Kalix- och Töreälvens vattenrådsområde - VRO 2

Remissvarfrån Kalix- & Töreälvens vattenråd på förslaget till förvaltningsplan,miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram & miljökonsekvensbeskrivningUppdaterad 2009‐09‐01Allmänt om vattenrådets arbete och detta remissvarArbetet inom Kalix- och Töreälvens vattenråd har letts av en styrgrupp bestående avrepresentanter från myndigheter, verksamhetsutövare och intresseorganisationer (se Bilaga 1).Information om vattenrådets arbete har skickats ut till de personer som anmält intresse fördetta och registrerats som medlemmar i vattenrådets nätverk. Löpande information omvattenrådets arbete har även funnits tillgänglig via vattenrådets hemsida(www.vattenorganisationer.se/kalixalvenvro/). Styrgruppens medlemmar har samlat inkunskap och synpunkter från övriga intressenter inom vattenrådsområdet vid bland annatsamrådsmöten/nätverksträffar till vilka allmänheten har varit inbjuden.Kalix- och Töreälvens vattenråd vill lämna nedanstående remissvar, som huvudsakligen följerupplägget i det samrådsmaterial som vattenmyndigheten har tagit fram. Dessutom lämnarvattenrådet även synpunkter på den framtida organisationen av sitt eget arbete.Då det under arbetets gång har framkommit att flera av styrgruppens och nätverketsmedlemmar har för avsikt att lämna egna remissyttranden, har vattenrådet i detta remissvarvalt att fokusera på allmänna frågeställningar som nedan förtecknade medlemmar istyrgruppen har enats kring. Skogsstyrelsen har deltagit i styrgruppens arbete, men har valt attenbart lämna egna remissvar.Till det övergripande remissvaret har fogats ett antal bilagor med kommentarer/synpunkterfrån enskilda individer/intressenter. Vattenrådet har inte haft möjlighet att granska dessabidrag och tar heller inte ställning i specifika sakfrågor, men vill ändå att samtliga inlämnadebidrag på detta sätt skall komma vattenmyndigheten till del.FörvaltningsplanenFörvaltningsplanen bör omarbetas på följande punkter:4 Områden till skydd för livsmiljöer och arterFör varje vattenförekomst bör upprättas en lista över vilka djur- och växtarter som ärskyddsvärda, samt vilken miljöpåverkan/vilka miljögifter från respektive verksamheter somskapar aktuell hotbild. VRO3 har tidigare föreslagit att dammusslan och nejonögat bordeägnas särskild uppmärksamhet, eftersom deras förekomst i Kalixälven de senaste åren kraftigtreducerats (se bilaga 2). Nejonögat, som är en känslig art, ingår även som en parameter ibedömningen av ekologisk status i rinnande vatten (enligt VIX). Även om inte VIX tillämpasfullt ut föreslår VRO3 att arean av befintliga elfiskelokaler utökas så att den anpassas till VIX,samt att bäck- och flodnejonögat ägnas särskild uppmärksamhet. I detta arbete borde ävenFiskeriverket kunna engageras, eftersom de överväger begränsningar i fisket efter nejonöga,men saknar vetenskapliga data om populationens storlek och föryngring.1

5 ÖvervakningAntalet övervakningspunkter i Kalixälven är oroväckande få med tanke på attförvaltningsplanen gäller ett Natura 2000-område. För att kunna göra en säkrare bedömningbehöver det också tas fler biologiska prover. Vissa verksamhetsutövare tar redan biologiskaprover och resultatet från dessa bör tillvaratas i större utsträckning än idag. Vattenrådetrekommenderar vattenmyndigheten att se över planeringen och samordningen avrecipientkontroll och miljöövervakning så att begränsade resurser används på bästa sätt. Ävensamordningen mellan Länsstyrelsens olika avdelningar behöver förbättras eftersom det är ettviktigt led i att skapa förtroende för Vattenmyndighetens arbete.Det tycks också djärvt att på ett så statistiskt begränsat underlag anse att alla grundvattenhåller hög status. Det är bara i cirka 10 % av distriktets grundvattenförekomster somlänsstyrelsen har tillgång till mätdata på grundvattnets kemiska status. Mätningarna kringgrundvatten bör utökas, inte minst därför att Kalixälven på vintern försörjs nästan helt avgrundvattenutströmningar. Om detta vatten är förorenat kan det ha förödande konsekvenser påfisken. Med det låga vattenflöde som råder vintertid, finns inga utspädningseffekter som mankan uppnå under sommarens varierande vattenstånd.9 RiskanalysVattenrådet ifrågasätter om rådande kunskapsläge är tillräckligt för att peka ut fysiska hindersom distriktets största vattenproblem, i synnerhet som vattenmyndigheten själv påpekar detbristande kunskapsläget rörande miljögifter.Miljökvalitetsnormer för Bottenvikens distriktMiljökvalitetsnormernas konstruktion – UndantagDetta stycke behöver utvecklas mer, t ex avseende för- och nackdelar.Därtill bör följande beaktas• Torvtäkter bör tas med i underlaget för påverkansanalysen och riskbedömningen.• Eftersom underlaget för MKN till stor del bygger på modeller och en del gissningarbör det kanske under en övergångstid fungera som mål i stället för normer. Närvattenmyndigheten fått in ett säkrare underlag kan en norm fastställas för respektivevattenförekomst.• Politikerna måste på ett tydligare sätt involveras i vattenförvaltningen, där så ärmöjligt.Åtgärdsprogram för Bottenvikens distrikt1.1 NaturvårdsverketDet är viktigt att nya föreskrifter rörande egenkontroll, recipientövervakning ochmiljöövervakning blir hanterbara och skäliga för berörda verksamhetsutövare,vattenvårdsförbund och myndigheter. Då vissa föreslagna åtgärder, åtminstone inom dettavattendistrikt, inte ligger i närheten av verksamheter med egenkontroll är det också viktigt atttydliggöra vem som har ansvaret för att följa upp effekterna av dessa åtgärder. Med tanke påatt provtagningen i ett vattendrag ofta är relativt begränsad bör all vattenprovtagning i ettvattendrag sammanställas av en instans för att få en gemensam helhetsbild till lägsta möjliga2

