12.07.2015 Views

Årsredovisning 2008 - Billerud AB

Årsredovisning 2008 - Billerud AB

Årsredovisning 2008 - Billerud AB

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><strong>Billerud</strong> skapar mervärde genom attutveckla hållbara förpackningslösningar


2INNEHÅLLinnehållÅret i korthet.......................................................... 3Per Lindberg har ordet............................................ 4Affärsidé, strategier och mål.................................... 6<strong>Billerud</strong>s marknad................................................. 10Packaging & Speciality Paper................................. 14Packaging Boards................................................. 20Market Pulp.......................................................... 26Medarbetare......................................................... 30<strong>Billerud</strong> Skog........................................................ 36Vår miljö............................................................... 38FörvaltningsberättelseFörvaltningsberättelse.................................... 43<strong>2008</strong> – Verkligheten förändrades 414Globala miljöinsikter får fler attvälja hållbara förpackningslösningarFinansiella rapporterResultaträkning för koncernen........................ 49Balansräkning för koncernen.......................... 50Förändringar i koncernens eget kapital........... 51Kassaflödesanalys för koncernen.................... 52Resultaträkning för moderbolaget.................. 53Balansräkning för moderbolaget..................... 54Förändringar i moderbolagets eget kapital...... 55Kassaflödesanalys för moderbolaget............... 56Riskhantering och känslighetsanalys............... 57Noter med redovisningsprinciper.................... 62Förslag till vinstdisposition............................. 85Revisionsberättelse............................................... 86Nyckeltalsdefinitioner............................................ 8720Förpackningslösningar som skaparstora värden för alla aktörer i värdekedjan26Strukturförändringar inom massaindustrinstärker <strong>Billerud</strong>s marknadspositionBolagsstyrningsrapportBolagsstyrning i <strong>Billerud</strong> <strong>2008</strong>........................ 88Ledamöter i styrelsen..................................... 92Medlemmar i ledningsgruppen....................... 94Rapport över internkontroll............................ 96Aktieägarinformation och kalendarium.................. 98Fem år i sammandrag........................................... 98<strong>Billerud</strong>aktien..................................................... 100Ordlista.............................................................. 102Inspirerande ledarskapoch motiverade medarbetare30<strong>Årsredovisning</strong>en omfattar sidorna 43-85.Hållbar produktion frånträd till färdig förpackning38


6 affärsidé, strategier och mål<strong>Billerud</strong> tillverkarfönyelsebaramaterial till förpackningar<strong>Billerud</strong> är idag en ledande materialleverantör till specifika segment avförpackningsmarknaden. <strong>Billerud</strong>s strategi är att förstärka denna position genom attfokusera på kundernas behov och vidareutveckla företagets lösningar av hållbaraförpackningsmaterial utifrån en kostnadseffektiv produktion och försörjning.Den globala förpackningsmarknaden växernormalt med drygt 4 procent per år och beräknas2009 uppnå ett värde av knappt 600 miljarderUSD. Tillväxten för förpackningar av papper liggergenerellt sett i nivå med den totala tillväxten. Trots denrådande lågkonjunkturen räknar <strong>Billerud</strong> med en visstillväxt på den globala förpackningsmarknaden ävenunder 2009. Flera av företagets produkter är vällämpade för en framtida lönsam tillväxt, trots enbetydande konkurrens. Trender inom förpackningsutveckling,distribution och konsumtion skapar nyamöjligheter för lönsamma erbjudanden.<strong>Billerud</strong>s marknad och strategiska positionering<strong>Billerud</strong> ska ha en hög marknadsandel och vara enledande leverantör inom valda produktområden;skandinavisk halvkemisk fluting, brunt och vittsäckpapper, MG-och MF-papper. Genom att investera iprodukt- och processutveckling ska <strong>Billerud</strong> stärkakvalitet och erbjudanden till prioriterade kundsegment.Kunderna finns främst i Europa, men också till stordel i Mellanöstern och i Asien. <strong>Billerud</strong>s ambition är attutnyttja styrkan i företagets materialkunnande ochprodukterbjudande för att skapa helt nya helhetslösningartill nya kunder inom befintliga produktområden.Syftet med denna affärsutveckling är också attstärka företagets kunnande och varumärke.Därför har tre huvudsakliga kundsegment prioriterats föraffärsutveckling; Food and Consumer packaging, FreshFoods (Frukt och grönt), samt Sack Solutions. Utvecklingensker successivt under kommande år.Affärsidé<strong>Billerud</strong> erbjuder krävande kunder förpackningsmaterialoch förpackningslösningar som främjar och skyddar derasprodukter - förpackningar som är attraktiva, starka ochgjorda av förnyelsebara material.Strategi<strong>Billerud</strong>s strategi består av tre bärande komponenter:Processeffektivitet ivärldsklassTillväxtKundfokuseradutvecklingProcesseffektivitet i världsklassGenom ett systematiskt arbete med process- ochkostnadseffektivitet ska företagets långsiktiga konkurrenskraftoch förmåga att generera ett starkt kassaflöde säkras.Kvaliteten på företagets anläggningar och produkter skahöjas, produktutveckling säkerställas och volymen papperökas. Fokus på kvalitet i alla led och på utveckling av


BILLERUDS MARKNAD13Marknad och kapacitetKort sikt: Inom produkter relaterade till detaljhandeln är marknaden relativt konsoliderad (MF-papper),emedan den är väsentligt mer fragmenterad inom produkter till förpackad mat och den industriella sektorn(primärt MG-papper). I det kortare perspektivet råder generellt en viss överkapacitet som tillsammans medlågkonjunkturen bidragit till prispress. Detta har lett till att mindre kostnadseffektiva producenter inomfrämst MG-papper börjat slås ut. I lågkonjunktur tenderar kunder även att fokusera mindre på kvalitet,funktionalitet och miljö till förmån för billigare kvaliteter.Lång sikt: Oljebaserad plast har blivit ett kontroversiellt material där slöseri med olja och ett icke förnyelsebartmaterial talar emot miljötänkandet. Plastpåsar förbjuds på ett eller annat sätt i fler och fler länder. Allt dettatalar för en stark marknadsutveckling för <strong>Billerud</strong>s produkter, där pappersbärkassar är den produkt somväntas få snabbast utväxling, men där förpackad mat har enorm potential på något längre sikt. Inom detindustriella segmentet förväntas efterfrågan öka i takt med att tillväxtregionerna ökar sin konsumtion.Kort sikt: Byggmarknaden har drabbats relativt hårt, pga fallande fastighetspriser och behovet avkonkurrenskraftig finansiering. Flera tillväxtmarknader utanför Europa räknar dock fortfarande medfortsatt ökning av byggandet av bostäder och infrastruktur.Lång sikt: Stark marknadsutveckling men konjunkturkänslig. Efterfrågan på cement och andra byggmaterialprodukterkommer att fortsätta att öka, främst i tillväxtregioner som exempelvis Östeuropa, Nordafrika,Latinamerika, Mellanöstern- och stora delar av övriga Asien. Behovet av färdigblandade byggmaterialsom säljs till hantverkare och genom detaljhandeln ökar på mogna marknader. Den genomsnittliga årligatillväxten av världens cementkonsumtion var 4,1 procent mellan 1973 och 2007. En fortsatt konsolideringav både säck- och säckpappersindustrin förväntas ske i Europa.Kort sikt: Det råder överkapacitet av returfiberbaserade wellråvaror och lågkonjunkturen har bidragit till enminskad efterfrågan och prispress. I lågkonjunktur tenderar kunder att fokusera mindre på kvalitet, funktionalitetoch miljö till förmån för billigare kvaliteter. Frukt & grönt segmentet påverkas dock mindre av den globalaekonomin och mer av väderförhållanden och skördecykler. Fluting har följaktligen inte drabbats i sammautsträckning som andra wellråvaror av den globala krisen och förväntas fortsatt relativt stabil under 2009.Lång sikt: Idag förstörs frukt och grönt varje år för EUR 10 miljarder inom Europa, delvis till följd av undermåligaförpackningar. Mängden förpackningar i världen blir allt fler och en ökande global miljövetenhettalar för att allt fler kommer välja papper och andra fiberbaserade material för sina förpackningar ochbehovet av nyfiber i kretsloppet bidrar ytterligare till goda förutsättningar. Marknaden för nyfiberbaseradfluting är mycket konsoliderad och inga kapacitetstillskott sker.Kort sikt: Då <strong>Billerud</strong> i större utsträckning konkurrerar med returfiberbaserade kvaliteter inom dettasegment råder en högre prispress. I sämre tider tenderar kunderna även att fokusera mindre på funktionalitetoch miljö, till förmån för billigare returfiberbaserade kvaliteter, där det på senare tid även funnits ettöverutbud. I lågkonjunktur bidrar dock en kvalitetsledande position till stabilare kundrelationer, mindrefluktuation på priset och en stabilare efterfrågan.Lång sikt: Varumärkesägare lägger allt större vikt vid utseendet på sina produkter, samtidigt som det fokuserasalltmer på hög funktionalitet, kvalitet, transporteffektivitet och resursbesparingar. Marknaden förväntas i alltstörre utsträckning välja produkter från detta segment varför <strong>Billerud</strong> tror på en god marknadsutveckling på sikt.Förbättrade inkomster och förändrade konsumtionsmönster i Asien och Mellanöstern leder till ökadefterfrågan och goda marknadsutvecklingsmöjligheter för portionsförpackade drycker som mjölk och juice.Kort sikt: Finanskrisen har bidragit till en konsumtionsminskning av skriv- och tryckpapper som undersenare delen av <strong>2008</strong> minskade förbrukningen av avsalumassa vilket även haft en mycket negativ inverkanpå priset. Krisen har dock bidragit till ett påskyndande av en positiv strukturomvanling i branschen,där de minst lönsamma massatillverkarna sannolikt försvinner.Lång sikt: På grund av begränsat utbud av råvara så investeras det för närvarande ej i ny kapacitet. Tvärtomså försvinner ett antal äldre massatillverkare varje år. Samtidigt ser vi ett minskat behov i Europa och Nordamerikamedan Asien visar på en positiv tillväxt. Över en konjunkturcykel bedöms tillväxten ligga kring noll.Kapacitetstillskott från nya producenter i bla Latinamerika avser huvudsakligen kortfibrig eukalyptusmassa.Vår positionLedande tillverkare av starkaoch högkvalitativa kraftpapper.<strong>Billerud</strong> har en marknadsandelpå 59 procent av MG-papperoch 27 procent av MF-papperi Europa. 1)Ledande leverantör av vittsäckpapper med 44 procentav Europamarknaden ochhuvudleverantör av brunt säckpappertill den icke-integreradesäckindustrin i Europa. Totalmarknadsandel i Europa 12procent 1) på brunt säckpapper.Kvalitets- och marknadsledandeinom toppsegmentetför s/c fluting med en starkposition inom frukt och grönt.34 procents marknadsandel 1)för nyfiberbaserad fluting.Ledande leverantör av helvitlågytviktigt liner. Det finns ettfåtal specialiserade aktörer ochmarknadsandelen uppskattastill 50 procent.Ledande levarantör av råvaror tillvätskeförpackningsproducenter idet nedre ytviktsområdet.Strategisk leverantör tillstora delar av den europeiskapappersindustrin. Mångårigaaffärsrelationer med kundersom ställer höga kvalitets- ochmiljökrav. Geografisk närhet tillkunderna ger kostnadsfördelar.StörstakonkurrenterPappersbärkassar:Främst UPM och KorsnäsFörpackad mat:Mycket fragmenterad marknad,de största konkurrenterna ärMondi och UPMIndustriella applikationer:Ahlstrom, Arjo Wiggins, Mondi,Nordic Paper, Papel Aralar, UPM.Brunt säckpapper:Mondi, Segezha, Smurfit KappaVitt säckpapper:UPM, Korsnäs, CanforStora Enso (Heinola)Powerflute OyMondi SwieciM-real (Kemi)Korsnäs (Gävle)Mondi (South Africa)Mondi RuzemberokKorsnäsMarknaden för nordisklångfibersulfat är mycketfragmenterad. De störstakonkurrenterna är Södra, StoraEnso, Metsä och Mercer Gruppen.Men även de kanadensiskatillverkarna är från tid till annanmycket agressiva konkurrenter.1)Källa: Eurokraft <strong>2008</strong>2)Fast Moving Consumer Goods - producenter av frekvent köpa produkter som exempelvis tvål, kosmetika, tandkräm, batterier och tvättmedel.3)Säljande föpackningar färdiga att sättas upp direkt på hyllan för att effektivisera butiksdriften.


