Ljunbyåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

52 (80)Gå igenom FMIS lämningstyp dammvall för att se om där finns uppgifter omflottning. Arkiv-, litteraturstudier, intervjuer. Därefter fältarbete.• Erhålla en mer fullödig bild av dikningsföretagen, var och när de utförts (genomgångav lantmäteriets arkiv och länsstyrelsernas Vattenarkiv samt litteratur) 1 . Det är avintresse för såväl naturvård och vattenförvaltning som kulturmiljövården.Att i likhet med Blekinge läns dokumentation av vattendrag (Jämför Torebrink 2010)fältinventera och därigenom kunna framhålla representativa eller unika exempel pådikningslandskap/dikningsrensning/-reglering av olika karaktär och från skilda tiderinom avrinningsområdet.• Om möjligt klargöra rensningarnas kontext och kulturhistoriska betydelse i devattendrag där landskapet kring åarna inte ter sig så präglat av jordbruk, till exempeldelar av Vapenbäcksån, Ljungbyån och St Sigfridsån – kan dessa ha samband medkraftutvinning eller flottning/transporter?• De nedersta delarna av Ljungbyån, som biotopkarterades senare (2008) är inte likarensade, rätade etc som de övre delarna. Vad beror detta på? Avspeglar det verkligaförhållanden eller kan olika bedömningar om rensningsgrad ha gjorts av olikainventerare?3.3 Kontinuitet: Vandringshinder och kulturmiljöerNästan 80 vandringshinder har identifierats i samband med biotopkarteringen inomavrinningsområdet. Det är förhållandevis många och speglar också Ljungbyån och dessbiflödens betydelse som kraftkälla, inte minst för kvarnar, sågar, järn- och glasbruk.Vandringshindren har gåtts igenom med avseende på var kulturmiljövården har kunskap omplatserna, och i vilka underlag den kunskapen presenteras. Vandringshindren har kollatsgentemot följande underlag: fornminnesregistret, industriarvsdatabasen, kommunalakulturmiljöprogram och riksintressen. Resultatet av genomgången presenteras i Bilaga 1. Förungefär 1/3 av vandringshindren och dess närområde saknas helt uppgifter ikulturmiljövårdens kunskapsunderlag. Flera av dessa hinder utgörs av vägtrummor och ärsannolikt av ringa intresse ur kulturmiljösynpunkt.Exempel på miljöer där kulturmiljövården redan idag, utifrån studerade underlag, kankonstateras ha höga/mycket höga värden som kan hamna i konflikt med biologiskåterställning (åtgärdande av vandringshinder) och där det kan behövas en hög grad avanpassning till kulturmiljön är:• Hälleberga vattenkvarn, som verkar ha medeltida belägg• Orrefors glas- och järnbruk (riksintresse för kulturmiljövården, byggnadsminne m.m.),inklusive Hålldammen1 En del kartakter i länsstyrelsens Vattenarkiv är scannade (plan- och/eller profilkartor); gäller framför alltÖland, Kalmar, Torsås, Mönsterås och delar av Nybro och Västerviks kommuner.