kostnad (länsstyrelsen medverkar i vattenvårdsförbunden, alternativt länsstyrelsen görårsrapporter med sina och vattenvårdsförbundets data).1.1 LänsstyrelsernaEn översyn av tillståndspliktiga verksamheter kan ha stor påverkan på dessas lönsamhet ochöverlevnad om det leder till omprövningar och kraftigt förändrade villkor för verksamheterna.2.4. MiljögifterDefinitionen på tungmetaller är märklig. I vatten är metaller ofta som mest rörliga när deförekommer som metalljoner. ”Metallpartiklar” är en ganska olycklig term. Metallersrörlighet är starkt kopplad till förekomstform och omgivande miljö. Vissa metaller är inte allssärskilt rörliga som det antyds i detta stycke. Vilken är risken att man med den användametoden för att hitta ”hot-spots” missar påverkan från luftburna föroreningar som riskerar attanrikas i specifika miljöer (jämför påverkan från Hg)?Karta 2.4.1. – kan den visas utan Hg?5 FördelningseffekterDet är viktigt att betänka att statliga och kommunala utgifter finansieras av skatter elleravgifter, vilket innebär att det indirekt är medborgarna och verksamhetsutövarna som betalaråtgärder mm. Detta leder antingen till ökade skatter och/eller avgifter, eller till att resursermåste tas från andra sektorer i samhället. Ökade kostnader för verksamhetsutövare kan ledatill ökade priser på olika varor medan kraftigt ökade kostnader kan leda till att olikaverksamheter får läggas ned.Kommunerna behöver få någon form av stöd för att internt i kommunen kunna samordnagenomförandet av dessa nya aktiviteter.6 Åtgärdsprogram för vattenrådsområden - sammanfattning avdistriktsåtgärder för särskilda miljöproblemUtredning av sulfidlerorPeter Erixons utredning om sulfidoxidationer i Norra Sverige visar att de är klimatstyrda(naturliga) och Vattenmyndighetens förslag att satsa 2 milj. kr på en utredning/kartläggningkan tyckas onödigt hög. Om Vattenmyndigheten tvingas prioritera insatser p g afinansieringsproblem, bör insatsen i första han inriktas på att finna en mätmetod som isulfidjordsland kan särskilja antropogena metall- och/eller försurandeutsläpp från de som naturliga sulfidoxidationer kan åstadkomma.Atmosfärisk kvicksilverdepositionVattenrådet stöder initiativet att studera det atmosfäriska nedfallet av kvicksilver och förordaratt undersökningen utvidgas till en mer omfattande provtagning på fisk i älvarna och deviktiga fiskesjöarna. Inte minst för att söka särskilja utsläpp från punktkällor från detatmosfäriska nedfallet. Det är viktigt att kartlägga vattenförekomster med särskilt högakvicksilverhalter i fisk.3

Övergödning från enskilda avlopp (inkl från skogsbruket)Styrgruppen föreslår att Vattenmyndigheten väljer ut en medelstor by längs varje större älv ien serie fallstudier för att utröna huruvida övergödning från enskilda avlopp är ett problemeller inte. Studien bör även innehålla förslag till förbättringar och hur dessa skall finansieras.Anläggning av nya skogsdiken är idag tillståndspliktigt. Ansökan sker hos Länsstyrelsen. Vidskyddsdikning i samband med hyggesupptagning för att få upp föryngring räcker det medavverkningsanmälan och att man ritar in dikena på en skiss och vid rensning av gamla dikenkrävs anmälan med efterföljande samråd till Skogsstyrelsen (12 kap. 6§ miljöbalken).Styrgruppen förordar ett nära samarbete med Skogsstyrelsen, där man inte minst välkvantifierar de organiska partiklar som slutligen sköljs ut i sjöar och älvar. Det finnsanledning att befara att dessa organiska utsläpp effektivt slammar igen fiskens lekplatser. Idaghar redan många vattendrag återställts efter flottning, i så måtto att lekplatser har återskapatsför vandringsfisk, främst laxöring. Den här verksamheten fortsätter också, och exempelvis iKalix älv pågår ett EU-projekt omfattande 4 milj. kronors kostnad fram till 2010. Föreslagenstudie i samarbete med Skogsstyrelsen bör alltså klarlägga vilka skyddsåtgärder som måstevidtas för att förhindra denna igenslamning. Vattenmyndigheten bör även undersökamöjligheten att utöka Fiskeriverkets deltagande i såväl finansiering som forskning i dessafrågor.Styrgruppen tycker att farhågorna för övergödning från såväl jord- som skogsbruk är någotöverdrivna. De urlakningseffekter som dagens kalhyggen uppvisar torde vara mindrebelastande på vattensystemet än vad forna tiders brandområden åstadkom. Vi vet av mångastudier att det fordom härjade skogsbränder ungefär i samma arealomfattning som dagenshyggesbruk.Åtgärdsprogram, Kalix- & Töreälvens vattenrådsområde - VRO 36 Åtgärdsprogram för vattenrådsområdenUtredning av sulfidlerorInom vattendistriktet finns inte enbart sulfidleror utan även sulfidmineraliseringar, vilket kanpåverka naturliga bakgrundshalter, metalltransport mm. Utredningen bör utökas för att även tamed denna aspekt. (Se även p 6 ovan för distriktsåtgärder.)VattenuttagDet är angeläget att man på allvar börjar diskutera den framtida kostnaden förvattenanvändning, både för privatpersoner och för verksamhetsutövare. Administration,utredningar och åtgärder är kostsamma och fördelningen av dessa kostnader inom samhälletär en viktig fråga för att kunna bedöma de samlade effekterna av vattenförvaltningen.Distriktsvis verifiering av vissa miljöproblemÄven om ett ökat kunskapsunderlag kan vara en förutsättning för vissa åtgärder har vi svårt attse verifiering som en åtgärd på det sätt som det beskrivs i detta stycke.4

