Ljunbyåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

3 (80)KartbilagorKartbilagorna återfinns ej i detta textdokument utan i separata jpg-filer döpta i enligt mednedanstående. Observera att rekommenderat utskriftsformat är A3 och att alla sjöar ochvattendrag inte finns med på alla kartor.1A. Översiktskarta-Vägkartan_LjungbyånsAro (översiktkarta; Vägkartan)1B. Översiktkarta_Översiktskartan-LjungbyånsAro (översiktskarta; Översiktskartan)1C. Vatten_Ljungbyåns Aro (sjöar och vattendrag varav flera namngivna i kartan)2. Kommuner_Socknar_LjungbyånsAro (kommuner och socknar)3A. EkologiskStatus_LjungbyånsAro (ekologisk status, bedömningar vattenförvaltning)3B. Kontinuitet__VHI_ LjungbyånsAro (status kontinuitet, bedömningar vattenförvaltningoch vandringshinder enligt biotopkarteringen)3C. KemiskStatus_LjungbyånsAro4A. Riksintressen_mm_LjungbyånsAro (nationella intressen/kunskapsunderlag)4B. VärdefullaVatten_LjungbyånsAro (nationellt värdefulla/särskilt värdefulla sjöar ochvattendrag)5. FMISmm_LjungbyånsAro (fornminnesregistret, Skog och Historia inventeringen, m.m.)6.1. KulturmiljöDiv_LjungbyånsAro (redovisning av flera kulturmiljöunderlag i samma karta)6.2. KmvPrgm_LjungbyånsAro (redovisar bara kommunala kulturmiljöprogram, medmiljöerna namngivna i kartan)7. Industriarv_LjungbyånsAro (uppgifter ur industriarvsdatabasen)8. Dammar_Vandringshinder_LjungbyånsAro (dammar, vandringshinder)9.1 Dikningsföretag_ÄldreVåtmarker_Rensningsgrad_LjungbyånsAro9.2 DikningsföretagNamn_Ljungbyåns Aro10. VärdefullaOdlingslandskap_LjungbyånsAro11. Broar_LjungbyånsAro (broar karterade i samband med biotopkarteringen)Viktig information till läsarenDenna rapport har tagits fram inom delprojekt 2 för Kulturmiljö och vattenförvaltning –planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt, och i enlighet med den metod sompresenteras i ”Förstudie. Kulturmiljö och vattenförvaltning – planeringsunderlag för SödraÖstersjöns vattendistrikt” (Dedering 2011, Länsstyrelsen Kalmar län). Syftet medöversikterna är att redovisa kunskapsläget per huvudavrinningsområde/kustområde samtföreslå prioritering av fortsatt kunskapsbyggnad för kulturmiljön, dels i förhållande tillvattenförvaltningens åtgärder, dels för kulturmiljövårdens egna behov. För mer informationhänvisas till förstudien.Observera att många av de fintliga kunskapsunderlagen är gamla och/eller behäftade medbrister. Informationen kan därför vara inaktuell.Rapporten är ett arbetsmaterial och har tagits fram av antikvarie Coco Dedering/LänsstyrelsenKalmar.

4 (80)

5 (80)1 INLEDNINGDenna sammanställning har gjorts av Coco Dedering, antikvarie vid Länsstyrelsen Kalmarlän. Synpunkter på delar av rapporten har lämnats av Erika Nilsson, Naturskyddsenheten,Länsstyrelsen Kalmar. ”Egna kommentarer” i texten nedan är författarens egna kommentareroch tillägg. Sammanställningen har gjorts under tidspress och texten är därför inte välgenombearbetad. De flesta kunskaps-/planeringsunderlag som använts i dennakunskapsöversikt är kortfattat beskrivna i bilaga 2.1.1 AvrinningsområdetKartbilaga 1A Översiktskarta-Vägkartan_LjungbyånsAroKartbilaga 1B Översiktskarta-Översiktskartan-LjungbyånsAroKartbilaga 1C Vatten_LjungbyånsAroKartbilaga 2 Kommuner_Socknar_LjungbyånsAroAvrinningsområdet ligger huvudsakligen inom Kalmar län, men även en mindre del avKronobergs län ingår. I Kalmar län berörs huvudsakligen Nybro och Kalmar kommuner.Förutom Nybro stad är, från väst till öst; Målerås, Orrefors, Flygsfors, Flerohopp,Kristvallabrunn, Trekanten och Ljungbyholm, de större orterna inom avrinningsområdet.Flera socknar ligger helt/delvis inom avrinningsområdet. Nästan hela Hälleberga socken,Madesjö socken, Nybro stad (utbruten ur Madesjö socken) och ungefär hälften av SanktSigfrids socken och Ljungby socken ingår, för att nämna några exempel. Inom Kronobergslän berörs mindre delar av Lessebo kommun med Ekeberga socken och Lenhovda socken ochen liten, liten del av Älghults socken inom Uppvidinge kommun. Se kartbilagor.Ljungbyån har sitt källområde vid gränsen mellan Kronobergs och Kalmar län och i de västradelarna av Nybro kommun och mynnar i Kalmarsund vid Ljungbylund. Den största sjön,Orranäsasjön, ligger uppströms Orrefors. Sankt Sigfridsån är det största biflödet och mynnar iLjungbyån nedströms Trekanten. Ljungbyån rinner genom en mycket jämn moränplatå medytterligt små höjdskillnader. Ljungbyån mellan Flerohopp och Trekanten kännetecknas både istor och liten skala av ett synnerligen välutbildat system av bifurkationer (vattendrag meddelat lopp). Huvudfåran bildar två skilda strömmar. I det storskaliga mönstret ingår även debåda mycket små vattendragen Kölebäcken och Äspebäcken, av vilka den senare på nytt delasefter halva sitt lopp. Av de tre bäckarna mynnar två i Sankt Sigfridsån och en i den egentligaLjungbyån. Hela förloppet är anmärkningsvärt och visar hur vattnet beter sig då det rinnergenom en extremt flack terräng. Översilningsmader och sumpskogsmarker med barr-, blandochlövskogar följer omväxlande ån. På flera ställen rinner den genom odlingsbygd. MellanLjungbyholm och mynningen rinner Ljungbyån fram genom ett öppet, uppodlat slättlandskap.Området domineras av skog (70%) och har en jordbruksareal på 13%. Berggrunden består tillövervägande del av svårvittrad granit. Den totala arealen är 759 km2. (Vattenmyndigheten förSödra Östersjöns vattendistrikt 2009).

6 (80)Ljungbyån omges omväxlande av odlingsmarker, översilningsmader och sumpskogsmarkermed barr-, bland-, och lövskogar. I anslutning till S:t Sigfridsån finns flera fina odlingsmarkeroch invid ån finns fodermarker som består av öppna hagmarker med hävdgynnade arter ochblandlövhagar med mycket ek och en. Ljungbyåns avrinningsområde är ett mycket sjöfattigtvattensystem. Sjöarna är grunda och har mycket korta omsättningstider samt är belägna i deövre delarna av avrinningsområdet. Stora arealer är dikade. Flera bifurkationer förekommerinom avrinningsområdet. Detta medför att avrinningsområdet har en speciell karaktär(Länsstyrelsen Kalmar 2007).1.2 Kulturlandskapet2008 gjordes en regionindelning av kulturlandskapet inklusive bebyggelsen i Kalmar län,främst på grundval av odlingslandskapets karaktär. Ljungbyåns avrinningsområdegenomkorsar huvudsakligen tre olika regioner, som från mynningen och uppåt är: V Möresslättbygder, II Mellersta skogsbygderna/IIc Möres skogsbygder och III Höglandsdelen/ III:aGlasriket (jämför Höglin och Lamke 2008 Regional indelning och karaktärsbeskrivning avkulturlandskap i Kalmar län):Möres slättbygder kännetecknas bl.a. av ett flackt eller svagt böljande landskap, fattigt påsjöar, och beskrivs som centralbygd. Möres slättbygder har, vid sidan av Öland, under allatider utgjort sydostsveriges främsta jordbruksbygd, där viktiga delar av jordbruksutvecklingentidigt anammades. Dikningsföretag där de så kallade mörarna, som givit det gamla folklandetMöre dess namn, torrlades och lades under plog under 1800-talet är ett av många exempel pådetta. Området är rikt på fornlämningar, med gravfält från järnåldern och monumentalabronsåldersrösen, vilket belyser den långa kontinuiteten i bebyggelse och markanvändning.Möres slättbygder präglas också av förhistoriska ortnamn. Kalmars inflytande på sittomedelbara omland har förstås alltid varit starkt. De stora motorvägar som skär genom slättenär ett modernt exempel på detta.Möres skogsbygder kännetecknas bl.a. av ett flackt och sjöfattigt landskap där de brukadedelarna framträder som öar i ett skogslandskap, mer sällan sammanhängande som störrebygder.Odlingslandskapet ger ett splittrat intryck med påfallande osammanhängande och småskaligaåkermarker och igenväxande, lövskogsklädda, kulturmarker. Området förefaller tidigare havarit rikt på förekomsten av våtmarker vilka i stor omfattning blivit föremål för uppodling.Skogsmarkerna utgörs av blandskogar med större inslag av lövvegetation än i övriga länetockså utanför de traditionella inägorna. Den agrara bebyggelsen består av ensamgårdar ochmindre byar med oregelbunden och mer eller mindre väl sammanhållna klungformer beroendepå hur effekten av laga skiftet under 1800-talet har tagit sig uttryck.Avsaknaden av förhistoriska gravfält antyder att områdets bebyggelsestruktur huvudsakligenär från medeltid och senare. Bträffande fornlämningar i övrigt innehåller området en av demest omfattande koncentrationerna av lämningar efter lågteknisk järnframställning(blästbruk) i länet.

9 (80)I äldre tid var de naturliga slåttermarkerna av central betydelse i den agrara ekonomin, inteminst de naturligt översvämmade maderna vid vattendragen. Än idag finns det mångaägonamn som visar på Ljungbyåns och dess biflödens historiska betydelse för ängsbruket t.ex.Gangsmad, Kattåsamaden och Åmunsängen. Några mader och strandängar längs medvattendragen betas och/eller slås fortfarande.Under 1800-och 1900-talen har särskilt avrinningsområdets nedersta delar, Mörebygdenslandskap, genom gått stora förändringar genom torrläggnings- och dikningsföretag, i syfte attutvinna mer åkermark. Det har skapat ytterligare ett kulturhistoriskt tidsskikt i landskapet.Belägg för flottning finns i vattensystemet, uppströms Orrefors, där två bäckar fått namn efterverksamheten, Norra respektive Södra Flottbäckarna. Det flottades timmer ner till sågen iOrrefors. Här finns lämningar i form av t.ex. hålldammar. Huruvida flottning eller andratransporter på vattendragen har skett även inom andra delar av avrinningsområdet är tyvärrinte klarlagt.Vattendragen har även utgjort barriärer, som man behövde ta sig över. Inomavrinningsområdet finns många broar som belyser detta. Flera av dem har högakulturhistoriska värden.En annan kulturhistorisk aspekt på sjöar och vattendrag är kvinnornas arbete med byk ochtvätt. Särskilt klappningen och sköljningen gjordes ofta i ån där det fanns möjlighet.Glädjande nog finns flera bykhus bevarade inom avrinningsområdet, däremot inga (kända)klappbryggor. Ett annat historiskt nyttjande är badandet, vilket ju ännu lever kvar. I bl.a.Källstorp finns ett fint badhus vid dammen, uppfört kring sekelskiftet 1900. Fiskat har manockså gjort, då som nu. Uppgifter om lämningar eller kulturmiljöer som belyser denna del avvår kulturhistoria är det ont om i kunskapsunderlagen.Vattnet har sedan urminnes tider tillskrivits hälsobringande krafter. Jämför offerkällor ochhälsokällor. Brunnsorterna har sin blomstringstid under 1800-talets sista århundraden och enbit in på 1900-talet. Kristvallabrunn är känd som surbrunn sedan 1700-talet och blomstradesom brunnsort under 1860- och 1870-talen. Nybro kallvattenkuranstalt, senare Nybro brunnoch badanstalt, är ett annat exempel inom avrinningsområdet med bland annat kallbadhus vidLinneasjön, brunnspark och en mängd karaktäristiska anläggningar (Läs mer i Nybrokommuns kulturminnesvårdsprogram s 91).Idag har Ljungbyån med biflöden framför allt betydelse för sportfiske, rekreation, bevattning,kultur- och naturturism samt elproduktion. Bl.a. Långegöl och Orranäsasjön nyttjas sombadsjöar.Ovanstående text är baserad på den bild som ges av genomgångna underlag.

10 (80)1.4 Vattenförvaltningen och biotopvårdKartbilaga3A_EkologiskStatus_LjungbyånAro (Bedömningar ekologisk status)Kartbilaga3B_Kontinuitet_VHI_LjungbyånAro (Bedömningar status kontinuitet)Kartbilaga3C_KemiskStatus_LjungbyånAro (Bedömningar kemisk status ytvatten)1.4.1 VattenförvaltningDen nordvästra delen av avrinningsområdet omfattas av åtgärdsprogram för kalkning.Närmare Ljungbyåns utflöde i Kalmarsund består berggrunden av mer vittringsbenägensandsten och den naturliga buffringskapaciteten är större. Den övre regionen domineras avskogsbygder medan jordbruksmarken ökar ner mot mynningen och är i vissa delar intensivt.Ljungbyån påverkas av diffusa utsläpp som härrör från jord- och skogsbruk samtluftdeposition. Glasbruken, som är lokaliserade uppströms i området, förknippas med utsläppav bly, antimon, arsenik och kadmium.Ljungbyåns vattensystem har påverkats relativt lite av mänsklig verksamhet i form avrensning och dikning i förhållande till övriga vattendrag i Kalmar län. Vandringshinder förfisk finns på 51 ställen och utgörs huvudsakligen av vägpassager (broar och trummor).Vattenkraftuttag görs vid Flerohopp och Kölby kraftverk. Ljungbyån mynnar ikustvattenförekomsten Hossmoviken.I Ljungbyåns avrinningsområde finns 35 vattenförekomster, av vilka 1 är sjö, 26 är vattendragoch 8 är grundvatten.Åtgärdsprogrammet för Ljungbyåns avrinningsområde är i sin nuvarande form ettarbetsmaterial som togs fram i samband med förvaltningsplanen för södra Östersjönsvattendistrikt 2009. Åtgärdsprogrammet omfattar sju miljöproblem. Vattenkategorierna sjöaroch vattendrag kan ha problem med försurning, övergödning, miljögifter, främmande arter,vattenuttag eller fysiska förändringar. För en närmare presentation hänvisas till programmet.Kartbilaga 3A visar bedömningen av ekologisk status, där de flesta vattendrag har god ellermåttlig ekologisk status. Mellan Orranäsasjön och (ung.) Markustorp finns en sträcka där denekologiska statusen bedömts som otillfredsställande. Inom Ljungbyåns avrinningsområde ärfysiska förändringar en av anledningarna till att den ekologiska statusen är sämre än god i ettflertal vattendrag (10 st.). Fysiska förändringar kan vara ett miljöproblem i ytterligarevattenförekomster då hydrologisk regim och morfologiska förändringar ej bedömts enligtbedömningsgrunder. För att nå god ekologisk status med avseende på fysiska förändringarkrävs åtgärder, bland annat utrivning av dammar eller anläggande av omlöp på 35 lokaler,öppna fri vandringsväg på 10 lokaler, biotopvård, m.m.Kartbilaga 3B visar status med avseende på kontinuitet samt förekomst av vandringshinderenligt biotopkarteringen. Som framgår av kartan är merparten av vattendragen inte bedömdamed avseende på detta miljöproblem. Det beror på att klassningen gjordes 2007 innan dennedre sträckan var biotopkarterad. Statusen är dock dålig mellan Orranäsasjön och Gangsmadoch otillsfredställande på sträckor både uppströms och nedströms. EGEN kommentar: medtanke på den stora mängden vandringshinder torde det finnas problem med kontinuitet även i

11 (80)åns nedre delar. Det framgår även av den regionala fiskevårdsplanen och den regionala planenför biologisk återställning i kalkade vatten, se mer nedan.Bedömningen av kemisk status för ytvatten är otillfredsställande för vattenförekomster iavrinningsområdet västra halva, se kartbilaga 3C. En påverkanskälla är förorenade områden.Det handlar bland annat om miljögifter som kadmium och bly. En orsak är glasbruken.Egen kommentar: Glasbruksprojektet är benämningen på ett samarbetsprojekt somgenomförts mellan länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län med syfte att kartläggaföroreningssituationen vid glasbruken inom Glasriket samt klargöra vilka åtgärder som kankomma att behöva vidtas för att minska riskerna för hälsan och miljön. Planering av åtgärderm.m. pågår (Länsstyrelsen Kalmar län hemsida november 2011).Vad gäller övergödning finns ingen vattenförekomst med kända övergödningsproblem.Parametern för näringsämnen visar hög till god status. Det innebär att en reduktion avnäringsämnen inte behövs med avseende på inlandsvattnet. Mot bakgrund avövergödningsproblemen längs kusten kan det ändå behövas åtgärder i/vid inlandsvatten sominte har övergödningsproblem.(Källa: Förslag till åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt – underlagsmaterial,2009. Åtgärdsprogram för Ljungbyåns avrinningsområde. Vattenmyndigheten för SödraÖstersjöns vattendistrikt 2009).1.4.2 Biotopkartering och fiske-/biotopvårdBiotopkartering av Ljungbyån genomfördes 2001, då sammanlagt 82 km karterades. Nedredelarna av Ljungbyån biotopkarterades 2008. Ett 70-tal vandringshinder (dammar,vägövergångar m.m.) finns karterade. Ingen sträcka inom Kronobergs län har biotopkarterats.För biotopkarterade sträckor, se kartbilaga 8 och 9.Via omlöp som har anlagts vid Binga, Kölby och Gisslabo samt fisktrappan i Krankelösa kanhavsvandrande öring ta sig upp till S:t Sigfridsån och upp till Källstorp i Ljungbyån(Bevarandeplan för Natura2000-området Ljungbyån).I Länsstyrelsens regionala plan för biologisk återställning i kalkade vatten (2007) finns etts.k. åtgärdsområde inom Ljungbyåns avrinningsområde, med bl.a. följande information:Ljungbyån är starkt påverkad av dammbyggnation. Inom åtgärdsområdet finns 24 st.definitiva hinder för öring och sju partiella hinder. Nedströms åtgärdsområdet finns ettpartiellt hinder, ytterligare nedströms finns havsöring som använder Ljungbyån för lek ochuppväxt. Inom åtgärdsområdet finns lämpliga lek- och uppväxtområden för öring, menuppgifter om öring saknas. Långa sträckor i åtgärdsområdets nedre delar är påverkade avförsiktig och kraftig rensning samt omgrävning, de övre delarna av systemet har långaopåverkade sträckor. Flerohopp, Gullaskruv, Flygsfors, Orrefors och Målerås glasbruk medangränsande sediment i Ljungbyån utgör ett hot i form av spridning av arsenik och bly.Målet är att åtgärda de artificiella vandringshindren så att vandrande fisk kan nå lek- ochuppväxtområden i Ljungbyån upp till Flerohopp. Fiskvägar har konstruerats nedströmsåtgärdsområdet i Lilla Binga 2001 och vid Kölby kraftverk 2002. Åtgärdande av

12 (80)vandringshindret vid Harby kvarn har prioritet 1, men är ej utfört. Ytterligare ett 40-talåtgärder i form av anläggande av fiskvägar behöver göras för att nå målet fiskvandring upptill Flerohopp (Länsstyrelsen Kalmar 2007).I länsstyrelsens regionala fiskevårdsplan finns en stor mängd åtgärdsförslag för Ljungbyån.De flesta handlar om att skapa fria vandringsvägar vid vandringshinder, för öringen. De flesta(alla?) av dessa vandringshinder torde finnas med i biotopkarteringens underlag(Länsstyrelsen Kalmar 2007).Ljungbyån vid Stora Binga. Foto: Coco Dedering

13 (80)2 KUNSKAPSLÄGET KULTURMILJÖ M.M.2.1 Länsspecifika kunskapsunderlagListan nedan visar kunskapsunderlagens som är länsspecifika och berör Ljungbyånsavrinningsområde och som använts i översikten. Ej länsspecifika underlag, till exempelriksintressen, fornminnesregistret och ängs- och betesmarksinventeringen, redovisas ej ilistan.- Regionalt kulturminnesvårdsprogram för Kronobergs län från 1981. (Regionaltkulturmiljöprogram med ett urval av miljöer saknas för Kalmar län).- Kommunala kulturminnesvårdsprogram med urval av kulturmiljöer:Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar kommun. 1991; Kulturmiljöprogram förNybro kommun 1988.- Industriarvsdatabas (Kalmar län): Länsomfattande databas, sammanställd avKalmar läns museum 2001, finns tillgänglig som digitalt skikt med attributdata. Ärbyråmässigt gjord d.v.s. bygger inte på fältinventering utan på tips.- Kommunvisa industriarvsrapporter (Kalmar län) med bl.a. förslag prioriteringaroch särskilt betydelsefulla industrimiljöer- Ängsladeinventering (Kalmar län): genomfördes vid 1990-talets mitt, ladorna ärdigitaliserade.- Lador, register/inventering (Kronobergs län): byråmässig inventering där ladordigitaliserats utifrån historiska kartor, en del har även besökts i fält.- Värna vägar: inventering av värdefulla vägar/vägmiljöer i Kalmar län, gjordes i slutetav 1990-talet.- Kulturlämningar: digitala skikt, ”ej antikvariskt granskade forn-/kulturlämningar”,arbetsmaterial Länsstyrelsen Kalmar län.- Broinventering: Inventering av kulturhistoriskt värdefulla broar i Kalmar län, fråntidigt 1980-tal.- Biotopkartering: är genomförd för delar av avrinningsområdet enl. gängse metod förbiotopkartering. Inom Kronobergs län är inga sträckor biotopkarterade.- Dammregistret: Digitalt skikt samt pärmar från damminventering 1981.Länsstyrelsen Kalmar län. Ej en kulturhistorisk inventering, syftet var i första handdammsäkerhet.- Dikningsföretag: digitalt skikt på Länsstyrelsen Kalmar, ej komplett. LänsstyrelsenKronobergs län har ett digitalt skikt med markavvattningsföretag, samt ett förvattenförrättningar.- Bevarandeprogram för odlingslandskapet, kommunvisa rapporter, LänsstyrelsenKalmar län 1995, natur- och kulturmiljövärden.- Bevarandeprogram för odlingslandskapet, Kronobergs län, digitalt GIS-skikt.- I Kronobergs län har det även genomförts kulturhistoriska inventeringar avkvarnar och sågar, herrgårdar och glasbruk. Inga objekt ur dessa inventeringar ärdock belägna inom just Ljungbyåns avrinningsområde.

