkontakten mellan lärare och studenterminskar, att samhället ställer krav påpappersmeriter och att alltfler yrkenkräver akademisk utbildning.I skolan har studenterna blivit duktigapå att hämta information från nätetoch Håkan Hult menar att studenteribland har svårt att skilja på kunskapoch information.Håkan Hult tror också att ”tillfälletgör fuskaren”. Idag finns flera typer avexamensformer som öppnar för nyamöjligheter för den som vill fuska ochplagiera.– Jag har intervjuat både lärare ochstudenter och det visar sig att det intefinns någon riktig samsyn om vad fuskär. Lärare och studenter tycker olika ochäven bland lärarna går bedömningarnaisär.Är det till exempel fusk att skriva omen text med egna ord och sedan användaden utan att ange källa? Här ställer sigde flesta lärare och studenter tveksamma.Är det fusk att referera till källor i enbok utan att själv ha läst originalkällorna?Hälften av de tillfrågade studenternatycker inte att det är fusk ochdrygt hälften av lärarna ställer sig tveksamma.– Avvikelserna mellan lärarnas ochstudenternas svar visar att man måstevara mycket tydlig i den informationsom ges till studenterna, säger HåkanHult.Han ger lundalärarna lite tips om vadman kan göra för att minska fusket:• Undervisa i att skriva vetenskapligtext redan på ett tidigt stadium• Diskutera fusk och ge exempel.•Be studenterna att lämna in även revideradeupplagor vid hemtentor.•Låt studenterna skriva ett stilprovsom kan användas i jämförelse.• Låt inlämningsuppgifter följas avett kortare samtal.• Ställ rimliga krav.• Ge tydliga instruktioner vid examination.ULRIKA OREDSSONFAKTA OM FUSKFuskärenden i disciplinnämndenvid Lunds universitet:Totalt Friade Fällda2003 26 4 222002 36 17 192001 17 8 92000 14 4 101999 19 6 136

Från ”curlinglärare”till ångestskapareÄr det rätt att få studenterna att kännaångest? Vad riskerar man? Vad kan manvinna? Dessa frågor diskuterade universitetslektorni psykologi, Pirjo Birgerstam,på ett välfyllt idéseminarium om”Ångest som pedagogiskt hjälpmedel”vid UCLU.Pirjo Birgerstam inledde med att berättaom ett omskakande besök på Umeåuniversitet för några år sedan. Upplevelsenbestod i hur designstudenterna togsemot när de började sin utbildning. Deblev i princip bara presenterade för sinalärare och därefter förväntades de sättaigång med eget skapande arbete.– Studenterna blev oerhört ångestfylldaoch det tog ofta lång tid innan dekom igång med någonting, berättarPirjo Birgerstam. Vissa studenter avvekfrån utbildningen, men de som stannadekvar, tog sig en rejäl funderare ochåstadkom så småningom fantastiskaprojekt.En annan avgörande händelse var nären student som hon uppfattat sommycket skör och bräcklig fick en krävandepraktikplats med en mycket tuffhandledare. Pirjo oroade sig för hur studentenskulle klara sig. Men det visadesig att den sköra studenten både hadeklarat och vuxit med uppgiften.Ifrågasatte sin undervisningDessa och andra liknande exempelsådde ett frö. Pirjo Birgerstam börjadeifrågasätta sin egen undervisning– Jag insåg att jag hade blivit en”curlinglärare”, säger hon. Jag var ensnäll liten tant som ville hjälpa studenternagenom utbildningen, men på ettsätt som i realiteten minskade derasmöjlighet att lära sig att hantera denicke-tillrättalagda verklighet de möterutanför universitetet.Idag har Pirjo Birgerstam ändratupplägget på sin 12-poängskurs påpsykologprogrammet. När hon träffarsina studenter första gången delar honut utdrag ur Högskoleförordningen,Statens mål för psykologutbildningen,Lunds universitets pedagogiska mål ochInstitutionens kursplaner. Därefter berhon var och en av studenterna att skrivaned sitt mål med kursen.– Detta första möte brukar skapabåde ångest och ibland ilska hos studenterna,berättar Pirjo. Istället för att fåveta exakt vilka böcker de måste läsaoch hur för att klara kursen, får de funderaöver målet med sin utbildning.– Det som nu skapar ångest är att ansvaretöver meningen med kursen ärflyttad till studenten själv. De flestaåstadkommer också fantastiskt insiktsfullaoch kravfulla måldokument. Ochi slutet av kursen får de skriva om sinfärd genom kursen och vart de har landat.Studenten får alltså även ansvar försin läroprocess och frukterna av den.PersonlighetsbedömningKursens allmänna idé är att ge studentenmöjlighet till komplexa och professionelltmeningsfulla arbetsuppgifter därgenerella teorier och metoder användssom verktyg. Ett exempel på detta är attstudenten får göra en personlighetsbedömningav en främmande person.Studenterna är i början av sin utbildningoch uppgiften är svår, men Pirjo Birgerstambrukar slås av häpnad över studenternasallvar och resultat när de utmanastill gränserna för sitt kunnande.– Tänk vilken björntjänst jag skulleha gjort dem om jag satt ett lägre tak förderas prestation!Pirjo Birgerstam arbetar medvetetmed att försöka skapa en ångest av detkonstruktiva slaget hos studenterna.Ångesten är riktad mot den egna möjlighetenatt skapa kunskap och kontroll ien okänd men meningsfull situation.Samtidigt försöker hon minska dendestruktiva typen av studentångest somär riktad mot skenmål (läraren ochexaminationen) genom att vara myckettydlig med vad hon vill och med de ramarsom är kursens förutsättning.– Det är klart att det finns stora variationeri hur mycket ångest var och enav studenterna tål för att kunna arbetaPirjo Birgerstam slutade med att hjälpa studenternaigenom utbildningen och började iställetge dem eget ansvar – och ångest. FOTO: ULRIKAOREDSSONkonstruktivt. Det gäller att hitta en någorlundalagom nivå för de flesta, attlugna en och annan och kanske även attytterligare sparka igång någon enstaka,berättar Pirjo Birgerstam.– Att förvärva kunskap inom universitetetmåste vara en skapande aktivitet,säger hon. Och all skapande aktivitethar ångesten som en följd eftersom maninvolverar sig själv. Kunskap på universitetsnivåär inga färdiga produkter somman stoppar i sig, utan något som manhela tiden söker efter och skapar i förhållandetill den aktuella uppgift manhar och i de omständigheter där manstår säger Pirjo Birgerstam, som tror attuniversitetspedagogiken har mycket attlära av de konstnärliga utbildningarna.Har du inte fått kritik för att du körför hårt med studenterna?– Kursen ligger i topp på kursutvärderingar.Studenterna utmanas ochtycker att kursen är jättejobbig, menmödan värd. Ändra inget, brukar desäga.ULRIKA OREDSSON7

Överklagandentar för lång tidLunds universitet har tagit orimligtlång tid på sig att handläggasex överklaganden i antagningsärendeninför höstterminen2003. Det menar Högskoleverketsom ifrågasätter rutinerna i enskrivelse till universitetet.Antagningsavdelningens ansvarige,Michael Olofsson, hävdar dock attskälet är personalbrist.– Redan i somras påtalade jag detta.Och vi ska också få en extra tjänst, sägerhan.Det är sex överklaganden från studentersom inte blivit antagna införhöstterminen som fått Högskoleverket,HSV, och Överklagandenämnden förhögskolan att reagera. Trots att överklagandenakom under sommaren, deflesta under juni–juli, så har de inte nåttÖverklagandenämnden förrän i oktober.Ett överklagande som behandlas sålångt in på terminen riskerar att förloramening för den enskilde, menar HSV.Normalt ska handläggningen inte tamer än en vecka.Michael Olofsson beklagar att detblivit så här, men hävdar att problemetär att Antagningsavdelningen fått alltmer att göra på senare år utan motsvarandepersonalförstärkning.– Vi förväntas klara alla extra arbetsuppgifterinom befintliga ekonomiskaramar. Men till slut håller det intelängre. I Lund sparar man på förvaltningen,men tyvärr tar studenterna intehänsyn till det. De skickar lika mångaansökningar som tidigare. Men vi är sexheltidsanställda här. Bemanningen påandra universitet är större att döma avderas hemsidor, säger Michael Olofsson.–I någon mån kan det ha handlatom bristande rutiner, medger han.Man funderar nu på att förenklarutinerna och låta vissa överklagandengå direkt till HSV. Ansökningsbilden ärbetydligt mer komplex än tidigare, vilketgör att svåra ärenden kan dra ut påtiden.– Detta liksom handläggningstidenpå Högskoleverket sinkar hanteringen,säger Michael Olofsson.BRITTA COLLBERGHemsidanär basenför SASNETDe nya lokalerna i Ideon är ett lyft för SASNET, tycker Staffan Lindberg (stående) och Lars Eklund somlagt ner mycket tid på att samla all svensk Sydasien-forskning på hemsidan. FOTO: ULRIKA OREDSSONSASNET har lämnat de kulturhistoriskadelarna av Lunds universitet och befinnersig numera i en av Ideons vindlandekorridorer.– Flytten till Alfa-huset är ett lyft, sägerLars Eklund, nätverkets webbmasteroch biträdande föreståndare. Nu ärvi grannar med Centrum för Öst- ochSydöstasienstudier och snart kan det blital om ett enda Asien-centrum i Lund.SASNET betyder Swedish South AsianStudies Network och bildades 2001 påuppdrag av Sida.– Det har länge funnits en slagsidamot Kina, Japan och Sydöstasien i densvenska Asien-forskningen, säger LarsEklund. Utrikesdepartementet ville rådabot på detta och SASNET bildades påförslag från forskare i Lund.– Istället för att koncentrera forskningeni en centrumbildning valde vi attarbeta i ett nätverk med en hemsida sombas, berättar Lars Eklund.Även om SASNETs uppdrag är attstötta Sydasien-forskning på nationellnivå, så innebär den fysiska närheten tillCentrum för Öst- och Sydöstasienstudierett ökat samarbete även lokalt.Sedan i höstas driver Centrum för ÖstochSydöstasien ett nytt mastersprogrami Asian Studies där studenterna harmöjlighet att specialisera sig på Sydasienalternativt Öst- och Sydöstasien.SASNET har medverkat till att planeraSydasien-kursen.Man diskuterar också möjlighetenatt slå samman all Asien-forskning viduniversitetet till ett enda stort Asien-centrum,berättar Staffan Lindberg, somdelar sin tid mellan föreståndarskapetpå SASNET och en professur på Sociologen.Lars Eklund har lagt ner mycket tidpå att samla all svensk Sydasien-forskningpå hemsidan. Idag har han hittat ettstort antal forskare på 108 institutionerrunt om i landet.Inom nätverkets mandat ligger ocksåatt knyta kontakter med olika samarbetspartnersi Sydasien. Lars Eklund ochStaffan Lindberg har precis kommit hemfrån en kontaktresa i Afganistan ochPakistan.– Vi inkluderade Afganistan bland deländer vi forskar om i och med att landetsrelationer till övriga Sydasien harökat efter terrorattacken den 11 september2001, säger Staffan Lindberg.Men nätverket är inte bara ett redskapför vetenskaplig korsbefruktning.SASNET har också möjlighet att distribueraSida-pengar för planering av nyaprojekt. Hittills har 40 forskare fåttplaneringsbidrag.Nu har man anställt en tredje person,Elna Andersson, som arbetar med förberedelsernaav en jättekonferens för europeiskaSydasienforskare som äger rum ijuli med cirka 300 konferensdeltagare.Läs mer på hemsidan www.sasnet.lu.seULRIKA OREDSSON8