6.3 Åtgärdsprogram för Kalix- och Töreälvens vattenrådsområdeBeskrivning av avrinningsområdetVattenmyndigheten bör även ta i beaktande av att Kalixälven har en relativt låg ”sjöandel” isin vattenförsörjning. Detta innebär att förändringar i tillflödet (snösmältning-nederbörd)snabbt ger effekter på vattenstånd i älven.ÖvergödningDet anges att området är naturligt näringsrikt - stämmer det? I övrigt se kommentar tilldistriktsåtgärder ovan.MiljögifterTjugotusen kronor är lågt räknat för provtagning och analyser av särskilt förorenande ochprioriterade ämnen. Vattenmyndigheten bör börja med att sammanställa det material somverksamhetsutövare redan har rapporterat in till Länsstyrelsen, en verifiering avexpertbedömningen att miljögifter kan förekomma nedströms MIFO-klassade områden somegentligen borde ha gjorts redan innan de föreslagna miljökvalitetsnormerna skickades ut påremiss. Undersökningarna kan därefter med fördel utföras i samarbete med berördaverksamhetsutövare.Generellt bör problemområdet prioriteras högre och insatserna för screening och utredningarbör utökas betydligt. Modern forskning visar att summaeffekterna av flera miljögifter i lågakoncentrationer kan ge mycket stora negativa effekter. Här bör vattenmyndigheten ta initiativtill studier/analyser. I övrigt: se ovanstående förslag till distriktsåtgärder.Fysisk påverkanHela problemområdet bör hanteras i mycket nära samråd med fiskeintressenter, Länsstyrelseoch Fiskeriverket för att uppnå högsta möjliga effekt, och inte minst för att erhålla nödvändigaekonomiska resurser för fortsatta återställningsarbeten. Eftersom dessa är mycketkostnadskrävande borde Fiskeriverket få till uppgift att kartlägga fiskpopulationernasvariationer och orsaker därtill. Dessa data kan hjälpa till att prioritera vatten/fiskevårdandeåtgärder. Det förslag till restaurering av vägtrummor som Vattenmyndigheten presenterar böri händelse av medelsbrist, prioriteras till de vattendrag där effekterna ger största effekt i ettförsta skede.Vattenmyndigheten bör även för att få en historisk bra bild av Kalix- och Töre älvarsursprungliga vattenföring, studera Strömrensningskommittens arkiv på Riksarkivet där deförsta strömrensningarna i älvarna skedde åren 1819-1827.Inom skogsbilsvägnätet finns ett antal vandringshinder i form av fellagda trummor. I vissaområden kan nya inventeringar behöva göras.rs – 1 september 2009Dessutom bör följande beaktas:• Det skulle fylla en pedagogisk uppgift om de delar i åtgärdsprogrammet somframkommit eller förändrats under hela samrådstiden redovisas på något sätt.• Vattenmyndigheten bör även så långt det är möjligt klarlägga ansvarsförhållande,finansiering och tidsplaner för nödvändiga återställningsåtgärder. Det är av största viktatt de snabbt utser ansvariga för de objekt som prioriteras. Den ansvarige skall sedanse till att åtgärder som är behövliga för finansiering, upphandling och genomförandekommer till stånd.5

MiljökonsekvensbeskrivningSammanfattningDet förefaller sannolikt att effekterna av föreslagna åtgärder, i synnerhet i ettlångtidsperspektiv, kommer att ha mer genomgripande påverkan på samhället än enbartpåverkan på kulturmiljöer och markanvändning.Tabell 6 bör förses med kommentarer motsvarande de i Tabell 7 för att underlättabedömningen av nollalternativet. Det känns som att man har ganska liten tilltro till pågåendearbete, medan planerade åtgärder, som i många fall enbart berör utredningar, kommer att hastora effekter.Vattenrådets arbeteSedan bildandet av Kalix- och Töre älvars vattenråd har det varit svårt att hitta någon inomnätverket som har velat åta sig vare sig rollen som ordförande, administratör ellerekonomiansvarig. Ordförande- och sekreterarrollen har alternerat mellan styrgruppensmedlemmar. Administrationen har i allt väsentligt genomförts av Johanna Alm frånVattensamverkan Norr och Kalix kommun har administrerat vattenrådets ekonomi. I slutet avremissperioden har vattenrådet också valt en ordförande, Lars-Erik Holmberg.För att vattenrådets arbete ska fungera även i framtiden gör vi bedömningen att det ärväsentligt att det även i framtiden kommer att finnas en centralt placerad resurs som kanutnyttjas av de vattenråd som så önskar. Vattenrådet är berett att satsa en del av sina medel påatt hyra in en sådan resurs, men bedömer att det är svårt att själva anställa en administratör pådeltid.I övrigt anser styrgruppen att en av de största fördelarna med vattenrådets arbete har varitkontaktskapande samt erfarenhets- och kunskapsutbyte.ÖvrigtHela vattenarbetet har blivit en mycket komplicerad process som det är mycket svårt atttränga in i. Bara ett fåtal personer förstår t ex modeller och principer för de olikabedömningsgrunderna. Detta står i stor kontrast till den grundläggande ambitionen att få ettfolkligt deltagande och transparens i vattenarbetet. Till nästa förvaltningscykel föreslårvattenrådet att Vattenmyndigheten ser över hur informationen kan göras mer överskådlig.KontaktuppgiftVattenrådet kan kontaktas via ordförande Lars-Erik Holmberg:larserik.holmberg@telia.com, 073-0934718.6