14 (80)Övrigt: Kulturmiljövården vid Länsstyrelsen Kalmar gjorde år 2009 en referensinventeringav delar av Ljungbyån, i samband med ett miljömålsprojekt. Inventeringen omfattandekulturlämningar, bebyggelse och kulturmiljöer närmast ån på delar av sträckan Krankelösa –Fredriksström. Resultaten finns översiktligt publicerade i ”Kulturmiljöer vid sjöar ochvattendrag – hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning?”(Länsstyrelsen Kalmar län 2010:15). Dessutom finns ett GIS-skikt (arbetsmaterial) ochfotografier på Länsstyrelsen Kalmar.Flera av de kunskaps-/planeringsunderlag som har använts i denna kunskapsöversikt ärkortfattat beskrivna i bilaga 2.2.2 Internationella och nationella intressen2.2.1 KulturvattendragLjungbyån har tidigare, i samband med den s.k. Vattendragsutredningen i mitten av 1990-talet, av RAÄ föreslagits som s.k. Kulturvattendrag med dominerande tema Industri ochenergiutvinning. Den beskrevs så här: ”Ljungbyån. Glasriket. Några av landets mer betydandeglasbruk som Boda, Orrefors och Pukeberg ligger lokaliserade till detta vattendrag.” (SOU1996:155)Egen kommentar: Felaktig uppgift: Boda glasbruk ligger inte i Ljungbyåns avrinningsområdeutan i Hagbyåns avrinningsområde.2.2.2 Nationellt särskilt värdefulla eller värdefulla vattendragKartbilaga4B_VärdefullaVatten_LjungbyånAro2.2.2.1 KulturmiljövårdAvrinningsområdet berörs av två områden som bedömts som särskilt värdefulla urkulturmiljösynpunkt, dels Möres centralbygd (H:ny:326) med Hagbyån, Halltorpsån,Ljungbyån, Kläckebergabäcken m.fl. samt Glasriket: del av (H.ny:116). Nedan ett utdrag urdet arbetsmaterial som urvalet har baserats på.Möres centralbygdOmrådet binder ihop tre riksintressen: 46 Halltorp-Hagby (ej inom Ljungbyånsavriningsområde), 49 Kläckeberga (ej inom Ljungbyåns avriningsområde) och 47 Ljungby-Hossmo samt ytterligare delområden som har inkorporerats i området.Området omfattar delvis kuststräcka men också, och särskilt, åarna har spelat enbetydelsefull roll såväl i förhistorisk som historisk tid för framväxten av och karaktären påMöres centralbygd. De mångtaliga fornlämningarna är dels lokaliserade till dåtida kustlinje,dels till åarna och då särskilt deras nedre delar. ”Mörebygden (mörar=sankmarker) visartydliga tecken på tidig kolonisation betingad av närheten till en viktig landsväg och flera

15 (80)sjöleder” heter det riksintressebeskrivningen för Halltorp-Hagby. Många stenåldersboplatserhar hittats längs med åarna. Observera att Mörebygden tidigare var ett ”vattenrike” med vikar,öar, vattendrag och översvämmade mader, vilket attraherade såväl stenålders- sombronsåldersmänniskorna. Järnåldersgravfält ligger på rad längs med bl.a. Ljungbyån.Kyrkorna ligger ofta i direkt anslutning till åarna, t.ex. Ljungby och Hossmo vidLjungbyån. Den senare är en av flera medeltida försvarskyrkor, som ska ses i relation tillkusten och som är av nationellt intresse, se mer nedan.I flera källor framhålls åarnas betydelse som vattenleder.På 1800- och 1900-talen har Mörebygdens landskap genomgått storaförändringar genom torrläggnings- och dikningsföretag. Det utdikade landskapet är i sig ettkulturhistoriskt tidsskikt och även det relaterat till landskapets karaktär som centralbygd.Riksintresse för kulturmiljövården nr 47 Ljungby – Hossmo ligger inom det utpekadeområdet, se vidare 2.2.3.Uppströms riksintresset inom området finns bl.a.• Krankelösa och Krankelösaholm med bl.a .bevarad kvarn, kraftstation ochBorgholmen mitt i Ljungbyån med lämningar som har tolkats som borganläggning.Fossil åkermark vid ån m.m.• Kulturmiljön i Källstorp med bl.a. flera dammar, kanal, f.d. kraftverk och bevaratmusteri samt andra byggnader på holme i ån.• Fredriksströms bruk med bl.a. bevarade gjuteri- och handpappersbruksbyggnaderinklusive bruksdamm.Vid Gunnaboån, strax norr om Ljungbyån:• Maltebo: välbevarad kvarnmiljö och kraftstation• Norra och södra Gunnabo: välbevarad skvaltkvarn respektive kvarnmiljö medmjölnarbostad, såg och damm. Obs en av mycket få (en handfull?) bevaradeskvaltkvarnar i länet. Bevarade skvaltor bör generellt tillskrivas ett nationellt intresseur bevarande synpunkt.• KristvallabrunnRåsbäcken:• ÖlvingstorpInom det nationellt särskilt värdefulla områdets ”Ljungbyå-del” finns sex kraftstationer samtytterligare elva dammar i SMHI:s dammregister. Enligt biotopkarteringen finns mångabevarade kvarnmiljöer i Ljungbyån.(Källa: arbetsanteckningar Länsstyrelsen Kalmar län Dnr 436-11748-04, med viss egenkomplettering/ändring)Glasriket: del avDet nationellt särskilt värdefulla området binder ihop två riksintressen för kulturmiljövården:nr 51 Pukeberg och nr 52 Orrefors och omfattar även bruken Flerohopp, Flygsfors,

16 (80)Gullaskruv och Boda, de vill säga en del av Glasriket. Orrefors, Flerohopp och Flygsfors,samtliga belägna inom Ljungbyåns avrinningsområde, startade alla som järnbruk och användevattenkraft. I slutet av 1800-talet lades driften om till glasproduktion.Riksintresset Orrefors, bruksmiljö, ingår i området, se vidare kap. 2.2.3. Se även Orranässäteri och Barkeström (kap. 2.3.6, kulturmiljöer utpekade i Nybro kommunskulturminnesvårdsprogram) med funktionell samhörighet till Orrefors bruk.Riksintresset Pukeberg: ingår i området, se beskrivning i kap. 2.2.3. Delvis inom riksintressetoch helt inom det utpekade området ligger i Nybro kring Linneasjön Qvarnaslät, Thébackenoch Joelskogen, ett tätortsnära rekreationsområde där bland annat Nybro brunns- ochbadanstalt har legat. Nu bl.a. Thebacken med dansbana, en utflyktsplats tillkommen underbrunnsepoken, Qvarnasläts hembygdsgård med park och Qvarnasläts vattenkvarn.Egen kommentar: Dansbana och kvarn inte längre bevarade (Muntligt meddelande KerstinAinouz november 2011).I det särskilt värdefulla området, inom just Ljungbyåns avrinningsområde, ingår även:• Flerohopp: järnbruk baserat på myrmalm, från 1725, anlagt vid Ljungbyån. Glasbrukfrån 1891. I brukssamhället Flerohopp påminner dammbyggnader, kanaler, enstakahus och inte minst gatunamnen om flera århundrandens industriella verksamhet vidLjungbyån. Kvarnkulla damm och kvarn.• Bruksvägen på Iåsavägen, kulturhistoriskt värdefull vägmiljö-/sträckning somfunktionellt hänger samman med Flerohopps järnbruk som bruksväg där järnetfraktades på hästar ut mot Kalmarvägen. Här gick också en del av de anställda vidbruket på väg till och från arbetet.• Våtmarkerna i Gangsmad.• Flygsfors bruk och brukssamhälle vid Ljungbyån.• Orranäs säteri på udde i Orranässjön, som ”hör ihop med” Orrefors, eftersom dettillhörde bruksherren som startade järnbruket; ”järnbruket kom att avskiljas frångodset som en särskild enhet”. Vid Barkeström (Vapenbäcksån) var en tid på 1700-talet masugnen till Orrefors belägen vilket också gav upphov till annan bebyggelse.Idag finns bara lämningar kvar. ”De vallar som idag är synliga vid fallet härrör frånsekelskiftet när timmer flottades från brukets egna skogar ner till sågen i Orrefors.Flottningen skedde stegvis mellan ett antal uppbyggda dammar ner mot sjön. Därbuntades timret i stora släp och fästes vid en dragflotte. Från sjön flöt timret med ånned till sågen vid bruket”.• Välbevarad såg, kvarn och damm m.m. i Hälleberga.• Gullaskruvs bruksmiljö.• Smedsfors vattenkvarn och sågverk samt Rivebergs vattenkvarn (öst om Flygsfors).• Stenvalvbroar, kraftstationer (kulturhistoriskt värde?).• Hävdade mader.(Källa: arbetsanteckningar Länsstyrelsen Kalmar län Dnr 436-11748-04, med viss egenkomplettering/ändring)

17 (80)2.2.2.2 NaturvårdKartbilaga4B_VärdefullaVatten_LjungbyånAroInom avrinningsområdet finns två områden utpekade som särskilt värdefulla urnaturvårdssynpunkt. Det ena är Ljungbyåns och Sankt Sigfridsåns nedre delar. MellanLjungbyholm och mynningen rinner Ljungbyån fram genom ett öppet, uppodlat slättlandskap.Sträckan mellan Harby kvarn och åmynningen hyser en reproducerandehavsöringspopulation.Det andra området är Ljungbyån, Sträckan Flerohopp-Källstorp samt Gunnaboån.Avgränsningen av området är ungefär detsamma som Natura 2000-området ”Ljungbyån” ochriksintresset för naturvård med samma namn, se kap. 2.2.4.Här finns bl.a. välutbildade kvillområden, bifurkationer på flera ställen, forssträckor ochmeandersystem. Moränmark i mycket flack terräng. Sumpskog, våtmarksområden ochöversilningsmarker.2.2.2.3 FiskevårdKartbilaga4B_VärdefullaVatten_LjungbyånAroInom avrinningsområdet finns ett område som är utpekat som värdefullt urfiskevårdssynpunkt, H FiV 18. Det är Ljungbyåns allra nedersta delar, från mynningen ochupp till ungefär Strömsholm. Här finns bl.a. vimma och ål samt havsvandrande öringstam.Andra omnämnda arter i sammanhanget är braxen och sutare.

18 (80)2.2.3 Riksintressen för kulturmiljövårdenKartbilaga4A_Riksintressen_mm_LjungbyånsAroInom avrinningsområdet finns tre riksintressen för kulturmiljövården med en mycket tydligvattenanknytning.H 52 Orrefors Motivering: Bruksmiljö. Speglar en för regionen karaktäristisk utveckling frånjärnbruk till glasbruk. Uttryck för riksintresset: Delar av bebyggelsen utmed bruksgatan,hammarsmedjan, några arbetarbostäder samt Trädgårdsvillan är från järnbrukets tid baserat på1700-talets privilegier. Från glasbrukstiden härrör de båda hyttorna från åren 1898-1900.Sågverk.Den industriella epoken i Orrefors har också omfattat två kvarnar tillhörigajärnbruket samt sågverk, träullshyvleri och en träfärgningsindustri, allt samlat kringVapenbäcksån.Egen kommentar: Hammarsmedjan i Orrefors har nyligen blivit byggnadsminne.H 51 Pukeberg Motivering: Glasbruksmiljö som från 1895 utvecklades till ett av landetsstörsta glasbruk. Uttryck för riksintresset: Glasbruk etablerat 1871 för produktion av buteljochhushållsglas. Magasin med vällingklocka, sliperi och en hytta i sten från slutet av 1800-talet samt böhlmarkska villan från 1903, förvaltarbostad 1910. Ny hytta byggdes 1913 ochsodafabrik 1918.H 47 Ljungby-Hossmo Motivering: Centralbygd av maktpolitisk betydelse i Möreskärnområde där kommunikationsleder möts. Uttryck för riksintresset: Moränriktodlingslandskap med fullåkersbygd och storgårdar, betade strandängar kring Ljungbyån ochden forna riksvägen. Hossmo försvarskyrka och kungsgård samt farledsspärrar i åmynningenvittnar om Ljungbyån som tidig transportled och centralmaktens intressen i området.Järnåldersgravfält utmed Ljungbyån. Fornlämningsrikt område med alla förhistoriska perioderrepresenterade.I beskrivningen till detta riksintresse står bl.a.: Flackt, sandigt och moränrikt odlingslandskapvid kusten och område med rullstensås utmed Ljungbyån. Fornlämningar framför allt frånjärnåldern visar att Möre varit storbygd och Ljungbyån en viktig farled. Vid mynningen finnsspärrar, som skulle hindra skepp att ta sig upp till Hossmo gård, en kungsgård. Den romanskakyrkan i Hossmo byggdes troligen först som en kungsgårdskyrka under 1100-talet för attsenare byggas om för försvarsändamål. Läget är strategiskt cirka två mil från åns utlopp ochvid den södergående vägen från Kalmar. Vid åmynningen har sedan medeltiden legat enstorgård, Lilla Binga. Längre upp ligger Stora Binga, delvis på en holme, Husholmen, iLjungbyån. Lilla Binga har götisk gårdsplan och bevarade arbetarbostäder ochekonomibyggnader. Längre in ligger Ljungby by, vars bebyggelse på åsen sannolikt gårtillbaka till järnåldern. Byn är en delvis utskiftad radby med de flesta gårdarna kvar på dengamla bytomten på åsen. Den längst i norr belägna gården, Ljungbyholms gård, har brutit sigur radbyn (och mangårdsbyggnaden ligger på åsudde i Ljungbyån, egen kommentar). Dess

19 (80)arbetarbostäder ligger i anslutning till landsvägen i norr. Mellan strandängarna och den under1700-talet uppodlade marken, växte en bebyggelse upp längs Bottorpsgatan. Bebyggelsenbestod av torp och malmstugor och har kompletterats fram till 1930-talet. På bytomten finnsflera mindre fastigheter där hantverkare bott och bedrivit sin verksamhet. Kyrkan iLjungbyholm har kvar de medeltida murarna. Prästgården, belägen vid ån, är välbevaradliksom sockenmagasinet från 1803 (byggnadsminne). (Källa: Riksintressebeskrivning för H47 Ljungby-Hossmo)Egen kommentar: För närvarande pågår arbete med att revidera riksintressena förkulturmiljövården inklusive beskrivningarna, i Kalmar län. Uppgifterna om farledspärrar ochLjungbyån som tidig transportled är intressant att gå vidare med; finns historiska/arkeologiskabelägg?Hossmo kyrka vid Ljungbyån, en av Kalmartraktens s.k. försvarskyrkor. Foto: CocoDedering.

20 (80)2.2.4 Riksintressen för naturvården, naturreservat och Natura 2000Kartbilaga4A_Riksintressen_mm_LjungbyånAroI området finns två vattenrelaterade Natura 2000 områden, Ljungbyåns vattensystem(SE0330232) och Gråstestensmon (SE0330228), som till stor del även sammanfaller medriksintressen för naturvården:Natura 2000 Ljungbyån (SE0330232) - Natura 2000-området sträcker sig från Flerohopp iNybro kommun ned till Källstorp vid Trekanten i Kalmar kommun. Områdets sträckninginnefattar huvudfåran, Ljungbyån och Gunnaboån, samt Kölebäckens övre del.Bevarandesyftet är att bevara områdets särpräglade och variationsrika vattenmiljöer som bl.a.hyser sällsynta biotoper som kvillsystem och gör området till en viktig livsmiljö för flerahotade eller sårbara arter, till exempel hårklomossa. Natura 2000-området är förhållandevisopåverkad från Flerohopp till Kvarnamålen. De nedre delarna är mer påverkade av människani form av rensning och omgrävning av åfåran. Åsträckningen kännetecknas både i stor och iliten skala av ett synnerligen välutbildat system av kvillar (vattendrag med delat lopp).Natura2000-området överstämmer i stort med riksintresset NRO08042 Ljungbyån, somdock har en något större utbredning. Gangsmad, som ligger inom detta riksintresse är ävenmed i den Nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet, se vidare 2.3.10.Natura2000-området Gråstensmon (SE0330228) ligger längst upp i avrinningsområdetsnordvästra delar, mot gränsen till Kronobergs län. Bevarandesyftet är att bevara ett vidsträcktmyrkomplex med de ingående naturtyperna Dystrofa sjöar och småvatten, Öppna svagtvälvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn och Skogbevuxen myr med deprocesser, funktioner, strukturer samt dess typiska växt och djurarter arter som tillhör dessanaturtyper. Detta Natura2000-område ligger även inom riksintresse för naturvården,NRO08036 Gråstensmon, som dock har en större utbredning.Övriga Natura2000-områden och riksintressen har inte lika tydlig koppling till vatten:• Natura2000 Högelycke Gammelskog, SE0330229, ett litet, litet område,bevaradevärden knutna till skog.• Riksintresse naturvård Barkeströms åsnät (NRO08106) – omfattar inte själva vattnetutan markerna däromkring.• Riksintresse Muggehult (NRO07047) inom Kronobergs län – värden knutna tillodlingslandskapet. Området är även med i den Nationella bevarandeplanen förodlingslandskapet (NBO).• Riksintresse Flögstorp och Skedebäckshult (NRO08107).• Riksintresse NRO08044 Igersdela åsnät.

21 (80)Det finns fem naturreservat inom avrinningsområdet, samtliga i Kalmar län.Inom Nybro kommun:• Fjelebo naturreservat - inom Nybro kommun, slåtteräng, ej belägen vid vatten.• Rismåla naturreservat - dödisområde, gammal tallskog m.m. Längs den västragränsen av reservatet rinner en bäck från Gåsamaden i norr.• Svartbäcksmåla - Kommunalt naturreservat och uppskattat rekreationsområde näraNybro. Smedstorpsån och Svartbäcken rinner genom reservatet, som bildats för attskydda och utveckla den biologiska mångfalden och främja friluftsliv och motion.Värdefulla geologiska formationer får automatiskt skydd med hjälp avreservatsbestämmelserna. Främst gäller det spår från inlandsisens tillbakadragandeoch Baltiska issjön.Inom Kalmar kommun finns naturreservaten Prästgårdsängen och Fröstorp (halva inomavrinningsområdet). Fröstorp ligger på sydsluttningen av den mäktiga Nybroåsen, medframför allt geologiska bevarandeintressen.Prästgårdsängens naturreservat är ett tätortsnära naturområde vackert beläget längs medLjungbyån. Reservatet har bildats för att det är värdefullt för friluftslivet men också för attbevara ett ålderdomligt odlingslandskap. Genom reservatet går stigar längs med ån och ibetade hagmarker. Reservatet ingår i ett större område kallat Prästgårdsängen som är avkulturhistoriskt intresse. Sedan lång tid tillbaka har markerna hållits öppna genom bete ochslåtter. Vid Prästgårdsängen går idag betesdjur vilket gynnar den värdefulla flora som finnshär. I den fuktiga marken längs med Ljungbyån bildar alen täta bårder. Här och var finns småöppningar mot vattnet där strandbrinken blottas. Kungsfiskare håller till längs med strändernadär den kan ses dyka ner i vattnet på jakt efter mat. Kungsfiskaren är en stannfågel somvintertid håller till vid vattendrag utan is (Källa: Länsstyrelsen Kalmar hemsida).

22 (80)2.2.5 ByggnadsminnenDet finns två byggnadsminnen inom avrinningsområdet:Ljungby sockenmagasin, beläget cirka 100 meter från Ljungbyån i Ljungbyholm.Hammarsmedjan i Orrefors, en av landets bäst bevarade hammarsmedjor, uppförd 1841.Idag är den belägen vid kanalen mitt inne på glasbruksområdet. Anläggningen är en avlandets bäst bevarade i sitt slag och har ett mycket högt industrihistoriskt värde. Orreforsjärnbruk var vid mitten av 1800-talet Kalmar läns största stångjärnverk och dess produkterexporterades till största delen, framför allt till England. Trots att myrmalm fanns kringOrrefors var detta inte tillräckligt utan bergmalm importerades från Bergslagen. 1841uppfördes en ny hammarsmedja och gnistugn efter en brand. Den utökades med ytterligare enhammare och en s.k. dubbel ugn inköptes för att kunna minska kolåtgången. Den nyahammaren blev räckhammare för utsmidning av stångjärn medan den gamla användes somsmälthammare. Orrefors var vid denna tid ett modernt järnbruk med det senaste inomjärntillverkningen såsom blåsmaskin, vällugn, rostugn och franche-comtéugn.(Pressmeddelande Länsstyrelsen Kalmar Län, 2007-11-15).Egen kommentar: drevs av vattenkraft från Vapenbäcksån. Vattenhjulet är nyligen renoverat(rekonstruerat?), blåsbälg återinsatt och lokala krafter driver ett projekt för att återigen drivasmedjan med vattenkraft.2.2.6 Övrig informationDet finns inga s.k. RAMSAR-området inom avrinningsområdet.Hammarsmedjan i Orrefors. Foto: Coco Dedering

23 (80)2.3 Kulturmiljöprogram och inventeringar2.3.1 Fornlämningar – Fornminnesregistret (FMIS)Kartbilaga5_FMISmm_LjungbyånAroTabellen nedan visar utfallet på antal lämningstyper i Fornminnesregistret inom 50 meter runtfastighetskartans vatten (sjöar och vattendrag). Boplatser och gravfält återfinns främst iavrinningsområdets östra delar, där den förhistoriska centralbygden finns. Lämningar efterjärnframställning är betydande, särskilt om man även räknar in dem som inte ligger inom 50meter från sjöar och vattendrag. I samband med den referensinventering vid Ljungbyån somgjordes på delar av sträckan Krankelösa – Fredriksström 2009 (jämför 2.1) flerfaldigadesantalet lämningar. Bland annat hittades ett Småindustriområde och många husgrunder frånhistorisk tid. Dessa har inte registrerats i FMIS.Åtminstone några av de hålldammar som var en del av flottleden ner till Orrefors harregistrerats i FMIS, dock ej som flottningsanläggning utan som dammvall. I sammanhangetkan även nämnas att Kalmar läns museum 2006 gjorde en inventering av forn- ochkulturlämningar mellan Orranäsasjön och Orrefors bruk, då bl.a. flera dammvallar, enkvarngrund, husgrunder, fossil åkermark m.m. hittades vid ån (Kalmar läns museum 2006).Förhållandevis många kvarnar är registrerade i avrinningsområdet. Av naturliga skäl har detinte varit möjligt att gå igenom alla beskrivningar till fornlämningslokalerna. Erfarenheten avfornminnesregistret i Kalmar län är att såväl kvarstående byggnader som ”bara” lämningar harregistrerats under lämningstyp ”kvarn”. I samband med genomgången av vandringshindren,jämför bilaga 1, ”hittades” sålunda en välbevarad skvaltkvarn genom fornminnesregistret(Kristvalla socken RAÄ nr 58). Den är belägen vid Gunnaboån (övre) och Siggemåla/söderom Stämmeryd och beskrivs ”Skvaltkvarn, 4,5x3,5 m (närmast Ö-V), byggd av liggandetimmer med knuttimrade hörn. Torvtak. Rödmålad. Kvarnen är mycket välbevarad både inochutvändigt. Vattnet leds förbi kvarnen i två olika strömmar, en trumma leder till kvarnenoch en förbi. I omgivningen växer alar, björkar och en ask samt granar.” Enligtbiotopkarteringen verkar den åtminstone 2001 vara bevarad! Uppgiften är mycket intressanteftersom endast ett fåtal bevarade skvaltkvarnar på ursprunglig plats är kända i Kalmar län.

24 (80)FMIS: LÄMNINGTYPSummaalla Punkt Yta LinjeBlästbrukslämning 51 41 10Blästplats 4 4Boplats 15 1 14Bro 14 9 3 2Byggnad annan 6 3 3Bytomt/gårdstomt 3 1 2Dammvall 2 2Fornlämningsliknande bildning 4 4Fossil åker/Omr med fossil åker 20 20Fyndplats 54 46 7 1Fångstgrop 1 1Färdväg 1 1Glasindustri 2 1 1Gravfält 4 4Grav- och boplatsområde 1 1Gränsmärke 1 1Hembygdsgård 8 4 4Husgrund, historisk tid 10 3 7Hägnad 8 8Härd 1 1Kemisk industri 2 2Kolningsanläggning 4 4Kvarn 23 8 7 8Källa med tradition 1 1Lägenhetsbebyggelse 9 3 6Minnesmärke 2 2Naturföremål/-bildning medtradition 2 2Obestämbar 7 4 3Område medskogsbrukslämningar 2 2Plats med tradition 4 1 3Sammanförda lämningar 6 6Stenkrets 1 1Stensättning 4 4Vägmärke 5 5Övrigt 5 1 4Utfall på antal lämningstyper i Fornminnesregistret inom 50 meter runt fastighetskartansvatten.Länsstyrelsen i Kalmar har även ett digitalt skikt med andra kulturlämningar. Utfallet påbuffrar inom avrinningsområdet har inte sammanställts, men objekten finns med i kartbilaga5.

