Styrelsens beslut om årsredovisning för 2005 - Umeå universitet

Dnr 213-4502-05
Årsredovisning
Umeå universitet
2005

Innehåll
Förord/inledning.................................................................................3
Resultatredovisning...........................................................................5
Samlad översikt ..................................................................................5
Verksamheten ............................................................................................5
Personal ......................................................................................................5
Organisation ...............................................................................................6
Indelning av verksamheten ......................................................................6
Ekonomisk sammanfattning .....................................................................6
Gemensamt.för.verksamhetsgrenarna...........................................9
Studentinflytande ...............................................................................9
Kvaliteten i utbildning och forskning ..............................................9
Pedagogisk utbildning ..............................................................................9
Kvalitetsarbetet ........................................................................................10
Jämställdhet mellan kvinnor och män .........................................10
Kompetensförsörjning .....................................................................13
Åtgärder .................................................................................................... 15
Grundläggande.högskoleutbildning.med.stödfunktioner........19
Inledning ............................................................................................19
Ekonomisk översikt ..................................................................................21
Utbildningsuppdraget ......................................................................22
Takbeloppet ..............................................................................................22
Mål helårsstudenter ................................................................................22
Examensmål .............................................................................................23
Läkar- och tandläkarutbildning .............................................................25
Särskilda åtaganden........................................................................27
Decentraliserad utbildning ....................................................................28
Utbildning i rymd- och miljövetenskap i Kiruna ..................................28
Magisterutbildning i industriell design ................................................29
Specialpedagogiskt innehåll inom lärar-
och specialpedagogutbildningen ......................................................... 29
Åtgärder för att fler ungdomar skall välja högre utbildning .....30
Breddad rekrytering ........................................................................31
IT-stödd distansutbildning ..............................................................31
Övrig återrapportering .................................................................... 32
Utbildningsutbud, efterfrågan, kurser/program,
studenter, måluppfyllelse ....................................................................... 32
Dimensionering av lärarutbildning m.m. .............................................. 34
Uppdragsutbildning ................................................................................. 34
Basårsutbildning ...................................................................................... 35
Högskoleintroducerande utbildning ..................................................... 36
Kompletterande utbildning riktade till utländska akademiker ......... 36
Särskild lärarutbildning (SÄL) ................................................................ 37
Reell kompetens samt alternativt urval ............................................... 37
Vissa högskoleutbildningar som anordnas
med särskilda medel ............................................................................... 38
FN:s barnkonvention ............................................................................... 39
Forskning.och.forskarutbildning.med.stödfunktioner.............. 40
Inledning ........................................................................................... 40
Ekonomisk översikt ................................................................................. 40
Externt finansierad verksamhet ........................................................... 41
Avgiftsfinansierad verksamhet ............................................................ 43
Forskarutbildning .............................................................................44
Antalet personer som påbörjat forskarutbildning ............................. 45
Avlagda forskarexamina, examinationsmål
för forskarutbildningen .......................................................................... 46
Studiefinansiering i forskarutbildningen, per vetenskapsområde . 48
Mång- och tvärvetenskap ............................................................. 49
Övrig återrapportering ................................................................... 49
Rekryteringsmål för professorer .......................................................... 50
Forskning och forskarutbildning med inriktning
mot lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet .................... 50
Mål för forskarskolor ...................................................................... 51
Genusforskarskolan ............................................................................... 51
Forskarskolan i pedagogiskt arbete (NAPA) ...................................... 51
Övrigt, forskning och forskarutbildning ....................................... 53
Centrum för marin forskning ................................................................. 53
Donationer och stiftelseförvaltning ............................................. 54
Finansiell.redovisning.................................................................... 55
Resultaträkning ............................................................................... 55
Balansräkning.................................................................................. 56
Anslagsredovisning ........................................................................ 58
Finansieringsanalys ........................................................................ 59
Myndighetskapital .......................................................................... 61
Tilläggsupplysningar.och.noter.................................................... 63
Redovisningsprinciper och värderingsgrunder ......................... 63
Noter ................................................................................................. 64
Styrelseledamöternas uppdrag som styrelse- eller
rådsledamot i andra statliga myndigheter samt aktiebolag .... 69
Styrelseledamöternas ersättning ........................................................ 69
Sammanställning.av.väsentliga.uppgifter.................................. 70
Styrelsens.beslut.om.årsredovisning.för.2005........................... 71
Bilagor............................................................................................... 72

Det var med glädje och stolthet, ödmjukhet och stor
nyfikenhet som jag tillträdde rektorstjänsten i mitten
av sommaren. Min agenda var då och är fortfarande
mycket enkel, jag vill arbeta för att utveckla Umeå
universitets forskning och utbildning så att universitetet
kan fortsätta att vara såväl nationellt som internationellt
konkurrenskraftigt i framtiden. För att uppnå
detta började vi under hösten arbetet med att ta fram
ett skarpare visionsdokument där vi på ett tydligare
sätt preciserar våra styrkeområden och vad vi vill utveckla
i framtiden.
För att förstärka och bredda ledningen av universitetet
tillsatte universitetsstyrelsen två prorektorer. Som
rektor ansvarar jag för forskningen och långsiktig strategi
medan prorektor Åsa Bergenheim ansvarar för
grund- och forskarutbildning och prorektor Ulf Edlund
för samverkansuppgiften.
En fråga som ligger mig varmt om hjärtat är breddad
rekrytering. För mig handlar det om rättvisa, demokrati
och kvalitet.
En av mina visioner är att vi ska bli ännu mer internationella.
Den internationaliseringsprocess som Bologna
för med sig är förmodligen en av vårt universitets
viktigaste och största utmaningar.
Umeå universitet är ett starkt forskningsuniversitet
som erhåller över 500 miljoner kronor i konkurrensutsatta
forskningsmedel varje år. Samtidigt som vi ska ta
vårt regionala ansvar måste vi alltid ha ambitionen att
också vara en internationellt erkänd aktör. Vi ska därför
fortsätta vårt prioriteringsarbete för att synas tydligare
på den internationella arenan.
Under året har en rad viktiga händelser inträffat.
Nedan följer ett axplock av dessa.
Umeå universitet 40 år
Jubileumsåret 2005, året under vilket Umeå universitet
firade sina 40 år som universitet, inleddes mycket
sorgligt med uppgifter om att fyra studenter och en
adjungerad professor fanns bland de saknade och två
anställda bland de skadade i tsunamikatastrofen. Universitetet
aktiverade så snart uppgifterna blev kända
sin krisorganisation för att på bästa sätt stötta anhöriga,
kurskamrater och kollegor.
Jubileumsfirandet inleddes med det årliga evenemanget
Kunskapsnoden som hålls under Västerbottensveckorna
på Grand Hôtel i Stockholm och fortsatte
sedan under året med en rad populärvetenskapliga
arrangemang.
Forskning och starka forskningsmiljöer
Flera forskare vid Umeå universitet ingår i forskningsrådens
”starka forskningsmiljöer”.
Förord/inledning
Helena och Thomas Edlund, Umeå centrum för
molekylär medicin, UCMM, är två av fyra koordinatorer
i ett projekt som handlar om hur en hel individ
kan bildas från det befruktade ägget.
Centrum för befolkningsstudier, som leds av professor
Anders Brändström, och Betula-projektet en studie
om åldrande, minne och demens och som leds av professor
Lars Nyberg är ytterligare två starka miljöer som
Vetenskapsrådet satsat på vid Umeå universitet.
Två av totalt fem starka forskningsmiljöer som Formas
identifierade har kopplingar till Umeå universitet:
professor Lennart Perssons projekt om sjöekosystems
responser på miljöförändringar samt programmet
”FUNCFIBER – en stark forskningsmiljö inom vedbiologi
och kemi” där flera forskare vid Umeå universitet
ingår.
Vetenskapsrådet (VR) anslog 34 miljoner kronor till
nio forskningsprojekt inom humaniora, konst, samhälls-
och utbildningsvetenskap. Rådet anslog också
närmare 50 miljoner kronor till projekt inom naturvetenskap
och teknik.
VR anslog även 48 miljoner till forskare inom medicinområdet
där professor Thomas Edlund, som en av
tre forskare, tilldelades ett stort projektbidrag och tre
miljoner kronor i tre år för studier av utvecklingen av
centrala och perifera nervsystemet.
VR delade också ut fem planeringsbidrag i syfte att
stimulera forskning om skola och utbildning.
FAS tilldelade tio forskningsprojekt 18 miljoner
kronor; det största anslaget, ett programstöd på drygt
fyra miljoner kronor för ett projekt om välfärdsstatens
politiska sociologi, gick till Stefan Svallfors, professor
i sociologi.
Formas anslog drygt 34 miljoner kronor och Riksbankens
jubileumsfond delade ut 15 miljoner kronor
till forskare inom humaniora och samhällsvetenskap.
Cancerfonden beviljade närmare 20 miljoner kronor
till 18 forskare för 20 projekt.
SIDA/SAREK beviljade forskare inom humanistisk-,
samhällsvetenskaplig-, medicinsk- och teknisk-naturvetenskaplig
fakultet 15 miljoner kronor.
Från EU erhöll universitetets forskare totalt 56 miljoner
kronor.
National Institute of Health, NIH, beviljade en forskargrupp
under ledning av professor Anders Sjöstedt
4,8 miljoner dollar för att ta fram ett vaccin mot harpest.
NIH gav också Cathrine Persson 2,5 miljoner
kronor i anslag för forskning om ett vaccin mot malaria.
Professor Ingrid Strömberg fick i samarbete med
forskare i USA ett stort femårigt anslag för hjärnforskning
och Parkinsons sjukdom.

Publiceringar i vetenskapliga tidskrifter
Våra forskare utmärker sig både nationellt och internationellt
genom omfattande vetenskaplig publicering.
Umeå universitetet är ett av de lärosäten som citeras
mest i internationell litteratur. Tillsammans med Karolinska
institutet och Lunds universitet är vi landets
mest uppmärksammade universitet. Även när det gäller
högprofilforskning tillhör universitetet ett av landets
ledande lärosäten.
Utbyggnad, utbildning och utmärkelser
Studentmiljön i Umeå fick ett stort erkännande när
Umeå av Sveriges förenade studentkårer utsågs till årets
studentstad 2006.
Under året togs också det första spadtaget vid tillbyggnaden
av universitetsbiblioteket. Biblioteket får
ett lokaltillskott på omkring 2 700 kvadratmeter som
bland annat kommer att innehålla fler studieplatser.
I slutet av året fick universitetet en prorektor med
särskilt ansvar för grund- och forskarutbildning. Tillsättningen
ska ses som en satsning för att bibehålla och
höja utbildningskvaliteten.
Antalet studenter ökar ständigt och universitetet
hade under året 29 000 studenter som erbjöds 122
program och 1 798 kurser. Handelshögskolan fick i
hård konkurrens med universitet i hela Europa ett Erasmus
Mundus-program ”Strategic Project Management”
beviljat av EU.
En annan utbildningssuccé var sjuksköterskeprogrammet
med IT-profil som gavs i Lycksele. Utbildningens
30 platser lockade 188 sökande från hela landet.
Flera av universitetets studenter och doktorander
fick under året ta emot priser och utmärkelser. En av
dessa var Jessica Hansson, Handelshögskolan, som tilldelades
Silléns pris för bästa doktorsavhandling i företagsekonomi.
Designskolans studenter fortsatte sitt segertåg över
världen. Vinnarna av de tre största internationella designtävlingarna
under året hade alla läst vid Designhögskolan.
Dessutom valdes i år, liksom i fjol, studenter
från Designhögskolan ut av Toyotas designavdelning
för praktikarbete i Japan.
Under hösten invigde utbildnings- och kulturminister
Leif Pagrotsky Deisgnhögskolans utbyggda lokaler.
Under ceremonin fick skolan också ta emot en
donation på 15 miljoner kronor av fastighetsbolaget
Balticgruppen.
Samverkan
För universitetet är samverkansuppgiften mycket viktigt
vilket också underströks i och med att professor
Ulf Edlund under året utsågs till prorektor med särskilt
ansvar för samverkan.
Vid enheten för näringsliv och samhälle tillträdde
Lena Embertsén som ny chef.
Under året inleddes en rad samverkansprojekt initierade
från olika håll av universitetet.
Några priser och utmärkelser
Umeå Plant Science Centre, UPSC, utsågs till den bästa
forskningsinstitution som en nydisputerad kan arbeta
vid utanför Nordamerika.
Ett av Europas mest prestigefyllda vetenskapliga
priser, Descartes-priset, tilldelades forskningsprojektet
European Social Survey. Ansvarig för Sveriges deltagande
är professor Stefan Svallfors, sociologiska institutionen.
Cancerforskaren Ruth Palmer utsågs som enda
svenska forskare i stark europeisk konkurrens, till att
ingå i Young Investigator Programme. Under året tilldelades
hon även Fernströmpriset,
Idéhistorikern Christer Nordlund valdes ut som en
av de mest lovande yngre forskarna inom humanistisk
och samhällsvetenskaplig forskning i Sverige.
Fysikerna professor Gert Brodin och docent Mattias
Marklund utsågs som de första svenskarna till gästprofessorer
vid Rutherford Appleton-laboratoriet i
Oxford. Mattias Marklund tilldelades även Tage Erlanders
pris.
Lennart Stenflo, professor i fysik, utsågs till hedersdoktor
vid ryska vetenskapsakademien.
Även universitetets förvaltning prisades. Universitetsservice
tilldelades Svensk Kvalitets erkännande för
framgångsrik verksamhetsutveckling.
Internationalisering
Under året var arbetet med att förbereda implementeringen
av Bolognaprocessen mycket intensivt. Det var
också mycket glädjande att se att allt fler internationella
studenter väljer Umeå universitet. Omkring 500 internationella
studenter läste vid universitetet vilket är
en ökning med nästan 70 procent sedan 1998.
Universitetets mål är att antalet studenter som kommer
till Umeå universitet och reser ut från universitetet
ska bli tio gånger fler. Under året stärkte universitetet
samarbetet med Kina.
Göran Sandberg
Rektor

Samlad översikt
Verksamheten
Under år 2005 har Umeå universitet bedrivit grundutbildning,
forskarutbildning och forskning inom ramen
för fem fakulteter; humanistisk fakultet, fakulteten för lärarutbildning,
medicinsk fakultet, samhällsvetenskaplig
fakultet och teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Universitetet
har ett mycket stort utbildningsutbud och utbildningarna
bedrivs inom utbildningsområdena humaniora,
juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik,
vård, odontologi, medicin, undervisning, design, konst,
musik, idrott samt övrig. Universitetet har ett rikt utbud
av yrkesexamina och generella examina på kandidat-
och magisternivå inom grundutbildningen samt licentiat-
och doktorsexamen inom forskarutbildningen.
Universitetet förväntas i huvudsak uppfylla de examensmål
som regeringen har fastställt. De utvärderingar som
Högskoleverket redovisat under 2005 visar att universitetets
utbildningar håller god kvalitet. Universitetet har
en lång tradition att bedriva distansutbildning och har
under 2005 fortsatt att utveckla distansutbildningen
bl.a. inom ramen för Nätuniversitetet.
Universitetet har ett rikt samarbete med det omgivande
samhället som bl.a. kommer till uttryck inom
grundutbildning genom ett stort utbud av decentraliserad
utbildning i hela landet, men med tyngdpunkt
i Norrland, och då främst i Kiruna, Skellefteå, Örnsköldsvik
och Lycksele, och inom forskningen genom
ett antal projekt i samarbete med näringslivet inom ramen
för EU:s strukturfonder mål-1. Universitetet bedriver
vidare uppdragsutbildning, varav polisutbildning
på uppdrag av Rikspolisstyrelsen är den mest
omfattande.
Universitetets utbildningsutbud har utvecklats under
2005 med nya kurser och program. Antalet studerande
inom grundutbildningen fortsätter att öka.
Forskningsverksamheten inom fakulteterna är omfattande
och håller inom vissa områden mycket hög nationell
kvalitet, i en del fall internationell hög kvalitet.
Både den totala externfinansierade forskningen
och uppdragsfinansierade forskningen har ökat under
2005 jämfört med 2004.
Antalet årsarbetskrafter var per december 2005 lägre
jämfört med tidigare år. Universitetets ekonomi är god
och resultatet för 2005 var positivt.
Personal
Antalet årsarbetskrafter totalt vid Umeå universitet per
december 2005 var 3 795 jämfört med 3 899 (2004)
respektive 3 903 (2003). I dessa beräkningar har inte re-
600
500
400
300
200
100
Antal årsarbetskrafter totalt 2001–2005
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
Resultatredovisning
duktion för tjänstledigheter eller sjukskrivningar gjorts.
Medelantalet anställda under 2005 uppgick till 4 207
personer. Antalet professorer och lektorer har fortsatt
att öka under 2005, däremot redovisas en liten minskning
på antalet forskarassistenter och adjunkter
Medianåldern bland all personal var 45 år. Medianåldern
för lärare (professorer, lektorer, adjunkter och
forskarassistenter) var 50,5 år. Mot bakgrund av bl.a.
de stora pensionsavgångarna inom 5–10 år, har universitetsstyrelsen
tidigare avsatt medel för insatser för
att säkra kompetensförsörjningen. Medlen har främst
att använts till anställningar som forskarsassistenter,
post-docs och doktorander.
Andelen lärare/forskare (professorer, lektorer, adjunkter
och forskarassistenter) utgör ca 38 procent av
det totala antalet årsarbetskrafter.
Diagrammen nedan visar hur antalet årsarbetskrafter
förändrats totalt och inom vissa lärarkategorier under
de senaste åren.
2001 2002 2003 2004 2005
Anställda totalt 3 614 3 846 3 903 3 899 3 795
Diagram: Antal årsarbetskrafter totalt 2001–2005.
Resultatredovisning
Antal årsarbetskrafter inom vissa lärarkategorier 2001–2005
0
Professorer Lektorer Adjunkter Forskarassistenter
2001 241 519 548 87
2002 253 527 563 99
2003 256 534 563 109
2004 263 553 560 104
2005 275 569 526 84
Diagram: Antal årsarbetskrafter inom vissa lärarkategorier 2001–2005.

Resultatredovisning
Det totala antalet redovisade sjukdagar bland de anställda
fortsätter att minska och uppgår under 2005
till ca 53 800, vilket är en minskning med 6 200 dagar
(10 procent) jämfört med föregående år. Det faktiska
antalet sjukdagar var ca 35 600. Fördelningen
mellan kvinnor och män inom olika kategorier av läraranställningar
framgår av annan plats i årsredovisningen
(jämställdhet).
Indelning av verksamheten
Redovisningen av universitetets verksamhet delas in i
grundutbildning med stödfunktioner respektive forskning
och forskarutbildning med stödfunktioner. Förutom
dessa två delar redovisas vissa uppgifter inledningsvis
under rubriken ”Gemensamt för verksamheten”.
De återrapporteringskrav som angivits i olika dokument
från riksdag och regering har i resultatredovisningen
citerats och markerats med fet stil i början av
varje avsnitt.
Redovisning av jämförelsetal har i de flesta fall gjorts
för fyra tidigare år förutom redovisningsåret 2005,
trots att endast två jämförelseår formellt behöver redovisas.
Ekonomisk sammanfattning
Umeå universitets intäkter har under perioden 2002–
2005 ökat med 16 procent medan kostnaderna under
samma period ökat med 12 procent. Årets resultat,
exklusive andelar i dotterbolag som avser 2004
års resultat, uppgår till 42,3 mnkr och bryter därmed
den negativa resultatutveckling som varit de tre föregående
åren.
Grundutbildningen redovisar ett positivt resultat
med 42,8 mnkr medan resultatet för forskning/forskarutbildning
är nära noll (-0,5 mnkr). Överskottet
inom grundutbildningen återfinns i huvudsak inom
det medicinska och det teknisk-naturvetenskapliga
området medan det samhällsvetenskapliga området redovisar
underskott. Det motsatta gäller för forskning/
forskarutbildning där de medicinska och naturvetenskapliga
områdena redovisar underskott och det humanistisk-samhällsvetenskapliga
överskott. I sammanhanget
bör nämnas att fördelningen mellan dessa båda
verksamhetsområden till viss del bygger på schablonfördelning
av gemensamma kostnader.
Jämfört med delårsrapporten blev årets kapitalförändring
ca 66 mnkr högre. Differensen förklaras i huvudsak
av lägre löne- och driftkostnader än beräknat. De totala
lönekostnaderna minskade till följd av att premiepensionskostnaden
blivit 35 mnkr lägre än föregående år.
Lönekostnaderna exklusive lönebikostnader ökade med
29,3 mnkr. Driftkostnaderna har ökat med 6 procent
vilket var mindre än förväntat. De ökade driftkostnader
som skett avser i första hand statens ersättning till landstinget
för klinisk utbildning och forskning som bokförs
under denna post.
Universitetets likviditet minskade med ca 20 mnkr
till 884 mnkr. Av likviditeten utgör 63 mnkr anslagssparande
på grundutbildningen som kan nyttjas först
om antalet studerande överstiger beviljat takbelopp.

Resultaträkning 2001–2005, mnkr
Intäkter
Mnkr
Balanserat
kapital
Kapitalförändring
Kapitalförändring 2001–2005
500
400
300
200
100
0
-100
2001 2002 2003 2004 2005
402 456 406 382 371
54 -48 -32 -58 42
2001 2002 2003 2004 2005
Anslag 1 628 1 753 1 854 1 905 1 985
Avgifter, ersättningar 319 303 359 384 420
Bidrag 459 460 479 507 537
Finansiella intäkter 34 35 30 20 16
Intäkter totalt 2 440 2 551 2 721 2 816 2 958
Kostnader
Personal 1 422 1 535 1 622 1 717 1 710
Lokaler 240 270 286 282 287
Övrig drift 620 679 715 741 787
Finansiella kostnader 10 13 9 7 5
Avskrivningar 93 104 116 128 127
Kostnader totalt 2 386 2 601 2 749 2 874 2 916
Verksamhetsutfall 54 -51 -28 -58 42
Resultat från andelar i dotterföretag 0 2 -5 0 5
Årets kapitalförändring 54 -48 -32 -58 47
Årets kapitalförändring
Universitetets intäkter uppgick under verksamhetsåret
2005 till 2 958 mnkr (2004: 2 816 mnkr), vilket är en
ökning med ca 5 procent, medan kostnaderna uppgick
till 2 916 mnkr, en ökning med 1,5 procent. Årets kapitalförändring
var 42 mnkr (2004: -58 mnkr).
Diagram: Kapitalförändring under perioden 2001–2005, mnkr.
Kapitalförändring per verksamhetsgren
Kapitalförändringen per verksamhetsgren var för anslags-
och bidragsfinansierad grundutbildning 51,5
mnkr (-24,4 år 2004), avgiftsfinansierad grundutbildning
-8,8 mnkr (1,5 mnkr år 2004), anslags- och bidragsfinansierad
forskning och forskarutbildning 4,2
mnkr (-36,4 mnkr år 2004), och för avgiftsfinansierad
forskning och forskarutbildning -4,6 mnkr (1,7
mnkr år 2004).
Kapitalförändring per verksamhetsgren 2005
Diagram: Kapitalförändring per verksamhetsgren 2005, mnkr.
Resultatredovisning
60
50
40
30
20
10
0
-10
-20
Grundutbildning Grundutbildning Fo/Fou Fo/Fou
(anslag+bidrag) (avgiftsfinansierad) (anslag+bidrag) (avgiftsfinansierad)
Kapitalförändring 51,5 -8,8 4,2 -4,6
Mnkr

Resultatredovisning
Finansiering
Universitetets intäkter ökade totalt sett under 2005
med 142 mnkr jämfört med år 2004. Anslagen svarade
för den största ökningen, 80 mnkr (4 procent). Intäkterna
från bidrag ökade med 29 mnkr (6 procent)
medan avgifter och andra ersättningar ökade med 35
mnkr (9 procent). De finansiella intäkterna minskade
med 4 mnkr (20 procent).
100%
80%
60%
40%
20%
Finansiering 2001–2005, %
0%
2001 2002 2003 2004 2005
Finansiella intäkter 1% 1% 1% 1% 1%
Bidrag 19% 18% 18% 18% 18%
Avgifter, ersättn. 13% 12% 13% 14% 14%
Anslag 67% 69% 68% 68% 67%
Resursförbrukning
De totala kostnaderna ökade under 2005 med 42
mnkr jämfört med 2004. Personalkostnaderna som
utgör 59 procent av universitetets kostnader, minskade
under året med 0,5 procent, lokalkostnaderna
ökade med 2 procent och övriga driftkostnader ökade
med 6 procent.
Resursförbrukning 2001–2005, %
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2001 2002 2003 2004 2005
Avskrivningar 4% 4% 4% 4% 4%
Finansiella kostn. 0% 1% 0% 0% 0%
Övrig drift 26% 26% 26% 26% 27%
Lokaler 10% 10% 10% 10% 10%
Personal 60% 59% 59% 60% 59%
Diagram: Finansiering uppdelat på olika intäktsgrupper perioden 2001–2005. Diagram: Resursförbrukningen uppdelat på olika kostnadsgrupper perioden
2001–2005.

Gemensamt för verksamhetsgrenarna
Studentinflytande
Högskolan skall i sin årsredovisning beskriva vilka åtgärder
som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och
hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jäm-
ställdhetsperspektiv.
Universitetet arbetar på olika sätt för att utveckla studentinflytandet
i alla de organ och processer där frågor
bereds och avgörs som kan påverka studenternas situation.
Universitetsledningen har på samma sätt som tidigare
haft regelbundna möten med studentkårernas
ledningar under året, där bl.a. frågor om studentinflytande
diskuteras. Studentkårerna får kopior av de ärenden
som kommer in till universitetet och som är av
intresse för dem med information om vem som handlägger
ärendet. Kårerna får också ärendelista till rektors
beslutsmöten som äger rum varje vecka samt terminsvis
en förteckning över universitetets beredande
och beslutande organ och grupper.
Universitetets policy för studentinflytande bygger
på den gemensamma uppfattningen mellan universitetet
och studenterna, att all verksamhet som rör utbildning
ska baseras på samarbete mellan universitetets
personal och studenter, och att detta samarbete i
sin tur ska bygga på en strävan till ömsesidigt förtroende
och ansvarstagande. I policyn betonas bl.a. att ”Studenternas
aktiva medverkan i att utveckla utbildningen
ses som en avgörande faktor för att verksamheten
vid Umeå universitet ska hålla hög kvalitet. Studenterna
ska ingå och medverka i kvalitetsarbetet inom de
olika utbildningarna, i kommittéer och arbetsgrupper
samt i beslutande organ på alla nivåer”.
Studentrepresentation i centrala organ av permanent
natur har könsmässigt fördelat sig enligt följande under
de tre senaste åren: 2003: 34 procent kvinnor, 2004:
40 procent kvinnor, 2005: 51 procent kvinnor.
Kvaliteten i utbildning och forskning
Pedagogisk förnyelse
I syfte att förbättra kvaliteten skall universitet och högskolor
särskilt arbeta med pedagogisk utveckling samt högskolepedagogisk
utbildning av lärare inom såväl grund- som
forskarutbildning. Av universitetens och högskolornas årsredovisning
skall framgå antalet lärare som under 2005 har
genomgått pedagogisk utbildning samt därav antalet lärare
som deltagit i utbildning för handledare inom forskarutbildningen.
Pedagogisk utbildning
Vetenskapsområde/
lärarkategori
Humanistisk-samhällsvetenskapligtvetenskapsområde
Professorer
Lektorer
Adjunkter
Forskarassistenter
Övriga
Medicinskt vetenskapsområde
Professorer
Lektorer
Adjunkter
Forskarassistenter
Övriga
Teknisk-naturveten-
skapligt vetenskapsområde
Professorer
Lektorer
Adjunkter
Forskarassistenter
Övriga
Annat
Professorer
Lektorer
Adjunkter
Forskarassistenter
Övriga
Antalet lärare som
genomgått pedagogisk
utbildning
under 2004
Antalet lärare som
genomgått pedagogisk
utbildning
under 2005
Kvinnor Män Kvinnor Män
0
28
34
3
21
1
19
13
3
43
0
3
3
0
17
0
2
0
4
7
3
24
8
6
35
0
7
7
0
27
0
2
3
8
15
0
0
0
3
3
Resultatredovisning
1
21
14
1
45
1
19
17
0
17
0
0
5
4
16
Totalt 201 151 165 140
Pedagogisk utbildning av lärare
Den pedagogiska utbildningen kan, när det gäller kurser,
grovt delas upp i tre delar. En rör forskarhandledning
och behandlas under egen rubrik nedan. En annan
del är av mer grundläggande karaktär och omfattar
kurserna ”Lärandemiljön – Introduktion”, ”Lärarroller”
och ”Att stödja lärande”. I dessa kurser ges på olika
sätt kunskap om jämställdhets- och genusfrågor.
Till sist har vi en del som kompletterar den grundläggande
utbildningen med diverse kurser om mer specifika
universitetspedagogiska frågor som till exempel
”Case/PBL” och ”Handledning av examensarbeten på
lärarutbildningarna”. Under 2005 har femton universitetspedagogiska
kurser med sammanlagt 305 deltagare
genomförts (detta inkluderar även forskarhandledningskursen
nedan). 206 av dessa har genomgått
någon av kurserna i universitetets grundläggande universitetspedagogiska
utbildning.
0
0
0
2
2
0
13
13
1
32
0
18
6
3
24
0
1
8
6
12
0
2
0
1
0

10
Resultatredovisning
Utbildning av handledare inom forskarutbildningen
Kursen ”Forskarhandledning i praktiken”, som omfattar
två veckors utbildning, syftar till att ge ökade kunskaper
om forskarhandledning samt att uppmuntra till
reflektion kring den egna handledarrollen. Kursen bedrivs
huvudsakligen i seminarieform och bygger i hög
grad på deltagarnas personliga erfarenheter och idéer.
Exempel på innehåll som behandlas är ”Kön och etnicitet
i forskarhandledning” och ”Handledning från
antagning till disputation”. Den medicinska fakulteten
har kursen som ett av kraven för att erhålla en tillsvidareanställning
som universitetslektor/-adjunkt och
för att antas som docent. Totalt 44 personer har deltagit
i två kurser under 2005. 23 av dessa kom från det
medicinska vetenskapsområdet, 14 personer kom från
humanistisk-samhällsvetenskaplig, 5 personer från de
tekniska och naturvetenskapliga vetenskapsområdena
och 2 personer kom från annat område.
Kvalitetsarbetet
Utvecklingsprogram för Umeå universitet
I syfte att förverkliga universitetets utvecklingsprogram
(US dec 2003) lämnas årligen verksamhetsuppdrag i
samband med resursfördelningen. Universitetsstyrelsen
har under 2005 lämnat uppdrag till fakulteterna
att bl.a.
– utveckla kriterier för prioritering av starka forskningsmiljöer
– utveckla metoder för att mäta forskningens konkurrenskraft
– genomföra en avhoppsstudie bland forskarstuderande
– utveckla sitt grundutbildningsutbud med hänsyn
till bl.a. Högskolepropositionen och Bolognaprocessen
– utveckla metoder för att mäta studentnöjdhet
– ange mål och åtgärder för att studenterna ska få möjligheter
att utöva ett reellt inflytande.
Universitetsgemensamt kvalitetsarbete
Ett nytt styrdokument för kvalitetsarbetet har antagits
av universitetsstyrelsen. Här anges inriktning, organisation
och ansvarsfördelning av kvalitetsarbetet inom
Umeå universitet.
Under 2005 har ett intensivt och omfattande arbete
inletts på alla nivåer med att förbereda universitetet
inför de förändringar som blir följden av Bolognaprocessen
och de förslag som ligger i regeringens proposition,
”Ny värld – ny högskola”. Universitetsstyrelsen
har beslutat om riktlinjer och tidsplan för Bolognaprocessen.
Arbete pågår med revidering av Antagningsord-
ning för grundutbildningen samt Examensordning och
Antagningsordning för forskarutbildning. En utbildning
till stöd för arbete med att formulera och bedöma
resultat i förhållande till s.k. learning outcomes har
planerats och genomförs vt 2006.
Jämställdhet mellan kvinnor och män
Mål 4: Universitet och högskolor skall i sin verksamhet främja
jämställdhet mellan kvinnor och män.
I årsredovisningen skall universitet och högskolor redovisa
vilka åtgärder som vidtagits för att få en jämnare könsfördelning
– i utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom läraroch
vårdutbildningar samt naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar,
– inom områden i forskarutbildningen med ojämn könsfördelning,
– vid rekrytering och befordran av lärare, och
– vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller
motsvarande.
Vidare skall lärosätena för perioden 2005–2008 fastställa
mål för andelen kvinnor bland nyrekryterade lärare inom
samtliga lärarkategorier samt i årsredovisningen redovisa målen
och utfallet. Även andelen kvinnor bland akademiska ledare
såsom prefekter och dekaner skall redovisas.
Universitet och högskolor skall i årsredovisningen även redogöra
för hur lärosätet stimulerar jämställdhetsarbetet och
hur åtgärder för att främja jämställdhet följs upp.
Universitet och högskolor skall även rapportera hur jämställdhet
och genusvetenskap ingår i utbildningen.
Grundutbildning
I grundutbildningen har fakulteterna generellt en klar
majoritet av kvinnliga studenter. Totalt vid Umeå universitetet
är nu 62 procent av grundutbildningsstudenterna
kvinnor, vilket är en ökning med 1 procent
jämfört med 2004. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet
utgör undantaget, där 41 procent är kvinnor. De fakulteter
som klarar målen om minst 40 procent av underrepresenterat
kön är samhällsvetenskaplig och teknisk-naturvetenskaplig
fakultet. Humanistisk fakultet
har i detta sammanhang under 2005 fått färre manliga
studenter, vilket gör att det nu är 62 procent kvinnliga
studenter vid fakulteten. Om en analys görs av kurser
och utbildningsprogram finns dock stora skillnader
även inom fakulteterna. Fördelning av studenter i
grundutbildningen visas i följande diagram.