För styrgruppen för Kalix- och Töre älvars vattenrådKenneth Asplund, SCAJohny Lantto, Pajala kommunRoland Stenman, Kalix kommunGunnar Nilsson, Överkalix kommunRolf Hjärtberg, LRFTommy Nilsson, Gällivare kommunLars-Erik Holmberg, FiskegruppenKalix älvÅsa Sjöblom och Peter Richardson,Boliden Mineral ABGöran Jakobsson, Norra skogsägarnaGöran Sjödin, Törböle-TöresamfällighetsföreningNatasha Lycholm och Harry Winbjörk,LKABLennart Wester, Törböle intresseföreningTore Johanson, Kalix & Tärnedö älvars ek. för.BilageförteckningBilagor från vattenrådet gemensamt1. Styrgruppens sammansättning2. Skrivelse om signalarter, VISS, Vattenkartan 080822 (tidigare inskickad)Bilagor från enskilda3. Kommentarer om enskilda vattenförekomster, Excelbilaga 14. Kommentarer om enskilda vattenförekomster, Excelbilaga 25. Stenbroar i Tärendöälven6. Båtmotorer7. Kompletterande inventering av Kutsasjoki uppströms väg E 108. Vandringshinder m.m. i Kalixälvs vattensystem, Välioja, Purnuvaara i Gällivarekommun.9. Vägtrumma i Syväjoki, Skrövån – Ängesån - Kalixälvs vattensystem.10. Vattenförekomster i Aitikgruvans närområde7

Bilaga 1 VR3Styrgrupp Kalix-Töre, 17/8 -09Kommuner:Gällivare: Tommy NilssonPajala: Johny LanttoÖverkalix: Gunnar NilssonKalix: Roland Stenman (tj.led. Glenn Douglas)GruvaLKAB: Natasha Lyckholm/Harry WinbjörkBoliden Mineral: Åsa Sjöblom/Iiris TakalaSkog/lantbruk/jordbruk:LRF: Rolf HjärtbergSkogsstyrelsen: Mariana JussilaSCA: Kenneth AsplundNorra skogsägarna: Göran JacobssonIntresseföreningarFiskegruppen Kalix älv: Lars-Erik HolmbergTörböle intresseförening: Lennart WesterTörböle Töre samf.hetsför: Göran SjödinKalix & Tärendö älvars FVOF: Tore JohansonAdjungerad:Töre byautvecklingsgrupp: Reine Sundkvist

Bilaga 2, VR32008-08-22Styrgruppen för Vattenrådet inom Kalix- och Töreälvens vattenvårdsområde föreslår:Bearbetning av VISS och VattenkartanVISS måste kompletteras så att alla vattenförekomster-övriga vatten namnges. Nu används iflera fall endast koordinater som identifikation. Dessutom föreslå styrgruppen att legenderna ikartan visar samma färgsymboler som på kartan.Vattenkartan är också ”seg” i datorn. Systemet bör ses över.Signalarter för vattenkvaliténFiskförekomsten i Kalix älv har under årens lopp försämrats och orsakerna är i flera fallkända. Exempelvis har flottrensningar och exploaterande fiske i havet av vandringsfiskkraftigt minskat vissa fiskpopulationer. Här har främst lax och laxöring drabbats.Under senare år kan också konstateras att dammusslans och flodnejonögats populationerminskat kraftigt. I dessa fall är det föga troligt att vare sig flottrensningar eller överfiskeorsakat nedgången, utan här måste andra faktorer ha spelat in. Under 1900-talet har enormamängder flodnejonöga fångats i älven, men sedan sent 1960-tal är nedgången markant. Idag ärförekomsten så sparsam att Fiskeriverket diskuterat fredning av arten under vissa av veckansdagar under det traditionella fisket på höstarna.Det ligger nära till hands att anta att vattenkvalitén i älven förändrats under de senastedecennierna så att dessa arter missgynnats. Antingen genom sedimentering av lek- ochyngelplatser, eller att vattenkvalitén drastiskt försämrats. Dammusslan är ju en stationär artoch påverkas under hela året av älvens vatten, emedan flodnejonögat under sin livscykelbefinner sig både i havet och uppe i älven. Den vuxna fisken leker i älven och dess yngel leverlång tid i älvens sandbankar innan den går ner i havet för att växa till lekmogen fisk.Flodnejonögat är dessutom intressant eftersom dess huvudsakliga utbredningsområde iKalix älv är i älvmynningen/skärgården och upp till Morjärv. Samma område som VISS angersom ett riskområde för miljögifter.Styrgruppen föreslår därför att Vattenmyndigheten startar ett projekt där man undersökerom man likt skogsbruket skulle kunna utnyttja speciellt hänsynskrävande kräftdjur, insekter,fiskar, m.m. som signalarter, och på så sätt både kunna verifiera kartanalysernas resultat samtatt på ett enkelt sätt i fält kunna identifiera skyddsvärda miljöer med god ekologiskvattenstatus.I ett sådant signalartsystem kanske flodnejonögat, som är en mycket speciell art som levtoförändrad under många miljoner år, kan vara intressant att utnyttja som signalart förvandringsfisk och indikator på Kalixälvens vattenkvalitet i mynningen. Samt att dammusslanskulle kunna fungera på motsvarande sätt för älvens vatten i det belastade mynningsområdet.På uppdrag av styrgruppenLars-Erik HolmbergMedlem i styrgruppen och representant för Fiskegruppen i Kalix älv