Etiska frågor är svåra– Finns det någon gemensam etik somförenar alla kulturer, undrade rektor GöranBexell vid ett förvaltningsseminariumhäromveckan. Den frågan delar landetsetiker. Själv tror han på den gränsöverskridandeetikeneftersom denkommer nära de mänskliga relationerna.– Ta exempelvis de tio budorden somuniversellt reglerar hur människan skaleva.ESS-projekt fårstöd av industrin– Svenskt Näringsliv och DanskIndustri har i ett brev till de danskaoch de svenska forskningsochnäringsministrarna rekommenderatregeringarna att ageraför värdskap för neutronkällanESS och dess placering i Lund.Det säger Patrik Carlsson, vetenskapligprojektledare för ESSScandinavia.Det var ett stort ämne som avhandladesinför ett 80-tal intresserade på LTHskårhus. Göran Bexell, som även är professori etik, var inbjuden av Personalenhetenför att prata om ”Universiteten,samhället och etiken”. Han inledde medatt reda ut begreppen etik och moralsom ofta blandas ihop.– Etik är ämnet och moralen det vistuderar, sa han. Etiken studerar moralen.Göran Bexell menade att moral ärnågot positivt och sa att den goda moralenska skydda och befrämja detmänskliga livet.– Men moral uppfattas ofta som negativt.Som något som är till för att hindradet lilla roliga man kan ha i livet –tänk bara på uttrycket moraltant.Maximerar lyckanDet blev svåra problemställningar närGöran Bexell kom in på vilka handlingarsom är moraliskt riktiga elleroriktiga.– Man ska handla så att man maximerarlyckan för ett maximalt antalmänniskor. Och man ska inte ljuga –men tänk om man räddar livet på ettantal människor om man ljuger? Vadväljer man?Lite mer konkret blev det då GöranBexell kom in på universiteten och hurdet bör vara här med intellektuell frihetoch autonomi och lika värde somgrundläggande begrepp.– Det viktigaste är vad som sägs ochinte vem som säger det, sa han. Samhälletär intressestyrt av näringsliv, ekonomi,politik och andra intressen. Vi skavara en frizon. Lyckas vi inte med det såblir vi som ett dåligt företag eller enpolitisk organisation.Göran Bexell harmånga funderingarkring universiteten,samhället och etiken.FOTO: KENNET RUONA– Men å andra sidan – visst ska vivärna om friheten men inte vara så naivaoch tro att vi är helt fria. Universitetenstyrs också av pengar och även av lagar.– Den akademiska friheten är alltidrelativ – men den akademiska integritetenska vara absolut. Ger vi efter förden så tappar vi förtroendet och det tarlång tid att ta igen det.Påverka samhälletGöran Bexell betonade också att universitetetinte bara ska spegla samhälletutan även påverka det. Han nämndemiljövetenskap och mänskliga rättighetersom exempel på områden inom vilkadet kan krävas civilkurage ibland avdem som sysslar med det.Förvaltningsseminariet avslutadesmed en frågestund och första fråganhandlade om djurförsök. Är det verkligenmoraliskt riktigt att syssla med det?– Den klassiska humanistiska inställningentill detta är att det är skillnadmellan djur och människor, men detinnebär inte att man får behandla djurenhur som helst.Makt och maktutövning var en annanfråga som diskuterades liksom diskriminering.– Det är inte lätt, sa Göran Bexell.Och vem har sagt att det ska vara lättmed den här typen av frågor. Det ärsvårt och ska få vara svårt.MARIA LINDHTroligtvis kommer även Vetenskapsrådetatt anordna en hearing angåendeföretagens intresse för att använda ESSoch samarbeta med forskare som besökeroch arbetar vid anläggningen.– Detta ser vi som mycket positivt,säger Patrik Carlsson, och vi har äveninitierat en socioekonomisk studie avden tillväxt som ESS kommer att genererai Sverige.ESS blir också riksdagsärende. Tvåmotioner som manar den svenska regeringenatt stödja ett ESS i Lund harlagts – den ena av Bo Bernhardsson(s), den andra av Lars Lindblad (m).Motionerna är under behandling inäringsutskottet.Nästa generationJust nu förbereder sig ESS-Scandinaviakonsortietför ett möte i Storbritannienom satsningar på en nästa generationsneutronkälla i Europa.Storbritannien arrangerade tidigt ijanuari ett slutet möte där endast destora ländera i Europa – Tyskland, Frankrike,Italien och Spanien – var inbjudna.– Vi har protesterat mot dennahandläggning och svenska representanterhar blivit inbjudna till en nytt möte iämnet i Storbritannien i mars månad,säger Patrik Carlsson och tillägger:– Det finns ett förslag att som ersättningför ESS uppgradera ISIS – en redanexisterande neutronkälla i Storbritannien.En vetenskaplig granskning gerdock vid handen att en uppgradering avISIS inte är en bra idé.–Det är inte kostnadseffektivt, mankommer aldrig att vara världsledande,och man får betydligt mindre vetenskapför pengarna även på kort sikt.GÖRAN FRANKEL9

Nytt bildcentruminvigt på UMASAllt fler sjukdomsdiagnoser ställsnumera genom bilder – inte baravanlig röntgen, utan också datortomografi,ultraljud med mera.Dessa undersökningar samlas nui Malmö i nybyggda DiagnostisktCentrum på UMAS.Idén med Diagnostiskt Centrumär att sammanföra alla specialisteroch all utrustning som behövsför att framställa medicinska bilder.Bilddiagnostiken är idag såvanlig att varje patient i Sydvästskåneundersöks med någon bildgivandeteknik en gång var artondemånad.Det verksamheter som flyttatin eller snart kommer att flytta ini det nybyggda huset är röntgendiagnostik,klinisk fysiologi, cellprovtagning,medicinsk strålningsfysikoch endoskopi (bildertagna från kroppens inre medhjälp av fiberoptik).Även kardiologiska klinikensvårdavdelning finns i huset, i enfemte våning som tillkommitunder planeringens gång.Bättre arbetsmiljöFör patienterna innebär DiagnostisktCentrum att det kan blimöjligt att göra fler undersökningarvid ett och samma besök,och att väntetiderna till olikaundersökningar förhoppningsvisblir kortare.För personalen innebär nybyggeten bättre arbetsmiljö, ochför forskarna ger samlingen avden bilddiagnostiska verksamhetennya möjligheter till anknytningmellan sjukvård och forskning.En förhoppning är ocksåatt Diagnostiskt Centrum skaöppna nya möjligheter till samordnadforskning och patientverksamhet.Byggnaden är på 21 000 kvadratmeteroch har kostat nära700 miljoner kronor.INGELA BJÖRCK”Mördarbakterien”på väg att ringas inNu öppnas nya möjligheter att kommatill rätta med den så kallade ”mördarbakterien”.En forskargrupp ledd avforskarassistent Heiko Herwald och professorLars Björck vid Avdelningen förmolekylär patogenes har lyckats beskrivaen kedja av mekanismer som kanförklara bakterieinfektionernas våldsammaförlopp. Deras resultat har publiceratsi tidskriften Cell.Bakteriernas rätta namn är grupp A-streptokocker. Det är en vanlig bakteriesom i regel ger rätt harmlösa och allsinte mördande hals- och hudinfektioner.Men ibland, hos 3–400 patienter omåret i Sverige, utvecklas infektionerna tillsvåra och livshotande tillstånd.En variant av infektionen är attstreptokockerna ger en hudinfektionsom går på djupet och ”äter upp” musklerna.Enda sättet att hejda infektionenär att ta bort all infekterad vävnad, vilketbetyder stor muskelförlust eller amputation.En annan variant – som också följeri det förra fallet, om infektionen intehejdas – är att kroppens små blodkärlbörjar läcka vätska. Följden kan bli attblodtrycket rasar, livsviktiga organ slutarfungera och patienten hamnar i s.k.toxisk chock. Även unga och hittillsfriska personer kan dö på bara någratimmar genom det här förloppet.Vad som får infektionen att ibland tadenna våldsamma form har hittills intevarit känt. Det Heiko Herwald, LarsBjörck och deras medarbetare gjort äratt på cell- och molekylnivå beskriva deÅrets Crafoordpris har delats ut inom områdetledgångsreumatism. Två amerikanska forskare– Eugene C Butcher från Stanford och TimothyA.Springer från Harvard – får dela på prissumman500 000 dollar. Forskarna får priset försina studier av de vita blodkropparnas vandringfrån blodkärlen till andra vävnader i kroppen.De vita blodkropparna har till uppgift attLars Björck och hans kollegor är på väg att lösa”mördarbakteriens” mysterium. FOTO: KENNET RUONAspeciella omständigheter och den kedjaav händelser som leder till att vätskeläckagetsätter igång.Processen börjar med att bakteriensläpper ut ett visst protein från sin yta,och slutar med att en viss sorts vita blodkropparger ifrån sig ett ämne som fårblodkärlen att börja läcka. Med hjälp avdessa nya kunskaper kan det bli möjligtatt gå in och bryta förloppet vid någotsteg i kedjan, vilket är målet för forskarnasfortsatta arbete.INGELA BJÖRCKCrafoordpris till inflammationsforskareangripa bakterier som gett upphov till en infektion.Men de kan också överreagera och angripakroppens egen vävnad, vilket är vad somsker vid t.ex. reumatiska sjukdomar och MS.De amerikanska pristagarna väntas kommatill Sverige i september för prisutdelningen påVetenskapsakademien samt det sedvanligaCrafoordsymposiet i Lund.10

Karriärhjälp för forskare i vårdenInte ens de som avlagt en doktorsexamenär alltid insatta i alla dolda regleroch värderingar som gäller inom denakademiska världen. Det kan leda tilltidiga vägval som i efterhand visar sigha varit mindre lyckade. Men de nyblivnadoktorer som vill forska inom vårdoch omsorg ska nu få hjälp på vägen.– Om man inte känner till alla de spelreglersom gäller för att söka forskningsanslag,söka tjänster, skaffa sig doktoranderm.m. blir den akademiska karriärenonödigt mödosam, säger Vårdalinstitutetskoordinator professor IngalillRahm Hallberg.Detta gäller för nydisputerade doktorerinom många områden, menar hon.Men eftersom vård och omsorg är Vårdalinstitutetsintresseområde ska institutetnu genomföra tre flerdagarsseminarierför nya doktorer inom detta fält.Det första seminariet äger rum utanförStockholm i mars, och börjar medatt deltagarna gruppvis får diskuteravart de skulle vilja komma i sin akademiskakarriär och hur de tänkt nå sinamål. Senare får de också gruppvis läsaoch diskutera varandras CV. De fårlyssna på föreläsningar om den akademiskakulturen ur ett genusperspektivoch framväxten av de nya vård- ochomsorgsämnena, de får möta senioraforskare som ger egna erfarenheter avframgångsfaktorer och misstag, och defår höra forskningsfinansiärer berättaom hur de värderar en forskningsansökan.Seminarium nummer två, som skaäga rum i Göteborg, handlar bland annatom att hitta mentorer och nätverksom kan hjälpa till med den fortsattakarriären, samt om rekrytering ochhandledning av doktorander. Seminariumnummer tre i Lund blir ett ”uppsamlingsheat”där deltagarnas kvarvarandefrågor kommer att tas upp.Seminarieserien har väckt stort intresse.De 24 platserna hade 65 sökandemed olika ämnesbakgrund – allt frånhumanister och samhällsvetare till tandläkare,sjukgymnaster och arbetsterapeuter– men en gemensam önskan attbli seniora forskare inom vård och omsorg.Eftersom antalet sökande var såstort kommer serien troligen att upprepas.Vårdalinstitutet är ett nationellt institutsom finansieras av Vårdalstiftelsen,Göteborgs och Lunds universitet, VästraGötalandsregionen och Region Skåne.Mer info: www.vardalinstitutet.net.INGELA BJÖRCKLundaforskare anlitades om folkmordI slutet av januari träffades högt uppsattastatsmän från hela världen i Stockholmför att diskutera hur folkmord skaförhindras. Två lundaprofessorer hadesatt samman det bakgrundsmaterialsom delades ut inför konferensen.Kristian Gerner och Klas Göran Karlssonfrån Historiska institutionen hadedefinierat begreppet folkmord och försettdeltagarna med en rad exempel urhistorien: armenierna i Turkiet, Sovjetunionen,Kambodja och Bosnien-Herzegovina.Vad har ni fått för reaktioner på errapport?– Tyvärr blev vi inte inbjudna för attpresentera vårt material och diskuteradet med konferensdeltagarna, sägerKristian Gerner. Men alla vet att Turkietsambassadör protesterade mot attmassakern på armenierna fanns med pålistan över folkmord. Turkiet anför attdet fanns andra skäl till att en miljon armenierdödades i det osmanska riket underförsta världskriget.– Det är klassiskt att förövarna kastarskulden på offren. Försvaret blir oftaologiskt. Först förnekar de att någontinghar hänt och därefter försvarar de sig genomatt just skylla på offren.Folkmord är ett komplicerat begrepp.Gerner och Karlsson menar att ordetändrar innebörd beroende på om detanvänds av en jurist, en historiker ellerav någon som har ett politiskt syfte.En intention bakomEnligt den juridiska definitionen handlardet om att kunna ställa individer tillsvars för det som inträffat. Då måste detha funnits en intention bakom handlandet.Politiskt används ordet för att skapaopinion och påkalla det internationellasamfundets uppmärksamhet. I den historievetenskapligadefinitionen ser mantill vad som utmynnat i folkmord ochförsöker hitta de bakomliggande strukturerna.Tror du att folkmordskonferensenkommer att kunna förebygga framtidafolkmord?– Det är jag osäker på. Det kändessom mycket politisk retorik och lite politiskvilja med tanke på att varkenTjetjenien eller situationen i Mellanösternkom upp på dagordningen. Bådedet tjetjenska och det israeliska samhälletär hotat till sin existens. Tittar manpå de bakomliggande strukturerna idessa fall kan man se att risken för folkmordär överhängande.ULRIKA OREDSSONGerner fördelarmiljoner i DanmarkKristian Gerner ska tillsammans med endansk och en norsk professorskollegafördela 4,9 miljoner kronor till forskningom inhemska konflikter i Danmarkunder det kalla kriget.Man valde att ta intvå utländskakallakrigsforskarei bedömningskommitténföratt höja beslutenöver de upphetsadepolitiskadiskussionerna iDanmark.KristianGerner.11

