Folkhälsorapport 2010 - Landskrona kommun

Sammanfattningutifrån de 11 nationella folkhälsomålen1. Delaktighet och inflytande i samhälletNär det gäller målområdet Delaktighet och inflytande i samhället är det nästan hälften (49 procent)av landskronaborna som uppger att de har lågt socialt deltagande. Detta är en ökning frånår 2004. Indikatorn socialt deltagande är liksom tillit en av de hälsorelaterade faktorer som uppvisarde största socioekonomiska skillnaderna i hela undersökningen ”Hälsoförhållanden i Skåne”.Upplevelsen av att ha såväl svagt emotionellt som praktiskt stöd har ökat i Landskrona sedanföregående mättillfälle och ligger procentuellt högre än genomsnittet för Skåne. Positivt är attförtroendet för samhällsinstitutioner har ökat markant hos landskronaborna och är nästan påsamma nivå som snittet för Skåne. Även Landskronas valdeltagande har ökat i riksdagsvalet för2010 är 81,84 procent vilket är en ökning på 1,89 procent jämfört med valet 2006.2. Ekonomiska och sociala förutsättningarNär det gäller målområdet Ekonomiska och sociala förutsättningar fortsätter andelen med eftergymnasialutbildningsnivå att öka något i Landskrona vilket följer trenden för riket. Andelenlandskronabor med eftergymnasial utbildning ligger dock fortfarande betydligt lägre än snittet förSkåne och riket. År 2009 hade drygt en fjärdedel av befolkningen i Landskrona eftergymnasialutbildning. Förvärvsfrekvensen i Landskrona har ökat något mellan mättillfällena 2004 och 2008.I jämförelse med Skåne har Landskrona en lägre andel förvärvsarbetande. Andelen förvärvsarbetandeär något lägre bland kvinnor än män, denna trend följer även länet och riket. Andelen hushållmed låg inkomst har fortsatt att utvecklas negativt, Landskrona har en högre andel familjermed låg inkomst än jämförelsegruppen, särskilt bland ensamstående med hemmavarande barnoch övriga familjer med hemmavarande barn. Emellertid skiljer sig Landskrona i kategorin pensionärsfamiljerdå kommunen har något bättre värde. I jämförelse med 2004 har antalet familjermed låg inkomst ökat i alla kategorier, gäller likaså för länet och riket. Trots detta har upplevelsenav ekonomisk stress minskat och kommunen ligger i stort sett i linje med Skåne.Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd ligger fortfarande markant högre än genomsnittet förriket och Skåne. Dock har läget förbättrats i Landskrona och det är nu färre biståndstagare jämförtmed mättillfällena 2000 och 2004. Även tilliten till andra människor har förbättrats men ärfortfarande markant sämre i Landskrona än i regionen. Tillit till andra människor är en av de faktorersom uppvisar de största socioekonomiska skillnaderna i undersökningen Hälsoförhållandeni Skåne. Känslan av osäkerhet i det egna bostadsområdet hör ihop med brottslighet och tillit tillandra människor. En miljö som upplevs som otrygg begränsar bland annat människors rörelsefrihetoch möjlighet att använda bostadsmiljön eller omgivande miljö. I Landskrona är det nästandubbelt så många som uppger att de är osäkra i sitt bostadsområde jämfört med länet.3. Barns och ungas uppväxtvillkorInom målområdet Barns och ungas uppväxtvillkor ser vi att behörigheten till gymnasieskolan harvarit på ungefär samma nivå sedan 2001. Mellan år 2005 och 2009 minskade andelen behörigamed två procentenheter. I 2010 års mätning syns dock att andelen behöriga till gymnasieskolanökar i Landskrona, vilket är i motsatt riktning från såväl snittet för Skåne som för Riket där behörighetenistället sjunker. Landskrona har totalt, jämfört med riket lägre andel elever som är behörigatill nationellt gymnasieprogram, lägre meritvärde och lägre andel som når målen i alla ämnen.Det finns emellertid stora variationer mellan skolorna. Jämfört med riket har två av sex skolor7