Bilaga 3 VR3, Kommentarer om enskilda vattenförekomster, del 1 till remissvar 2009 från Kalix- och Töreälvens vattenråd Uppdaterad 2009-06-10Kalix- och Töreälvens vattenrådsområdeNamn påvattenförekomstenEU-IDVattenkategoriHuvudavrinningsområde/(sjö/vattendrag/kust/Vattendraggrundvatten)Synpunkt/ kommentar Vad kommentaren baseras på Uppgiftslämnare KontaktuppgifterDatumInnerträsket SE 738200-180578 Sjö Kalix älvs avrinninsområde Påverkat av torvbrytning Fältbesök Gunnar Nilsson 070-6868132 2009-05-15Sandsjärv SE 737934-180813 Sjö Kalix älvs avrinninsområde Påverkat av torvbrytning Fältbesök Gunnar Nilsson 070-6868132 2009-05-15Kvarnbäcken SE 738080-18031 Vattendrag Kalix älvs avrinningsområdeVandringshinder, damm,omlöp bör göras Fältbesök Gunnar Nilsson 070-6868132 2009-05-15LillånSE 7381432-1813377 Vattendrag Kalix älvs avrinningsområde Damm som bör rivas Fältbesök Gunnar Nilsson 070-6868132 2009-05-15Från Törefjärdentill Tjäruträsket(SE 72963- SE180628?)SE655260-224280tillSE735365-180119Vattendrag, sjö (ochkust?)Töre älvs avrinningsområdeVandringshinder ochkulturlämningar frånFlottningstiden. Lekplatser.Vill starta förundersökningar, göraen inventering och planera föråtgärder.Göran Sjödingoran.sjodin@telia.com 2009-05-06Jukkasjoki SE 747227-179454 Vattendrag Kalix älvs avrinningsområdeTorvbrytning av myrenIsoahonvuoma har påverkatbäcken Jukkasjoki somrinner ut i Tärendö.Pajala kommun, Plan- ochmiljöenhetenVuostojoki (Rautajoki) SE 749780-176385 VattendragTärendö älv inom Kalix älvsavrinningsområdeNär det regnar mycket blirvattnet vitt nedaförkalkbrottet. Kan man delaupp området i tvåvattenförekomster? En del äri skyddat område (kanjon).Vattnet Rautajoki har inte rättnamn på kartan.FältbesökBengt Henriksson, Masungsbyn(via Rolf Hjärtberg 0981-400 11 2009-06-10Inom skogsbilsvägnätet finns ett antal vandringshinder - trummorAllmänt Allmänt Kalix- och Töreälvens VRO som bör kollas upp.VattenrådetTorvtäkter bör tas med i underlaget för påverkansanalysen ochAllmänt Allmänt Kalix- och Töreälvens VRO riskbedömningen.VattenrådetKordinater: 1820390.11;7334631.16 Se även bifogadbild på trummorna.SE733426-181987 FinnvikgravenSE733426-181987 FinnvikgravenMycket nära mynningen avFinnvikgraven korsarvattendraget vägen motBondeborg. Där ligger tvåstora trummor, vilka liggermycket högt och inte medgerfiskvandring i vattendraget.Det finns ytterligare en stortrumma uppströmsvattendraget vid överfartenför en skogsväg. Även dentrumman kan ge vissbarriäreffekt.FältbesökHela vattendraget ärarticifiellt. Grävdes åren 1867-1915FältbesökLars-Erik Holmberg, FiskegruppenKalix älvLars-Erik Holmberg, FiskegruppenKalix älvlarserik.holmberg@telia.com 2008-10-18larserik.holmberg@telia.com 2008-10-19

Fylls i av BeredningssekreteriatenSynpunkt berörgrundstruktur (ja/nej)Synpunkt berörekologisk/kemiskstatus (ja/nej)BerördkvalitetsfaktorSynpunkt berörmiljöproblemSynpunkt berörMKN(ja/nej)Synpunkt beröråtgärdsförslag(ja/nej) Övrigt Åtgärd Länsstyrelsens kommentar HandläggareDatum förändring iVISS

Bild: Vandringshinder, höga trummor, Finnvikgraven

Bilaga 4Bilaga 4 VR3, Kommentarer om enskilda vattenförekomster, del 2 till remissvar 2009 från Kalix- och Töreälvens vattenrådKalix- och Töreälvens vattenrådsområde Uppdaterad 2009-05-05Kalix-Töreälvens Länsstyrelsens förslag Synpunkter och förslag på ändring Länsstyrelsens svarEU-IDNamn påvattenförekomsten iVISS (SMHI) Ekologisk statusDatum för uttag iVISSAnnat namn påvattenförekomstenSE739834-177564 Bönträsket Måttlig 20090428 ?Förslag nyKlassificering /StatusKommentar/motivering tillstatusändring eller annaninformation om vattenförekomstenPartiellt v-hinder vid gamlautloppsdammenUppgiftslämnare samtkontaktuppgiftTommy NilssonSE752836-160874 Jortajaure Jierttajavri Tommy NilssonSE742327-177428 Nitsajärvi Hög 20090428 Otillfredst. Påverkad av torvtäkt Tommy NilssonSE750459-163044 Saiva 20090428 Saiva-Läffa Tommy NilssonSE748291-171452 Akkajoki God (risk) 20090428 Tjautjasjoki Ej flottledsrensad. Elfisken finns. Tommy NilssonMarginellt rensat. Ger mycket litebiologiskt att restaurera. Kostar förmycket att ta dit en maskin bara fördetta. Inventering gjord i slutet påSE748833-171542 Akkajoki God (risk) 200904281990. Dammen borttagen på 70-talet. Tommy NilssonSE749392-169787 Akkajoki 20090428 Akkaljoki Tommy NilssonLänsstyrelsens kommentartill ändringsförslagSE744025-176376 Aksujoki 20090428SE744862-173304 Ala-Leipojoki 20090428Förmodligen inte rensad. Har däremotkvar en flottningsdamm som vi haftdiskussioner med Gällivare Allmänningom att det kanske skulle ta bort den. Tommy NilssonInventering och dokumentering avflottledsrensningarna finns nedströmsKeskijärvi och ned till Lina älv. Tommy NilssonSE741714-174466 Arrojoki Måttlig (Risk) 20090428 Huktijoki God Ej flottledsrensad. Tommy NilssonSE738750-177122 Bönälven 20090428 SaivisbäckenSE738973-177220 Bönälven 20090428 SaivisbäckenSE743530-177352 Jypikänoja Otillfredst. 20090428 GodEj flottledsrensad. Har damm iutloppet.Ej flottledsrensad. Damm frånLillsaivissjön borttagen.Vägtrumman bytt av Allmänningen.Däremot finns ett naturligtvandringshinder ca 1 km uppströms(Hälla med fall på ca 1,5 m)Tommy NilssonTommy NilssonTommy NilssonSE749907-168109 Kalixälven God (Risk) 20090428 Kaitumälven God Ej flottledsrensad Tommy NilssonSE741576-170276 Kalixälven God (Risk) 20090428 GodEj flottledsrensad. Har det gjorts måstedet vara ytterst marginell och skulle viden restaurering ge allt för lite biologisktför livsmiljön för fisk och näringsdjur. Tommy Nilsson