Lundaforskarei VietnamprojektSIDA har signerat ett avtal på 100 miljonerkronor med Vietnam. Avtaletinnebär ett omfattande forskningssamarbeteunder fyra år. De olika projekteninvolverar universiteten i Lund,Umeå, Uppsala, Stockholm, Göteborgoch Sveriges lantbruksuniversitet, samtforskningsinstituten SkogForsk, StockholmEnvironment Institute och KarolinskaInstitutet. Forskare som deltarfrån Lund är bl.a. Bo Mattiasson,Charles Edqvist, Magnus Larson ochAnne Jerneck.Stödet går ut på att stärka Vietnamnsegen forskning och fokuserar påbioteknik, hälsa, landsbygdsutvecklingoch miljö. Samtidigt arbetar man medatt bygga upp det ministerium som skasköta förvaltning och administration avforskningen.Från laboratoriettill sjukvårdenEtt 30-tal föreläsningar och andra arrangemang,riktade till sjukhuspersonaloch studerande vid Medicinska fakulteten,blir det vid Den translationellaforskningens dag den 19 mars påUniversitetssjukhuset i Lund.”Translationell” är ett nytt medicinsktinneord som står för kunskapsom ”translates”, går från grundforskningi laboratoriet till behandling inomsjukvården.Den translationella forskningensdag handlar alltså om forskning somutgår från patienternas sjukdomar ochbygger på en samverkan mellan preklinik(grundforskning) och klinik (användandei vården).Både sjukhusaulan och de närliggandeföreläsningssalarna kommer attutnyttjas så att aktiviteter kan äga rumparallellt hela dagen. Professorn i neurokirurgiLeif G. Salford är ansvarig förprogrammet.Inbjudna är dels alla studerande vidMedicinska fakultetens grundutbildningar,dels samtliga medarbetare vidUSiL, UMAS och Medicinska fakulteten.INGELA BJÖRCKHandläggare utbildasi personlig utvecklingSnart startar ett program för yngre kvalificeradehandläggare vid Lunds universitet.Kursen vänder sig i första hand tilldem som ännu inte fyllt 40 år och somhar någon typ av högskoleexamen.– Det är viktigt att överföra kunskapentill de yngre när nu en stor gruppfyrtiotalister snart går i pension, sägerprogramansvariga Ingrid Estrada-Magnussonvid Personalenheten.Programmet beräknas omfatta ungefärtio procent av arbetstiden under en tvåårsperiodoch deltagarantalet ska liggakring 16 personer. Man har även erbjuditde mindre högskolorna i regionen attdeltaga med någon representant.– Dels samarbetar vi med dem inomandra områden, dels tror jag att de kanha något att lära oss också. De är jubåde yngre och modernare än vi är, imånga fall, säger Ingrid Estrada-Magnusson.Fem års erfarenhetFör att få vara med på kursen måsteman också ha minst fem års yrkeserfarenhetvarav minst ett års anställning vidLunds universitet. Kursen är upplagdkring personlig utveckling, förståelse förden egna organisationen och nätverksbyggande.Det ingår teoretiska momenti förvaltningskunskap och förvaltningsrätt.Mycket av deltagarnas egen kompetensoch kunskap kommer att tas tillvara och de ska själva ansvara för attderas kunskaper kommer de övriga igruppen till godo. Gästföreläsare ochkonsulter kommer att tas in endast förde moment som deltagarna själva intekan förmedla.– Jag vill hellre lägga pengarna påpersonlig utveckling, säger Ingrid Estrada-Magnussonoch berättar om enmetod som kallas UGL.Metoden är utvecklad inom det militäramen används nu i hela näringslivet.Den går ut på att lära sig hur man fungerari en grupp, och man måste träna pådetta bland människor man aldrig harträffat.– Det innebär att jag måste hittaIngrdi Estrada-Magnusson är ansvarig för det nyaprogrammet för kvalificerade yngre handläggare.minst 16 grupper, som helst arbetar parallelltså att alla våra deltagare kan göradetta moment samtidigt.Ingrid Estrada–Magnussom villockså få pengarna att räcka till studiebesök,exempelvis till Högskoleverket,Utbildningsdepartementet och andraviktiga organisationer för Lunds universitet.– Men även till andra högskolor ochuniversitet – gärna utomlands, sägerhon.En del av programmomenten kommeratt plockas ur som enskilda mindrekurser och erbjudas andra kvalificeradehandläggare oberoende av ålder. Personalenhetenhar redan märkt av ettstort intresse för den nya utbildningenoch planerar att ge ytterligare kurserefter den första som inleds med ett internati slutet av april. Sista ansökningsdagtill kursen är den 27 februari och merinformation finns på www.pers.lu.seMARIA LINDHFOTNOT: Personalenheten planerarockså att starta ett mentorsprogrammed samma syfte, dvs, att överföra kunskapfrån en generation till en annan.12

GIS-magister på distansDenna vår startar en ny magisterutbildningi GIS, geografiska informationssystem.Det är en distansutbildning, ettbegrepp som kan betyda mycket. Menden här gången har GIS-centrum ochUCLU, som utbildar lärare och utvecklarpedagogik vid LU, tagit steget fullt ut.Det är verkligen distansutbildning ändafram till den dag då examensarbetet skapresenteras och försvaras. Detta harintresserat Vetenskapsrådet som satsatpengar på en vetenskaplig uppföljningav projektet i Lärande Lunds regi.Det rör sig om en tvåårig magisterutbildningpå 80 poäng, varav de sista20 utgörs av en magisteruppsats. Idenna första omgång tar man in 40 sökande.Ansökningstiden går ut 1 marsoch utbildningen börjar en månad senare.Till hösten antas ytterligare en kullom 40 studerande.– Intresset har varit stort. Något merän hälften av de sökande bor i u-länder.Ungefär tio procent är svenskar, sägerGIS-centrums föreståndare Petter Pilesjö.– En poäng med den här uppläggningenär att det inte bara är utbildningutan faktiskt också en form av bistånd.Normalt innebär distansutbildningarändå att man brukar ha obligatoriskaträffar några gånger per termin. Härbehöver man inte träffas förrän magisteruppsatsenläggs fram. Och våra lärareär t.o.m. beredda att åka ut till de studerandenär det är aktuellt. Det är naturligtvismycket viktigt för den som harsmå resurser att utbildningen är avgiftsfrioch att vederbörande inte heller behöverlägga pengar på resor.Lunds universitet startar i höst ett utbildningsprogrami språkteknologi påsammanlagt 80 poäng. Språkteknologikan vara huvudämne i kandidat- ellermagisterexamen.Det finns en efterfrågan på språkteknologerbåde nationellt och internationellt . Näringslivetsaknar personer med kunskap i både teknik ochhumaniora. Språkbaserade systemFOTO: BRITTAblirCOLLBERGallt vanligaret.ex. vid biljettförsäljning, översättningPetter Pilesjö är föreståndare för GIS-centrum.FOTO: BRITTA COLLBERGVid utformningen har man ocksåvarit medveten om att de tekniska förutsättningarnaser olika ut från land tillland och från person till person.– Det är klart att man måste ha en datorför att kunna tillgodogöra sig dennautbildning. Men inte nödvändigtvis uppkopplingtill Internet – i princip ska mankunna sköta sådana kontakter från detlokala internetkafeet! Dessa finns ju numeranästan överallt, säger Petter Pilesjö.Nytt program i språkteknologim.m., och utvecklingen kräver en bred kunskap.Även forskningen behöver personer som kanutveckla databaserade språkanalysverktyg.Inom IT-branschen kan språkteknologer fungerasom gränssnittet mellan tekniker och användare.Lund är i dag det enda svenska universitetmed livaktig språkforskning som saknar utbildningi språkteknologi. Att man startar utbildningennu har också att göra med det nyaSpråk- och litteraturcentrum.Petter Pilesjö och Lotty Larson påUCLU tycker det är naturligt att manger avancerad distansutbildning i justGIS – d.v.s. tekniken att arbeta med geografiskainformationssystem och kartdatabaser,ämnet är i sig IT-baserat. GISstår också för en tvärvetenskaplig metodikatt nyttjas av alla från samhällsvetareoch humanister till tekniker. Därförmåste man utgå från att de som vill lärasig GIS har olika bakgrund och behov.– Flexibilitet är ett nyckelord för ensådan här utbildning, säger LottyLarson. Man måste kunna läsa i sitt egettempo. Man har kanske ett jobb attsköta och kan inte ägna sig åt studierförrän efter ett par månader. Och detmåste finnas möjligheter att välja denstudieteknik som bäst passar en. Meddistansutbildning gör vi oss mindre beroendeav tid och rum. För lärarna ärdet en utmaning; deras roll blir delvisannorlunda än i ett vanligt magisterprogram.Samtidigt måste det finnasobligatoriska moment och en viss kontrollså att ingen halkar efter.Utbildningen är organiserad i moduler.Av 20 kurser måste de studerandevälja 12 varav några är obligatoriska,t.e.x. grundläggande GIS ochforskningsmetodik. De kan också momentför moment välja vilken presentationde föredrar: text/bild, ljud/bild,ljud/video och interaktiva verktyg.Mer information om utbildningenpå: www.giscentrum.lu.se/luma-gis ochom forskningsprojektet i anslutning tillprogrammet på www.ll.lu.se/forskning/LiEU.htmGÖRAN FRANKELMålgruppen är studenter med bakgrund ispråk eller teknik, t.e.x. lingvistik, datavetenskapoch informatik. En viktig del av utbildningen bliratt de byter erfarenheter och samarbetar medvarandra.Avsikten är att rekrytera jämnt antal studenterfrån respektive bakgrund. Tjugo studenterantas första terminen och därefter antas tjugovarje höst.BC13

Image och verklighet, del II:Trots höga ambitioner verkar Lunds universitet fortfarande varabättre på att ta emot utbytesstudenter från Frankrike och Australienän studenter från Rosengård, skriver Rakel Chukri, biträdanderedaktör för studenternas tidning Lundagård.LUMs gästkrönikörer fortsätter granskningen av bilden av Lundsuniversitet – image och vision kontra verklighet.GästkrönikanStorebror kan lära avuppstickaren Malmö!NÄR GÖRAN PERSSON var på besöki Lund för några år sedan fick jag tillfälleatt prata med honom efter ett föredrag.Bland hundratalet studenter i salen varjag den enda invandraren. Statsministernsreaktion på det var lite överraskande:”Nja, så dåligt var det väl inte.Jag tror minsann att jag såg en till härframme”, svarade han.Situationen var inte ny. Undantagetden termin då jag läste arabiska har jagvant mig vid att vara en av få eller tilloch med den enda invandraren på kursen.Jag har heller inte stött på mångavars föräldrar saknar högre utbildning.medgav att strategiplanen inte skullegöra Lunds universitetet till den bästa avvärldar, men konstaterade att den skullesätta ribban.Vissa skulle kanske säga att ribbansattes för högt. Lunds universitet är intesärskilt känt för att locka till sig studenterfrån studieovana miljöer. Snararetvärtom – trots att goda idéer verkar finnasi överflöd.I universitetets mångfaldsplan för år2002–2004 finns flera konstruktiva förslagpå hur den negativa spiralen kanbrytas. Man vill inrätta en språkverkstad,utbilda lärare i mångfaldsfrågoroch stödja studenter från studieovanamiljöer under deras första år. Mångaprojekt har varit framgångsrika. Det såkallade folkhögskoleprojektet, en ettårighögskoleförberedande utbildning förunderrepresenterade grupper, blev sålyckat att det nu är utökat till trettonskolor.MEN AMBITIONERNA har alltförofta varit större än kapaciteten. Mycketi mångfaldsplanen har inte genomförtsATT DEN SOCIALA snedrekryteringenär ett problem har konstaterats mångagånger om. Lunds universitet är givetvisinte sent att hoppa på mångfaldståget. Istrategiplanen för 2002–2006 slås detfast att ”den etniska och sociala mångfaldenbland universitetets studenter”ska ökas väsentligt. Men det går trögt.Universitetet verkar fortfarande varabättre på att ta emot utbytesstudenterfrån Frankrike och Australien än studenterfrån Rosengård. Samtidigt somuniversitetets goda rykte sträcker siglångt utanför Sveriges gränser och varjeår lockar drygt tusen utbytesstudenter,reser sig någonstans mellan Lund ochinvandrartäta Malmö en mental barriär– för många oöverstiglig.Dåvarande rektor Boel Flodgren14