%
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Humanistisk
Fördelning kvinnor och män totalt och per fakultet, %
Lärarutbilning
Medicinsk
Teknisk-naturvetenskaplig
Samhällsvetenskaplig
Polisutbildningen
Övrig utbildning
Umeå universitet totalt
Diagram: Fördelning kvinnor och män totalt och per fakultet, i procent.
Kvinnor
Män
Vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet har andelen
kvinnliga studerande på naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar stadigt ökat, från 34 procent 1991/92,
till att nå en topp 1998 då andelen var 38 procent.
Därefter har andelen kvinnor inom programutbildningarna
avtagit något. Uppdelat på olika kategorier
så återfinns den största andelen kvinnor på naturvetarprogrammen
(54 procent), därefter kommer civilingenjörs-
och designprogrammen som har i genomsnitt 26
procent respektive 30 procent kvinnor medan den lägsta
andelen kvinnor (11 procent) återfinns på högskoleingenjörsprogrammen.
Inom receptarieprogrammet
är andelen kvinnor mycket hög, nämligen 92 procent.
Dessutom är andelen kvinnliga studerande på basårsutbildningarna
relativt hög (40 procent). Då många av
de studerande på basåret går vidare till högskoleingenjörsutbildningarna
kan man förvänta sig att den manliga
dominansen på vissa högskoleingenjörsprogram i
en nära framtid till viss del skall minska.
Vid en noggrannare analys finner man att några av
de traditionella naturvetarprogrammen har en hög andel
kvinnor, exempelvis miljö- och hälsoskydd, biologi,
molekylärbiologi, geoekologi/geovetenskap och kemi
(där andelen kvinnor är högre än 50 procent), medan
de tekniska utbildningsprogrammen är mer populära
bland manliga studenter. Dock bör här framhållas bioteknik
och genomik (tidigare teknisk biologi) där man
till övervägande del har kvinnliga studerande och teknisk
naturvetenskaplig kemi som utgör undantag bland
civilingenjörsprogrammen med vanligen manlig dominans.
Det nyligen startade civilingenjörsprogrammet i
interaktionsteknik och design har även visat sig attrahera
en stor andel kvinnor. Bland högskoleingenjörsprogrammen
finns många kvinnliga studerande inom
medie- och rymdprogrammen.
Resultatredovisning
Ett omfattande arbete läggs ner på att rätta till skevheter
när det gäller könsfördelningen inom programmen.
Goda exempel är de ”tjejhelger” som teknisk fysik,
teknisk datavetenskap och energiteknik anordnar
varje år för att rekrytera kvinnliga sökande till dessa utbildningsprogram.
Detta är en av anledningarna till att
ett ökat antal kvinnliga studerande nu går på civilingenjörsprogrammet
i teknisk fysik. Vidare stödjer fakulteten
kvinnliga datavetare genom att ge bidrag till olika
seminarier samt resor till nationella kvinnliga datavetenskapliga
konferenser som årligen anordnas på olika
håll i landet. Ett mycket uppskattat inslag under senare
år har varit det årligen återkommande mentorprojektet
bland kvinnliga teknologer. Sedan fyra år tillbaka
drivs även ett mentorprojekt riktat mot gymnasister
i sista årskursen på det naturvetenskapliga gymnasiet.
Projektet har rönt stor uppskattning och lockar gymnasister
från skolor i Umeå, Örnsköldsvik och Lycksele
med omnejd.
Vid fakulteten för lärarutbildning ingår jämställdhet
och genusvetenskap, liksom andra värdegrundsfrågor,
i lärarutbildningens uppdrag. Frågorna kan inte väljas
bort utan utgör en naturlig och självklar del i utbildningen
av dem som ska arbeta med barn och ungdomar
inom förskolan och skolan. Jämställdhetsfrågorna
och genusperspektivet beaktas och integreras i samtliga
kurser i förhållande till den enskilda kursens mål,
innehåll och syfte. Innan en ny kursplan fastställs av
fakultetsnämnden för lärarutbildning kontrolleras att
dessa frågor tas upp och behandlas på ett tydligt och
innehållsmässigt väl avvägt sätt i kursplanen. Fakultetsnämnden
har i sina kursplanedirektiv betonat att
dessa frågor ska uppmärksammas också vid examination
och kursutvärdering samt kursplanerevision. Fakultetsnämnden
för lärarutbildning har i övrigt en plan
för jämställdhetsarbetet inom nämndens ansvarsområde
och de institutioner som medverkar i lärarutbildningen
har jämställdhetsplaner. I dessa planer finns avsnitt
som behandlar mål för undervisningen. Exempel
på sådana mål är:
– av varje kursplan ska tydligt framgå hur det könsteoretiska
perspektivet skall tas upp i kursen
– i varje kurslitteraturlista skall författare av båda könen
vara representerade.
Institutionernas jämställdhetsplaner innehåller även
mål för institutionen. I dessa planavsnitt finns tydliga
mål att öka och fördjupa kompetensen om jämställdhet
och genusteori bland all undervisande personal.
Vidare också att anordna föreläsningar och seminarier
som behandlar jämställdhet och genusteori för all in-
11

12
Resultatredovisning
stitutionspersonal, liksom att möjliggöra för samtliga
av dem att delta i dessa aktiviteter.
Humanistisk fakultet har länge diskuterat vikten av genusvetenskapliga
perspektiv i undervisningen. Genom
kursvärderingar kan studenterna ge sin syn på kvaliteten
gällande ämnenas genusvetenskapliga perspektiv.
Detta utvärderas kontinuerligt av bland annat Högskoleverket.
Humanistisk fakultet organiserar ungefär
vart tredje år en studerandeenkät där frågor ställs om
genusvetenskap i undervisningen. De flesta studenterna
har angivit att de är nöjda. Institutionerna har som
mål att studenterna ska möta både manliga och kvinnliga
lärare under utbildningen.
Vid flera av samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningar
finns inslag av genusperspektiv. Jämställdhetsrådet vid
Umeå universitet finansierade en rapport, där tre av fakultetens
utbildningsprogram särskilt granskades (Westberg,
Annika, Genusperspektiv i utbildning. Skrift från
Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet 2005:1). Materialet
i rapporten grundar sig på resultat från den s.k.
samhällsvetarenkäten som genomförs regelbundet. De
flesta institutionerna har dessutom enligt sina jämställdhetsplaner
ett pågående arbete med att integrera jämställdhets-
och genusperspektiv i utbildningen.
Vid medicinska fakulteten beaktas att fakulteten presenteras
könsneutralt i alla rekryteringssammanhang,
d.v.s. både manliga och kvinnliga lärare och studenter
visas på bilder och i textmaterial på hemsidor, postrar,
annonser etc. Samtliga utbildningar innehåller inslag
av genusperspektiv.
Forskarutbildning
Ansvaret för rekrytering till forskarutbildning ligger på
institutionerna. Vid universitetet fanns det under 2005
1 325 forskarstuderande, 51 procent kvinnor och 49
procent män. Fakulteterna ligger inom jämställdhetsintervallet
40–60 procent för kvinnor respektive män,
förutom fakulteten för lärarutbildning där 64 procent är
kvinnor. Ansträngningar vid lärarutbildningen har dock
gjort att fler män procentuellt antagits som forskarstuderande
alltsedan fakulteten bildades 2000. 2005 antogs
vid fakulteten 40 procent män. Av de forskarstuderande
vid humanistisk fakultet är fördelningen 50 procent
män respektive kvinnor. Vid teknisk-naturvetenskaplig
fakultet är 41,5 procent kvinnor. Nyantagna kvinnliga
forskarstuderande vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet
har dock minskat något och är nu 37 procent. Denna
trend har funnits några år och om den fortsätter kom-
mer andelen män under 2006 att vara över 60 procent.
Vid samhällsvetenskapliga fakulteten är 56 procent av de
aktiva doktoranderna kvinnor och vid den medicinska
fakulteten är andelen kvinnor 59 procent.
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Andel kvinnliga forskarstuderande 2001–2005
Hum Sam Lärar Medicin Tek/nat Summa
Diagram: Andel kvinnliga forskarstuderande 2001–2005.
2001
2002
2003
2004
2005
Nyrekrytering av lärare
Under 2005 har 67 lärare nyanställts vid universitetet.
Av dessa är 34 kvinnor (51 procent), vilket är 10 procent
bättre jämfört med 2004. Det mest glädjande är
att i kategorin universitetslektor har 13 kvinnor av totalt
19 (68 procent) nyrekryterats. Beträffande forskarassistenter
har också en markant förbättring skett, 4 kvinnor
(44 procent) och 5 män har rekryterats. I sammanhanget
bör dock noteras att antalet nyrekryteringar av forskarassistenter
minskar kraftigt och därmed en möjlighet
till vetenskaplig meritering och befordring.
Universitetet försöker ständigt på olika nivåer i organisationen
åstadkomma en bättre könsmässig balans
inom lärarkåren. Vid utannonsering av tjänster uppmanar
alla fakulteter det underrepresenterade könet att
söka. Positiv särbehandling beaktas vid likvärdiga meriter.
Detta har emellertid inte fått något genomslag då
ettdera könet (företrädesvis män) bedömts ha väsentligt
bättre meriter. Samhällsvetenskaplig fakultet klarar
de uppsatta rekryteringsmålen. Vid fakulteten för lärarutbildning
är situationen likartad. Humanistisk fakultet
har som mål att minst 50 procent av nyrekryteringar
till lärartjänster ska tillsättas med kvinnor, detta
för att uppnå målet om en fördelning av 50 procent
kvinnor och män i samtliga lärarkategorier. Dessa mål
uppfylls för forskarassistenter och universitetslektorer.
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet klarar rekryteringsmålen
med god marginal. Detta är en mycket positiv
utveckling vid fakulteten. Vid medicinska fakulteten
har 5 universitetslektorer rekryterats, varav 3 kvinnor.
Rekryteringsmålet nås med mycket god marginal.

120
100
80
60
40
20
0
Andel nyanställda kvinnor och män i procent lärarkategorier 2005
Kvinnor Män Mål andel
kvinnor
Adjunkter
Lektorer
Forskarassistenter
Professorer externt
rekryterade
Professorer externt
rekryterade och
befordrade
Diagram: Andel kvinnor och män, nyanställda lärarkategorier 2005, i procent .
Ledningsuppdrag
På alla nivåer inom universitetet finns ett mål att öka
andelen kvinnor med chefsuppdrag och en rad aktiviteter
genomförs för att stödja detta mål. Exempel på detta
är IDAS (Identification Development Advancement
and Support), SUHF:s kvinnliga nätverk och Kvinnor
i akademin som fortlöper vid bl.a. humanistisk fakultet
och där deltagarna i nätverket nu själva driver detta
vidare. Vid Umeå universitet har kvinnliga nätverk
med temat ledarskap (t.ex. Kvinnor i Karriären, KIK
1 & 2 och Kvinnor i Arbetslivet, KIA) fortsatt. ”Nyfiken
på ledarskap” är ett samarbetsprojekt mellan teknisk/naturvetenskaplig
fakultet och enheten för personal-
och organisationsutveckling som startade under
2004. Projektet har fått en förlängning och kommer att
pågå också under 2006. Av de ursprungliga 15 kvinnliga
forskare/lärare som deltagit deltar nu 13 i detta projekt.
Vid samhällsvetenskaplig fakultet har fakultetsnämnden
fastställt ett handlingsprogram för kvinnligt
ledarskap för perioden fram t.o.m. 2008. I programmet
finns bestämmelser om hur programmet årligen skall
följas upp och vem som ansvarar för detta.
Universitetets ledning är ny fr.o.m. juli 2005. Könsfördelningen
är jämn, i och med att universitetets rektor
samt en av prorektorerna är män, medan den andra
prorektorn och även vicerektorn är kvinnor. Tidigare
har alla fem dekaner varit män, men från och med juli
2005 har humanistisk fakultet en kvinnlig dekan. Tre
av fem prodekaner är kvinnor.
Andelen kvinnliga prefekter har minskat totalt sett
vid universitetet från 35 procent till 31 procent jämfört
med 2004. Den positiva trend som under ett antal
år utvecklats beträffande kvinnliga prefekter är därmed
bruten. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet har en kraftig
obalans beträffande prefekter med endast 1 kvinna
av 10. Det är nu endast lärarutbildningen som når målet
40 procent procent kvinnliga prefekter. För biträdande
prefekter eller motsvarande är könsfördelningen
mycket jämn (49 procent kvinnor) och samtliga fakulteter
når målet minst 40 procent av underrepresenterat
kön. Beträffande rektorer och föreståndare vid högskolor,
utbildningsenheter och centrumbildningar dominerar
männen, exempelvis vid samhällsvetenskaplig fakultet
där 75 procent män finns i denna grupp.
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Prefekter
Kvinnor
Diagram: Prefekter och biträdande prefekter, fördelat på män och kvinnor.
Kompetensförsörjning
Mål 5: Universitet och högskolor skall verka för en långsik-
tig och god personalförsörjning med för verksamheten än-
damålsenlig kompetens.
Lärosätet skall redovisa mål och måluppfyllelse för kom-
petensförsörjningen i förhållande till verksamhetens mål och
resultat. Inom ramen för detta skall myndighetens insatser för
att främja etnisk och kulturell mångfald och ökad hälsa samt
för att åstadkomma en ändamålsenlig ålderstruktur, jämn
könsfördelning och rörlighet bland personalen framgå.
Lärosätet skall i årsredovisningen redovisa vilka åtgärder
som har vidtagits under 2005 för att uppnå myndighetens
mål för kompetensförsörjningen, analysera och kommente-
ra i vilken omfattning uppsatta mål har uppnåtts samt redo-
visa vilka åtgärder som planeras för 2006.
Lärosätet skall vidare redovisa det totala antalet forskar-
assistenter och biträdande lektorer (antalet individer) samt
antalet nyanställda forskarassistenter och biträdande lekto-
rer för budgetåren 2005, 2004 och 2003. Större förändring-
ar mellan åren eller skillnader mellan vetenskapsområden
skall kommenteras.
Prefekter och biträdande prefekter, män och kvinnor
Prefekter
Män
Biträdande
prefekter
Kvinnor
Resultatredovisning
Biträdande
prefekter
Män
Hum
Lärar
Med
Sam
Tek-Nat
Antal
totalt
Åtgärder under 2005 med syfte att nå målen
med den strategiska kompetensförsörjningen vid
Umeå universitet
Medelantalet anställda var 4 207 under 2005. Medianåldern
bland all personal var 45 år och bland tillsvidareanställd
personal 51,5 år. Åldersfördelningen bland
de tillsvidareanställda är sned, närmare 40 procent av
dessa är över 55 år.
1

1
Resultatredovisning
Inom den närmaste tioårsperioden kommer en stor
del av de anställda att gå i pension vid universitet och
högskolor i Sverige. Enbart vid Umeå universitet kommer
en fjärdedel av kärnkompetenserna eller ca 450
personer att uppnå 65 års ålder inom den kommande
tioårsperioden. Ungefär lika många av den tekniskadministrativa
personalen uppnår också 65 år inom
samma tidsperiod. Pensionsavgångarna ger möjligheter
i den strukturomvandling som universitetet befinner
sig i men skapar också problem då värdefull kompetens
försvinner och måste ersättas.
350
300
250
200
150
100
50
0
Åldersfördelning tillsvidareanställda 2005
18–29 30–34 35–39 40–44 45–49 50–54 55–59 60–
Ålder
Diagram: Åldersfördelning tillsvidareanställda Umeå universitet 2005.
140
120
100
Pensionsavgångar vid Umeå universitet
80
60
40
20
0
Personal som uppnår 65 års ålder
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
År
Män
Kvinnor
2006–2014
Redovisningen utgår ifrån den tidigare gällande ålderspensionsgränsen
65 år. Idag finns en flexibel pensionsålder
mellan 61 och 67 år. De flesta väljer dock att gå
i ålderspension vid 65 år men trenden är att allt fler
väljer att arbeta åtminstone deltid efter 65 år. Dessutom
finns möjligheten att gå i delpension från 61 år
och ungefär 10 procent i ålderssegmentet 61–65 år har
valt denna möjlighet.
TA
Lärare
Diagram: Personal som uppnår nedre pensionsgräns 65 år vid Umeå universitet
2006–2014.
Kärnkompetenser och åldersfördelning olika
personalkategorier
Av universitetets professorer kommer en tredjedel att
uppnå 65 år inom fem år. Inom lektors- och adjunktsgruppen
ter sig bilden något ljusare. Befordringsmöjligheterna
innebär minskad flyttbenägenhet och då situationen
är densamma på många andra universitet är
den sannolika utvecklingen att universitetet i framtiden
i hög grad måste vara självförsörjande på lärare/forskare.
Det är viktigt att analys sker inom olika nivåer i organisationen,
då valet av strategier sannolikt behöver
anpassas till de olika situationer som råder inom olika
fakulteter och institutioner.
Universitetslektorer har en betydligt jämnare åldersfördelning
än professorer. En tredjedel av alla lektorer
uppnår 65 år inom tioårsperioden. Fakulteterna
för medicin och samhällsvetenskap har de största avgångarna.
Universitetsadjunkter visar upp den jämnaste ålders-
och könsfördelningen. Cirka 30 procent av adjunkterna
uppnår 65 år inom tioårsperioden.
För närvarande finns inga rekryteringsproblem
bland den teknisk-administrativa personalen och att
få kvalificerade sökande till de befattningar som utannonseras.
Inom en del befattningskategorier råder viss
övertalighet och för några kategorier finns rekryteringsbehov.
En klar tendens är att kompetensväxling sker
inom denna kategori då verksamhetsbehoven kommer
att kunna se annorlunda ut.
Redovisning av sjukfrånvaron 2005
Vid Umeå universitet har sjukfrånvaron minskat med
0,4 procent jämfört med 2004. Det är främst långtidssjukfrånvaron
som minskat och den utgör 73 procent
av den totala sjukskrivningen. Sjukfrånvaron hos
kvinnor och bland åldersgruppen över 50 år fortsätter
att minska.
Under året har arbetet fokuserats på rehabiliteringsåtgärder
för mycket långa sjukskrivningar samt att göra
ytterligare satsningar på friskvård och förebyggande rehabiliteringsåtgärder.
En bidragande faktor till dessa ytterligare
satsningar är att Umeå universitet ansökt och
erhållit projektmedel från område ”Satsa friskt” hos
Utvecklingsrådet.

Sjukstatistik 2004 2005
Total sjukfrånvaro 3,4 % 3,0 %
Långtidssjukfrånvaro 2,7 % 2,2 %
Sjukfrånvaro kvinnor 4,8 % 4,2 %
Sjukfrånvaro män 1,9 % 1,8 %
Sjukfrånvaro ålder –29 1,6 % 1,2 %
Sjukfrånvaro ålder 30–49 2,9 % 2,8 %
Sjukfrånvaro ålder 50– 4,8 % 3,8 %
Tabell: Sjukfrånvaro vid Umeå universitet, i procent.
Åtgärder
Åtgärder 2005 – Jämställdhet
(Se under rubrik Jämställdhet mellan kvinnor och
män, sid 10)
Åtgärder 2005 – Mångfald och likabehandling
Umeå universitet vill vara ett universitet för alla. Under
2005 har en plan med åtgärder för att öka tillgängligheten
vad gäller information, lokaler och verksamhet
tagits fram. Åtgärderna är riktade till anställda och studenter
med funktionsnedsättning och finns numera att
läsa på webben. Material har tagits fram med information
om likabehandlingsarbetet och dess organisation
för att kunna spridas till studenter och anställda.
Under året har genomförts ett par seminarier med
mångfaldstema, där bland annat värdet av strategiskt
mångfaldsarbete har synliggjorts. Utbildnings- och informationsinsatser
har genomförts till chefer och ledare,
till nyanställda i samband med introduktionsutbildning
och till arbetsmiljö- samt studerandearbetsmiljöombud.
En mångfaldsutställning ”Öppna dörrar” har genomförts
inom campusområdet. En seminarieserie ”Interkulturell
kommunikation” har genomförts som riktades
till både studenter och anställda.
Åtgärder 2005 – Verksamhets- och
kompetensanalys
Projektet med att informera och ge insikter till chefer
om värdet av en systematisk verksamhets- och kompetensplanering
(VOK-analyser) utvecklas och pågår
kontinuerligt. Processer har allt sedan starten 2002,
genomförts på fler än tjugo institutioner och enheter.
Analyserna syftar till att aktivt arbeta förebyggande
för grupper och individer som är i eller väntas stå
inför stora förändringar och avgöra vilka insatser som
behövs för att underlätta omställning och kompetensväxling
inom myndigheten.
Åtgärder 2005 – Ledarutveckling
Det för alla chefer och ledare obligatoriska ledarutvecklingsprogrammet
UCL (Umeå universitets chefs- och
Resultatredovisning
ledarutvecklingsprogram) pågår fortlöpande. Programmet
syftar till att ge bästa möjliga förutsättningar för
en strategisk utveckling av det egna ledarskapet, verksamheten
och medarbetarna samt att ge grundläggande
kunskaper om ansvar, befogenheter, lagar och regler
som gäller för universitetets verksamhet. Fyra grupper
har avslutat programmet och en ny grupp börjar
vt 2006. Det innebär att ca 60 ledare har deltagit eller
deltar i UCL.
Under hösten 2005 har ett introduktionsprogram
för nya dekaner och prodekaner genomförts med syftet
att minimera och effektivisera chefsbyten, tydliggöra
chefsrollen samt att behandla strategiskt viktiga utvecklingsområden.
Vidare har UCL-utbildningen utvecklats
bland annat i syfte att arbeta förebyggande med rehabilitering
och därigenom upplysa chefer hur de kan
verka för att minska sjuktalen för de anställda.
Nästan samtliga av de nuvarande kvinnliga och ca
hälften av de nuvarande manliga prefekterna har deltagit
i Umeå universitets ledarutvecklingsprogram.
Åtgärder 2005 – Forskarhandledarutbildningar
Umeå universitet har satsat på att utveckla rollen som
forskarhandledare och under 2005 övergick handledarprogrammet
i Umeå, HandUm, från att vara ett projekt
till att vara ett program i Universitetspedagogiskt
centrums verksamhet. Programmet omfattar kursen
Forskarhandledning i praktiken (totalt har ca 400
handledare gått denna utbildning) samt olika fördjupningar
i form av kurser, mentorsprogram, seminarier
och konferenser.
Åtgärder 2005 – Verksamhetsplanering
och verksamhetsberättelse
Fakulteter och institutioner har redovisat mål och planerade
åtgärder inom området kompetensförsörjning
i verksamhetsplanen för 2005. Varje vår genomförs en
rektorsdialog med fakultetsledningarna, och vid det tillfället
ges utrymme att reflektera bl.a. kring Umeå universitets
kompetensförsörjning och återkoppla kring
denna viktiga återrapportering från verksamheten. Varje
fakultet har unika utvecklingsmål och utmaningar,
och rektor ges en fördjupad bild av läget för området.
Efter dialogen är målet att fakultetsledningarna i sin
tur ger respons till institutionernas ledningar om deras
arbete med VP och VB.
1

1
Resultatredovisning
Åtgärder 2005 – Lokal utvecklingsfond
(lokala omställningsmedel)
Fonden har under 2005 fortsatt sin satsning på att finansiera
internt konsultstöd för genomförande av verksamhets-
och kompetensanalyser. Vidare har medel beviljats
för institutionsprojekt med trygghetsskapande
profil, individuella utvecklings- och omställningsåtgärder
samt sådana delpensioner som bidragit till att underlätta
kompetens- och generationsväxling eller som
bidragit till att lösa övertalighetssituationer.
Åtgärder 2005 – Projekt Medarbetarnas
arbetsvillkor
Under 2005 har samtliga fakulteter genomfört kartläggningar
av arbetsförhållandena vid institutioner och
enheter via medarbetarundersökningar. Institutionerna
har fått ta del av resultaten och ska därefter arbeta
med egna åtgärdsprogram utifrån dessa. Regelbundet
återkommande kartläggningar planeras inom ramen
för Utvecklingsrådets projekt ”Ett ännu friskare universitet”
med en webbaserad enkät och en utveckling
av analysinstrumentet.
Redovisning av engångssatsning på
kompetensutveckling
Styrelsens satsning med start 2001 på kompetensutveckling
har för humanistiska fakulteten inneburit finansiering
av två forskarassistent- och två doktorandanställningar
inom vardera nordliga rummet och
genusvetenskap. Dessutom en forskarassistentanställning
inom vardera språkvetenskap och historia-filosofi.
Inom samhällsvetenskapliga fakulteten har delfinansiering
av anställningar som forskarassistent,
”forskningslektor” och doktorander skett. Medlen löpte
ut 2005 och en utvärdering kommer att ske.
Medicinska fakulteten har satsat på kliniska assistenter
där man fått en kompetensutveckling som innebär
att man ser positivt på en karriär som universitetslärare
i sitt ämne. När det gäller satsningen på post-doctorer
och projektanställningar, i syfte att bredda kompetensen,
ser man inte samma möjligheter till framtida
anställning i sitt ämne. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
har använt medlen för att göra långsiktiga strategiska
satsningar mot områden med stor potential och
yngre forskare. De prioriteringar man gjort har i de flesta
fall varit framgångsrika och förstärkt verksamheten.
Fortfarande har inte alla medel använts. Fakulteten för
lärarutbildning har använt medlen till tidsbegränsade
befattningar som professor, forskningslektor, forskarassistent
och doktorander.
Mål kompetensförsörjning 2005, 2006 och 2007
De mål som redovisades i fjolårets årsredovisning gäller
till 2007 varför endast få uppdateringar finns i texten
nedan.
Ett flertal av de strategier som ligger till grund för att
nå vision 2010 stödjer den för myndigheten angelägna
och strategiska kompetensförsörjningen för att kunna
attrahera, behålla och utveckla våra medarbetare:
Respekterat och engagerat
– Doktorander ska ges en strukturerad och välkomnande
introduktion och vi ska verka för att de ska
få en likvärdig social trygghet oberoende av fakultetstillhörighet.
– Lärare ska få möjlighet att stärka sin kompetens som
handledare och fortbilda sig utanför den egna disciplinen.
– Vi ska stimulera det internationella utbytet och samarbetet.
– Vi ska underhålla och skapa nya informella och formella
nätverk med andra universitet, företag och organisationer
i världen.
– Doktorander ska i ökad utsträckning kunna förlägga
delar av sin forskarutbildning utanför Sverige.
– Vi ska skapa en rationell arbetsfördelning som ger
maximala resurser till utbildning och forskning via
ett administrativt reformarbete.
– Positiv särbehandling, belöning och stöd i olika former
är instrument för att skyndsamt åstadkomma en
jämlik rekrytering av kvinnor och män till våra utbildningar
samt till ledarbefattningar på alla nivåer.
– Vi ska mer aktivt inrikta rekryteringen till att öka
mångfalden i syfte att stärka vår konkurrenskraft.
– Kunskapen om likabehandlingsfrågor ska öka hos
alla anställda.
Lust till utveckling
– Vi ska skapa en kreativ och utmanande arbetsmiljö.
– Vi ska analysera vilka kompetenser som behövs för
att våra strategier ska kunna genomföras, och utveckla
tid till kompetensutveckling för alla anställda.
– Rörligheten mellan akademiska och administrativa
tjänster och uppdrag ska stimuleras.
– Vi ska söka upp och bedriva målmedveten rekrytering
av nya medarbetare med hög kompetens.
– Alla ledare ska aktivt verka för kvinnors och mäns
lika möjligheter och för en arbetsmiljö som främjar
anställda och studenters arbetsglädje och lust till utveckling.
– Gott ledarskap ska belönas.