Bilaga 4SE752935-166832 Kalixälven God (risk) 20090428 GodSE753098-166171 Kalixälven God (Risk) 20090428 GodSE753205-165467 Kalixälven God (risk) 20090428 GodSE741206-176519 Kattån Otillfredst. 20090428 GodSE748631-172787 Moskojoki God (risk) 20090429 GodSE748638-172269 Kivijoki Måttlig 20090429 God?Ej flottledsrensad. Har det gjorts måstedet vara ytterst marginell och skulle viden restaurering ge allt för lite biologisktför livsmiljön för fisk och näringsdjur föratt vara ekonomiskt försvarbart. Tommy NilssonEj flottledsrensad. Har det gjorts måstedet vara ytterst marginell och skulle viden restaurering ge allt för lite biologisktför livsmiljön för fisk och näringsdjur föratt vara ekonomiskt försvarbart. Tommy NilssonEj flottledsrensad. Har det gjorts måstedet vara ytterst marginell och skulle viden restaurering ge allt för lite biologisktför livsmiljön för fisk och näringsdjur föratt vara ekonomiskt försvarbart. Tommy NilssonKattåfallet är ett naturligt partielltvandringshinder. Har bilder och hardiskuterat det med Fiskeriverket. Tommy NilssonEj flottledsrensad. Har det gjorts måstedet vara ytterst marginell och skulle viden restaurering ge allt för lite biologisktför livsmiljön för fisk och näringsdjur. Tommy NilssonFinns ingen damm kvar. Kivijärvi ärsänkt med ca 30 cm. Orsak är att vägE10 översvämmades på vårarna. Tommy NilssonSE748909-172701 Kivijoki Otillfredst. 20090429 God?Mycket marginellt rensad. Skullebiologiskt ge mycket lite ffekt pålivsmiljön, som i dag är fullt acceptabel.Elfisken är utförda och det finnsabborre, gädda, harr och elritsa ivattendraget. Dessutom finns ej någotstenmaterial att lägga ut i vattendraget. Tommy NilssonSE744096-174196 Knöösinoja Måttlig (Risk) 20090429 Ej flottledsrensad. Tommy NilssonEj flottledsrensad. Ala-Harrilompolo hartvå utlopp varav den ena är ett grävtSE747327-172063 Kutsasjoki 20090429dike. Se bilaga 1.Tommy NilssonSE747578-171824 Kutsasjoki Måttlig (Risk) 20090429Ej flottledsrensad. Förmodligen baradamm för hållande av vatten.Tommy NilssonSE743019-173666 Lainisjoki Måttlig (Risk) 20090429 Skrövån GodSE743062-173385 Lainisjoki Måttlig (Risk) 20090429 SkrövånEj flottledsrensad sträcka. Damm harfunnits mitt i Purnu, men är borttagen.Ej flottledsrensad sträcka däremot kandet finnas någon enstaka damm fråntiden.Tommy NilssonTommy Nilsson

Bilaga 4SE744584-171517 Leipojoki God (risk) 20090429 God Ej flottledsrensad. Tommy NilssonSE745140-171517 Leipojoki Måttlig (Risk) 20090429 God? Ej flottledsrensad. Tommy NilssonSE745656-175507 Mailijoki 20090429 Mailiojoki Tommy NilssonSE746177-172298 Nietsasjoki 20090429 Ej flottledsrensad sträcka. Tommy NilssonSE746744-172041 Nietsasjoki 20090429 Ej flottledsrensad sträcka. Tommy NilssonSE742568-176893 Nitsån Hög 20090429 Otillfredst. Vattensystemet har torvtäkt Tommy NilssonSE745055-176583 Pierujoki God (risk) 20090429 God? Vattendraget är restaurerat 2007. Tommy NilssonSE748672-174522 Ropukkajoki 20090429 Rapukkajoki Tommy NilssonSE743799-174069 Sadjemjoki 20090429 Ej flottledsrensad sträcka. Tommy NilssonSE747868-168510 20090429 Råtjijåkka Tommy NilssonSE744690-179706 Syväjoki 20090429SE741298-175427 Tammukkaoja Otillfredst. (Risk) 20090429 God?Trumma justerad 2004 och fungerar.Se bilaga 3.Dammen borttagen. Ej flottledsrensadsträckaTommy NilssonTommy NilssonSE748215-169000 Tapmujåkka 20090429 Tapmukjåkka Tommy NilssonSE742112-176686 Tvärån 20090429 Skrövån Inventeringsprotokoll finns Tommy NilssonSE743401-174149 Tvärån 20090429 Skrövån Inventeringsprotokoll finns Tommy NilssonSE743646-174918 Tvärån 20090429 Skrövån Inventeringsprotokoll finns Tommy NilssonSE745420-169751 Vassaraälven 20090429 Torisjoki Tommy NilssonSE745614-170162 Vassaraälven 20090429 Torisjoki Tommy NilssonSE744380-174984 Ängesån 20090429 Lina älv Tommy NilssonSE746722-170989 Ängesån 20090429 Lina älv Tommy NilssonSE748708-174865 Ängesån God (risk) 20090429 Vettasjoki God? Ej flottledsrensad sträcka. Tommy NilssonSE746135-170277 Kalixälven 20090505 TrollbäckenPlanerat trumbyte till halvtrummahösten -09. H. Gütlein 0970-18232SE746519-169677 Kalixälven 20090505Trumman skall bytas men närmare tidför bytet är inte fastställt. H. Gütlein 0970-18232SE748436-173656 Kalixälven 20090505 Planerad åtgärd 2011-2012. H. Gütlein 0970-18232SE748749-173409 Kalixälven 20090505 Planerad åtgärd 2011-2012. H. Gütlein 0970-18232

