Elektroniktidningen

STARTBLOCKETSER KRÖNIKAAvskaffa studieavgifternaTänk dig en affär som säljer en eftertraktad produkt men därråvaran inte längre går att hitta i tillräcklig mängd i Sverige.Genom en händelse har man lyckats hitta ett sätt att göraslutförädlingen på ett mycket kostnadseffektivt sätt där detmesta av råvaran bearbetas utomlands för att få en slutlig finishi Sverige. Parallellt med detta sker också en egen tillverkningsom dock kostar mycket mer. Men för kunderna är detsamma pris. Förr i tiden var affären tvungna att exportera allaprodukter baserad på utländsk råvara gratis, vilket kändes litetokigt eftersom produkten så väl behövdes i landet. Detta gällerinte längre men nu har de som äger affären bestämt att desom levererar den utländska råvaran ska betala en hög avgiftoch det gör att nästan ingen vill leverera till affären längre sådet finns fortfarande för lite produkter att sälja till dem somvill ha den.Ungefär samma resonemang som ovan kan man föra omutbildning av ingenjörer och införandet av studieavgifter förutomeuropeiska studenter. En helt igenom svenskutbildadingenjör kostar samhället i runda slängar 1,83 miljoner kronorfrån förskola till masterexamen (civilingenjörsexamen). Menmarginalkostnaden att utbilda en utländsk student till masterexamenär bara cirka 170 000 konor vilket är mindre än vad förstaårets skatteinbetalning skulle vara om hon stannade kvari Sverige efter examen. Ur ett nationalekomiskt perspektivtär det alltså en utomordentligt god affär att utbilda utländskastudenter gratis de sista två åren, om bara en tillräckligt storandel stannar och arbetar efter examen.Den nya ordningen med studieavgifter har dock lett till endrastisk minskning av antalet studenter från länder utanförEU-zonen. På KTH har vi de senaste åren haft ungefär 700utomeuropeiska studenter som anlänt varje år men i år är detbara 66. Varför är detta ett problem för fler än universitetenoch högskolorna? Svenska företag tar regelbundet upp rekryteringav ingenjörer som ett problem och det finns i dagslägetinte tillräckligt många svenska ungdomar som vill studera tillingenjör. Ett annat problem är att dagens högteknologiskasamhälle har lett till en allt större specialisering i utbildningenoch om vi ska kunna erbjuda både bredd och specialiseringbehöver vi de studentvolymer som vi haft de senaste årenmed utländska studenter annars kommer utbildningarnaut armas med bara ett fåtal specialiseringar. Själva denekonomiska aspekten med färre studenter är kännbar meninte avgörande för ett forskningsuniversitet som KTH, menförödande för mindre högskolor som har större andel utbildningi sin verksamhet.Min personliga slutsats är alltså att studieavgifter genastborde avskaffas med motiveringen att de är skadliga för utvecklingenav svenskt näringsliv genom att deleder till färre utexaminerade ingenjörer ochsämre utbildningar.Mats BrorssonProfessor i datorarkitektur på KTHStyrelseledamot SERMikael Röhr56 kalla miljonertill 51 heta företagn F&UPulsade lasrar för miljömätningar,fibergitter för framtidaoptonät och kostnadseffektivakretsar för millimetervågor.Det är några av projektensom finansieras i den senasteomgången av vinnovaprogrammetForska & Väx. Totaltfår 51 svenska småföretag bidragi miljonkronorsklassenför att utveckla nya produkter.Tanken med Vinnovas finansieringgenom Forska & Väx är attsmå och medelstora företag skaha råd att satsa extra på forskningoch utveckling, något somantas öka företagens konkurrenskraftoch därmed bidra tilltillväxten här i landet.Bland företagen som får stöddenna gång finns Proximion,som får en halv miljon kronorför att utveckla fibergitter förframtidens nätverk.Andra intressanta företagsom är med i bidragsskördenär Cobolt, som utvecklar kompaktapulsade lasrar för avanceradbioanalys och miljömät­n PRODUKTION–Tillsammans kommer vi attomsätta över en halv miljardkronor och bli en ännu attraktivareaktör när det gällerelektronikproduktion, sägerLeabs vd Martin Linder i ettpressmeddelande.ningar; Hination, vars teknikger bättre ljus och laddning medsolenergi för krisberedskap ochräddningsinsatser; Syntronic,som utvecklar detektor för signalidentifieringinom kognitivradio; och Gotmic som skaparhögintegrerade MMIC-kretsarför frekvensbandet mellan71 GHz och 86 GHz.Syntronic får mest, hela 2,5miljoner kronor. Cobolt får 1,4miljoner, Gotmic får lite drygt1,23 miljoner, medan Hinationliksom Proximion får en halv.Även LinköpingsföretagetCybaero, som utvecklar och tillverkarobemannade helikoptrarför övervakningsuppdrag, stårmed på Vinnovas avlöningslistadenna gång. Företaget får1,3 miljoner för att utveckla ettsystem för effektiv krishanteringoch räddningsinsatser. Likasåfår Lundabolaget Lyyn, känt försina bildförbättringsalgoritmer,544 000 kronor för att förbättrasikten för högupplöst video ireal tid.Leab köper WintechAnna Wennberganna@etn.seWintech har 145 anställda i Fagerstaoch Tallinn. Företaget omsättercirka 120 miljoner kronor.– På många sätt påminnerföretaget om oss med sammainställning till kvalitet både interntoch externt. Vi är ocksånågra av de få elektroniktillverkaresom visat bra lönsamhetunder många år, även när konjunkturenvarit sämre.Leab omsatte 418 miljonerkronor i fjol och har sin huvudfabriki Lövånger strax utanförSkellefteå. Dessutom finns enstörre enhet i Tallinn. Leabs fabrikligger dock strax söder omcentrum medan Wintechs enhetligger i själva staden.Leab har också en produktionsenheti Järlåsa, två mil västerom Uppsala.– Köpet gör oss dessutomstarkare på inköpssidan där vifår ökade möjligheter att tillförsäkravåra kunder rätt prispå komponenter. Jag ser ocksåandra samordningsfördelar,kanske främst organisatoriskti Estland. Jag räknar inte mednågra personalförändringar påkort sikt, men förhoppningsviskommer en ännu starkare LeabGroup att växa i framtiden, sägerMartin Linder.Wintechs tidigare ägare ochvd Mikael Rehnberg kommeräven fortsättningsvis att vara vdpå Wintech.Per Henricssonper@etn.se ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/11