Administrativ personal 2005–2007
Inom den närmaste tioårsperioden förväntas många
administratörer vid institutioner och förvaltningsenheter
gå i pension. Emellertid är tillgången på kvalificerade
sökande till administrativa befattningar mycket
god. Det administrativa utvecklingsprojekt som initierades
under 2004 fortsätter med målet att effektivisera
de administrativa processerna, detta i syfte att verksamhetens
samlade resurser i högre grad ska tillfalla
kärnverksamheten. IT-stöd med bland annat självservicefunktioner
ska i större omfattning användas för att
stödja denna utveckling.
Mångfald och likabehandling 2006
Den befintliga planen gäller fram t.o.m. 2005-12-31
och en ny mångfaldsplan för perioden 2006–2010 är
f.n. under framtagande. En nyligen tillträdd vicerektor
har givits särskilt ansvar för kvalitets-, jämställdhets-,
mångfalds- och likabehandlingsområdet, något
som sannolikt kommer att underlätta framtida implementering
av dessa frågor ut mot verksamheten. I den
nyligen framtagna planen för ökad tillgänglighet mot
gruppen funktionshindrade studenter och anställda är
ett antal mål uppsatta, bl. a. dessa:
– Vi ska överlag öka vår kunskap om tillgänglighet och
andra handikappolitiska mål och stimulera till ökad
kunskap och fortbildning på området.
– Vi ska fortsätta vårt arbete med att utveckla förutsättningarna
och på så sätt möjliggöra för människor
med funktionsnedsättning att studera och/eller arbeta
vid vårt universitet.
– För att utveckla det lokala arbetsmiljöarbetet – där
huvudskyddsombud, arbetsmiljöombud och studerandearbetsmiljöombud
utgör viktiga länkar – ska
dessa grupper vara föremål för särskilda informationsinsatser
i ett offensivt tillgänglighetsarbete.
– Verka för att generellt höja kunskapen hos studenter
och anställda om den lagstiftning som skyddar från
diskriminering i arbetslivet och i högskolevärlden.
Rörlighet 2005–2007
Yrkesverksamma utanför universitetet ska kunna medverka
som lärare och forskare. Det kan vara i form av
företagsforskarskolor och adjungerade professurer, men
också andra typer av deltidsanställning vid universitetet.
Personalstrukturen inom myndigheten och på
vissa befattningar erbjuder en särskild form av rörlighet
när t.ex. gästforskare och post-doctorsanställningar
är vanligt förekommande. Prefektskapet som idag är
tidsbegränsat medför en rörlighet inom denna ledarkategori.
Via det nyinrättade karriärcentret ges möjlig-
Resultatredovisning
het att erbjuda karriärvägledningsstöd för att stimulera
en rörlighet.
Verksamhets- och kompetensanalys 2005–2007
Projektet fortsätter under 2005–2007 och nya medel
har tilldelats för det ändamålet. Detta sker mot bakgrund
av en ansträngd ekonomi för flertalet institutioner
som kan leda till fler övertaliga, fortsatt stora pensionsavgångar
och behov av kompetensväxling. Under
2006 ska metodiken utvärderas och vid behov utvecklas.
Ett karriärutvecklingscenter ska under året inrättas
och ge fördjupad kunskap om kompetensplanering
riktat till medarbetare vid Umeå universitet.
Högskolepedagogisk utbildning 2005–2007
Den som har en anställning vid Umeå universitet i vilken
undervisning ingår skall också ha universitetspedagogisk
utbildning. Alla lärare ska också ges möjlighet
till återkommande utbildning, stöd och handledning
för sin pedagogiska utveckling.
Ledarutveckling 2005–2007
Ett viktigt mål är att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen
av ledare. Akademin präglas ofta av ett
semiprofessionellt ledarskap vilket innebär att det kan
krävas speciella insatser för att kunna attrahera, behålla
och utveckla dessa ledare. För nya ledare är det av stor
vikt att de snabbt kommer in i chefs- och ledarrollen
och på kort tid når en tillfredställande kompetens för
att fullgöra sitt chefsansvar på ett sätt som säkrar att de
lagar och regler som är styrande följs. Dessutom måste
de driva en utveckling för sin specifika verksamhet
i ett helhetsperspektiv för Umeå universitet. Insatser
för att säkra detta ska ske genom att;
– Chefsförsörjningsinsatser gentemot blivande ledare,
speciellt satsningar på kvinnor som är intresserade
av att utöva ledarskap. Andelen kvinnliga ledare på
alla nivåer ska vara minst 40 procent.
– Revidering av rektorsbeslutet Viktiga förutsättningar
för prefektuppdraget ska genomföras.
– alla nya dekaner och prefekter ska ha påbörjat UCLprogrammet
senast sex månader efter tillträde.
– Introduktionsprogram ska finnas för både dekaner
och prefekter på olika nivåer inom organisationen
(institutions-, fakultets- och central nivå).
– Administrativa enhetschefer även fortsättningsvis är en
av målgrupperna för det obligatoriska UCL-programmet.
Det innebär även att de ingår i nätverk samt deltar
i seminarier tillsammans med akademiska ledare.
– Ett pilotprojekt startar under 2006 för studierektorer
och pedagogiska ledare.
1

1
Resultatredovisning
– Ett avvecklingsprogram ska tas fram för både dekaner
och prefekter/motsvarande. Syftet är att skapa
en smidigare övergång från en ledande position till
tidigare eller annan verksamhet, samt att öka attraktionskraften
och intresset för ledningsuppdrag i organisationen.
Under perioden ska en ledarskapspolicy
utarbetas för att ytterligare stärka rekryteringen
och utgöra ett stöd för kompetensförsörjningen.
Lokal utvecklingsfond 2006 (lokala omställnings-
medel)
Mål under 2006 är att fortsatt stödja redan beviljade
institutionsprojekt, vissa delpensioner och parternas
gemensamma satsning på den nya arbetsmodellen
Vägval 2010. Ett av dess mål är att utveckla verktyg i
omställningsarbetet för att möta en större individ- och
situationsanpassning.
Ett ännu friskare universitet 2005-2007
Utvecklingsrådet har beviljat en projektansökan
(6 mnkr under en treårsperiod) från Umeå universitet
tillsammans med Mittuniversitetet och Luleå tekniska
universitet med syfte att öka medvetenheten hos
chefer och medarbetare, om vikten av kunskap kring
vad som påverkar sjukbilden i den akademiska miljön
och vilka åtgärder som gagnar en positiv utveckling.
Fokus blir att initiera proaktiva insatser som sannolikt
ska leda till minskade behov av akuta stödinsatser och
ett utvecklat ledarskap för att nå målet nöjda och friska
medarbetare.

Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner
Inledning
Umeå universitet bedriver grundutbildning inom områdena
humaniora, samhällsvetenskap, medicin, odontologi,
teknik, naturvetenskap, konst, design samt lärarutbildning.
Umeå universitet ger många program
och kurser med tvärvetenskaplig inriktning, t.ex. återfinns
beteendevetenskap och ekonomi i service management-programmet.
Teknik och kommunikation
förenas i medieingenjörsprogrammet. Dessutom ger
universitetet ett magisterprogram i kognitionsvetenskap
som innehåller inslag av humaniora, beteendevetenskap
och teknik.
Universitetet tilldelar varje fakultetsnämnd ett utbildningsuppdrag
och en ekonomisk ram baserad på
beräknat antal helårsstudenter (hst) och helårsprestationer
(hpr) omräknad utifrån de ersättningsbelopp som
fastställs i regleringsbrevet. En avräkning sker i efterhand
av faktiska utfallet av antalet helårsstudenter och
helårsprestationer. Uppdragen till nämnderna innehåller
även vissa andra specifika mål och uppdrag avseende
jämställdhet, internationalisering, examina m.m.
Inledningsvis ges en sammanställning över utvecklingen
av det totala antalet individer i grundutbildningen,
antalet helårsstudenter, antalet helårsprestationer
och prestationsgraden under perioden 1996–2005.
Tabellen nedan avser grundutbildning inklusive uppdragsutbildning.
Antalet registrerade studenter vid universitetet
har mer än fördubblats sedan 1991/92, från
ca 12 000 studenter till 27 698. Sedan 1996 har antalet
grundutbildningsstudenter ökat med 24 procent
(5 331 studenter), därav en ökning med drygt 1 000
under det senaste året. Antalet studenter på program
ökar kontinuerligt, medan antalet studenter på fristående
kurs varierar under åren. Prestationsgraden har
varit relativt konstant under de senaste åren.
Antal registrerade individer Helårsstudenter Helårsprestationer
År
Totalt program
totalt
Varav
fristående kurser
normal distans
Totalt
Varav
distans sommar
Totalt
Varav
distans sommar
1996 22 367 10 753 14 762 9 452 7 146 14 737 2 266 276 12 156 82% 1 635 72% 186 67%
1997 22 584 11 383 14 376 9 415 6 387 14 710 1 779 296 12 160 83% 1 397 79% 166 56%
1998 22 849 13 129 14 348 9 929 5 513 15 495 1 632 255 12 780 82% 1 192 73% 137 54%
1999 22 784 13 566 12 650 8 389 5 164 15 743 1 701 268 13 317 85% 1 330 78% 135 50%
2000 23 712 13 637 13 549 8 583 5 907 15 837 1 746 301 13 292 84% 1 261 72% 135 45%
2001 24 009 14 241 14 162 9 070 6 211 16 089 1 807 311 13 480 84% 1 378 76% 150 48%
2002 24 701 14 852 14 206 9 041 6 661 16 345 1 906 341 13 687 84% 1 357 71% 180 53%
2003 25 622 15 648 14 605 9 204 6 729 16 868 2 221 358 14 160 84% 1 523 69% 174 49%
2004 26 650 16 121 14 977 8 951 7 305 17 296 2 461 335 14 369 83% 1 753 71% 179 53%
2005 27 698 16 364 15 511 8 638 8 135 17 439 2 622 315 14 512 83% 1 880 72% 183 58%
Tabell: Totala antalet registrerade studenter i grundutbildning (motsv.) 1996–2005 (alla kurstyper d.v.s. inkl. uppdragsutbildning m.fl.). Antalet registrerade individer är
räknade på verksamhetsår (vt + ht), medan hst och hpr är räknade på kalenderår.
Tabellförklaring
Normal normal studieform
Distans distansutbildning
Sommar sommaruniversitet
Summering kan ej göras av antalet individer då en student kan delta i olika typer av utbildningar/distributionsformer
Prestationsgraden uttryckt i % = hpr/hst x 100
Resultatredovisning
1

20
Resultatredovisning
Nedanstående diagram redovisar utvecklingen av antalet
studenter vid Umeå universitet under de senaste tio
åren. Antalet studenter har ökat med 24 procent sedan
1996. Andelen studenter registrerade på program har
ökat med 52 procent under samma tidsperiod och utgör
ca 59 procent.
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
Antal registrerade studenter i grundutbildning 1996–2005
Diagram: Antal registrerade studenter i grundutbildningen perioden 1996–2005
(alla kurstyper d.v.s. inkl. uppdragsutbildning m.fl.).
Prestationsgraden totalt för universitetet har under de
senaste tio åren legat konstant på omkring 83-84 procent.
Den lägsta prestationsgraden finns inom sommaruniversitetskurserna
(58 procent) och den högsta
(89 procent) inom programutbildningarna.
%
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Prestationsgrad 2001–2005, %
2001 2002 2003 2004 2005
Totalt 84% 84% 84% 83% 83%
Program 90% 90% 90% 90% 89%
Frist-kurs 72% 71% 70% 69% 70%
Distans 76% 71% 69% 71% 72%
Sommar 48% 53% 48% 53% 58%
Diagram: Prestationsgrad 2001–2005, %
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
Totalt
Program
Kurser
Totalt
Program
Frist-kurs
Distans
Sommar
Den totala andelen kvinnor i grundutbildningen, räknat
i helårsstudenter, är ca 60 procent och varierar endast
marginellt från år till år. Andelen kvinnor är störst
inom områdena vård, lärarutbildning och humaniora,
medan andelen män fortfarande är störst inom utbildningsområdet
teknik. I diagrammet nedan åskådliggörs
könsfördelningen under åren 2001–2005.
Procent
120
100
80
60
40
20
0
Könsfördelning
37,9 38,3 38,7 40,9 38,1
62,1 61,7 61,3 59,1 61,9
2001 2002 2003 2004 2005
Diagram: Könsfördelningen i grundutbildningen perioden 2001–2005 (alla kurstyper,
d.v.s. inkl. uppdragsutbildning m.fl.)
Andelen yngre studerande (under 25 år) ligger på samma
nivå som 2004, 40 procent. Från år 2001 har andelen
yngre studerande minskat, från 42 till 40 procent.
Universitetets satsningar på decentraliserad utbildning
är sannolikt en anledning till att medelåldern ökat.
45,0%
40,0%
35,0%
30,0%
25,0%
20,0%
15,0%
10,0%
5,0%
0,0%
Åldersfördelning (%)
< 25 år 25–34 år > 34 år
2001 41,0% 34,4% 24,7%
2002 40,7% 34,8% 24,6%
2003 40,2% 35,2% 24,6%
2004 40,0% 35,4% 24,6%
2005 39,9% 36,1% 24,0%
Män
Kvinnor
Diagram: Åldersfördelning i grundutbildningen perioden 2001–2005 (alla kurstyper
d.v.s. inkl. uppdragsutbildning m.fl.)

Ekonomisk översikt
Nedan ges en sammanställning över intäkter och kostnader inom grundutbildningen (tkr).
Grundläggande högskoleutbildning
Grundutbildning
enligt uppdrag
i regleringsbrev
Beställd
utbildning
Uppdragsverksamhet
Mnkr
Uppdragsutbildning
200,0
180,0
160,0
140,0
120,0
100,0
80,0
60,0
40,0
20,0
0,0
Övrig
verksamhet Totalt
Verksamhetens intäkter
Anslag 1 132 559 1 132 559
Avgifter 40 794 165 506 206 300
Bidrag 39 386 39 386
Finansiella intäkter 5 152 354 224 5 730
Summa intäkter 1 178 505 0 165 860 39 610 1 383 975
Verksamhetens kostnader
Personal 711 398 67 057 5 824 784 279
Lokaler 159 032 8 493 932 168 457
Övriga drift 216 883 92 194 33 160 342 237
Finansiella kostnader 2 278 -50 5 2 233
Avskrivningar 36 563 6 917 503 43 983
Summa kostnader 1 126 154 0 174 611 40 424 1 341 189
Transfereringar
Erhållna 54 54
Lämnade -54 -54
Summa 0 0 0 0 0
Kapitalförändring 52 351 0 -8 751 -814 42 786
Tabell: Kostnader och intäkter för grundläggande högskoleutbildning 2005, tkr.
Intäkterna för den totala grundutbildningsverksamheten
vid Umeå universitet har sedan år 2001 ökat med
ca 30 procent till 1 384 mnkr 2005. Av dessa intäkter
utgörs större delen av statliga anslag (82 procent).
Den avgiftsfinansierade verksamheten har ökat jämfört
med föregående år.
Intäkts- och kostnadsutveckling för dessa verksamheter
redovisas i nedanstående diagram.
Mnkr
1 300,0
1 200,0
1 100,0
1 000,0
900,0
800,0
700,0
600,0
Intäkts- och kostnadsutveckling 2001–2005
Anslags- och bidragsfinansierad grundutbildning
500,0
2001 2002 2003 2004 2005
Intäkter 901,0 990,3 1 107,7 1 149,2 1218,1
Kostnader 892,6 1 021,9 1 120,4 1 178,3 1166,6
Diagram: Intäkts- och kostnadsutveckling för den anslags- och bidragsfinansierade
grundutbildningsverksamheten, mnkr.
Intäkts- och kostnadsutveckling 2001–2005
Avgiftsfinansierad grundutbildning
Resultatredovisning
2001 2002 2003 2004 2005
Intäkter 160,0 110,7 129,6 140,2 165,9
Kostnader 155,5 121,8 124,4 138,7 174,6
Diagram: Intäkts- och kostnadsutveckling för den avgiftsfinansierade grundutbildningsverksamheten,
mnkr.
21

22
Resultatredovisning
Utbildningsuppdraget
Takbeloppet
Inom universitetets takbelopp har totalt registrerats
16 640 helårsstuderande. Därtill kommer 798 helårsstuderande
finansierade genom särskilda statliga medel
eller uppdragsmedel. De studerande och deras prestationer
inom takbeloppet fördelar sig på utbildningsområden
enligt nedan. Ersättningen överstiger takbeloppet
med 25,4 mnkr och finansieras av tidigare
uppkommet anslagssparande. Återstående anslagssparande
uppgår till 63,1 mnkr.
Utbildningsområde Antal Antal Ersättning
HST HPR (tkr)
Humaniora 2 172 1 547 63 629
Juridik 287 264 9 418
Samhällsvetenskap 4 565 3 641 140 340
Naturvetenskap 2 305 1 768 166 269
Teknik 1 579 1 321 118 011
Vård 2 115 1 977 184 635
Odontologi 279 256 23 027
Medicin 1 254 1 155 143 336
Undervisning 1 286 1 147 83 034
Övrigt 451 388 27 920
Design 180 170 36 463
Konst 74 74 19 308
Musik 10 10 1 811
Idrott 83 72 10 898
Summa 16 640 13 790 1 028 098
Ersättning för helårsprestationer från dec 2004
Summa 1 028 954
Takbelopp 2004 1 002 732
Utnyttjande av anslagssparande 25 366
Utgående anslagssparande som får överföras
till 2006 63 123
856
Nedanstående diagram redovisar utfallet i mnkr under
åren 2001–2005 i förhållande till det av regeringen
tilldelade takbeloppet.
1 100
1 000
900
800
700
600
Utfall inom ramen för takbeloppet, mnkr
2001 2002 2003 2004 2005
Takbelopp 765 911 995 986 1 003
Utfall 722 838 940 996 1 029
Diagram: Utfall inom ramen för takbeloppet 2001–2005, mnkr.
Mål helårsstudenter
Antalet helårstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena bör uppgå till minst 4 050.
Inom de konstnärliga utbildningsområdena kan universitetet
högst avräkna följande antal helårsstudenter (respektive
helårsprestationer) inom angivet utbildningsområde.
– högst 207,5 helårsstudenter inom design,
– högst 74 helårsstudenter inom konst, och
– högst 10 helårsstudenter inom musik.
Helårsstudenter och helårsprestationer skall redovisas enligt
anvisningar som regeringen avser att besluta om.
Inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena
uppgick antalet helårsstudenter till 3 884
att jämföras med regeringens mål på 4 050. Antalet
helårsstudenter inom utbildningsområdet design uppgick
till 179 och inom utbildningsområdet konst till
81 samt 20 helårsstudenter inom området musik. Begränsningen
av antalet helårsstudenter inom konst och
musik har inneburit att 7 helårsstudenter inomkonst
har klassificerats som humaniora och 10 helårsstudenter
inom musik som teknik.

Examensmål
För fyraårsperioden 2005–2008 gäller tills vidare som mål föl-
jande lägsta antal avlagda examina.
Antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbild-
ningen bör tillsammans med antalet avlagda högskole-, kan-
didat- och magisterexamina med inriktning mot teknik sam-
mantaget öka 2005 i förhållande till 2004. Minst en tredjedel
av antalet lärarexamina (inklusive tidigare grundskollärarex-
amen med inriktning mot årskurserna 4–9 och gymnasielä-
rarexamen) bör ha en inriktning med matematik, teknik eller
naturvetenskap. För lärarexamina med inriktning mot senare
år skall särskilt behovet av yrkeslärare beaktas.
För att universitetet skall nå målet för antalet examina
med inriktning mot förskola och förskoleklass skall det vara
möjligt att antingen välja inriktning mot förskola och försko-
leklass som ett tydligt alternativ inför eller under lärarutbild-
ningen eller att lärosätet vidtar andra åtgärder som säker-
ställer att ett tillräckligt antal lärarstudenter väljer inriktning
mot arbete i förskola och förskoleklass.
Årliga utfall i förhållande till ovanstående mål skall redo-
visas i årsredovisningen. Härvid skall antalet examina inom
högskoleingenjörsutbildning samt antalet högskoleexami-
na, kandidatexamina och magisterexamina med teknisk in-
riktning särredovisas. Antalet lärarexamina och motsvarande
äldre examina skall särredovisas och av dessa antalet exami-
na med matematisk, teknisk eller naturvetenskaplig inrikt-
ning. Vidare skall antalet examinerade yrkeslärare redovisas.
Universitet skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att
säkerställa att ett tillräckligt antal lärarstudenter väljer inrikt-
ning mot arbete i förskola/förskoleklass.
Examen 2001 2002 2003 2004 2005 2005–2008
Magisterexamen med ämnesdjup 640 749 757 732 787
Civilingenjörsexamen 103 147 134 144 180 500
Högskoleingenjörsexamen 121 133 145 112 121
Sjuksköterskeexamen 125 136 140 171 226 680
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år 277 211 239 205 365 715
– varav inriktning mot förskola/förskoleklass 49 250
Lärarexamen med inriktning mot senare år 333 398 367 379 290 1 430
– varav inriktning mot matematik/naturvetenskap/teknik 117 106 106 132 110
Tabell: Antal avlagda examina åren 2001–2005.
Anm: I lärarexamen med inriktning mot tidigare år inräknas grundskollärarexamen åk 1–7, barn- och ungdomspedagogexamen och två tredjedelar av utfärdade specialpedagogexamina
(79 examina). En tredjedel av utfärdade specialpedagogexamina (39 examina) har inräknats i lärarexamen med inriktning mot senare år.
Umeå universitet räknar med att nå samtliga uppsatta examensmål
för perioden 2005–2008. Däremot kommer
sannolikt det s.k. strävansmålet att minst en tredjedel av
det sammanlagda antalet lärarexamina bör ha en inriktning
med matematik, teknik eller naturvetenskap inte
att nås. Detta mål är orealistiskt satt och mycket svårt
att uppfylla. I en utbildning som lärarutbildningen, som
enligt riksdagsbeslut ska bygga på största möjliga valfrihet
och flexibilitet för de studerande, är det inte möjligt
”att säkerställa att ett visst antal lärarstudenter väljer inriktning
mot arbete i förskola och förskoleklass”. Umeå
universitet arbetar med att genom information, upplysningar
och effektiva studievägledningsinsatser i kombination
med ett så attraktivt och intresseväckande kursutbud
som möjligt få så många studerande som möjligt
att välja studieinriktning mot arbete i förskola och förskoleklass.
Därtill används även alternativa distributionsformer
av utbildningen, såsom distansutbildning.
Av lärarexamina med inriktning mot senare år innehåller
7 examina i yrkesämne (yrkeslärare).
Resultatredovisning
Mål
Antalet sjuksköterskeexamina under 2005 uppgick
till 226, varav 196 kvinnor och 30 män. Antalet röntgensjuksköterskeexamen
under 2005 uppgick till 14,
varav 9 kvinnor och 5 män.
Regeringens examensmål beträffande civilingenjörsexamina
för perioden 2005–2008 är som framgår
av tabellen ovan 500 examina. Under 2005 avlades
180 civilingenjörsexamina, en ökning med 36 examina
jämfört med 2004. Civilingenjörsexamina fördelade
på kvinnor och män framgår av nedanstående diagram.
Glädjande är att notera att andelen kvinnor som
avlagt civilingenjörsexamen ökat stadigt under åren
1999–2005 (från 27 procent till 35 procent). Orsaken
till detta är att allt fler studerande inom civilingenjörsprogrammet
i teknisk biologi (benämningen på programmet
är numera ändrad till Bioteknik och genomik)
avlägger examen. Största andelen kvinnor som tagit
examen återfinns inom teknisk biologi/bioteknik och
genomik och teknisk naturvetenskaplig kemi.
2

2
Resultatredovisning
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Antal avlagda civilingenjörsexamina 1996–2005
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Antal avlagda högskoleingenjörsexamina 1996–2005
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Män
Kvinnor
Diagram: Antal avlagda civilingenjörsexamina under åren 1996–2005 vid teknisknaturvetenskapliga
fakulteten.
Antalet avlagda högskoleingenjörsexamina har ökat
stadigt sedan 1995. År 2000 fördubblades nära nog
antalet avlagda examina jämfört med 1999. Under
perioden 2000–2003 är trenden att antalet avlagda
högskoleingenjörsexamina ökar stadigt, vilket även
framgår av nedanstående diagram. Tyvärr bryts denna
positiva trend under 2004–2005 då antalet högskoleingenjörsexamina
minskar och är åter i paritet med det
antal examina som avlades under 2001. År 2005 avlades
121 högskoleingenjörsexamina. En trolig orsak till
denna minskning är att nu ser vi följden av den minskande
rekryteringen till högskoleingenjörsutbildningarna,
inom framförallt områdena elektronik och datateknik.
Andelen kvinnor som avlägger examina bland
högskoleingenjörerna har varit ganska konstant (cirka
20 procent) under den senaste femårsperioden, en
återspegling av andelen kvinnor som finns inom denna
kategori av programutbildningar.
Män
Kvinnor
Diagram: Antal avlagda högskoleingenjörsexamina under åren 1996–2005 vid
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Antalet examina inom högskoleingenjörsutbildningen
uppgår tillsammans med antalet avlagda högskole-,
kandidat- och magisterexamina med inriktning mot
teknik till 180 för år 2005, vilket är något högre jämfört
med 2004 men en minskning med 28 procent i
jämförelse med 2003 (se diagram nedan).
300
250
200
150
100
50
0
Antal högskoleingenjörsexamina, högskole-, kandidatoch
magisterexamina med teknisk inriktning 2001–2005
2001 2002 2003 2004 2005
Diagram: Antal högskoleingenjörsexamina, högskole-, kandidat- och magisterexamina
med teknisk inriktning 2001–2005.
Utvecklingen av antalet examina uppdelat i vissa examenskategorier
under perioden 2001–2005 framgår
av tabellen nedan.
Antalet totalt avlagda examina har ökat med 9 procent
(318 stycken) i jämförelse med föregående år, antalet
kandidatexamina ligger på ungefär samma nivå
som förra året, 835 stycken. Antalet yrkesexamina har
ökat med 18 procent till 2 021.
Examenstyp 2001 2002 2003 2004 2005
Högskoleexamina (motsv.) 40 50 114 100 44
Kandidatexamina 549 617 754 860 835
Magisterexamina med djup 640 749 757 732 787
Magisterexamina med bredd 37
Yrkesexamina (motsv.) 1542 1729 1825 1714 2021
Summa 2771 3145 3450 3406 3724
Tabell: Antal examina 2001–2005 fördelade på olika examenstyper.
I tabellen till höger redovisas antalet utfärdade examina
för var och en av de examina som universitetet har fått
tillstånd att utfärda.