25 (80)2.3.2 Skog och Historia inventeringenI södra delen av Ljungbyåns avrinningsområde har Skog och Historia inventeringar utförts.Följande objekt finns inom 50 meter från fastighetskartans vattenskikt:Skog och Historia Punkt Linje YtaSakordStenindustri 3Bro 1Husgrund, historisk 7tidKemisk industri 1Kolningsanläggning 1Lägenhetsbebyggelse 2Fossil åkermark 12.3.3 Broar och värdefulla vägmiljöerKartbilaga11_Broar_LjungbyånsAro (där broar karterade i samband medbiotopkarteringen redovisas)Kartbilaga 6.1_KulturmiljöDivLjungbyånsAro (där inventeringen av värdefulla vägarredovisas)2.3.3.1 BroarI Ljungbyåns avrinningsområde finns en bro med i Vägverkets nationella plan förbevarandevärda broar, H171 S:t Sigfridsån vid S:t Sigfrid, Nybro. Den är troligen byggd

26 (80)i två spann, där farbanan är placerad direkt på valvet och som vid inventeringstillfället endastanvändes som gång- och cykelväg (nr 62, grupp 1A). Den s.k. Fäbron över Ljungbyån vidFlerohopp har ett spann med fri spännvidd av 9 meter, i huggen sten i kallmur (nr 60, grupp1B). Nr 243 är en valvbro i två spann över Västrakullabäcken i Blåsås (1A). Ena valvet ärförstärkt med betong i åfåran, vilket gjordes i samband med en fördjupning av åfåran 1954. Ibeskrivningen står även att bron är vackert belägen och syns väl från nya vägen. En fin bro igrupp 1A över Ljungbyån finns även vid Södra gården i Källstorp, nr 213. Det ärstenvalvbro i tre spann uppförd 1884 med långa vattendelare på nedströmssidan byggda ikallmur. Vackert läge, på enskild väg. Vid Harby finns en stenvalvbro i två spann överLjungbyån (nr 214, grupp 1A), med pelarnos på både uppströms och nedströmssidan.Vid Holmen, Ölvingstorp, över Råsbäcken ligger två broar, 232 och 233 båda i grupp 1A.Den ena är en stenvalvbro i ett spann från 1930-talet och ingår som en viktig del i en enhetliggårdsmiljö tillsammans med bron 233 och stensatta rännor. Vid logen nedströms bron fannstidigare en vattendriven tröskvandring. Vid huvudbyggnaden finns en kvarn som vattendrivenfram till 1920. Den andra bron, 233, har också ett spann, i tuktad sten i kallmur. I en avbostadshusets sidobyggnader är en kvarn inrymd. Bron är betydligt äldre än nuvarandehuvudbyggnad som är byggd 1878.Inom bror uppförda i sten i bruksmur finns också flera fina exempel i Ljungbyånsavrinningsområde:- Nr 56 bro över Ljungbyån vid Flemmingeland, norr om Kapellet, valvbro av kiladsten i kallmur som bakgjutits på 1970-talet (grupp 1B)- Nr 64 bro över Västrakullabäcken vid Västakulla, valbro i ett spann av huggen steni bruksmur från 1929.- Bro över St Sigfridsån nordväst om Gårdsryd vid Skabro. Två spann med kraftigpelarnos på uppströmssidan, nr 65- Nr 63, valvbro i tre spann över S:t Sigfridsån öster om Koholma, med bl.a.kraftiga vattendelare på uppströmssidan. Grupp 1A, byggd i början av 1900-talet.- Binga bro över Ljungbyån vid Binga kvarn, uppförd 1862 i två spann. Bronsursprungliga karaktär är välbevarad och den är av stor betydelse för miljön (nr 219,grupp 1B).Vid Krankelösa och dammen i Ljungbyån är en plattbro i tre spann av betong pålandfästen och pelare av tuktad sten i bruksmur, nr 215 grupp 1B. Bron är av stor betydelseför miljön. Intill bron finns bl.a. en välbevarad magasinsbyggnad och nedströms ligger elverkoch kvarnbyggnader.En betongbalkbro i Ljungbyholm nr 99 är klass 1A, invigdes 1899, vid inventeringennyttjad som gång- och cykelväg.(Källa: Persson 1984, Broar i Kalmar län)I Fornminnesregistret är 14 broar är registrerade inom 50 meter från fastighetskartansvattenskikt. Det rör sig sannolikt om stenvalvbroar och många återfinns sannolikt även i denovan nämnda broinventeringen.

27 (80)I samband med biotopkarteringen har man också registrerat broar. På de sträckor som harbiotopkarterats har många broar karterats inom avrinningsområdet. Här saknas dockkulturhistoriska värderingar och beskrivningar. Flera av dessa broar torde vara detsamma somde som är registrerade i fornminnesregistret och broinventeringen i Kalmar län.2.3.3.2 Värdefulla vägmiljöerVacker stenvalvbro, Sjöabro vid Orranäsasjön. Foto: Coco Dedering.I Kalmar län gjordes 1999 en inventering av värdefulla vägar och vägmiljöer (natur- ochkulturmiljövärden). Indelning har gjort i tre grupper där A - är vägar med högstabevarandevärde, grupp B - med mycket högt bevarandevärde och grupp C - med högtbevarandevärde. Se kartbilaga 6.1.Ett tiotal vägar inom grupp A-B finns inom Ljungbyåns avrinningsområde. Nedan någraexempel där vattenanknutna värden omnämns i beskrivningarna eller vägen uppges passerasjöar eller liknande:Nr 79 Äldre landsväg väster om Ljungbyholm, där bl.a. en äldre stenbro med huggen sten iÖlvingstorp omnämns. Nr 62 Iåsavägen från Ljusås till Gangsmad (grupp A). Åsen harhaft betydelse som ridstig åtminstone sedan 1600-talet och som varit viktig transportled frånFlerohopps järnbruk och ut mot kusten. I norr når man byn Gangsmad och här finns madersom slås utmed Ljungbyån. Nr 66 Vägen Kyrkslätt – Sigisslaryd, där bl.a. en bro överLjungbyån med äldre järnräcken omnämns vid Flemmingeland. Nr 67 Slingrandelandsbygdsväg vid Flygsfors, där en industribyggnad ligger nära vägen (Egen kommentar:industribyggnad vid ån?). Nr 68 Del av gamla landsvägen mot Växjö vid Hälleberga, därbl.a. gästgiveri och marknadsplats har funnits i glasbrukssamhället Gullaskruv. Nr 60Grusväg med innehålls vägmiljö i Kristvalla, med bl.a. bro med äldre typ av skyddsräckefinns i byn Stämmeryd. Nr 64 Vägen Ebbehult – Toresbo – Ramsjö (delvis inomLjungbyåns avrinningsområde),”I Bjällsjömåla ges en fin utsikt över sjön från vägen” (Egenkommentar: inom avrinningsområdet?)(Källa: Almqvist & Lindegård, 1999, ”Vägen som kulturarv – värdefulla vägar ochvägmiljöer i Kalmar län”)

28 (80)2.3.4 Industriminnen/industrimiljöerKartbilaga7_Industriarv_LjungbyånsAro (Kartan redovisar endast uppgifter urindustriarvsdatabasen för Kalmar län, inom 50 m från fastighetskartans vattenskikt. De gråfyllda cirklarna visar var det finns uppgift om att objekten är helt eller delvis bevarade).Kronobergs länI Kronobergs län har man gjort kulturhistoriska inventeringar av glasbruk samt kvarnar ochsågar. Inga objekt finns inom Ljungbyåns avrinningsområde. I det regionalakulturminnesvårdsprogrammet för Kronobergs län finns heller inga kulturmiljöer medindustriell prägel utpekade inom just Ljungbyåns avrinningsområde. Detsamma gällerkulturmiljöplanen för Uppvidinge kommun.Uppgifter ur kommunala kulturmiljöprogramUppgifter om bevarade vattenanknutna industriminnen ur kommunalakulturminnesvårdsprogram (kulturmiljöns nr samt inom vilken kommun inom parentes):• Vattenkvarn Stora Binga (Ljungbyån, inom nr 33 Kalmar kn)• Kvarnbyggnader Krankelösa (varav en inrymmer kraftverk nu ej i bruk, Ljungbyån,inom nr 37 Kalmar kn)• Industrimiljö i Källstorp (nr 35 Kalmar kn)• Fredriksströms bruk med bl.a. bevarad pappersbruksbyggnad och gjuteribyggnad (nr34)• Ölvingstorp vattenkvarn (nr 41 Kalmar kn)• Kvarn och kraftstation Maltebo (nr 24 Nybro kn)• Kvarn, såg, mjölnarbostad, kraftstation samt skvaltkvarn i Södra resp NorraGunnabo (nr 13 Nybro kn)• Flerohopps bruksmiljö (nr 10 Nybro kn)• Flygsfors brukssamhälle, järn- och sedermera glasbruk (nr 11 Nybro kn)• Orrefors järn- och glasbruk (nr 27 Nybro kn, se även 26 Barkeström)• Kvarn och såg Hälleberga (nr 14 Nybro kn)• Pukebergs glasbruk (nr 28 Nybro kn)• Qvarnasläts kvarn (nr 29 Nybro kn)Glasbruken Målerås, Gullaskruv, Orrefors, Gadderås, Flygsfors, Flerahopp och Pukebergm.fl. i Nybro kommun omnämns alla i avsnittet om glasbruk i kulturminnesvårdsprogrammetför Nybro kommun (s 36 f). Egen kommentar: Gullaskruv, Gadderås, Flygsfors – användedessa glasbruk vattenkraft i viss utsträckning till en början? Vattenanknytning oklar. Vadgäller Målerås så har vattenkraft inte funnits, däremot var järnvägen lokaliserande (se sid. 2 iMålerås - en liten guide , broschyr framtagen 2004 inom det s.k. KUL-projektet).Se vidare kap. 2.3.6.

29 (80)Uppgifter ur industriarvsdatabasen – helt eller delvis bevaradeUppgifter om bevarade (helt/delvis) industriminnen i Kalmar läns industriarvsdatabas, inom50 meter från fastighetskartans sjöar och vattendrag (socken=sn angivet inom parentes):Kvarnar och sågar• Hälleberga vattenkvarn (Hälleberga sn) – Bevarad – Bygdekvarn - VidVapenbäcksån. Kvarnplatsen känd sedan 1300-talet, kvarnen sedan 1800-talet.• Gunnabo kvarn (Kristvalla sn) – Bevarad – Bygdekvarn• Gunnabo sågverk (Kristvalla sn) – Bevarad - Såg• Maltebo kvarn (Kristvalla sn) – Bevarad – Bygdekvarn - Används inte år 2001. Medelverk.• Rössbo kvarn (Kristvalla sn) – Bevarad – Bygdekvarn - Anläggningsår ungefärligt.Kvarnen i gott skick 2001, men används inte.• Brogårdens kvarn (Ljungby sn) – Bevarad – Bygdekvarn - 1 stenpar. Skattlagd somtullkvarn 1834. Dessförrinnan husbehovskvarn.• Harby vattenkvarn (Ljungby sn) – Bevarad – Bygdekvarn 6 stenpar vid 1800-taletsmitt. Anges som bevarad av hembygdsföreningen 2001, men finns ej på denekonomiska kartan.Egen kommentar: besökt 2009, mycket välbevarad, även interiört, stor vattenkvarnmed damm och numera litet elektriskt vattenkraftverk, vid Ljungbyån. Kulturmiljöninnehåller även en fin f.d. mjölnarbostad och stall där bland annat järnringar vittnarom uppstallning av hästar i samband med att man kom med säd för malning. Ibebyggelsemiljön finns även ytterligare ett litet äldre bostadshus m.m. (se vidarereferensinventering RUS-projekt 2009 kap. 2.3.7). I industriarvsdatabasens GIS-skiktligger punkten ”fel” om det är den bevarade Harby kvarn som avses. Punktensammanfaller dock med ett äldre kvarnställe som är registrerat i fornminnesregistret(Ljungby sn Raä nr 157 Kvarn: Kvarnplats, som omnämns vid storskifte 1774. I dagåterstår endast vattenledarna av sten.)• Smedsfors vattenkvarn (Madesjö sn) – Bevarad – Bygdekvarn N Smedstorp 1:2.FSFP uppger 1905 som begynnelseår för verksamheten. Nedbrunnen 1920 ochåteruppförd 1921. Verksamhet i mindre skala mellan 1955 och 1987. Utrustningbevarad 1996.• Smedsfors sågverk (Madesjö sn) – Bevarad – Bygdekvarn N Smedstorp 1:2. Ianslutning till kvarnen. Verksamhet i mindre skala mellan 1955 och 1987. Utrustningbevarad 1996.• Rivebergs vattenkvarn (Hälleberga sn) – Bevarad – Kvarn• Kölby vattenkvarn (Ljungby sn) – Bevarad – Kvarn - 4 stenpar 1851. Fanns 1480,hette då Glysings kvarn. Egen kommentar: enligt kommunala kulturmiljöprogrammetär bara mjölnarbostad och uthus bevarade. Ett modernare kraftverk finns på platsen.• Krankelösa kvarn (Ljungby sn) – Bevarad – Kvarn Fanns 1638. Ungefärligtnedläggningsår. I drift till 1960-talet.• Holmens vattenkvarn (Madesjö sn) – Bevarad – Kvarn Holmen 1:8. Uppgifter finnsom att kvarnen anlades på 1850-talet av Jonas Jonsson. Ombyggdes på 1940-talet,bl.a. till turbindrift, kompletterat med elmotor vid lågvatten. Byggnad och utrustning

30 (80)finns kvar 2004. Egen kommentar: Besökt 2010 i samband med bidragsärende påLänsstyrelsen Kalmar. En mycket fin och kulturhistoriskt värdefull kulturmiljö vid dens.k. Holmadammen: ”Vid Holmadammen finns en mycket välbevarad kvarn, byggd1860, och en välbevarad såg, från 1918. Alla inventarier i kvarn och såg finns kvar.Dammen är av stor betydelse för förståelsen och upplevelsen av den sammantagnakulturmiljön. Vattenkraften har utgjort förutsättning för drift av kvarn och såg och änidag kan anläggningarna drivas av vattenturbin och/eller elmotor.” Bäcken därHolmen ligger heter Lindåsabäcken.• Holmens sågverk (Madesjö sn) – Bevarad - Såg Holmen 1:8. Anlades i anslutning tillkvarnen år 1918 och moderniserades på 1940-talet. Byggnad och utrustning finns kvar2004. Egen kommentar: se ovan.• Hultgrens mjölkvarn (Ljungby sn) – Delvis bevarad . Kvarn• Hultgrens sågverk (Ljungby sn) – Delvis bevarad – SågÖvriga• Hultgrens mekaniska verkstad (Ljungby sn) – Delvis bevarad – Mekanisk verkstadAnläggningsår ungefärligt. Avser (tröskverks- och torvmaskins-) tillverkning. Var idrift som installations- och reparationsfirma till 1975.• Källstorps musteri (Ljungby sn) – Bevarad – Musteri 5 anställda under säsongen.Även fruktodling.• Grönqvists charkuterifabrik/2000 Gullaskruvs delikatesser (Hälleberga sn) –Bevarad – Charkuterifabrik• Orrefors järnbruk (Hälleberga sn) – Delvis bevarad – Masugn/Hammare 1875 sistamasugnsblåsning. 1914 upphörde hammarsmidet. Hammarsmedjan finns kvar sommuseum. Egen kommentar: hammarsmedjan är numera även byggnadsminne, jömförtidigare kapitel.• Orrefors syfabrik (Hälleberga sn) – Bevarad - Sömnadsfabrik Ungefärliga årtal.Verksamt under några år i mitten på 1960-talet.• Målerås möbelfabrik (Hälleberga sn) – Bevarad – Möbelfabrik Affärslokal i Måleråsöppnad 1935.• Johanssons dostillverkning (Kristvalla sn) – Delvis bevarad – SlöjdfabrikUngefärligt läge - där vägen passerar Gunnaboån, innan själva Stämmeryd. "Joan vidbrädbroan". Hembygdsföreningen uppger "fastigheten kvar". Troligen nedlagt på1960-talet.• Flerohopps träförädling (Madesjö sn) – Bevarad – Snickerifabrik• Berggrens bleckslageri III (Ljungby sn) – Bevarad - Tunnplåtslageri Nybyggdverkstad vid Ljungbyån på Dansbo 1:2. Bl.a. export till USA, samt tillverkning avbeslag till traktens spegelfabriker.• Bryggeriet Grönskog (a) (Nybro sn) – Bevarad – Ölbryggeri Villagatan 1. 25personer 1935. Uppköptes av Kalmar Bryggeri (= AB Stockholmsbryggerier) 1944.Fabriksbyggnaden ombyggd till bostäder 1987.

31 (80)Uppgifter ur kommunvisa industriarvsrapporterNågra av avrinningsområdets industriminnen belägna vid vattendrag beskrivs särskilt i textoch bild i ”Nybro kommuns industriarv” (Lamke 2007) och ”Kalmar kommuns industriarv”(Lamke och Johannisson 2009):Fredriksströms brukRedan i början av 1700-talet drevs en vadmalsstamp på den plats vid Ljungbyån, som i ochmed etableringen av ett pappersbruk år 1851 fick namnet Fredriksströms Bruk. Ungefär vidsamma tid etablerades ett gjuteri med mekanisk verkstad på platsen. Papperstillverkningenlades ned år 1906, ”järnbruket” omkring år 1910. Av bruksmiljön återstår idag bruksdammaroch den byggnad som hyste handpappersbruket, men som senare ombyggdes tillbostadshus. Arbetarbostäder, brukshandel och brukskapell finns däremot inte längre kvar.(Lamke och Johannisson 2009 sid. 23).Egen kommentar: även gjuteribyggnaden med damm m.m. är bevarad.Hultgrens mekaniska verkstad (Källstorp 7:1)Hultgrens mekaniska är en kulturhistoriskt värdefull helhetsmiljö vid Ljungbyån medmjölkvarn, gjuteri med mekanisk verkstad byggt 1868, en mekanisk verkstad byggd 1939, ettbostadshus från 1916, bakstuga och uthus. Företaget var i drift 1868-1975, men då främst somreparationsverkstad. Inledningsvis skall man dock ha serietillverkat tröskverk ochtorvmaskiner. Miljön med många olika byggnader, har en intressant komplexitet och myckethöga originalvärden. Någon maskinell utrustning finns inte längre kvar. (Lamke ochJohannisson 2009 sid. 23)Egen kommentar: även damm, stensatta rännor, m.m. finns.Källstorps musteri (Källstorp 8:7)Innan musteriets tid beboddes Källtorps gård, med Gamla och Nya Källstorp, sommartid avdelar av den berömda industrifamiljen Jeansson. Bostadshuset på Nya Källtorp finns kvarliksom det vackra badhuset vid Ljungbyån. Sedan gården såldes vidare i början av 1950-taletbyggdes ett musteri upp i gårdens nedlagda mejeri. Musteriet utökades senare till intilliggandeekonomibyggnader. Anläggningen är nedlagd sedan några år, men ännu relativt väl bevaradmed en del maskiner, fruktinkast och frukttvätt i trä vid ån m.m. (Lamke och Johannisson2009 sid. 23)Vad gäller beskrivna industrimiljöer inom avrinningsområdet inom Nybro kommun, går detinte alltid ur industriarvsrapporten att uttyda huruvida dessa ligger vid vatten och/eller haranvänt vatten eller vattenkraft i sin verksamhet. Detta gäller bland annat Industristaden Nybro(flertalet objekt), Kalksandtegelfabriken i Börseryd samt glasbruken Gadderås och Gullaskruv(de två senare tas ändå med i genomgången nedan):Gadderås Gadderås glasbruk (1875-1967) lade grunden till hela samhället och har utgjort denenda större arbetsplatsen på orten. Som del av glasriket har glasbruksmiljön naturligtvis ettansenligt kulturhistoriskt värde, som skulle kunna utnyttjas både för att stärka glasriket sombesöksmål som för att marknadsföra orten Gadderås. Idag står glasbrukets byggnaderemellertid tomma, stadda i förfall och en upprustning av miljön med hjälp av samhälleligamedel kan knappast motiveras utifrån platsens kulturmiljövärden. Glasbrukets verksamhet,

32 (80)tillika miljön, är dock mycket knapphändigt dokumenterad och det framstår som angeläget atten dokumentation görs innan de som arbetat vid bruket gått ur tiden. Det bör även sägas attdet vore värdefullt om någon del av glasbruksmiljön kunde bevaras. (Lamke 2007)Flerohopp I Flerohopp finns en fascinerande kulturmiljö med kanaler och dammar, somexempelvis lyfts fram i kommunens kulturminnesvårdsprogram. Som bruksmiljö och del av”glasriket” är miljön värdefull. Även två småskaliga träindustrier, Flerohopps träförädling ochHolmbergs träindustri, besiktigades som hastigast. Även om båda dessa miljöer äger vissakulturhistoriska kvaliteter, kan ingen av dem lyftas fram bland kommunens främstaindustriella kulturmiljöer (Lamke 2007).Egen kommentar: glasbruksbyggnaden är numera riven.Flygsfors I järn- och glasbruksorten Flygsfors besiktigades det nedlagda glasbruket, menäven som hastigast Bergs Timber Orrefors, ett sågverk i drift som anlades på 1950-talet.Liksom på andra glasbruksorter har glasbruksmiljön i Flygsfors en stor betydelse somcentrum och historisk utgångspunkt i lokalsamhället, men också som en del av densärpräglade industriregion som glasriket utgör. Glasbrukskomplexet i Flygsfors har ocksåtydliga kulturhistoriska kvaliteter genom att byggnaden förenar olika generationer avbyggnadskroppar och genom att två (nedsläckta) rundugnar ännu finns i hyttan. De storamurade rundugnarna blir idag allt mer sällsynta. Idag finns bara två sådana ugnar i landet idrift(Lamke 2007).Orrefors glasbruk och bruksort Orrefors höga kulturmiljövärden är kända. (…) Miljönkring själva bruket i Orrefors måste betraktas som en av Nybro kommuns viktigasteindustrimiljöer, av såväl regionalt som nationellt kulturhistoriskt intresse. Stora delar avOrrefors samhälle är kulturhistoriskt värdefulla, det gäller verksbyggnaderna, men även debyggnader och strukturer som ger ett direkt uttryck för ortens identitet som bruksort. Exempelpå sådana är närheten till Vapenbäcksån, bruksgatan, tidstypiska arbetarbostäder från olikaepoker (Lamke 2007 sid. 19).Egen kommentar: I skriften Orrefors – en liten guide betonar man bland annat vattenkraftensbetydelse för lokaliseringen: ”Vid sågverket fick man mycket stora mängder spillved över,som man försökte sälja – men utan framgång. Då försökte man ge bort den – men utanframgång. Då startade man ett glasbruk – för att elda upp den! Glasbruket startade i Orrefors1898 med en småglashytta. Exempel på produkter som tillverkades var glasburkar tillapoteken, mjölkflaskor och parfymflaskor. Året efter startade man också en hytta somtillverkade fönsterglas. Då var Orrefors redan en bruksort tack vare järnbruket som hadefunnits här sedan 1726 – och satt sin prägel på miljön kring vattnet. Här fanns ocksåvattenkraft, järnväg (sedan 1876) och god tillgång på skog. Vattenkraften användes både tillglasbruket och till järnbruket. Skogstillgångarna hade lett till en sågverksrörelse i stort formatfrån 1875. Fönsterglastillverkningen upphörde 1918. Den stora glasbruksbyggnaden somfinns idag uppfördes 1965 och ligger på samma plats som den första hyttan från 1898. Övrigalokaler har olika ålder. Hyttan är typisk med sitt höga tak med ventilationsöppningar uppe förvädringens skull och den höga skorstenen.” Se vidare Orrefors – en liten guide.Pukebergs glasbruksmiljö – Miljön vid Pukeberg har ett högt kulturhistoriskt värde, som ärsammansatt av många olika faktorer (Lamke 2007 sid. 23). Liksom Orrefors är ju Pukeberg

33 (80)även riksintresse för kulturmiljövården. Kulturmiljön nyttjas idag av Designhögskolan ochDesignarkivet.Egen kommentar: I skriften Pukeberg – en liten guide skriver man så här om vattenkraftensbetydelse: ”Ån var en av förutsättningarna för att glasbruket skulle etablera sig just här. Mangrävde fördämning för att skapa en vattenreserv och satte vattenhjul av trä i fallet. Till vattenhjuletkopplades remmar och på så sätt fick man snurr på sliperimaskinerna i glassliperiet.Här fanns också en kross som krossade delar av gamla brända deglar från glastillverkningen(s.k. pottskal, d.v.s. ytterdelen av brända uttjänta deglar, med glasmassan borttagen). Denbrända leran användes i en blandning med ny lera när nya deglar tillverkades. Degeln är detstora lerkärl som håller glasmassan. Medan sliperiet låg här vid ån och hyttan på samma platssom idag, transporterade man glas från hyttan och hit i en linbana! Detta är unikt i Glasriket.När sliperiet sedan flyttade kom vattenkraften i stället att utnyttjas till att driva tvåträullshyvlar. Kraften överfördes med remdrift från den turbin som fanns i ån. 1954 flyttadedessa träullshyvlar upp till maskinrummet i Kraftcentralen. Sedan dess ligger vattenkraftenoutnyttjad här i Pukeberg. Kvar är dock de spännande ruinerna som du kan titta på och gissavad som varit vad.”Gullaskruv – nedlagt glasbruk som idag nyttjas för andra verksamheter. Liksom alla andraglasbruksmiljöer i kommunen är detta en miljö med höga kulturmiljövärden (Lamke 2007 sid.27).Vattenkvarn och såg i Södra Gunnabo. Foto: Coco Dedering

34 (80)ÖvrigtCoco Dedering, iakttagelser i fält 2009 angående bevarade anläggningar som nyttjatvattenkraft:• Getabo vattenkvarn (interiör dock ej bevarad)• Källstorpsmåla vattenkvarn, kvarndamm och gårdsmiljö – kvarnen är bevarad, ävendelvis interiört (besökt 2009). Belägen ungefär där Ljungbyån flyter samman medGunnaboån.Observera även att det enligt fornminnesregistret ska finnas en bevarad skvaltkvarn vidGunnaboån/Siggemåla (Kristvalla socken Raä nr 58), byggd av liggande timmer ochvälbevarad vid inventeringstillfället. Om den fortfarande är bevarad innebär det att det finnstvå bevarade skvaltkvarnar i närheten av varandra i Kristvalla socken (den andraskvaltkvarnen finns i Norra Gunnabo, och ägs och förvaltas av hembygdsföreningen, seovan ang. uppgifter ur kommunala kulturmiljöprogram). Uppgiften är mycket intressanteftersom endast ett fåtal bevarade skvaltkvarnar på ursprunglig plats är kända i Kalmar län.I Orrefors finns enligt Orrefors – en liten guide två gamla kraftstationer (nr 12 påguidekartan) bevarade, dock med förändrad användning: ”Den vita kubformade byggnaden ärden kraftstation som togs i bruk 1939. En tub av trä med en diameter på 1,5 meter ledde dåvattnet från dammen fram till turbinen. Glasbruk och ortens bebyggelse var självförsörjandepå elström fram till 1965. Idag används huset som bruksarkiv. Nedanför hammarsmedjanskymtar en rödmålad byggnad. Här låg det första el-kraftverket och då enbart för glasbruketsbehov. Placeringen kan idag tyckas märklig, men det finns en förklaring: Vattenhjulet som dukan se (rekonstruerat) drev en hammare i smedjan. Över detta hjul gick en träränna uppbyggdpå pålar. En lucka kunde öppnas i rännans botten så att vattnet kunde störta ner och sätta fartpå hjulet. År 1898, när glasbruket startade, behövdes ingen stångjärnshammare varför rännanistället kunde användas till att leda fram vatten till ett litet kraftverk – i det lilla röda huset.Huset har också använts som fönsterrenoveringsverkstad för att kunna underhålla brukets allabyggnader. Under en period använde musikkåren huset som replokal. Sedan 1950-talet användsgamla kraftverket som bordtennislokal. Eftersom Orrefors under en period var stora idenna sport är det också en del av samhällets historia.”2.3.5 Vattenanknutet i KUL-projektets broschyrer (Orrefors, Nybro ochPukeberg)Inom det så kallade KUL-projektet har, som väl framgått av ovan, guideskrifter tagits fram förflera av glasbruken i Glasriket, däribland Orrefors, Nybro och Pukeberg (Orrefors – en litenguide, Nybro – en liten guide och Pukeberg – en liten guide). Dessa innehåller mycketintressanta uppgifter om kulturmiljöerna, dels naturligtvis om själva glasbruken men ocksåom andra verksamheter på orten, däribland vattenanknutna. Nedan några exempel:OrreforsBevarad tvättstuga, vid ån (nr 24 på guidekartan). ”Denna lilla tvättstuga vid ån är ensymbol och bevarat minnesmärke från alla de tvättar som kvinnor i Orrefors (och i Glasriket)genomfört med enkla hjälpmedel, tunga lyft och iskalla händer.”