14 Packaging & Speciality paperDen starka opinionen för fiberbaserade produkter är viktig i debatten omen hållbar miljöutveckling. <strong>Billerud</strong>s målsättning är att bredda kunskapenom papperets fördelar när det gäller funktion, design och ekonomi.


Packaging & Speciality paper15Globala miljöinsikter får fler attvälja hållbaraförpackningslösningarFörsprång genom innovation. Det ska få <strong>Billerud</strong> att ta täten som en av världensledande leverantörer inom förpackningsmarknaden. Potentialen är enorm.Endast 15 procent av de 2,7 miljoner ton material som årligen används till attförpacka mat i Europa är papper. Papperets designmässiga värden och starkamiljöargument lockar både varumärkesägare och detaljhandelskedjor.Allt fler länder inför restriktioner mot plastpåsarsom inte är nedbrytbara eller går att återvinna.Kina förbjöd under året butiker att dela utplastpåsar gratis. Irland, Indien och Taiwan har införtextraskatt på plastpåsar. En global miljömedvetenhetstärker argumenten för papper som en miljövänlig,hållbar och ekonomisk förpackningslösning. Det blir allttydligare att konsumenter föredrar papper. I en nyligengenomförd studie tillfrågades nästan 8 000 personer omvilket material de föredrog till sina bärkassar. 93 procenttyckte bäst om papper och de flesta uppfattade pappersom mest lyxigt och attraktivt. 1)FOOD AND CONSUMER PACKAGINGMarknadspotential för förpackad matFood and Consumer packaging vänder sig till marknadenför förpackad mat och olika konsumentvaror. I Europaväxer branschen med 2-3 procent varje år. <strong>Billerud</strong>sprodukter tilltalar många varumärkesägare somvärdesätter miljö, funktion och design genom sinaförpackningar som skyddar från fukt och ljus samtidigtsom de är positiva ur ett miljöperspektiv.Det konsumentnära segmentet står för cirka54 procent av <strong>Billerud</strong>s totala försäljningsvolym avpapper och företaget satsar starkt på affärs- ochproduktutveckling för att bredda papperets användningsområden.Under året har bland annat satsningenpå <strong>Billerud</strong> FibreForm startat och ett barriärlaboratoriumlanserats som ett resultat av detta.Hållbara argument för papperskassarPappersbärkassar är ett utmärkt sätt att marknadsföramodeprodukter. Och bäst för miljön. Det varbudskapen när <strong>Billerud</strong> samlade konverterare frånEuropa till en seminarieserie. Deltagarna enades om attaktivt övertyga modebranschen och detaljhandeln ombärkassens fördelar. Målet är att närma sig slutkundengenom att utöka kontaktytorna i värdekedjan.För att bredda kunskapen om papperets möjligheterbesökte <strong>Billerud</strong> under året flera detaljhandelsföretag.I film och muntlig presentation argumenteras förpapperskassens miljöfördelar.Papper som ersätter plast<strong>Billerud</strong> FibreForm är papperet som med sin högatöj- och formbarhet kan ersätta plast i formadeförpackningar. Marknadspotentialen är stor för livsmedelsförpackningar,tråg och blisterförpackningar,förpackningar för elektronik och hälsoprodukter.


16Packaging & Speciality paperPACKAGING & SPECIALITY PAPER- ANVÄNDNINGSOMRÅDENByggmaterial, 34 %Livsmedel, 27 %Övrigt, 25 %Detaljhandel, 9 %Medicin, 4 %Kemikalier, 1 %Avser andel av affärsområdets försäljningsvolym.KRAFTPAPPER FÖR FÖRPACKNINGAR- STÖRSTA TILLVERKARNA I VÄSTEUROPA, KTON<strong>Billerud</strong>UPM - KymmeneBurgo GroupMondi PackagingHunsfos FabrikkerMondi<strong>Billerud</strong>SeghezaSmurfit KappaNordic PaperUPM - Kymmene0 50 100 150 200 250SÄCKPAPPER- STÖRSTA TILLVERKARNA I EUROPA, KTON0 100 200 300 400 500 600 700 800BruntVitt<strong>Billerud</strong> är en av Europas ledande tillverkare av säckpapper med en uppskattadmarknadsandel på ca 44% vitt och ca 12% brunt. Källa: Eurokraft <strong>2008</strong>.Papperet baseras på en förnyelsebar råvara och kanersätta plast i redan existerande konverteringsmaskiner.Förpackningsvikten reduceras, materialmängden kanminskas med bibehållet skydd av produkten vilket geren effektivare transportlogistik.Den patentskyddade metoden ger papperet enextremt hög töjbarhet, utan att tillföra några speciellakemikalier. <strong>Billerud</strong> tecknade under <strong>2008</strong> avtal attmarknadsföra och tillverka produkten. Beslut omeventuell investering kommer att ske under förstahalvåret 2009.Källa: <strong>Billerud</strong>, <strong>2008</strong>Källa: Jaakko Pöyry och <strong>Billerud</strong> <strong>2008</strong>Källa: Jaakko Pöyry och <strong>Billerud</strong> <strong>2008</strong>Nine TPP samarbetar med Sony EricssonEn av de första att välja <strong>Billerud</strong> FibreForm var SonyEricsson. Målet var att skapa en miljövänlig förpackningslösningtill företagets produkter. Uppdraget gicktill designföretaget No Picnic och förpackningskonsultenNine TPP som under <strong>2008</strong> tog fram en mobilförpackningformad som ett löv. Vikten är knappt enfemtedel av av vanliga förpackningar.Nine TPP är ett samarbete mellan <strong>Billerud</strong> ochdesignföretaget No Picnic. Nine TPP driver utvecklingenav nya produktkoncept och förpackningar inom främstlivsmedel och läkemedel. Stora varumärkesägare har valtNine TPP som partner för att kommunicera innovativa ochhållbara värden med papper som förpackningslösning.Morgondagens barriärmaterialEn av <strong>Billerud</strong>s utmaningar är att bredda papperetsanvändningsområden för förpackad mat. Många livsmedelkräver förpackningar som inte släpper igenom syrgas,fukt eller fett. När det gäller fuktiga eller feta livsmedelär därför pappersförpackningar ofta försedda med enbarriär av något slag.Dagens barriärmaterial är vanligtvis plast elleraluminium, det vill säga relativt dyra material frånicke-förnyelsebara råvaror. För att spara både kostnaderoch miljö arbetar <strong>Billerud</strong> med att utveckla papperskvaliteterdär mindre mängd barriärmaterial behövs.Parallellt med detta har <strong>Billerud</strong> under <strong>2008</strong>/2009tagit en framskjuten position i arbetet med att utvecklamorgondagens barriärmaterial. Detta framför alltgenom förvärvet av Tenova Bioplastics <strong>AB</strong>, en ledandeutvecklare och leverantör av bioplastprodukter. Målet äratt kunna ersätta barriärmaterial av fossilt ursprungmed förnyelsebara material som har mindre miljöochklimatpåverkan.I slutet av året öppnade <strong>Billerud</strong> ett Pack Lab medmöjligheter att testa barriärmaterial. Här undersöks hurpapper med olika typer av barriärer reagerar när deutsätts för fukt och syrgas. Detta är ett viktigt verktyg iutvecklingen av <strong>Billerud</strong>s papper och barriärmaterial.SACK SOLUTIONSSäckmarknad i förändringInom ramen för Sack Solutions erbjuds säckpapper somger tydliga fördelar och kostnadseffektivitet i snabbaprocesser för säcktillverkning och fyllning av olikamaterial. Värdeerbjudandet omfattar ett stark


Packaging & Speciality paper17<strong>Billerud</strong>s papper är av 100 % nyfiber vilket gerett mycket rent papper som kan användas förlivsmedels- och sterila medicinska förpackningar.Foto: Sony Ericsson