Examina 2001 2002 2003 2004 2005
Högskoleexamina 40 50 114 100 44
Kandidatexamina 549 617 754 860 835
Magisterexamina med djup 640 749 757 732 787
Magisterexamina med bredd 37
Dietistexamen 20 23 22 20 21
Juris kandidatexamen 48 45 49 40 60
Psykologexamen 42 38 33 31 33
Socionomexamen 135 210 206 208 223
Social omsorgsexamen 12 1 2 2
Högskoleingenjörsexamina 121 133 145 112 121
Civilingenjörsexamina 108 147 134 144 180
Bildlärarexamen 22 29 20 11 6
Barn- och ungdomsped.ex. 94 72 91 14 3
Grundskollärarexamen 1–7 90 76 95 110 284
Grundskollärarexamen 4–9 152 189 149 136 113
Idrottslärarexamen 1 1 1 1
Gymnasielärarexamen 126 134 152 193 132
Specialpedagogexamen 72 101 81 100 119
SYO-examen 45 61 62 62 43
Textillärarexamen 10 16 17 5 1
Läkarexamen 109 107 129 120 118
Psykoterapeutexamen 8 17 3 16 15
Logopedexamen 11 2 15 3 23
Tandläkarexamen 27 5 63 7 38
Tandhygienistexamen 22 19 26 21 29
Tandteknikerexamen 14 15 8 11 14
Arbetsterapeutexamen 48 47 47 54 42
Biomedicinsk analytikerex. 30 12 34 28 19
Barnmorskeexamen 20 13
Sjukgymnastexamen 47 44 43 39 54
Sjuksköterskeexamen 125 136 140 170 226
Röntgensjuksköterskeex. 13 14
Specialistsjuksköterskeex. 20 53 29 64
Sjukhusfysikerexamen 2 2 2 6
Teologie kandidatexamen 4 14 3 5 6
Summa 2771 3145 3450 3406 3724
Tabell: Antal utfärdade examina 2001–2005.
Läkar- och tandläkarutbildning
Av årsredovisningen skall avseende läkarutbildningen fram-
gå antalet helårsstudenter vid utbildningen under vår- och
hösttermin. Vidare skall av redovisningen framgå hur stort
belopp som omfördelats till grundutbildning av läkare från
de medel som enligt avtalet mellan staten och vissa lands-
ting avsatts för landstingets medverkan i den kliniskt inrik-
tade medicinska forskningen samt hur mycket av ALF-ersätt-
ningen som överförts från ett kalenderår till ett annat enligt
6 § avtalet mellan staten och vissa landsting. En kort beskriv-
ning skall ges av vilka gemensamma prioriteringar och fördel-
ning av ALF-ersättningen för grundutbildning av läkare och
kliniskt inriktad medicinsk forskning som genomförts med
utgångspunkt i de regionala avtalen. Vidare skall en beskriv-
ning ges av hur den gemensamma organisationen för sam-
arbete mellan landsting och universitet utformats samt vil-
ka uppgifter som förts till organisationen.
Resultatredovisning
Av årsredovisningen skall avseende tandläkarutbildningen
framgå antalet nybörjare, antalet helårsstudenter vid utbild-
ningen våren och hösten 2005 samt planeringen inför 2006. Vi-
dare skall en beskrivning ges av hur den gemensamma organi-
sationen för samarbete mellan landsting och universitet utfor-
mats samt vilka uppgifter som förts till organisationen.
Läkarutbildningen
ALF-ersättningen för 2005 uppgick till 207 086 tkr.
13 934 tkr omfördelades till grundutbildning av läkare
och 7 689 tkr av den totala ALF-ersättningen har
överförts till 2006.
Gemensamma prioriteringar med utgångspunkt i
det regionala avtalet
Umeå universitet och Västerbottens läns landsting kom
överens om att ALF-ersättningen för de insatser landstinget
gör för grundutbildning av läkare i sin helhet
skall täckas av den del av ALF-medlen som i det centrala
avtalet är specificerade för detta ändamål. De ALFmedel
som avsatts för forskning har i första hand använts
för en långsiktig kunskapsuppbyggande kliniskt
inriktad medicinsk forskning med särskild betoning
på den patientnära forskningen.
Genom överenskommelse mellan parterna fastställdes
en ram för vilken s.k. ALF-resurs som disponeras
för grundutbildningen av läkare. Genom detta har parterna
under året också träffat överenskommelse om formerna
för budgetering av den kliniska handledningen
på de enskilda klinikerna. Därmed är den otydlighet
beträffande vilka resurser som egentligen tas i anspråk
inom sjukvårdsorganisationen på väg att försvinna.
Prioriteringen av den kliniska forskning som finansieras
inom ALF-resursen har förtydligats. En del av
2

2
Resultatredovisning
resursen prioriteras först i enlighet med utförd forskning
under de senaste tre åren per verksamhetsområde
och därefter prioriteras medlen utifrån kvalitetskriterier
(enligt VR) och relevanskriterium (klinisk patientnära
forskning) inom varje verksamhetsområde.
Det resurstillskott som den senaste ALF-uppgörelsen
medförde för Västerbottens läns landsting har avsatts
för en forskningsresurs som prioriteras gemensamt av
parterna och där samtliga landsting inom Norrlandstingens
regionförbund går in med en medfinansiering
(50 procent) av de enskilda forskningsprojekten. För
dessa projekt sker en prioritering enligt samma principer
som ovan.
Utformning av den gemensamma organisationen
I enlighet med Avtal mellan svenska staten och vissa
landsting om samarbete om grundutbildning av läkare,
medicinsk forskning och utveckling av hälso- och
sjukvården, gällande från 1 januari 2004, har regionalt
samarbetsavtal träffats mellan Västerbottens läns
landsting och Umeå universitet. I det regionala samarbetsavtalet
har parterna enats om representation i och
uppdrag för det gemensamma ledningsorganet, Samrådskommittén.
Där ingår för landstinget:
Landstingsdirektören, chefen för specialiserad sjukhusvård
i Västerbotten, chefen för landstingets FoUUstab
samt chefen för tandvården i Västerbotten.
Universitetet representeras av rektor, universitetsdirektören,
dekanus för medicinska fakulteten samt ordföranden
i programkommittén för läkarutbildningen
vid Umeå universitet.
Samrådskommittén har till uppgift att
– Utveckla strategier för att förverkliga de visioner och
mål som framgår av den gemensamma avsiktsförklaringen
i det regionala avtalet.
– Samarbeta och synliggöra tillgängliga resurser för de
angivna verksamheterna. I tillgängliga resurser ingår,
utöver ALF-ersättningen, statliga anslag till universiteten
för medicinsk forskning, läkarutbildning och
övriga vårdutbildningar, landstingets medel för forskning
och utveckling, samt externa forskningsmedel.
– Fastställa grunder för fördelning av vissa direkta
kostnader och påslag för indirekta kostnader vid
externfinansierad forskning enligt 4 § ALF-avtalet.
– Avgöra meningsskiljaktigheter som hänskjutits till
samrådskommittén av ALF-kommittén.
Förutom samrådskommittén har en s.k. ALF-kommitté
inrättats med följande representation för Västerbottens
läns landsting: chefen för specialiserad sjukhusvård
i Västerbotten, förbundsdirektören för Norrlandsting-
ens regionförbund, chefen för landstingets FoUU-stab
samt ytterligare två representanter för den kliniska
verksamheten inom Västerbottens läns landsting
Universitetet representeras av dekanus för medicinska
fakulteten, ordföranden för programkommittén
för läkarprogrammet, kanslichefen för medicinska fakulteten
samt ytterligare två lärare/forskare utsedda av
medicinska fakulteten. I kommittén ingår även en representant
för de studerande.
ALF-kommittén har till uppdrag att
– Utarbeta former för förvaltning, fördelning och budgetering
av tillgängliga resurser utifrån samrådskommitténs
visioner, mål, strategier och prioriteringar.
– Utarbeta former för en ekonomisk och verksamhetsinriktad
redovisning av ALF-ersättningens användning
fördelat på grundutbildning och forskning enligt
13 § punkt 4 ALF-avtalet den 13 juni 2003.
– Redovisa vilka resurser, utöver ALF-ersättningen, som
parterna kommit överens om att samarbeta kring.
– Fastställa former och göra en konsekvensanalys
och vidta åtgärder till följd av omräkning av ALFersättningen
i enlighet med 7 § ALF-avtalet 13 juni
2003.
ALF-kommittén skall också bevaka att fattade beslut
verkställs hos respektive huvudman.
Till ALF-kommittén har dessutom knutits ett särskilt
beredningsorgan, gemensamt med TUA-kommittén,
för lokalfrågor med representation för landstinget
och universitetet samt för de studerande.
Antal helårsstudenter vid läkarprogrammet under
vår- och hösttermin 2005
Läkarprogrammet Vt 2005 Ht 2005 Totalt
Nybörjare 79 79 158
Helårsstudenter 392 398 790
Tabell: Antal helårsstudenter vid läkarprogrammet, per termin och totalt.
Tandläkarutbildningen
TUA-ersättningen för 2005 uppgick till 51 035 tkr.
Inga medel omfördes till grundutbildning av tandläkare.
6 850 tkr har överförts till 2006, varav största delen
utgörs av sent fördelade projektmedel för forskning.
Utformning av den gemensamma organisationen
I enlighet med Avtal mellan svenska staten och vissa
landsting om samarbete om grundutbildning tandläkare,
odontologisk forskning och utveckling av tandvården
har regionalt samarbetsavtal träffats mellan
Västerbottens läns landsting och Umeå universitet. I

det regionala samarbetsavtalet har parterna enats om
representation i och uppdrag för det gemensamma
ledningsorganet, Samrådskommittén. Där ingår för
landstinget:
Landstingsdirektören, chefen för specialiserad sjukhusvård
i Västerbotten, chefen för landstingets FoUUstab
samt chefen för tandvården i Västerbotten.
Universitetet representeras av rektor, universitetsdirektören,
dekanus för medicinska fakulteten samt ordföranden
i programkommittén för tandläkarutbildningen
vid Umeå universitet.
Samrådskommittén har till uppgift att
– Utveckla strategier för att förverkliga de visioner och
mål som framgår av den gemensamma avsiktsförklaringen
i det regionala avtalet.
– Samarbeta och synliggöra tillgängliga resurser för
de angivna verksamheterna. I tillgängliga resurser
ingår, utöver TUA-ersättningen, statliga anslag till
universiteten för odontologisk forskning och forskarutbildning,
tandläkarutbildning och övriga universitetsanknutna
tandvårdsutbildningar, landstingets
medel för forskning och utveckling, samt externa
forskningsmedel.
– Fastställa grunder för fördelning av vissa direkta
kostnader och påslag för indirekta kostnader vid externfinansierad
forskning enligt 4 § TUA-avtalet.
– Avgöra meningsskiljaktigheter som hänskjutits till
samrådskommittén av TUA-kommittén.
Förutom samrådskommittén har en s.k. TUA-kommitté
inrättats med följande representation för Västerbottens
läns landsting: chefen för tandvården i Västerbotten,
förbundsdirektören för Norrlandstingens
regionförbund, samt ytterligare två representanter för
den kliniskt odontologiska verksamheten inom Västerbottens
läns landsting.
Universitetet representeras av dekanus för medicinska
fakulteten eller den dekanus utser, prefekten för
odontologiska institutionen samt ytterligare två representanter
utsedda av medicinska fakulteten. I kommittén
ingår även en representant för de studenterna.
TUA-kommittén har till uppdrag att
– Utarbeta former för förvaltning, fördelning och budgetering
av tillgängliga resurser utifrån samrådskommitténs
visioner, mål, strategier och prioriteringar.
– Utarbeta former för en ekonomisk och verksamhetsinriktad
redovisning av ALF-ersättningens användning
fördelat på grundutbildning och forskning enligt
12 § punkt 4 TUA-avtalet.
– Redovisa vilka resurser, utöver TUA-ersättningen,
som parterna kommit överens om att samarbeta
kring.
– Fastställa former och göra en konsekvensanalys och
vidta åtgärder till följd av omräkning av TUA-ersättningen
i enlighet med 7 § andra stycket, TUAavtalet.
TUA-kommittén skall också bevaka att fattade beslut
verkställs hos respektive huvudman.
Till TUA-kommittén har dessutom knutits ett särskilt
beredningsorgan, gemensamt med ALF-kommittén,
för lokalfrågor med representation för landstinget
och universitetet samt för de studerande.
Tandläkarprogrammet Vt 2005 Ht 2005 Plan -06
Nybörjare 56 – 56
Helårsstudenter 103 101 215
Tabell: Antal helårsstudenter vid tandläkarprogrammet, per termin och planerat
2006.
Särskilda åtaganden
Resultatredovisning
Utbildning i samiska, tornedalsfinska och finska
1. Universitetet skall varje läsår erbjuda utbildning i samiska,
tornedalsfinska och finska.
Av årsredovisningen skall framgå antalet sökande samt
antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom respektive
utbildning.
Samiska
År 2005 visar en splittrad bild av antalet studenter på
kurser i samiska och samiska studier. En total ökning
av antalet studenter kan noteras. Antalet registrerade
studenter på distanskursen i sydsamiska D (ht 2005-vt
2006, 13 studenter) och nätverksuniversitetet (84 studenter
under 2005) överträffar förväntningarna. Genomströmningen
på nätverkskurserna ligger runt 60
procent. Dock har heltidskurserna förlagda till campus
fortsatt att attrahera få studenter. Trots att undervisningen
i nordsamiska förlagts till sena eftermiddagar
har utfallet till heltidskurser på A- till D-nivå varit
lågt. Som ett led i satsningen att öka studentantalet,
kommer enheten för samiska studier att satsa stort på
distansundervisning i samtliga språk och samiska studier
inför läsåret 2006.
Finska
En liten nedgång kan konstateras i söktrycket till kurserna
i finska. Detta gäller ett antal kortare 5-poängs
läskurser. En motsatt trend tycks råda när det gäller
2

2
Resultatredovisning
finskans nybörjarkurs. Till finska A 20 poäng och Finska
A1 10 poäng har sammanlagt 44 studenter registrerats.
Under höstterminens gång har dock några avbrott
skett. Söktrycket till högre nivåer (B-D) är på
ungefär samma låga nivå, en situation som råder i alla
språkämnen. Ämnet har fått externa forskningsmedel
från EU (Socrates Minerva-programmet, närmare en
miljon) för deltagande i projektet FinNet. Network for
teachers of Finnish as a second or foreign language.
Tornedalsfinska, meänkieli
Under året gavs en sommarkurs i Meänkieli A1 5 poäng
vilken lockade 11 studenter. En fortsättningskurs,
Meänkieli A2 5 poäng, var planerad att ges under hösten
i Pajala som samlingsort. Kursen fick dock inställas
på grund av sjukdom.
Lärarsituationen i meänkieli är i akut läge. Arbete
för att rekrytera flera timlärare har under hösten påbörjats
och under våren kommer arbetet att konkretiseras.
Utvecklingsarbete av kurser pågår kontinuerligt.
Även de ifjol påbörjade samarbetsdiskussionerna med
Pajala kommun fortsätter. Av tabellen nedan framgår
antalet sökande samt antalet helårsstudenter och helårsprestationer
inom respektive utbildning.
Samiska
2001 2002 2003 2004 2005
– erbjudna platser 255 262 149 95 171
– sökande 255 262 149 95 171
– helårsstudenter 48 70 47 25 28
– helårsprestationer 31 40 31 12 18
Finska
– erbjudna platser 246 205 148 125 133
– sökande 246 205 148 125 133
– helårsstudenter 38 39 37 33 34
– helårsprestationer 21 21 22 21 21
Meänkieli
– erbjudna platser 27 50 21
– sökande 27 50 21
– helårsstudenter 2 2,6 4
– helårsprestationer 1 0 5
Tabell: Antal studerande i samiska, finska och meänkieli åren 2001–2005.
Decentraliserad utbildning
2. Universitetet skall anordna decentraliserad utbildning
motsvarande minst 100 helårsstudenter. Av årsredovisning-
en skall framgå omfattning, inriktning och total kostnad för
denna verksamhet.
Decentraliserade utbildningar är ett viktigt led i arbetet
för regional utveckling och tillväxt. De decen-
traliserade utbildningsprojekten kräver oftast insatser
utöver vad som ryms inom de reguljära ersättningsbeloppen.
Därför krävs en samverkan med berörda kommuner
och myndigheter för att hitta möjliga lösningar.
De särskilda medlen för decentraliserad utbildning
gör det möjligt för universitetet att finansiera delar av
de merkostnader som uppstår för dessa utbildningsprojekt.
Planeringen är tidskrävande och det tar ofta lång
tid att hitta total finansiering. Under 2005 har 186 helårsstudenter
finansierats av dessa medel varvid även ej
förbrukade medel från tidigare år har nyttjats.
Utbildningsprojekten har under 2005 bedrivits på
bl.a. följande orter: Kiruna, Pajala, Jokkmokk, Gällivare,
Skellefteå, Lycksele, Örnsköldsvik, Kramfors,
Sollefteå och Strömsund. Exempel på inriktningar är
Produktionsingenjör 120 p (i Lycksele), Turismutbildning
120 p (Pajala, Jokkmokk, Gällivare och Kiruna),
Kris- och konfliktprogrammet 140 p (Sollefteå/Kramfors),
Geografiska informationssystem 120 p
(Lycksele och Örnsköldsvik) och Lärarutbildning 140
p (Strömsund). Den totala kostnaden för 2005 uppgick
till 20 663 tkr.
Utbildning i rymd- och miljövetenskap
i Kiruna
3. Universitetet skall tillsammans med Luleå tekniska uni-
versitet och med Institutet för rymdfysik inom ramen för Ki-
runa rymd- och miljöcampus erbjuda utbildning i rymd- och
miljövetenskap i Kiruna.
I årsredovisningen skall en redovisning göras av vilken
verksamhet som genomförts under 2005, antalet helårs-
studenter som deltagit i undervisningen från universite-
tets sida. Av redovisningen skall även framgå vilka kostna-
der detta medfört.
Umeå universitet har regeringens uppdrag att medverka
till att bygga upp en hållbar verksamhet i Kiruna
med fokus på rymd och miljö. Det sker i samarbete
med Luleå tekniska universitet och institutet för
rymdfysik, IRF. En viktig part i detta uppbyggnadsarbete
är Kiruna kommun.
Arbetet leds av en med LTU gemensam Beredningsgrupp.
Gruppen har nu funnits i knappt två år och har
gjort en rekonstruering av den tidigare verksamheten
och arbetar nu med att utveckla verksamheter som
skall vara hållbara i en framtid. Rymdverksamheten
är koncentrerad till institutionen för rymdvetenskap,
IRV, medan övriga satsningar än så länge är kopplade
till institutioner vid moderuniversiteten. Avsikten är
att successivt samordna det som blir permanenta verksamheter
i Kiruna.

Den ursprungliga planeringen och tidsplanen för
den nya satsningen i Kiruna var inte realistisk, och
medlen för detta särskilda åtagande har i stor utsträckning
gått till att rekonstruera. Resurserna kommer nu
att kunna användas för det utvecklingsarbete som är
planerat. Det innebär dock att de medel som avsatts
för detta ändamål måste finnas tillgängligt ytterligare
en treårsperiod för att sedan kunna fasas av.
Beredningsgruppen har lagt fast en vision för IRV
som innebär att vi i större utsträckning skall arbeta på
magisternivå och rikta oss mot nationella och internationella
studenter. För att nå detta mål krävs en ytterligare
omstrukturering och kompetensväxling vid IRV.
Detta arbete pågår och förutsättningarna för att bygga
upp en hållbar verksamhet med den status som kommer
att krävas är nu goda. Parallellt med arbetet med
IRV arbetar Umeå universitet tillsammans med Institutet
för rymdfysik, IRF, för att utveckla hela området
rymd och miljö. Utöver IRV har universitetet byggt
upp forskningsprojektet CIRC i Abisko med de särskilda
medel som regeringen avsatt för den verksamheten.
Universitetet har idag också ett doktorandnätverk
med ca 20 doktorander i Kiruna.
De medel som anvisats Umeå universitet för rymd-
och miljösatsningar i Kiruna har använts för att skapa
nödvändig akademisk infrastruktur och hållbara förutsättningar
för framtiden. Antalet studenter vid IRV
kommer inte att öka så mycket det närmaste året beroende
på att vi börjar med att bygga upp magisternivån.
Glappet mellan intäkter från prislapparna och
nödvändiga kostnader vid IRV beräknas vara i balans ca
2008/2009. Vid institutionen finns för Umeå universitet
58 registrerade hst för 2005 (+47 hst vid LTU) fördelade
på Rymdingenjörsutbildningen 120 poäng, Magisterutbildning
40 poäng, sommarkurser 5+ 5 poäng
och delar av ett Rymdtekniskt basår. Utöver det som
ges vid IRV ges kurser kopplade till CIRC-projektet,
Turismprogrammet, 120 poäng; samt ytterligare kurser
som kan inrymmas under området rymd och miljö.
Totala volymen är ca 120 hst, varav hälften i samverkan
med Lapplands kommunalförbund. Den del av uppdraget
som är kopplat till miljö (i vid bemärkelse) kommer
att ge effekter de närmaste åren efter en ingående
behovsdialog med kommunen och andra intressenter.
Det planeras för närvarande ett tiotal nya utbildningsprojekt
med start ht 2006 eller under 2007.
Av de särskilda medel som anvisats har 5 522 tkr använts
innevarande år för insatser inom rymd och miljö
i Kiruna. De medel som kvarstår från 2005, totalt
542 tkr, kommer att användas för de fortsatta insatserna
i Kiruna.
Magisterutbildning i industriell design
4. Universitetet skall i samarbete med Chalmers tekniska
högskola AB genomföra magisterutbildning i industriell de-
sign med inriktning mot fordonsindustrin.
I årsredovisningen skall en redovisning göras av vilken
verksamhet som genomförts under 2005, antalet helårs-
studenter som deltagit i undervisningen från universite-
tets sida. Av redovisningen skall även framgå vilka kostna-
der detta medfört.
Resultatredovisning
Utbildningen i Sason School of Design på Designhögskolan
startade ht 2004. Av de 15 studerande som under
ht 2004 antogs har 12 fullföljt studierna i årskurs
ett under vt 2005. Ht 2005 fortsatte dessa i årskurs två,
medan 15 nya studenter antogs i årskurs ett.
Vt 2005 Ht 2005
Antal studenter 12 27
Helårsstudenter 6,5 13,5
Tabell: Antal studenter och helårsstudenter vid Sason School of Design.
Sammanlagt har 27 studenter gått på programmet
Transportation Design som ingår i samarbetet inom Sason
School of Design under ht 2005, vilket har motsvarat
20 hst.
Studierna har, för Designhögskolans studenter, bedrivits
på institutionen med undantag av ett gemensamt
projekt som har genomförts tillsammans med studenter
från Chalmers.
Den kurs i Advanced Visualisation and Animation
som planerades att starta ht 2005 fick skjutas upp på
grund av för få kvalificerade sökande. Förberedelser
för en kurs för modellörer har genomförts under året.
En avancerad fräsmaskin för att kunna fräsa ut lermodeller
av t.ex. en personbil i full skala har upphandlats
och kommer att installeras under våren 2006.
Den utvärdering av verksamheten som var planerad
att genomföras under december 2005, har fått skjutas
upp till början av 2006.
Kostnaden för planering och organisation av utbildningen
har under 2005 uppgått till 696 300 kronor.
Kostnaderna har finansierats med hjälp av de särskilda
planeringsmedel som har tilldelats Umeå universitet.
Specialpedagogiskt innehåll inom lärar-
och specialpedagogutbildningen
5. Universitetet skall vad gäller specialpedagogiskt innehåll
inom lärar- alternativt specialpedagogutbildningen
– ansvara för utveckling av inriktningar och specialiseringar
tillsammans med Göteborgs universitet, Örebro universitet,
Malmö högskola och Lärarhögskolan i Stockholm, samt
2

0
Resultatredovisning
– ansvara för utveckling av inriktning mot komplicerad inlär-
ningssituation och utvecklingsstörning tillsammans med
Göteborgs universitet, Malmö högskola och Lärarhögsko-
lan i Stockholm.
Av årsredovisningen skall framgå antalet studenter på
respektive utbildning och inriktning. Vidare skall kostnaden
för respektive utvecklingsinsats framgå.
Umeå universitet har i uppdrag att tillsammans med
Göteborgs universitet, Lärarhögskolan i Stockholm,
Örebro universitet och Malmö högskola ansvara för
utveckling av inriktningar och specialiseringar samt
tillsammans med Göteborgs universitet, Lärarhögskolan
i Stockholm och Malmö högskola ansvara för utveckling
av inriktning mot komplicerad inlärningssituation
och utvecklingsstörning.
Umeå universitet har tillsammans med de övriga lärosätena
med samma uppdrag beslutat att genomföra
en kartläggning av det specialpedagogiska innehållet
i alla lärarutbildningar i landet. Kartläggningen genomförs
för att få ett underlag för fortsatt utveckling
av inriktningar och specialiseringar inom det specialpedagogiska
området. Av insamlat material kommer
kartläggningen i ett första skede att utmynna i en analys
av nedanstående områden:
– en övergripande bild av förekomsten av specialpedagogik
inom allmänt utbildningsområde
– förekomsten av inriktningar med huvudsakligt specialpedagogiskt
innehåll
– specialiseringar som rubriceras med specialpedagogiskt
innehåll
– förekomsten av fristående kurser med specialpedagogiskt
fokus, särskilt intressant är förekomsten av magisterprogram
med specialpedagogisk inriktning
– i vilken mån funktionshindret utvecklingsstörning
och undervisning i särskolan beaktas i det allmänna
utbildningsområdet.
En fortsatt fördjupad studie kan bli aktuell efter analys
av material från kartläggningen. Därutöver bör nämnas
att Högskoleverkets utvärdering av specialpedagogprogrammet
beräknas föreligga i mars 2006 och även
den ge anledning till fortsatt uppföljning.
Kostnaden för universitetets del i utvecklingsarbetet
beräknas till 50 000 kr. Arbetet fortsätter 2006.
På Specialpedagogprogrammet, 60 poäng (distans, helbart)
antogs 2005 (ht) 90 studerande. I Lärarprogrammet
140–220 poäng finns möjlighet till två specialiseringskurser,
nämligen
– specialpedagogiskt arbete, kommunikation, språk
och matematik, 10 p. Denna kurs samlande under
2005 (gavs både vt och ht) ca 40 studerande,
– att möta barn/elever i sociala och emotionella svårigheter,
10 p. I denna kurs deltog 2005 (gavs både
vt och ht) ca 110 studerande.
Därutöver ges inom Allmänna utbildningsområdet,
60 p, ca 8 poäng med specialpedagogiskt innehåll.
Åtgärder för att fler ungdomar skall
välja högre utbildning
Mål 1: Som långsiktigt mål gäller att hälften av en årskull
skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Universitet
och högskolor skall i årsredovisningen ange vilka åtgärder
som vidtagits för att stimulera ungdomar att välja högre
utbildning.
Personal och studenter vid universitetet har träffat de
flesta avgångseleverna vid gymnasieskolorna i Norrland
genom besök i gymnasieskolorna samt medverkan
i utbildningsmässor. Dessutom har universitetet
medverkat i de större utbildningsmässorna samt ett antal
mindre mässor i södra Sverige. Utbildade studentambassadörer
har besökt sina gamla gymnasieskolor.
Under höstterminen 2005 genomgick ca 80 studenter
utbildningen. Elever har inbjudits att besöka universitetet
vid olika tillfällen. Vid en särskild informationsdag
i mars besöktes universitetet av elever vid gymnasieskolor,
komvux och folkhögskolor i regionen. Eleverna
bjöds på utbildningsinformation och möjlighet att träffa
representanter för våra utbildningar. Under hösten
deltog närmare 1 000 barn i åldrarna 6–12 år i den besöksdag
som gick under namnet ”Upptäcktsfärden”.
Utöver direkta kontakter med elever erbjuds även information
och fortbildning för lärare och studie- och
yrkesvägledare i gymnasieskolor. Ett exempel på detta
är de fortbildningsdagar för lärare som teknisk-naturvetenskaplig
fakultet erbjuder varje höst.
Andra exempel på rekryteringssatsningar under
året:
– Annonskampanjer i storstadspress, regional press
och på Internet
– Satsning på vår webbportal ”För dig som vill
studera!”
– Besöksverksamheten ”Student för en dag” där ca
100 studenter har besökt oss och följt med en student
vid universitetet 1–2 dagar.

Breddad rekrytering
Mål 3: Universitet och högskolor skall aktivt främja och bred-
da rekryteringen till högskolan.
Universitet och högskolor skall redovisa resultat för det-
ta mål vart tredje år och första gången i samband med års-
redovisningen för 2005. Redovisningen skall innehålla kom-
mentarer över vilka åtgärder som vidtagits för att främja och
bredda rekryteringen.
Universitet och högskolor ålades i regleringsbrevet för
budgetåret 2002 att senast den 31 december 2002 upprätta
handlingsplaner för att aktivt främja och bredda rekrytering-
en till högskolan. Handlingsplanerna skulle innehålla mätba-
ra mål för arbetet. Av årsredovisningen för 2005 skall fram-
gå vilka åtgärder respektive lärosäte vidtagit med anledning
av dessa handlingsplaner och hur de uppställda målen upp-
nåtts under treårsperioden. Redovisningen skall kommente-
ras och analyseras.
Under 2005 har en handlingsplan för breddad rekrytering
för åren 2005-2008 arbetats fram. Universitetet
har inte haft någon handlingsplan för åren 2002–
2005. Aktiviteter i syfte att rekrytera nya målgrupper
har genomförts under året och arbetet med breddad
rekrytering har fokus på åtgärder för att minska den
sociala och etniska snedrekryteringen.
I samarbete med Folkuniversitetet bedriver Umeå
universitet sedan 1998 collegeutbildningen, som vänder
sig främst till personer som har en kortare eller inte
avslutad gymnasieutbildning. Här kombineras studier
på gymnasienivå med universitetsförberedande kurser.
Collegeutbildningen genomförs under former som visat
sig fungera mycket väl som förberedelse och motivation
för högre studier. Genomgången collegeutbildning
ger förtur till ett stort antal utbildningsprogram
vid universitetet.
I samarbete med Folkuniversitetet har en poänggivande
Introduktionskurs för nybörjare vid universitetet
genomförts under hösten. Syftet har varit att ge nya
och studieovana studenter de verktyg som behövs för
att förstå den akademiska världen och effektivt tillgodogöra
sig sin utbildning.
För att tidigt kunna identifiera studenter med behov
av stöd och hjälp under sin studietid, har universitetet
påbörjat ett arbete med att utveckla metoder för
tidig behovsinventering hos nya studenter. Detta för
att kunna sätta in riktade insatser och förebygga studiesvårigheter
och avhopp hos studenterna.
Humanistiska fakulteten har en basutbildning i
svenska och samhällskunskap. Utbildningen bedrivs
för målgruppen utomnordiska gäststudenter i första
hand och målgruppen invandrar- och flyktingstuden-
ter i andra hand. Utbildningen är på tre terminer och
ger behörighet i svenska och samhällskunskap för högskolestudier.
Avslutad kurs ger platsgaranti till fortsatta
studier vid universitetet.
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har genomfört
”tjejhelg” under två dagar, kvinnliga studenter har
tagit hand om kvinnor från hela Norrland. Syftet var att
informera och inspirera kvinnor med olika bakgrund
att börja studera teknik och naturvetenskap. Under helgen
fick deltagarna medverka vid populärvetenskapliga
föreläsningar. De fick även information om utbildningarna
och prova på laborationer.
Lärare vid humanistisk och teknisk-naturvetenskaplig
fakultet har genomfört populärvetenskapliga lektioner
för grund- och gymnasieelever i syfte att engagera
elever i för dem intresseväckande och lärorika aktiviteter
och på så vis väcka intresse för högre studier. Beroende
på önskemål så har lektionerna genomförts på
egna skolan eller vid universitetet. Särskilda insatser till
yrkesförberedande program i gymnasieskolan har också
gjorts av samhällsvetenskapliga fakulteten, då främst
för hotell- och restaurangprogrammet.
Informationsinsatser för studerande vid SFI, svenska
för invandrare, har genomförts, innehållet har fokuserat
på studier i den svenska högskolan i allmänhet
och vid Umeå universitet i synnerhet. Informationsinsatser
och vägledning för studenter på universitetets
basutbildning i svenska och samhällskunskap har också
genomförts.
Universitetet har tagit emot studiebesök från arbetslösa
ungdomar i olika arbetsmarknadspolitiska projekt
i syfte att visa upp studiemiljön och inspirera till högre
studier. Universitetet har erbjudit intresserade och distansstudenter
möjlighet till vägledning och information/möte
med studievägledare via webbkamera, hemifrån
eller från närliggande lärcentra. I syfte att utveckla
samarbetsformerna med lärcentra så har en konferens
genomförts under året.
IT-stödd distansutbildning
Mål 3: Universitet och högskolor skall öka tillgängligheten
till och omfattningen av antalet kurser i form av IT-stödd dis-
tansutbildning inom högre utbildning.
Resultatredovisning
Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovi-
sa och kommentera hur de upprätthåller ett omfattande och
brett utbud av kurser och program inom ramen för Sveriges
nätuniversitet. Redovisningen skall avse endast kurser och
program som under året registrerats hos Myndigheten för
Sveriges nätuniversitet. Av redovisningen skall framgå anta-
let helårsstudenter som genomgått sådan utbildning.
1

2
Resultatredovisning
Under 2005 uppgår det totala antalet helårsstudenter
till 1 187 vilket är 271 fler än föregående år. Prestationsgraden
har också ökat, från 53 till 61 procent, vilket
delvis kan förklaras av att redovisningen av prestationerna
har släpat efter. Studenterna finns registrerade
på 171 kurser och 26 program företrädesvis inom humaniora,
samhällsvetenskap och naturvetenskap.
2004 2005
Utbildningsområde HST HPR HST HPR
Humaniora 176 80 234 120
Samhällsvetenskap 300 165 263 175
Naturvetenskap 313 174 467 280
Teknik 21 8 20 12
Vård 91 54 99 70
Undervisning 16 4 47 27
Övrigt 12 54 32
Idrott 3 3
Totalt 929 485 1 187 719
Tabell: Helårstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) totalt inom nätuniversitetet
2004 och 2005.
Övrig återrapportering
Utbildningsutbud, efterfrågan, kurser/
program, studenter, måluppfyllelse
1. I årsredovisningen skall det göras en redovisning av och
kommentarer ges till
– väsentliga förändringar i förhållande till föregående år i
utbildningsutbudet,
– efterfrågan på lärosätets utbildningar,
– avvägningen mellan kurser och program, samt
– antalet helårsstudenter och helårsprestationer totalt samt
uppdelat på grundutbildning inom utbildningsuppdraget
och beställd utbildning.
För universitetet som helhet kan sägas att antalet helårsstudenter
ökar inom programutbildningar och distansutbildningar,
främst inom ramen för nätuniversitetet,
medan antalet minskar inom fristående kurser
(normal/dag) och sommaruniversitetet. Under 2005
uppgick antalet helårsstudenter till 17 439, vilket är
en ökning med 143 hst i jämförelse med 2004.
Antalet nybörjare vid Umeå universitet verksamhetsåret
2005 har ökat med 9 procent jämfört med
året före. Utveckling sedan år 2001 av antalet högskolenybörjare
framgår av följande diagram.
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Antal nybörjare vid Umeå universitet 2001–2005
2001 2002 2003 2004 2005
Totalt
Kvinnor
Män
Diagram: Antal högskolenybörjare perioden 2001–2005 vid Umeå universitet.
Förändringarna inom de olika fakultetsområdena sammanfattas
enligt följande.
Det totala antalet helårsstudenter inom den humanistiska
fakulteten har ökat jämfört med 2004. Det har
skett en förskjutning av helårsstudenter från vanliga
distanskurser till nätuniversitetskurser. Lärarutbildningens
andel av fakultetens totala antal helårsstudenter
är något lägre än 2004. Prestationsgraden är
ungefär lika som 2004. Totalt antal sökande har ökat
något från 2004, däremot har antalet förstahandssökande
minskat något.
Inom den samhällsvetenskapliga fakulteten har antalet
utbildningsprogram ökat de senaste åren och därmed
också det relativa antalet programstuderande. Andel
studenter inom programutbildningar har ökat med 4
procent till 69 procent 2005. Denna utveckling har
varit nödvändig för att kunna bibehålla en nationell
rekrytering och för att skapa en mer stabil ekonomisk
bas på institutionsnivå. Ambitionen är att programmen
skall kunna utgöra ett visst stöd för fristående kurser.
I många program finns därför inslag av valfria/valbara
kurser där utbudet av ämneskurser kan utnyttjas. Program
med inslag från flera fakultetsområden är också
vanliga. Tre nya program startade hösten 2005. Digital
medieproduktion, 120 p som ger en både praktisk
som teoretisk grund för yrkesverksamhet inom
mediebranschen med fokus på områden som entreprenörskap,
projektledning samt kreativ design och
efterbearbetning av digitala medier. Inom ramen för
Idrottshögskolan startade två nya program, dels spaprogrammet,
80 p i Örnsköldsvik, utbildningen är en
teoretisk och praktisk inriktad hälso- och friskvårdsutbildning
med inriktning mot spa-miljöer och dels ledarskaps-
och coachingprogrammet, 80 p som är en
ledarskapsutbildning med en tvärvetenskaplig ämnesuppbyggnad.
Utbildningen ges på distans (nätbaserad)
och omfattar sju terminer.

