Kalix- och Töreälvens vattenrådsområde - VRO 2

Bilaga 2, VR32008-08-22Styrgruppen för Vattenrådet inom Kalix- och Töreälvens vattenvårdsområde föreslår:Bearbetning av VISS och VattenkartanVISS måste kompletteras så att alla vattenförekomster-övriga vatten namnges. Nu används iflera fall endast koordinater som identifikation. Dessutom föreslå styrgruppen att legenderna ikartan visar samma färgsymboler som på kartan.Vattenkartan är också ”seg” i datorn. Systemet bör ses över.Signalarter för vattenkvaliténFiskförekomsten i Kalix älv har under årens lopp försämrats och orsakerna är i flera fallkända. Exempelvis har flottrensningar och exploaterande fiske i havet av vandringsfiskkraftigt minskat vissa fiskpopulationer. Här har främst lax och laxöring drabbats.Under senare år kan också konstateras att dammusslans och flodnejonögats populationerminskat kraftigt. I dessa fall är det föga troligt att vare sig flottrensningar eller överfiskeorsakat nedgången, utan här måste andra faktorer ha spelat in. Under 1900-talet har enormamängder flodnejonöga fångats i älven, men sedan sent 1960-tal är nedgången markant. Idag ärförekomsten så sparsam att Fiskeriverket diskuterat fredning av arten under vissa av veckansdagar under det traditionella fisket på höstarna.Det ligger nära till hands att anta att vattenkvalitén i älven förändrats under de senastedecennierna så att dessa arter missgynnats. Antingen genom sedimentering av lek- ochyngelplatser, eller att vattenkvalitén drastiskt försämrats. Dammusslan är ju en stationär artoch påverkas under hela året av älvens vatten, emedan flodnejonögat under sin livscykelbefinner sig både i havet och uppe i älven. Den vuxna fisken leker i älven och dess yngel leverlång tid i älvens sandbankar innan den går ner i havet för att växa till lekmogen fisk.Flodnejonögat är dessutom intressant eftersom dess huvudsakliga utbredningsområde iKalix älv är i älvmynningen/skärgården och upp till Morjärv. Samma område som VISS angersom ett riskområde för miljögifter.Styrgruppen föreslår därför att Vattenmyndigheten startar ett projekt där man undersökerom man likt skogsbruket skulle kunna utnyttja speciellt hänsynskrävande kräftdjur, insekter,fiskar, m.m. som signalarter, och på så sätt både kunna verifiera kartanalysernas resultat samtatt på ett enkelt sätt i fält kunna identifiera skyddsvärda miljöer med god ekologiskvattenstatus.I ett sådant signalartsystem kanske flodnejonögat, som är en mycket speciell art som levtoförändrad under många miljoner år, kan vara intressant att utnyttja som signalart förvandringsfisk och indikator på Kalixälvens vattenkvalitet i mynningen. Samt att dammusslanskulle kunna fungera på motsvarande sätt för älvens vatten i det belastade mynningsområdet.På uppdrag av styrgruppenLars-Erik HolmbergMedlem i styrgruppen och representant för Fiskegruppen i Kalix älv