18Packaging & Speciality paperproduktsortiment, teknisk konsultation, utbildningoch seminarier samt det värdeskapande konceptetTCV - Total Customer Value.En het byggsektor i Europa inledde <strong>2008</strong> med enstark efterfrågan på säckpapper. Under andra halvåretminskade orderingången dramatiskt på grund av denkraftiga nedgången i byggindustrin och andraindustriella segment, kombinerat med relativt högalager av papper, säckar och förpackade produkter.Samtidigt har strukturförändringar inom säckpappersindustrinminskat den årliga världsproduktionen ochhuvuddelen av bortfallet har skett i Europa. På sikt bördetta leda till ökande efterfrågan och stigande priser.Framgång genom innovation<strong>Billerud</strong>s produktfamilj QuickFill ® är speciellt framtagenför ventilsäckar som fylls med pulvermaterial. Kvalitetenger en extremt stark säck som andas när den fylls medcement, mineraler eller kemikalier. Papperets porositetbidrar till att säcktillverkaren kan öka produktiviteten ifyllningsutrustningen samtidigt som det inte dammar.Produkterna levereras därmed i rena säckar.Sack Solutions står för den samlade kunskapen omsäckpapper och säckar. Här finns tekniska resurser ochtjänster som <strong>Billerud</strong> erbjuder konverterare ochslutkunder. Total Customer Value (TCV) hjälpersäcktillverkare och varumärkesägare att effektiviseraverksamheten. Konceptet innebär att <strong>Billerud</strong>s teknikergår igenom hela värdekedjan från inköp av papper till hurde färdigfyllda säckarna hanteras vid lager och transport.Informationen resulterar i en sammanställning av allakostnader och potential till förbättringar.<strong>Billerud</strong>s säcklaboratorium är en värdefull tillgångför att testa och vidareutveckla papperssäckar. Medavancerad provningsutrustning testar <strong>Billerud</strong>sspecialister styrka vid fall, friktion på pall ochsäckpappers förmåga att släppa igenom luft vid fyllning.Framtidsutsikter<strong>Billerud</strong> säljer ungefär hälften av produktionen av bruntsäckpapper i Europa, och resterande del i tillväxtregionerutanför Europa. Huvuddelen av det vita säckpapperetsäljs i Europa. Konsumtionen av säckpapper i Europaförväntas fortsätta att minska med anledning av fortsattförbättring av säckpapperets egenskaper och därmedreducering av pappersvikt per säck samt en fortsatt


Packaging & Speciality paper19övergång till bulklösningar. Vita konsumentsäckar förbyggmaterial och andra produkter bedöms dock ha enfortsatt god tillväxt. Efterfrågan på starka säckpapper itillväxtregioner kommer att fortsätta att öka. <strong>Billerud</strong> harsedan många år en stark ställning på flera av dessamarknader i Nordafrika, Mellanöstern och övriga Asien.Varumärkesägare och bland andra byggvaruhuskedjorställer högre krav på säckens utseende och funktion sominformationsbärare. Här finns goda marknadsutsikterför <strong>Billerud</strong>s vita säckpapper. Under 2009 lanseras flertjänster och produkter inom försäljningsområdet SackSolutions. Med ökat kundfokus och service ska <strong>Billerud</strong>möta ett tuffare marknadsläge.INDUSTRIAL PACKAGINGSäkert skydd mot bakterierDagens moderna vård ställer höga krav på medicinskaförpackningar. Kombinationen av hög styrka och välavvägd porositet gör <strong>Billerud</strong>s papper till ett lämpligtmaterial. Papperet släpper igenom steriliseringsmedeloch ger samtidigt ett långsiktigt skydd mot bakterier.I <strong>Billerud</strong>s produktfamilj finns kvaliteter för de mestkrävande steriliserings- och förpackningsmetoder.Några exempel är medicinska engångsförpackningar försprutor, katetrar och kirurgiska handskar. <strong>Billerud</strong>driver utvecklingen av säkrare, mer flexibla och pålitligalösningar i nära samarbete med kunderna. Tillväxten ärgod och prisbilden stabil.Test av förseglingarI nya laboratoriet Pack Lab hjälper <strong>Billerud</strong> kunderna atteffektivisera sin produktion. Genom att simulera olikaförseglingsprocesser analyserar vi vilket medicinsktförpackningspapper som passar varje kunds processbäst. Resultaten ger inte bara en säkrare och effektivareproduktion, de hjälper också till att spara pengar.Marknaden växer för release linerRelease liner används som skyddspapper försjälvhäftande material. <strong>Billerud</strong>s baspapper till releaseliner har en stor marknadspotential för hygien, etiketter,tejp, isoleringsmaterial och dekaler. Papperets täta ochstarka yta skyddar silikonet från att tränga igenom.Säljare och tekniker har ett nära samarbete med olikaaktörer i förädlingskedjan. Under 2009 kommer<strong>Billerud</strong> att lansera en ny högeffektiv produkt för releaseliner marknaden.MARKNADSFAKTAKraftpapper för förpackningarVärldsmarknaden för vita tekniskakraftpapper uppgår till 3,1 miljoner ton.Europamarknaden utgör 40 procenteller 1,2 miljoner ton.De fem största kunderna inom vitatekniska kraftpapper svarade under <strong>2008</strong>för 23 procent av <strong>Billerud</strong>s försäljninginom produktområdet.SäckpapperFör säckpapper uppgår världsmarknadentill 4,8 miljoner ton varav cirka 10 procentutgör vitt säckpapper.Europamarknaden svarar för 25 procenteller 1,2 miljoner ton. Detta fördelaspå 0,25 miljoner ton vitt och 0,95miljoner ton brunt säckpapper.De fem största kunderna inom säckpappersvarade under <strong>2008</strong> för 39 procent av<strong>Billerud</strong>s säckpappersförsäljning.PACKAGING & SPECIALITY PAPER <strong>2008</strong> 2007Nettoomsättning, MSEK 3 832 3 989Rörelseresultat, MSEK 244 355Rörelsemarginal, % 6 9Leveranser, kton 482 544ResultatutvecklingRörelseresultatet minskade i jämförelse med föregåendeår med MSEK 111 eller med 31 procent till MSEK 244.Orsaken till nedgången är den under slutet av <strong>2008</strong>kraftigt försvagade konjunkturen, som slog särskiltkraftigt mot industriella segment såsom säckpapper ochstålmellanlägg. Konsumentrelaterade produkter stod sigdock fortsatt relativt väl trots konjunkturnedgången.1)Media Analyzer Software & Research GmbH,Hamburg: IPSOS studie med 7 970 personer i7 europeiska länder, 2007.


20Packaging BOARDS<strong>Billerud</strong> arbetar aktivt med att minimera miljöpåverkan och resursslöseriet genomatt erbjuda världens starkaste lådmaterial, kunskap om förpackningsdesign,och vår service för att förbättra effektiviteten i logistikkedjan.


Packaging BOARDS21Förpackningslösningar somskapar storavärden för alla aktörer i värdekedjanFler frukter och grönsaker når konsumenterna med hjälp av <strong>Billerud</strong> Flute ® .Starka och lätta förpackningar minskar svinnet och därmed människansklimatpåverkan.En stor del livsmedel förstörs eller skadas i sambandmed leveranser till konsumenter. Bland annat går10 procent av frukt och grönsaker förlorade. En nyrapport från Institutet för Livsmedel och Bioteknik,(SIK) visar att leveranskedjan för mat till hushållen stårför nära en tredjedel av den totala miljöpåverkan.Minimerat svinn skulle få positiva effekter på miljön.FRESH FOODSRäddar frukt från klämskadorFram till år 2050 måste jordens produktion av livsmedelfördubblas. Redan idag förstörs frukt och grönt varje årför enorma 10 miljarder euro inom Europa. I dettasammanhang utgör kostnaden för förpackningarna baraen bråkdel. Förlusterna beror delvis på undermåligaförpackningar som inte klarar olika påfrestningar.Staplade lådor av returfiber eller svagare fluting klarar intetrycket under hela transporten. Effekten blir att de gervika och klämmer sönder delar av innehållet.<strong>Billerud</strong> driver sedan två år tillbaka verksamhetenFresh Services. Målsättningen är att ta fram en hållbarstandard som bygger på förpackningar som skyddarfrukter och grönsaker vid tuffa transporter.Produktutvecklingen sker i samarbete med alla aktörer ivärdekedjan; från fruktodlarnas packstation till kundensdistributionscentral. Inom projektet görs kvalitetsmätningarunder transport och regelbundna tester.<strong>Billerud</strong> erbjuder förbättrade lådkonstruktioner som tarhänsyn till wellråvaror, strukturell design och olikahjälpmedel vid transport. Lösningen bidrar till ökadlönsamhet och minskad miljöpåverkan.Den klimatvänliga lådanMed <strong>Billerud</strong> Flute ® klarar fruktlådorna av stapeltryck ipallen under resan. Produkten är världens starkastefluting och gör det möjligt att tillverka wellförpackningarsom är 10 till 20 procent lättare med bibehållenfunktionalitet. Produkten säljs till wellpapproducentermed fokus på förpackningar för frukt och grönt, köttsamt tunga gods.


22 Packaging BOARDSMARKNADSFAKTAVärldsmarknaden för wellråvara uppgår tillcirka 90 miljoner ton.Europamarknaden för wellråvara uppgårtill cirka 24 miljoner ton varav halvkemiskfluting utgör 1,2 miljoner ton. Helvit linersamt White top kraftliner uppgår till cirka1,2 miljoner ton.De fem största wellråvarukundernasvarade under <strong>2008</strong> för 54 procent av<strong>Billerud</strong>s försäljning av wellråvara.PACKAGING BOARDS <strong>2008</strong> 2007Nettoomsättning, MSEK 2 364 2 171Rörelseresultat, MSEK 248 179Rörelsemarginal, % 10 8Leveranser, kton 469 463Under <strong>2008</strong> minskade efterfrågan något som följd avonormalt låga fruktskördar i Europa och Nordafrika.Framtidsutsikterna är dock fortsatt goda. Genom attfokusera på lådans innehåll och hur förpackningen kanbidra till en mer uthållig distributionskedja befäster<strong>Billerud</strong> sin starka marknadsposition.Box Lab ger fler affärerEn del av <strong>Billerud</strong>s strategi är att nå längre ut ivärdekedjan. Som första papperstillverkare i världendriver företaget egen forskning kring krävandewellpappförpackningar. Box Lab har en nyckelfunktioni arbetet att fånga upp aktörer inom marknaden för fruktoch grönt. Här testar <strong>Billerud</strong> förpackningar och taräven fram prototyper för olika lådkonstruktioner.Ambitionen är att utveckla en global standard förwellpappförpackningar som ska klara de allra tuffasteförhållandena. Laboratoriet lockar besökare från helavärlden för att lära sig mer om det unika konceptet.FramtidsutsikterMängden förpackningar blir allt fler. Det går åt merförpackning per såld enhet och utvecklingen gårmot fler små förpackningar. Den totala förpackningsmarknadenväxer med cirka fyra procent varje år.År 2009 beräknas den uppgå till ett värde av knappt600 miljarder USD. Tillväxtsiffran gäller även förpappersförpackningar. Plast ifrågasätts allt mer somförpackningsmaterial och en ökande global miljömedvetenhetfår allt fler varumärkesägare att välja papperoch andra fiberbaserade material som går att återvinna.CONSUMER GOODSFokus på design och tryckbarhetFörsäljningen av parfym, vin, delikatesser, ochmobiltelefoner ger förpackningen en relativt kortlivscykel. Flera kunder använder <strong>Billerud</strong>s papper tillexklusiva förpackningar. Främst handlar det om PureBright som tillhör produktfamiljen White linercollection och som används till wellpappkonstruktionensytterskikt. Genom att fokusera på låga ytvikter ochprodukter med överlägsen tryckbarhet bearbetar <strong>Billerud</strong>marknader som värdesätter linerns höga kvalitet.Hamnar enkelt på butikshyllanFör handeln är butikshyllan den viktigaste exponeringspunkten.Det är där kunden bestämmer sig för vad som


Packaging BOARDS23<strong>Billerud</strong> producerar högkvalitativtförpackningspapper av 100 procent nyfiber.Det är ett perfekt material för produktion avstarka och attraktiva förpackningar.