Utbildningar inom det samhällsvetenskapliga området
har under en följd av år överlag haft en utomordentligt
god rekrytering. Trots en minskning av antalet
sökande de senaste åren så var söktrycket för år
2005 högt. Dietistprogrammet är det mest populära
programmet med 10 förstahandssökande per plats,
därefter kommer psykologprogrammet med 6,7, spaprogrammet
med 6,4 och socionom- och juris kandidat-programmet
med ca 5 förstahandsökande per plats.
Fakultetens program som uppgår till ett trettiotal har i
genomsnitt 2,7 förstahandssökande per plats. De program
som har svårt att fylla sina platser är statistiker-,
kognitions- och systemvetarprogrammet.
Totalt uppgick antalet helårsstudenter till ca 5 800 år
2005 inom det samhällsvetenskapliga fakultetsområdet.
Antalet har ökat med 40 procent under de senaste tio
åren. I jämförelse med 2004 är ökningen 2 procent.
Andelen studerande på annan ort än Umeå utgör
ca 9 procent av den totala studerandevolymen. Det är
verksamheten i Skellefteå och Örnsköldsvik som är
mest omfattande.
Den samhällsvetenskapliga fakulteten har en övervikt
av kvinnliga studerande. De utgör totalt ca 60 procent.
Denna snedfördelning har i stort sett gällt under
hela perioden.
Den genomsnittliga prestationsgraden har också i
stort sett varit oförändrad de senaste åren. Den ligger
på 83–85 procent. Den är högst på programmen där
den uppgår till 90 procent medan fristående kurser har
ett lägre genomsnittlig tal 75 procent. Lägst vad gäller
genomströmningstal ligger distanskurser och sommaruniversitetskurser.
Vid den medicinska fakulteten beslutade fakultetsnämnden
under våren 2005 att inrätta ett magisterprogram
i omvårdnad med inriktning mot kardiologi. Fr.o.m.
vårterminen 2005 har antalet utbildningsplatser på
tandläkarprogrammet ökat med 5 platser till 55. Tandhygienistprogrammet
har utökats med ett tredje frivilligt
år. Efterfrågan på utbildningarna vid medicinska
fakulteten har ökat något.
Den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har ökat antalet
utbildningsplatser med tydlig förskjutning av tyngdpunkten
från generella naturvetarprogram till yrkesinriktade
civil- och högskoleingenjörsprogram. Sedan
hösten 2004 finns inom fakulteten tre yrkeshögskoleprogram,
nämligen i fastighetsmäkleri (Skellefteå),
medieproduktion samt nät- och kommunikationsutveckling.
Under året har noterats en svag uppgång i
söktryck till utbildningsprogrammen. Fortfarande är
Resultatredovisning
söktrycket till designprogrammet mycket högt liksom
till miljö- och hälsoskyddsprogrammet där man år
2005 för fjärde året i rad hade mer än en förstahandssökande
per plats. En bidragande orsak till att söktrycket
ökat så pass mycket på detta program är dels
den behörighetsförändring som införts, vilket inneburit
att man kan rekrytera även de studenter som genomgått
det samhällsvetenskapliga programmet på
gymnasiet. Receptarieprogrammet, där man nu haft
intag tre år i rad, visar återigen till skillnad från övriga
naturvetarprogram ett mycket högt söktryck, framförallt
för distansgruppen. De korta tvååriga yrkeshögskoleutbildningarna
har alla högt söktryck och det var
heller ingen svårighet att fylla dessa program med studenter.
I detta sammanhang kan nämnas att söktrycket
till fastighetsmäklarprogrammet var mycket högt,
drygt åtta förstahandssökande per plats, vilket ligger
i paritet med de mest attraktiva utbildningarna inom
Umeå universitet.
Under året har vi noterat att krisen inom telekombranschen
får följdverkningar inom data- och elektronikutbildningarna,
där söktrycket fortfarande är svagt.
Som en följd av detta var flera av nybörjarplatserna
inom dessa program obesatta vid höstterminens start.
Denna trend är nationell såväl som internationell. Som
en följd av rekryteringsproblematiken minskar även antalet
studerande på fristående kurser.
Fakulteten för lärarutbildning har noterat en ökning
av antalet sökande från föregående år och tillströmningen
till lärarutbildningen vid Umeå universitet är
i stort sett god. Arbetet med den verksamhetsförlagda
delen (VFU) av utbildningen har under 2005 varit
något mindre ansträngd och kommunernas delaktighet
i hanteringen av studenternas VFU-placeringar
svarar allt bättre gentemot utbildningens krav. Förstahandsökande
till vårens antagning till allmän ingång
ökar. Söktrycket på specialpedagogprogrammet minskar
något medan det distansförlagda studie- och yrkesvägledningsprogrammet
är oförändrat. Det senare
förhållandet gäller även den campusförlagda delen
av studie- och yrkesvägledningsprogrammet. Utbudet
av fristående kurser har under verksamhetsåret ökat,
många erbjuds på distans. Detta är ett led i nämndens
uppdrag att bidra till kompetensutveckling av skolans
personal. Under 2005 innebar detta en fördelning mellan
program- och fristående kursplatser på 76 respektive
24 procent. Av det fristående kursutbudet har 45
procent gått som nätkurser.

Resultatredovisning
Dimensionering av lärarutbildning m.m.
Lärosäten som bedriver lärarutbildning skall efter höran-
de av Högskoleverket och Statens skolverk besluta om di-
mensioneringen av olika ämneskombinationer, inriktning-
ar och specialiseringar. Vidare skall lärosätena ta hänsyn till
studenternas val av olika ämneskombinationer, inriktningar
och specialiseringar inom de lärarutbildningar som erbjuds.
Åtgärder för att vägleda studenterna i detta val skall redovi-
sas i årsredovisningen.
De lärosäten som bedriver lärarutbildning skall medverka i
regionala centrum. Dessa centrum skall främja bl.a. utveckling
av lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare.
Av årsredovisningen skall i förekommande fall framgå an-
talet och inriktningen av samverkansprojekt och samverkans-
aktiviteter vid de regionala centrumen.
Dimensioneringen av lärarutbildningen beslutas av fakultetsnämnden
för lärarutbildning efter samråd med
Högskoleverket, Statens skolverk och kommunerna i
Norrlandsregionen.
De studerandes intressen och efterfrågan spelar en
stor roll vid dimensioneringen av lärarutbildningen. I
syfte att stärka vägledarfunktionen inom lärarutbildningen
och samtidigt underlätta för de studerande att
välja inriktningar och specialiseringar m.m. inom utbildningen
har ett datorbaserat valsystem införts. Systemet
innebär att de studerande med en stor grad av
frihet själv kan välja kurser ur ett fastställt kursutbud
som lagrats i systemets databas. För att förbereda de
studerande inför valet och samtidigt vägleda dem på
olika sätt har en omfattande informationsplan med studiehandböcker
utarbetats. Detta material har använts
vid såväl individuella som gruppvisa informationer till
och vägledningar av de studerande.
Lärarutbildningen har över tid haft ett gott samarbete
med skolorna i regionen. Detta goda samarbete
har resulterat i att det (sedan 2003) finns ett Regionalt
utvecklingscentrum, RUC. Skolorna har ett stort inflytande
i RUC:s verksamhet som baseras på förskolors,
skolors och lärarutbildningens gemensamma behov
av verksamhetsutveckling och av personalens behov
av kompetensutveckling. RUC arbetar även med att
stimulera forskning inom skolområdet, informationsspridning
och ledarskapsutveckling. Lärarutbildning-
en i Umeå och det närliggande skolsamhället har utvecklat
ett genuint samarbete som har resulterat i en
rad utvecklingsarbeten. Kunskapsområden utvecklingsarbeten
är fördjupning i ämnesdidaktik, VFU, teknik,
estetiska lärprocesser, lärande i glesbygd, hållbar samhällsutveckling,
SFI och undervisning av analfabeter.
Vidare så pågår utvecklingsarbeten inom kulturarv, kvalitetsnätverk
för skolledare, vuxenpedagogik, särskolan,
gymnasieskolans yrkesprogram och dess samarbete
med branscher. Utöver nämnda områden så arrangerar
RUC även nationella och/eller regionala skolutvecklingskonferenser.
RUC har under det senaste året
ett fördjupat samarbete med Myndigheten för skolutveckling
(MSU). Detta gäller för olika utvecklingsarbeten
men även i form av personella resurser. Sedan
hösten 2006 har Skolutvecklingsmyndigheten ett
extra projektanställt undervisningsråd med placering
jämte RUC. Samarbetet syftar till att RUC och MSU
skall stärka de regionala strukturerna för skolutveckling.
Samtliga femton kommuner i Västerbottens län
samt Örnsköldsviks kommun ingår i flera av nämnda
utvecklingsarbeten. Sammantaget så ingår flera hundra
lärare, universitetslärare och forskare, samt skolledare
i RUC:s verksamhet, något som gynnar och stärker
kvaliteten i skolan och i lärarutbildningen.
Uppdragsutbildning
Av årsredovisningen skall framgå dels de totala intäkterna
av all uppdragsutbildning, såväl den poänggivande som den
icke poänggivande utbildningen, dels antalet helårsstuden-
ter i den poänggivande uppdragsutbildningen.
Umeå universitet samarbetar med sin omgivning
bland annat genom att anordna utbildning på uppdrag
av andra än regeringen, så kallad uppdragsutbildning.
Uppdragsutbildning är utbildning som universitetet
anordnar mot avgift för personer som uppdragsgivaren
utser. Det kan t.ex. handla om poänggivande
kurser men också om konferenser. Nedanstående tabell
redovisar erhållna medel i uppdragsutbildningen
under åren 2001–2005.

Finansiering 2001 2002 2003 2004 2005
Statliga myndigheter inkl affärsdrivande verk 29,6 42,2 53,0 61,5 54,0
Universitet och högskolor 3,8 3,9 3,1 3,4 3,5
Kommuner och landsting 73,8 13,9 11,9 6,9 6,2
Svenska företag 3,5 2,3 2,1 2,8 2,2
Svenska organisationer utan vinstsyfte 1,1 2,8 2,4 3,2 2,7
Utländska företag 0,8 0,2 0,8 0,7 1,0
Utländska organisationer utan vinstsyfte 0,0 0,0 0,2 0,1 0,1
Övrigt 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0
EU-medel 0,1 0,0 0,0 0,0 0,2
Summa 112,6 65,5 73,5 78,7 69,9
Tabell: Erhållna medel i uppdragsutbildning 2001–2005 (mnkr).
Nedanstående diagram visar antal helårsstudenter vid
uppdragsutbildningar. Polisutbildningen särredovisas.
Antal helårsstudenter (hst) i poänggivande uppdragsutbildning 2001–2005
500
400
300
200
100
0
2001 2002 2003 2004 2005
Övr. uppdragsutb 135 121 102 80 58
Polisutbildning 82 204 330 374 378
Diagram: Antal helårstudenter i poänggivande uppdragsutbildning perioden
2001–2005.
Umeå universitet är en viktig aktör i regionen när det
gäller utbildningsinsatser för regional utveckling. Inom
det pågående SPETS-projektet i Västerbotten har utbildningsprojekt
som bygger på spets-kunskaper inom
ett antal viktiga ämnesområden utvecklats, främst inom
näringslivsutveckling. Inom den samhällsvetenskapliga
fakulteten finns den tvååriga polisutbildningen som
startade hösten 2000. Med ett intag på 96 studerande
per termin uppgick antalet studerande till totalt 380
helårsstuderande år 2005. Polisutbildningen omsluter
ca 40 mnkr och engagerar totalt ca 80 personer som
lärare med längre eller kortare undervisningspass. De
ämnesområden inom universitetet som är tydligast företrädda
i utbildningen är pedagogik, idrottspedagogik,
juridik och socialt arbete.
Den statliga rektorsutbildningen med en omslutning
på 5,8 mnkr är en annan uppdragsutbildning av
permanent karaktär. Utbildningen riktas i första hand
mot rektorerna i de fyra nordligaste länen. Den administreras
av Centrum för skolledarutveckling inom ramen
för den statsvetenskapliga institutionen.
De totala intäkterna för uppdragsverksamhet inom
grundutbildningen uppgår till 165,9 mnkr (se resultaträkning
sidan 55). I detta belopp ingår även delar av
Ladokkonsortiet och Ladokenhetens verksamhet samt
försäljning från universitetets datacentral.
Basårsutbildning
Universitet och högskolor får, enligt förordningen (1992:819)
om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och
högskolor, i rekryteringsfrämjande syfte anordna s.k. basårsutbildning.
Sådan utbildning får anordnas i anslutning till
alla utbildningsprogram inom den grundläggande högskoleutbildningen
där det är brist på behöriga sökande och där
det finns ett behov på arbetsmarknaden av utbildad arbetskraft.
Av årsredovisningen skall framgå antalet helårsstudenter
och helårsprestationer i sådan utbildning. Vidare skall av
redovisningen framgå till vilket högskoleprogram sådan utbildning
anordnats.
2001 2002 2003 2004 2005
Antal studenter 294 443 514 521 528
Antal helårsstudenter 153 190 188 193 183
Antal helårsprestationer 105 119 156 139 115
Tabell: Basårsutbildning 2001–2005. Avser all basårsutbildning.
Resultatredovisning

Resultatredovisning
Under 2005 var antalet registrerade individer inom
basåret 528 st. Antalet HST uppgick till 183 och antalet
HPR var 115 vilket svarar mot en prestationsgard
på 63 procent.
Universitetet anordnade under 2005 basårsutbildning
i Skellefteå, Umeå, Kiruna och Lycksele. Sedan
hösten 1999 finns 30 av basårsplatserna inom lärarutbildningen.
Tillströmningen av ungdomar som var intresserade
av att studera vid basåret är hösten 2005 ungefär
lika stor som under tidigare år. Under 2005 tillämpades
för femte året i rad central antagning via VHS och
basåret fanns dessutom utannonserat i VHS-katalogen.
Många av de studenter som kommer in på basåret går
vidare till naturvetar-, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningar,
vilket ligger i linje med de satsningar
på N/T-utbildningar som regeringen förordat.
Fr.o.m. hösten 2001 har det varit möjligt för intresserade
studerande att läsa ett halvt basår och kombinera
detta med universitetskurser innan man startade
med sina ordinarie studier. Fr.o.m. 2002 har det även
varit möjligt att studera på basåret genom en nätbunden
undervisningsvariant, en satsning som lockar ca
25 studerande per termin. En del basårsstuderande går
även vidare till grundskollärarutbildningar 4–9 (Ma/
No), m.a.o. utgör N/T-basåret en viktig bas för rekrytering
till dessa lärarutbildningar.
Högskoleintroducerande utbildning
Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa
i vilken omfattning utbildning anordnats i enlighet med be-
stämmelserna i förordningen (2002:763) om högskoleintro-
ducerande utbildning.
Av redovisningen skall framgå vilka övriga utbildningsan-
ordnare som medverkat i utbildningssamarbetet, vilket inne-
håll utbildningen haft, hur många som genomgått utbildning-
en med godkänt resultat samt hur många som har fortsatt
studera på lärosätet. Lärosätena skall analysera och kommentera
redovisningen. Utbildningen skall utvärderas i sin
helhet 2006.
Collegeutbildning
Sedan 1998 samarbetar Umeå universitet med Umeå
kommuns vuxenutbildning kring collegeutbildningen.
Folkuniversitetet i Umeå har haft ansvaret för genomförande
av utbildningen. Under året har 122 personer
funnits registrerade vid collegeutbildningen. (2004:
117 registrerade). Hur många av dessa som fortsatt studera
vid universitetet har inte kunnat utläsas ur studiedokumentationssystemet.
Ämnesutbudet har under
året varit matematik A–C, engelska repetitionskurs,
engelska B, svenska B, retorik, samhällskunskap A, historia
A, naturvetenskap A–B och en särskild universitetsföreberedande
kurs. Alla kurser förutom den universitetsföreberedande
kursen är nationella kurser som
styrs av fastställda läroplaner. Den universitetsföreberedande
kursen är utvecklad speciellt för collegeutbildningen
och syftar till att förbereda de studerande på att
kunna klara fortsatta universitetsstudier. Umeå universitet
ger platsgaranti till en lång rad program och kurser
för studerande som framgångsrikt genomgått gymnasiedelen.
Under 2005 har collegestudenter antagits till
följande program; arbetsterapeutprogrammet, internationella
ekonomprogrammet, lärarprogrammet, psykologprogrammet,
sjukgymnastprogrammet, sjuksköterskeprogrammet
och socionomprogrammet.
Basutbildning i svenska
Universitetet i samarbete med Folkuniversitetet ger
basutbildning i svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Basutbildningen omfattar tre terminer om vardera
20 poäng för utländska studenter som saknar förkunskaper.
Därutöver ges kurser i svenska för utländska
studerande. Antalet helårsstudenter inom basutbildningen
uppgick till 44 (2004: 48 helårsstudenter) och
på kurser i svenska som främmande språk registrerades
motsvarande 88 helårsstudenter (2004:100 helårsstudenter).
Kompletterande utbildning riktade till
utländska akademiker
I målet att bredda rekryteringen ingår uppdraget enligt förordning
(1995:889) om en särskild teoretisk och praktisk utbildning
vid universitet och högskolor. Av årsredovisningen
skall universitet och högskolor redogöra för vilka kompletterande
utbildningar särskilt riktade till utländska akademiker
som lärosätet anordnar, antalet studenter vid dessa utbildningar
samt eventuella externa utbildningsfinansiärer.
Universitetet har inte anordnat utbildning särskilt riktad
till utländska akademiker under 2005.

Särskild lärarutbildning (SÄL)
Under anslagsposten disponerar ett antal lärosäten, däri-
bland Umeå universitet, medel för särskilda lärarutbildning-
ar i samverkan med kommuner enligt förordning (2001:740)
om särskilda lärarutbildningar. Ansvaret för dessa utbildning-
ar skall främst ligga på Göteborgs universitet, Umeå univer-
sitet, Karlstads universitet, Malmö högskola, Lärarhögskolan
i Stockholm och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Utbildningen skall bedrivas under perioden 2002-2006 och
omfatta minst 4 000 studenter som studerar på halvfart och
är anställda i en kommun på minst halvtid.
De medverkande universiteten och högskolorna skall i
sina respektive årsredovisningar redovisa sin medverkan i
projektet.
Vid Umeå universitet har sedan vårterminen 2002
bedrivits särskild lärarutbildning (SÄL) på distans 50
procent inom ramen för regeringens satsning på att
utbilda obehöriga lärare fram till examen/ny kompetens
(SFS 2001:740). Utbildningarna har skett inom
följande områden.
1) Praktisk-pedagogisk utbildning, 40 poäng
2) Allmänt utbildningsområde, 60 poäng
3) Vidareutbildning av förskollärare/fritidspedagoger
till lärare i grundskolans tidigare år, 60 poäng
4) Påbyggnadsutbildning i specialpedagogik, 60
poäng
5) Slöjd, 40 p
6) Svenska, 60 p
7) Breddningskurser/ämneskomplettering, t.ex. spanska,
webbdesign och nätbaserat lärande, matematik
samt ytterligare några kurser med varierande poängantal
8) Mentorsutbildning, 5 p
Vid utgången av 2005 kan redovisas en omfattning på
159 helårsstudenter. Projektet fasas nu ut – våren 2005
gjordes antagning enbart till kortare kurser av kompletterande
natur – projektet avslutas 2006. SÄL-projektet
leds av en gemensam ledningsgrupp med representanter
från deltagande utbildningsanordnare (Umeå, LHS,
Karlstad, Jönköping, Malmö, Göteborg) och Svenska
Kommunförbundet. I gruppens möten deltar vid skilda
tillfällen även företrädare för Högskoleverket och de
lärarfackliga organisationerna. Ansvaret för den nationella
samordningen har Göteborgs universitet.
Högskoleverket har under 2005 påbörjat sin utvärdering
i form av enkäter till kommuner och studerande.
I det arbetsmaterial som hittills redovisats är utfallet
av enkäterna mycket positivt.
Reell kompetens samt alternativt urval
Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa
hur bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100) om
s.k. reell kompetens och alternativt urval tillämpats. För alter-
nativt urval skall det dessutom framgå för vilka utbildningar
detta tillämpats, vilka urvalsgrunder som fastställts och vil-
ka kategorier sökande som antagits. Lärosätena skall kom-
mentera redovisningen.
Antalet faktiska prövningar har minskat vid ansökningar
om tillträde till utbildning vid Umeå universitet
under 2005. Fortfarande råder det missuppfattningar
rörande vad reell kompetens är trots förändrad
information och förändrat ansökningsförfarande, det
vanligaste är att man i ansökan istället försöker få förtur
till någon av de mer populära utbildningarna eller
befrias från behörighetskrav. En förklaring till att andelen
faktiska prövningar minskat även under 2005 är
sannolikt densamma som för 2004 att begreppet inte
haft samma mediebevakning som under 2003.
Andelen återsökande, som tidigare fått beviljat reell
kompetens under 2003 eller 2004 men inte haft
tillräckliga meriter för att konkurrera sig in, har dock
ökat under 2005. En del av dem har också efter kompletteringar
kunnat konkurrera sig in på de eftersökta
programmen. Fler sökande med oavslutade utländska
förutbildningar (motsvarande gymnasium) har
också kunnat få studievägledning och råd hur de kan
bli behöriga och hur deras meriter kommer att bedömas
vid ansökan.
Eftersom så stor andel av dem som åberopat reell
kompetens vid anmälan till kurser och program egentligen
rör annat än reell kompetens redovisas inte antal
sökande i år utan endast nya beviljade.
Inför vårterminen 2005 Beviljade
Reell kompetens ansökningar lokal antagning 6
Reell kompetens ansökningar VHS 15
Inför höstterminen 2005 Beviljade
Reell kompetens ansökningar lokal antagning 26
Reell kompetens ansökningar VHS 19
Förutom tillträde har även ett antal ansökningar om
tillgodoräknande baserat på annan verksamhet än formell
högskoleutbildning beviljats under 2005.
Studerande per fakultet:
Resultatredovisning
Medicinska fakulteten 14
Samhällsvetenskapliga fakulteten 3
Fakulteten för lärarutbildning 24

Resultatredovisning
Förutom arbetet centralt genom Studentcentrum finns
på institutionen för omvårdnad en särskild valideringsgrupp
vari ingår representanter för arbetsgivare, gymnasieskolan
och vuxenutbildningen från kommun och
landsting såväl som från utbildningarna. Gruppen diskuterar
och reviderar förkunskapskrav samt bedömer
ärenden från sökande.
Lärarutbildningarna har i samarbete med Luleå tekniska
universitet och Centrum för validering i Skellefteå
fortsatt ett projekt för validering av yrkeslärare.
Detta valideringsarbete har genomförts i Skellefteå
i samarbete med branschorganisationerna. Av de 81
som prövats för behörighet och tillgodoräknande till
Umeå universitet under 2005 har 40 blivit validerade
och antagna till fortsatta studier.
Alternativt urval
Lokala urvalsgrunder vid Umeå universitet enligt universitetsstyrelsebeslut
2002-06-03 och 2003-04-07:
– Underrepresenterat kön
– Funktionshinder
– Annat modersmål än svenska
– Norrlandskommuner med låg utbildningsnivå
– Vissa program i gymnasieskolan
– Idrottsledare
– Folkhögskoleutbildning
– Collegeutbildning.
Av dessa har dock endast underrepresenterat kön samt
collegeutbildning tillämpats under 2005 på följande
utbildningsalternativ:
Arbetsterapeutprogrammet (underrepresenterat
kön) tre platser avsatta för manliga sökande, två män
erbjöds plats under 2005.
Lärarutbildningen (underrepresenterat kön) Brytprojektet
”Fler män i lärarutbildningen” ett samarbete
med Länsarbetsnämnden. Arbetslösa män som är
intresserade av lärarutbildning erbjöds en orienterande
introduktionskurs och praktik för att sedan antas
till lärarutbildning. två personer påbörjade lärarutbildning
på detta sätt under 2005. Detta projekt slutfördes
under 2005.
Collegegaranti
På ett flertal utbildningsprogram har både under vår-
och höstterminerna fortsatt vikts ett antal platser för
dem som genomgått högskoleförberedande s.k. collegeutbildning.
Antalet sökande till dessa platser har legat
på samma nivå som föregående år och det är fortfarande
endast till ett begränsat antal av programmen
som det haft praktisk betydelse. De utbildningar där
detta varit tydligast har varit på juris kandidat-, psykolog-,
socionom-, sjukgymnast- och sjuksköterskeprogrammen.
GMAT (General Management Admission Test)
Besluten om egna urvalsgrunder kompletterades 2004-
02-19 med inrättandet av en lokal urvalsgrund till handelshögskolans
ettåriga magisterprogram för utländska
sökande.
I syfte att genomföra en mer effektiv och likvärdig
bedömning av de sökande infördes detta internationellt
erkända urvalsprov som samtidigt kan användas
som behörighetsmarkör.
Det var under 2005 något fler som bifogat detta
test än 2004 men fortfarande endast ett mycket begränsat
antal.
Enligt tidigare beslut tillämpas även alternativt urval
baserat på intervjuer, arbetsprover, skriftliga prov m.m.
till följande utbildningar vid Umeå universitet:
– programmet för fri konst
– industridesignprogrammet
– gastronomiprogrammet
– läkarprogrammet
– påbyggnadsprogrammet i kulturjournalistik
– påbyggnadsprogrammet i vetenskapsjournalistik.
Vissa högskoleutbildningar som
anordnas med särskilda medel
3. Regeringen har uppdragit åt universitet och högskolor som
omfattas av högskolelagen (1992:1434) att anordna utbildning
enligt förordning (2004:549) om vissa högskoleutbildningar
som anordnas med särskilda medel. Universitet och högskolor
skall lämna den information som Centrala studiestödsnämnden
efterfrågar avseende utbetalning av ersättning för
den tidsbegränsade utbildningssatsningen, den s.k. kombinationsutbildningen.
Av årsredovisningarna skall framgå antalet
studenter som deltagit i utbildning som anordnas med särskilda
medel och i hur många fall särskilda kurser har anordnats
för sådan utbildning. Vidare skall en kortfattad redogörelse
lämnas över vilka kurser som studenterna antagits till.
Riksdagen beslutade i juni 2004 om en tillfälligt vidgad
användning av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande
under tiden den 1 juli 2004 till den 31 december
2005. Satsningen syftar till att minska risken för
friställning av personal och samtidigt stärka kompetensen
i den av kommun och landsting finansierade
verksamheten inom vård, skola och omsorg. Samtliga
universitet och högskolor fick i uppdrag att anordna
utbildning för detta ändamål.