Bilaga 4SE745345-169695 Nietsakjaure 20090505 Kommunen planerar att utreda frågan. A. Björnfot 0970-18181SE745732-171251 Nuolajärvi 200905052009 byggs en uppehållsdamm fördagvatten. A. Björnfot 0970-18181

Bilaga 5 VR3Stenbroar i TärendöälvenUnder påsken har jag skidrat förbi en av stenbroarna nedanför Saarikurkio (ca 10 km söderom Tärendö). Jag hade med mig en sådan där manick, som man kan bestämma koordinaternaför punkten i fråga. Så här blev dessa: O 1794157N 7458373Det här säger mig ingenting. Kan det vara rätt?Stenbron är ca 40 m lång och 3 till 4 m bred. Den är ansluten till en holme. Det torrlagdaområdet nedanför stenbron är ca 250 m långtFrågor att fundera över:1 Ta bort hela bron eller bara en del2 Spränga eller använda grävskopa3 Återställa området nedanför4 Kostnaden och vem betalarDet finns ytterligare två stenbroarna i närheten.

Tore Perttu, Pajala/Tärendö

Bilaga 6 VR3BåtmotorerÄlvarna med stränderna är rekreationsområden för byarnas befolkning. Främst är det fiskemen även skoter- och skidturer. På sommaren användes s.k.forsbåtar med en aktersnurra på 5till 15 hk.Dessa båtmotorer är antingen tvåtaktare eller fyrtaktare. Undersökningar visar att tvåtaktarenspyr ut bensin genom avgasröret. En bra sak för miljön skulle vara att få bort tvåtaktarna,framförallt de äldre.Frågor att fundera över:1 Äldre än 1995 bort?2 Informationskampanj längs älvdalen?3 Bidrag vid byte till fyrtaktare?Tore Perttu, Pajala/Tärendö

Bilaga 7, VR3Kompletterande inventering av Kutsasjoki uppströms väg E 10Efter påtalande från jägare i området väster om väg E 10 om att Kutsasjoki hargamla flottningsdammar samt att stenmaterial finns i utloppet från Yli-Harrilompolo gjordes en inventering. Den visade att man hade grävt ett extrautlopp (X: 7472480 Y: 1720840), förutom den naturliga sträckningen, somlöper från Yli-Harrilompolo och nedströms, en sträcka på ca 630 meter, tillmyrområdet, där bäcken rinner ihop med ursprungsvattendraget. Myrområdetsåg ut att vara en gammal myrslåtteräng och där fanns också en gammal lada.1,2 km nedströms Yli-Harrilompolo syntes rester av en gammal damm (X:7471780 Y: 1721580). I sjön Ala-Harrilompolo var sjöytan avsänkt med ca 40– 50 cm. Ca 400 meter nedströms Ala-Harrilompolo syntes också rester av enraserad damm (Raserades under vårflödet 1995). Vattendraget är mycketmångformigt med fina lek- och uppväxtområden samt bra med ståndplatser.Se karta 4 samt bilder från inventeringen.Efter lite efterforskning bland äldre människor som varit verksam i trakternafick vi reda på att det troligtvis under 1930-talet hade gjorts omfattande arbetenmed att bygga en damm (den som är 630 m nedströms övre sjön) och grävtdetta extra utlopp för att kunna dämma upp myrområdet för att snabbt gödslaupp och sedan kunna slå myrhöt till djuren. Allt arbete var utfört med häst ochmankraft. Avsänkningen av nedre sjön har förmodligen gjort att Ala-Harrilompolo i dag har nått sin normala vattennivå. Att utföra någrabiotopvårdsåtgärder i vattendraget skulle få mycket marginella positivaeffekter. Ur kulturhistorisk synpunkt är det förmodligen bra att lämna områdetsom det är. Livsmiljön för fisk och näringsdjur är mycket fina och ingavandringshinder finns.Karta 4. Inventering av Kutsasjoki.GrävdkanalSlåttermyrmed ladaF.d.dammRaseradflottningsdamm

Bilaga 7, VR3Bilder från inventeringen, Kutsasjoki uppströms E 10.Foto 2. Utlopp från Yli-Harrilompolo.Foto 3. Uppgrävt stenmaterial (extra utlopp)Foto 4. Nya vattendraget.Foto 5. Strax innan nedströms liggande slåttermyra.Foto 6. F.d. utloppsdamm nedströms Foto 7. Inlopp i Alalomoplo. Avsänkt med ca 40-50cm, slåttermyr efter sammanflödet. genom utloppsdammens rasering i sjön. Är troligtvisden gamla naturliga vattennivån.

Bilaga 7, VR3Foto 8. F.d. dammplats, utloppet från Alalompolo.

Bilaga 8, VR3Vandringshinder m.m. i Kalixälvs vattensystem, Välioja, Purnuvaara i Gällivarekommun. 745740-174014.AnlagdfiskdammUtdrag från blå kartan.

