Ljunbyåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

54 (80)saknas en regional överblick för dessa vattenanknutna industrimiljöer. Eftersom denna typ avkulturmiljöer ofta berörs av åtgärder inom fiske-, biotop- och vattenvård är det angeläget attprioritera kunskapsuppbyggnaden för just elektriska vattenkraftverk, vattenkvarnar ochvattensågar. Vid inventering av sådana miljöer är det betydelsefullt att även kulturhistorisktbedöma dammanläggningarna. Det är även viktigt att dokumentera andra lämningar ochannan bebyggelse så att en värdering av kulturmiljön som helhet kan göras.I kunskapsunderlagen är det ont om uppgifter om ”ursprungliga” elektriska vattenkraftverk,det vill säga kraftverk som från början uppförts för just detta ändamål. Ett undantag verkarutgöras av Kölby, Maltebo och kraftstationerna i Orrefors, de två senare har dock fåttförändrad användning. En av ”kvarnarna” i Krankelösa är egentligen också byggd för justelproduktion (?). I Flerohopp finns ett ganska nybyggt litet minikraftverk. Mindre kraftverkhar liksom på andra ställen ofta inrymts i/vid gamla kvarnar, t.ex. i de välbevarade kvarnarnaHarby kvarn och i Flerohopp genom turbindrift.Enligt Vattenmyndighetens underlag till åtgärdsprogram för Ljungbyåns avrinningsområdegörs vattenkraftuttag vid Flerohopp och Kölby kraftverk. Detta är dock inte fullständigauppgifter. Det skulle vara intressant att få en helhetsbild av var vattenkrafts-el produceras idagoch i vilken utsträckning detta sker i kulturhistoriskt intressanta anläggningar, såväl”ursprungliga” kraftstationer som i gamla kvarnar och liknande.Sammanfattningsvis:• Redan utifrån befintliga underlag framgår att åtgärder vid vandringshinder i flera fallbehöver anpassas till kulturhistoriskt känsliga miljöer och att prövning enligt KML 2kap. kan bli aktuell (se exempel på lokaler ovan).• Kunskapsuppbyggnaden avseende kulturmiljön vid vandringshinder behöver omfattahelhetsmiljöer och innehålla en kulturhistorisk värdering.• Särskilt för kvarn-, såg- och kraftverksmiljöer behövs en bättre regional helhetsbild förprioritering av bevarandeåtgärder (gäller även avrinningsområdet).• I vilken utsträckning nyttjas vattenkraft idag inom avrinningsområdet och sker detta ikulturhistoriskt värdefulla anläggningar/kulturmiljöer?• För geografisk prioritering av kunskapsuppbyggnad, se 3.1.3.4 Skuggande kantzoner: värdefulla odlingslandskap, mader,fornlämningarKunskapen om värdefulla odlingslandskap, ängs- och betesmarker får anses varaförhållandevis god, men dessa underlag har inte gåtts igenom inom ramen förkunskapssammanställningen.I delar av avrinningsområdet finns det ett förhållandevis öppet jordbrukslandskap, där det kanfinnas behov att anlägga mer beskuggande kantzoner vid vattendragen. Huruvida det kaninnebära en konflikt med kulturmiljövärden behöver utredas från fall till fall. Det kan på vissaplatser (kulturmiljöer) finnas ett värde i att bibehålla fria siktlinjer i landskapet, en visuell