Umeå universitet har under hösten 2005 registrerat
41 individer (15,5 hst) på 30 olika kurser inom berörda
områden (lärarutbildning och vård). Universitetet
har inte under hösten anordnat någon särskild kurs för
denna grupp av studenter.
FN:s barnkonvention
Med utgångspunkt i det arbete och de slutsatser som Hög-
skoleverket redovisar i sin slutrapport FN:s barnkonvention
i högre utbildning (2003-06-11, dnr 12-4937-01) skall universi-
tet och högskolor i samband med årsredovisningen för 2005
redogöra för hur lärosätet har arbetat med att införliva kun-
skap om FN:s konvention om barnets rättigheter i utbildning-
ar där sådan kunskap bedöms betydelsefull.
Umeå universitet ser det som viktigt att inslag om barnets
rättigheter i vårt samhälle ingår i alla universitets-
och högskoleutbildningar där sådan kunskap är betydelsefull.
En sådan utbildning är lärarutbildningen. I
vår lärarutbildning är det därför obligatoriskt för alla lärarstuderande
att tillägna sig kunskaper om bl.a. FN:s
barnkonvention. Frågorna om barnets rättigheter i vid
mening ingår i lärarutbildningens s.k. allmänna utbildningsområde,
som är obligatoriskt för samtliga lärarstuderande.
Läkarutbildningen och psykologutbildningen
är exempel på två andra utbildningar som införlivat
kunskap om FN:s barnkonvention.
Resultatredovisning

0
Resultatredovisning
Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner
Inledning
Umeå universitet bedriver forskning och forskarutbildning
inom tre vetenskapsområden: humanistisktsamhällsvetenskapligt,
medicinskt samt naturvetenskapligt.
Organisatoriskt indelas verksamheten i fem
fakultetsområden; humanistiska fakulteten, samhällsvetenskapliga
fakulteten, medicinska fakulteten, teknisk-naturvetenskapliga
fakulteten samt fakulteten för
lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Erhållna
externa bidrag ökade under 2005 till samma
nivå som 2003. Ökningen återfinns inom alla fakulteter
utom den humanistiska. Även medel till den uppdragsfinansierade
forskningen ökar främst när det gäller
uppdrag från kommuner och landsting.
Erhållna externa bidrag till forskning och forskarutbildning
under 2005 visar på en ökning med 31 mnkr
(+7 procent) jämfört med föregående år. Samtliga ve-
Ekonomisk översikt
Resultaträkning för 2005 redovisas nedan uppdelat på vetenskapsområden
Verksamhetens intäkter
tenskapsområden visar på en ökning av de externa
forskningsbidragen. Den uppdragsfinansierade forskningen
ökar däremot (+5 procent) i jämförelse med
2004. Den företagsfinansierade uppdragsforskningen
uppgår till 17 procent, en nivå som varit i stort sett
oförändrad under senare år.
Antalet forskarstuderande vid Umeå universitet har
minskat något jämfört med föregående år. Antalet avlagda
examina i forskarutbildningen håller en konstant
nivå. Andelen kvinnor som avlagt doktorsexamina har
ökat, från 50 procent till 52 procent. De båda forskarskolor
för vilka Umeå universitet är värduniversitet, genusforskarskolan
och forskarskolan i pedagogiskt arbete,
har nu 45 respektive 23 forskarstuderande.
Humanistisksamhällsvetenskapligt
Medicinskt
Naturvetenskapligt
Summa
Intäkter av anslag 233 269 398 245 221 492 853 006
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 76 244 72 386 64 754 213 384
Intäkter av bidrag 131 914 208 845 156 616 497 375
Finansiella intäkter 3 924 3 571 2 849 10 344
Summa intäkter 445 351 683 047 445 711 1 574 109
Verksamhetens kostnader
Personalkostnader 317 674 346 800 261 475 925 949
Lokalkostnader 38 622 19 511 60 489 118 622
Övriga driftkostnader 62 967 288 976 92 318 444 261
Finansiella kostnader 1 075 881 851 2 807
Avskrivningar och nedskrivningar 18 106 33 578 31 239 82 923
Summa kostnader 438 445 689 746 446 372 1 574 562
Kapitalförändring 6 906 -6 699 -660 -453
Transfereringar
Erhållna 6 649 14 297 25 426 46 372
Lämnade bidrag -6 649 -14 297 -25 426 -46 372
Summa 0 0 0 0
Tabell: Resultaträkning 2005 för forskning och forskarutbildning, inkl. uppdragsforskning, uppdelad på vetenskapsområden, tkr.
Anm. Beträffande kostnader inom det medicinska vetenskapsområdet har en felbokföring skett mellan kostnadsposterna. Resultatet påverkas dock ej.

Mnkr
Intäkts- och kostnadsutveckling 2001–2005
Anslags- och bidragsfinansierad forskning/forskarutbildning
1 500,0
1 400,0
1 300,0
1 200,0
1 100,0
1 000,0
2001 2002 2003 2004 2005
Intäkter 1 274,4 1 337,4 1 363,7 1 382,4 1427,5
Kostnader 1 238,9 1 339,7 1 384,6 1 418,8 1423,3
Diagram: Intäkts- och kostnadsutveckling avseende anslags- och bidragsfinansierad forskning redovisas till vänster och motsv. utveckling för den avgiftsfinansierade
forskningen till höger.
Externt finansierad verksamhet
Bidrag till forskning och forskarutbildning
Den medicinska fakulteten och den teknisk-naturvetenskapliga
fakulteten svarar för de största erhållna
forskningsbidragen, 40 respektive 34 procent. Under
året erhållna forskningsbidrag har ökat med nära 23
mnkr. Jämfört med föregående år har ursprungsfinansiär
bokförts vilket innebär att nära 17 mnkr som enligt
tidigare modell skulle ha redovisats under rubriken
Övriga statliga myndigheter, fördelats på forskningsråd
m.m. samt nära 35 mnkr under rubriken Länsstyrelser
redovisats under rubriken EU-medel. Korrigerat för
Intäkts- och kostnadsutveckling 2001–2005
Avgiftsfinansierad forskning/forskarutbildning
detta svarar de erhållna medlen från forskningsråd och
forskningsstiftelser för hela ökningen, vilket är glädjande
eftersom det är medel som söks i konkurrens. Under
året har medel från Krisberedskapsmyndigheten till institutionen
för litteraturvetenskap och nordiska språk
som erhölls 2004 omklassificerats till uppdragsmedel
vilket påverkat erhållna medel för humanistiska fakulteten.
Beloppen i nedanstående tabeller visar utvecklingen
av erhållna bidrag i miljoner kronor.
Finansiär 2001 2002 2003 2004 2005
Vetenskapsrådet 89,7 98,5 125,3 124,9 132,4
FAS 21,9 22,2 19,6 20,0 18,4
FORMAS 17,9 24,5 25,1 19,9 34,3
Forskningsstiftelser 27,5 30,8 13,0 12,3 31,5
Svenska organisationer utan vinstsyfte 111,9 141,0 142,8 134,2 126,1
Övriga statliga myndigheter 66,5 54,1 60,4 63,2 28,7
Kommuner och landsting 23,6 24,7 23,6 21,2 17,0
Svenska företag 7,8 13,2 11,5 8,0 4,9
EU-kommissionen 16,6 18,9 17,8 15,0 55,6
Utländska organisationer utan vinstsyfte 8,4 7,2 7,1 7,2 9,0
AMV 8,2 8,3 9,7 9,0 8,2
SIDA/SAREC 9,2 7,3 7,0 7,5 15,3
VINNOVA, NUTEK, ITPS 11,8 8,3 6,5 6,0 10,8
Utländska företag 2,7 2,1 3,4 3,8 5,1
Försvarsmyndigheter 1,4 2,4 2,8 1,2 0,06
Länsstyrelser 8,4 43,7 37,5 36,7 14,9
Totalt 433,4 507,3 513,4 489,9 512,6
Tabell: Erhållna bidrag till forskning 2001–2005, mnkr.
Anm. FAS: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
FORMAS: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
VINNOVA, NUTEK, ITPS: Verket för innovationssystem, Närings- och teknikutvecklingsverket samt Institutet för tillväxtpolitiska studier.
Av de 55, 6 mnkr från EU-kommissionen avser 34,7 mnkr EU-medel som länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten betalat ut.
Mnkr
170,0
150,0
130,0
110,0
90,0
70,0
Resultatredovisning
50,0
2001 2002 2003 2004 2005
Intäkter 105,0 112,3 120,0 139,8 146,6
Kostnader 98,8 118,0 119,4 138,1 151,3
1

2
Resultatredovisning
Fakultetsvis fördelar sig forskningsbidragen under år 2005 enligt tabellen och diagrammet nedan.
Finansiär Hum fak Sam fak Med fak Tek-nat Lärarutb Totalt
Vetenskapsrådet 7,0 22,2 48,0 50,0 5, 2 132,4
FAS 0,7 12,1 5,6 0,0 0,0 18,4
FORMAS 0,0 6,0 5,2 23,1 0,0 34,3
Forskningsstiftelser 0,3 10,0 8,3 12,4 0,5 31,5
Svenska organisationer utan vinstsyfte 11,4 12,7 70,9 30,9 0,2 126,1
Övriga statliga myndigheter -4,4 6,8 8,3 14,7 3,4 28,7
Kommuner och landsting 0,2 1,8 12,3 2,3 0,5 17,0
Svenska företag 0,0 0,9 2,1 2,1 0,0 4,9
EU-kommissionen 1,0 10,3 17,4 25,8 1,1 55,6
Utländska organisationer utan vinstsyfte 0,3 4,2 4,0 0,5 0,09 9,0
AMV 0,2 3,2 2,6 2,1 0,1 8,2
SIDA/SAREC 0,0 3,4 7,7 4,2 0,0 15,3
VINNOVA, NUTEK, ITPS 0,2 2,9 2,9 4,7 0,09 10,8
Utländska företag 0,0 0,0 4,8 0,3 0,0 5,1
Försvarsmyndigheter 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 0,06
Länsstyrelser 0,2 5,7 5,4 2,1 1,6 14,9
Totalt 17,3 102,2 205,3 175,2 12,7 512,6
jämförelse med 2004, mnkr 25,1 90,4 198,3 163,9 12,3 489,9
% -31% 13% 4% 7% 3% 5%
Tabell: Erhållna bidrag till forskning, uppdelade på fakultetsområden 2005, tkr. Anm. Se tabellen ovan.
250,0
200,0
150,0
100,0
50,0
0,0
Diagram: Erhållna forskningsbidrag per fakultet 2001–2005, mnkr.
Erhållna forskningsbidrag per fakultet 2001-2005, mnkr
Hum fak Sam fak Med fak Tekn-nat fak Lärarutb fak
2001 2002 2003 2004 2005

Avgiftsfinansierad verksamhet
Uppdragsforskning
Umeå universitet är uppdragstagare från omgivningen
när det gäller forskning och vetenskapligt arbete.
Utöver rena forskningsuppdrag kan uppdragsforskning
vara arbete som kräver vetenskaplig kompetens
men som inte är att betrakta som forskning. Det kan
då exempelvis handla om tekniskt utvecklingsarbete,
konsultuppgifter, datainsamling eller kliniska observationer.
Intäkterna uppgick till knappt 147 mnkr (en ökning
med ca 7 mnkr) och kostnaderna till 151 mnkr. Underskottet
på nära 5 mnkr finansieras av tidigare ackumulerade
överskott.
Den största omfattningen av uppdragsforskning
återfinns inom den samhällsvetenskapliga fakulteten.
Uppdragsintäkterna uppgår totalt till ca 34 mnkr.
Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar
svarar för den största omfattningen av uppdragsforskning
inom fakulteten med uppdragsintäkter motsvarande
20 mnkr. Institutionen bedriver ett flertal
forsknings- och utvecklingsprojekt inom olika problemområden
som gäller utvärdering, bedömning och
mätning av kunskaper och färdigheter. För närvarande
är de två största projekten Högskoleprovet och Nationella
prov. Inom institutionen för juridik bedrivs på
uppdrag av SIDA ett projekt i Laos och Vietnam med
en omslutning på 6,6 mnkr.
Inom den medicinska fakulteten uppgår intäkterna
till ca 25 mnkr. Störst omfattning ligger inom epidemiologi
och yrkesmedicin.
Intäkterna inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet
uppgår till ca 33 mnkr, varav miljökemi svarar för 7
mnkr, Umeå marina forskningscentrum för 6 mnkr,
designhögskolan för 4 mnkr och Umeå centrum för
interaktionsteknik (UCIT) närmare 5 mnkr.
Vid den humanistiska fakulteten uppgick intäkterna
till 8,6 mnkr varav huvuddelen avser institutionen
för litteraturvetenskap och nordiska språk samt institutionen
för arkeologi. Tabellen nedan redovisar utvecklingen
av erhållna medel i uppdragsforskning inklusive
förskott.
Finansiär 2001 2002 2003 2004 2005
Statliga myndigheter 48,5 57,5 70,9 76,3 68,1
Kommuner och landsting 10,4 13,1 6,9 12,9 24,7
Svenska företag 15,5 14,3 15,5 18,4 15,3
Svenska organisationer utan vinstsyfte 0,5 1,1 1,6 0,6 1,6
Utländska företag 2,5 2,3 1,8 2,0 4,7
Utländska organisationer utan vinstsyfte 0,4 0,8 0,6 0,2 0,5
Övrigt 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0
EU-medel 2,1
Totalt 77,8 89,2 97,3 110,4 117,0
Tabell: Erhållna medel i uppdragsforskning 2001–2005, mnkr.
4. Av årsredovisningen skall universitet och högskolor vidare
ange de EU-projekt lärosätet deltar i och andra medverkan-
de lärosäten samt om möjligt ge en kortfattad beskrivning
av projekten. Av redovisningen skall framgå antalet projekt
finansierade från EU samt antalet projekt där lärosätet har
ett koordineringsansvar. Även andra internationella samar-
beten av formaliserad karaktär eller betydande omfattning
skall redovisas.
EU-projekt
Under 2005 har Umeå universitet erhållit 52 miljoner
kronor i olika former av EU-medel. Det största bidraget
har erhållits genom EU:s strukturfonder, framförallt
Mål 1-medel med 33 mnkr till 13 projekt. Inom
Resultatredovisning
Mål 1 har Umeå universitet varit projektägare i 8 projekt
och deltagit i 5 projekt med annan ägare. Bland
de projekt som mottagit större summor kan nämnas
Marksaneringscentrum Norr, ett projekt vars syfte är
att i samverkan med företag och myndigheter implementera
forskningsresultat inom området riskbedömningar
och sanering av förorenad mark. I detta projekt
deltar även Sveriges lantbruksuniversitet och Luleå tekniska
universitet. Betydande stöd från Mål 1 har även
erhållits av Centrum för medicinsk teknik och fysik
som är en samverkan mellan teknisk-naturvetenskaplig
och medicinsk fakultet.
Interregionala EU-medel svarade för en mindre del
av strukturfondsmedlen med 3 mnkr och erhölls främst

Resultatredovisning
genom Interreg IIIA programmet Kvarken-Mittskandia.
Umeå universitet deltog i 7 Interregprojekt framförallt
med partner från Österbotten.
Stöd till forskningsprojekt från EU:s femte och sjätte
ramprogram uppgick under året till 13 mnkr. Umeå
universitet deltog under året i 12 projekt i femte och
14 projekt i sjätte ramprogrammet, ett av projekten i
Forskarutbildning
Mål 1: Forskarutbildning av hög kvalitet skall erbjudas. Utbild-
ningen skall förbereda för en karriär såväl inom som utanför
högskolan. Effektiviteten skall öka i forskarutbildningen.
Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redo-
visa hur deras verksamhet bidragit till måluppfyllelsen, vil-
ka särskilda åtgärder som vidtagits för att öka effektiviteten
i forskarutbildningen samt bedöma behovet av ytterligare
åtgärder. För att beskriva genomströmningen skall en redo-
visning göras av den genomsnittliga studietiden för licenti-
at- respektive doktorsexamen 2004. Redovisningen skall gö-
ras per vetenskapsområde för dem som under 2004 avlagt li-
centiat- respektive doktorsexamen. Denna redovisning skall
jämföras med motsvarande uppgifter avseende budgetåret
2002. Större förändringar mellan åren och mellan vetenskaps-
områden skall kommenteras.
Vidare skall en redovisning göras och större förändringar
kommenteras vad avser
– antalet personer som under 2005 har påbörjat forskarutbildning,
och
– antalet personer som under 2005 har påbörjat en forskarutbildning
och har som målsättning att avsluta denna
med en licentiatexamen.
Universitet och högskolor skall redovisa samtliga uppgifter
fördelade på vetenskapsområden och kön.
De lärosäten som erhållit särskilda mål för antalet examina
inom forskarutbildningen skall lämna följande redovisning i
årsredovisningen för 2005. Av redovisningen skall framgå dels
antal examina för 2005, dels inom parantes en prognos av antalet
examina som beräknats för hela fyraårsperioden.
Övrig återrapportering: Av årsredovisningen skall framgå
den totala omfattningen av de medel som används för studiefinansiering
i forskarutbildningen, uppdelat på anslagsmedel
och externa medel, samt hur medlen fördelas på olika finansieringsformer.
Detta skall redovisas enligt tabellen nedan. I
tabellen skall endast ingå de medel som används av det redovisande
lärosätet. De doktorander som är inskrivna vid lärosätet
men som finansieras genom någon annan än det redovisande
lärosätet skall alltså inte redovisas.
sjätte ramprogrammet koordinerades av Umeå universitet.
De flesta projekten låg inom områdena medicin,
molekylärbiologi, kemi och ekologi. På utbildningssidan
deltog universitetet i 11 olika aktiviteter finansierade
av EU:s Sokratesprogram. Sammantaget erhöll
dessa aktiviteter 3 mnkr.
Vidare skall i förekommande fall uppgift lämnas om vilken
annan anställning som avses. Av redovisningen skall det även
kortfattat framgå hur uppgifterna tagits fram samt lärosätets
bedömning av tillförlitligheten i lämnade uppgifter.
Inledningsvis presenteras i nedanstående tabell antalet
forskarstuderande, med aktivitetsgrad om minst
10 procent, per vetenskapsområde vid Umeå universitet
2001–2005.
Vetenskapsområde 2001 2002 2003 2004 2005
Humanistisk- Kv 268 285 299 306 276
samhälls- Män 263 256 255 246 235
vetenskapligt Totalt 531 541 554 552 511
Medicinskt Kv 207 218 254 278 279
Män 184 185 200 213 205
Totalt 391 403 454 491 484
Naturvetenskapligt Kv 142 141 139 142 130
Män 196 199 204 201 200
Totalt 338 340 343 343 330
Totalt universitetet Kv 617 644 692 726 685
Män 643 640 659 660 640
Totalt 1 260 1 284 1 351 1 386 1 325
Tabell: Antal forskarstuderande fördelade på vetenskapsområden samt på kvinnor
och män 2001–2005.
Av tabellen ovan framgår att det totala antalet aktiva
forskarstuderande minskat med 61 i antal, eller ca
4 procent. Andel kvinnor uppgår till 51 procent, vilket
är en ökning med 2 procentenheter i jämförelse
med år 2001.

Genomsnittlig studietid, antal terminer
Vetenskapsområde 2002 2004
Humanistisk- 11,7 10,6
samhällsvetenskapligt
Medicinskt 7,0 6,8
Naturvetenskapligt 8,9 8,8
Tabell: Genomsnittlig nettostudietid (antal terminer)
för doktorsexamina 2002 och 2004.
Vetenskapsområde 2002 2004
Humanistisk- 9,0 4,0
samhällsvetenskapligt
Medicinskt 3,6 5,9
Naturvetenskapligt 6,0 6,5
Tabell: Genomsnittlig nettostudietid (antal terminer)
för licentiatexamina 2002 och 2004.
Antalet personer som påbörjat
forskarutbildning
Av tabellen nedan framgår antalet personer totalt
(inkl lic.) som påbörjat forskarutbildning åren 2001–
2005.
Vetenskapsområde 2001 2002 2003 2004 2005
Humanistisk- Kv 43 43 47 30 22
samhälls- Män 30 33 33 25 22
vetenskapligt Totalt 73 76 80 55 44
Medicinskt Kv 39 42 57 45 34
Män 40 35 43 30 32
Totalt 79 77 100 75 66
Naturvetenskapligt Kv 42 23 15 21 21
Män 27 51 30 33 31
Totalt 69 74 45 54 52
Totalt universitetet Kv 124 108 119 96 77
Män 97 119 106 88 85
Totalt 221 227 225 184 162
Tabell: Antal personer som påbörjat forskarutbildning 2001–2005.
Resultatredovisning
Nedan redovisas antalet personer som under 2002–
2005 påbörjat sin forskarutbildning som avses avslutas
med en licentiatexamen.
Vetenskapsområde 2002 2003 2004 2005
Humanistisk- Kv 1 10 1 3
samhällsvetenskapligt Män 2 5 4 3
Totalt 3 15 5 6
Medicinskt Kv 4 3
Män 2 2 3
Totalt 0 6 2 6
Naturvetenskapligt Kv 1 1
Män 2 2 1
Totalt 0 3 2 2
Totalt universitetet Kv 1 15 1 7
Män 2 9 8 7
Totalt 3 24 9 14
Tabell: Antal personer som påbörjat forskarutbildning 2002–2005 som avses avslutas
med licentiatexamina.
Inom den humanistiska fakulteten påbörjade 19 personer
forskarutbildning. Andel kvinnor uppgick till
53 procent.
Antalet forskarstuderande som påbörjat forskarutbildningen
inom den samhällsvetenskapliga fakulteten
uppgick 2005 till 23 personer. Andelen kvinnor uppgår
till 43 procent år 2005 (59 procent för år 2004).
Inom den medicinska fakulteten påbörjade 66 personer
forskarutbildning. Andelen kvinnor uppgick till
52 procent.
Under 2005 har 52 personer varav 41 procent kvinnor
påbörjat forskarutbildning inom teknisk-naturvetenskaplig
fakultet.
Under året har två personer påbörjat forskarstudier
vid fakulteten för lärarutbildning, varav båda är kvinnor.
Tre forskarstuderande, anställda och finansierade
av Umeå kommun, har antagits 2005 men påbörjar
sina forskarstudier först i februari 2006. Dessa är
ej medräknade i tabellen.

Resultatredovisning
Avlagda forskarexamina, examinationsmål
för forskarutbildningen
Jämfört med för tio år sedan har antalet avlagda doktorsexamina
näst intill fördubblats. Under den senaste
femårsperioden har det totala antalet examina dock inte
förändrats i någon större utsträckning. Andelen kvinnor
som avlagt doktorsexamina har ökat med 2 pro-
Vetenskapsområde År
Antal doktorsexamina
som inte föregåtts av
licentiatexamina 1)
centenheter i jämförelse med föregående år och uppgår
till 52 procent år 2005.
Av årsredovisningen skall framgå dels antalet avlagda
examina 2005, dels beräknat antal examina för perioden
2005–2008.
Antal doktorsexamina
som föregåtts av
licentiatexamina 1)
Antal
licentiatexamina 1)
Antal examina
i forskarutbildningen,
omräknade
enligt fotnot 2)
Humanistisk- 2001 35 9 11 45
samhällsvetenskapligt 2002 50 7 5 56
2003 49 1 6 52,5
2004 41 7 9 49
2005 48 9 13 59
Medicinskt 2001 63 7 9 71
2002 52 2 8 57
2003 46 3 8 51,5
2004 60 9 8 68,5
2005 62 7 11 71
Naturvetenskapligt 2001 35 11 9 45
2002 29 7 11 38
2003 46 5 8 52,5
2004 40 5 10 47,5
2005 27 3 21 39
1) Antal examina utan omräkning
2) Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen räknas som en halv examen.
Vetenskapsområde Mål 2005-2008 Utfall 2005 Prognos 2005–2008
Humanistisk-samhällsvetenskapligt 210 59 233
Medicinskt 225 71 230
Naturvetenskapligt 180 39 180
Tabell: Mål för antal forskarexamina perioden 2005-2008, utfall för 2005 samt prognos för 2005-2008, per vetenskapsområde.

180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
80
70
60
50
40
30
20
10
Antal doktors- och licentiatexamina 2001–2005
2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005
Licentiatexamina Doktorsexamina
Män 14 12 13 17 28 91 73 89 81 75
Kv 15 12 9 10 17 63 74 61 81 81
Diagram: Antal doktorsexamina och licentiatexamina perioden 2001–2005 totalt
Umeå universitet uppdelat på kön.
Antal doktorsexamina per fakultet 2001–2005
0
-01 -02 -03 -04 -05 -01 -02 -03 -04 -05 -01 -02 -03 -04 -05 -01 -02 -03 -04 -05 -01 -02 -03 -04 -05
Hum fak Sam fak Med fak Tekn-nat fak Lärarutb fak
Män 13 4 15 15 5 14 21 13 13 20 36 25 27 35 33 28 23 34 18 17 0 0 0 0 0
Kv 11 13 9 4 12 6 18 13 16 17 32 29 22 34 36 14 13 17 27 13 0 1 0 0 3
Diagram: Antal doktorsexamina perioden 2001–2005 per fakultet uppdelat på
kön.
25
20
15
10
5
Antal avlagda licentiatexamina per fakultet 2001–2005
0
-01 -02 -03 -04 -05 -01 -02 -03 -04 -05 -01 -02 -03 -04 -05 -01 -02 -03 -04 -05 -01 -02 -03 -04 -05
Hum fak Sam fak Med fak Tekn-nat fak Lärarutb fak
Män 1 0 0 0 1 4 2 4 5 6 5 3 4 4 4 4 7 5 8 17 0 0 0 0 0
Kv 1 1 1 0 1 4 2 1 4 5 4 5 4 4 7 6 4 3 2 4 0 0 0 0 0
Diagram: Antal licentiatexamina perioden 2001–2005 per fakultet uppdelat på
kön.
Resultatredovisning
Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskaps-
område
Inom den humanistiska fakulteten har 17 doktorsexamina
(12 av kvinnor) och två licentiatexamina (bägge
av män) utfärdats under år 2005.
Antalet avlagda doktorsexamina inom den samhällsvetenskapliga
fakulteten uppgår till 37 (17 av kvinnor).
Antalet licentiatexamina uppgår till 11 (varav 5
av kvinnor).
Vid fakulteten för lärarutbildning har 3 doktorsexamina
avlagts, samtliga av kvinnor.
Målet att öka antalet examina under perioden 2005-
2008 beräknar man uppnå, trots en viss nedgång i nyrekryteringssiffrorna.
Medicinskt vetenskapsområde
Under 2005 har 69 personer avlagt doktorsexamen
(43 kvinnor) och 11 personer licentiatexamen, varav
7 kvinnor.
Naturvetenskapligt vetenskapsområde
2005 har det skett en nedgång i antalet avlagda doktorsexamina
jämfört med 2004 medan antalet licentiatexamina
ökat kraftigt. 30 personer har avlagt doktorsexamen
(13 kvinnor) och 21 personer har avlagt
licentiatexamen (4 kvinnor).

Resultatredovisning
Studiefinansiering i forskarutbildningen,
per vetenskapsområde
Nedanstående tabell visar den totala omfattningen av
de medel som används för studiefinansiering i forskarutbildningen
(tkr), uppdelat på finansieringsformer
samt på anslagsmedel och externa medel. Under
annan anställning vid lärosätet ingår t.ex. vissa ad-
Finansieringsform
junkter, läkare och tandläkare. Observera att ett antal
doktorander med annan anställning samt stipendier
saknas i redovisningen, då det saknas adekvata uppgifter
för dessa.
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt Medicinskt Naturvetenskapligt Summa
Anställning som doktorand 70 669 49 600 51 471 171 740
Utbildningsbidrag – 9 600 6 301 15 901
Annan anställning vid lärosätet 547 2 875 – 3 422
Stipendier 572 50 3 420 4 042
Summa 71 788 62 125 61 192 195 105
varav anslagsmedel 55 715 37 700 41 334 134 749
varav externa medel 16 073 24 425 19 858 60 356
Tabell: Total omfattning av medel som används för studiefinansiering inom forskarutbildningen (tkr), uppdelat på finansieringsformer samt på
anslagsmedel och externa medel. Som underlag har bl.a. Ladok, löne- och redovisningssystem (Primula och Raindance) samt övrig dokumentation
av de forskarstuderande använts. Uppgifterna bedöms som tillförlitliga.
En majoritet av doktoranderna vid den humanistiska
fakulteten hade doktorandanställning. Inga utbildningsbidrag
förekommer inom fakulteten.
Huvuddelen av de forskarstuderande inom den samhällsvetenskapliga
fakulteten försörjs via doktorandtjänster.
Endast ett fåtal försörjs via andra finansieringsformer.
Försörjning via studiemedel förekommer endast
i ett fåtal fall. Beträffande omfattning av studiefinansiering
för forskarstuderande inom den medicinska fakulteten,
hade under det gångna året 158 personer doktorandanställning,
57 personer utbildningsbidrag. 25
hade annan anställning vid lärosätet och 9 personer
stipendium på deltid.
Studiefinansieringen för forskarstuderande inom
den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten är till övervägande
del doktorandtjänster (67 procent) och utbildningsbidrag
(17 procent), medan en mindre del av de
forskarstuderande har finansiering i form av stipendier
eller deltid av lärartjänst.
Forskarutbildningen inom fakultetsnämnden för lärarutbildning
är under uppbyggnad. 37 av 45 forskarstuderande
har haft doktorandanställning under år
2005. Av de 37 som innehaft doktorandanställning
är 25 kvinnor och 12 män. Utbildningsbidrag förekommer
inte.

Mång- och tvärvetenskap
Mål 2: Universitet och högskolor skall i ökad utsträckning
främja goda villkor för mång- och tvärvetenskaplig forskning.
Av årsredovisningen skall kortfattat framgå vilka åtgärder
som vidtagits för att främja mång- och tvärvetenskap. I års-
redovisningen skall universitet och högskolor redogöra för
hur begreppen mång- respektive tvärvetenskap definierats
i samband med redovisningen av vilka åtgärder som vidta-
gits för att främja detta mål.
Mång- och tvärvetenskapen vid Umeå universitet har
utvecklats starkt under de senaste åren. Ett uttryck för
denna utveckling är det stora antalet centrumbildningar
som tillkommit på initiativ från forskare från olika
ämnes- och fakultetsområden.
Tvärvetenskapligt forum, TvF har i sin nya form
arbetat utan eget grundutbildningsåtagande. Uppgiften
att stimulera utbildning och forskning med tvärvetenskaplig
inriktning har fortsatt enligt tidigare riktlinjer
och Tvärvetenskapligt forum har fördelat medel
till kurser, utbildningsprogram och konferenser. Dessa
medel har i huvudsak gått till initiering av tvärvetenskapliga
forskningsprojekt och i mindre grad till
kursutveckling.
Den humanistiska fakulteten har under en rad år satsat
medel till tre profilområden, Genus, offentlighet
och förändring, Människor och miljöer i det nordliga
rummet, Humaniora och livsvetenskap (HUMliv),
som alla har en tvärvetenskaplig inriktning.
Centrum för samisk forskning har som uppgift att
vara en nod för mångvetenskaplig samerelaterad forskning.
Även Centrum för studier av vetenskap och värderingar
(f.d. Centrum för världsbilder, livshållning
och vetenskap) har en mångvetenskaplig inriktning
med sina frågeställningar som särskilt fokuserar den
nya biologin ur ett humanistiskt perspektiv. HUMlabs
verksamhet, som utgår ifrån ett humanistiskt ITperspektiv,
är tydligt mång- och tvärvetenskaplig, både
inom utbildnings- och forskningsområdet.
Inom den samhällsvetenskapliga fakulteten så har tvärvetenskapliga
inslag blivit allt vanligare. De flesta program
som utvecklats under senare år har inslag från
flera olika fakultetsområden.
På forskningssidan har också den tvärvetenskapliga
profilen stärkts. Fakulteten fungerar numera som
värdfakultet för flera centrumbildningar med tvärvetenskapliga
verksamheter.
Inrättandet av specialhögskolor – numera tre till
antalet – har också ökat förutsättningarna för projekt
över ämnes- och fakultetsgränserna. Idrottshögskolan
är t.ex. ett samarbetsprojekt med samtliga fakulteter
vid Umeå universitet involverade.
Den mång- och tvärvetenskapliga ansatsen står stark
vid fakultetsnämnden för lärarutbildning. Forskarutbildningarna
vid nämnden är knutna till professionsutbildningen
vilket ställer stora multidisciplinära krav. Det
största forskarutbildningsämnet vid fakultetsnämnden,
pedagogiskt arbete, är ett tydligt uttryck för denna
eklektiska hållning. Ett annat uttryck för denna ansats
är det omfattande forskarsamarbete som genomförts
av cirka tjugo forskare hemmahörande från institutioner
inom tre fakultetsnämnders områden. Ett tredje
exempel på ansatsen är det internat för forskarstuderande
och handledare som genomförts inom ramen för
den Interna forskarskolan. De cirka 30 deltagande forskarstuderande
kom från institutioner som i det ordinarie
arbetet är åtskilda både av disciplingränser och
av fakultetsgränser. Vidare kan nämnas att konferenser
som arrangerats inom dels värdegrundsområdet,
dels inom IT-området har varit utpräglat tvärvetenskapliga.
Övrig återrapportering
Resultatredovisning
Förändringar av antalet anställda professorer (heltidsekvivalenter)
skall redovisas i årsredovisningen.
Totalt har sjutton professorer anställts under 2005. Av
dessa är fyra (24 procent) kvinnor. Sju professorer har
slutat, av dessa var två kvinnor.
Vid samhällsvetenskapliga fakulteten har två professorer
(män) anställts och en professor (man) slutat.
Vid fakulteten för lärarutbildning har två professorer
(män) anställts och en professor (kvinna) slutat.
Vid humanistiska fakulteten har en professor (kvinna)
anställts och tre professorer (en kvinna och två
män) slutat.
Vid medicinska fakulteten har nio professorer (två
kvinnor och sju män) anställts och en professor (man)
slutat.
Vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har tre
professorer (två män och en kvinna) anställts och en
professor (man) slutat.