35 (80)Orranäsasjön: ”För att driva masugn och hammarsmedja behövs vattenkraft. För att jämnaut svängningar i vattenflödet behövdes ett vattenmagasin i form av en sjö. År 1726 dåjärnbruksdriften startade kunde Orranässjön dämmas upp för att säkra vattentillgången. Sjönhöjdes med 2,4 meter genom en stenfördämning vid sjöns utlopp, Hålldammen. En deljordbruksmark och madslåttrar sattes under vatten när den nya dammen anlades i början av1700-talet. Gården Tikaskruv flyttades till säker mark och Orranäs Säteri fick sina åkrardränkta. Järnbruket Orrefors förfogade över stora skogar för sin kolförsörjning. Härproducerades även sågtimmer. Transporterna till brukets såg var långa och besvärliga varförflottning var ett alternativ. Milslånga flottleder mynnade i Orranässjön som alltså var en länk ien längre kedja. Vid Hålldammen förmedlades timret förbi uppdämningen via en trärännasom mynnade ca 40 meter nedströms. Själva flottningen över sjön påverkades av vinden. Ominte de västliga vindarna stod bi kunde man snärja några tusen stockar i en läns och släpadessa i rätt riktning. Metoden gick ut på att nysta upp ett rep på en lodrät rulle. Två gubbargick runt, runt tills linan och länsen var ”innystad”. Flottning förekom från cirka 1850 framtill 1935.” (ur Orrefors – en liten guide)Nybro stadBolanderska huset - Nybro stads äldsta byggnad, uppförd av garvaren Henric Nyberg. Detflyttades 1966 från sin plats vid ån till den nya adressen.Bolanders bäck - en gång gräns mellan Madesjö socken och Nybro köping, har haft storbetydelse i Nybro tidiga historia. Det var längs den som småindustrier först etablerades för attutnyttja vattenkraften. Just här anlades Nybros första industri 1832, Henric Nybergs garveri.Flödet var tillräckligt starkt för att driva en turbin som alstrade elenergi åt Nybro Gjuteri.Vattnet var också viktigt för Bolanders handelsträdgård med alla dess växthus och öppna odlingardär idag ett affärshus ligger. Längre ner längs ån låg under 1800-talet flera kvarnar.”Bro och breja” - Det norra broräcket med tillhörande lampa formgavs av Bertil Vallien,som här visar prov på att det inte bara är vackert glas som skapas i Glasriket. Konstverket harnamnet ”Bro och Breja” och är tillverkat 1970 av telefonstolpar. Brons föregångare kalladesLortbron. Här förenades vägen från nordväst, där bl.a. stångjärn från hyttor i byarna fördesmot Kalmar, med vägen från Emmaboda/Växjö.Linneasjön – ”Från parken går vi längs maden till vår lilla sjö, Linnéasjön, som tidigare hetteKvarnaslätsgölen men som döptes om sedan man hittat växten Linnea (Linnaea borealis) vidstranden. Längs stigen vid sjön kan du se några trappor ner mot vattnet. Här har legat badhusfrån brunnsverksamheten, idag rivna. När du kommer fram till sjöns utlopp syns ett lågt staketpå andra sidan vägen. Här låg den kvarn som gav namn åt en av ortens stamfastigheter,Qvarnaslät, vars huvudbyggnad med sina flyglar idag är en del av HembygdsgårdenQvarnaslät. Ruiner efter kvarnen och några kvarnstenar syns.”Engshyttan – ”Här vid den idag överbyggda ån, precis där Konsum ligger, låg tidigareglasbruket ”Nybro glasfabrik”, kallad Engshyttan efter sin ägare F W Engström. Byggnadenvar från 1915. AB Engshyttan bildades 1934 och drevs här ända fram till 1970. Då ladesverksamheten ner och viss produktion flyttade till Pukebergs glasbruk. Läget var strategisktprecis vid järnvägen, som utnyttjades till transporter av både råvaror och färdigaglasprodukter. Det hade funnits en föregångare här med samma namn mellan 1908 och 1927.Vattnet i ån utnyttjades till vattenkraft för att driva slipstolar och till kylvatten.” (ur Nybro –en liten guide)

36 (80)2.3.6 Miljöer utpekade i kommunala kulturmiljöprogramKartbilaga 6.1_KulturmiljöDiv_LjungbyånAro (redovisar flera olika underlag, bl.a.kommunala kulturmiljöprogram)Kartbilaga 6.2 Kmvprgm_LjungbyånsAro (redovisar bara regionala och kommunalakulturmiljöprogram, med kulturmiljöernas namn)Egen kommentar: kulturmiljöprogrammet för Kalmar kommun Landsbygden ärförhållandevis bra på att uppmärksamma vattendragens betydelse såväl historiskt som ibeskrivningarna av de utpekade kulturmiljöerna. I genomgången nedan har i första handinformation om vattenanknutna värden ur beskrivningarna tagits med samt för Kalmarkommun även den sammanfattande ”värdelistan”.Redovisning av utpekade kulturmiljöer; från mynningen och uppåt:Nr 33 Hossmo kyrkby med säterigård och Stora Binga: Kulturmiljö som omfattarLjungbyåns mynning och vidare österut till Hossmo.Området runt Hossmo kyrka har förmodligen varit en stor kommunikationsknutpunkt frånjärnålder och in i historisk tid. Ån har varit farbar en lång bit in i landet. Senare harlandsvägen, häradsvägen, postvägen och kustridarvägen kommit till. Hossmo och Binga harbåda skriftliga belägg från 1300-talet men här finns gott om fornlämningar från stenålder tillmedeltid. Under stenåldern var Ljungbyån en fjord vars innersta del låg vid sockengränsenmellan Ljungby och Hossmo. Vid denna fjord har det legat flera stenålderboplatser.Järnåldern har varit en mycket aktiv period i trakten vid Ljungbyån, vilket det stora antaletfornlämningar från denna tid är bevis för. Hanteringen av myrmalm och framställningen avskinn och hudar var betydelsefulla för handeln, och trakten var ett centrum för den handeln.Därför tror man att Sveakungarna intresserade sig för Hossmo. Husholmen ligger i Ljungbyånmellan Stora Bingas mangård och vägen till Bottorp. På holmen ska enligt en teori enmedeltida bosättning, kanske befäst, ha legat. Enligt en annan teori ska Husholm betydaholmen som hör till by.I Hossmo och Binga har det funnits flera hantverk och binäringar till jordbruket.1638 beviljades Kalmar stad rätten att nyttja Husholms gård för ölbryggeri. Väster om ån påHossmos marker, i höjd med fördämningen, låg färgeri och ben- och klädstamp. Vid lagaskifte 1841 var det en stor anläggning och nordväst om bostadshuset fanns en fransk trädgårdmed fyra kvarter. Färgeriet lades ned 1880. I ån nedanför färgeriet låg två mjölkvarnar. På densödra sidan av Husholmen fanns ett garveri i början av 1800-talet och nedanför detta i ån envattendriven såg. Väster om denna ett sockerbruk och öster om salpeterlador.Hossmo medeltida kyrka byggdes mot slutet av 1100-talet och anses vara enkungskyrka eftersom tornet är placerat i öster. Vid kyrkan finns bl.a. f.d. fattighus, f.d. skolaoch församlingshem.”Bebyggelsen i området runt Hossmo kyrka ligger i den slättbygd som varhavsbotten under Litorinahavet. Naturmiljön präglas av Ljungbyån och de förutsättningar somden har gett människorna att utforma sin livsmiljö.”

37 (80)I beskrivningen omnämns även en samling backstugor där vägen korsar ån vidBinga, en stenvalvbro över Ljungbyån i två spann, gårdsmiljön Hossmo säteri och herrgårdenStora Binga. Apropå den senare: ”Stora Bingas gårdsanläggnings byggnader är i stort sett frånmitten av 1800-talet. Gården har ett magnifikt läge vid Ljungbyån och naturen har utnyttjatsför att bli en engelsk park i vilken mangårdsbyggnaden ligger. 1860 gjorde hortikultören H.C.Thorman ett förslag till parkanläggning på ”båda sidor av ån”, med detta kan menas runtmangården och på Husholmen. Under de senaste decennierna drev Stora Bingahandelsträdgård med växthus. Sydväst om mangården ligger ekonomibyggnaderna. Det finnsbland annat en f d vattenkvarn bevarad. Kanalen från ån har fyllts igen, men valvbågen synsfortfarande. Vid den östra sidan av byggnaden odlas laxyngel.”Värdelista: Kulturlandskapet – fornlämningar, öppet odlingslandskap,herrgårdslandskap, park, åkerholmar, å, bro, lövträdsdungar, stenmurar, vägar. Bebyggelsen –herrgård och storgårdar, backstugor i vägkorsmiljö, torp, kvarn, ekonomibyggnader tillsamtliga gårdar” (Kulturmiljöprogram Kalmar kommun s 150 ff)Egen kommentar: Invid Lillå vid Stora Binga finns nedströms den f.d. vattenkvarnen ettmycket välbevarat/renoverat brygg- och bykhus som tidigare tillhört Stora Binga men somnumera förvaltas av Hossmo sockens hembygdsförening. Även interiören är mycketvälbevarad, liksom redskap etc. I brygg- och bykhuset ordnar hembygdsföreningen tidsresorför barn, då de får lära sig hur det var att tvätta förr i tiden. Vid dammen uppströmskvarnbyggnaden finns ett litet lusthus.Nr 32 Rinkaby med Hossmo station: Kulturmiljön ligger till större delen utan föravrinningsområdet; endast området längst i väster ingår. Där ligger bland annat den frånSödra Rinkaby utskiftade gården Rinkabylund, och flera stenåldersboplatser(Kulturmiljöprogram Kalmar kommun s 146 f).Kölby gård nr 38: Kulturmiljö vid Ljungbyån (själva mangården ligger ca 800 m norr omån). Stor gård på höjd med åkerfält som sluttar ner mot Ljungbyån. Under stenåldern gick enfjord in i Ljungbyåns nutida lopp; fjordens norra strand låg längs Kölbys södra gräns. Härfinns flera fynd efter stenålderboplatser. Även fornlämningar från andra tidsperioder finnsinom området. Gården hade en kvarn vid Ljungbyån (se karta i kulturmiljöprogrammet);numera finns endast mjölnarbostaden och ett uthus kvar. Platsen kallas också förGlysingskvarn, eftersom det antas att den medeltida kvarnen låg där vid fallet i ån.Glysingskvarn är känd sedan 1391. ”Värdelista: Kulturlandskapet – fornlämningar, öppetodlingslandskap, herrgårdslandskap, lövskog, alléer, å, kvarndamm, stenmur. Bebyggelsen –herrgårdsanläggningar, mjölnarbostad.” (Kulturmiljöprogram Kalmar kommun s 172 f)Egen kommentar: på platsen vid dammen finns ett kraftverk, med årtalet 1953 i betongen. Detfinns även en liten byggnad vid ån med tälttak av spån och infällda rosamålade valvbågar ifasaden, som ger ett äldre intryck. Det ska enligt uppgift från vara en brunnsöverbyggnad,uppförd vid mitten av 1900-talet (?) som en kopia av en äldre brunnsöverbyggnad just pådenna plats. Foto finns på länsstyrelsen. Ett omlöp för fiskvandring har anlagts i början av2000-talet. Det skär genom ett gravfält som delvis undersöktes arkeologiskt innan omlöpetbyggdes.

38 (80)Ljungbyholm nr 39. Kulturmiljö vid Ljungbyån; ”Värdelista: Kulturlandskapet: å, landsväg,grönområden vid ån. Bebyggelsen: administrativt kommuncentrum, välbevarade byggnaderfrån olika stilepoker och användningsområden”. Ljungby kyrka är den största medeltidakyrkan i Möre. Prästgård vid ån. Sockenmagasin (byggnadsminne). Äldre och yngrekommunalhus, skolbyggnader m.m. (Kulturmiljöprogram Kalmar kommun s 175 f)Ljungby by 40 (liten del av inom avrinningsområdet). Den utpekade kulturmiljön liggerdelvis inom Ljungbyåns avrinningsområde och där vid Ljungbyån. ”Värdelista:Natur/kulturlandskapet – fornlämningar, öppet odlingslandskap, åsgropar, Ljungbyån,stenmurar, alléer, lövträd, vägar, skanskulle, vårdträd. Bebyggelsen: bevarad bymiljö, långkontinuitet, välbevarade gårdar, herr- och storgårdar, smedja, affär”. ”Grunden för bynsbetydelse var närheten till Ljungbyån, de viktiga segelleden”. ”Ljungbyholms gård bröts tidigtut från byn. Mangården ligger på en åsudde vid Ljungbyån. På skanskullen öster omladugården finns ett gammalt pumphus och vid sidan av det förvaltarbostaden.” Skanskullen =här byggdes en skans i samband med Kalmarkriget 1611. Observera även att det vidLjungbyholms gård finns en åker kallad tomtåkern, vilket kan indikera att den medeltida bynlåg här i närheten (Kulturmiljöprogram Kalmar kommun s 176 ff).Egen kommentar: uppgifterna om/tolkningen av ån som viktig segelled bör utredas. Det kanifrågasättas om det varit praktiskt att segla på Ljungbyån med sina många vattenfall ochrelativt liten bredd?Nr 37 Krankelösa och Krankelösaholm. ”Längs den södra sidan av den s.k. Borgholmen iLjungbyån, där gården Krankelösaholm förut låg, finns rester av murar, som har tolkats somlämningar efter ett gammalt befästningssystem. Sådana små borganläggningar har troligenfunnits på flera ställen i de större och farbara vattendragen.” ”Byn (Krankelösa, egenkommentar) ligger på låglänt mark nära Ljungbyån. På sluttningarna av Ljungbyåsen norr omån fanns antagligen de medeltida åkrarna medan byn låg vid de frodiga översilningsängarnavid Ljungbyån.” ”Trakten vid Ljungbyån var en mycket aktiv plats från yngre järnåldern ochin i medeltiden. Vid Harbyvägen, som ligger på Ljungbyåsen, finns flera fornlämningar frånyngre järnålder.” Gården längst i öster, vid ån, beskrivs särskilt. ”(..) på det gamla bylägetväster om Ljungbyån ligger Krankelösas största gårdsanläggning. (…) Söder om bron finnskvarnbyggnaderna”. Mangård och ladugård är placerade enligt 1800-talets planideal. Alldelesvid vägen och ån ligger ett magasin med klockstapel. ”Enligt en ofta förekommande plan harmangårdsbyggnadernas baksida, dvs trädgårdssidan, vänts mot dammen och framsidan medflygelbyggnader är vänd mot byvägen i väster. På detta sätt användes ån som ett inslag i det”naturliga” landskap, som skulle omge 1800-talets mangårdsbyggnader.””Värdelista: Kulturlandskapet – fornlämningar, öppet odlingslandskap, hagmark, å meddamm, storgårdslandskap, vägar, stenmurar. Bebyggelsen – bymiljö, storgård,arbetarbostäder, malmstugor, skolor.” (Kulturmiljöprogram Kalmar kommun s 170 f)Egen kommentar: flera gårdar utmed Ljungbyån vänder sina trädgårdar mot ån och hardärmed inkorporerat vattnet i anläggningarna. I beskrivningen omtalas 2 kvarnar. Bådabyggnaderna är bevarade och är förhållandevis välbevarade, rödmålade timrade byggnader påstenfot. Den ena har tjänat som elektriskt vattenkraftverk och har interiör bevarad (2009).Bebyggelselämningarna på holmen (mellan Lindholmen och Mjösholmen; inget namn står påkartan men i kommunala kulturmiljöprogrammet omtalad som ”Borgholmen”) bör registreras

39 (80)i FMIS. Teorin om medeltida befäst gård kan stämma, i söder finns en hög kulle. GårdenKrankelösaholm finns utmärkt på karta från 1600- eller 1700-talet (minns ej årtal). 1940-taletsekonomiska karta antyder trädgård/park vid ån och holmarna även vid Ekeholm.Genom området på norra sidan ån löper en fin vandringsled, som det finns planer på attutveckla.Nr 35 Källstorp Kulturmiljö vid Ljungbyån och mellan Ljungbyån och biflödet Gunnaboån.”Värdelista: Kulturlandskapet – hagmarker, lövträdsskog, öppet odlingslandskap, å, dammar,stenvalvbro, enstaka stora lövträd, allé, stenmurar. Bebyggelsen – gårdsmiljöer, sågkvarn,backstugor, Norragårdens anläggningar, övriga gårdars bevarade äldre byggnader.”Norragården, Källstorp 8:1, ges särskilt utrymme i beskrivningen. Ligger på västra sidan avån mittemot det gamla byläget. Var ursprungligen enbart en jordbruksgård med djurhållning,mejeri och eget kraftverk. F d mejeri och kraftverk bevarade. Dessa hus innehåller numera enmusterifabrik, som startades 1952. Ån är dämd och vid gården finns två dammar, en på varsida av vägbanken. Där finns regleringsdamm, fördelningsbassäng och avloppskanal. ”Ånmed vattenfall är en viktig del av miljöbilden. Mitt i ån söder om musteriet ligger en litenholme, som är bebyggd med ett hus”.Egen kommentar: det är ett mycket fint f.d. badhus, från sekelskiftet 1900, jämför foto iKalmar kommuns industriarv (Lamke och Johannisson 2009). I övrigt omnämns fruktodlingarpå gårdens ägor, arrendatorsbostad m.m. (Kulturmiljöprogram Kalmar kommun s 166 f).vid Smedstorpsån i jämnhöjd med Källstorp: Trekantens stationssamhälle 36Trekantens stationssamhälle är beläget norr om Smedtorpsån och har ännu karaktären av ettlitet servicesamhälle med affärer, kyrka, post, hotell, restaurang och f.d. station inom ettcentrum. Diverse kulturhistoriskt intressant bebyggelse. Eftersom kulturmiljön inte är direktvattenrelaterad beskrivs den inte närmare här(Kulturmiljöprogram Kalmar kommun s 168).Egen kommentar: på kartan i kulturmiljöprogrammet finns ”badhus” utsatt på kartan vidSmedstorpsån, vilket skulle vara intressant att följa upp.Ljungbyån forts: Fredriksströms bruk 34: ”Värdelista: Kulturlandskapet – hagmark,lövsträdsskog, å med dammar, allé, enstaka stora lövträd, vägar. Bebyggelsen – tidigindustrimiljö med lantbruksgård, industribyggnader, ekonomibyggnader.” Vid Ljungbyånsnorra lopp ligger Fredriksströms bruksanläggning. Ån var energikällan och avgörande förbrukets placering. Vid bruket är ån fördämd på tre ställen. Vid slutet av 1700-talet låg envadmalsstamp vid ån (då hette platsen Skäryd). I mitten av 1800-talet grundades gjuteri ochhandpappersbruk (lump), båda byggnaderna är bevarade. ”Fredriksstöm är en av de få tidigaindustrianläggningar i kommunen, där industrilokalerna finns kvar i välbevarat skick även ombyggnaderna fått andra användningsområden. Till den tidiga anläggningen hörde också dennumera rivna brukshandeln och brukskapellet. Bruket drevs fram till 1800-talets slut.” Denf.d. gjuteribyggnaden ligger i öster. Där tillverkades fönsterbågar, pelare, lyktstolpar, spisarm.m. av järn. Korsvirkesstomme vilket inte var helt ovanligt i dessa trakter under 1800-talet.Norr om mangården bildar bruksdammen en vattenspegel (Kulturmiljöprogram Kalmarkommun s 164 f).Egen kommentar: i den f.d. pappersbruksbyggnaden finns bland annat en gammal turbin ochannan teknisk utrustning för elkraftproduktion bevarad (2009). F.d. gjuteribyggnaden har fåttförändrad exteriör. F.d. disponentbostad finns bevarad, uppförd cirka 1820 men förändrad. I

40 (80)samband med referensinventeringen 2009 noterades många lämningar och kulturhistorisktintressanta spår vid vattnet. Se vidare 2.3.7.Råsbäcken i söder: Ölvingstorp 41: Kulturmiljö vid Råsbäcken. Ölvingstorp var en avMöres stora byar, kring 1500-talets mitt 18 gårdar. ”Genom byn flyter Råsbäcken ochsydöstra delen av byns marker har dominerats av den stora Mören, som enligt traditionen skaha varit en madsjö.” ”Råsbäcken har varit en av anledningarna till bosättningen. Längs denhar det legat flera skvaltkvarnar. Åtminstone sedan 1700-talet har byn varit delad på en del inorr och en i söder. Råsbäcken var gränsen mellan de två byarna.” I byn finns tre exempel pågårdsanläggningar från del traditionella sydgötiska till storgårdsidealen från tidigt 1800-tal.Det är Holmen, Nygård och Holmsberg. Gården Holmen bör särskilt omnämnas isammanhanget. Den har sin mangård på ena sidan bäcken och ladugården på den andra,mittemot varandra. Mangården, från 1878 ligger på en holme i bäcken. Väster härom ärbäcken uppdämd för den kvarn som finns inrymd i den östra flygelbyggnaden. Åbrinkarna ärstensatta längs en cirka 100 meter lång sträcka från gården och strax öster om gården leder enstenvalvbro bygatan över ån. Holmens ekonomibyggnader är från 1830. Till ladugården hörett magasin som ligger vid byvägen. Mitt emot denna, på andra sidan ån, står en annanekonomibyggnad. Husets dörrar vetter mot bäcken, och över den leder träbroar fram tillportarna. Där byvägen korsar Råsvägen finns en liten bysamling med bl.a. affär och mejerioch en byggnad som inhyst landets andra andelsmejeri (1886-1925), senare smedja. Även f.d.lanthandel och ett missionshus från 1933 är bevarade. Fornlämningar, bl.a. stenåldersboplatsvid Holmen.”Värdelista: Kulturlandskapet – fornlämningar, Råsbäcken med kvarndamm, stenmurar,vägträd, allé, hagmarker, öppet odlingslandskap, vägar, broar Bebyggelsen – bymiljö frånlaga skiftet, bygdecentrum med skola, mejeri, kvarn och handelsbod, olika gårdsplanideal,välbevarade byggnader, torp och backstugor.” /Kulturmiljöprogram Kalmar kommun)Egen kommentar: Verkar vara intressant som exempel på tät bebyggelse kring å. 1940-taletskarta vid Nygård, ser ut som parkanläggning vars gångar bland annat slingrat sig över bäcken.Halltorp nr 44 (i söder). Ligger delvis inom avrinningsområdet (skogsbygdsby, bebyggelseoch kulturlandskap), saknar vattenanknytning. (Kulturmiljöprogram Kalmar kommun)Längst i sydöst: Liten del av Vassmolösa nr 42 inom avrinningsområdet: kulturmiljön därNybroåsen möter Ljungbyåsen ligger Vassmolösa gamla gästgiveri- och tingsplats.Kulturmiljön har ingen tydlig vattenanknytning. ”Värdelista: Kulturlandskapet –fornlämningar, vägkors med gammal vägsträcka, gästgiveriplan, storgårdslandskap, storalövträd, öppet odlingslandskap, hagmarker. Bebyggelsen - häradscentrum med tingshus,gästgiveri, häradshövdinggård, länsmansgård, smedja (f d kokhus).” (KulturmiljöprogramKalmar kommun)Gunnaboån: 24 Maltebo. Maltebo gård är belägen strax nordost om Kristvallabrunnssamhälle. Väster om gården flyter Gunnaboån fram och bildar på ägorna Maltebo damm somär den största vattensamlingen i Kristvalla socken. Maltebo har varit säteri. Huvudbyggnaduppförd omkring 1865, två flyglar och till gården hör även arbetarbostäder och tre torp påutmarkerna, samt kvarn och kraftverk. Kvarnen är från 1800-talets mitt och nuvarandekvarnbyggnad uppförd kring 1920. Den har turbin och generator samt tillgång till stor damm

