Ljunbyåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

32 (80)tillika miljön, är dock mycket knapphändigt dokumenterad och det framstår som angeläget atten dokumentation görs innan de som arbetat vid bruket gått ur tiden. Det bör även sägas attdet vore värdefullt om någon del av glasbruksmiljön kunde bevaras. (Lamke 2007)Flerohopp I Flerohopp finns en fascinerande kulturmiljö med kanaler och dammar, somexempelvis lyfts fram i kommunens kulturminnesvårdsprogram. Som bruksmiljö och del av”glasriket” är miljön värdefull. Även två småskaliga träindustrier, Flerohopps träförädling ochHolmbergs träindustri, besiktigades som hastigast. Även om båda dessa miljöer äger vissakulturhistoriska kvaliteter, kan ingen av dem lyftas fram bland kommunens främstaindustriella kulturmiljöer (Lamke 2007).Egen kommentar: glasbruksbyggnaden är numera riven.Flygsfors I järn- och glasbruksorten Flygsfors besiktigades det nedlagda glasbruket, menäven som hastigast Bergs Timber Orrefors, ett sågverk i drift som anlades på 1950-talet.Liksom på andra glasbruksorter har glasbruksmiljön i Flygsfors en stor betydelse somcentrum och historisk utgångspunkt i lokalsamhället, men också som en del av densärpräglade industriregion som glasriket utgör. Glasbrukskomplexet i Flygsfors har ocksåtydliga kulturhistoriska kvaliteter genom att byggnaden förenar olika generationer avbyggnadskroppar och genom att två (nedsläckta) rundugnar ännu finns i hyttan. De storamurade rundugnarna blir idag allt mer sällsynta. Idag finns bara två sådana ugnar i landet idrift(Lamke 2007).Orrefors glasbruk och bruksort Orrefors höga kulturmiljövärden är kända. (…) Miljönkring själva bruket i Orrefors måste betraktas som en av Nybro kommuns viktigasteindustrimiljöer, av såväl regionalt som nationellt kulturhistoriskt intresse. Stora delar avOrrefors samhälle är kulturhistoriskt värdefulla, det gäller verksbyggnaderna, men även debyggnader och strukturer som ger ett direkt uttryck för ortens identitet som bruksort. Exempelpå sådana är närheten till Vapenbäcksån, bruksgatan, tidstypiska arbetarbostäder från olikaepoker (Lamke 2007 sid. 19).Egen kommentar: I skriften Orrefors – en liten guide betonar man bland annat vattenkraftensbetydelse för lokaliseringen: ”Vid sågverket fick man mycket stora mängder spillved över,som man försökte sälja – men utan framgång. Då försökte man ge bort den – men utanframgång. Då startade man ett glasbruk – för att elda upp den! Glasbruket startade i Orrefors1898 med en småglashytta. Exempel på produkter som tillverkades var glasburkar tillapoteken, mjölkflaskor och parfymflaskor. Året efter startade man också en hytta somtillverkade fönsterglas. Då var Orrefors redan en bruksort tack vare järnbruket som hadefunnits här sedan 1726 – och satt sin prägel på miljön kring vattnet. Här fanns ocksåvattenkraft, järnväg (sedan 1876) och god tillgång på skog. Vattenkraften användes både tillglasbruket och till järnbruket. Skogstillgångarna hade lett till en sågverksrörelse i stort formatfrån 1875. Fönsterglastillverkningen upphörde 1918. Den stora glasbruksbyggnaden somfinns idag uppfördes 1965 och ligger på samma plats som den första hyttan från 1898. Övrigalokaler har olika ålder. Hyttan är typisk med sitt höga tak med ventilationsöppningar uppe förvädringens skull och den höga skorstenen.” Se vidare Orrefors – en liten guide.Pukebergs glasbruksmiljö – Miljön vid Pukeberg har ett högt kulturhistoriskt värde, som ärsammansatt av många olika faktorer (Lamke 2007 sid. 23). Liksom Orrefors är ju Pukeberg