och det är framförallt de åtgärder somriktar sig till universitetets anställda somfått stryka på foten. Kanske är det inteså konstigt. Universitetets enda mångfaldshandläggareär bara anställd påhalvtid. Dessutom är en stor del av ansvaretutspritt på institutionerna. Faranmed att på detta sätt delegera för mycketansvar till institutionerna är att prefekternafår ännu ett ansvarsområde – menvarken mer tid eller pengar.DET FINNS ALL ANLEDNING föruniversitetet att vara självkritiskt, särskilti år när en ny mångfaldsplan ska utarbetas.Resultatet av det arbetet kommervara en indikator på hur mycketuniversitetet är villigt att satsa. Ett problemsom jag hoppas ska uppmärksammasmer är det utanförskap som mångastudenter med invandrarbakgrund upplever.Oftast är det muslimska studenter,speciellt kvinnor med huvudduk, somkänner sig isolerade. Vad kan Lundsuniversitet göra för att de ska känna sigmer välkomna? Vad behövs för attskapa en social kultur där fler känner siginkluderade?TROTS SVÅRIGHETERNA är den häruppgiften långt ifrån omöjlig att lösa.Det faktum att en tredjedel av Malmöhögskolas 21 000 studenter har invandrarbakgrundvisar att det är möjligt attnå ut till nya grupper. Skillnaden liggerbland annat i skolornas profilering, somkan vara en indikator på hur fråganprioriteras. På Lunds universitets hemsidamöts man förvisso av en leendeGöran Bexell, men det krävs mycketletande innan formuleringarna om breddadrekrytering dyker upp. I Malmöhögskolas presentation behöver maninte läsa mer än fyra meningar innan detstår att skolan anstränger sig för att”locka studenter från miljöer där högskolestudierinte är tradition”. I Lundsuniversitets presentation lär vi oss iställetatt ”Lärdomstraditionen i Lund gårtillbaka till medeltiden, då det fanns enklosterskola i staden”. Det är inte svårtatt räkna ut vilken skola som vinnerförsta matchen i mångfaldsprofileringen.Äldst vet inte alltid bäst. Storebrorhar en del att lära sig av regionens uppstickare.Om man verkligen vill.RAKEL CHUKRIBITR REDAKTÖR, LUNDAGÅRDHomosexuella utanförstudentgemenskapenRiskerar homosexuella att uteslutas urstudentgemenskapen, att mista sinpraktikplats eller att bli tråkade av sinlärare?– Ja, säger Karl Axel Nilsson, utvärderingschefvid Lunds universitet. Riskenär liten, men den finns där.Vid ett välbesökt seminarium på Gamlabiskopshuset presenterades en rapportom homo- och bisexuella studenters erfarenheterav att studera vid Lunds universitet.Närmare 50 studenter hardjupintervjuats och 3.000 studenter harvia studentbarometrar svarat på frågorom hur sexuell identitet behandlas i utbildningen.Dessutom har denna tidning,LUM, och universitetets informationsmaterialgranskats ingående.Karl Axel Nilsson jämför en statligutredning om de homosexuellas situationi början av 80-talet och dagens situationvid Lunds universitet.– Situationen för homosexuella är istort sett likadan idag som den var då,säger Karl Axel Nilsson. Huvudstrateginär att tiga om sin sexuella läggning eftersomrisken finns att bli diskriminerad.– Det kanske skulle missgynna mig sådärför är det säkrare att inte vara öppen,resonerar en homosexuell student.Många av Utvärderingsenhetensintervjupersoner kände sig ensammaoch utanför i studentlivet. De menadeatt detta hängde samman med att de intekunde vara sig själva i universitetsvärlden.– Det är svårt att prestera maximaltoch vara kreativ i en miljö där man helatiden måste dölja sin identitet för att intebli mobbad, säger en manlig juriststudent.Många lärare verkar idag helt omedvetnaom att det statistiskt sett måstefinnas homosexuella representerade inästan alla undervisningsgrupper. Enstudent berättar om en lärare som användebananflugor som förklaringsmodelltill homosexualitet.– Jag blev inte kränkt däremot förvånadöver att universitetet håller sig medså okunniga lärare.Studentlivet har inte mycket att erbjudade homosexuella som istället oftaväljer att roa sig i Malmö eller att träffasvia internet. En student från Kalmarnation som är åhörare vid seminarietfrågar vad man kan göra för att de homosexuellaska känna sig välkomna.– Fråga dem! uppmanar NiklasEriksson från RFSL, som inbjudits atttala vid seminariet. De homosexuellamåste synliggöras om det ska bli en accepterandemiljö.Karl Axel Nilsson har granskat universitetetsinformationsmaterial ochLUM och kommit fram till att tystnadenkring homosexualitet är total.– Det står ingenting om den här gruppeni universitetets personaltidning ochinte i något annat universitetsmaterialheller, säger han upprört.Han får medhåll av Niklas Erikssonfrån RFSL. Informationsmaterialet visarprov på politisk korrekthet när det gälleretnisk mångfald och kvinnor på LTHmen inte när det gäller öppenhet mothomosexuella.Alltför krångligtDaniel Hjalmarsson från Sveriges Gaystudentergläder sig åt att det börjarhända saker vid Lunds universitet ochatt man försöker sprida information omlagen om likabehandling. Däremottycker han fortfarande att det är alltförkrångligt för den student som vill göraen anmälan om diskriminering.– Det är ett stort steg för en studentatt ta steget att våga anmäla en lärare förkränkande särbehandling, säger DanHjalmarsson.Men han får inte medhåll av prorektorAnn Numhauser-Henning.– Bekväma vägar att göra en anmälanär en illusion, säger hon, som praktisktarbetar med hur lagen om likabehandlingpraktiskt ska tillämpas viduniversitetet.ULRIKA OREDSSONFOTNOT:Läs hela rapporten påwww.evaluat.lu.se15

Grundtvig – nyckelntill det danska?Grundtvig – psalmdiktare, filosof,folkbildare, kyrkoman ochnågot av ett nationalhelgon iDanmark. Inte särskilt demokratiskmed dagens mått och inspiratörav politiska ytterlighetsgrupperbåde till höger och vänster.När Centrum för Danmarksstudieri Lund nyligen kom medsin första bok så var det antologinGrundtvig – nyckeln till det danska?Antologin innehåller ett tiotal bidragoch bygger på den första svenskdanskakonferensen som centrumetarrangerade. Grundtvigs lära och betydelsegranskas ingående i antologin –helgonets insatser omvärderas på flerapunkter.Grundtvig dog 1872 och var då 90år gammal. Han levde och verkade underdet århundrade som var demokratinsförsta – men också nationalismens.Filosofen Ole Vind som tillsammansmed Hanne Sanders är redaktör förantologin, påpekar att Grundtvig arbetadeinom en religiös och historiefilosofiskvärldsbild som helt skiljer sigfrån dagens sekulariserade uppfattning.Etnologen Tine Damsholt har analyseratGrundtvigs uppfattning om demokratioch visar att den skilde sigmycket från moderna idéer om demokrati.Grundtvig ville se det danska folketupplyst – men han ansåg inte attfolket var moget att själv bestämmavilka kunskaper de behövdeGrundtvig är också känd som denstore folkbildaren och särskilt för att hagrundat den danska folkhögskolan.Han var utvecklingsoptimist och hanansåg att danskarna var ett utvalt folkoch att de hade en särskild mission ivärlden – att driva den folkliga och denvetenskapliga upplysningen.– Svenskar uppfattar ofta Grundtvigsom ganska särpräglad, något som intefinns i det svenska och som är svår attförstå. Därför var det naturligt att vårförsta forskarkonferens skulle handlaom Grundtvig. Även 130 år efter sindöd skapar han debatter, säger HanneSanders, föreståndare för Centrum förDanmarksstudier.SOLVEIG STÅHLJournalister och forskaremöter varandra på nätet– Finns det någon svensk fredsforskareeller teolog som studerat begreppet altruism?– Jag ska göra ett radioinslag ommyggor, finns det några experter påområdet?– Vilka forskare kan uttala sig omden svenska adeln och dess historia?Expertsvar, Vetenskapsrådets nationellafrågeservice för journalister, får in mängderav frågor av alla möjliga slag. Frågornaskickas ut till Expertsvars kontaktpersonervid universitet, högskoloroch forskande myndigheter, som förmedlarnamn på de experter som kantänkas ha kunskaper på området.Just frågorna ovan fick svar från LUsinformationsenhet, som under förra åretbesvarade nära 230 frågor. Det blir sedanden frågeställande journalistens sakatt ta kontakt med de forskare han ellerhon fått tips om.– Det är en utmärkt service, tyckerLotta Lannebo från TV-programmetHjärnkontoret. Hon har haft användningför många av de tips hon fått, ochbland annat talat med Expertsvars-förmedladelundaforskare om både energisystem,kartornas historia, nanoteknikoch historiska rädslor.En enkät förra året bland Expertsvarsnu snart 3000 registrerade journalistervisar också att de flesta är mycket nöjda.Det enda man önskar sig är störresnabbhet. Här kolliderar journalisternaskorta deadlines med dels informationsenheternasarbetsbelastning, dels forskarnasupptagenhet och längre tidsperspektiv.Publicera pressmeddelandenPå Expertsvars hemsida med adressen:www.expertsvar.nu, finns också platsför de deltagande organisationerna attlägga ut pressmeddelanden. Det innebärett ytterligare sätt att nå ut med pressmeddelanden,förutom de traditionellavägarna med riktade utskick och denegna webbplatsen.LU hade förra året 64 pressmeddelandenute på Expertsvar, varavmånga också publicerades på Vetenskapsrådetspopulärvetenskapligawebbsida för allmänheten www.forskning.se.Nå ut internationelltVia Expertsvar kan de svenska universitetenockså nå ut till internationellavetenskapsjournalister. Vetenskapsrådethar slutit avtal med både europeiskaAlphaGalileo, www.alphagalileo.org,och den amerikanska vetenskapsorganisationenAAAS’ nyhetstjänstEurekAlert, www.eurekalert.org.Svenska pressmeddelanden av internationelltintresse översätts och publicerasnumera på båda dessa webbplatser.– Vi blev alldeles överväldigade av responsen,säger Aftab Jasir, forskare imedicinsk mikrobiologi. Hon, kolleganClaes Schalén och professorn i kliniskkemi Anders Grubb berättade i decemberförra året i ett pressmeddelande omsitt fynd av ett ämne som kan bita påantibiotikaresistenta bakterier.En given ”hit”Statistiken visar att den engelska versionenav detta pressmeddelande bara påen dag lästes av ca 190 internationellavetenskapsjournalister på EurekAlert.Den var också ett av de mest lästasvenska pressmeddelandena på Alpha-Galileo under hösten. Via dessa nyhetsförmedlingarhamnade nyheten i bådetryckta media och på en lång radwebbplatser – BreakThrough Digest,Chemslash, Medical News Today,Medica.De, HindustanTimes (!) medflera.Möjligheten att komma till rätta medsjukhussjuka och antibiotikaresistens ärförstås en given ”hit” hos massmedia.Det är inte alla forskningsnyheter somhar motsvarande chans att bli medialasuccéer. Men ju fler publiceringsmöjligheternationellt och internationelltsom ges, desto större är ändå möjlighetenatt en nyhet blir läst av och förmedladtill dem som är intresserade avjust detta område.INGELA BJÖRCK16

Datatjejerna fick bl.a. höra på föredrag avGertrud Bohlin-Ottosson i universitesaulan.FOTO: PETRA FRANCKE.Mängder av tjejer...– Det är kul att träffa tjejer som håller påmed samma saker som en själv. Vi är jutyvärr inte så många.Det säger studenten Karin Wanhainen,en av medlemmarna i tjejklubbenD-chip som arrangerade konferensenDatatjej 2004 i Lund häromveckan.Under tre dagar samlades 111 kvinnligadatastudenter från åtta svenska universitetoch högskolor. Datatjej är en årligkonferens för tjejer som läser en datautbildningpå minst 160 poäng. I år vardet sjunde gången den anordnades ochtemat var ”Tillbaka till framtiden”.– Tanken med temat var att visa attmarknaden för dataingenjörer håller påatt vända. Sony Ericsson har t.ex. börjatanställa igen, säger Karin Wanhainen.Genom inbjuda föreläsare somFramfabs grundare Jonas Birgersson,professor Bodil Jönsson och en radkvinnliga representanter från olika företagville arrangörerna visa vad man kangöra med en gedigen utbildning inomdata. De ordnade också en företagskväll,där ett tjugotal företag presenteradesig och uttryckte sitt intresse av attanställa tjejerna i framtiden.Det har varit trögt att få jobb i databranschenett tag, men det är lättare omman är tjej, eftersom det är förhållandevisfå tjejer som läser data och företagengärna vill ha en jämn könsfördelning.– Vi ser det bara på dem som nyss hargått ut. Fem av sju tjejer har redan jobb,medan killarna har det svårare, sägerKarin Wanhainen.Fast hon tycker dock att fler tjejerborde välja att läsa data. Bland höstensnyantagna studenter på datateknikutbildningeni Lund var bara 6 procenttjejer, och på InfoCom-utbildningen varde drygt 15 procent.Konferensen ser Karin Wanhainensom ett bra sätt att få kontakt med andradatatjejer och bli peppad i sitt val.Och hon tror att årets konferens varuppskattad.– Vi håller just på att sammanställautvärderingarna och det verkar som atttjejerna var nöjda med föreläsarna.PETRA FRANCKEYtterligare miljoner till biståndsprojektBiståndsländernas ekonomiska utvecklingär ämnet för ett forskningsprojektsom pågått sedan slutet av 1980-taletvid Nationalekonomiska institutionen.Nu har projektet fått förnyat förtroendefrån Sida som anslagit totalt ca 5,5miljoner till 2007, berättar ledaren förlundagruppen, professor Göte Hansson.Han var fram till årsskiftet dekan församhällsvetarna men har hela tidenforskat och undervisat parallellt, påhalvtid.Projektet har flera syften. Sida vill genomsamarbetet skaffa ett bättre beslutsunderlagför biståndsarbetet, fåstörre kunskap om respektive land ochinte bara vara hänvisade till Världsbankens,Internationella valutafondens ochandra internationella organisationersrapporter. Man vill också bygga upp enakademisk svensk expertkompetens påområdet och främja ämnet utvecklingsekonomivid de svenska universiteten.De länder som studeras av lundaforskareär Moçambique, Västafrikamed Cap Verde, Burkina Faso samtEtiopien. Projektet finansierar en kvartsforskartjänst per land.Som ett resultat av projektet har intressetför utvecklingsekonomi ökat vidinstitutionen och många studenter harskrivit sina examensarbeten om problemi världens fattiga länder. Ett antalstudenter har efter examen också blivithandläggare på Sida.Göte Hansson har sedan starten följtutvecklingen på Afrikas Horn, numeraenbart Etiopien men tidigare ävenEritrea. Som fri och oberoende forskarehar han knutit kontakter i inflytelserikakretsar.– Det har utvecklats till en fri och öppendiskussion, och jag har också kunnatfungera som mer informell kontaktmed svenska myndigheter, berättar GöteHansson.Han menar att ett modernt regelverkär viktigt för att ett u-land ska kunnautvecklas ekonomiskt och samtidigt demokratiskt,och undvika framväxten avorganiserad brottslighet. Under sina vistelseri Etiopien har han bland annatargumenterat för att Etiopien ska skaffasig en modern konkurrenslagstiftning,något som nu håller på att genomföras.För lärargärningen hemma i Lundhar u-landsforskningen spelat en viktigroll:– Den befruktar undervisningen. Jaghar ju alltid kunnat ta exempel frånverkligheten. Det ger liv åt kurserna,säger Göte Hansson, som var i Etiopienstrax före jul och återvänder dit igen ifebruari.BRITTA COLLBERG17