Packaging BOARDS25


28market pulpMARKNADSFAKTAVärldsmarknaden för blekt kemisk massauppgår till cirka 44 miljoner ton. Av dettautgör blekt långfibersulfat cirka 22 miljonerton.Den europeiska marknaden för blektkemisk massa uppgår till 18 miljoner ton.De fem största massakunderna svaradeunder <strong>2008</strong> för 30 procent av <strong>Billerud</strong>sförsäljning av avsalumassa.MARKET PULP <strong>2008</strong> 2007Nettoomsättning, MSEK 1 499 1 556Rörelseresultat, MSEK -145 81Rörelsemarginal, % -10 5Leveranser, kton 327 326ANVÄNDNINGSOMRÅDEN BILLERUDS AVSALUMASSATryck och skrivpapper, 45 %Tissue, 30 %Övrigt, 9 %Filter & specialities, 9 %Förpackningspapper, 7 %Avser andel av affärsområdets försäljningsvolym.Källa: <strong>Billerud</strong>, <strong>2008</strong>Papper är framtidens materialBasen för <strong>Billerud</strong>s produkter är ren nyfiber frånskandinavisk tall, gran och björk. Det kärva klimatetoch den magra jordmånen gör att barrträden växerlångsamt och utvecklar långa fibrer, en råvara som geröverlägsna styrkeegenskaper. Många produkter inomindustri- och konsumentmarknaden kräver attförpackningspapperet innehåller nyfiberbaseradematerial som ger egenskaperna styrka, renhet ochtryckbarhet. <strong>Billerud</strong>s avsalumassa baseras dessutom påen förnyelsebar råvara från skogar som återplanteras ochtar upp koldioxid under tillväxten. Avsalumassan utgördå också grunden för en produktion av papper med enhållbar miljöpåverkan.FramtidsutsikterLågkonjunkturen har bidragit till att förbrukningen avskriv och tryckpapper kraftigt gått ner. Detta har medförtminskad förbrukning av avsalumassa vilket negativtpåverkar massamarknaden. Kraftiga produktionsbegränsningar,permanenta såväl som tillfälliga, kommerdock sannolikt att återställa marknaden i bättre balansunder 2009. När marknaden åter är i balans kommerpriset på avsalumassa att kunna öka.ResultatutvecklingRörelseresultatet minskade med MSEK 226 tillMSEK -145 jämfört med föregående år på grund avvikande efterfrågan och väsentligt sjunkande priserunder andra halvan av <strong>2008</strong>.STÖRSTA VÄSTEUROPEISKA TILLVERKARNA AVNORDISK BLEKT LÅNGFIBRIG SULFATMASSA, KTONSödraMetsä GroupMercerStora EnsoKälla: Hawkins Wright, <strong>2008</strong>Zell Pölz<strong>Billerud</strong>0 500 1000 1500 2000


market pulp29<strong>Billerud</strong>s pappersmassa baseras på starka,flexibla fibrer som kombinerar en mångfaldav egenskaper som hög ljushet, renhet såvälsom riv- och dragstyrka.


30 MedarbetareInspirerandeledarskap och motiverade medarbetareEtt framgångsrikt socialt arbete bidrar till utveckling och ekonomisk tillväxt. <strong>Billerud</strong>genomförde en omfattande medarbetarundersökning under året med syfte att identifieraförbättringsområden avseende arbetsklimat, ledarskap och hälsa. En annan viktig del iHR-arbetet har under året varit att ta fram koncerngemensamma processer för rekrytering,kompetensutveckling, löneadministration, personalstatistik, hälsa och arbetsmiljö.


Medarbetare31År <strong>2008</strong> präglades av en vikande konjunktur ochen minskad orderingång. Det resulterade i att<strong>Billerud</strong> tvingades varsla 125 av sina medarbetareom uppsägning för att anpassa kostnadsnivån. Varsletomfattade anställda på alla <strong>Billerud</strong>s tre bruk i Sverigesamt på huvudkontoret i Solna. Trots dessa tråkigaåtgärder står vår ambition fast att fortsätta arbeta förmotiverade medarbetare och på så sätt bidra till en godutveckling och ekonomisk tillväxt i <strong>Billerud</strong>.MedarbetarundersökningFör att skapa en helhetssyn av medarbetarnasvälbefinnande och deras syn på ledarskapetgenomförde <strong>Billerud</strong> under året en medarbetarundersökning.Totalt 81 procent, vilket motsvarar 1 844medarbetare, besvarade undersökningen. Resultatetsammanställdes i MMI 1) (motiverade medarbetarindex)som var 63 och LI 1) (ledarskapsindex) som var67, vilket var ett positivt resultat men som ändå gerutrymme till förbättringar.<strong>Billerud</strong>s mål år 2010, då nästa medarbetarundersökninggenomförs, är att med olika förbättringsåtgärderöka MMI till 65 och LI till 70.Kunskapsföretaget <strong>Billerud</strong>Bakom kunskapsföretaget <strong>Billerud</strong> står medarbetaremed stort intresse för morgondagens förpackningslösningar.Verksamheten präglas av omsorg om helaföretagets framgång på både kort och lång sikt. Inom alladelar av företaget eftersträvas ett målstyrt, systematisktoch förebyggande arbetssätt samt ett beslutsfattandesom baseras på väl underbyggda fakta.Arbeta mot gemensamma målGrundvärderingarna professionalism, kreativitet ocheffektivitet ska bidra till att stärka <strong>Billerud</strong>s


32 Medarbetarekundrelationer och affärsbeslut. Alla medarbetaresbidrag och engagemang behövs för att nå önskat resultatoch förbättringsarbetet mäts löpande mot uppsatta mål.Syftet är att skapa ett arbetsklimat där varje medarbetareuppmuntras att ta ett aktivt ansvar för dagliga rutinergenom att tydligt se resultatet av sitt arbete.Koncerngemensamma bonusmål belönar identifieringoch genomförande av förbättringar.Samsyn inom HR-arbetetUnder <strong>2008</strong> utvecklades koncerngemensammaprocesser för rekrytering, kompetensutveckling,löneadministration, personalstatistik, hälsa ocharbetsmiljö. Arbete pågår för att minska dubbelarbeteoch skapa en effektivare HR-organisation, genominförande av gemensamma metoder, rutiner ochIT-stöd. Målsättningen är att HR arbetet ska få entydligare affärskoppling och bidra till en ökadlönsamhet. Exempelvis kommer framtida kompetensförsörjningatt säkras i rekryteringsplaner som ärkopplade till <strong>Billerud</strong>s affärsmål.Ledarskap som ger resultatSituationsanpassat ledarskap utgör basen för denfortlöpande ledarutvecklingen inom <strong>Billerud</strong>.Denna mäts från <strong>2008</strong> regelbundet genom det indexsom finns för ledarskap kopplat till <strong>Billerud</strong>smedarbetarundersökning. Målsättningen är att skapaen samsyn på ledarskapet inom <strong>Billerud</strong> för att stimuleratill motivation och resultat inom organisationen.Under <strong>2008</strong> avslutades ett omfattande utbildningsprogramdär samtliga chefer inom <strong>Billerud</strong> tränats isituationsanpassat ledarskap. Upplägget bestod av teori,gruppdiskussioner och praktiska övningar i form avrollspel och analys av verkliga situationer. Utbildningenger ledarna verktyg för att kunna coacha medarbetareutifrån deras individuella behov och situation.Under <strong>2008</strong> har arbetet med att utveckla en koncerngemensamplattform för ledarutveckling pågått.Denna ska ha ett tydligt fokus på Talent Management.Ledarutvecklingsprogrammet kommer implementerasunder 2009.Friskvård minskar sjukfrånvaro<strong>Billerud</strong> ska vara en attraktiv arbetsplats där det finnsförutsättningar att må bra, känna trivsel och utvecklassom medarbetare. För att förebygga belastningsskadoroch motverka ohälsa har alla på olika sätt tillgång tillträningslokaler och träningsutrustning. Målsättningenär att kunna erbjuda alla medarbetare gruppträning påfritiden i form av till exempel stavgång och vattengymnastik.Koncerngemensamma hälsomål infördes under åretför att skapa en friskare arbetsplats och därigenombibehålla en låg sjukfrånvaro. Målsättningen är attkort- och långtidssjukskrivningarna ska hållas under2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong>Medelantal anställda 2 623 2 600 2 476 2 364 2 322Antal anställda vid årets slut 2 689 2 642 2 437 2 352 2 281Personalomsättning, % 3,2 3,5 12,5 1) 7 1) 5,2Genomsnittsålder, år 45,8 46,3 44,7 45,0 46,1Arbetsskador 2) , % 1,7 1,7 1,7 1,9 2,0Total sjukfrånvaro, % 5,1 4,9 4,1 3,8 3,5Varav långtidsfrånvaro (> 60 dgr) av total sjukfrånvaro, % 56,7 55,1 52,7 49 47,5Arbetsskade- och frånvarouppgifter samt genomsnittsåldern avser koncernens svenska bolag1)Korrigerat för <strong>Billerud</strong> 2007 uppgick personalomsättningen 2006 till 2,1 % och 2007 till 2,3 %2)Antalet skador med frånvaro i procent av antal anställda. Branschgenomsnitt 1,7 %