41 (80)som för några år sedan försågs med nya luckor. Kvarnen ej i bruk. Kraftverket försåg fram till1941 Kristvallabrunns samhälle med elkraft (Kulturminnesvårdsprogram Nybro kommun s169 f).13 Norra och Södra GunnaboSödra Gunnabo: kulturmiljö kring Gunnaboån. En mindre å har dämts upp och bildar endamm framför gården. På vägens östra sida ligger bl.a. kvarnställe och kvarnbostad.Mjölnarbostaden uppfördes av kvarnbyggmästaren Jonas Nilsson, även kallad ”Snälla-Jödden”. Kvarnanläggningen var i bruk in på 1960-talet och har en intilliggande såg. Bådadrev förr tillsammans med en benstamp med vattenhjulskraft. Vid uppförandet av en nylandsvägsbro över Gunnaboån, vilken ersatte en äldre stenbro, förändrades geografin kringdensamma. På platsen har tidigare funnits både smedja och garveri. Även bränneri och mejerihar funnits på Gunnabo gård i äldre tider. Odlingslandskap med bl.a. många grova, fridlystaekar. ”Tidigt hade gården en anlagd park och en nära gården liggande hög skogsås har försettsmed gångar och viloplatser. (..) Mangårdsbyggnaden är uppförd i trä på 1700-talet ochnumera reveterad. Till huvudbyggnaden hör två flyglar och flera andra byggnader.” ManneHofrén har 1935 gjort en situationsplan över gården och dess bebyggelse, vilken finns med ikulturminnesvårdsprogrammet. (Kulturminnesvårdsprogram Nybro kommun s 132 ff)Egen kommentar: Iakttagelser 2009: Södra Gunnabo är en mycket fin helhetsmiljö med enstor mängd byggnader bevarade, som belyser det tidigare månghussystemet.Vattenkvarn och såg är väl bevarade, även interiört med utrustning bevarad och i princip ikörbart skick enligt förra fastighetsägaren. Mjölnarbostad, stall/ladugård är åtminstoneexteriört välbevarade. Rester av den forna parkanläggningen kan fortfarande upplevas ilandskapet. Bostadshuset som finns avfotograferat på sid 158 i kulturminnesvårdsprogrammetär numera rivet. Tvätt- och bagarstugan ligger vid litet vattendrag och var 2009 välbevarad,även interiört med inmurat kokkärl, bakugn etc. En lucka i golvet ned mot vattnet/lilladammen finns, vilken bland annat har använts för kylning av mjölk. Uppströms kvarn- ochsåg finns ytterligare en damm och bevarad byggnad som enligt en uppgift (Jan Mikaelsson,Högskolan i Kalmar) ska ha inrymt benstamp. På 1940-talets karta benämns den elverk.Nedströms byggnaden är åns kanter stensatta. Fotografier finns på Länsstyrelsen iKalmar/Coco Dedering.Norra Gunnabo (kulturmiljö belägen norr om södra Gunnabo men inte invid Gunnaboånutan ett annat litet biflöde/bäck): Norra Gunnabo (Gunnabo 1:1) eller Kristvalla prästgård ärnaturskönt belägen ett par kilometer V om Kristvalla kyrka (Gunnabo är det tidigare namnetför Kristvalla). Prästgården är en av de äldsta byggnaderna i trakten, undervåningen uppfördesredan 1680 men det nuvarande utseendet fick huvudbyggnaden omkring 1717 då den försågsmed två våningar. Två flyglar. Strax intill huvudbyggnaden finns en bevarad skvaltkvarn somhör till gården. Byggnaderna förvaltas idag av Madesjö hembygdsförening.(Kulturminnesvårdsprogram Nybro kommun)Egen kommentar: Skvaltkvarnen ska enligt uppgift vara helt bevarad/restaurerad och i körbartskick. Bland annat mals här mjöl i samband med midsommarfirandet. Se även 2.3.4 Övrigt.Västrakullabäcken: 17 Iåsavägen Iåsen i Madesjö är en biås till Nybroåsen, som tas med idenna rapport mot bakgrund av sin relation till Flerohopps järnbruk (se mer nedan). Uppe på

44 (80)Egen kommentar: ”Dokumentation i Glasbruksbygd”/Hälleberga hembygdsförening har sattinformationstavlor och gjort en vandringsled som utgår från Barkeström. Man har även på ettlitet parti av bäcken rekonstruerat en virkesinklädd flottningsränna (längsgående slanor, så atttimret inte skulle bröta sig). På en av informationstavlorna är de olika hålldammarnamarkerade. Enligt Daniel Tedenlind/Länsstyrelsen Kalmar finns nedströms sjöarna(”Fjordarna”???) partier av bäckarna med stensatta rännor, även rester efter brokonstruktionersom flottarna använde. Vattendragen bör inventeras med avseende på lämningarna efterflottning. Artiklar om flottningen i de båda flottbäckarna finns i Hällebergaboken 1974 ochHällebergaboken 2000.En av informationstavlorna och rekonstruerad flottränna vid Flottbäckarna uppströmsBarkeström. Foton: Coco Dedering14 Hälleberga - Högelycke – NorrbäckKulturmiljön i Hälleberga ligger vid Kyrka belägen på höjd som tidigare ”säkert varitomgärdad av mera vatten”. Redan 1395 omtalas ”Svälta kvarn”, vilket kan betyda den ödeeller döda kvarnen, eller kyrkan vid begravningsplatsen. Kvarnen är troligen kvarnennedanför kyrkan. Hälleberga blev egen socken mellan 1334-1395. Smedja fanns redan 1502och långt tidigare påbörjades primitiv järnframställning i dessa trakter. Kyrka, kyrkstallar,församlingshem (f.d. skola) och gammal arrendatorsbostad (nu hembygdsmuseum), prästgård.Välhållen kvarn och såg med tillhörande dammanläggning. (KulturminnesvårdsprogramNybro kommun s136 ff)12 Gullskruvs säteri - Kulturmiljö belägen inte långt från Gullaskruvssjön, men som i övrigtverkar sakna vattenanknytning. (Kulturminnesvårdsprogram Nybro kommun)Nr 2 Applaryd (ej vid vatten?. I norr)Bymiljö/odlingslandskap där särskilt följande är av intresse i sammanhanget(vattenanknytning): ”I utmarken finns flera torp, slagghögar, lerbottnar, en tjärdal, en såg.””Då gårdarna är belägna inom upptagningsområdet för Orrefors järn- och senare glasbruk varen av de huvudsakliga uppgifterna för bönderna här att köra koltransporter till bruket vilketvar ett vanligt uppdrag i byn främst på 1700- och 1800-talen.” (KulturminnesvårdsprogramNybro kommun s 103 f)

45 (80)Nr 5 Brändebo – bymiljö/odlingslandskap, ej direkt vattenanknutet(Kulturminnesvårdsprogram Nybro kommun s 109).Smedstorpsån: 28 Pukebergs glasbrukGlasbruksmiljö vid Smedstorpsån, bruket anlades 1871. I kulturminnesvårdsprogrammet finnsen situationsplan med bevarade byggnader, bl.a. stall, fru Böhlmarks villa, 1946 kontor,degelkammare, senare bostadshus, äldsta sliperiet, tvätthus, kraftcentral, arbetarbostäder, ochså vidare. Brukets historia beskrivs även kortfattat (Kulturminnesvårdsprogram Nybrokommun s 183 ff). Egen kommentar: finns tvätthuset vid ån kvar? Ej med i Pukeberg – enliten guideAng. Pukeberg, se även tidigare ang. riksintressen, byggnadsminnen och industriminnen.Smedstorpsån/Bolanders bäck: 29 Qvarnaslät – Thebacken – JoelskogenKulturmiljö i Nybro som genomflyts av Bolandes bäck och Linneasjön. Qvarnaslät har beläggfrån 1533 och namnet antyder att man här anlagt en kvarn. Gården Qvarnaslät. Kvarn och sågvid Linneasjöns utlopp, som var i bruk till mitten av 1940-talet. Beskrivningen tar inte fastapå den fysiska kulturmiljön i särskilt stor utsträckning, men det finns bilder på Qvarnaslätshembygdsgård, Skol-Karins stuga, Qvarnasläts kvarn och en loftbod, dessutom ”I gårdensomgivningar finns natursköna platser som Thebacken med dansbana, en utflyktsplatstillkommen under brunnsepoken.” (Kulturminnesvårdsprogram Nybro kommun s 189 ff)Egen kommentar: Qvarnasläts kvarnbyggnad finns inte längre kvar, däremot finns den f.d.mjölnarbostaden på andra sidan ån bevarad, om än förändrad/ombyggd (Muntligt meddelandeKerstin Ainouz nov. 2011).Bolanders bäck genomflyter Nybro och utgör ett värdefullt inslag i parkmiljön.Foto: Coco Dedering

46 (80)22 Madesjö kyrkby – Riddaretorp. Kyrka och sockencentrum, mindre bäckar/vattendragfinns inom området men annars ingen tydlig vattenanknytning (KulturminnesvårdsprogramNybro kommun).16 Lilla Idehult. Gårdsmiljö strax norr om Madesjö utan vattenanknytning(Kulturminnesvårdsprogram Nybro kommun).23 Västra Madesjö. Bymiljö med välbevarade byggnader, odlingslandskap, ingen tydligvattenanknytning (Kulturminnesvårdsprogram Nybro kommun).4 Brånahult. Gårds-/bymiljö, bl.a. f.d. gästgiveri, belägen vid en bäck men annars saknastydlig vattenanknytning (Kulturminnesvårdsprogram Nybro kommun).Inom Kronobergs länI det regionala kulturminnesvårdsprogrammet för Kronobergs län finns en utpekadkulturmiljö, Muggehult (nr 3 inom Lessebo kommun)– odlingslandskap, bebyggelse, vägnätm.m. det vill säga ej vattenanknutet.I Uppvidinge kommuns kulturmiljöprogram finns Gillbonderyd (inom Älghults socken) varskulturmiljö delvis ingår i avrinningsområdet (se s 123 f). Värdena är i första hand knutna tillbebyggelse och odlingslandskap. I beskrivningen poängteras utmarkernas betydelse för detsmåskaliga jordbruket, många torp och backstugor, Gillborydsjön och att mossodlingar tagitsupp på flera ställen.2.3.7 Bykhus, badhus, lämningar efter fiske, brunnsorterna m.m.Referensinventering 2009Som tidigare har nämnts gjordes 2009 en kulturhistorisk inventering av delar av Ljungbyånsträckan Krankelösa – Fredriksström. Under ”egna kommentarer” ovan har jag iblandkompletterat med uppgifter från den inventeringen. Nedan fler exempel på kulturhistorisktintressanta lämningar, objekt och miljöer:BadhusPå en holme i dammen i Källstorp, finns ett f.d. badhus med brun liggande panel och vita ochblåa snickerier, uppfört vid sekelskiftet 1900. Finns fler badhus vid vatten inomavrinningsområdet?Lämningar efter karpdammar m.m.Vid Fredriksström och Hålldammen utanför Trekanten finns ett system med numeraövergivna karpdammar. Enligt Peter Johansson, uppvuxen på gården, odlades karp ochguldfisk till bl.a. Kalmar stadspark. Dammarna syns idag som bassänger med kraftiga jordochstenvallar och lär vara 8-9 st. till antalet. Fanns tappningshål i dammarna. Var troligen ibruk redan för 100 år sedan eller mer. På 1940-talets karta syns flera av de ganska tydligt.

47 (80)Lite nedströms vid före detta gjuteribyggnaden och ån finns en grävd damm som enligtfastighetsägaren är lämningar efter två forelldammar anlagda för 40-50 år sedan av enfiskekonsulent. Denne ordnade även en fisketävling här och i samband med det uppfördes enliten enkel byggnad där man grillade m.m. vid dammen. Byggnaden är nu förfallen.BykhusI samband med referensinventeringen 2009 noterades flera bevarade brygg-/bykhus invidLjungbyån. Kännetecknande är att husen inte enbart varit bykhus utan ofta kombinerats medandra verksamheter. De har varit en del i gårdarnas byggnadsbestånd. Ett mycket fint exempelär brygg- och bykhuset i Stora Binga, som redan omnämnts. Vid Strömsholm/Öbbestorpligger vid ån och bron en liten stuga som varit dels brygg-/bykhus, dels drängbostad.Välbevarad exteriört och interiört. Vid Harby kvarn har tvättstugan, som är timrad och harenkupigt taktegel, även inrymt hönshus och någon gris. I Källstorpsmåla vid åmötetLjungbyån och Gunnaboån, finns en fin gårdsmiljö vid dammen med bl.a. bevarad bak- ochbykstuga vid dammen.TrädgårdarUtav både Kalmar kommuns kulturmiljöprogram och referensinventeringen 2009 är dettydligt att vattendragen, dammar etc. använts som en medveten del i trädgårdar och parkertillhörande gårdarna, så väl historiskt som idag. Äldre kartor visar gångsystem, broar ochliknande som ibland idag verkar igenväxta. Vid Strömsholm där det legat flera industrier ocharbetarbostäder och där det finns många husgrunder vid ån växer fortfarande prydnads- ochnyttoväxter som ett spår av äldre trädgårdar.Vid Harby, precis väst om den gamla stenvalvbron och öst om Ljungbyåns förgrening har detbl.a. legat garveri och färgeri. Den gamla pampiga garvarbostaden är bevarad, inklusive en finträdgård som medelst stensatta kanter och terrasser sluttar mot ån. Ån är här stensatt, ochlämningar efter industribyggnaderna syns som platåer. Trappor ned i ån är bevarade.Brunnsorter och källorNybro brunn. Av den tidigare brunnsortsbebyggelsen finns idag inte mycket kvar.Kallbadhuset brann och den fina restaurangen revs. Bevarade byggnader är dels vattenkioskenoch en skogshydda (skogshyddorna kunde man bo i, en slags enkla sommarstugor).Brunnsparken är fortfarande grönområde, men förändrad. Man kan dock fortfarande se spårefter t.ex. gamla Svandammen och kajkanter, där bl.a. trampbåtar förtöjdes inför turer ut påLinneasjön (Muntligt meddelande Kerstin Ainouz, nov. 2011).Kristvalla Hälsobrunn. En hälsokälla med järnhaltigt vatten, en s.k. surbrunn, har varit kändredan på 1700-talet, men omnämndes 1811 i en skrivelse till bönderna i trakten angåendegrusning av vägen mellan nuvarande Kristvallabrunn och Trekanten ”för att den skulle blibekvämare att färdas på för brunnsgästerna”. År 1859 köptes hälsobrunnen med tillhörandepark av en bonde från Ramneryd, Lorentz Petersson, som anlade brunnsallé, gångar ochplanteringar i parken, samt badhus, badhotell och byggnad med sällskapssalonger. Fem

48 (80)badrum fanns på 1860-talet. 1872 tillbyggdes 4 badrum jämte ”douche med blandningskran,ångskåp och bassin” (http://www.nybrowiki.se/Kristvalla_H%C3%A4lsobrunn).Kristvallabrunn är beläget cirka 1 mil nordöst om Nybro och har utvecklats på byn RössboSlätas ägor. Ortens namn var från början Hälsobrunnen, men bytte namn till Kristvallabrunnvid mitten av 1900-talet, efter kuranstalten som är upprinnelse till samhället. Av den gamlabrunnsepoken kan man bara ana rester i form av en park där en högrest allé leder fram tillhälsokällan, skyddad av en åttakantig byggnad (Vattenkiosken). ”Christwalla Surbrunn” hadesin blomstringstid under 1860-1870-talen men blev sedan utkonkurrerad av Nybro Brunn ochKuranstalt efter järnvägens tillkomst 1874 (Översiktsplan Nybro kommun 2007).Ett exempel på en källa med tradition inom avrinningsområdet är S:t Sigfrids källa, belägen2 km. söder S:t Sigfrids kyrka. Enligt hembygdsföreningens hemsida: ”På 1000-taletvandrade Sankt Sigfrid enligt folksägnen från Loverslund längs Hagbyån, förbi Arby ochvidare den gamla åsvägen mot nordost förbi Mortorp med Växjö som mål. I Källebäcksmåla inorra kanten av Mortorp socken på gränsen till S:t Sigfrids församling finns en levandemuntlig tradition att källan, som bryter fram på åsens nordsluttning, är densamma vari SanktSigfrid döpte en liten skara av vårt folk.” (http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=21748)2.3.8 Dammar och kulturmiljöerKartbilaga 5-7Kartbilaga8_Dammar_Vandringshinder_LjungbyånsAro och Bilaga 1 vandringshinderoch kulturmiljöunderlag.I många av de tidigare uppräknade kulturmiljöerna är dammarna av central betydelse förförståelse av kulturmiljön. Ofta är vattenkraftnyttjandet ursprunget/förklaringen tillkulturmiljöns karaktär och placering. Till exempel garverierna behövde inte vattenkraft,däremot nära tillgång till vatten, varför de ofta placerades vid sjöar och vattendrag. Någrasärskilda kulturhistoriska inventeringar eller bedömningar av dammanläggningar har varkengjorts i Kronobergs eller Kalmar län. Några dammanläggningar har dock registrerats i FMISoch några är omnämnda i ”svepande ordalag” i utpekade kulturmiljöer i de kommunalakulturmiljöprogrammen (jämför ovan).Bilaga 1 visar vid vilka vandringshinder det i dagsläget finns information om kulturhistoriskavärden i kulturmiljövårdens kunskapsunderlag. Inom Kronobergs län har ingavandringshinder registrerats, inga vattendrag har här heller biotopkarterats.Se vidare 3.3.

49 (80)2.3.9 Dikningsföretag och historiska våtmarkerKartbilaga9.1_Dikningsföretag_ÄldreVåtmarker_Rensningsgrad_LjungbyånsAroKartbilaga9.2_DikningsföretagNamn_LjungbyånsAroKartan visar var diknings-/markavvattningsföretag genomförts, utifrån det digitala underlagsom länsstyrelserna har. Kartan ger inte en fullständig bild. Alla dikningsföretag har intedigitaliserats. Vilken typ av dikningsföretag det handlar om och när de utfördes har inteanalyserats.Kartbilden visar var i avrinningsområdet rensningar och rätningar sannolikt kan hänföras tilljust dikningsverksamhet (där de överlappar). Om kartbilden kompletteras med samtligautförda företag blir den ännu mer användbar för framtida kunskapsuppbyggnad och somplaneringsunderlag kulturmiljö vs vattenförvaltning.Kartan redovisar även våtmarker, digitaliserade utifrån Generalstabskartan. Uppgifter om varde historiska våtmarkerna har legat är av betydelse vid anläggande av nya våtmarker och somplaneringsunderlag.2.3.10 OdlingslandskapKartbilaga10_VärdefullaOdlingslandskap_LjungbyånsAroKartbilagan redovisar värdefulla odlingslandskap enligt de regionala bevarandeprogram förodlingslandskap som togs fram i mitten av 1990-talet, riksintressen samt den nationellabevarandeplanen för odlingslandskapet. Kartan visar även områden i den nationellabevarandeplanen för odlingslandskapet, varav det finns två inom avrinningsområdet,Muggehult i Kronobergs län och Gangsmad i Kalmar län. Det har inte funnits tid att gåigenom dessa underlag.Sammantaget kan dock nämnas att många miljöer i det regionala bevarandeprogrammensammanfaller med miljöer som är riksintressen eller uppmärksammade i kommunalakulturmiljöprogram. Flera miljöer ligger vid vattendrag och sjöar. Öppna odlingslandskapmed välhållen bebyggelse och hävdade ängs- och betesmarker är av stor betydelse förupplevelsen av vattendragens kulturlandskap.I bevarandeprogrammet för odlingslandskapet i Kalmar län är områdena är klassade 1-3:1= högsta bevarandevärde2 = mycket högt bevarandevärde3 = högt bevarandevärdeGangsmad är ett exempel på ett område med högsta bevarandevärde, med såväl högakulturhistoriska som biologiska värden. Här finns bl.a. fina hagmarker och fuktiga ängar vidån, som fortfarande hävdas.Vad gäller uppgifter om bevarade ängslador, så förekommer de i avrinningsområdets övredelar. Flera av dem verkar ligga vid vattendrag.

50 (80)2.4 Särskilda ansvarsmiljöer och sällsynta/unika limniskakulturmiljöer – Ljungbyåns avrinningsområdeMed hänvisning till rapporten ”Förstudie. Kulturmiljö och vattenförvaltning –planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt” (Dedering 2011, LänsstyrelsenKalmar län), kap 5.3.Bland de särskilda ansvarsmiljöer som listats för kulturmiljövården ur ettvattendistriktsperspektiv och som berör Ljungbyåns avrinningsområde är:• Småländska Glasriket – glasbruksmiljöer vid vattendrag; Orrefors m.fl.• Välbevarade sockencentrum; bl.a. Hossmo kyrkby.• Blästbruk/medeltida järnframställning - kärnområde i sydöstra Sverige, mångablästbrukslämningar är registrerade.Vad gäller unika/sällsynta limniska miljöer (jämför rapporten ”Förstudie. Kulturmiljö ochvattenförvaltning – planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt” (Dedering 2011,Länsstyrelsen Kalmar län), kap 5.3.) finns inom avrinningsområde:• Bevarade skvaltkvarnar; Norra Gunnabo, Kristvalla socken, Nybro kommun samtuppgift i Fornminnesregistret Kristvallla socken Raä nr 58 i närheten av Gunnabo.• Kvarn med bevarat/rekonstruerat vattenhjul; Norra Gunnabo, jämför ovan.• Bykhus vid sjöar och vattendrag: byk- och bagarstuga i Södra Gunnabo, tvättstuga iOrrefors vid ån, tvätthus vid ån i Pukeberg (enligt kommunenskulturminnesvårdsprogram, finns det kvar?), Bingas brygg- och bykhus (mycketvälbevarat), Öbbestorp, Harby och Källstorpsmåla.• Lämningar efter äldre fiskodlingar typ karpdammar: Fredriksströms bruk, där det finnslämningar efter ett tiotal karpdammar, samt senare anlagda forelldammar längrenedströms.• Lämningar efter flottning: Orranäsasjön, Barkeström och Flottbäckarna, däråtminstone några hålldammar har registrerats i fornminnesregistret men fler lämningarfinns.

51 (80)3 KUNSKAPSUPPBYGGNAD VATTENFÖRVALTNING– KULTURMILJÖ3.1 Geografisk prioritering av kunskapsuppbyggnad vis a visvattenförvaltningens åtgärder, biologisk återställning m.m.Övergripande prioritering av kunskapsuppbyggnad i förhållande till vattenförvaltning:• Vapenbäcksån från Orranäsasjön och Ljungbyån till ung. Gangsmad, där vattendragethar otillfredsställande ekologisk status, se kartbilaga 3A.• Vapenbäcksån, Ljungbyåns mellersta delar samt övre delen av Gunnaboån, därmiljöproblem kontinuitet finns (otillfredsställande respektive dålig status avseendekontinuitet), se kartbilaga 3B.• avrinningsområdets nedre delar, från Harby kvarn till Flerohopp, en sträcka som ärprioriterad i Kalmar läns regionala plan för biologisk återställning i kalkade vatten (ett40-tal vandringshinder ingår).• Vapenbäcksån och Ljungbyån t.o.m. ung. Gangsmad, där vattendraget harotillfredsställande/dålig kemisk status, se kartbilaga 3C.3.2 Morfologi: rensade, rätade, kanaliserade vattendragGenerellt för södra Sverige så har vattendrag rensats, rätats, kanaliserats och reglerats för fleraändamål: flottning (eller andra transporter), dikningsföretag/markavvattning, kraftutvinningoch processvattenuttag. Dessa spår/kulturmiljöer har som regel inte uppmärksammats ikulturmiljövårdens kunskapsunderlag. Att försöka stadsfästa tid (när de gjorts) och kontext(ursprung och funktion) för olika typer av rensningar, rätningar och liknande regleringar ärdärför av stor betydelse inför framtida åtgärder. I genomgångna underlag finns bara uppgifterom flottning uppströms Orrefors (flottbäckarna m.m.), men flottning kan ha bedrivits på flerställen. Det finns även uppgifter om Ljungbyåns betydelse ”som tidig transportled”. Kanrensningar ha gjorts i samband med detta? Vad gäller dikningsföretag finns redan en visskunskap, men även här skulle det behövas mer studier. Ur ett historiskt perspektiv harvattenkraftsnyttjandet varit intensivt i avrinningsområdet, en del rensningar, rätningar etc. hartroligen samband med detta. Man rensade både upp- och nedströms kraftverk för att minskafriktionsförlusten.Förslag prioritering kunskapsuppbyggnad:• Klargöra om, var, när och hur det eventuellt har flottats inom avrinningsområdet ochom det finns lämningar i form av rensningar, hålldammar och andraflottningsanläggningar inom avrinningsområdet. Gäller hela avrinningsområdet, menkanske främst biflöden och mindre vattendrag utanför den förhistoriska centralbygden.