Hundratalet trotjänare belönadeI år belönades 118 anställda vid Lunds universitet för nit och redlighet i rikets tjänst. LUM valde ut sex avtrotjänarna och frågade vad de tyckte var bäst och sämst med Lunds universitet som arbetsplats. Namnenpå årets samtliga trotjänare finns på http://www.lu.se/info/lum/Lum.htmlAnita Håkansson,byråassistentvid Romanskainstitutionen.JerkerBlomkvist,professori grekiska.Klas-GöranKlang, ingenjörpåUB.Gerd Bucht,universitetsadjunktochstudierektorvid FöretagsekonomiskainstitutionenDen främsta anledningen till attdu har stannat kvar på universiteteti 30 år?– Jag har trivts för det mesta.Vad är det bästa med Lunds universitetsom arbetsplats?– Det är ständigt liv och rörelsei universitetsmiljön. Man träffar nyamänniskor hela tiden.Vad är sämst med Lunds universitetsom arbetsplats?– Jag tycker att personalpolitikenär dålig. Prefekterna har ingenpsykologisk utbildning för att tahand om sin personal.Jitka Lindén,universitetslektorochprefekt påInstitutionenför psykologi..Den främsta anledningen till attdu har stannat kvar på universiteteti 30 år?– Jag trivs här och har aldrig påallvar övervägt att byta arbetsplats.Vad är det bästa med Lunds universitetsom arbetsplats?– Traditionen som ger ett historisktoch kulturellt sammanhang.Det är bra att det är ett stort ochkomplett universitet. Eftersom jagkommer från Centraleuropa är närhetentill kontinenten viktig förmig.Den främsta anledningen tillatt du har stannat kvar på universiteteti 20 år?– Jag har även arbetat vid universiteteni Uppsala och i Köpenhamnoch det har jag haft stornytta av. Men jag trivs bäst i Lundpå grund av stämningen vid fakultetenoch i staden.Vad är det bästa med Lunds universitetsom arbetsplats?– Vår fakultet är en lagom storinrättning vilket gör att man känneren stor del av kollegerna. Som dekanuslärde jag känna mångadoktorander och grundstudenter.Vad är sämst med Lunds universitetsom arbetsplats?– Det är långt till makthavarnaoch det märks i medelsfördelningen.TEXT & FOTOULRIKA OREDSSONVad är sämst med Lunds universitetsom arbetsplats?– Samma saker som ovan fastsett ur en annan synvinkel. Traditionernagör att universitetet är trögtnär det gäller förändringar. Det ärsvårt att samordna ett stort universitetmed så många studenter. Vikänner inte varandra vid de olikafakulteterna och universitetet ärdåligt på att ta tillvara synergieffekter.Avståndet till Stockholmoch anslagsgivarna är också negativt.Den främsta anledningen till attdu stannat kvar på universiteteti 30 år?– Trivsel, bra arbetskamrater ochintressant arbete.Vad är det bästa med LU som arbetsplats?– Om man tycker om böckeroch datorer är ett universitetsbiblioteken intressant arbetsplats. Vi levernu i informationssamhället ochhär har IT-utvecklingen verkligenhaft en betydande roll.Det sämsta med LU som arbetsplats?– Att man envisas med attbygga nya hus på alla ”lediga”platser trots att behovet av fler parkeringsplatserär stort. Universitetetsom arbetsplats blir allt mera otillgängligt.Vi är många anställdamed bostad utanför de allmännakommunikationernas räckvidd ochdärför måste använda egen bil.StaffanLindgren,professor,Sociologiskainstitutionen.Den främsta anledningen till attdu har stannat kvar på universiteteti 30 år?–Tiden går snabbt. Det har variten bra bas för att få arbeta medDen främsta anledningen till attdu stannat kvar på universiteteti 30 år?– Jag uppskattar att arbeta påen stor institution där det händermycket. Det är också roligt att alltidha ungdomar runt omkring sig.Vad är det bästa med Lunds universitetsom arbetsplats?– Det är svårt at säga något generelltom Lunds universitet. Detberor helt på var man arbetar.Vad är sämst med Lunds universitetsom arbetsplats?– Det finns en tröghet som i ochför sig är positiv ur en rättssäkerhetsaspekt.Maktstrukturer ochprestigetänkande kan utgöralåsningar, men det är i och för siginte något specifikt för LU. Härfinns åtminstone klarare regler förtjänstetillsättningar än vid mångaandra arbetsplatser.det jag vill. Fast det var tufft de förstanio åren då jag var vikarie. Närbarnen blir större blir det mindreattraktivt att flytta.Vad är det bästa med Lunds universitetsom arbetsplats?– Det är ett tryggt universitet.Det är stort, det är gammalt ochdet har tradition. Dessutom är detbrett och ger arbete åt mångamänniskor.Vad är sämst med Lunds universitetsom arbetsplats?– Vi fastnar lätt i vissa banor ochhar svårt för att förnya oss.18

Doktorand i medicinsk strålningsfysik,ssk röntgenfysik. Ref nr 428,ans 22 febr. Info 040-331374.Utbildningsbidrag i kemi, inriktningmot analytisk kemi. Ref nr 79, ans23 febr. Info 046-2224820.Universitetsadjunkt i fastighetsvetenskap,särskilt fastighetsekonomi.Ref nr 165, ans 23 febr.Info 046-2229855.Doktorandanställning i allmänspråkvetenskap med inriktning påECHO-projektet. Ref nr 363, ans 23febr. Info 046-2220389.Utbildningsbidrag för dok-torander:ett (1) i engelska litteraturvetenskapliginriktning. Ref nr 364, ans23 febr. Info 046-2227558, 2229624.Ett (1) i latin. Ref nr 365, ans 23febr. Info 046-2228376. Ett (1) i litteraturvetenskap.Ref nr 366, ans23 febr. Info 046-2228475. Ett (1)i spanska med språkvetenskapliginriktning. Ref nr 365, ans 23febr. Info 046-2220317. Ett (1) i tyska.Ref nr 368. Info 046-2229162.Doktorand i programvarusystemmed inriktning mot säkerhetskritiskaautomationssystem medplacering vid Institutionen förtelekommunikationssystem. Refnr 115, ans 24 febr. Info 046-2229325.Forskarassistent i teoretisk filosofi.Ref nr 510, ans 25 febr. Info 046-2227594.Forskarassistent i slaviska språk,särskilt ryska, med språkvetenskapligeller litteraturvetenskapliginriktning. Ref nr 511, ans 25 febr.Info 046-2228821.Högskolesekreterare. Ref nr 795,ans 26 febr. Info 046-171179.20 feb:Rachel Muheim i zooekologi:”Magnetic Orientation in MigratoryBirds”. Kl 09.30 i Blå Hallen, Ekologihuset,Lund. Per-Eric Betzholtz izoologi: ”Ecology and conservationof the moth Dysauxes ancilla”. Kl 13.00Institutionen för cell och organismbiologi,Helgonav 3, Lund. Peter Oliviusi matematisk fysik: ”Extending theNuclear Cranking Model to tilted axisrotation and alternative field potentials”.Kl 13.15 i sal F, Fysiska institutionen,Sölvegatan 14 A, LTH, Lund. AylinAhadi i mekanik: ”Modelling ofGranular Materials”. Kl 10.15 i sal M:B,M-huset, LTH, Lund. Rongguang Jiai värmeöverföring: ”TurbulenceModelling and Parallel SolverDevelopment Relevant for Investigationof Gas Turbine Colling Processes”. Kl13.15 i hörsal M:A, M-huset, LTH, Lund.26 febr:Erika Jörensen i sociologi: ”Hållbarutveckling, samhällsstruktur ochkommunal identitet. En jämförelsemellan Västervik och Varberg”. Kl 10.15i Carolinasalen, Kungshuset, Lundagård.Marie Pettersson i mikrobiologiskekologi: ”Factors Affecting Rates ofChange in Soil Bacterial Communities”.Kl 10.00 i Blå Hallen, Ekologihuset,Lund. Agneta Hedblom i socialt arbete:”Aktiveringspolitikens Janusansikte.En studie av differentiering,inklusion och marginalisering”. Kl 10.15i Edebalksalen, Socialhögskolan, Lund.27 febr:Parisa Abedinpour i biokemi: ”Isolationof caveolae using affinity twophasepartitioning”. Kl 10.30 i hörsalB, KC, Lund. Ulf Persson i trafikoch väg: ”Valuing Reductions inthe Risk of Traffic Accidents Based onEmpirical Studies in Sweden”. Kl 13.15i hörsal V:B, V-huset, Lund. Lina Petterssoni neurovetenskap: ”PACAPand orphanin FQ/nociceptin – Distribution,importance and regulationin sensory neurons and spinal cord”.Kl 09.15 i Segerfalksalen, WallenbergNeurocentrum, Lund. Anders Hanssoni molekylär medicin: ”TranscriptionalRegulation and Effects on Differentiationby LMO Proteins and the Basic Helix-Loop-Helix Factors TAL1 and HEN1”.Kl 09.15 i föreläsningssalen, Avd förpatologi, MAS, Malmö AikateriniBarbouti i klinisk genetik:”Characterization of Genetic Abnormalitiesat Disease Progression ofChronic Myeloid Leukemia”. Kl 13.00Föreläsningssal F3, Universitetssjukhuseti Lund.28 febr:Tomas Olsson i experimentellhjärnforskning: ”Development andCharacterization of a Global BrainIschemia Model in the Mouse – AGenetic and Pharmacological Approach”.Kl 09.00 i Segerfalksalen,Wallenberg Neurocentrum, Lund.Fernando Sampaio Amaro i konstvetenskap:”Mexican MuralMovement: Myths and Mythmakers”..Kl 10.00 i hörsal 314, InstitutionenAnnons19

för konst- och musikvetenskap, Biskopsgatan5, Lund. Peter Ullgren i historia:”Lantadel. Adliga godsägare i Östergötlandoch Skåne vid 1600-taletsslut”. Kl 10.15 i sal 3, Historiskainstitutionen, Magle Stora Kyrkogata12 A, Lund. Richard Davidsson ianalytisk kemi: ”Microfluidic biosensingsystems based on enzymes,antibodies and cells”. Kl 10.15 i hörsalB, KC, Sölvegatan 39, Lund. MartinP. Andersson i kemisk fysik: ”SurfaceVibrational and Electron SpectroscopyExperiments and First-PrincipleCalculations”. Kl 13.15 i på Kemicentrum,sal A, Lund.4 mars:Loay Wady i medicinsk mikrobiologi:”Microorganisms in IndoorEnvironments. A Search for Health-Related Measurements”. Kl 13.00 RuneGrubb salen, Sölvegatan 23, Lund.6 mars: Lina Carls i historia: ”Våpeller nucka? Kvinnors högre studieroch genusdiskursen 1930-1970”. Kl10.15 i sal 3, Historiska institutionen,Lund.Följande disputationer har ägt rum:Göran Bergsten i medicinsk mikrobiologi:”Escherichia coli, Fimbriae,Bacterial Persistence and Host ResponseInduction in the Human Urinary Tract”.Sara Lindén i cell- och molekylärbiologi:”Helicobacter pyloribinding to gastric mucins and hostglycosylation changes after inoculation”.Torun Elsrud i sociologi: ”Taking Timeand Making Journeys. Narratives onSelf and the Other among Backpackers”.Richard Ottvall i zooekologi: ”Populationecology and managementof waders breeding on coastalmeadows”.20-21 april: 9:e Forskningskonferensen.”Funktionshinder, vardagsliv, habiliering”.Inbjudan till dig som vill presenteraett forsknings- eller utvecklingsprojekt.Plats: Örebro. För merinformation Lars-Olov Lundqvist (larsolov.lundqvist@orebroll.se)tel 019-6025819.23-24 april: Årsmöte ”Studiedagari kemi”. Plats: Karlstad. För mer information,se www.chemsoc.se/sidor/KK/studiedag/studiedag.htm26-28 april: NCSC 2004 (Second NordicConference on ScholarlyCommunication). ”Towards a NewPublishing Environment”. Plats: Lund.För mer information, se www.lub.lu.se/ncsc2004ProfessorsinstallationChrys C. Caragounisnya testamentets exegetikSten Andréassonklinisk oftalmologiLars Edvinssonmedicin, ssk kärlforskningSusanne IwarssonarbetsterapiGunnar Juliussonklinisk hematologiAgneta Öjehagenpsykosocial forskningLena Ekbergnordiska språkArne JönssonlatinOlle Anderbrantkemisk ekologi med inr motkemisk kommunikationAnders Irbäckteoretisk fysikUniversitetsaulan 12 mars kl 16.00Stacey Ristinmaa-SörensensynkrontronljusfysikKnut DeppertaerosolvetenskapCharles EdquistinnovationClaus FührerberäkningsmatematikJörgen LarssonatomfysikAnnika MårtenssonkonstruktionsteknikHongqi Xufasta tillståndets fysik med inrmot teori inom nanoelektronikoch nanovetenskapPer ÖdlingtelekommunikationHelge Albinjazzimprovisation med inr motträblås/ensembleAnnonsAnnonsAnnons20

