12.07.2015 Views

Ljunbyåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

Ljunbyåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

Ljunbyåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

9 (80)I äldre tid var de naturliga slåttermarkerna av central betydelse i den agrara ekonomin, inteminst de naturligt översvämmade maderna vid vattendragen. Än idag finns det mångaägonamn som visar på Ljungbyåns och dess biflödens historiska betydelse för ängsbruket t.ex.Gangsmad, Kattåsamaden och Åmunsängen. Några mader och strandängar längs medvattendragen betas och/eller slås fortfarande.Under 1800-och 1900-talen har särskilt avrinningsområdets nedersta delar, Mörebygdenslandskap, genom gått stora förändringar genom torrläggnings- och dikningsföretag, i syfte attutvinna mer åkermark. Det har skapat ytterligare ett kulturhistoriskt tidsskikt i landskapet.Belägg för flottning finns i vattensystemet, uppströms Orrefors, där två bäckar fått namn efterverksamheten, Norra respektive Södra Flottbäckarna. Det flottades timmer ner till sågen iOrrefors. Här finns lämningar i form av t.ex. hålldammar. Huruvida flottning eller andratransporter på vattendragen har skett även inom andra delar av avrinningsområdet är tyvärrinte klarlagt.Vattendragen har även utgjort barriärer, som man behövde ta sig över. Inomavrinningsområdet finns många broar som belyser detta. Flera av dem har högakulturhistoriska värden.En annan kulturhistorisk aspekt på sjöar och vattendrag är kvinnornas arbete med byk ochtvätt. Särskilt klappningen och sköljningen gjordes ofta i ån där det fanns möjlighet.Glädjande nog finns flera bykhus bevarade inom avrinningsområdet, däremot inga (kända)klappbryggor. Ett annat historiskt nyttjande är badandet, vilket ju ännu lever kvar. I bl.a.Källstorp finns ett fint badhus vid dammen, uppfört kring sekelskiftet 1900. Fiskat har manockså gjort, då som nu. Uppgifter om lämningar eller kulturmiljöer som belyser denna del avvår kulturhistoria är det ont om i kunskapsunderlagen.Vattnet har sedan urminnes tider tillskrivits hälsobringande krafter. Jämför offerkällor ochhälsokällor. Brunnsorterna har sin blomstringstid under 1800-talets sista århundraden och enbit in på 1900-talet. Kristvallabrunn är känd som surbrunn sedan 1700-talet och blomstradesom brunnsort under 1860- och 1870-talen. Nybro kallvattenkuranstalt, senare Nybro brunnoch badanstalt, är ett annat exempel inom avrinningsområdet med bland annat kallbadhus vidLinneasjön, brunnspark och en mängd karaktäristiska anläggningar (Läs mer i Nybrokommuns kulturminnesvårdsprogram s 91).Idag har Ljungbyån med biflöden framför allt betydelse för sportfiske, rekreation, bevattning,kultur- och naturturism samt elproduktion. Bl.a. Långegöl och Orranäsasjön nyttjas sombadsjöar.Ovanstående text är baserad på den bild som ges av genomgångna underlag.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!