0
Resultatredovisning
Rekryteringsmål för professorer
Under fyraårsperioden 2005-2008 skall minst 15 procent av
de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas
befordrade professorer, men inte adjungerade.
Av årsredovisningen skall framgå antalet nyanställda pro-
fessorer (inklusive befordrade professorer men exklusive ad-
jungerade professorer) och antalet kvinnor bland dessa.
Sjutton professorer har rekryterats och befordrats under
2005. Av dessa var fyra kvinnor. Det lokala rekryteringsmålet
är minst 40 procent kvinnor. Utfallet blev
24 procent, vilket innebar att rekryteringsmålet inte
nåddes. Totalt antal professorer var vid årsskiftet 278,
varav 54 var kvinnor. Från 2001 till 2005 har andelen
kvinnliga professorer ökat med 3 procent från 16
procent till 19 procent. Från 2004 till 2005 är andelen
oförändrad. Utvecklingen av antalet nyrekryterade
professorer de senaste 5 åren framgår av tabellen nedan
och diagrammet till höger.
År Antal nyanställda Varav kvinnor Andel kvinnor
2001 22 9 41%
2002 27 10 37%
2003 22 5 23%
2004 20 7 35%
2005 17 4 24%
Tabell: Antal nyrekryterade och befordrade professorer och andelen kvinnor
bland dessa 2001–2005.
Vid samhällsvetenskaplig fakultet har under 2005 ingen
professor nyrekryterats. Två befordringar till professor
har gjorts, båda var män. Men under de senaste
fem åren är dock andelen kvinnliga professorer som
rekryterats och befordrats 44 procent. Vid fakulteten
för lärarutbildning har en man rekryterats och en man
befordrats till professor. Vid humanistisk fakultet har
ingen professor nyrekryterats, medan en professor har
blivit befordrad och det var en kvinna. Teknisk-naturvetenskaplig
fakultet har befordrat tre universitetslektorer
till professorer, varav en kvinna. Ingen nyrekrytering
har gjorts. Medicinska fakulteten har nyrekryterat
fem professorer, befordrat tre samt återanställt en professor.
Av dessa var två stycken kvinnor.
%
20
19
18
17
16
15
Andel kvinnliga professorer 2005, %
2001 2002 2003 2004 2005
Diagram: Andel kvinnor av det totala antalet professorer åren 2001–2005.
Forskning och forskarutbildning med
inriktning mot lärarutbildning och
pedagogisk yrkesverksamhet
Universitet och högskolor som anordnar lärarutbildning skall
i årsredovisningen redovisa vilka åtgärder som vidtagits för
att stärka forskning och forskarutbildning som bedrivs i nära
anslutning till lärarutbildningen och pedagogisk yrkesverk-
samhet. De lärosäten som erbjuder forskning och forskarut-
bildning med denna inriktning skall i årsredovisningen redo-
visa omfattningen och genomförda insatser.
Under året bedrev ett femtiotal doktorander forskarstudier
med inriktning mot lärarutbildning och pedagogisk
yrkesverksamhet. Dessa finansierades i huvudsak
av medel som anslagits till fakultetsnämnden för
lärarutbildning av dels universitetet självt, dels externa
finansiärer. Universitetets anslag under året uppgick
till 19,5 mnkr medan de externa anslagen uppgick till
knappt 14 mnkr. Jämfört med år 2004 innebar detta
en i stort sett oförändrad ekonomisk nivå.
Till den här redovisade forsknings- och forskarutbildningsverksamheten
tillkommer den ämnesdidaktiska
forskning och forskarutbildning som bedrivs vid
ämnesinstitutioner som lyder under andra fakultetsnämnder
än fakultetsnämnden för lärarutbildning.
Under 2005 fanns vid fakultetsnämnden för lärarutbildning
45 forskarstuderande som bedriver forskarstudier
med inriktning mot lärarutbildning och pedagogisk
yrkesverksamhet. Dessa finansieras huvudsakligen
av medel som genererats via den nationella forskarskolan
i pedagogiskt arbete och externa forskningsbidrag.
Flera doktorander är knutna till någon av forskarskolorna
NaPA (6 st), Genusforskarskolan (4 st), Naturvetenskapernas
och teknikens didaktik (3 st), Nationella
forskarskolan i matematik med inriktning mot ämnesdidaktik
(3 st) eller Nationella forskarskolan i svenska
med didaktisk inriktning (1 st). Fakultetsnämnden

för lärarutbildning har även antagit ytterligare 15 doktorander
vilka är finansierade via annat lärosäte. Dessa
15 tillhör samtliga någon av forskarskolorna NaPA
(14 st) eller Genusforskarskolan (1 st).
Under året vidtogs i övrigt inga särskilda ekonomiska
åtgärder för att stärka forskningen och forskarutbildningen.
Mål för forskarskolor
Umeå universitet är värduniversitet för två forskarskolor, en
i pedagogiskt arbete samt en i genusvetenskap. Som en pla-
neringsförutsättning skall gälla att respektive forskarskola
vid utgången av 2007 har utexaminerat minst 25 doktorer.
Denna tidsgräns kan förlängas med upp till ett år beroende
på den genomsnittliga tid som doktoranderna inom forskar-
skolan bedriver institutionstjänstgöring.
Av årsredovisningen skall framgå hur många doktorander
som antagits till respektive forskarskola och till vilket veten-
skapsområde de knutits. Vidare skall samarbetet mellan värd-
universitet och partnerhögskolorna beskrivas.
Genusforskarskolan
Genusforskarskolan har antagit och anställt 39 doktorander.
Inför anställningarna 2005 utlystes ytterligare
en anställning inom det teknisk naturvetenskapliga
vetenskapsområdet med placering i Kalmar, men
denna fick ingen sökande. Inom det medicinska vetenskapsområdet
avbröts en anställning efter 6 månader
år 2005. Kvarstår således 38 doktorander vid utgången
av 2005. Av dessa tillhör 26 det humanistisk-samhällsvetenskapliga
vetenskapsområdet (inkluderande
lärarutbildningsfakulteten), 9 det medicinska vetenskapsområdet
och 3 det teknisk-naturvetenskapliga
vetenskapsområdet. 27 doktorander är placerade vid
Umeå universitet. Vid Mittuniversitetet är 5 doktorander
placerade, vid Högskolan i Gävle 4 doktorander
och vid Högskolan i Kalmar är 2 placerade (2 doktorander
vid partnerhögskolorna tillhör det teknisk-naturvetenskapliga
vetenskapsområdet och övriga 9 det
humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet).
I december 2005 beslutades om antagning av ytterligare
7 doktorander för anställning fr.o.m. 2006.
Av dessa är 5 vid Umeå universitet (4 vid humanistisk-samhällsvetenskapligt
vetenskapsområde och 1
vid medicinskt vetenskapsområde), 1 vid Högskolan i
Kalmar (teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet)
och 1 vid Mittuniversitetet (hum-sam vetenskaps-
området). Sammantaget finns fr.o.m. år 2006 totalt 45
doktorander. Se tabellen till höger.
År / Antagna Totalt
Varav vid
Umeå universitet
Partnerhögskola
2002 30 24 6
2003 3 2 1
2004 2 1 1
2005 3 - 3
dec -05 7 5 2
Totalt 45 32 13
Tabell: Antal doktorander antagna till Genusforskarskolan.
Resultatredovisning
Samarbetet med partnerhögskolorna
Som partnerhögskolor ingår Högskolan i Kalmar, Högskolan
i Gävle samt Mittuniversitetet. I Genusforskarskolans
styrelse representeras partnerhögskolorna med
en ledamot vardera. Partnerhögskolornas representanter
i styrelsen utgör kontaktlänkar till högskolorna och
är också integrerade i strategiarbetet för Genusforskarskolans
framtid. Partnerhögskolorna har aktivt deltagit
med samfinansiering för en del av sina anställningar, genom
utveckling och ledning av vissa forskarkurser samt
genom att anordna konferenser, internat och hearings
på respektive ort. Förutom detta pågår även samarbete
rörande handledarskap för doktoranderna.
Forskarskolan i pedagogiskt arbete
(NAPA)
Den Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete
(NaPA), som tillkom på initiativ från Umeå, sorterar
direkt under fakultetsnämnden för lärarutbildning.
En ledningsgrupp, med representanter för doktorander,
yrkesliv och de sju medverkande partnerhögskolorna,
styr forskarskolan. Partnerhögskolor är Malmö
högskola, Högskolan Kristianstad, Linköpings universitet,
Lärarhögskolan i Stockholm, Örebro universitet,
Karlstads universitet och Högskolan Dalarna. De medel
som tilldelats forskarskolan samt den medfinansiering
varje partnerhögskola bidrar med administreras av
fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet.
NaPA har antagit 23 doktorander varav 22 tillhör
humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde
och 1 tillhör naturvetenskapligt vetenskapsområde.
1

2
Resultatredovisning
Doktorandernas placering vid högskola/universitet
framgår nedan:
Högskolan Dalarna 4
Karlstads universitet 2
Högskolan Kristianstad 5
Linköpings universitet 2
Malmö högskola 2
Lärarhögskolan i Stockholm 1
Umeå universitet 6
Örebro universitet 1
Samarbetet mellan Umeå universitet och partnerhögskolorna
har under de år som forskarskolan funnits hela
tiden utvecklats. Inte minst det väl fungerande handledarkollegiet,
som huvudsakligen består av handledare
från de i forskarskolan medverkande universitet och
högskolor, har bidragit till detta. Handledarkollegiet
träffas i princip två gånger per år i samband med de
två internat forskarskolan arrangerar. Ledningsgruppen
för NaPA har tagit initiativ för att utveckla forskarskolan
ytterligare, genom ett fördjupat samarbete med den
Nationella forskarskolan i naturvetenskapens och teknikens
didaktik (FONTD), bland annat med sikte på
fortsatt gemensam forskarutbildningsverksamhet.

Övrig forskning och forskarutbildning
Centrum för marin forskning
Inom det naturvetenskapliga vetenskapsområdet skall univer-
sitetet avsätta medel för Centrum för marin forskning, bl.a.
för utnyttjande av fartyg för marin forskning.
Av årsredovisningen skall framgå omfattning av, inrikt-
ning och total kostnad för denna verksamhet.
På departementsnivå pågår en utredning kring de marina
centrumens framtida uppgifter och roll. De marina
centrumens verksamhet utvärderades under 2004
av Vetenskapsrådet, och förändringar i förordning och
organisation är att vänta. Ett gemensamt förslag på ny
förordningstext har utarbetats av de tre marina centrumen.
Detta förslag presenterades för Utbildningsdepartementet
av ordförandena vid en uppvaktning i början
på året. Dessutom har rektorerna för de tre värduniversiteten
deltagit på ett möte kring de marina centrumens
framtid på Utbildningsdepartementet. Umeå marina
forskningscentrum (UMF) har även informerat riksdagsledamöter
från länen kring Bottniska viken om UMF:s
roll som Bottniska vikens marina centum.
Vid UMF finns en professur, två lektorstjänster, en
forskarassistent (tillsatt under året) och tre doktorander.
Professuren och forskarassistenten är finansierade
av teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Till professuren
är knutet föreståndarskap för UMF. Vid UMF finns
även en tjänst som förste kemist. Tjänsterna som finansieras
av UMF är på olika sätt knutna till institutioner
vid Umeå universitet (Ekologi, miljö och geovetenskap,
Molekylärbiologi och Kemi).
Under året har UMF fördelat 1,9 mnkr. Forskare
och doktorander från universiteten i Luleå, Umeå,
Stockholm, Helsingfors, Bergen och Riga har erhållit
stöd för verksamhet i Bottniska viken.
De viktigaste av UMF:s basresurser, som är öppna
för alla forskare med verksamhet i Bottniska viken, är
en välutrustad fältstation inklusive akvariesystem, ett
forskningsfartyg samt kustprovtagningsbåtar i varierande
storlekar, med kapacitet även för dykuppgifter.
Resultatredovisning
UMF utför marinkemiska analyser, och tar emot
uppdrag från forskare och statliga myndigheter.
UMF har under året även haft en omfattande miljöanalysverksamhet
i Bottniska viken. Denna är i huvudsak
externt finansierad. UMF ansvarar för hydrografisk
och biologisk kartering av utsjöbankar i Bottniska
viken, på uppdrag av Naturvårdsverket. Ansökan om
ackreditering av metoder inom pelagial övervakning
har lämnats in till SWEDAC i december 2005.
UMF har under 2005 producerat rapporten Bottniska
viken 2004, som är en sammanställning av resultat
från det nationella miljöövervakningsprogrammet.
I samband med produktionen av Bottniska viken
2004 ordnade UMF ett seminarium för alla utförare av
nationell miljöövervakning i Bottniska viken. Till seminariet
var även länsstyrelserepresentanter inbjudna.
UMF har också, tillsammans med de andra två marina
centrumen, producerat tre nummer av den populärvetenskapliga
tidskriften HavsUtsikt.
UMF presenterade sin verksamhet vid ett flertal tillfällen
under året. Bland annat visades utställningen Under
ytan i Bottniska viken på Norrbyskärs museum under
sommaren, och för alla Sveriges landshövdingar i
augusti. UMF har under år 2005 haft en omsättning på
14 113 tkr. Av detta har 8 121 tkr täckts av ramanslag
från den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Resterande
del har varit externfinansierad verksamhet, där
Naturvårdsverket varit den största finansiären.

Resultatredovisning
Donationer och stiftelseförvaltning
Donationer
Enligt donationsförordningen (1998:140) ska en samlad
redovisning lämnas av myndighetens donationer,
med avseende på storlek, valda placeringsformer och
avkastning. Med donationer avses gåvor och bidrag från
andra än statliga finansiärer, strategiska forskningsstiftelser
och mellanstatliga organisationer till vilka Sverige
är anslutet.
2005-12-31 2005-12-31 2005-01-01–12-31
Placering (tkr) Bokfört värde Marknadsvärde Avkastning
Bank ränta 17 17 0
Bank ECU konto 5 289 5 289 0
Räntekonto hos RGK 201 924 201 924 3 574
Obligationer och andra värdepapper 500 500 0
Anledningen till att några donationer har placerats på
andra sätt än på räntekonto hos Riksgäldskontoret är
villkor från givaren på en viss typ av placering. Bankkonto
är ECU-konto som töms löpande. Kostnaden
för förvaltningen uppgick år 2005 till 2 tkr, vilket har
belastat donationerna.
Donator Belopp (tkr) Ändamål
207 730 207 730 3 574
Mottagna gåvor och bidrag 2005
Under året har donationer på totalt 186 624 tkr mottagits.
Nedan förtecknas de största. (Högskoleavgift
på 8 procent av har dragits av från ursprungligt gåvobelopp.)
Knut o Alice Wallenbergs stiftelse 9 553 Swedish Centre for Tree Functional Genomics, inst. för fysiologisk botanic/UPSC
Västerbottens läns landsting 8 710 Spjutspetsmedel
Handelshögskolefonden 5 717 Medel för professur
Knut o Alice Wallenbergs stiftelse 4 227 Forskningsutrustning medicinsk kemi och biofysik
Stiftelsen J C Kempes minne 3 882 Forskningsprojekt medicinsk och klinisk genetik
Energitekniskt Centrum i Piteå 2 962 Forskningsprojekt energiteknik
Riksbankens Jubileumsfond 2 696 Forskningsprojekt vid inst. för litteraturvetenskap och nordiska språk
Riksbankens Jubileumsfond 2 488 Forskningsprojekt vid sociologiska institutionen
Skogsindustrierna 2 220 Skogen i skolan
Akademi Norr 2 039 Utbildning kris- och konflikthantering
Riksbankens Jubileumsfond 1 960 Forskningsprojekt vid inst. för filosofi och lingvistik
National Institute of Health 1 898 Inst. för klinisk mikrobiologi (klin. bakt.), utveckling av vaccin
NOS-HS 1 881 Forskning vid inst. för psykologi
Stiftelsen J C Kempes minne 1 849 Forskning kompetenscenter IFOR
Knut o Alice Wallenbergs stiftelse 1 623 Forskningsprojekt mikrobiologi
Riksbankens Jubileumsfond 1 564 Forskningsprojekt vid institutionen för nationalekonomi
Wake Forest University School of Medicin 1 293 Forskningsprojekt vid onkologi
Stiftelsen J C Kempes minne 1 288 Uppbyggnad av forskning mot brottsoffer
Knut o Alice Wallenbergs stiftelse 1 222 Forskningsprojekt klinisk mikrobiologi (klinisk bakteriologi)
Summa 59 072
Stiftelseförvaltning
Totalt förvaltar universitetet 37 stiftelser. Universitetets
kostnader och förvaltningsarvode för 2005 uppgick till
215 tkr. Under året har universitetet erhållit bidrag från
universitetsanknutna stiftelser på 14 119 tkr.

Resultaträkning (tkr)
Verksamhetens intäkter
Finansiell redovisning
Utfall Utfall
2005-01-01 – 2004-01-01 –
Not 2005-12-31 2004-12-31
Intäkter av anslag 1 1 985 565 1 905 542
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 419 685 384 452
Intäkter av bidrag 3 536 761 506 826
Finansiella intäkter 4 16 073 19 525
Summa 2 958 084 2 816 345
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal 5 1 710 228 1 716 940
Kostnader för lokaler 6 287 078 282 091
Övriga driftkostnader 7 786 499 740 562
Finansiella kostnader 8 5 039 6 753
Avskrivningar och nedskrivningar 9 126 907 127 585
Summa 2 915 751 2 873 931
Verksamhetsutfall 42 333 -57 586
Resultat från andelar i dotterföretag 10 4 643 -214
Transfereringar
Finansiell redovisning
Medel som erh. fr. statsbudgeten f. finans av bidrag 2 974 18 152
Medel som erh. fr. myndigheter f. finans av bidrag 19 925 20 912
Övr. erhållna medel f. finansiering av bidrag 26 576 27 457
Lämnade bidrag -49 475 -66 521
Saldo 0 0
Årets kapitalförändring 11 46 976 -57 800

Finansiell redovisning
Balansräkning (tkr)
TILLGÅNGAR Not 2005-12-31 2004-12-31
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling 12 24 543 20 756
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillg. 13 1 521 1 517
Summa immateriella anläggningstillgångar 26 064 22 273
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet 14 59 711 48 973
Maskiner, inventarier, installationer m.m. 15 237 408 262 333
Summa materiella anläggningstillgångar 297 119 311 306
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i dotterföretag 16 8 015 3 372
Andra långfristiga värdepappersinnehav 17 500 500
Summa finansiella anläggningstillgångar 8 515 3 872
Varulager m.m.
Varulager 18 3 909 3 552
Fordringar
Kundfordringar 29 572 39 023
Fordringar hos andra myndigheter 72 169 66 018
Övriga fordringar 1 903 1 837
Summa fordringar 103 644 106 878
Periodavgränsningsposter 19
Förutbetalda kostnader 74 927 70 913
Upplupna bidragsintäkter 80 595 67 583
Övriga upplupna intäkter 3 578 26 786
Summa periodavgränsningsposter 159 100 165 282
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket 20 -67 264 -89 350
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 21 884 517 904 432
Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret 0 0
Kassa, postgiro och bank 22 5 306 5
Summa kassa, postgiro och bank 889 823 904 437
SUMMA TILLGÅNGAR 1 420 910 1 428 250

Balansräkning (tkr)
KAPITAL OCH SKULDER Not 2005-12-31 2004-12-31
Myndighetskapital 23
Statskapital 5 436 5 356
Resultatandelar i dotterföretag -1 628 -1 414
Balanserad kapitalförändring 320 246 377 832
Kapitalförändring enl. resultaträkningen 46 976 -57 800
Summa myndighetskapital 371 030 323 974
Avsättningar
Avsättningar för pensioner 24 22 617 16 949
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret 25 254 613 259 187
Skulder till andra myndigheter 56 409 60 488
Leverantörsskulder 73 300 56 938
Övriga skulder 26 47 345 41 231
Depositioner 427 415
Summa skulder m.m. 432 094 418 259
Periodavgränsningsposter 27
Upplupna kostnader 108 425 149 730
Oförbrukade bidrag 394 521 404 878
Övriga förutbetalda intäkter 92 223 114 460
Summa periodavgränsningsposter 595 169 669 068
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 420 910 1 428 250
ANSVARSFÖRBINDELSER
Finansiell redovisning
Statliga garantier för lån och krediter Inga Inga
Övriga ansvarsförbindelser Inga Inga

Finansiell redovisning
Anslagsredovisning (tkr)
Redovisning mot anslag
Anslag
16 25:30 Umeå universitet: Grundutbildning
Ramanslag
Ingående
överföringsbelopp
89 345
Årets tilldelning
enligt
regleringsbrev
Indragning
1 020 911 0
Totalt
disponibelt
belopp
1 110 256
Utgifter
1 047 133
Utgående
överföringsbelopp
16 25:30:1 Takbelopp (ram) 89 345 1 002 732 1 092 077 1 028 954 63 123
16 25:30:3 Decentraliserad utbildning (ram) 10 000 10 000 10 000 0
16 25:30:4 Utbildning i rymd- och miljövetenskap
förlagd till Kiruna (ram)
16 25:30:5 Bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet
(ram)
16 25:31 Umeå universitet: Forskning och forskar-
utbildning Ramanslag
63 123
6 064 6 064 6 064 0
2 115 2 115 2 115 0
687 409
687 409
683 285
16 25:31:1 Humanistisk-samhällsvetenskapligt (ram) 208 933 208 933 207 680 1 253
16 25:31:2 Medicinskt (ram) 192 431 192 431 191 277 1 154
16 25:31:3 Naturvetenskapligt (ram) 178 967 178 967 177 893 1 074
16 25:31:4 Konstnärligt utvecklingsarbete (ram) 971 971 965 6
16 25:31:5 Ersättning för lokalhyror m.m. (ram) 106 107 106 107 105 470 637
16 25:77 Ersättningar för klinisk utbildning och
forskning Ramanslag
258 121
258 121
258 121
16 25:77:4 Medicinsk forskning och utbildning (ram) 207 086 207 086 207 086 0
16 25:77:8 Odontologisk utbildning och forskning (ram) 51 035 51 035 51 035 0
Summa totalt för myndigheten 89 345 1 966 441 0
Redovisning mot inkomsttitel
Inkomsttitel Inkomster
2394:1 övriga ränteinkomster - 17
Inkomsttitel 2394, övriga ränteinkomster
Inkomsttiteln avser ränteintäkter på universitetets ECU-konto.
Finansiella villkor
Finansiella villkor för anslag se not 1.
4 124
2 055 786 1 988 539 67 247
0
Not
1

Finansieringsanalys (tkr)
Drift
2005-01-01–2005-12-31 2004-01-01–2004-12-31 Not
Kostnader -2 787 489 -2 737 359 1
Finansiering av drift
Intäkter av anslag 1 985 565 1 905 542 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 418 641 384 395 3
Intäkter av bidrag 533 699 503 249 4
Övriga intäkter 15 977 2 953 882 19 507 2 812 693 5
Summa medel som tillförts för finansiering av drift 166 393 75 334
Minskn+/Ökning- av lager -357 388
Minskn+/Ökning- av kortfristiga fordringar 9 415 -45 864
Minskn-/Ökning+ av kortfristiga skulder -74 994 -65 936 42 132 -3 344
KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT 100 457 71 990
Investeringar
Investeringar i finansiella tillgångar (exkl. låneverksamhet) 0 0
Investeringar i materiella tillgångar -107 542 -111 919
Investeringar i immateriella tillgångar -10 818 -13 199
Summa investeringsutgifter -118 360 -125 118
Finansiering av investeringar
Lån från Riksgäldskontoret 89 743 126 426
– amorteringar -94 318 -4 575 -135 855 -9 429
Andra långfristiga lån 3 708
– amorteringar -3 666 42
Försäljning av anläggningstillgångar 1 702 445
Bidragsmedel som erhållits för investeringar 24 496 26 198 27 453 27 898
Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 21 665 18 469
Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 3 709 10 702
KASSAFLÖDE TILL INVESTERINGAR -92 986 -95 947
Transfereringsverksamhet
Lämnade bidrag -49 475 -66 521
Utbetalningar i transfereringsverksamhet -49 475 -66 521
Finansiering av transfereringsverksamhet
Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 2 974 18 152
Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag 19 925 20 912
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 26 576 27 457
Finansiell redovisning
Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet 49 475 66 521
KASSAFLÖDE FRÅN/TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET 0 0
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 7 471 -23 957
Likvida medel vid årets början 815 088 839 045
Minskning (-) av tillgodohavande RGK -19 915 -70 979
Minskning (-) av banktillgodohavanden 5 300 -16
Ökning (+) av avräkning med statsverket 22 086 47 038
Summa förändring av likvida medel 7 471 -23 957
Likvida medel vid årets slut 822 559 815 088

0
Finansiell redovisning
Noter till finansieringsanalys (tkr)
2005 2004
1) Kostnader -2 915 751 -2 873 932
Justeringar:
Avskrivningar 122 471 127 585
Realisationsförlust 111 5
Avsättningar 5 668 9 013
Utjämning 12 -30
Kostnader enligt finansieringsanalysen -2 787 489 -2 737 359
2) Intäkter av anslag 1 985 565 1 905 542
Intäkter av anslag enligt finansieringsanalysen 1 985 565 1 905 542
3) Intäkter av avgifter och andra ersättningar 419 685 384 452
Justeringar:
Utjämning -60
Realisationsvinst -984 -57
Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen 418 641 384 395
4) Intäkter av bidrag 536 761 506 826
Justeringar:
Utjämning -30
Bidragsmedel som erhållits för investeringar -3 041 -3 577
Intäkter av bidrag enligt finansieringsanalysen 533 690 503 249
5) Övriga intäkter 16 073 19 525
Justeringar:
Reavinster -984
Valutakursdifferens -96 -19
Övriga intäkter enligt finansieringsanalysen 15 977 19 507

Myndighetskapital (tkr)
Tabell 1 Redovisning av myndighetskapital m.m.
Belopp
A. Ackumulerat överskott (årets och balanserad kapitalförändring) 371 030
– del som avser den avgiftsfinansierade verksamheten -32 560
– del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag -8 015
– del som avser donationsmedel -28
Summa A efter justeringar 330 427
B. Årets totala kostnader 2 915 751
– del som avser den avgiftsfinansierade verksamheten -325 445
– del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag 0
– del som avser donationsmedel -96
Summa B efter justeringar 2 590 210
A i procent av B 12,8%
Tabell 2 Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren
Verksamhetsgren
Grundläggande högskoleutbildning
Balanserad
kapitalförändring (A)
Årets kapital-
förändring (B)
Summa (A+B)
Grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 138 329 51 536 189 865
Uppdragsverksamhet 24 134 -8 751 15 383
Forskning-/forskarutbildning/konstnärligt utvecklingsarbete
Forskning och forskarutbildning 136 437 4 153 140 590
Uppdragsforskning 21 782 -4 605 17 177
Övrigt
Holdingbolaget 3 372 4 643 8 015
Universitetet totalt 324 054 46 976 371 030
Tabell: Avgiftsfinansierad verksamhet (enligt 23§ kapitalförsörjningsförordningen)
Balanserat kapital 45 916
Årets kapitalförändring -13 356
Ackumulerat kapital 32 560
Omsättning under året 325 445
Ack. kapital i procent av omsättningen 10,0%
Finansiell redovisning
1

2
Finansiell redovisning
2.3 Avgifter
Verksamhet
Uppdragsverksamhet
Över-/
underskott
t.o.m. 2003
Över-/
underskott
2004
Intäkter
2005
Kostnader
2005
Över-/
underskott
2005
Ackumulerat
över-/
underskott
utgående 2005
Uppdragsutbildning 18 733 -779 80 387 86 799 -6 412 11 542
Uppdragsforskning 18 626 1 465 109 315 113 177 -3 862 16 229
Summa 37 359 686 189 702 199 976 -10 274 27 771
Offentligrättslig verksamhet
Högskoleprovet 8 202 777 1 010 -233 -23
Summa 8 202 777 1 010 -233 -23
Tabell enligt regleringsbrev (exkl. Umdac, Ladok, Holdingbolaget)
Kommentar
Det ackumulerade myndighetskapitalet inklusive avgiftsfinansierad
verksamhet utgör 12,4 procent av årets
kostnader. Förutom medel som bl.a. reserverats för avskrivningar
av anläggningstillgångar kan nämnas följande
större dispositioner:
– Universitetet har anvisats särskilda medel inom
grundutbildningsanslaget, dels för uppbyggnad av
utbildning i rymd- och miljövetenskap i Kiruna, dels
för decentraliserad utbildning. Till följd av att verksamheten
inte kommit igång i den omfattning som
planerats finns 19 mnkr reserverat varav 3,9 mnkr
utgör Kirunasatsningen. Medlen skall användas för
utökad decentraliserad utbildning i regionen och
för fortsatt uppbyggnad av Kiruna rymd- och miljöcampus.
– Universitetet har för avsikt att avsätta resurser ur kapitalet
för följande större satsningar: internationell
och nationell marknadsföring av universitetet, fler
kvinnliga professurer, kompetenshöjning av lärare
främst adjunkter samt Bolognaarbetet. Enbart marknadsföringskampanjen
beräknas till ca 7 mnkr.
– Universitetsstyrelsen har fattat beslut om ett antal
strategiska insatser inom ramen för särskilt budgeterade
medel. Det intecknade men ej utbetalda beloppet
uppgår till 2,4 mnkr.
– För ett centrum i utvecklingsbiologi som beviljats
medel av SSF har universitetsstyrelsen avsatt 10,8
mnkr i medfinansiering för en sexårsperiod, varav
5,4 mnkr återstår att finansiera.
– Nämnden för lärarutbildning har reserverade anslagsmedel
för den nationella forskarskolan i pedagogiskt
arbete på sammanlagt 8,6 mnkr. Medlen
skall täcka framtida kostnader för 23 doktorander
t.o.m. 2007. Nämnden har vidare intecknat kapi-
talet för förstärkning av forskarutbildningen (ca 14
mnkr).
– På motsvarande sätt har genusforskarskolan 10 mnkr
reserverade för framtida doktorand- och post-doctorstjänster.
– Inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet finns medel
reserverade dels för forskarassistenttjänster främst
avseende CIRC (ca 4 mnkr), dels för en påbörjad
kemiutredning beräknad till ca 3 mnkr.
– Vid universitetet finns ca 200 redovisningsenheter
(organisationsenheter) där balanserat kapital av varierande
omfattning finns. Vid ett par forskningscentrum,
Umeå centrum för molekylär medicin och
Umeå centrum för molekylär patogenes (UCMM
och UCMP), har byggts upp reservationer som ger
möjlighet till en mer långsiktig strategi, bl.a. arbetar
man med femåriga forskningskontrakt och har
reserverat medel för rekrytering av nya forskargrupper.
Myndighetskapitalet för dessa enheter uppgår
till ca 30 mnkr.
– Bundna medel för avskrivningar av anläggningstillgångar
anskaffade före byte av redovisningssystem
1999 uppgår till 5,9 mnkr.
– I den avgiftsfinansierade verksamheten uppgår kapitalförändringen
till -14 mnkr och motsvarar 10
procent av årets kostnader. Underskottet täcks av
balanserade medel.
Mot bakgrund av ovanstående redovisning anhålles
om att den balanserade kapitalbehållningen per
2005-12-31 i sin helhet får balanseras till räkenskapsåret
2006.