24/2 Mänsklighetens största utmaning– Är en hållbar utvecklingmöjlig? After the Green Revolution– India facing major challenges inagriculture and water resources. ClaesBook, Svalorna Lund. Arr Miljövetenskapligtcentrum, Hållbart universitet,Greenpeace volontärgrupp iLund. Kl 19.00-21.00 Geocentrum 1,Sölvegatan 10, 1:a vån, Lund.24/2 Filosoficirkeln. ”Moralen –betvingare eller befriare av den mänskliganaturen”, Lena Halldenius. Kl 19.30i Lunds universitets aula.25/2 Lunchseminarium. ”Kan manpå ett bra sätt förena kontinuerligbedömning”. Kl 12.15-13.00 UCLUsseminarierum, Tornavägen 9 B, 2 vån,Lund.2/3 Filosoficirkeln. ”Det mänskligahos djuren och det djuriska hos människan”,Sverre Sjölander. Kl 19.30 iLunds universitets aula.3/3 IVA Syd inbjuder till möte. Tema:”Kommer IP-telefoni att revolutioneratelefonen?”. Kl 17.00-20.00 på Ideon,Betahuset, Lund. Info 08-7912993.8-12/3 Naturvetenskap & teknikdagarför gymnasieelever. Gymnasieeleveroch lärare hälsas välkomna tillstudiedagar på Lunds universitet.Programmet under dagarna omfattaren mångfald av populära föreläsningaroch demonstrationer. Information 046-2229310. Info: www.lth.se/www.naturvetenskap.lu.se/ samtwww.naturvetenskap.lu.se/aktuellt/natdag04/8/3 Seminarium. ”Genus, makt ochmedier”. Arr Centrum för genusvetenskapoch Avd för medie- ochkommunikationsvetenskap vid Lundsuniversitet. Kl 10.00-15.30 hörsaleni Palaestra.8/3 Möte. Universitetshistoriska sällskapet.Lennart Nilsson reflekterar översina sex år som ordförande i styrelsenför Lunds universitet 1998-2003. L Nilssonintervjuas av Håkan Westling, rektoroch ordförande i samma styrelse 1983-1992. Kl 19.00 i Palaestra, Lund.9/3 Mänsklighetens största utmaning– Är en hållbar utveckling möjlig?Oljebolagens utmaning – Framtidensmiljövänliga drivmedel. Arr Miljövetenskapligtcentrum, Hållbart universitet,Greenpeace volontärgrupp iLund. Kl 19.00-21.00 Geocentrum 1,Sölvegatan 10, 1:vån, Lund.9/3 Filosoficirkeln. ”Naturvetenskapligmänniskosyn och viljans frihet”, GermundHesslow. Kl 19.30 i Universitetshusetsaula.10/3 Lunchseminarium. ”Berättandetsrenässans i upplevelsebaserat lärande”.Kl 12.15-13.00 i UCLUs seminarierum,Tornavägen 9 B, 2 vån.12/3 Seminarium. ”Bleka medier imångfärgat samhälle”. Ett seminariumom journalistik, etnicitet och demokrati.Studenter, lärare, forskare samtalla övriga som är intresserade av ämnetmedier, mångfald, integration ochdemokrati hälsas välkomna. Kl 10.00-16.00 i Palaestra, Lund. InfoGunilla.Jarlbro@soc.lu.se12/3 Föreläsningsserie ”För en bättrearbetsmiljö på Lunds universitet”. Serienriktar sig till universitetets anställda.Kl 12.00-15.00 LTH:s aula Kårhuset,Göran Bexell, Bodil Jönsson och HåkanHydén. För information och anmälanLilian Dahl 046-2228810 ellerlilian.dahl@kanslis.lu.se.16/3 Filosoficirkeln. ”Antagandenom den mänskliga naturen hos politiskaideologier”, Göran Dahl. Kl 19.30Lunds universitets aula.19/3 Idéseminarium. ”Användarcentreradelärmiljöer – att vända utoch in på lärandet”. Kl 13.15-16.00i UCLUs utbildningslokal, Tornavägen11, Lund.Föreningsstämma. Pensionsföreningenmellan yngre lärare ochtjänstemän vid Lunds universitet kallastill ord. föreningsstämma onsdagenden 24 mars kl 17.00 på Historiskainstitutionen, Magle St. Kyrkog. 12A, rum 206.Öresundsuniversitetet utlyser400.000 SEK till nya pilotprojekt.Pilotprojektmedlen är till för att främjautbildningssatsningar som kan förverkligaoch utveckla Öresundsuniversitetetsvisioner om regionalintegration och mobilitet, innovation,användandet av komplementära kunskaper,synergi och optimering avknappa resurser och synliggörandeav den kunskapspotential som finnsi Öresundsregionen. För mer informationSara Stavås, Öresundsuniversitetet,Box 117, 221 00 Lund, 046-2220939, sara.stavas@oresund.lu.se26/2 Seminarium. Om stress ochstresshantering för medarbetare.Seminariet vänder sig till dig sommedarbetare och som känner att duvill lära dig mer om stress och stresshantering.Kl 09.00-12.00. För merinformation 046-2224786.9/3 Seminarium om stress och stresshanteringför arbetsledare. Seminarietvänder sig till dig som chef ocharbetsledare och som känner att duvill lära dig mer om stress och stresshantering.Kl 09.00-12.00. Arr Personalenhetenvid LU. För mer information046-2224786.10-12/3 Kurs i arbetsledning. Utbildningenvänder sig till personer medarbetsledande uppgifter t.ex dekaner,prefekter, forskare, chefer inomförvaltningen, enhets- eller avd.chefervid UB och LDC. Plats: Ringsjö Värdshus.För mer information 046-2227151.16/3 Personalutbildning. ”Konflikthanteringoch svåra samtal”. Utbildningenvänder sig till personer iarbetsledande ställning – prefekter,dekaner, projektledare, kansli- ochenhetschefer m.fl. För mer information046-2224786.Av utrymmesbrist har LUM inte någoninformation om stipendier & forskningsanslag.Aktuella listor hittasdäremot på www.eken.lu.se/stipendieroch www.lu.se/intsek/EU:eu.htmlAnnons21

HedersdoktorerEn kvinna och två män i medicinOxfordpsykologen DorothyBishop, diabetesforskaren professorClaes Wollheim från Génèveoch lundaprofessorn i medicinskradiofysik Bertil Persson har utsettstill Medicinska fakultetenshedersdoktorer för året. Promoveringensker den 28 maj.Professor Dorothy Bishop lederett centrum för forskning om barnmed neuropsykiatriska störningarvid Oxford University. Hennes arbetehar haft stor betydelse för denkliniska barnspråksforskning sombedrivs vid Institutionen för logopedi,foniatri och audiologi i Lund,som hon haft ett mångårigt samarbetemed.Claes Wollheim kommer frånLund, där han tog studentexamen1962 och läkarexamen 1970. Trotsett svårt synhandikapp har hanpublicerat många arbeten om destörningar i betacellens funktionsom ligger till grund för uppkomstenav diabetes. Wollheim lederockså Institut de Biochimie Cliniquei Génève, en viktig institution inomden internationella diabetesforskningen.Bertil Persson är professor imedicinsk radiofysik samt stf chefför Rausinglaboratoriet vid Biomedicinsktcentrum i Lund. Perssonvar först i Skandinavien med attutveckla magnetkameratekniken,MR. Han har forskat bland annatom s.k. hypertermibehandling avvissa tumörsjukdomar, om mobiltelefoninseffekter på nervcellernai hjärnan samt om elektroporation,ett sätt att med en kort elektriskpuls öppna tumörcellers membranså att cellgifter kan tränga in.En svensk, en dansk och en holländareEn svensk meteorolog, en danskkemist och en holländsk astronomhur utsetts till hedersdoktorer vidNaturvetenskapliga fakulteten. Dehar på ett värdefullt sätt bidragit tillolika forskningsinriktningar vid universitetet,nämligen inom flyttfågelforskning,proteinkristallografioch teleskopkonstruktion.Meteorologen Bertil Larssontjänstgjorde vid Krigsflygskolan iLjungbyhed fram till nedläggningenav F5. I nästan trettio år harhan varit en nyckelperson i denforskning om hur fåglar flyttar ochorienterar sig som bedrivs vid universitetetsekologiska institution.Tack vare honom har det varit möjligtatt studera hur fåglar förflyttarsig med hjälp av radar. Resultatenav dessa studier omsatte Larsson tillett ”fågelvarningssystem” som användesav Flygvapnet i tjugo år ochledde till drastiskt minskad kollisionsriskmellan flygplan och fåglar.Professor Sine Larsen är strukturellkemist med bakgrund iröntgenkristallografi och fysikaliskkemi. 1997 utnämndes hon till professori strukturell kemi vid Köpenhamnsuniversitet. Sedan juni 2003är Sine Larsen forskningsdirektörvid det europeiska synkrotronforskningsinstitutetESFR i Grenoble.Hennes kanske största bidrag tillen svensk-dansk samverkan är attfå fram utrustning för makromolekylärkristallografi vid MAXlab,det nationella synktrotronljuslaboratorieti Lund.Astronomen Jacques Beckerföddes 1934 i Nederländerna ochär f.n. astrofysiker, knuten till Universityof Chicago. Han uppmärksammasför sina insatser när detgäller att förstå solens och andrastjärnors fysik. Becker har ocksåblivit känd för all avancerad instrumenteringsom han utvecklat förolika astronomiska observationer.När teleskopgruppen vid Institutionenför astronomi i Lund i börjanpå 1990-talet började arbeta medprojekteringen av en ny generationteleskop med mycket stora huvudspeglarvar Becker en regelbundetåterkommande rådgivare och idéspruta.LU ska leva som det lärAffischmakare Måns Svensson (doktorand i rättssociologi), Kerstin Gustafssonoch Per Wickenberg. FOTO: ULRIKA OREDSSONI vår bjuds universitetets anställdapå hälsoluncher,stresstester och seminarierom hälsa och arbetsmiljö.– Om vi ska sälja det godaledarskapet till andra måstevi själva föregå med gott exempel,säger Per Wickenberg,föreståndare på Arbetsmiljöhögskolan.De akademiska studierna och detakademiska skrivandet ställer kravsom ibland kan vara svåra att uppfyllaför studenten. Studieverkstadenmed språkservice är en resursvid Lunds universitet dit studentenkan vända sig med frågorkring det akademiska skrivandet,Arbetsmiljöhögskolan, Byggnadsenheten,Företagshälsovården,och Personalenheten har beslutatatt gå samman och göra en gemensamsatsning på arbetsmiljönoch hälsa vid universitetet.Satsningen kör igång med treseminarier på fredagseftermiddagarunder våren. Först ut, fredagenden 12 mars, är rektor GöranBexell och professorerna BodilJönsson och Håkan Hydén somföreläser under rubriken ”Lever visom vi lär? Etiken i praktiken”.– Vi riktar oss framför allt tillprefekter, avdelningsföreståndareoch arbetsmiljö- och skyddsombud,men även till annan universitetspersonal,säger universitetets miljöchefKerstin Gustafsson. Tankenär att inspirera till en bättre arbetsmiljöoch samtidigt erbjuda avkoppling.Seminariefredagarna inledsmed en gratis hälsolunch och musikunderhållning.Företagshälsanska finnas på plats för den som villgenomgå en stresstest. Därefterföljer en föreläsning.Fredagen den 16 april kommeruniversitetslektorn i psykologi JitkaLindén, prorektor Ann-Numhauser-Henningoch historielektornLars Edgren att föreläsaom doktorandernas arbetsmiljö.Fredagen den 14 maj är tematBelastningssjukdomar och (o)hälsa– Priset för (o)hälsan.Professorn i hälsoekonomi Carl-Hampus Lyttkens, professorn i yrkesmedicinStaffan Skerfving ochuniversitetslektorn i sjukgymnastikEva Holmström föreläser.I höst fortsätter satsningarnamed kompetenshöjande kurser ochledarskaputbildningar med fokuspå arbetsmiljö och hälsa.Studieverkstad med språkservicestudieteknik och muntliga framträdanden.Verkstaden är öppen vardagar11.00 – 13.00 i Gamla Kirurgen,rum 144. Övriga tider kan man kontaktaStudieverkstaden på telefon046-2243 92 eller via e-post medadressen studieverkstad@stu.lu.se22