52 (80)Gå igenom FMIS lämningstyp dammvall för att se om där finns uppgifter omflottning. Arkiv-, litteraturstudier, intervjuer. Därefter fältarbete.• Erhålla en mer fullödig bild av dikningsföretagen, var och när de utförts (genomgångav lantmäteriets arkiv och länsstyrelsernas Vattenarkiv samt litteratur) 1 . Det är avintresse för såväl naturvård och vattenförvaltning som kulturmiljövården.Att i likhet med Blekinge läns dokumentation av vattendrag (Jämför Torebrink 2010)fältinventera och därigenom kunna framhålla representativa eller unika exempel pådikningslandskap/dikningsrensning/-reglering av olika karaktär och från skilda tiderinom avrinningsområdet.• Om möjligt klargöra rensningarnas kontext och kulturhistoriska betydelse i devattendrag där landskapet kring åarna inte ter sig så präglat av jordbruk, till exempeldelar av Vapenbäcksån, Ljungbyån och St Sigfridsån – kan dessa ha samband medkraftutvinning eller flottning/transporter?• De nedersta delarna av Ljungbyån, som biotopkarterades senare (2008) är inte likarensade, rätade etc som de övre delarna. Vad beror detta på? Avspeglar det verkligaförhållanden eller kan olika bedömningar om rensningsgrad ha gjorts av olikainventerare?3.3 Kontinuitet: Vandringshinder och kulturmiljöerNästan 80 vandringshinder har identifierats i samband med biotopkarteringen inomavrinningsområdet. Det är förhållandevis många och speglar också Ljungbyån och dessbiflödens betydelse som kraftkälla, inte minst för kvarnar, sågar, järn- och glasbruk.Vandringshindren har gåtts igenom med avseende på var kulturmiljövården har kunskap omplatserna, och i vilka underlag den kunskapen presenteras. Vandringshindren har kollatsgentemot följande underlag: fornminnesregistret, industriarvsdatabasen, kommunalakulturmiljöprogram och riksintressen. Resultatet av genomgången presenteras i Bilaga 1. Förungefär 1/3 av vandringshindren och dess närområde saknas helt uppgifter ikulturmiljövårdens kunskapsunderlag. Flera av dessa hinder utgörs av vägtrummor och ärsannolikt av ringa intresse ur kulturmiljösynpunkt.Exempel på miljöer där kulturmiljövården redan idag, utifrån studerade underlag, kankonstateras ha höga/mycket höga värden som kan hamna i konflikt med biologiskåterställning (åtgärdande av vandringshinder) och där det kan behövas en hög grad avanpassning till kulturmiljön är:• Hälleberga vattenkvarn, som verkar ha medeltida belägg• Orrefors glas- och järnbruk (riksintresse för kulturmiljövården, byggnadsminne m.m.),inklusive Hålldammen1 En del kartakter i länsstyrelsens Vattenarkiv är scannade (plan- och/eller profilkartor); gäller framför alltÖland, Kalmar, Torsås, Mönsterås och delar av Nybro och Västerviks kommuner.

53 (80)• Södra Gunnabo kvarn- och sågmiljö (mycket välbevarad gårds-, kvarn- och sågmiljö)• Skvaltkvarnen Siggemåla Gunnaboån (övre), Fornminnesregistret Kristvalla sockenRaä nr 58, om den fortfarande är bevarad. Det är mycket ovanligt med bevaradeskvaltkvarnar på ursprunglig plats varför kvarnmiljön får tillskrivas ett mycket högtkulturhistoriskt värde• Hultgrens mekaniska verkstad, vattenkvarn, såg• Fredriksströms bruk, åtminstone vandringshindren 495-497 som ingår i enkulturhistoriskt känslig kulturmiljö• Krankelösa kvarn, kraftstation m.m., som även är riksintresse för kulturmiljövården• Harby kvarn, en mycket välbevarad kvarnmiljö.Exempel på miljöer där kulturmiljövården helt saknar kunskap utifrån studerade underlag:• Flemingelands kapell, där det enligt biotopkarteringen ska finnas en kvarn• Dammar vid Smedsfors, Bråtemåla, Flygsfors (Ljungbyån)• Damm vid Gullaskruv (Vapenbäcksån)Bilaga 1 visar även att prövning enligt Kulturminneslagens (KML) 2 kapitel kan bli aktuell iflera fall. Få fornlämningslokaler med dammar är idag klassificerade som fast fornlämningmen Länsstyrelsen gör individuella bedömningar, från fall till fall. Status fast fornlämning börexempelvis övervägas för lämningar vid de gamla järnbruksmiljöerna. Enligt antikvariskpraxis ska även kvarnar med belägg från 1600-tal eller äldre utgöra fast fornlämning. I FMISsaknas som regel sådana uppgifter för de kvarnar som registrerats inom avrinningsområdet.Som framgår av bilaga 1 kan åtgärder vid vandringshinder även komma att beröra andra typerav fornlämningslokaler som förhistoriska boplatser och lokaler med slaggvarp (vilka utgörfasta fornlämningar).Rent allmänt kan sägas att själva dammkonstruktionerna endast beskrivs i enstaka fall eller isvepande ordalag och sällan finns anteckningar om deras kulturhistoriska värde ikulturmiljövårdens underlag. I många av kulturmiljöerna är dammarna av central betydelseför förståelse av kulturmiljön. Ofta är vattenkraftnyttjandet ursprunget/förklaringen tillkulturmiljöns karaktär och placering. Vid framtida kunskapsuppbyggnad är det viktigt attframhålla att dammarna behöver bedömas både som enskilda anläggningar och iförhållande till sin kontext (kulturmiljö). Både tidigare erfarenheter och genomgången avvandringshindren i Ljungbyåns avrinningsområde visar att kulturmiljövårdens underlagbrister i detta avseende. Ofta bara (viss) kunskap om ett objekt, t.ex. ett industriminne, eller enenstaka lämning. Det gäller exempelvis Industriarvsdatabasen, som inte är baserad på enfältinventering och som ”bara” fokuserar på själva industrilokalerna. Det skulle behövas flerkulturhistoriska bedömningar av sammanhållna helhetsmiljöer. Det gäller inte minstkvarnmiljöerna. Enligt underlagen finns det förhållandevis många uppgifter om bevaradekvarnar inom avrinningsområdet. För värderingen av dessa är det önskvärt med merinformation; hur ser damm och rännor ut? Finns bevarade mjölnarbostäder eller annankringbebyggelse? I vilken utsträckning finns maskinell utrustning kvar? Etc.Vad gäller det arbete som utförts inom Industriarvsprojektet i Kalmar län(industriarvsdatabasen och de kommunvisa industriarvsrapporterna) ska nämnas att justelektriska vattenkraftverk och vattenkvarnar/-sågar är bristfälligt redovisade och att det

54 (80)saknas en regional överblick för dessa vattenanknutna industrimiljöer. Eftersom denna typ avkulturmiljöer ofta berörs av åtgärder inom fiske-, biotop- och vattenvård är det angeläget attprioritera kunskapsuppbyggnaden för just elektriska vattenkraftverk, vattenkvarnar ochvattensågar. Vid inventering av sådana miljöer är det betydelsefullt att även kulturhistorisktbedöma dammanläggningarna. Det är även viktigt att dokumentera andra lämningar ochannan bebyggelse så att en värdering av kulturmiljön som helhet kan göras.I kunskapsunderlagen är det ont om uppgifter om ”ursprungliga” elektriska vattenkraftverk,det vill säga kraftverk som från början uppförts för just detta ändamål. Ett undantag verkarutgöras av Kölby, Maltebo och kraftstationerna i Orrefors, de två senare har dock fåttförändrad användning. En av ”kvarnarna” i Krankelösa är egentligen också byggd för justelproduktion (?). I Flerohopp finns ett ganska nybyggt litet minikraftverk. Mindre kraftverkhar liksom på andra ställen ofta inrymts i/vid gamla kvarnar, t.ex. i de välbevarade kvarnarnaHarby kvarn och i Flerohopp genom turbindrift.Enligt Vattenmyndighetens underlag till åtgärdsprogram för Ljungbyåns avrinningsområdegörs vattenkraftuttag vid Flerohopp och Kölby kraftverk. Detta är dock inte fullständigauppgifter. Det skulle vara intressant att få en helhetsbild av var vattenkrafts-el produceras idagoch i vilken utsträckning detta sker i kulturhistoriskt intressanta anläggningar, såväl”ursprungliga” kraftstationer som i gamla kvarnar och liknande.Sammanfattningsvis:• Redan utifrån befintliga underlag framgår att åtgärder vid vandringshinder i flera fallbehöver anpassas till kulturhistoriskt känsliga miljöer och att prövning enligt KML 2kap. kan bli aktuell (se exempel på lokaler ovan).• Kunskapsuppbyggnaden avseende kulturmiljön vid vandringshinder behöver omfattahelhetsmiljöer och innehålla en kulturhistorisk värdering.• Särskilt för kvarn-, såg- och kraftverksmiljöer behövs en bättre regional helhetsbild förprioritering av bevarandeåtgärder (gäller även avrinningsområdet).• I vilken utsträckning nyttjas vattenkraft idag inom avrinningsområdet och sker detta ikulturhistoriskt värdefulla anläggningar/kulturmiljöer?• För geografisk prioritering av kunskapsuppbyggnad, se 3.1.3.4 Skuggande kantzoner: värdefulla odlingslandskap, mader,fornlämningarKunskapen om värdefulla odlingslandskap, ängs- och betesmarker får anses varaförhållandevis god, men dessa underlag har inte gåtts igenom inom ramen förkunskapssammanställningen.I delar av avrinningsområdet finns det ett förhållandevis öppet jordbrukslandskap, där det kanfinnas behov att anlägga mer beskuggande kantzoner vid vattendragen. Huruvida det kaninnebära en konflikt med kulturmiljövärden behöver utredas från fall till fall. Det kan på vissaplatser (kulturmiljöer) finnas ett värde i att bibehålla fria siktlinjer i landskapet, en visuell

55 (80)kontakt mellan vattendrag och omgivande kulturlandskap. Detta gäller inte minst miljöer somhistoriskt sett präglats av öppenhet.Det skulle vara värdefullt att fastställa huruvida mader-/sankängar fortfarande hävdas idag;både för kulturmiljö- och naturvården. Här bör träd- och buskridåer undvikas.I Ljungbyåns avrinningsområde finns flera fornlämningsmiljöer med ursprung i vattenkraften.Här kan anlagda kantzoner med träd och buskar hamna i konflikt med bevarande och vård avkulturmiljöerna. Detsamma gäller förstås även andra fornlämningslokaler.3.5 Kemisk status - industriminnenProblemen med kemisk status finns i avrinningsområdets mellersta och övre delar.Saneringsåtgärder kommer troligen att beröra kulturhistoriskt känsliga miljöer, t.ex. järn- ochglasbruk, vilket kan föranleda kulturhistoriska utredningar och liknande. Det är viktigt attkulturhistoriska intresseaspekter beaktas och kulturmiljövården blir också ofta involverad imiljösaneringsprojekten vid äldre anläggningar. Inom ramen för denna kunskapsöversikt harinte behoven av ny kunskap eller vilka åtgärder som planeras närmare studerats.Vid kunskapsuppbyggnad ur miljöföroreningssynpunkt respektive kulturmiljösynpunkt kande två sakområdena ha nytta av varandras kunskapsunderlag, och kunskapsuppbyggnadkanske till och med kan samordnas till viss del. I sammanhanget kan nämnas attMiljöenheten/Länsstyrelsen i Kalmar inom ramen för arbetet med förorenade områdenplanerar att starta en inventering av kvarnar eftersom betning av säd kan ha gett föroreningarkvicksilver. Exakt vilka åtgärder som kan bli aktuella i kvarnar där betning med farliga medelhar skett är oklart. Riskklass 2, d.v.s. näst högsta klassen.3.6 Övergödning – våtmarksanläggandeMer specifika kommentarer utelämnas eftersom detta miljöproblem inte framstår somprioriterat inom avrinningsområdet. Generellt kan dock sägas att anläggande av våtmarkersällan hamnar i konflikt med kulturmiljövården utan tvärtom ofta är positivt. Fornlämningarkan dock beröras, vilket kan leda till prövning enligt Kulturminneslagen 2 kapitel.Fornlämningar från förhistorisk tid finns framför allt inom avrinningsområdets nedre delar;längre upp i vattensystemet utgör blästbrukslämningar exempel på fornlämningar som kanberöras. I kulturhistoriskt känsliga miljöer kan man dessutom anpassa utformningen av de nyavåtmarkerna till omgivande miljö/landskap.Kulturmiljövårdens historiska perspektiv kan bidra till bättre planeringsunderlag förvåtmarksanläggande; även ur näringsreduktionssynpunkt bör våtmarker helst anläggas därvåtmarker tidigare har funnits.Åtminstone på ett teoretiskt plan skulle konflikt kunna uppstå om kulturmiljövården värderarett dikningsföretag som kulturhistoriskt värdefullt och därför emotsätter sig återskapande av

56 (80)en våtmark. Idag saknar kulturmiljövården i stort sett den kunskapen. Möreslätten framhållsdock ofta som en region tidigt präglad av utdikningar och här finns flera riksintressen förkulturmiljövården. Omfattningen av nya våtmarker kan dock inte förväntas bli så omfattandeatt hela kulturlandskap omdanas (?).4 KUNSKAPSUPPBYGGNAD KULTURMILJÖUtöver det som har nämnts i kap 3 önskar kulturmiljövården bland annat mer kunskap om:• Ljungbyån som transportled?I bl.a. Kalmar kommuns kulturmiljöprogram och riksintressebeskrivningen för Hossmo-Ljungby finns uppgifter om Ljungbyåns betydelse som tidig transportled, t.ex. ”Ån harvarit farbar en lång bit in i landet”, ”Hossmo försvarskyrka och kungsgård samtfarledsspärrar i åmynningen vittnar om Ljungbyån som tidig transportled ochcentralmaktens intressen i området.” Bygger detta på fakta eller antagande? Varifrånkommer uppgiften om farledsspärrar? Har vattendragen använts för transporter av olikaslag? Utreda/inventera huruvida det finns lämningar, anläggningar och kulturmiljöerbevarade som vittnar om detta historiska nyttjande av vattendragen.• Inventera och dokumentera flottleden uppströms OrreforsDet verkar finnas förhållandevis många spår efter den flottning som bedrevs uppströmsOrrefors. Här verkar det heller inte finnas planer på biologisk återställning. Området kanvara mycket intressant att såväl inventera/dokumentera och bevara/vårda som ettreferensområde avseende bäckflottning i södra Sverige. Delar av området, vidBarkeström, är dessutom försett med fina skyltar och en vandringsled.• Trädgårdar vid vattenÅtminstone i avrinningsområdets nedre delar finns fina exempel på hur man i sinaträdgårdsanläggningar både historiskt och idag nyttjar vatten, holmar m.m. Ett skäl tilldetta är att gårds- och bybebyggelse här är belägna precis vid vattnet och många gårdar ärstorgårdar. Det skulle vara intressant att dokumentera ett antal trädgårdar, även spår efteräldre trädgårdar (gångsystem och liknande).• Förhistoriska boplatserInventering av förhistoriska boplatser, särskilt stenålderns boplatsmönster (I Emmabodaoch Hultsfreds kommuner har specialinventeringar av stenåldersboplatser genomförtsvilket medfört en helt ny kunskap om stenålderns bosättningsmönster m.m. Det voreönskvärt att kartlägga hela vattensystem på samma sätt)• FiskeUtreda/inventera fiskets historiska betydelse och eventuella lämningar (generellt). Ikunskapsunderlagen saknas i stort sett sådana uppgifter. Lämningar efter fiske kan”gömma sig” under andra lämningstyper i FMIS, varför även fornminnesregistret börstuderas ur denna aspekt.

57 (80)• BykhusUtreda/inventera huruvida det finns fler bevarade bykhus vid vatten inomavrinningsområdet.• Badhus vid vattenUtreda/inventera huruvida det finns bevarade äldre badhus/allmänna inrättningar vidvatten inom avrinningsområdet. Vad gäller kulturmiljön Trekanten så finns ikulturmiljöprogrammet ”badhus” utsatt på kartan vid Smedstorpsån, vilket skulle varaintressant att följa upp (Kulturmiljöprogram Kalmar kommun s 168).• IndustriminnenFältinventera objekt i MIFO (databas som underlag för arbetet med förorenade områden,där finns uppgifter om många äldre industrier) och industriarvsdatabasen som inte ärbeskrivna/dokumenterade i underlagen med fokus på bevarade byggnader i syfte att få enbättre kunskap om de vattenanknutna industriminnena.• KulturmiljöbedömningarGenomföra mer systematiska kulturmiljöbedömningar/dokumentation i ett antal objekt,där vattenperspektivet tidigare behandlats styvmoderligt. Exempel är Flerohopp ochFlygsfors. Det skulle även vara intressant att undersöka hur Smedstorpsån nyttjatshistoriskt i Trekantens samhälle. Har det t.ex. funnits klapphus?• Fornminnesinventera vattendragenEtt åtgärdsförslag som är generellt giltigt är att inventera fornlämningar längsvattendragen eftersom de inte tidigare har inventerats systematiskt.De lämningar som hittades i samband med referensinventeringen 2009 skulle behövaregistreras i fornminnesregistret.

58 (80)5 REFERENSERNationella/länsövergripande referenserAhlbäck, A; Albertsson, R. 2006. Flottning och flottleder i södra Sverige.Brunnström, L; Spade, B. 1995. Elektriska vattenkraftverk: kulturhistoriskt värdefullaanläggningar 1891-1950. Stockholm Riksantikvarieämbetet.Dedering, C. 2011. Förstudie. Kulturmiljö och vattenförvaltning – planeringsunderlag förSödra Östersjöns vattendistrikt. Vattenmyndigheten Södra Östersjönsvattendistrikt/Länsstyrelsen Kalmar län, i samverkan med berörda länsstyrelser.SOU 1996:155. Omtankar om vattendrag: ett nytt angreppsätt.Slutbetänkande av Vattendragsutredningen. Stockholm.Vattenmyndigheten Södra Östersjöns vattendistrikt. 2009. Förslag till åtgärdsprogram förSödra Östersjöns vattendistrikt – underlagsmaterial, 2009. Åtgärdsprogram för Ljungbyånsavrinningsområde.Vägverket. 2005. Nationell plan för bevarandevärda broar. Publikation 2005:151.Planerings-/kunskapsunderlag Kronobergs länKrantz Karl Johan. 1981. Historia för framtiden, kulturminnesvårdsprogram för Kronobergslän Länsstyrelsen, Smålands museum, Smålandspostens boktryckeri ABÅhman, E., Persson, A. 2000. Kulturarv att vårda. Kulturmiljöplan för Uppvidinge kommun.Uppvidinge kommun, Kultur- och fritidskontoret. Davidssons tryckeri AB, Växjö.Se även kap. 2.1.Planerings-/kunskapsunderlag Kalmar länRiksintressen, naturreservat, Natura2000 m.m.Information riksintressen, naturreservat, Natura2000 m.m. finns tillgänglig via länsstyrelsenshemsida http://www.lansstyrelsen.se/kalmar.Vad gäller riksintressen för kulturmiljövård i Kalmar län: Information omriksintressena fanns tidigare tryckta i kommunvisa rapporter i länsstyrelsens meddelandeserie,

59 (80)numera finns information på länsstyrelsens hemsida http://www.lansstyrelsen.se/kalmar. Detpågår för närvarande (2011- ) en översyn av länets riksintressen.Kommunala kulturmiljöprogramJohansson, A. 1994. Kulturmiljöprogram för Kalmar kommun. Landsbygden. Kalmarkommun.Moreau, A. 1984. Kulturminnesvårdsprogram för Emmaboda kommun. Del 1. Emmabodakommun.Nilsson, H. 1988. Kulturminnesvård i Nybro kommun. Nybro kommun.Kommunvisa industriarvsrapporterLamke, Lotta. 2007. Nybro kommuns industriarv. Utgiven av Kalmar läns museum.Lamke, Lotta. 2008. Emmaboda kommuns industriarv. Utgiven av Kalmar läns museum.Lamke, Lotta; Johansisson, Susann. 2009. Kalmar kommuns industriarv. Utgiven av Kalmarläns museum.Bevarandeprogram för odlingslandskapetLänsstyrelsen Kalmar län. Odlingslandskapet i Kalmar län – bevarandeprogram. Kalmarkommun. Länsstyrelsen Kalmar län. Meddelande 1995:11.Länsstyrelsen Kalmar län. Odlingslandskapet i Kalmar län – bevarandeprogram. Nybrokommun. Länsstyrelsen Kalmar län. Meddelande 1995:12.Kategoriinventeringar och liknandeAlmqvist, A & Lindegård, P 1999. Vägen som kulturarv – värdefulla vägar och vägmiljöer iKalmar län. Länsstyrelsen Kalmar län.Inventering av ängslador/madhus 1994-1995 (pärmar). Inventeringen sammanfattas iÄngslador/madhus – Rapport från inventering 1994-1995, Länsstyrelsen Kalmar län.Meddelande 1995:15, Författare Susann Johannisson. Länsstyrelsen Kalmar län.Industriarvsdatabas – Kalmar län. Databasen har sammanställts av Kalmar läns museum2001-2003 ch finns tillgänglig som digitalt GIS-skikt med attributdata.Persson, B. 1984. Broar i Kalmar län – broinventering 1981-1982. Utgiven av LänsstyrelsenKalmar län, Statens Vägverk, Kalmar läns museum. De inventerade objekten finns beskrivnaoch avfotograferade i pärmar på Länsstyrelsen Kalmar län.

60 (80)Broschyrer framtagna inom det s.k. KUL-projektet 2003-2005 i Glasriket:Nybro – en liten guideOrrefors – en liten guidePukeberg – en liten guideMuntliga uppgifterKerstin Ainuoz, Länsarkitekt, Länsstyrelsen Kalmar länDaniel Tedenlind, antikvarie, Länsstyrelsen Kalmar länÖvrigtDammregistret, Kalmar län. Digitalt skikt samt pärmar från damminventering 1981.Länsstyrelsen Kalmar län.Dedering, C; Joelsson, J. Kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag – hur användbara ärkunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning? Länsstyrelsen Kalmar län meddelande2010:15.Höglin, S; Lamke, L. 2008 Regional indelning och karaktärsbeskrivning av kulturlandskap iKalmar län. (rapporten är inte tryckt men finns som manus på Länsstyrelsen i Kalmar)Länsstyrelsen Kalmar. 2007. Meddelande 2007:03. Fiskevårdsplan Kalmar län.Länsstyrelsen Kalmar län. 2007. Meddelande 2007:4. Regional åtgärdsplan för biologiskåterställning i kalkade vatten i Kalmar län 2007 – 2010.Kalmar läns museum. 2006. Rapport. Hållsdammen. Inventering av forn- och kulturhistoriskalämningar i Orrefors, Hälleberga socken, Nybro kommun, Småland.Pressmeddelande Länsstyrelsen Kalmar Län, 2007-11-15 angåendebyggnadsminnesförklaring av hammarsmedjan i Orrefors.Översiktsplan för Nybro kommun.