Medarbetare334,0 procent. Arbetet bedrivs i nära samarbete medföretagshälsovården och andra intressenter inomhälso- och arbetsmiljöområdet.Fokus på en säker arbetsplatsNär färre medarbetare ska driva företagets utvecklingställs höga krav på arbetssäkerheten. Under <strong>2008</strong>uppgick antalet arbetsskador i relation till antaletanställda till 1,95 procent. För att minska antalet olyckorska den individuella riskmedvetenheten öka. Det skaske genom riktade säkerhetsronder, delad kunskap omsäkerhetsfrågor och säkerhetsbeteende, ny teknik ochfler automatiseringar.De koncerngemensamma arbetsmiljömålen innebärbland annat att antalet arbetsskador med frånvaro skahalveras fram till 2015 jämfört med 2005. Samtidigt skainrapporteringen av tillbud mer än fördubblas till 2010jämfört med 2005, från 144 till cirka 324 tillbudsrapporterper år. Medelantalet anställda under <strong>2008</strong> var2 322 personer och medelåldern var 46 år.En gemensam arbetsprocess för riskbedömningaroch riskanalyser av arbetsmiljön realiseras under 2009.Ambitionen är att utforma ett gemensamt verktyg förinrapportering och uppföljning av skador och olyckorför att i framtiden minska tillbuden.Alkohol- och drogfri arbetsplatsUnder året utformades en koncerngemensam policy,med ytterligare fokus på ett gemensamt förhållningssättoch gemensamma åtgärder för att säkerställa att<strong>Billerud</strong>s samtliga arbetsställen är alkohol- och drogfria.Syftet är att skapa en säkrare och tryggare arbetsplats föralla medarbetare. Bakom policyn står representanterfrån företaget, facket och företagshälsovården.Grundtanken och målsättningen vid rehabilitering är attmissbruket ska bort och medarbetaren ska behålla sinanställning. Information och utbildning till allamedarbetare ska öka insikten om alkohol- ochdrogproblem.Locka kvinnor till branschenFör att behålla kvinnliga medarbetare och locka flerkvinnor att söka till företaget bedriver <strong>Billerud</strong> ett aktivtjämställdhetsarbete.Målsättningen är att skapa förutsättningar som gördet möjligt för företaget att ta tillvara den fullaMEDELANTAL ANSTÄLLDA2500200015001000ÅLDERSFÖRDELNING (%)504030201050000STRATEGISKA PERSONALFRÅGOR2004-29 ÅrUtveckla ledarskapet utifrån en gemensammålbild och värdegrund.Skapa förutsättningar för ett kontinuerligtarbetsmiljö och säkerhetsarbete.Driva arbetet med att möjliggöra enstrategisk och individuell kompetensutveckling.Öka andelen kvinnor och främja derasutveckling i företaget.Män200530-39 ÅrTjänstemän2006Kvinnor40-49 År200750-59 ÅrKollektivanställda<strong>2008</strong>Under <strong>2008</strong> har medelantalet anställda sjunkit med 42 personer.60- ÅrAndelen tjänstemän 50 år och äldre uppgick till 40 % (39) och kollektivanställdatill 38 % (34). Andelen tjänstemän under 40 år uppgick till 29 % (30) ochkollektivanställda till 26 % (30).


34MedarbetareSJUKFRÅNVARO I % AV ARBETAD TID10864202004 2005 2006Totalt sjukfrånvaro2007Långtidsfrånvaro, 60 dagar och längreKorttidsfrånvaro, upp t.o.m 59 dagar<strong>2008</strong>Sjukfrånvaron har fortsatt att minska och är nu 3,5 % av ordinarie arbetstid.SJUKFRÅNVARO FÖRDELAD PÅÅLDERSGRUPPEN I % AV ARBETAD TID10864potentialen av både kvinnliga och manliga medarbetareoch deras kompetens. I grunden handlar det om attförändra beteenden och attityder i organisationen,hos ledare, kollegor samt hos kvinnorna själva.<strong>Billerud</strong> bedriver ett aktivt samarbete med högochgymnasieskolor genom att finnas på plats påutbildningsmässor och arrangera informationskvällarför tjejer. Intresset för branschen ökar, bland annat sökteett tjugotal kvinnor till den kvalificerade yrkesutbildningi Kalix som riktar sig mot processoperatörer inommassa- och pappersindustrin.Mentorskap skapar nätverk<strong>Billerud</strong>s samarbetar med Wiminvest, ett nätverk somarbetar med att ta fram fler kvinnliga ledare ochförebilder i svenskt näringsliv. Detta är ett sätt att lyftaunga välutbildade kvinnor som finns inom <strong>Billerud</strong>.Wiminvests talangutvecklingsprogram löper över ett åroch innehåller teori och mycket praktik. Två personerfrån företagsledningen inom <strong>Billerud</strong> deltar iprogrammet för att tillsammans med andra företaginom svenskt näringsliv agera mentorer och arbeta förbättre förutsättningar för unga kvinnor i företaget.201082004200550-30-49-2920062007SJUKFRÅNVARO FÖRDELAD PÅ MÄNOCH KVINNOR I % AV ARBETAD TID<strong>2008</strong>Kvinnors hälsa i fokusUnder året startades en tio veckor lång kurs ilivsstilsfrågor för kvinnor. Studier visar att kollektivanställdakvinnor är den grupp anställda med högstsjukfrånvaro. Målet är att minska sjukfrånvaron och ökadeltagarnas medvetenhet om hur de själva kan påverkasin hälsa. I kursupplägget ingår även en hälsoundersökning.Av de 120 kvinnor som bjöds in till utbildningenvalde en tredjedel att anmäla sig.1)MMI och LI har en skala på 10064202004200520062007<strong>2008</strong>Sjukfrånvaro kvinnorSjukfrånvaro mänTrenden pekar på en fortsatt minskning av kvinnors sjukfrånvaro.


Medarbetare35Vårt arbetsklimat ska vara dynamiskt ochge utrymme för varje medarbetare att växa isin roll. På det viset skapas motivation ochengagemang.


36 BILLERUD SKOG<strong>Billerud</strong> Skogsäkrar tillgången av skogsråvaraStörre delen av året präglades av hård konkurrens om skogsråvara somledde till fortsatt höga priser för massaved. <strong>Billerud</strong> Skog förstärkteinköpsorganisationen i Sverige och Litauen och lyckades säkra försörjningen förkoncernen helt enligt plan. I slutet av <strong>2008</strong> meddelade Ryssland att de skjuterupp den aviserade höjningen av virkestullar vilket tillsammans med industrinskapacitetsneddragningar ledde till ett ökat utbud.Under <strong>2008</strong> ökade <strong>Billerud</strong>s kostnader förvedråvara med MSEK 273. Fler aktörer påmarknaden, bland annat från den biobränslebaseradeenergiproduktionen, tillsammans med aviseradeökade ryska exporttullar ledde till att priserna steg.Till följd av ohållbara prisnivåer skedde så produktionsbegränsningaroch nedläggningar inom skogsindustrini såväl Sverige som övriga länder. Detta i kombinationmed en senareläggning av ökad rysk exporttull ledde tillett ökat utbud av råvara under den senare delen av <strong>2008</strong>.Fler affärer med mindre skogsägare<strong>Billerud</strong> förbrukar varje år cirka 5,3 miljoner m 3 fubmassaved och flis samt cirka 350 GWh externtbiobränsle. Leveranserna från Sveaskog, som är en av<strong>Billerud</strong>s största leverantörer, minskade något underåret samtidigt som konkurrensen om vedråvaran ökade.<strong>Billerud</strong> Skog utökade sin inköpsorganisation för attmöjliggöra fler affärer med mindre skogsägare och på såsätt säkra leveranserna.Förstärkt inköpsorganisationAtt bygga upp kontakter med privata skogsägare är enpersonalintensiv verksamhet. Inköpsorganisationen harunder en tvåårsperiod vuxit från 3 till 27 personer. <strong>Billerud</strong>Skog utökade sin verksamhet i norra Sverige där bolagetunder året övertog en komplett inköpsavdelning från BACSåg & Hyvleri. Avdelningen består av fyra virkesinköpareoch en avverkningsledare. Affären omfattade även ett lagerav rotstående skog samt ett register med cirka 2 000leverantörskontakter. <strong>Billerud</strong> Skog införde ävendatoriserade inköpsstöd i form av digitala kartsystemmed fastighetsregister för att effektivisera inköpsarbetet.