Forskningensom ledde tillMAX-lab fyller 50– Den märkliga historien omsvenska elektronacceleratorerbörjade 1944 i Hannes Alfvénsprofessorsrum i teoretiskelektronik på KTH. Härläste han ett några år gammalthäfte av Physical Review,försenat på grund avoregelbunden postgång underkriget. I häftet fanns en artikelom en induktionsacceleratorför elektroner och lyckadeexperiment med denna.Så beskriver professor em BengtForkman upprinnelsen till forskningenvid MAX-lab, som kan sägas50-årsjubilera i februari i år.Hannes Alfvén startade liknandeexperiment tillsammansmed sin assistent Olle Wernholm,och kunde snart reproducera denamerikanska maskinen och accelereraelektroner till 2 MeV (millionerelektronvolt) i en glasring med diametern13 cm.Till FysikumBengt Forkman berättar vidare hurframgången sporrade Olle Wernholmatt i rask takt bygga först en5 MeV accelerator och sedan en 35MeV accelerator.– Snart började acceleratorernaatt hopa sig på laboratoriet. Dettaledde till att den största av dem hamnadei Lund på Fysikum till glädje förradiofysiker och kärnfysiker.Under 1953 byggdes 35 MeVsacceleratorn upp och stod driftsklari januari 1954. Den 20 februari anställdesingenjör Lars Hansson somingenjör och forskningen medelektronacceleratorer i Lund kundebörja.Därefter startade ett mellanspelmed lundaacceleratorn LUSY sominte gick så bra.– Men ur askan efter LUSYväxte MAX-projektet upp. Till enbörjan enbart för kärnfysik men islutet på 70-talet med prioritet försynkrotronljusforskning, sägerBengt Forkman.HÄNTFLER STYRELSE-UPPDRAG.BoelFlodgren, tidigareLU-rektor, tarnu plats i ännu enuniversitetetsstyrelse.Från 1 januarinästa år blirhon en av sex externarepresentanter i den nya styrelsenför Köpenhamns universitet.Boel Flodgren sitter redan i styrelsenför Oslo universitet.PARET ANDERSÉN, Kerstin ochBertil, som ansvarar för Gerdahallensverksamhet, har utsetts till åretslundensare av Grandiosa sällskapet.Anledningen är deras många år ifolkhälsans tjänst.Samhällsvetenskapligt mingelDet var trångt om saligheteni Pelarsalen och stämningengod när den halverade samhällsvetenskapligafakulteteninvigde sin nya tillvaro utanEkonomihögskolan som blivitegen fakultet.Personal av alla kategorier och frånsamtliga sju samhällsvetenskapligainstitutioner hade mött upp.Nye dekanen Sune Sunessonoch prodekanen Paula Uddmantog tillfället i akt och markeradeden nya eran, och presenteradesamtidigt en förändrad fakultetsorganisation.– Med en mindre fakultet blirdet närmare mellan institutionerna.Vår detaljkunskap ökar och vi kanförhoppningsvis ge bättre service,menade nya kanslichefen TorunForslid.Tre nya kommittéer har skapats:grundutbildningsrådet med PaulaUddman som ordförande och enrepresentant från varje institution.– Uppgiften blir att driva grundutbildningsfrågorna,främja denpedagogiska utvecklingen, initieraFILOSOFI-PROFESSORNWlodek Rabinowizhar valtsin i Kungliga Vetenskapsakademiensom ny ledamotav tiondeklassen (humanistiskaoch övriga vetenskaper).Han är född 1947, i Polen, och komtill Sverige i slutet av 1960-talet.Han disputerade i Uppsala och blevprofessor i Lund 1995. Det är främstinom områdena moralfilosofi, besluts-,spel- och kunskapsteori somhan verkat. Vid sidan av forskningenhar Rabinowics varit redaktör försvenska och internationella tidskriftersamt varit gästprofessor i Tysklandoch Australien.Lärostolen i praktisk filosofi haranor – den har funnits med sedanuniversitetet grundades 1666 ochden andre innehavaren var SamuelPufendorff som kallades hit 1668.större seminarier etc, sa SuneSunesson.Själv leder han det nya forskarutbildningsrådetsom ska hanteradoktorandernas intressen, handledningsfrågoroch främja samarbete,t.ex. genom fakultetsövergripandekurser.En ny forskningskommitté startasför bevakning av forskningspolitiskafrågor, för att främjaforskningssamarbete och utvecklaforskningsstrategier samt få överblickav finansieringen.Sune Sunesson var från börjanemot att fakulteten delades, menser nu positivt på möjligheterna tillsamarbete.– En fas av tjat och missförståndär över, och nu går vi vidare, sa han.Den uppfattningen verkade delasav många närvarande. Även omman beklagar förlusten av ekonomerna,ser man också nya samarbetsmöjligheterhos en mindrefakultet, med många närbesläktadeämnen.BRITTA COLLBERGTEXT & FOTOPRESSTIPEN-DIUM. PatrikLundell, forskarei idé- och lärdomshistoriavidLU, har tilldelatsSven Gerentzpresshistoriska stipendiumför nyutexamineradeforskare. Stipendiet ärgeneröst och finansierar forskningunder sex år. Patrik Lundell ska studerahur pressens historia har skrivitsunder 200 år. I samband meddetta lämnar han Lund och knytersin forskning till Tema Kommunikationvid Linköpings universitet.BENGT K JOHANSSON, tidigarecivilminister och statssekreterare,blir ny ordförande för Centrum förEuropaforskning. Han efterträderAllan Larsson som sedan årsskiftetär ordförande för Lunds universitetsstyrelse.1:e bibliotekarie Catta Torhell flankeradav professorerna Rosmari Eliasson-Lappalainenoch Staffan Lindberg.Fakultetens nya utbildningssamordnareoch informatör Elisabeth Axell (t v)samt nya kanslichefen Torun Forslid.Sociologen Hans-Edvard Roos skålademed dekanen Sune Sunesson (t h ).23

▲GränsöverskridarenKjell Åke Modéer i sitt tjänsterum på Juridicum. FOTO: BRITTA COLLBERG.På 70-talet var det lagens bokstav som gälldeinom den svenska juridiken, men i dag finns enöppenhet för flera normsystem och tolkningar.– Vi behöver yrkesverksamma jurister somreflekterat över vad rättvisa och rättigheter är.Då är det bra att känna rättens rötter. Mycketföll på plats när jag närmade mig teologin, sägerKjell Åke Modéer, professor i rättshistoriaoch nyutnämnd hedersdoktor vid Teologiskafakulteten.”Äntligen stod professorn i predikstolen.”Selma Lagerlöf får förlåta, men det är frestandeatt travestera Gösta Berlings saga. För en månadsedan debuterade nämligen Kjell Åke Modéersom predikant i Allhelgonakyrkan.Men den kristna tron och samarbetet med teologernaär bara en infallsvinkel när man ska presenteradenne urlundensare, född i Malmö 1939.Man kunde lika gärna börjat berätta om lärarenModéer som turnerade med historiska rättegångsspelbland tingsrätter i södra Sverige under1980-talet och lät sina studenter spela upp hundraår gamla rättsfall. Det blev något av en uppenbarelseför juristerna i publiken; spelen visade attsynen på vissa brott förändrats en hel del över tiden,men att mycket också var sig likt…Man kunde skrivit om när Modéer var prorektorvid Lunds universitet, och tillsammans medkollegan Skotte Mårtensson hemförde en Macintoshdatormed flyget från USA. Det var den förstaMacen på europeisk jord, och bidrog till universitetetsApple-avtal, till fördel för lundastudenterna.Man kunde ha skrivit om forskaren,AF-ordföranden och inspectorn på Malmö nation.Eller om den Modéer som på en affisch ifördendast pyjamas hämtas av polis – det var när hanagerade politisk fånge i en Amnesty-kampanj…Fast det är kanske inte nödvändigt att välja.Mångfalden av perspektiv ger bästa kunskapen,också om lagar och rättsskipning – detta senarehar han själv argumenterat för i många skrifteroch föredrag.SvårfångadLänge var Kjell Åke Modéer känd inom universitetetför att vara nästan omöjlig att få tag på –detta trots att han dök upp som gubben i lådan ide mest skilda sammanhang. Numera lyfter hanluren oftare, även andra tider på dygnet än i ottan,och påträffas vanligtvis i tjänsterummet påJuridicum. I alla fall om man letar ordentligtbland boktravarna.Mängden böcker avslöjar teoretikern. MenFAKTA KJELLÅKE MODÉER:• Professor i rättshistoriafrån 1978.• Dekan för Juridiskafakulteten 1980–83.• Prorektor vid Lundsuniversitet 1983–89.• Hedersdoktor viduniversitetet iGreifswald 2000.• Ordf i Akademiskaföreningen i Lund1983–88.• Ledamot i styrelsernaför bl.a. SydsvenskaDagbladet och MaxPlanck Institutet föreuropeisk rättshistoriai Frankfurt, ordförandei Einar Hansensforskningsfond.IX

FOTO: BRITTA COLLBERG.▲KJELL ÅKE MODÉER OM…… domstolarnas roll:– Jag är rädd för den politisering av domstolarna som man ser iUSA, men också i Europa. Obekväma politiska beslut läggs överpå domstolarna. Syftet är att ge besluten större legitimitet, menrisken är att både demokratin och domstolarnas trovärdigheturholkas.… juristutbildningen:– Även om det ljusnar för mitt ämne, så sitter teorin trångt idagens juristutbildning. Vi är alltför praktiskt inriktade och odlaren amerikaniserad advokatkultur. Går det för långt kan utbildningenlika gärna överlåtas på Domstolsverket och SverigesAdvokatsamfund. Universitetets styrka är just teorin och möjlighetenatt ge perspektiv och systematisera rättsliga problem. Våruppgift är att hjälpa studenterna reflektera och själva förhålla sigtill sin kunskap.… rättsstaten:– Jag tror inte rättsstaten är hotad i Sverige. Däremot finns djupasprickor i välfärden som drabbar de svagaste. Till exempel har denallmänna rättshjälpen krympt till ett eländigt litet russin. Detvärmer mitt hjärta att det finns juriststudenter som ändå genomsin gratisrådgivning bidrar till att de hemlösa och de sämst ställdakan få viss juridisk hjälp.… tiden som prorektor:– En intressant och viktig period av mitt liv. Men det var tufft attåtervända till forskningen. Det tog två år att få bort gravrosten.Modéer är också praktiker med lång erfarenhetsom advokat inom civil- och familjerätt.– Jag sprang i tings-, läns- och hovrätterna iöver tio år innan jag kom hit och blev professor1978, berättar han. Det är jag otroligt glad för.Den erfarenheten har legat som en fondmålningtill allt jag senare företagit mig som forskare ochjag har ju ägnat mig mycket åt just juristernaskunskapsstrukturer och domarnas och advokaternasyrkesroller.Han håller kontakt med praktiken och sitteribland som domare i hovrätten. Senast dömdehan i Sundsvall i konflikten mellan samerna ochmarkägarna om renarnas vinterbeten.Många tyckte att han var dum när han övergavdet välbetalda advokatyrket. På 70-talet varämnet rättshistoria nedläggningshotat. Juristernaintresserade sig mest för sin egen tid och den egnanationella rätten. Det var sällan tal om att jämföramed andra länder eller att titta bakåt, berättarKjell Åke Modéer. Men han ångrar sig inte ochkonstaterar att hans ämne genomgått en fantastiskutveckling.– I en globaliserad värld behöver vi veta mer omrättens ideologiska och kulturella rötter i olika länder,t.ex. för att förstå varför likadana normer ochregler tolkas och tillämpas olika. Det gäller inteminst inom den europeiska gemenskapen.Internationell forskningDe senaste åren har han ägnat allt mer tid åt jämföranderättskulturforskning. Han har studeraträttskulturer i länder över hela världen, men särskilti USA, Tyskland och Sverige, och kommersnart att redovisa resultaten i en bok.– Den stora revolutionen i mitt liv som forskareinträffade när jag var gästprofessor i USA i mittenav 80-talet. Där kom jag i kontakt med den öppna,gränsöverskridande juridiska forskningen, så olikden vetenskap som bedrevs i Lund, berättar han.Det nya var just förhållningssättet till de mångaAnnonsX

Vänstra bilden: Under 80-talet turnerade Kjell ÅkeModéer med rättegångsspelbland tingsrätter isödra Sverige där han lätsina studenter spela upphundra år gamla rättsfall.Högra bilden: Kjell ÅkeModéer var tidigt utemed att användaMacintosh-datorer, ochlåg bakom avtalet somgjorde att macarna fickstor spridning inom LU.FOTO: PER LINDSTRÖM.perspektiven. De amerikanska rättshistorikernahämtade inspiration och teorier från både humanioraoch samhällsvetenskaperna, och kunde påså sätt frilägga de mjuka värden som rätten byggerpå, ett slags ideologisk undertext. Samarbetethar fortsatt och varje vår besöker Kjell ÅkeModéer kollegerna i Berkeley och Stanford.– Dagens rättshistoriker försöker också se delånga historiska linjerna, berättar han. Det är denkulturella kontexten, det sammanhang rättenverkar i, som bestämmer hur lagarna och normernatillämpas.Många länders rättssystem är hybrider av olikatraditioner, det gäller t.ex. det vietnamesiskasom Kjell Åke Modéer studerat inom ramen förJuridicums SIDA-projekt. I Vietnam har rättskultureninslag av traditionell asiatisk sedvanerätt,kinesisk konfucianism, 1800-talets franskarätt, efterkrigstidens sovjetiska rätt och dagensvästorienterade rättsstatstänkande.Historien betydelsefull– Vi inser i dag att historien och traditionen harbetydelse, liksom att juristernas arbete präglas avderas subjektiva värderingar. Det innebär inte attvi är värderelativister – det finns normsystem vimåste förhålla oss till – men rättens innehåll kandiskuteras. Det existerar nödvändigtvis inte baraen enda objektiv sanning.Med den här utvecklingen har det blivit naturligtför Kjell Åke Modéer att intressera sig för religionensförhållande till rättsystemet. Han samarbetarmed flera forskare på CTR; Centrum förteologi och religionsvetenskap, både inom teologioch islamologi.– Alltsedan upplysningstiden har man i europeiskrätt skilt mellan offentligt och privat, mellanreligion och politik. Men i dagens mångkulturellasamhälle har religionen krupit ut på den offentligaarenan igen. När andra religioner blir synligamåste vi i vår sekulariserade kultur på nytt förhållaoss till religionen, menar Kjell Åke Modéer.Inom postmodern forskning talar man om endesekularisering av samhället. Svenskarna är ingautpräglade kyrkobesökare, men den rättsliga ochpolitiska kulturen genomsyras av både en osynligkristen och en civil religion, som kommer tilluttryck inte minst i rättspolitiken.– Det var ju det hela folkhemmet handlade om.Och det som Olof Palme talade om – solidaritet –är ju en i grunden religiös tanke. Rätten har tagitdjupa intryck av religionen, i vårt fall kristendomen.Försoning viktigI en tid där traditioner och ideal inte förnekas,förändras alltså också juristernas roller och uppgifter.Att förlika och försona blir väl så viktigtsom att döma och utmäta straff.– Jag har i mötet mellan juridik och teologiförsökt utveckla rättsteologin, tanken om rättensteologiska dimensioner – både vad gäller normstruktureroch kulturfenomen. Mycket har fallitpå plats och jag har fått en djupare förståelse förrättssystemet genom arbetet med teologerna, t.ex.genom mina diskussioner om rättfärdighetsbegreppetmed forskaren Bo Johnsson, eller om rättegångsgudstjänstenmed kollegan Anders Jarlert.Kjell Åke Modéer fyller 65 år under 2004, menhan kommer att arbeta ytterligare två år. Undersitt dryga kvartssekel som professor har han, oftamed okonventionella metoder, försökt återupprättasitt ämnes status. Ansträngningarna har röntframgång, trots att de ibland avfärdats som jippon.– Är det något jag skulle vilja innan jag slutar,så är det att ändra synen på ämnet från rättshistoriatill jämförande rättskulturforskning. Då fårdet historiska perspektivet större relevans ocksåför morgondagens verksamma jurister.BRITTA COLLBERG”Vi inser i dagatt historienoch traditionenhar betydelse,liksom attjuristernasarbete präglasav deras subjektivavärderingar.”XI