Redovisningsprinciper och värderingsgrunder
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen
om årsredovisning och budgetunderlag
(2000:605). Universitetets redovisning följer förordning
(2000:606) om myndigheters bokföring samt
god redovisningssed. Ett ramavtal om finansiell leasing
tecknades under 2000 och beskrivs i not.
Uminova Holding AB, Holdingbolaget vid Umeå
universitet
Ägandet av Uminova Holding AB, Holdingbolaget vid
Umeå universitet övergick per den 1 januari 1998 från
Närings- och handelsdepartementet till Umeå universitet.
Detta innehav redovisas i balansräkningen under
posterna andelar i dotterföretag, statskapital samt
resultatandelar i dotterföretag. Påverkan på universitetets
kapitalförändring framgår av resultaträkningsposten
resultat från andelar i dotterföretag. Värdering har
skett enligt kapitalandelsmetoden.
Immateriella anläggningstillgångar
Egentillverkade immateriella anläggningstillgångar har
bokförts enligt ändringar i kap 5, 2 § FÅB (2000:605).
Dessa består av utvecklingskostnader av det studieadministrativa
systemet Ladok. Som immateriella anläggningstillgångar
har programvaror över 100 tkr bokförts,
med avskrivningstid 3 och 5 år.
Materiella anläggningstillgångar
Samtliga inventarier/anläggningar med en ekonomisk
livslängd som överstiger tre år, och med ett anskaffningsvärde
på minst 10 tkr klassificeras som anläggningstillgångar.
För inredning gäller beloppet 10 tkr för samlade
inköp till en institution. Konstföremål som erhållits
från Statens konstråd bokförs som anläggningstillgång
om givaren bokfört dem på detta sätt. Konstföremål
avskrivs inte.
Avskrivningstiderna är 3 år för datorer och vissa
maskiner, 5 år för transportmedel, vissa maskiner,
larmanläggningar och televäxel samt 10 år för inredningsinventarier.
Avskrivningar sker varje månad med
beräkning från anskaffningsdag.
Reparationer, underhåll, ombyggnader och markanläggningar
med ett anskaffningsvärde på minst 100
tkr redovisas som förbättringsutgifter på annans fastighet.
Avskrivningstiderna för dessa är 3, 5, 10 eller,
för markanläggningar, 30 år.
Avsteg från dessa principer har gjorts vid inköp av
datorutrustning till datorlabb och elevsalar, eftersom
slitaget där bedöms vara större. Dessa har kostnadsförts
direkt. Dessutom kostnadsförs datorer som in-
Tilläggsupplysningar och noter
Tilläggsupplysningar och noter
köps för biståndsprojekt i utvecklingsländer. Det totala
beloppet för nämnda utrustningar beräknas uppgå
till 2 397 tkr.
Finansiella anläggningstillgångar
Reavinster och -förluster vid försäljning av finansiella
anläggningstillgångar redovisas som verksamhetsutfall.
Beloppen är obetydliga.
Finansiell leasing
Enligt kapitalförsörjningsförordningens 12 § får leasingavtal
endast träffas under förutsättning att det leder
till lägre kostnad för staten än köp. Beträffande kopieringsmaskiner
har utifrån denna förutsättning under
året tecknats ett ramtal om leasing av kopieringsmaskiner,
vilket innebär att leasing har tecknats för ett antal
kopieringsmaskiner. Värdet av dessa har bokförts som
tillgång och skuld i balansräkningen. Leasingavgiften
har bokförts som kostnad. Se not 15 och 26.
Varulager
Varulager redovisas av enheter med extern försäljning.
Värdering har gjorts utifrån anskaffningsvärde. Vissa enheter
har gjort avdrag för utgångna varor samt 5 procent
inkurans. Först in först ut-metoden tillämpas som huvudregel.
Fordringar och skulder
Fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas
inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta
har värderats till balansdagskurs.
Lån hos Riksgäldskontoret
Hos Riksgäldskontoret finns ett s.k. avistalån för att finansiera
anläggningstillgångar finansierade med statliga
medel.
Redovisning av projekt finansierade med externa
medel
Inför bokslutet klassificeras externt bidrags- och uppdragsfinansierade
projekt som pågående eller avslutade.
För avslutade projekt redovisas över- eller underskott
som årets kapitalförändring. Pågående projekt
periodiseras som en skuld eller fordran i balansräkningen
(periodavgränsningsposter), i de fall ett giltigt
kontrakt med finansiär finns.
Intäkterna har avräknats i takt med förbrukningen
enligt ESV:s föreskrifter till 4 kap. 1 § förordningen
(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Brytdag
Löpande redovisning för räkenskapsåret har gjorts
t.o.m. den 10 januari 2006.

Tilläggsupplysningar och noter
Noter
Samtliga belopp anges i det följande i tkr, om inte annat
anges.
Not 1. Intäkter av anslag
16 25:31 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning
Under 2005 får universitetet högst avräkna 683 285
tkr på anslaget till forskning och forskarutbildning.
Detta medför ett anslagssparande på 4 124 tkr.
Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen uppgår till 198
182 tkr (176 957 tkr år 2004), vilket motsvarar ca 7
procent av de totala kostnaderna. Uttag av omkostnadsavgifter
beräknas på använda uppdragsmedel.
Not 3. Intäkter av bidrag
Bidragsintäkterna har ökat med 29 935 tkr jämfört
med 2004. Uttag av omkostnadsavgifter beräknas på
använda bidragsmedel. Av ökningen består ca 17 mnkr
av bidrag till grundutbildningen som tidigare var anslagsmedel.
16 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m. (Ramanslag)
16 25:75 ap.21 Fördelas efter beslut av regeringen
Enligt regeringsbeslut I:77, 2005-12-15 (U2005/7
344,8061,8334,8863/UH, U2005/6237/UH(delvis),
U2005/8962/BIA(slutlig), har Kammarkollegiet utbetalat
1 500 tkr i form av bidrag till grundutbildning.
16 25:75 ap.27 Särskild utbildning för lärare i yrkesämnen
Enligt regeringsbeslut I:77, 2005-12-15 (U2005/7
344,8061,8334,8863/UH, U2005/6237/UH(delvis),
U2005/8962/BIA(slutlig), har Kammarkollegiet utbetalat
692 tkr i form av bidrag till grundutbildning.
16 25:75 ap.35 Särskilda lärarutbildningar
Enligt regeringsbeslut I:16, 2005-05-26
(U2005/2372/UH(delvis), U2005/2716,4351/UH),
har Kammarkollegiet utbetalat 15 615 tkr i form av
bidrag till grundutbildning.
Enligt regeringsbeslut I:77, 2005-12-15 (U2005/7
344,8061,8334,8863/UH, U2005/6237/UH(delvis),
U2005/8962/BIA(slutlig), har Kammarkollegiet utbetalat
12 tkr i form av bidrag till grundutbildning.
Not 4. Finansiella intäkter
Ränteintäkter på tillgodohavande hos Riksgäldskontoret
uppgår till 15 907 tkr (18 389 tkr år 2004). Resterande
166 tkr utgörs bl.a. av valutakursvinster och
ränteintäkt för kundfordringar.
Not 5. Kostnader för personal
Lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier
och andra avgifter enligt lag och avtal uppgår till
1 123 035 tkr, vilket är en ökning med 29 275 tkr (3
procent) sedan i fjol.
Not 6. Kostnader för lokaler
Lokalkostnaderna har ökat med 4 986 tkr, vilket motsvarar
en kostnadsökning på 2 procent.
Not 7. Övriga driftkostnader
De ökade kostnaderna i denna post med 45 937 tkr
(25 095 tkr år 2004) består bl.a. av ökade inköp av
köpta tjänster (57 mnkr) där 36 mnkr avser Västerbottens
läns landsting och 18 mnkr Lakokkonsortiet
som vi administrerar.
I övriga driftkostnader ingår överföring till Västerbottens
läns landsting av 258 121 tkr (222 394 år 2004) som
ersättning för klinisk utbildning och forskning.
Not 8. Finansiella kostnader
Räntekostnader för lån till anläggningstillgångar hos
Riksgäldskontoret uppgår till 4 518 tkr (5 864 tkr år
2004).
Not 9. Avskrivningar och nedskrivningar
Ändrade avskrivningstider från och med 1997 påverkar
årets avskrivningskostnader med 3 807 tkr, jämfört
med 3 263 tkr 2004.
Not 10. Resultat från andelar i dotterföretag
Holdingbolaget har ännu ej upprättat ett koncernbokslut
för 2005 vilket bokförs under 2006. Fastställande
av bokslutet sker tidigast i april månad. Däremot har
resultatet för 2004 bokförts i år (4 643 tkr).
Not 11. Årets kapitalförändring
Av årets kapitalförändring består 961 tkr av skillnaden
mellan anskaffning av anslagsfinansierade anläggningstillgångar
och årets avskrivningar. Se också tabell 1 Redovisning
av myndighetskapital m.m. samt tabell 2 Redovisning
av kapitalförändring per verksamhetsgren.

Not 12. Balanserade utgifter för utveckling
2005-12-31 2004-12-31
IB anskaffningsvärde 25 889 13 937
Årets anskaffning 9 923 11 952
Utrangering
UB anskaffningsvärde 35 812 25 889
IB ackumulerade avskrivningar -5 133 -1 385
Årets avskrivningar -6 135 -3 748
Utrangering
UB avskrivningar -11 268 -5 133
Bokfört värde 24 544 20 756
Under året har immateriella anläggningstillgångar för egen utveckling
av datorprogram gjorts enligt de nya anvisningar som gäller fr.o.m.
2002. Avser utvecklingskostnader hos Ladokenheten för det studieadministrativa
dataprogrammet.
Not 13. Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Posten består av dataprogram.
2005-12-31 2004-12-31
IB anskaffningsvärde 4 527 3 281
Årets anskaffning 896 1 246
Utrangering -122
UB anskaffningsvärde 5 301 4 527
IB ackumulerade avskrivningar -3 011 -1 907
Årets avskrivningar -891 -1 104
Utrangering 122
UB avskrivningar -3 780 -3 011
Bokfört värde 1 521 1 516
Not 14. Förbättringsutgifter på annans fastighet
Pågående nyanläggningar redovisas numera som förbättringsutgifter
på annans fastighet.
2005-12-31 2004-12-31
IB anskaffningsvärde 110 513 98 135
Korr anskaffningsvärde avs. tidigare år -10 448 -147
Årets anskaffningar 24 246 12 525
Avgår anskaffningsvärde för överflyttade tillgångar -492 0
UB anskaffningsvärde 123 819 110 513
IB ack avskrivningar -61 540 -48 127
Årets avskrivningar -13 444 -13 412
Korr ack avskrivning 10 876 -1
UB ack avskrivningar -64 108 -61 540
Bokfört värde 59 711 48 973
Tilläggsupplysningar och noter

Tilläggsupplysningar och noter
Not 15. Maskiner, inventarier, installationer m.m.
2005-12-31 2004-12-31
IB anskaffningsvärde 805 982 731 942
Årets anskaffningar 78 797 90 156
Avgår anskaffningsvärde för utrangerade tillgångar -42 211 -17 208
Avgår anskaffningsvärde för sålda tillgångar -17 203 -1 375
Avgår anskaffningsvärde för överflyttade tillgångar 0 2 467
Korr av tidigare års anskaffningsvärde
UB anskaffningsvärde 825 365 805 982
IB ack avskrivningar -551 613 -464 547
Avgår ack avskrivningar utrangerade tillgångar 41 302 16 773
Avgår ack avskrivningar sålda tillgångar 16 377 621
Avgår ack avskrivningar överflyttade tillgångar -22 -107
Korr av tidigare års ack avskrivningar -1
Årets avskrivningar -101 137 -104 353
UB ack avskrivningar -595 094 -551 613
Bokfört värde exkl. finansiella leasingavtal 230 271 254 369
Finansiell leasing 2005-12-31 2004-12-31
IB värde av leasingavtal 7 965 4 735
Korr amortering tidigare års UB 0 -2 814
Årets nya leasingavtal 3 708 10 671
Avslutade leasingavtal -100 -100
Årets amorteringar leasingavtal -4 437 -4 527
Bokfört värde 7 136 7 965
Not 16. Andelar i dotterföretag
Universitetet övertog Uminova Holding AB, Holdingbolaget vid Umeå universitet
vederlagsfritt från Närings- och handelsdepartementet per den 1 januari 1998, och
det ägs till 100 procent av universitetet.
Antal andelar 3 000
Antal 2005-12-31 2004-12-31
Anskaffningsvärde (gäller Näringsdep. 1997) 5 000 5 000
Nominellt värde, 3000 x 100 kr 300 300
Bokfört värde 8 015 3 372
Not 17. Andra långfristiga värdepappersinnehav
Posten avser donationsmedel.
2005-12-31
Bokfört värde
2005-12-31
Marknadsvärde
2004-12-31
Bokfört värde
2004-12-31
Marknadsvärde
Obligationer och andra värdepapper 500 500 500 500
Not 18. Varulager
500 500 500 500
2005-12-31 2004-12-31
IB värde av varulager 3 552 3 940
Årets förändring av varulager 357 -388
Bokfört värde 3 909 3 552

Not 19. Periodavgränsningsposter
2005-12-31 2004-12-31
Förutbetalda lokalkostnader 65 850 62 658
Övriga förutbetalda kostnader 9 077 8 254
74 927 70 912
Upplupna bidrag från statliga myndigheter 47 976 36 125
Upplupna bidrag från icke statliga finansiärer 32 619 31 458
80 595 67 583
Upplupna intäkter uppdragsutbildning/-forskning 3 578 26 786
Övriga upplupna intäkter 0 0
Not 20. Avräkning med statsverket
3 578 26 786
2005-12-31 2004-12-31
Ingående balans -89 350 -136 388
Avräknat mot statsbudgeten:
– Anslag 1 988 539 1 923 694
– Inkomsttitlar -17 -6
Avräknat mot statsverkets checkräkning:
– Anslagsmedel som tillförts räntekonto -1 966 441 -1 836 063
– Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 5 22
– Uppbördsmedel m.m. 0 1
– Transfereringar m.m. 0 -40 610
Utgående balans -67 264 -89 350
Not 21. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
2005-12-31 2004-12-31
Anslagsmedel 605 285 513 872
Avgifter 27 771 38 524
Bidrag från annan statlig myndighet 51 510 147 987
Donationer 199 799 204 049
Övriga icke statliga bidrag 152 0
Summa behållning på räntekonto 884 517 904 432
Varav kortsiktigt likviditetsbehov 64 406 43 798
Kortsiktigt likviditetsbehov har beräknats som skillnaden mellan kortfristiga fordringar
och skulder.
Viktiga faktorer för utvecklingen av tillgodohavandet är omfattningen av erhållna
bidrag samt investeringar i kombination med kravet på lånefinansiering av anläggningstillgångar.
Universitetet hade 2005 tillgång till en kredit på räntekonto i RGK på 170 825 tkr
(169 119 tkr år 2004). Denna har inte utnyttjats.
Not 22. Kassa, postgiro och bank
2005-12-31 2004-12-31
Donationsmedel placerade på bank 5 289 0
Ränta donationsmedel 17 5
På bank finns medel som ska vidareförmedlas till andra projekt som startar under
2006. Dessutom ränta på ECU-kontot som ska betalas in till RGK.
Tilläggsupplysningar och noter

Tilläggsupplysningar och noter
Not 23. Myndighetskapital
Årets
kapitalförändr.
Statskapital
Resultatandelar
i
dotterftg.
Balanserad
kapitalförändr.
Summa
Ingående balans 2005-01-01 enl. fastställd balansräkning 2004 -57 800 5 000 -1 414 377 832 323 618
Statskapital invärderad konst från Statens konstråd 436 436
Omföring av årets kapitalförändring 2004 57 586 -57 586 0
Omföring av årets kapitalförändring Holdingbolaget 2004 214 -214 0
Årets kapitalförändring i Holdingbolaget 4 643 4 643
Årets kapitalförändring 2005 42 333 42 333
Utgående balans 2005-12-31 46 976 5 436 - 1 628 320 246 371 030
Av balanserad kapitalförändring 2005-12-31 har 5 924 tkr reserverats för avskrivningar av
anläggningstillgångar inköpta före 1998.
Not 24. Avsättningar till pensioner
Pensionsförmåner som bekostas av Universitetet.
2005-12-31 2004-12-31
Ingående avsättning 16 949 7 936
Årets pensionskostnad 17 723 17 166
Årets pensionsbetalningar -12 055 -8 153
Utgående avsättning 22 617 16 949
Not 25. Lån i Riksgäldskontoret
2005-12-31 2004-12-31
Ingående skuld 259 187 268 618
Under året upptagna lån 89 744 126 424
Årets amorteringar - 94 318 -135 855
Utgående skuld 254 613 259 187
Beviljad låneram 360 000 320 000
Samtliga lån hos RGK är s.k. Avistalån.
Not 26. Övriga skulder
Enligt kapitalförsörjningsförordningens 12 § får leasingavtal endast träffas under förutsättning att det leder till
lägre kostnad för staten än köp. Beträffande kopieringsmaskiner har utifrån denna förutsättning under år 2000
tecknats ett ramavtal om leasing av kopieringsmaskiner, vilket innebär att leasing sedan dess har tecknats för ett
antal kopieringsmaskiner. Värdet av dessa har bokförts som tillgång och skuld i balansräkningen. Leasingavgiften
har bokförts som kostnad. Se även not 15.
Av övriga skulder avser 35 mnkr preliminär skatt avseende löner och 5 mnkr skuld till samarbetspartner i EUprojekt
(saldo på ECU-kontot se not 22).
Not 27. Periodavgränsningsposter
2005-12-31 2004-12-31
Upplupna semesterlöner inkl sociala avgifter 97 045 91 886
Övriga upplupna kostnader 11 379 57 844
108 424 149 730
Oförbrukade bidrag från statliga myndigheter 176 932 178 195
Oförbrukade donationer 202 018 211 017
Oförbrukade övr bidrag från icke statliga finansiärer 15 571 15 665
394 521 404 877
Förutbetalda intäkter uppdragsutbildning/-forskning 92 224 114 461
Med donationer avses
bidrag från icke statliga
finansiärer, med undantag
för de strategiska
forskningsstiftelserna och
mellanstatliga organisationer
till vilka Sverige är anslutet(donationsförordningen
1998:140, 3 §).

Styrelseledamöternas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot
i andra statliga myndigheter samt aktiebolag
Birgitta Johansson-Hedberg VD, FK/Psykologexamen,
58 år. Styrelseledamot i Fortum AB och Sveaskog
AB.
Inge-Bert Täljedal (våren 2005) Professor, MD, 64
år. Styrelseledamot i Svenska Institutet och Kungliga
Biblioteket.
Göran Sandberg (hösten 2005) Professor, FD, 50 år.
Styrelseordförande i Woodheads AB, styrelseledamot i
SweTree Technologies AB och SweTree Fibercyme AB.
Avträdde samtliga styrelseuppdrag i december 2005.
Anders Bergh Professor, MD, 54 år.
Britta Lundgren (våren 2005) Professor, FD, 54 år. Styrelseordförande
i genuskommittén i Vetenskapsrådet,
styrelseledamot i Nationella sekretariatet för genusforskning,
Advanced Cultural Studies Institute of Sweden
och Svenskt Biografiskt Lexikon.
Åsa Gunnarsson (hösten 2005) Professor, JD, 48 år.
Hans Wolf-Watz Professor, FD, 60 år.
Levi Bergström Landstingsråd, FM, 58 år.
Björn Kumlin Direktör, Maskiningenjör, 64 år. Styrelseordförande
i Alimak Hek Group AB, Aligment Systems
AB och Plastunion AB.
Lars Lilja Riksdagsledamot, FK, 51 år. Styrelseledamot
i Riksbankens Jubileumsfond och Kronofogdemyndigheten
i Umeå.
Jan Lindstedt VD, Civilingenjör, 57 år.
Gunnel Stenqvist Departementsråd, FK, 66 år.
Elisabeth Zachrisson Skoldirektör, Lärarexamen, 53 år.
Styrelseledamot i Skolverket.
Yvonne Ångström Riksdagsledamot, FK, 65 år. Ersättare
i styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond.
Johanna Fjellander Studerande, 25 år.
Anna Stecksén Studerande, Sjukgymnastexamen, 24
år.
Erik Ahlsten Studerande, 23 år.
Tilläggsupplysningar och noter
Styrelseledamöternas ersättningar
Styrelseledamöterna har för sina uppdrag i styrelsen
för Umeå universitet uppburit följande ersättningar
för 2005:
Birgitta Johansson-Hedberg, ordf. 66 000 kronor
Inge-Bert Täljedal, rektor 513 500 kronor Avser erhållen lön
våren 2005
Göran Sandberg, rektor 462 000 kronor Avser erhållen lön
hösten 2005
Anders Bergh –
Britta Lundgren, våren 2005 –
Åsa Gunnarsson, hösten 2005 –
Hans Wolf-Watz –
Levi Bergström 28 000 kronor
Björn Kumlin 28 000 kronor
Lars Lilja 28 000 kronor
Jan Lindstedt 28 000 kronor
Gunnel Stenqvist 28 000 kronor
Elisabeth Zachrisson 28 000 kronor
Yvonne Ångström 28 000 kronor
Anchela Signell 14 000 kronor Våren 2005
Daniel Öhlund 14 000 kronor Våren 2005
André Haraldsson 14 000 kronor Våren 2005
Jörgen Boström 7 000 kronor Våren 2005
Johanna Fjellander 14 000 kronor Hösten 2005
Anna Stecksén 14 000 kronor Hösten 2005
Erik Ahlsten 14 000 kronor Hösten 2005
Niklas Sandström 7 000 kronor Hösten 2005

0
Sammanställning av väsentliga uppgifter
Sammanställning av väsentliga uppgifter
Belopp anges i tkr
Låneram
2005 2004 2003 2002 2001
Beviljad låneram 360 000 320 000 350 000 275 000 260 000
Utnyttjad låneram 254 613 259 187 268 616 258 493 209 987
Kontokredit hos Riksgäldskontoret
Beviljad kredit 170 825 169 119 160 876 154 487 128 200
Utnyttjad kredit 0 0 0 0 0
Ränteintäkt/kostnad på räntekonto
Ränteintäkt 15 907 19 269 29 236 34 788 33 148
Räntekostnad 0 0 0 2 037 0
Avgiftsintäkter som myndigheten disponerar
Budget i regleringsbrev* 255 000 339 000 306 200 230 200 300 000
Utfall* 419 685 384 452 358 813 302 733 319 472
Utgående reservationer anslagsredovisning
Överfört anslagssparande 89 345 136 367 91 062 11 780 20 501
Utgående reservation 67 247 89 345 136 367 90 469 11 780
Kapitalförändring
Årets kapitalförändring 46 976 -57 800 -32 268 -48 494 54 486
Balanserad kapitalförändring 320 246 377 832 405 586 456 373 401 940
Personal
Medelantal anställda 4 207 4 264 4 255 4 017 3 781
Antal årsarbetskrafter 3 795 3 899 3 903 3 715 3 336
Driftkostnad per årsarbetskraft 726 703 672 669 684
Tabell: Sammanställning av väsentliga uppgifter
* Budget i regleringsbrev innehåller bara uppdragsintäkter 2005 – tidigare år har det även innehållit övriga avgiftsintäkter.
Utfallet 2005 avser både uppdragsintäkter och övriga avgiftsintäkter. Därför skiljer sig budget och utfall åt så mycket 2005.

Styrelsens beslut om årsredovisning för 2005
Styrelsen har 2006-02-17 fattat beslut om årsredovisning för 2005.
Umeå 2006-02-17
Styrelsens beslut om årsredovisning för 2005
Birgitta Johansson-Hedberg, ordförande Göran Sandberg, rektor Anders Bergh
Levi Bergström Åsa Gunnarsson Björn Kumlin
Lars Lilja Jan Lindstedt Gunnel Stenqvist
Hans Wolf-Watz Elisabeth Zachrisson Yvonne Ångström
Johanna Fjellander Anna Stecksén Erik Ahlsten
1

2
Bilaga till år 2005
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2004-11-10, nr I:5
Belastning på anslaget för grundutbildning
Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning
1a) Under 2005 genomförda hst och hpr inom 2005 års takbelopp enligt bilaga 2 1 002 732
1b) Eventuella decemberprestationer från 2004 som ryms inom tilldelade anslagsmedel 856
2a) Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller 25 366
2b) eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer 0
Delsummor Summering
1 028 954
Årets anslagsbelastning avseende eventuella särskilda åtaganden 18 179
Summa anslagsbelastning grundutbildning 1 047 133
Bilaga 2 till regeringsbeslut 2005-11-10, nr I:5
Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovisning av intäkter
på grundutbildningsanslaget. Utfall avseende perioden 2005-01-01–2005-12-31
Utbildningsområden
Utfall
1 & 2 HST
A B C D E F G H I J
Utfall
HPR 1
HST
Ersättn.
(tkr)
HPR
Ersättn.
(tkr)
Nätuniv.
Utfall
HST
Nätuniv.
Utfall
HPR
Nätuniv.
HST
Ersättn. 3
(tkr)
Nätuniv.
HPR
Ersättn. 3
(tkr)
Summa
C+D+G+H
Humaniora 1 938 1 427 33 367 24 199 234 120 4 029 2 035 63 629
Juridik 287 264 4 941 4 477 0 0 0 0 9 418
Samhällsvetenskap 4 302 3 466 74 068 58 776 263 175 4 528 2 968 140 340
Naturvetenskap 1 838 1 488 79 826 55 682 467 280 20 282 10 478 166 269
Teknik 1 559 1 309 67 709 48 984 20 12 869 449 118 011
Vård 2 016 1 907 97 254 79 680 99 70 4 776 2 925 184 635
Odontologi 279 256 11 130 11 897 0 0 0 0 23 027
Medicin 1 254 1 155 67 601 75 736 0 0 0 0 143 336
Undervisning 1 239 1 120 39 016 41 536 47 27 1 480 1 001 83 034
Övrigt 397 356 14 467 10 538 54 32 1 968 947 27 920
Design 180 170 23 145 13 318 0 0 0 0 36 463
Konst 74 74 13 508 5 800 0 0 0 0 19 308
Musik 10 10 1 109 701 0 0 0 0 1 811
Idrott 80 69 7 495 2 992 3 3 281 130 10 898
Takbeloppet
enl RB
(tkr)
Summa 15 453 13 071 534 636 434 317 1 187 719 38 213 20 933 1 028 098 1 002 732
Lärosätet har tidigare uppkommet anslagssparande som uppgår till 89 345 000 kronor.
Lärosätet har tidigare sparade helårsprestationer motsvarande 89 345 000 kronor.
Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med 25 366 000 kronor.
Kommentarer till tabellen
1. Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning,
särskild utbildning för lärare i yrkesexamen,
övriga särskilda lärarutbildningar, projekt för invandrade
akademiker och kurser inom nätuniversitetet.
2. Följande uppgifter skall fyllas i enligt regleringsbrevet
för 2005:
Mål för antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena
naturvetenskap och teknik 4 050.
Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden:
Totalt antal utbildade helårsstudenter 180 inom design.
Högst får 207,5 HST avräknas inom det aktu-
ella utbildningsområdet.
Totalt antal utbildade helårsstudenter 81 inom konst.
Högst får 74 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet.
Övriga helårsstudenter inom konst har avräknats mot
utbildningsområde humaniora.
Totalt antal utbildade helårsstudenter 20 inom musik.
Högst får 10 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet.
Övriga helårsstudenter inom musik har avräknats mot
utbildningsområdet för teknik.

Bilaga 3 till regeringsbeslut 2005-11-10, nr I:5
Redovisning av årets anslagsbelastning
Redovisning av förändringar avseende sparade helårsprestationer
A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)
Årets takbelopp (tkr) 1 002 732
Ev. ingående anslagssparande (tkr) 89 345
Summa (A) 1 092 077
B. Utfall totalt för grundutbildningen
Ersättning för HPR från december 2004 856
Årets utfall: ersättning HST+HPR (tkr) 1 028 098
Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr)
Summa (B) 1 1 028 954
Summa (A–B) 2 63 123
1 Summan skall avse den totala ersättning lärosätet genomför produktion för, d.v.s. oberoende av om det ryms inom tilldelade medel (A).
2 Om summan blir positiv, skall det föras in i tabell över anslagssparandet nedan. Blir summan i stället negativ,
skall beloppet föras till tabell över sparade helårsprestationer nedan.
C. Anslagssparande
Totalt utgående anslagssparande (A-B) 63 123
Minskat med anslagssparande över 10 % av takbeloppet 3
Summa, d.v.s. högst 10 % av takbeloppet 4 63 123
3 Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.
4 Summan skall överensstämma med utgående anslagssparande i anslagsredovisningen.
Bilaga till år 2005

Umeå universitet, 901 87 Umeå.
Telefon 090-786 50 00. Telefax 090-786 99 95. Texttelefon 090-786 59 00.
www.umu.se
Print & Media, Umeå universitet, 2006/2001681