Ljunbyåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

14 (80)Övrigt: Kulturmiljövården vid Länsstyrelsen Kalmar gjorde år 2009 en referensinventeringav delar av Ljungbyån, i samband med ett miljömålsprojekt. Inventeringen omfattandekulturlämningar, bebyggelse och kulturmiljöer närmast ån på delar av sträckan Krankelösa –Fredriksström. Resultaten finns översiktligt publicerade i ”Kulturmiljöer vid sjöar ochvattendrag – hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning?”(Länsstyrelsen Kalmar län 2010:15). Dessutom finns ett GIS-skikt (arbetsmaterial) ochfotografier på Länsstyrelsen Kalmar.Flera av de kunskaps-/planeringsunderlag som har använts i denna kunskapsöversikt ärkortfattat beskrivna i bilaga 2.2.2 Internationella och nationella intressen2.2.1 KulturvattendragLjungbyån har tidigare, i samband med den s.k. Vattendragsutredningen i mitten av 1990-talet, av RAÄ föreslagits som s.k. Kulturvattendrag med dominerande tema Industri ochenergiutvinning. Den beskrevs så här: ”Ljungbyån. Glasriket. Några av landets mer betydandeglasbruk som Boda, Orrefors och Pukeberg ligger lokaliserade till detta vattendrag.” (SOU1996:155)Egen kommentar: Felaktig uppgift: Boda glasbruk ligger inte i Ljungbyåns avrinningsområdeutan i Hagbyåns avrinningsområde.2.2.2 Nationellt särskilt värdefulla eller värdefulla vattendragKartbilaga4B_VärdefullaVatten_LjungbyånAro2.2.2.1 KulturmiljövårdAvrinningsområdet berörs av två områden som bedömts som särskilt värdefulla urkulturmiljösynpunkt, dels Möres centralbygd (H:ny:326) med Hagbyån, Halltorpsån,Ljungbyån, Kläckebergabäcken m.fl. samt Glasriket: del av (H.ny:116). Nedan ett utdrag urdet arbetsmaterial som urvalet har baserats på.Möres centralbygdOmrådet binder ihop tre riksintressen: 46 Halltorp-Hagby (ej inom Ljungbyånsavriningsområde), 49 Kläckeberga (ej inom Ljungbyåns avriningsområde) och 47 Ljungby-Hossmo samt ytterligare delområden som har inkorporerats i området.Området omfattar delvis kuststräcka men också, och särskilt, åarna har spelat enbetydelsefull roll såväl i förhistorisk som historisk tid för framväxten av och karaktären påMöres centralbygd. De mångtaliga fornlämningarna är dels lokaliserade till dåtida kustlinje,dels till åarna och då särskilt deras nedre delar. ”Mörebygden (mörar=sankmarker) visartydliga tecken på tidig kolonisation betingad av närheten till en viktig landsväg och flera