AnnonsAnnonsXII

▲Medierna tar lätt påhälsoriskerna medfetmaTänk er sagan om Askungen, fast Askungen ärtjock och kämpar mot kilona istället för motstyvsystrarna. Då vet ni hur fetma skildras idagspressen. Överviktiga kvinnor som lyckasbanta belönas med ett nytt liv, berättelsen ären saga med lyckligt slut.– Hälsoriskerna tappas bort. Varken forskareeller journalister tar sitt ansvar, säger kommunikationsforskarenHelena Sandberg.”Fat is a feminist issue” heter en av den modernakvinnorörelsens klassiker. Medie- och kommunikationsvetarenHelena Sandbergs doktorsavhandlingbekräftar tesen. Övervikt är fortfarandeframförallt ett kvinnligt problem, åtminstonei dagspressen, berättar hon när vi träffas i henneshem på Väster i Lund.Helena Sandberg har gjort en kvantitativ innehållsanalysav närmare 2.000 artiklar om överviktfrån åren 1997–2001 ur Dagens Nyheter, Aftonbladet,Helsingborgs Dagblad och Västerbottenskuriren.Den mediebild av fetma som hon analyserarär alltså ett par år gammal. I dag finns teckenpå att medierna börjar få upp ögonen för detstora folkhälsoproblem som fetma är, även ommycket är sig likt.– Män har gått ner i vikt för hälsans skull. Detkan handla om ”taxichauffören Lasse” som käntsig andfådd och fått ont i ett knä. ”MammanKatarina” däremot har bantat för att hennes barninte ska behöva skämmas för henne eller efter enkommentar från en manlig kollega, berättar HelenaSandberg.Kvinnor har slagits mot övervikten för att behagaomgivningen. Helena citerar en artikel dären kvinna återkommer kraftigt nedbantad efter entid utomlands och släkten möter på flygplatsen:”Det var den lyckligaste dagen i både mitt ochmin mammas liv”.Dagspressens allmännanyhetsartiklar behandlaröverviktiga kroppar somprojekt. Nedbantademän har inte tyckt skillnadenmot förr var såstor, medan kvinnornaupplevt väldiga förändringar.De har fått nya karriäreroch bättre självförtroende. Iblandhar artiklarna slutatmed bröllopsklockor.Feta kvinnor uttryckteockså skam och skuld,medan män inte tycktesskämmas alls.Vi sitter i Helena Sandbergsstora ljusa kök. Iknät har hon dotternLovisa,fyra månadergammalochmed runda,välmatade kinder. Om vi hade levat för drygthundra år sedan kunde hon fortsatt att vara rundkindad,och stolt över det, högt upp i åren. Så intei dag.Helena Sandberg har själv aldrig varit överviktig,men som många kvinnor i hennes 60-70-talsgenerationhar hon ändå under en period haftproblem med maten:– Det var på gymnasiet. Jag levde på groddar,knäckebröd och vatten och sprang varenda dag.Men min mamma var vaken och kontaktade skolsystersom kallade in mig för ett samtal. Det vartur för mig.Helena Sandberg menar atthälsoriskerna med fetma harförringas i medierna, där detmest handlat om utseende.XIII

▲Helena Sandberg meddottern Lovisa hemma iköket på Väster.FOTO: BRITTA COLLBERG.Medierna berättar oftaom hur kvinnor sombantat upplever väldigaförändringar. De får nyakarriärer och bättresjälvförtroende. Iblandslutar artiklarna medbröllopsklockor.Helena Sandbergs huvudintresse är strategiskkommunikation och hälsofrågor. Hon undervisari det, och har också deltagit i flera forskningsprojektsom handlat om hur man gör för att nå frammed hälsobudskap, t.ex. om hur man kan undvikahiv/aids.Valet av avhandlingsämne bottnar i en oroöver att västvärldens överviktsproblem inte tas påtillräckligt allvar, trots alla larmartiklar.– Sjukdomar med koppling till fetma, som t.ex.typ 2 diabetes och hjärt-kärl-sjukdomar, tar flerliv än både yttre våld och hiv/aids. Ändå får överviktförhållandevis mindre utrymme.Två typerHelena Sandberg har stött på framförallt två typer av dagspressartiklar:dels kortare faktaartiklar, delslängre berättande reportage.Faktaartiklar om fetmanshälsorisker under åren 1997–2001 hade ofta ett akademisktperspektiv och grundadesig på statistik och siffrorsom inte når fram till läsarenpå samma sätt. Överviktkopplades till problem medreproduktion när det gällerkvinnor och kvinnors ansvarsom förebilder för barnenframhävdes. Motsvarandegällde inte män, och att mänkan bli impotenta av fetmatalades det ytterst sällan om.– De dominerande, stortuppslagna fetmareportagenvar alltså framgångssagornaom enskilda. De kunde inledakortfattat om hälsa men övergick snabbt till dekosmetiska vinsterna med att banta.Sådana artiklar kanske peppar läsaren, mensamtidigt stigmatiseras de överviktiga, framförallt kvinnorna, menar Helena Sandberg.Vissa tidningarna spred också föreställningenatt det är ganska lätt att gå ner i vikt. Det aldrigsinande flödet av mirakelkurer bidrog. Ändå visarall erfarenhet att det är svårt att gå ner och atthålla vikten på sikt.Råa skämtMest fördömande mot fetma är före detta överviktiga.Det är också tillåtet i tidningarna att öppetäcklas över fetma. Trots att allt fler drar på sigför många kilon, är det inte mindre tabu att varatjock. I krönikor och kåserier kan det skämtas råttom överviktiga människor.– Det är inte så oskyldigt som det kan verka.Stilmedel som ironi och humor kan bli förtäcktasanningar.I några av de fyra tidningarnas ledare framställsöverviktiga som en grupp som ligger samhällettill last.– Fetma associeras till glupskhet och allmänkonsumism – de överviktiga ”äter upp” vårdplatseretc.Helena Sandberg är mycket kritisk mot hurbåde medicinare, journalister, politiker och hälsovårdandemyndigheter i pressen mötte fetmautvecklingenunder de fem år hon studerat. Medicinarnauttryckte sig illa och motsägelsefullt,menar hon. Att forskarna inte är eniga om vadsom faktiskt orsakar fetma bidrar. Vissa talar omfetma som vår tids digerdöd, andra anser att detär lika farligt att banta som att vara för tjock.Men det handlar inte bara om konkurrerandeforskningsrön utan också om dålig kommunikationoch hälsoupplysning från experter och medier,hävdar Helena Sandberg.MegafonerLäkarna och forskarna rör sig på en makronivå.– I dagspressartiklarna la de sig – med någraundantag – inte vinn om att uttrycka sig begripligteller lära sig hur medierna fungerar. Journalisternai sin tur har inte reflekterat över vilken rollde ska spela när det gäller folkhälsan. De fungerargärna som megafoner för experterna, iställetför att bearbeta och översätta forskningsrönen såde blir begripliga.– Även om marknadens logik driver fram enviss typ av berättelser kvarstår ändå kravet attXIV

Fetma är ett känsligt samtalsämne eftersom det ofta kopplastill utseende. Men den som är överviktig behöver verkligeninte vara ful, menar Helena Sandberg.Annonsjournalistiken ska ha ett visst mått av sanning ochrelevans!Fetma är ett stort folkhälsoproblem och riskernamåste förmedlas betydligt bättre än idag, ärHelena Sandbergs sammanfattande slutsats.– Det kräver också att vi vågar prata om fetma,vilket är svårt eftersom det kopplas så myckettill utseende. Det verkar ofta förutsättas att densom är överviktig också är ful, vilket verkligeninte stämmer.– Följden blir att det är lättare att prata omkönssjukdomar och svart städhjälp t.ex. medkollegerna på jobbet. Övervikt är tabu, men mankan ju faktiskt vilja diskutera en arbetskamratsövervikt av omsorg om hans eller hennes hälsa!Omsvängning på gångKanske är det nu ändå på väg att svänga, hoppasHelena Sandberg. Hälsoargumenten är vanligarei dagspressen i dag än för två år sedan. Och kanskebörjar också politikerna som varit märkligtpassiva i den här frågan, att intressera sig. TillHelena Sandbergs glädje har vi i Sverige nyligenbeslutat arbeta fram en nationell handlingsplanmot överviktsutvecklingen.– Nu gäller bara att den blir realistisk också,säger hon.TEXT: BRITTA COLLBERGILL: ANDRZEJ PLOSKIFotnot: Helena Sandberg disputerar den 15 maj. Hennesavhandling heter ”En medieanalys av vikt. Föreställningar omövervikt och fetma i dagspressen.”XV

Posttidning ALunds universitetBox 117221 00 LundFOTO: MATS NYGREN.XVIHallå!…Carl Magnus Pålsson, idéhistoriker somnyligen disputerat på en avhandling omLTHs historia och ingenjörsrollens förändring.När det gäller ingenjörsrollen, så framgår det avdin avhandling att kritiken mot dess traditionellasnäva perspektiv inte startade på studentrevoltenstid utan har mycket äldre anor?– Ja, den hade faktiskt med en förbluffandekontinuitet framförts ända sedan slutet av 1800-talet, i närmast identiska termer! Kritiken kom vidden tiden både från näringslivet och från ingenjörernasjälva. Ordet ”fackidiot” myntades inteav utomstående, utan av ingenjörer som var bekymradeöver att de hade för smala kunskaper.Man kände behov bland annat av sådant somidag skulle kallats företagsekonomi och organisationsteori.Samma diskussion kom i gång igen på50-talet bland näringslivsrepresentanterna inomChalmers och KTH. Och sedan, på 60-talet och70-talet, var det studenterna som gjorde sig hörda.Med tanke på att diskussionen förts så länge kanman undra varför inte LTH byggdes upp på ettnytt sätt, när nu chansen fanns?– Det var vad utbildningspolitikerna tänkt sig,och ett skäl till att den nya högskolan lades i Lunddär det fanns ett universitet att samarbeta med. Mende som hade huvudansvaret för LTHs uppbyggnadkom själva från KTH och var formade av dess traditioner.Därför kom LTH att följa det gamla mönstretför hur en teknisk högskola skulle se ut.Vad innebar det för grundutbildningen?– Det har varit närmast heligt att utbildningenbygger på en viss sekvens med inledande matematikoch naturvetenskap som så småningomtonar över i mer tillämpade ämnen. Det har präglatinte bara LTH och de gamla tekniska högskolorna,utan också nyare tekniska högskolor somLinköping och Luleå. Hur mycket denna modellän diskuterats och utretts, bland annat utifrånteknologernas ibland dåliga studieresultat, så harresultatet blivit mindre av en omdaning än av etttillägg av nya moment.– Den här ”heliga sekvensen” är en grundbulti civilingenjörsidentiteten, och därför en väldigttung faktor. Sedan har det också funnits en institutionelltröghet vid LTH: flera institutioner fick sinidentitet genom att leverera kurser till grundutbildningen,och motsatte sig därför en förändring.Men civilingenjörsidentiteten har väl ändå förändrats?– Den gamla civilingenjörsrollen byggde på enupphöjd position i produktionen. Dagens civilingenjörarbetar däremot i team och projekt, ochhar delvis andra färdigheter. Så identiteten ärkanske mer otydlig idag – men det viktiga är välinte heller själva civilingenjörsbegreppet, utan attde tekniska högskolorna kan erbjuda utbildningarsom stämmer med näringslivets behov och studenternaslivsprojekt!De tidiga tekniska utbildningarna formades avindustrin – du talar till och med om en ”beställarutförarrelation”mellan näringslivet och högskolorna.Lokala och regionala initativ spelade dåofta stor roll. När LTH startades var det däremotpå initiativ av nationella utbildningspolitiker ochunder stark offentlig reglering. Är vi nu tillbakadär det hela startade?– Ja, det kan man säga. Idag lever ju hela denakademiska världen under de villkor som satts avavregleringen och de nyliberala marknadsmekanismerna.Både den statliga finansieringen ochden offentliga regleringen har minskat, och högskolornasöker stöd från näringslivet och sinarespektive regioner. Det är väl mindre ett val änen nödvändighet, så som läget ser ut.INGELA BJÖRCK