61 (80)6 Bilaga 1 Vandringshinder - kulturmiljöunderlagObs arbetsmaterialVandringshinder (VH) enlBiotopkarteringenKulturmiljöunderlagKommentarID-nr enl Biotopkarteringen elLöpnr enl BiotopkarteringenÅnamn/belägenhetTyp av vandringshinder487, LjungbyånStora Binga488 LjungbyånKölby kvarn489 LjungbyånKrankelösaVandringshindren kar kollatsgentemot följande underlag:Riksintresse kulturmiljövård,Kommunala kulturmiljöprogram,FMIS, IndustriarvsdatabasInom kulturmiljö utpekad iKalmar kommunskulturminnesvårsdprogram nr32,33,38Inom riksintresse förkulturmiljövården Ljungby-HossmoObs inget registrerat i FMISIndustriarvsdatabas: i närhetenav VH finns flera objekt iindustriarvsdatabasenInom kulturmiljö utpekad iKalmar kommunskulturminnesvårsdprogram nr32,33,38Inom riksintresse förkulturmiljövården Ljungby-HossmoIndustriarv: id nr 1877, Kölbyvattenkvarn (uppges varabevarad)FMIS Ljungby socken raä nr 72GravfältInom kulturmiljö utpekad iKalmar kommunskulturminnesvårsdprogram nr37, bl.a. Krankelösa kvarn,bevarad. Kvarnen även med iIndustriarvsdatabasenInom riksintresse förkulturmiljövården Ljungby-HossmoObs inget registrerat i FMISOmlöp finns tror jagOmlöp har anlagts för någraår sedan, eftersom detberörde gravfältet blev det ettärende enl KML 2 kap.På platsen finns ett litetvattenkraftverkMiljön besökt i samband medreferensinventering 2009; vissfotodokumentation finns på lstDet finns planer på attåteruppta elkraftproduktion,om så är fallet kommer fiskväganläggas. Det finns enfisktrappa idag men denfungerar inte så bra490 Ljungbyån Inom riksintresse för Miljön besökt i samband med

62 (80)”Harby kvarn”Smedstorpsån/St Sigfridsån503 SmedstorpsånVid samhället TrekantenLöp nr 16039 St SigridsånKvarngärdetTyp av hinder; damm19437 St. Sigfridsån(Smedstorp-Linneasjön)GisslaboTyp av hinder: trumma16028 St. Sigfridsån(Smedstorp-Linneasjön)Karlslund/GisslaboTyp av hinder: damm15945 St. Sigfridsån(Smedstorp-Linneasjön)GisslaboTyp av hinder: trumma15943 St. Sigfridsån(Smedstorp-Linneasjön)GisslaboTyp av hinder: trumma15919 St. Sigfridsån(Smedstorp-Linneasjön)SkabroVägpassage19380 St. Sigfridsån(Smedstorp-Linneasjön)SkabroDammkulturmiljövården Ljungby-HossmoFMIS Ljungby 156:1 Kvarn: 1)Kvarnplats, som omnämns vid storskifte1774. Ännu i dag finnskvarn på platsen, nuunder ombyggnad, bestående avkvarnhus,17x15 m, i tre våningar ochnygjutna vattenledare i betongInom kulturmiljö utpekad iKalmar kommunskulturminnesvårsdprogram nr36 Trekantens stationssamhälleI närheten av VH finns bl.a.registrerade boplatser, slaggm.m. i FMISFMIS St Sigrid 64:1 Bro: 1)Stenbro, 32 m l (NÖ-SV), 4,5 m br och 2,5m h. Två spann, 4,2m l och 1,8 m h.Byggd av huggen sten med betongfogar.Pelaren mellan spannen skjuter ut i enspetsig vinkel, 3,0 m mot NV förisavbäring. Räcke av betongpelare 3,2 m lförbundna med galvaniserat räcke.Industriarvsdatabasen id nr2732 resp 2731 Överstatorpssågverk (ruin alt försvunne)resp Överstatorps vattenkvarnreferensinventering 2009; vissfotodokumentation finns på lst= mycket välbevarad kvarnoch kvarnmiljö,elkraftproduktion,kulturhistoriskt intressantbebyggelseSe även bild och artikel iBarometern 2009-11-16Står ”Riv hindret” – obshindret alltså reg i FMISEnl biotopkarteringen ”Denäldre kvarnen och sågen ärrivna”Trol ligger punkterna iIndustriarvsdatabasenÖverstatorp såg ochvattenkvarn (jfr ovan) fel, ochdet är denna såg och kvarnsom avses

63 (80)19443 St. Sigfridsån(Smedstorp-Linneasjön)Linneasjön, utloppetTyp av hinder: trumma19444 St. Sigfridsån(Smedstorp-Linneasjön)Linneasjön, utloppetTyp av hinder: trummaInom kulturmiljö utpekad iNybro kommunskulturminnesvårdsprogram nr29 Quarnaslät - Thebacken -JoelskogenInom kulturmiljö utpekad iNybro kommunskulturminnesvårdsprogram nr29 Quarnaslät - Thebacken -JoelskogenGunnaboån (fr Källstorp –Södra Gunnabo)499 (ID nr)Källstorp ÖstraDamm500Björkbacken OstFMIS Ljungby sn nr 182 1)Valvbro i två spann, 15 m l och 3 m br.Kallmurad av 0,6-0,3 ms t stenar. I gottskick.Inom kulturmiljö utpekad iKalmar kommunskulturmiljöprogram nr 35KällstorpIndustriarvsdatabas: Hultsgrensmekaniska verkstad, sågverksamt mjölkvarn. Miljön är ävensärskild omnämns i Kalmarkommuns industriarv s 23:Hultgrens mekaniska är enkulturhistoriskt värdefullhelhetsmiljö vid Ljungbyån medmjölkvarn, gjuteri medmekanisk verkstad byggt 1868,en mekanisk verkstad byggd1939, ett bostadshus från 1916,bakstuga och uthus. Miljön medmånga olika byggnader, har enintressant komplexitet ochmycket höga originalvärden.FMIS Ljungby nr 187 1) Mekaniskverkstad med kvarn. Sammanbyggda ienkupigt tegel med liggande slättimmerpanel, rödmålad. Smidesässjaintakt. Jordgolv. Sagesmannens farfarsfaroch farfar köpte egendomen1868. Detfanns då där en förfallen skvaltkvarn.Smedja och kvarn uppfördes samma år.Byggnadens exteriör är oförändrad.Dockhar det gamla kvarnhjulet tagits bort ochman har installerat turbiner. Byggnadenger intryck av att vara i mycket gott skick.En ny mekanisk verkstad uppfördes ivinkel mot den gamla, 1939. Kvarnen var idrift till 1958. Verkstaden fick sittuppsvingsamtidigt som hushållningssällskapetintensifieradesina ansträngningar attmekanisera och effektivisera jordbruket.Verkstaden hade i början ettavsättningsområde ungefär iLjungbyholms kommun. Senare, dåsagesmannens farfar blev utnämndt illlänsmaskinist ökades avsättningsområdetI biotopkarteringen står attdammens användning är”Kvarn” /”Spegeldamm” ochförslaget är utrivning – finnskvarnen kvar? En byggnadintill dammen lär finnas kvar.Ev äldre elektrisktvattenkraftverk

64 (80)501Björkö502BlomsterkullaDamm15805 (löpnr) Gunnaboån (övre)BergsdalTyp av hinder: trumma15790 Gunnaboån (övre) NorraKopparboNaturligt hinder15782 Gunnaboån (övre)MalteboDamm15727 Gunnaboån (övre)Stämmeryd, HorsamadenTyp av hinder: Vattenuttag15637 Gunnaboån (övre)SiggemålaDamm15636 Gunnaboån (övre)SiggemålaDamm15634 Gunnaboån (övre)Södra Gunnabotill detsamma som hushållningssällskapetsverksamhetområde.Inom kulturmiljö utpekad iKalmar kommunskulturmiljöprogram nr 35KällstorpNybro kommunskulturminnsvårdsprogramkulturmiljö nr 24 Maltebo; bl.a.”Kraftverket försåg fram till1941 Kristvallabrunns samhällemed elkraft (s 169 f)”.Industriarvsdatabas: 6132Maltebo kvarn, bevarad, medelverkFMIS Kristvalla sn nr 47 1)Gammal kvarnanläggning på SSÖ sidanav bäck. Grunden består avhuggengråsten med överbyggnad av timrat trä.Numera raserad. Vid anläggningen finnsett par kvarnhjul samt rester av kvarnhjulkvar . På VNV sidan uppbyggd fördämningav kallmurade stenar. N, NV och NÖ omkvarnbyggnaden uppbyggda stenmurar avkallmurad sten och bildar gångar ochmindre rum.FMIS Kristvalla 58 1) Skvaltkvarn,4,5x3,5 m (närmast Ö-V), byggd avliggande timmer med knuttimrade hörn.Torvtak. Rödmålad. Kvarnen är mycketvälbevarad både in- och utvändigt. Vattnetleds förbi kvarnen i två olika strömmar, entrumma leder till kvarnen och en förbi. Iomgivningen växer alar, björkar och enask samt granar.Nybro kommunskulturminnesvårdsprogram nrObs ägonamn Stampenlängre uppströms (från VHI501), här ska även ha funnitskvarn 1400-tal – 1930-tal enlindustriarvsdatabasenI biotopkarteringen står:”vattenhjul som prydnad?”Enl ekonomiska kartan 1940-tal ”Kvarn”I närheten av ÖdeboEnl biotopkarteringen äranvändningen ”Kraftverk”Vattenkvarn enl äldreekonomiska kartan. Finnskvarnbyggnaden fortfarandekvar? Inga uppg iindustriarvsdatabasenS Om StämmerydEnl biotopkarteringenanvändning ”Kulturmiljö””Kvarn”.OBS uppgift om välbevaradskvaltkvarn = mycket ovanligt!S Om StämmerydEgen kommentar: mycket finoch välbevarad kulturmiljö

65 (80)Damm (Hindret går i in byggnad)15633 Gunnaboån (övre)Södra GunnaboDamm15626 Gunnaboån (övre)Södra GunnaboDammLjungbyån (Källstorpsmåla –XXX)491 (ID nr)Källstorpsmåla492Norragården (Källstorp)493 LjungbyånFredriksström13 Norra och Södra Gunnabo:kvarnar, såg m.m.Industriarvsdatabasen:Gunnabo sågverk respGunnabo kvarn - bevaradeNybro kommunskulturminnesvårdsprogram nr13 Norra och Södra Gunnabo:kvarnar, såg m.m.Industriarvsdatabasen:Gunnabo sågverk respGunnabo kvarn - bevaradeNybro kommunskulturminnesvårdsprogram nr13 Norra och Södra Gunnabo:kvarnar, såg m.m. Obs justbyggnaden vid denna dammfinns inte med/beskriven ikulturminnesvårdsprogrammetIndustriarvsdatabasen id nr1881 Källstorpsmåla kvarnInom kulturmiljö utpekad iKalmar kommunskulturmiljöprogram nr 35KällstorpInom kulturmiljö utpekad iKalmar kommunskulturmiljöprogram nr 35Källstorp, bl.a. damm,industrianläggningar m.m.Industriarvsdatabasen: 1869Källstrops musteri.Industrimiljön även framlyft iKalmar kommuns industriarvsid 23Kalmar kommunskulturmiljöprogram nr 34Fredriksströms brukFMIS Ljungby sn 181: 1)Fredriksströms järn- och pappersbruk.Grundat omkr 1800 och nedlagt omkrsekelskiftet. Tidigare var här enEgen kommentar: mycket finoch välbevarad kulturmiljöEgen kommentar: var påplatsen 2009, bevaradbyggnad och fin stensatt åfåranedströms byggnaden.Fotografier finns pålänsstyrelsen. Enl gamlaekonomiska kartan ”Elverk”,enligt en muntlig uppgift frånJan Mikaelsson, Högskolan iKalmar, ska detta vara engammal benstamp.Obs kvarnen är iIndustriarvsdatabasen felaktigtuppgiven som försvunnen.Vattenkvarnen och såg ärbevarade, även delvis interiört(fältbesök 2009) = Mycket fingårds- och kvarnmiljö, ävenbyk-/bagarstuga bevarad viddammenFin industri-/bebyggelsemiljö.Elektriskt vattenkraftverkfanns 2009, enl regionaltdammregister ”Verksdamm förelkraft”.Här finns även två f.d.forelldammar och vid dammenen förfallen byggnad somanvänts vid SM e dyl i fiske för40-50 år sedan(Referensinventering 2009)

66 (80)494 LjungbyånFredriksström495 LjungbyånFredriksströmfullständigbruksmiljö . a) Pappersbruket,numera inrett till bostad i övervåningenoch möbelmagasin i undervåningen.Byggnaden intakt. b) Järnbruket därutvinning av järn ur lokalt hämtadmyrmalm skedde men man köpte äventackjärn från bl a Orrefors bruk förgjutning. Produktionen bestod av spisar,lyktstolpar, trappor, pelare m m .Järnbruket har sedan bruket lades ner haftettflertal funktioner. I dag är byggnadensexteriör starktnedsliten med flagnad putsoch krossade fönster. Framför järbruketlåg den gamla disponentbostaden, numeratillbyggd meden frontespis och klädd medgul aluminiumpanel och för övrigtheltmoderniserad. Ca 30 m N omdisponentbostaden har tidigarelegat ettkapell för brukets arbetare. Dessa varhänvisade att handla endast ibrukshandeln. De fick nämligen betalt ivalutapräglad i brukets namn och endastgångbar där. c) Ett antal arbetarbostädermed tillhörande odlingstegar har hörttillbruket. På bruket fanns som mest 200arbetare. I markytan omkringbruksområdet finns ställvis rikligt medbrun, relativtlätt slagg.Se även Kalmar kommunsindustriarv s 23 FredriksströmsbrukKalmar kommunskulturmiljöprogram nr 34Fredriksströms brukFMIS Ljungby sn 181: se ovanSe även Kalmar kommunsindustriarv s 23 FredriksströmsbrukKalmar kommunskulturmiljöprogram nr 34Fredriksströms brukFMIS Ljungby sn 181: se ovanSe även Kalmar kommunsindustriarv s 23 FredriksströmsbrukÖversiktlig beskrivning avdamm, rännor m.m. finns(Referensinventering 2009).Gjuteribyggnaden i korsvirkevar 2009 under renovering,och höll då på att förses medny brädpanel. Enl ägaren finnsviss interiör bevarad.Översiktlig beskrivning avdamm finns(Referensinventering 2009).Dammen i kallmur är kraftigoch över 300 m lång, väg gårpå dammvallen. I områdetmellan vandringshindrena495-497 finns 8 el fler fossilakarpdammar: Antal (8 st) enlPeter Johansson, uppvuxenpå gården. Odlade karp oguldfisk till bl a Kalmarstadspark. Dammarna synssom bassänger med kraftigajord/stenvallar. Fannstappningshål. Se 1940 årskarta. Området vid dammenutgör även en f.d. park medgångsystem, grund efterpåfågelhus, ytterligarehusgrunder osv

67 (80)496 LjungbyånFredriksström497 LjungbyånFredriksström498 LjungbyånDansbo16391Ljungbyån (Dansbo-Kvarnamålen)DansboDamm18912 Ljungbyån (Dansbo-Kvarnamålen)LaddemålaDamm507 mellan Ålaryd ochLaddemålaTyp av hinder: trumma508 mellan Ålaryd ochLaddemålaTyp av hinder: trumma509 mellan Ålaryd ochLaddemålaTyp av hinder: trumma510 mellan Ålaryd ochLaddemålaTyp av hinder: trumma511 mellan Ålaryd ochLaddemålaTyp av hinder: trumma512 mellan Ålaryd ochLaddemålaTyp av hinder: trummaKalmar kommunskulturmiljöprogram nr 34Fredriksströms brukFMIS Ljungby sn 181: se ovanSe även Kalmar kommunsindustriarv s 23 FredriksströmsbrukKalmar kommunskulturmiljöprogram nr 34Fredriksströms brukFMIS Ljungby sn 181: se ovanSe även Kalmar kommunsindustriarv s 23 Fredriksströmsbruk(i närheten) FMIS Ljungby sn304 Fyndplats1) Fyndplats förrombyxa i bergart, 13,1 cm l. Öomfyndplatsen skall även slagg hapåträffats. Riklig förekomst avmyrmalm.(i närheten) FMIS Ljungby sn180 Blästbrukslämning 1) Enligt ensagesman, platsen för ett borttagetslaggvarp. Bakomekonomibyggnadenfanns tidigare rikligt med myrjärn imarkytan.(Referensinventering 2009)Se ovan. Kraftig damm ikallmur; del av Fredriksströmsdammsystem(Referensinventering 2009)Se ovanPappersbruksbyggnad fr ca1850?, gul puts, vitasnickerier. I BV finns bevaradgammal turbin och övrigtutrustning kvar förelproduktion. Se foton.(Referensinventering 2009)Enl 1940-talets ekonomiskakarta ”Såg” vid vattendragetsamt flera andra byggnadervid åfåra (två parallella)Enl dammregistret”Verksdamm för elkraft”Enl 1940-talets ekonomiskakarta ”Såg” vid vattendragetsamt flera andra byggnadervid åfåra (två parallella)Enl dammregistret”Verksdamm för elkraft”Kvillområde, flackt. VH bestårav trummor, vid vägar ej förfordonstrafik. Enligt 1940-talets ekonomiska karta flerabyggnadstecken i området,troligtvis ängslador.Se ovanSe ovanSe ovanSe ovanSe ovan

68 (80)18979 Ljungbyån (Dansbo-Kvarnamålen)Rössbo slätaDamm15557 Ljungbyån (Dansbo-Kvarnamålen)Rössbo KvarnDamm15555 Ljungbyån (Dansbo-Kvarnamålen)Rössbo KvarnDamm16345 Ljungbyån (Dansbo-Kvarnamålen)Rössbo KvarnDamm16340 Ljungbyån (Dansbo-Kvarnamålen)ÖvratorpNaturligt hinder504 (id nr)TrummaLunsen505TrummaHultmannatorpet506Trumma16335 (löp nr) Ljungbyån(Dansbo-Kvarnamålen)ÅmunsängenNaturligt hinder16330 Ljungbyån (Dansbo-Kvarnamålen)KvarnamålenDamm19087 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)BlomkullaDamm19203 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)FlerohoppDammI närheten FMIS Kristvalla 52:11) Minnessten, granit, klumpsten ca1,0x0,7 m st och 0,4 m h.Inskrift på dentämligen flata översidan: SLJS 18 2/5 81.Iområdet finns flera kvarnstenar. Resterefter en skvaltkvarnlängre SÖ utefter ån.Industriarvsdatabas id nr 6134Rössbp kvarn ”Kvarnen i gottskick 2001, men används inte.”FMIS Madesjö sn nr 195Obestämbar 1) Område med dammaroch kanaler, 1200x100-200 m ( VNV-ÖSÖ)bestående av 3 dammar och 2kanaler. Dammarna är 120x80 m (N- S)till20x20 m. Dammarna är begränsade avdammvallar 157x3 m till30x1 m. Två avdammvallarna är gjutna och en vall ärObs denna lokal Getabokvarn??? Är det denna jag harfoto på?Verksdamm för elkraft.Verksdamm för kvarn, sågeller annat ändamålObs 200 m söder härom, i enannan kvill, är liten kvarn ochsamfällighet utmärkt påEkonomiska kartan fr 1940-talet. Inget registrerat ibefintliga underlag.Kvillområde, flackt, enl 1940-talets ekonomiska karta flerabyggnadstecken, trolängslador och vägarSe ovanSe ovanSe ovanEnl 1940-talets ekonomiskakarta ”Kvarn och såg”Enl biotopkarteringen dammanv ”Kvarn och såg”Enl 1940-talets ekonomiskakarta ”Kvarn och såg”OBS även 500 m uppströmsfinns enl gamla ekonomiskakartan ”kvarn och såg” vid”Riket” men inget registrerat ikulturmiljövårdenskunskapsunderlagVerksdamm för elkraft enldammregistretObs FMIS-lokalensgeografiska avgränsningstämmer inte helt med

69 (80)19431 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)FlerohoppDamm19209 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)FlerohoppDamm (krafttuttag)19208 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)FlerohoppDamm (för kvarn)19213 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)FlerohoppDamm19216 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)FlerohoppKvarnekullaDamm (kvarn)19220 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)Flemingelands kapellDamm19418 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)kallmurad i skalmurteknik. I dammvallarnafinns 5 öppningar vilka är täckta medspettluckor. Mellan dammarna löper 2kanaler 320 resp 400 ml och 2-4 m br.Väggarna i kanalerna är kallmurade av0,2-0,6 ms t stenar. Dammarna ochkanalerna hör samman med Flerohoppsjärnbruk.FMIS Madesjö sn nr 195, seovanNybro kommunskulturminnesvårdsprogramkulturmijö nr 10 FlerohoppI närheten:Industriarvsdatabasen idnr 16Flerohopps glasbrukIndustriarvsdatabasen 173Flerhopps järnbruk: Järnbruketrivet 1880 för anläggande avramsåg, bobinfabrik ochkraftstation. Se även fler posteri Industriarvsdatabasen.Nybro kommunskulturminnesvårdsprogramkulturmijö nr 10 FlerohoppFMIS Madesjö sn nr 195, seovanNybro kommunskulturminnesvårdsprogramkulturmiljö nr 10 FlerohoppInom: Nybro kommunskulturminnesvårdsprogramkulturmiljö nr 10 FlerohoppInom: Nybro kommunskulturminnesvårdsprogramkulturmiljö nr 10 Flerohopp därfoto på kvarnen finnsIndustriarvsdatabas id nr 2024resp 2023, vattensåg respbeskrivningen, jämför RUSprojektetxx, se dokumentationpå länsstyrelsenEgen kommentar:Glasbruksbyggnaden rivenmen det finns ett parbyggnader tidigare tillhörtglasbruket + ett nyligenuppsatt minnesmärke frånglasbruksepokenEgen kommentar: 2009 varelproduktion (turbin) i kvarnensom i övrigt verkade mycketvälbevarad och numera äveninrymmer caféverksamhet.Obs att kallmurade damm,rännor m.m. inte är reg i FMISel liknandeEnl biotopkarteringenanvändning: kvarn. Enl 1940-talets ekonomiska karta ”Såg”vid vattendraget, torde alltsåfinnas/ha funnits kvarn ochsåg på platsen. I dagensfastighetskarta finns byggnadpå samma plats. Kvarn/sågbevarad?

70 (80)SmedsforsDamm (vandringshindret går in ibyggnad)19417 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)SmedsforsDamm19415 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)SmedsforsDamm19248 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)Bråtemåla, sågverkDamm”Det kommer vatten genomdammluckor. Huvudflödet gårgenom en byggnad”19250 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)FlygsforsDamm19252 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)FlygsforsDamm (använd okänd)19255 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)RivebergDamm (Kvarnmiljö)19265 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)Orrefors glasbrukDammvattenkvarn, bevarade, ävenutrustning 1996, har ävenfunnits möbelfabrik intill dessaIndustriarvsdatabas id nr 2024resp 2023, vattensåg respvattenkvarn, bevarade, ävenutrustning 1996, har ävenfunnits möbelfabrik intill dessaIndustriarvsdatabasen id nr6069 Rivebergs vattenkvarn,bevaradRiksintresse förkulturmiljövården nr0810104000070 Orrefors.Bruksmiljö.Byggnadsminne:Hammarsmedjan i Orrefors.Nybro kommuns industriarv:Orrefors järn- och glasbruk.Samt poster iIndustriarvsdatabasen.FMIS Hälleberga sn nr 74Obestämbar: 1) Bruksmiljö. (Orreforsjärnbruk+del av glasbruk), beståendeav(1) Hammarsmedja (numera museum,jfr nr 123) gnistugn, plats förmasugn,stenmurad vägg (tidigare uppfart tillborttagna masugnen) stensatt kanalränna2) Kollada och i marken spriddaslaggförekomster och kol. 3) OrangeriKvarn och såg enl 1940-taletsekonomiska karta. Enldammregistret ”Verksdammför elkraft”. Bevarad sågoch/eller kvarn medminikraftverk idag?Elverk och såg enl 1940-taletsekonomiska karta. Norr omvandringshindret nr 10Flygsfors brukssamhälle iNybro kommunskulturminnesvårdsprogram.Såg och elverk bevarade?Torde tillhöra/tillhörtglasbruket/samhället?I närhet av ovanståendedamm så trol reglering isamband med elverk ochsåg?Borde vara fast fornlämning?Dammen ej omnämnd ifornlämningsområdet.

71 (80)19264 Ljungbyån (Kvarnamålen-Orrefors)Orrefors glasbrukDamm19286 VapenbäcksånHålldammenDamm19336 VapenbäcksånHälleberga(bostad åt trädgårdsmästare under 1800-talet, personalbostad i samband medglasbrukets tillkomst) bruksträdgård 4)Förvaltarbostad(chefsbostad underglasbruket, nuvarande byggnad från1818,byggd av material från Älghultskyrka) 5) Arbetarbostäder(smedsbostäder)byggda 1726 (?) jämte ekonomibyggnaderalla röda träbyggnader (en påbyggd, idagrestaurang Orren) 6)"Kristallpalatset"byggt 1919-1929, arbetarbostad åtglasarbetare. 7) Tjänstemannabostad,uppförd före 1897,vitrappad, byggd avjärnslagg 8) Järnvägsmagasin,rödaträbyggnader uppförda kring 1900samt magasin till Konsum. 9)Gamlahyttbyggnaden (numera lager). Gamlasliperiet (numera provsal). Utanför detavgränsade området finns nuvarande hyttochsliperibyggnad, brukshandel,bruksgatans fortsättning, spiksmedja (idagbostad). Bevakas.Se ovan, berörs av sammaunderlag.FMIS Hälleberga sn nr 75:1) Minnessten, granit, 1,9 m h, 0,7 m br(N-S) och 0,4 m tj.Stenen är oregelbundethuggen, saknar inskrift ochärfastcementerad med berghällen. Enligtortsbefolkningen varstenen ursprungligenstående på platsen utan stöd. Lekandebarnhade ikull den, varefter den ånyorestes och därvid cementeradesfast påberghällen.Se kommentarenNybro kommunskulturminnesvårdsprogram nrSe Kalmar läns museumsrapport 2006 Hållsdammen –Inventering av forn- ochkulturhistoriska lämningar iOrrefors, Hälleberga socken,Nybro kommun. Område vidHållsdammen inventeradesinför detaljplan. En mängdfornlämningar hittades, varavlägenhetsbebyggelse vidHållsdammen, kvarn-/såglämning med 1600-talsbelägg och område medstenvallar, trolfördämningsvallar, bedömtssom fast fornlämning. Detaktuella vandringshindret:dammen anlades troligtvis isamband med att Orreforsjärnbruk anlades 1726. härfinns även husgrund. Längrenedströms finns ytterligarelämningar som inte ärregistrerade i FMIS eller andraunderlag. De nyupptäcktafornlämningarna har inte förtsin i FMIS.