BILLLERUD SKOG37Majoritet i litauiskt inköpsbolag<strong>Billerud</strong> Skog förvärvade under våren 70 procent avaktierna i det litauiska inköpsföretaget Cebeco MedienaUab som handlar med massaved. Företaget har fyraanställda och inköp sker från ett stort antal privatamarkägare samt från de statligt ägda skogarna i Litauen.Terminallagring och utlastning sker i hamnstadenKlaipeda vilket möjliggör effektiva båttransporter till<strong>Billerud</strong>s pappersbruk. Affären är en viktig del i arbetetatt säkra en framtida hållbar tillgång av skogsråvara till<strong>Billerud</strong>koncernen.TILLVÄXT & AVVERKNINGTillväxt per år,120 miljoner m 3 sk 1)25 %75 %Sveriges totala virkesförråd, Avverkning per år,3 miljarder m 3 sk 1) 85 miljoner m 3 sk 1)1)Skogskubikmeter (stamvolym ovan stubbskäret inklusive topp och bark)Källa: Riksskogstaxeringen, SkogsstyrelsenGott om skog i SverigeCirka 55 procent av Sveriges totala landareal utgörsav skog. Ett effektivt skogsbruk har fördubblatvirkesförrådet de senaste 80 åren som idag bestårav cirka 3 miljarder skogskubikmeter. Av den årligatillväxten på cirka 120 miljoner skogskubikmeteravverkas i genomsnitt 85 miljoner skogskubikmetervirke varje år. Det motsvarar cirka 70 procent av denårliga tillväxten. Under <strong>2008</strong> avverkades cirka82 miljoner skogskubikmeter.Kontroll över råvaruflödetMed en större andel av råvaruleveranserna, där <strong>Billerud</strong>hanterar virket hela vägen från stubbe till industri, ökarkontrollen över råvaruflödet. Inköp av skog på rot germöjligheter till ömsesidiga bytesaffärer. Massaved ochbiobränsle används i den egna produktionen.Timmersortimenten säljs lokalt till externa sågverki utbyte mot leveranser av cellulosaflis och massaved.Målsättningen är att köpa skogen så nära bruken sommöjligt. I syfte att reducera transportkostnaderna samtpåverkan på miljön byter <strong>Billerud</strong> massaved med andraindustrier, så kallade lägesbyten. Sammantaget innebäreget inköp av skog på rot en förbättrad kontroll överråvaruflödet.Skogen del av hållbar lösning på klimatfråganFör att bromsa växthuseffekten har EU-parlamentetbeslutat att andelen förnyelsebar energi i Europa skauppgå till 20 procent år 2020. Tanken är att en stordel ska produceras av biomassa från skogen. Idagsubventioneras biobränslebaserad energiproduktiongenom så kallade gröna elcertifikat, något som ökarkonkurrensen om skogsråvaran. Genom att förädla trätill massa och papper innan det används somenergiråvara ökar det ekonomiska värdet. Därför börsatsningen på bioenergi ligga i samband medmassaproduktion för att utnyttja skogsråvaran på deteffektivaste sättet.Miljöhänsyn styr råvaruinköp<strong>Billerud</strong>s grundkrav för leverans av vedråvara är attvirket kommer från källor där avverkningen utförts ienlighet med gällande lagar och föreskrifter i respektiveursprungsland.Vedråvaran får inte komma från kontroversiellakällor som nyckelbiotoper. Inte heller från skogar där detråder allvarliga sociala konflikter eller källor somplaneras att skyddas enligt lag.Utöver grundkraven arbetar <strong>Billerud</strong> medmiljöcertifiering enligt PEFC och FSC. PEFC ärförkortningen för Programme for the Endorsement ofForest Certification schemes. PEFC är ett internationelltsystem för certifiering av skogsbruk. FSC står för ForestStewardship Council och är en internationellorganisation som verkar för ett miljöanpassat,samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk avvärldens skogar. Målsättningen är att utveckla ettuthålligt skogsbruk med god balans mellan de tregrupperingarna; skogsproduktion, miljö och socialaintressen.


38 vår miljöHållbar produktionfrån träd tillfärdig förpackning<strong>Billerud</strong> driver en hållbar produktion från träd till färdig förpackning.Smarta energilösningar och sund hushållning med resurser är viktiga faktorerför såväl företagets lönsamhet som den globala klimatutvecklingen.


vår miljö39Tack vare den svenska modellen för att sköta skoggenom återplantering, röjning, gallring ochgödsling har såväl skogstillväxten som virkesförrådethöjts med mer än cirka 1 procent per år.Det innebär till exempel att det idag tar cirka 10sommardygn för svensk skog att återväxa den råvarasom <strong>Billerud</strong> använder för företagets årliga produktion.Ökad tillväxt har också medfört att den svenskaskogens förmåga att binda koldioxid successivt ökat itakt med att den samlade skogsvolymen ökat. I dag tarden upp cirka 110 miljoner ton koldioxid årligen.Genom att arbeta med en naturlig och förnyelsebarråvara bidrar <strong>Billerud</strong> till att skapa en hållbar utvecklingav jordens resurser.Vedkunskap spar råvaraBeräkningar visar att <strong>Billerud</strong> har potential att tjänamiljoner på att ytterligare effektivisera vedutnyttjandet.Under året inleddes därför projekt med fokuspå ekonomi och kvalitet, från ved till färdig produkt.I projektet ingår ökad kontroll av hanteringen av vedenpå vedgården samt under barkningen, vilket ger bådehögre fiberkvalitet och mindre vedförluster i renseriet.Arbete för att öka vedutbytet pågår även i massalinjerna.Smarta energilösningar<strong>Billerud</strong> har sedan 2006 investerat närmare MSEK 660 iombyggnad av barkpannor och installation av nyaångturbiner. Investeringarna har ökat självförsörjningsgradenav elkraft från knappt 30 till cirka 60 procent.Kartläggningar inom energiområdet visar att det finnsflera insatser som leder till minskad energiförbrukningoch ökad självförsörjningsgrad. Dessa har prioriteratsoch åtgärdas efterhand.Efterfrågan på skogsråvaran till produktion avbiobränsle har skärpt konkurrensen. <strong>Billerud</strong>s


40 vår miljömålsättning är en hållbar förädling av virket innan fiberneldas upp. För att utnyttja befintlig logistik ochsamordna råvaruflödet bör satsningar på bioenergi görasi anslutning till massa- och pappersproduktion.Biobränsle driver brukenVärmeenergin som används kommer främst frånförbränning av svartlut och bark som blir över vidmassatillverkningen samt grenar och toppar frånavverkningar. Cirka 95 procent av värmeenergin ochden interna elproduktionen kommer från förnyelsebarabiobränslen och målet är att helt eliminera användningenav fossila bränslen.<strong>Billerud</strong>s aktiva arbete för att minska den fossilaoljeförbrukningen gör det möjligt för företaget att säljaoutnyttjade utsläppsrätter under kommandefemårsperiod.Under produktionsprocessen uppkommeröverskottsvärme. Där det är möjligt leds värmen tillkringliggande bebyggelse via fjärrvärmenäten. <strong>Billerud</strong>sänker därmed el- och oljeberoendet på bruksorternaoch minskar på så sätt även samhällets utsläpp.Spara 29 000 MWh per årSedan 2005 ingår <strong>Billerud</strong>s svenska bruk i Programmetför Energieffektivisering (PFE) som drivs av Energimyndigheten.Programmet löper under fem år ochvänder sig till energiintensiva företag som arbetarstrukturerat med energifrågor och genomföreffektiviserande åtgärder. Deltagandet innebär attenergiskatten på el reduceras med 0,5 öre/kWh.Maskiner inom produktionen drar mycket elenergioch kartläggningar inom bruken visar att optimeringar harlett till att ett trettiotal förbättringspunkter tagits fram ochsom ska åtgärdas innan PFE-programmet avslutas 2009.För hela företaget innebär förbättringsåtgärderna en årligbesparing på 29 000 MWh vilket motsvarar den årligaförbrukningen i 1 375 eluppvärmda villor.Minskad kemikalieförbrukning<strong>Billerud</strong>s produktion sker utifrån ett kretsloppstänkandeså att miljöpåverkan kan reduceras på alla stadier.Sund resurshushållning är ett led i arbetet med att skapaen ekonomisk och ekologisk hållbar tillverkningsprocess.På bruken arbetar man dagligen med att reducerakemikalieanvändningen. De kokkemikalier som användsvid massatillverkningen återanvänds mer än 10 gånger.Alla nya kemikalier ska godkännas av brukenskemikaliegrupp ur miljö-, arbetsmiljö- och produktsäkerhetssynpunktinnan de får köpas in. <strong>Billerud</strong> levererarpapper till livsmedelsapplikationer, vilket ställer storakrav på vilka kemikalier som får användas.Långsiktigt miljöarbeteDet långsiktiga arbete som bedrivits med att minskautsläppen till miljön har medfört att de sjunkit till en sålåg nivå att det inte längre går att se att de kringliggandeekosystem påverkas av verksamheten. Detta harbekräftats genom provfisken samt omfattandemätningar i recipienten av sediment och växtlighet.Produktion av papper och massa kräver användningav stora mängder vatten. Vid <strong>Billerud</strong>s bruk finns enmycket god vattentillgång i närliggande sjöar och älvar.När vattnet använts återförs det, efter biologisk rening,till vattendragen. <strong>Billerud</strong> använder inget grundvatten iproduktionen.Produkternas miljöpåverkan<strong>Billerud</strong> fortsatte under <strong>2008</strong> arbetet med att kartläggaolika produkters miljöpåverkan från träd till kund.Målsättningen är att ta fram Carbon Footprints för våraprodukter. I arbetet ingår att mäta de direkta utsläppen avolika växthusgaser från skogsavverkning, bruk ochtransporter samt indirekta utsläpp från bland annatelproduktion. Kartläggningen omfattar även den växandeskogens förmåga att ta upp koldioxid i fotosyntesen.Svenska miljöinstitutet (IVL) påbörjade under <strong>2008</strong> enoberoende validering av <strong>Billerud</strong>s analyser, som följerCEPI:s riktlinjer för Carbon Footprint analyser.Tågtransporter för en bättre miljöTransporter är en starkt bidragande källa till jordensklimatförändringar. <strong>Billerud</strong>s ambition är att fortsättaöka järnvägstransporterna för att på så sätt minskautsläppen av koldioxid. Målsättningen är att utarbetahållbarhetskriterier vid upphandling av transporter till2010. Sedan tidigare finns fraktavtal med de transportföretagsom <strong>Billerud</strong> samarbetar med. Det innebär blandannat att de ska redovisa miljöpåverkan för sina fordon.<strong>Billerud</strong> har nyligen tagit fram riktlinjer för transporter.Syftet är att styra upphandlingen till miljövänligaalternativ så långt som möjligt. Idag går cirka 70 procentav transporterna av papper från bruken på järnväg.