Bilaga 8, VR3BäckinloppAnlagdfiskdammRiksväg865BäckutloppFlygfoto från Eniro.se på den anlagda fiskdammen som är ett definitivt vandringshinder.BakgrundPå 60-, 70-talet har en person boende i Purnuvaara by börjat bygga en fiskdamm i nämndavattendrag. Den har med åren byggts på och förstärkts. Fisk som vandrar uppströms frånJerttajoki (öring och harr) plockas från en fälla nedan dammen och flyttas upp till dammen förtillväxt. Detta är ett definitivt vandringshinder i ett sidovattendrag till Jerttajoki. På kartor (ex.blå kartan) syns inte bäckloppet från dammen och ned till huvudvattendraget. I byn hardammbygget varit föremål för diskussioner om lagligheten och avstängning av tillflödet tillJertabäcken.Risk kan föreligga om dammen brister. Vattenmängden i dammen kan orsaka skada påriksväg 865. Finns det något tillstånd för verksamheten?Eftersom dammen hindrar fisk- och näringsdjursvandringar borde objektet kunna tas bort, omdet nu inte skulle finnas tillstånd eller andra värderingar hos bl.a. Vattenmyndigheten vilketgör att dammen får vara kvar.Jag har varit på besök på platsen med en tidigare anställd hos er på Länsstyrelsen, ChristerAndersson, och han har vetat om detta i flera år.För vidare upplysningar kontakta undertecknad.Gällivare kommunService- och teknikförvaltningen

Bilaga 8, VR3Tommy NilssonFiskekonsulentFotoFoton från fiskdammen i Välioja norr om Purnuvaara by.

Bilaga 9, VR3Vägtrumma i Syväjoki, Skrövån – Ängesån - Kalixälvs vattensystem743470-173910.Före åtgärd 2001Efter åtgärd 2004Vägtrumman är i Vattenmyndighetens dataregister utpekad som vandringshinderför fisk.Vägtrumman utgör inget vandringshinder längre. Arbetet har utförts avVägverket Region Norr under arbetsledning av Fiskekonsulenten iGällivare kommun. Efterföljande elfiskeuppföljning visar påförekommande öringungar i dag även uppströms vägtrumman.

Bilaga 10 VR3EkologiskstatusDistrikt VRO Vattenförekomst Status 2008 KvalitetskravUndantagBottenviken Kalixälven HUHTALANTTA SE7Övrigt vatten Övrigt vattenBottenviken Kalixälven SAKAJÄRVI SE74537Måttlig (risk) God Tidsfrist 2021Bottenviken Kalixälven SE745227-171555 Måttlig (risk) God Tidsfrist 2021Bottenviken Kalixälven Leipojoki SE744584-1 God (risk) God Tidsfrist 2021Bottenviken Kalixälven Leipojoki SE745140-1 Måttlig (risk) God Tidsfrist 2021Bottenviken Kalixälven Vassaraälven SE-7456 Måttlig (risk) God Tidsfrist 2021Bottenviken Kalixälven Sakajoki SE744973-17God GodBottenviken Kalixälven Sakajoki SE745430-17Måttlig (risk) God Tidsfrist 2021Bottenviken Kalixälven Ängesån SE746722-17Måttlig (risk) God Tidsfrist 2021Bottenviken Kalixälven Ängesån SE744380-17Måttlig (risk) God Tidsfrist 2021Bottenviken Kalixälven SE745632-172031 God God

Precisering avundantagGrund Motiv AnmärkningAndra eller ytterligarekrav för skyddadeområdenKemiskstatusStatus2008KvalitetskravÖvrigt vatteÖvrigt vattenMiljögifter Tekn., Ekon. 1.1) 1.3) 1.7) 1.8) God GodMiljögifter Tekn., Ekon. 1.1) 2.1) God (risk) GodMorf. föränd. Tekn., Ekon. 1.1) 1.3) 1.7) 1.8VattenförekArt&Hab.dir. God (risk) GodMorf. föränd. Tekn., Ekon. 1.1) 1.3) 1.7) 1.8) Art&Hab.dir. God (risk) GodMorf. föränd.; MiljTekn., Ekon. 1.1) 1.3) 1.7) 1.8) Art&Hab.dir. God (risk) GodArt&Hab.dir.God (risk) GodMorf. förändr. Tekn., Ekon. 1.1) 1.3) 1.7) 1.8Vattenförekomsten kraftigt påverkad av n God (risk) GodMorf. föränd.; MiljTekn., Ekon. 1.1) 1.3) 1.7) 1.8VattenförekArt&Hab.dir. God (risk) GodMorf. föränd.; MiljTekn., Ekon. 1.1) 1.3) 1.7) 1.8VattenförekArt&Hab.dir., Fiskdir. God (risk) GodGod God

UndantagPrecisering avundantagGrund Motiv SynpunktTillgängliga data: Vattenanalyser uTillgängliga data: Djupkarta finns frTidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Tillgängliga data: Vattenanalyser uTidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Tillgängliga data: Vattendraget ovanTidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Synpunkter: Bör klassas som vattenTidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Synpunkter: Resultaten från befintliTidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Övriga upplysningar: Kallas även MTidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Övriga upplysningar: VattenförekoTidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Övriga upplysningar: Kallas även LTidsfrist 2021 Kvicksilver Tekn. 1.1) Övriga upplysningar: Kallas även LDen kemiska statusen bör verifieras

MotiveringUppgiftslämnareKonstgjord sjö (KMV) skapadBoliden Mineral ABframtagen för sjön. NaturvärdeBoliden Mineral ABEtt dikessystem (flera diken) Boliden Mineral ABanför Harrträskbäcken torde in Boliden Mineral ABFlödet i nedströmsdelen under delar av året kraftigt påverkat av bräddat vatten från Aitikgruvans klarningsmagaslig mätpunkt bör användas för Boliden Mineral ABMyllyjoki. Delar av bäcken omBoliden Mineral ABSannolikt den vattenförekomsBoliden Mineral ABLina älv. Synpunkter: ResultateBoliden Mineral ABLina älv. De mätpunkter som liBoliden Mineral ABas med faktiska analyser innan Boliden Mineral AB

asin. Ibland höga halter av bl a ammonium. Åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten kan visa sig vara tekniskt omöjlig

ga och/eller ekonomiskt orimliga.