72 (80)Damm (Kvarn) 14: Hälleberga - Högelycke –NorrbäckIndustriarvsdatabas id nr6058Hälleberga vattenkvarn,bevarad.:Vid Vapenbäcksån.Kvarnplatsen känd sedan 1300-talet, kvarnen sedan 1800-talet.19407 VapenbäcksånGullaskruvDamm16149 VapenbäcksånStensborgTrol naturligt hinder16147 VapenbäcksånJakobsgårdsdammNaturligt hinder16143 VapenbäcksånYttratorpDammHindret går att nå via öppenmark. Det är troligen till förbetande djur. Uppdämt med dödved och ris.16141 VapenbäcksånYttratorpNaturligt hinderTroligen egen damm för vattentill betande djur. Uppbyggt medstenar och block.FMIS Hälleberga sn nr 180Sammanförda lämningar, 1)Kvarnställe med enligt uppgift avhembygdsforskare namnet "Svälta Kvarn"i Arvid Trolles jordebok från år1502.Sagesmannen uppger att 1slaggklump påträffats och borttagitsfrånplatsen. Slaggen skall ha härrört från ensmedja. Ej besökt1977.I närheten av Gullaskruvbruksområde/samhälleMellan detta och VH nedanfinns platsnamnetJakobsgårdsdamm på 1940-tekonomiska karta

73 (80)7 Bilaga 2 Korta beskrivningar av kunskaps-/planeringsunderlagTill läsarenI listan nedan ges kortfattade beskrivningar av kunskaps-/planeringsunderlag som finns förhela landet och/eller som är gemensamma för eller finns i flera län, och som ingår ikunskapsöversikterna i Delprojekt 2 inom ”Kulturmiljö och vattenförvaltning –planeringsunderlag för södra Östersjöns vattendistrikt”. Listan redovisar inte allakunskapsunderlag. Historiska kartor är exempelvis ett grundläggande kunskapsunderlag förkulturmiljövården, men studier av sådana ingår inte i delprojekt 2 och beskrivs därför inte här.Innehållet under rubrikerna ”Områden med skydd enligt lag eller konvention”, ”Planer ochprogram med urval av objekt/miljöer”, ”Inventeringar” samt ”Övrigt” har skrivits av CocoDedering i november 2011, Länsstyrelsen Kalmar län, där arbets-, referens- och styrgruppäven bidragit med synpunkter. För de länsspecifika och/eller lokala kunskapsunderlagensvarar andra författare.Områden med skydd enligt lag eller konventionVärldsarv - Ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är enangelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö eller objekt som på ett alldelesunikt sätt vittnar om jordens och människans historia. Det är Unesco’s Världsarvskommittésom beslutar om världsarv. Respektive lands regering kan nominera områden till den s.k.världsarvslistan. Den grundar sig på FN-organet Unescos konvention till skydd för världensnatur- och kulturarv som Sverige undertecknade 1985.Ramsarområden – Ramsarkonventionen är en internationell konvention för skydd avvärdefulla våtmarker. Sverige har pekat ut ett antal internationellt värdefullavåtmarksområden, s.k. Ramsarområden, som landet har åtagit sig att bevara.Riksintressen – Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olikasamhällsintressen kan, enligt miljöbalkens 3-4 kap., pekas ut som områden av riksintresse avrespektive ansvarig central myndighet. Det kan exempelvis vara områden med naturvärdeneller kulturmiljövärden som är så ovanliga att de gör områdena viktiga för hela landet. Vidplanering och prövning enligt en rad lagar ska dessa områden skyddas mot åtgärder sompåtagligt kan skada dem. I denna kunskapsöversikt redovisas eventuellt förekommanderiksintressen för naturvård, kulturmiljövård, fiske och friluftsliv.Natura 2000 - Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara denbiologiska mångfalden. Natura 2000-områden är skyddade enl 4 och 7 kap. miljöbalken. Detfinns särskilda bevarandeplaner för varje Natura 2000-område som beskriver områdetsnaturvärden, bevarandemål, hotbilder och behov av bevarandeåtgärder.

74 (80)Nationalpark – Syftet med en nationalpark är, enligt miljöbalken (7 kap 2§), att ”bevara ettstörre sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller iväsentligt oförändrat skick”. Staten äger all mark i en nationalpark. Regeringen beslutar efterriksdagens medgivande att bilda nationalparker. Naturvårdsverket har huvudansvar förplanering och genomförande av nya nationalparker.Naturreservat – Naturreservat bildas enligt miljöbalken (7 kap 4§) när det huvudsakligaskyddsmotivet är höga naturvärden, värdefulla områden för friluftslivet m.m. Bådelänsstyrelser och kommuner kan bilda naturreservat och naturreservaten är skyddade ienlighet med fastställda beslut och skötselplaner.Kulturreservat - Kulturreservat bildas enligt miljöbalken (7 kap 9§) när det huvudsakligaskyddsmotivet är kulturhistoriska m.fl. värden. Både länsstyrelser och kommuner kan bildakulturreservat och kulturreservat är skyddade i enlighet med fastställda beslut ochskötselplaner. Det finns ännu så länge bara ett fåtal kulturreservat i Sverige.Byggnadsminnen - Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar kanförklaras som byggnadsminnen. Ärenden rörande enskilt ägda byggnadsminnen handläggs avLänsstyrelsen och skyddas enligt Kulturminneslagens 3 kap. Statligt ägda byggnadsminnenskyddas enligt Förordning (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m. och handläggs avRiksantikvarieämbetet.Kyrkliga kulturminnen – Kyrkor, begravningsplatser m.m. som byggts före utgången av1939 skyddas enligt kulturminneslagens 4 kap. Tillståndsärenden rörande dessa kyrkor ochanläggningar handläggs av Länsstyrelsen.Fornlämningar och Fornminnesregistret - Fornminnesregistret förvaltas avRiksantikvarieämbetet och innehåller information om fasta fornlämningar och andrakulturhistoriska lämningar. Det bygger i huvudsak på inventeringar genomförda från 1937 tillslutet av 1990-talet (olika i olika delar av landet). Registreringar har även gjorts/görs senare,dock i mindre skala. Fornminnesregistret uppdateras löpande. Fasta fornlämningar kallaslämningar efter människors verksamhet under forna tider, som tillkommit genom äldre tidersbruk och som är varaktigt övergivna. Dessa fornlämningar är skyddade enligtKulturminneslagen (2 kap). Så kallade ”övriga kulturhistoriska lämningar” har inte dettaskydd, men omfattas av generella hänsynsbestämmelser i miljöbalken, i skogsvårdslagen(30§) och i kulturminneslagens 1 kap. Det är länsstyrelsen som, från fall till fall, avgör om enlämning är fast fornlämning eller inte. Fornminnesregistret i digital form kallas FMIS(Fornminnesinformationssystem).q-märkt bebyggelse i detaljplaner och områdesbestämmelser (digitalt skikt) - Genomdetaljplaner och områdesbestämmelser kan kommunerna med stöd av Plan- och bygglagen(2010:900) utfärda skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i form av skydds- ochvarsamhetsbestämmelser. Flera länsstyrelser har digitaliserat (och uppdaterar årligen)byggnader som omfattas av detta skydd, i syfte att följa upp i vilken utsträckningkommunerna arbetar aktivt med skyddet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer.Detta arbete utgör grunden för en indikator vars kortnamn är ”q-märkt” (Skyddade byggnaderenligt plan- och bygglagen) på Miljömålsportalen, se www.miljömål.se.

75 (80)Vattenförvaltning och EUs ramdirektiv för vatten – Syftet med EUs ramdirektiv för vattenär att skydda medlemsländernas vattenresurser och en grundtanke är att skapa en helhetssynpå Europas och de enskilda ländernas vattenresurser. I Sverige beslutade riksdagen ochregeringen om nationell lagstiftning, vilket innebar en komplettering av miljöbalken och ensärskild vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660) samt en organisation för den svenskavattenförvaltningen. Vattenförvaltningen omfattar grundvatten, sjöar, vattendrag ochkustvatten och man arbetar utifrån vattnets egna gränser, de så kallade avrinningsområdena,som inte följer läns- eller kommungränser. Målsättningen med vattenförvaltningen är att alltinlands-, kust- och grundvatten ska ha god ekologisk och kemisk status år 2015. För attSverige ska kunna nå målet krävs engagemang och nära samarbete mellan alla parter sompåverkar vattnet inom ett visst avrinningsområde. Länsstyrelsen har en samordnande roll ivattenförvaltningsarbetet. Kunskaps- och planeringsunderlag uppdateras löpande och finnstillgängliga i VISS (Vatteninformationsystem Sverige), se http://www.viss.lst.se/.Planer och program med urval av objekt/miljöerRegionala kulturmiljöprogram - Regionala kulturmiljöprogram tas fram av länsstyrelsenoch ska fungera som planeringsunderlag till länsstyrelser, kommuner, trafikverk och övrigafysiska planerare, med mera. De beskriver länets kulturhistoria och innehåller ofta ett urval avvärdefulla kulturmiljöer. Programmen ska bland annat bidra till att säkerställa, levandegöraoch utveckla länets kulturmiljöer.Kommunala kulturmiljöprogram - Dessa tas fram av kommunerna och ska fungera somplaneringsunderlag, t.ex. som stöd för prövning av bygglov, i detalj- eller översiktsplanering.I de kommunala kulturmiljöprogrammen beskrivs som regel vad som är värdefullt ochkaraktäristiskt inom kommunen. De innehåller ofta ett urval av värdefulla kulturmiljöer,ibland med någon form av indelning/klassificering av byggnader och miljöer. I bland annatPlan- och bygglagen finns generella hänsynsbestämmelser för kulturhistoriskt värdefullbebyggelse.Nationellt särskilt värdefulla/värdefulla sjöar och vattendrag - Naturvårdsverket,Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket har tillsammans med länsstyrelserna sammanställtnationellt värdefulla sötvattensområden sett utifrån natur-, kulturmiljö- respektivefiskesynpunkt. Områdena pekades ut 2006 i samband med framtagandet av en nationellstrategi för skydd av särskilt värdefulla sjöar och vattendrag. Information om områdena finnsbland annat i databasen och karttjänsten Värdefulla Vatten (Naturvårdsverket). Arbetet skeddeunder stor tidpress och utifrån bristfälliga urvalsunderlag, varför en revidering är nödvändig.”Kulturvattendrag” m.m. - På 1990-talet gjordes den så kallade Vattendragsutredningen(Omtankar om vattendrag SOU 1996:155). Bakgrunden var att se över skyddet för vattendragenligt 3 kap. Naturresurslagen. Länsstyrelserna lämnade in förslag till Riksantikvarieämbetetrespektive Naturvårdsverket som i sin tur lämnade förslag till Vattendragsutredningen.Därefter sållade Vattendragsutredningen ut ett antal vattendrag som borde skyddas medavseende på natur- och kulturmiljön respektive ”orördhet”.

76 (80)”Elektriska vattenkraftverk: kulturhistoriskt värdefulla anläggningar 1891-1950”(Brunnström, Spade) - har getts ut av Riksantikvarieämbetet 1995. Det är resultatet av ennationell inventering och rapporten innehåller ett urval nationellt värdefulla anläggningar.”Nationell plan för bevarandevärda broar” – har getts ut av Vägverket 2005 och innehållerett urval med 121 st broar spridda över landet.Regionala fiskevårdsplaner – Länsstyrelserna har tagit fram länsomfattandefiskevårdsplaner för att främja och vårda fiske och fiskebestånden.Regionala bevarandeprogram för odlingslandskapet – Naturvårdsverket ochRiksantikvarieämbetet initierade 1991 ett arbete för att få länsstyrelserna att ta fram länsvisabevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden.Bevarandeprogrammen innehåller ett urval av värdefulla miljöer, fungerar bl.a. somplaneringsunderlag och ser olika ut i olika län.Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet - Naturvårdsverket i samarbete medlänsstyrelserna och efter samråd med Riksantikvarieämbetet har på 1990-talet tagit fram ennationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Urvalet av värdefulla helhetsmiljöer är intekomplett, bl.a. saknade kulturmiljövården tillräcklig kunskap för ett sådant urval(Naturvårdsverket 1997, Rapport 4815, Sveriges finaste odlingslandskap – Nationellbevarandeplan för odlingslandskapet etapp 1, här finns även information om de regionalabevarandeprogrammen)InventeringarSkog & Historia – Skog & Historia var ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet ochSkogsstyrelsen, och bedrevs regionalt tillsammans med Länsstyrelser, Länsarbetsnämnder ochLänsmuseer. Det handlade bl.a. om kunskapsuppbyggnad om skogens kulturmiljöer/-lämningar. Inventeringarna inom Skog & Historia utfördes av anvisad personal, oftast underledning av utbildade arkeologer. I vilken utsträckning Skog & Historia-inventeringar hargenomförts varierar mellan olika län. Själva inventeringen är nu avslutad, och en stor del avresultatet finns samlat i Skogsstyrelsens digitala handläggningssystem ”Kotten”.Större delen av materialet har inte kvalitetssäkrats av arkeologer - det är ett arbete som pågår.De lämningar som kvalitetssäkrats och därefter förts över i RiksantikvarieämbetetsFornminnesinformationssystem (FMIS) har inte alltid tagits bort ur "Kotten", vilket innebärett källkritiskt problem. Skog & Historia-registret får ändå ses som ett intressant tipsregister.Biotopkartering av vattendrag – Metodiken för biotopkartering av vattendrag togs fram påLänsstyrelsen i Jönköping i början på 1990-talet och har sedan dess vidareutvecklats. Denanvänds numera över hela landet och bygger på fältarbete där man karterar vattenbiotoper,vandringshinder, strömförhållanden, närmiljön på land, och så vidare. Kunskapsunderlagetanvänds bland annat i samband med vatten-, naturvårds- och fiskevårdsarbete ochvattenförvaltningens statusklassningar. I vilken utsträckning vattendrag har biotopkarteratsvarierar mellan länen.SMHI:s dammregister - SMHI har med utgångspunkt från länsstyrelsernasdamminventeringar byggt upp ett nationellt dammregister. Registret är tänkt att vara ett

77 (80)hjälpmedel vid till exempel planeringsarbete för att förebygga dammolyckor ochöversvämningar. Registret innehåller cirka 5 300 dammar (”Kartplan – information om mark,fastigheter och klimat” utgiven av Lantmäteriverket, SGU och SMHI 2010).Ängs- och betesmarksinventering – TUVA – Tillsammans med länsstyrelserna inventeradeJordbruksverket Sveriges ängs- och betesmarker under åren 2002 - 2004. Detta för att se varmarkerna finns och vilka speciella naturvärden och kulturlämningar som finns där, tillexempel speciella växter eller gamla byggnader. Resultatet av detta arbete finns samlat idatabasen TUVA (Jordbruksverket).”Våra broar – en kulturskatt” (Ahlberg, Spade m fl) – har givits ut av Vägverket 2001(Vägverket = numera Trafikverket). Det är resultaten av en inventering av framför allt 1900-talets broar – industrisamhällets broar - genomförd 1997-98 av Vägverket och Banverket.Övrigt”Flottning och flottleder i södra Sverige” – är en bok som utkom 2006 (Ahlbäck, A ochAlbertsson, R) och som uppmärksammar flera flottleder, och flottningens betydelse, i södraSverige.Dikningsföretag/markavvattning – Flera länsstyrelser arbetar för närvarande med attsammanställa och tillgängliggöra uppgifter om äldre diknings- och sjösänkningsföretag, tillexempel genom digitalisering. Nedan följer generell information om dikningsföretag ocharkivförvaring:Sänkning och utdikning av sjöar och vattensjuka marker har sedan århundraden tillbakatillämpats i Sverige. Redan i de medeltida landskapslagarna fanns bestämmelser om dikningoch strömresningar. I och med en växande befolkning och behov av mer odlingsbar mark skötmarkavvattning för utvinning av åkermark fart på allvar under 1800-talet. Våtmarker dikadesut via system av grävda kanaler och diken. Åar och bäckar rätades, breddades, fördjupadesoch rörlades för att förbättra vattenavledningen. Många sjöar sänktes eller torrlades helt. Denmest intensiva sjösänkningsperioden varade från 1880-talet till 1930-talet. Allt detta var endel av en del av den agrara revolutionen, och nyodlingarna blev betydande. Statensunderstödjande verksamhet för torrläggning av mark för jordbruksändamål går tillbaka till1840-talet. Från denna tid beviljades lån och bidrag till utdikningar och avtappningar avsankmarker och sjöar; åtgärder som intensifierades på 1880-talet. Dikningsarbeten utfördafram till 1800-talets mitt syftade i regel endast till att förhindra översvämningar genom attytvattnet leddes bort. Därefter kom torrläggningsföretagen alltmer att inriktas på att sänkagrundvattennivån.Från och med 1879 prövades markavvattningen i enlighet med Dikningslagen, som senare,1918-1920, hamnade under Vattenlagen. Den kallas ofta den ”äldre vattenlagen”. Vattenlagenändrades och omstrukturerades rejält 1983 och 1998 införlivades vattenlagen i miljöbalken(Hagerberg m fl 2004 sid 119). Handlingar tillhörande förrättningar som handlagts förevattenlagens tillkomst åren 1918-1920 kan återfinnas på länens lantmäterikontor. Handlingarfrån cirka 1920 och framåt finns hos respektive länsstyrelse. Från och med år 1995 arkiveras

78 (80)akter tillhörande förrättningar vid Statens Jordbruksverk. Förrättningsakter i berörda arkivinnehåller i allmänhet protokoll, utlåtanden och ritningar i plan- och profil.Viss dokumentation vad rör rättsliga frågor i samband med sjösänkningar, strömrensningarm.m. kan återfinnas i häradsrätternas arkiv (landsarkivet, detta gäller fram till år 1918 dåvattendomstolarna infördes).Referens avsnitt om dikningsföretag/markavvattning:Hagerberg m fl. 2004. Åmansboken. Vård, skötsel och restaurering av åar i jordbruksbygd.Saxns-Braåns vattenvårdskommitté (s 6 f, 119)SMHI Svenskt vattenarkiv 1995 Sänkta och torrlagda sjöar sid 8-9, 15 (om arkiv ochlagstiftning)Sänkta och torrlagda sjöar i Sverige - SMHI har i samarbete med länens jordbruksenheterupprättat ett register över sänkta och torrlagda sjöar och Sverige. (Se SMHI Svensktvattenarkiv 1995 Sänkta och torrlagda sjöar.) Det finns tillgängligt som digitalt skikt,uppgifterna kommer från SMHI:s SVAR:s arkiv ”Under 1800-talet och början av 1900-taletsänktes/torrlades över 2500 sjöar för att få odlingsbar mark. Uppgifterna är utdrag urLantbruksenheternas arkiv och är namn, sjökoordinat, avrinningsområde, län, kommun, typ,år och arkivnummer.” (SMHI:s hemsidahttp://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/hydrologiska-data-1.5946 )

79 (80)Länsspecifika och/eller lokala kunskapsunderlagKalmar länÄngsladeinventering – 1994 slutfördes en inventering av ängslador (hela Kalmar län) sombygger på enkät till hembygdsföreningar, där objekten sedan besöktes och dokumenterades ifält av en antikvarie. På Länsstyrelsen Kalmar finns pärmar där varje ängslada beskrivs i textoch med fotografi samt ett digitalt skikt med de inventerade ängsladorna.Industriarvsdatabas - Byråmässig kulturhistorisk databas från 2001 med objekt/ GIS-skikt(hela Kalmar län) som bygger på insamlad data från hembygdsföreningar m fl och som gjortsav Kalmar läns museum. Alla objekt har inte besökts i fält och det framgår inte alltid omobjektet finns kvar eller inte, ej heller kulturhistorisk värdering. Däremot finns uppgifter omnamn, bransch osv. Uppgifter om elektriska vattenkraftverk är sparsamt förekommande.Kommunvisa industriarvsrapporter – Inom projektet ”Kalmar läns industriarv” (2000-2010, ett samarbetsprojekt mellan Kalmar läns museum, Länsstyrelsen Kalmar län ochRegionförbundet i Kalmar län), har kommunala ”Industriarvsprogram” tagits fram avlänsmuseet tillsammans med kommunerna och med hjälp av hembygdsföreningarna. De visarde kulturhistoriskt sett mest intressanta industrimiljöerna: såväl aktiva industrier somindustrimuseer, både överblivna och återbrukade fabriker. De redogör även förindustrihistoriska huvuddrag och vad som hittills gjorts för industriarven i varje kommun. Justelektriska vattenkraftverk och vattenkvarnar/-sågar är bristfälligt redovisade och det saknas enöverblick.”Värna vägar” – värdefulla vägar och vägmiljöer – Länsstyrelsen slutförde 1999 eninventering av värdefulla vägar (natur- och kulturmiljö) i Kalmar län. Resultaten ärpublicerade i rapporten ”Vägen som kulturarv – värdefulla vägar och vägmiljöer i Kalmarlän” (Länsstyrelsen Kalmar 1999, Almqvist, A & Lindegård, P). Innehåller klassning avutvalda vägar/vägmiljöer: Grupp A: Vägar med högsta bevarandevärde; Grupp B: Vägar medmycket högt bevarandevärde; Grupp C: Vägar med högt bevarandevärde. Utvaldavägar/vägmiljöer beskrivs i text och foto i ovan nämnd rapport.Kulturlämningar – på Länsstyrelsen i Kalmar finns ett digitalt skikt innehållandekulturlämningar och liknande, som inte är granskade antikvariskt. Det är ett arbetsmaterialoch informationen kommer från olika källor och inventeringar.Bevarandeprogrammet för odlingslandskapet – har tagits fram av Länsstyrelsen Kalmarlän år 1995 (hela länet). Det utgår från gamla ängs- och hagmarksinventeringen somkompletterats med mer kulturmiljöinformation och även naturvårdsdata. Områdena ärklassade 1-3: 1= högsta bevarandevärde, 2 = mycket högt bevarandevärde, 3 = högtbevarandevärde. Digitalt skikt finns. Det finns även kommunvisa tryckta rapporter där varjeområde beskrivs m.m.

80 (80)Våtmarker enl Generalstabskartan – Länsstyrelsen Kalmar har 2005 digitaliserat devåtmarker som finns på den så kallade Generalstabskartan. Generalstabskartan kom med sinförsta upplaga för södra delen av Kalmar län 1870 (norra delen senare) men bygger påuppgifter som började samlas in redan på 1840-talet. Denna karta utgör idag ett uniktdokument över länet vid mitten/senare delen av 1800-talet. Generalstabskartan framställdes iskala 1:100 000 och från början enbart för rent militära ändamål.Dikningsföretag (digitalt skikt) – Redan i de medeltida landskapslagarna fannsbestämmelser om dikning och strömresningar. I och med en växande befolkning och behov avmer åkermark sköt markavvattning för utvinning av åkermark fart på allvar under 1800-talet.Våta marker torrlades, sjöar sänktes – och odlades upp. Från och med 1879 prövadesmarkavvattningen i enlighet med Dikningslagen (akterna finns i Lantmäteriets arkiv) somsenare hamnade under Vattenlagen (från 1918, akterna finns i Länsstyrelsens vattenarkiv) ochfrån och med 1999 är det Miljöbalken.Länsstyrelsen Kalmar har som ytor digitaliserat dikningsföretag (sjösänkningar ochtorrläggning av övrig mark) i länet. I attributtabellen finns företag, församling, arkiv nummer,hektar, årtal, och information om akten är scannad eller inte och var den då finns. GIS-skiktetär inte komplett, länsstyrelsens register utgår bara från 1879 och i vissa socknar saknas heltföretag tillkomna före 1918. Aktnumret säger om det är ett äldre företag tillskapat enligtdikningslagen som kom 1879, dessa akter har ett P (publik akt) framför aktnumret. Alla dessaföretag är tillgängliga via lantmäteriets arkivsök. Dikningsföretagen som finns arkiverade hoslänsstyrelsen (1918-20 - och framåt) är bara delvis inscannade. Sjösänkningar ochtorrläggning som gjordes före 1879 är svåra att hitta, det kan stå lite om dem i olika typer avlantmäteriförrättningar.