vår miljö41Koncerngemensam policy styr miljöarbetet<strong>Billerud</strong>s miljöarbete grundar sig på koncernens policyför kvalitet, miljö och omvärldshänsyn. Denna policybeskriver hur <strong>Billerud</strong> och alla medarbetare i företagetförhåller sig till sin omvärld och till varandra. Den innebärett stöd och ett åtagande för alla anställda inom företaget.Ett av verktygen för att styra arbetet är brukensmiljöledningssystem. Det gör det enklare att prioritera,följa upp och kontrollera verksamheten. Varje bruk harett åtgärdsprogram med mål för löpande förbättringar.I det ingår en medarbetarutbildning som behandlar bådebruksrelaterade och globala miljöfrågor. De svenskabruken har även certifierade energiledningssystem.<strong>Billerud</strong> bedriver för närvarande ett arbete medatt ta fram hållbarhetsmål för organisationen, vilketberäknas vara klart under 2009.Miljömärkt hållbarhetsarbeteCertifiering är en viktig extern bedömning av ett bolagshållbarhetsarbete och <strong>Billerud</strong> följer flera internationellastandarder. Alla bruken är certifierade enligt miljöstandardenISO 14001, FSC (Forest Stewardship Council)och PEFC (Programme for the Endorsement of ForestCertification). De två senare är internationellaorganisationer för ansvarsfullt skogsbruk. <strong>Billerud</strong> hadealla tillstånd som krävdes för att bedriva verksamhetmed de volymer som produceras under <strong>2008</strong>. Lag- ochmyndighetskrav betraktas som minimiåtaganden.MiljöredovisningarMiljöredovisningar för respektive bruk finns att hämta påwww.billerud.se/miljo eller går att beställas från bruken.Fakta <strong>2008</strong> BEETHAM GRUVÖN KARLSBORG SKÄRBLACKAMedelantal anställda 135 961 443 647Certifikat 1)Kvalitetsledningssystem – ISO 9001 X X X XMiljöledningssystem – ISO 14001 X X X XSpårbarhetscertifikat, vedråvara – PEFC X X XSpårbarhetscertifikat, vedråvara – FSC X X XHygienledningssystem – BRC/IOP XEnergiledningssystem – SS 62 77 50 X X XProduktionskapacitet, ton/år TOTALTPackaging & Speciality Paper 45 000 130 000 130 000 240 000 545 000Packaging Boards 440 000 90 000 530 000Market Pulp 115 000 170 000 70 000 355 000Total produktionskapacitet 45 000 685 000 300 000 400 000 1 430 000Tillåten produktion av slutprodukter- Papper och massa2)840 000 290 000 470 000- Bestrykning av papper 70 0001)www.billerud.se/cert2)Tillåten produktion styrs av mängden utsläpp och är ej definierad i ton


42vår miljöUtsläpp och bränsleförbrukningHär redovisas aktuella siffror för utsläpp samt förbrukning av el och olja.UTSLÄPP AV SYREFÖRBRUKANDE ÄMNENMÄTT SOM COD TILL VATTEN (TON)SVAVELUTSLÄPP TILL LUFT EXKLUSIVEDIFFUSA GASER RÄKNAT SOM S (TON)40 00032 00024 00016 000125 %100 %75 %50 %Källa: <strong>Billerud</strong> <strong>2008</strong>400320240160125 %100 %75 %50 %Källa: <strong>Billerud</strong> <strong>2008</strong>8 00025 %8025 %02004200520062007Indexerad produktionsvolym<strong>2008</strong>0 %COD är ett mått på organisk substans i avloppsvattnet. Ämnen somingår i parametern COD förbrukar syre när de bryts ner.02004200520062007Indexerad produktionsvolym<strong>2008</strong>0 %Utsläppen av svavelföreningar består av svaveldioxid, svavelväte ocholika organiska svavelföreningar.UTSLÄPP AV KVÄVE OCH FOSFORFÖRENINGAR(TON NTOT, PTOT) TILL VATTENTOTAL FÖRBRUKNING AV OLJA (M 3 )750600450300125 %100 %75 %50 %Källa: <strong>Billerud</strong> <strong>2008</strong>100 00080 00060 00040 000125 %100 %75 %50 %Källa: <strong>Billerud</strong> <strong>2008</strong>15025 %20 00025 %02004 2005 2006 2007Indexerad produktionsvolym<strong>2008</strong>0 %02004 2005 2006 2007Indexerad produktionsvolym<strong>2008</strong>0 %PtotNtotKväve- och fosforföreningar är närsalter som bidrar till övergödning.UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER TILL LUFTOMRÄKNAT TILL NO 2(TON)INKÖPT EL (GWH)2 5002 0001 5001 000125 %100 %75 %50 %Källa: <strong>Billerud</strong> <strong>2008</strong>1 5001 200900600125 %100 %75 %50 %Källa: <strong>Billerud</strong> <strong>2008</strong>50025 %30025 %02004200520062007<strong>2008</strong>0 %02004200520062007<strong>2008</strong>0 %Indexerad produktionsvolymIndexerad produktionsvolymKväveoxider är en grupp gaser som bildas vid förbränning och bidrar tillförsurning och övergödning.BRÄNSLEBiobränsle, 95,8 %Olja, 4,2 %Källa: <strong>Billerud</strong> <strong>2008</strong>


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 43FörvaltningsberättelseStyrelsen och verkställande direktören för <strong>Billerud</strong> <strong>AB</strong> (publ) med organisationsnummer556025-5001 avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret <strong>2008</strong>.<strong>Billerud</strong>s rörelseresultat försämrades under <strong>2008</strong> ochminskade till MSEK 289, eller med MSEK 301 jämfört med 2007.Justerat för engångsposter under 2007 uppgick resultatförsämringentill MSEK 286, en minskning med 50 procent.Försämringen förklaras i huvudsak av fortsatt ökade råvarupriseroch vikande försäljning som endast delvis uppvägts av högreförsäljningspriser i respektive försäljningsvaluta.Under <strong>2008</strong> levererades 951 000 ton förpackningspapper,en minskning med 56 000 ton jämfört med 2007. Nedgången ärfrämst relaterad till den sjunkande efterfrågan på säckpapper somunder året ledde till produktionsbegränsningar, men även till följdav den av lönsamhetsskäl produktionsstoppade maskinen iGruvön för mellanläggspapper till stålindustrin.Under <strong>2008</strong> levererades 327 000 ton avsalumassa, i nivå med 2007.Marknad<strong>Billerud</strong>s verksamhet består av tillverkning och försäljning avnischprodukter inom förpackningspapper samt avsalumassa.Kunderna finns framförallt i Europa men allt fler leveranser gårtill andra delar av världen.Verksamheten är indelad i tre affärsområden: Packaging &Speciality Paper, Packaging Boards och Market Pulp.Marknadsläget och efterfrågan på <strong>Billerud</strong>s produkterförsämrades under <strong>2008</strong>. Effekten av lågkonjunktur och finanskrispåverkade efterfrågan från och med det andra kvartalet och hargradvis blivit alltmer kännbar.Södra Europas kraftigt inbromsade byggindustri har kraftigtminskat efterfrågan på säckpapper för cementsäckar under andrahalvåret. För att undvika lageruppbyggnad beslöt <strong>Billerud</strong> att undersista kvartalet genomföra marknadsrelaterade produktionsstoppuppgående till cirka 10 procent av <strong>Billerud</strong>s totala produktionskapacitet,vilket huvudsakligen avsåg säckpappersområdet.Till följd av minskad efterfrågan och avsaknad av tillräckligtstora produktionsminskningar har marknaden för avsalumassagenerellt hamnat i en stor obalans med ökade lager och sjunkandepriser som konsekvens. Detta förhållande gäller även för långfibrigsulfatmassa och har kraftigt negativt påverkat lönsamheten för<strong>Billerud</strong>s produktion av avsalumassa.Marknaden för <strong>Billerud</strong> Flute ® , samt kraftpapper (MG/MF) tillmarknaden för konsumentvaror har varit relativt sett stabil men medökad prispress i respektive försäljningsvaluta. Volymerna av <strong>Billerud</strong>shelvita liner samt medicinska kraftpapper har ökat under året.I linje med <strong>Billerud</strong>s strategiska utveckling och långsiktigapositionering togs flera kliv framåt. <strong>Billerud</strong> FibreForm TM lanserades,<strong>Billerud</strong> Skog expanderade, verksamheten Fresh Services stärktesytterligare och vidare satsningar på laboratorierna för forskning ochutveckling av bättre hållbara förpackningslösningar genomfördes.Under året levererades 1 278 000 ton, en minskning med4 procent jämfört med 2007.Leveransvolymer per affärsområdekton <strong>2008</strong> 2007Packaging & Speciality Paper 482 544Packaging Boards 469 463Market Pulp 327 326Totalt 1 278 1 333Nettoomsättning per affärsområdeMSEK <strong>2008</strong> 2007Packaging & Speciality Paper 3 832 3 989Packaging Boards 2 364 2 171Market Pulp 1 499 1 556Valutasäkring med mera 28 42Övrigt och elimineringar 1) 69 0Totalt 7 792 7 7581)Omsättning <strong>2008</strong> under ”Övrigt och elimineringar” avser extern omsättning frånråvaruverksamheten.Nettoomsättning per geografiskt områdeMSEK <strong>2008</strong> 2007Tyskland 1 155 978Italien 1 078 1 159Sverige 745 542Frankrike 423 455Övriga Europa 2 735 2 990Övriga världen 1 656 1 634Totalt 7 792 7 758Omsättning och resultatNettoomsättningen uppgick till MSEK 7 792 och var på sammanivå som helåret 2007. I genomsnitt ökade priserna med 4 procentjämfört med 2007.Rörelseresultatet för helåret <strong>2008</strong> uppgick till MSEK 289.Jämfört med föregående år försämrades resultatet med MSEK 301.Ökningen av vedkostnaderna på grund av stigande vedpriseruppgick till MSEK 273 jämfört med föregående år, vilket motsvarar cirka4 procent av försäljningen. Effekten av minskade volymer och försämradproduktmix till följd av sjunkande efterfrågan uppgick till MSEK 259.Avvikelsen i rörelseresultatet hänför sig huvudsakligen till dendel av <strong>Billerud</strong>s försäljning som avser avsalumassa:


44 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEResultatavvikelse per produktområdeProduktområdeRörelseresultatRörelsemarginalRörelseresultatRörelsemarginalAvvikelse(andel av försäljning) <strong>2008</strong> <strong>2008</strong> 2007 2007Avsalumassa (20%) -145 -10% 81 5% -226Förpackningspapper (80%) 492 8% 534 9% -42Valutasäkring och övrigt -58 -25 -33Totalt 289 4% 590 8% -301Avvikelsen i rörelseresultatet uppdelas på följande komponenter (MSEK):ResultatavvikelseMSEKLeverans- och produktionsvolymer, inklusive produktmix -259Försäljningspriser (i respektive försäljningsvaluta) 310Ökade rörliga kostnader -326Minskade fasta kostnader 19Ökade avskrivningar -34Resultateffekter på grund av ändrade spotkurser 213Resultat av valutasäkringar -224Total rörelseresultatförändring -301Ökningen av de rörliga kostnaderna består främst av ökade vedprisermed MSEK 273, men även av ökade priser för kemikalier samtel och energi. De fasta kostnaderna har minskat främst på grund avbesparingsåtgärder, bland annat genom ökat nyttjande av internaresurser vid genomförandet av planerade underhållsstopp.Resultaträkning i sammandrag<strong>2008</strong> 2007Nettoomsättning, MSEK 7 792 7 758Rörelseresultat, MSEK 289 590Rörelsemarginal, % 4 8Resultat före skatt, MSEK 124 473Nettoresultat, MSEK 152 336Resultat per aktie, SEK 2,96 6,52Finansnettot uppgick till MSEK -165, vilket innebär en ökadnettokostnad med MSEK 48 jämfört med 2007 beroende främst påett högre ränteläge.Resultat före skatt uppgick till MSEK 124. Årets skatt uppgicktill MSEK 28. I årets skatt ingår en positiv effekt av omräkning avuppskjutna skatteskulder vid årets slut till den lägre svenskabolagsskatten 26,3 procent som träder i kraft från och med 2009.Före denna justering uppgick årets skattekostnad till MSEK 42,motsvarande en skattesats med 34 procent.Avkastningen på eget kapital för perioden uppgick till 5 (12)procent och avkastningen på sysselsatt kapital till 5 (11) procent.Styrelsens förslag till bolagstämman är att vinsten används för attstärka bolagets egna kapital och ingen utdelning för <strong>2008</strong> lämnas.Resultatutveckling per affärsområdePackaging & Speciality PaperRörelseresultatet minskade med MSEK 111 eller 31 procent tillMSEK 244 i jämförelse med föregående år främst på grund av lägrevolymer av säckpapper.MarknadsutvecklingSödra Europas kraftigt inbromsade byggindustri har starkt minskatefterfrågan på säckpapper för cementsäckar i Europa under andrahalvåret. För att undvika lageruppbyggnad beslutade <strong>Billerud</strong> attunder sista kvartalet genomföra marknadsrelaterade produktionsstopppå främst säckpapper. Orderboken har till följd av dettastabiliserats men på en fortsatt otillfredställande nivå. Volymer somtidigare skiftats till Europa skiftas nu tillbaka till utomeuropeiskamarknader. Arbetet tar tid då även vissa av dessa marknader kännerav en minskad efterfrågan, lageravveckling och därmed ökadkonkurrens. Förutom marknadsrelaterade stopp har permanentakapacitetsstängningar av säckpapper annonserats under sistakvartalet, vilket på sikt kan hjälpa marknaden tillbaka till balans.Efterfrågan och orderläget på kraftpapper till livsmedelssegmentoch för medicinsk användning var oförändrat stabil vid slutet av året.Prisbilden visar generellt en svag tendens nedåt i lokal valuta,dock med variationer mellan marknader och produktområden.Priserna på medicinska papper har höjts något. En fortsattförsvagning av konjunkturen i och utanför Europa underkommande kvartal kan komma att ytterligare påverka prisbild ochmarknadsmix negativt inom affärsområdet.Packaging BoardsRörelseresultatet ökade jämfört med samma period föregående årmed MSEK 69 eller 39 procent till MSEK 248, huvudsakligen pågrund av ökade priser och minskade fasta kostnader.MarknadsutvecklingEfterfrågan på <strong>Billerud</strong> Flute ® (100% nyfiberbaserad S/C fluting)var relativt sett stabil under slutet av året. Orderläget i slutet av åretvar stabilt men prisbilden i lokal valuta visade en svag tendensnedåt. Marknaden för returfiberbaserad fluting och wellråvarapräglades fortsatt av ett överutbud.Levererade volymer av <strong>Billerud</strong>s helblekta färskfiberbaseradeliner har under året ökat, trots att det för närvarande råderöverkapacitet av returfiberbaserad liner i Europa. Efterfrågan på<strong>Billerud</strong>s kvaliteter av vätskekartong var stabil.Rörelseresultat/marginal per affärsområde<strong>2008</strong> 2007MSEK % MSEK %Packaging & Speciality Paper 244 6 355 9Packaging Boards 248 10 179 8Market Pulp -145 -10 81 5Valutasäkring med mera 28 42Övrigt och elimineringar -86 -67Totalt 289 4 590 8Market PulpRörelseresultatet minskade med MSEK 226, jämfört med föregåendeår på grund av försämrade priser och ökade rörliga kostnader.MarknadsutvecklingMassamarknaden var under slutet av året fortsatt ur balans.På marknaden annonserade kapacitetsminskningar har ännu inte


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 45givit någon minskning av världslagren på massa som ökade ändafram till november månad. Först i december avstannade ökningenoch lagren sjönk något. Priset på långfibrig sulfatmassa (NBSK)sjönk under året från USD 865 till cirka USD 600. Överutbudet harmedfört att spotpriserna tidvis varit på väsentligt lägre nivåer.4 procent av årskapaciteten av långfibrig sulfatmassa ellercirka 850 000 ton stängdes under fjärde kvartalet, och ytterligarecirka 250 000 årston av stängd kapacitet annonserades.Investeringar och sysselsatt kapitalBruttoinvesteringarna uppgick till MSEK 622 (657).Under <strong>2008</strong> förvärvade <strong>Billerud</strong> <strong>AB</strong> 70 % av aktierna i det Litauiskabolaget Cebeco Mediena Uab med en årsomsättning på cirka MSEK 100.Bolaget bedriver handel med massaved, och kommer att fungera somett inköpsbolag för <strong>Billerud</strong> i de baltiska staterna. Vidare förvärvade<strong>Billerud</strong> Skog <strong>AB</strong> virkesorganisationen från BAC Såg & Hyvleri <strong>AB</strong>.<strong>Billerud</strong> Skog får därmed en komplett och heltäckande organisationmed bred lokal förankring i Norrbotten.Avskrivningarna under <strong>2008</strong> uppgick till MSEK 507 (473).<strong>Billerud</strong>s sysselsatta kapital uppgick till MSEK 5 255 per den31 december <strong>2008</strong>, jämfört med MSEK 5 506 den 31 december 2007.Avkastningen på sysselsatt kapital, beräknat på den senaste12-månadersperioden, uppgick till 5 procent, att jämföra med 11 procentför helåret 2007. Om effekten av valutasäkringen räknas bort uppgåravkastningen på sysselsatt kapital den senaste 12-månadersperioden till9 (11) procent . Avkastningen på eget kapital efter skatt var 5 (12) procent.Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer<strong>Billerud</strong>s produkter är generellt konjunkturberoende, både avseendeprisutveckling och möjliga leveransvolymer. Koncernen är exponeradför valutaförändringar genom att huvuddelen av intäkterna faktureras iutländsk valuta medan stor del av rörelsekostnaderna är i SEK.<strong>Billerud</strong>s bruk har en högre kapacitet i sulfatmassaproduktionenän vad som används för produktion av förpackningspapper. För attproducera på ett kostnadseffektivt sätt är <strong>Billerud</strong> till stor delberoende av att kunna sälja överskottet av sulfatmassa somavsalumassa. Marknaden för avsalumassa är för närvarande i obalansoch priset otillfredställande lågt, varför försäljningen av avsalumassasåledes genererar förluster. En långvarigt utdragen situation med enavsalumassamarknad i obalans samt ett oförändrat kostnadsläge kanförsämra <strong>Billerud</strong>s finansiella ställning.För närmare beskrivning av risker och känslighetsanalyshänvisas till sidorna 57-61.Naturvårdsverket beslutade den 10 december 2007 att ålägga<strong>Billerud</strong> att betala MSEK 19 för att företaget inte på ett korrekt sättöverlämnat utsläppsrätter för 2006. <strong>Billerud</strong>s bedömning är att bolagethar fullföljt sina åtaganden och att en sanktion om MSEK 19 saknarlaglig grund och proportionalitet. <strong>Billerud</strong> har överklagat beslutet ochhar i årsbokslutet 2007 endast reserverat för bedömd förseningsavgiftpå SEK 80 000. Under tredje kvartalet <strong>2008</strong> har ett fall med viss likhettagits upp i Växjös miljödomstol, som fastställt att svaranden skabetala en straffavgift. Domen är inte prejudicerande och <strong>Billerud</strong>suppfattning är att detta ej påverkar bolagets tidigare bedömning.Kassaflöde och finansiell ställningKassaflödet från den löpande verksamheten uppgick under <strong>2008</strong>till MSEK 791 jämfört med MSEK 730 föregående år. Det högrekassaflödet beror främst på en positiv rörelsekapitalförändring.Det operativa kassaflödet uppgick till MSEK 170, jämfört medMSEK 74 under föregående år. Utdelning med SEK 3,50 per aktie, ellertotalt MSEK 180, betalades under maj.Räntebärande nettoskuld uppgick den 31 december <strong>2008</strong> tillMSEK 2 617, jämfört med MSEK 2 607 den 31 december 2007.Koncernens nettoskuldsättningsgrad var vid periodens utgång 0,99 ggrjämfört med 0,90 ggr den 31 december 2007. Enligt <strong>Billerud</strong>s finansiellamål ska skuldsättningsgraden uppgå till mellan 0,60 och 0,90.Kassaflödesanalys i sammandragMSEK <strong>2008</strong> 2007Löpande verksamhet 791 730Investeringsverksamhet -621 -656Operativt kassaflöde 170 74Utdelning -180 -180Övrigt 0 12Förändring i nettoskuld -10 -94Program för kostnadssänkningar - energi<strong>Billerud</strong> har kapacitet att generera egen el ur produktionsprocessenpå cirka 0,9 TWh av ett totalt behov på cirka 1,6 TWh.Resterande del köps för närvarande på elmarknaden.<strong>Billerud</strong> tecknade i maj 2007 ett tioårigt försörjningsavtal förelleveranser till fast pris med Vattenfall. Avtalet omfattargrundkraft om cirka 0,4 TWh per år under perioden <strong>2008</strong> till 2017.Genom avtalet har <strong>Billerud</strong> från och med <strong>2008</strong> cirka 80 procent avelenergibehovet säkrat på ett tillfredställande sätt med enbalanserad kombination av egengenererad el och långsiktigaförsörjningsavtal. Resterande del av det externa energibehovetkommer att köpas på spotmarknaden alternativt minskas medytterligare energieffektiviseringar.Skattesituation<strong>Billerud</strong>s effektiva skattesats bedöms normalt uppgå till cirka 28procent, som är den svenska lagstadgade skattesatsen till och med<strong>2008</strong>. Den svenska skattesatsen är sänkt till 26,3 procent från och med2009. Årets skatt <strong>2008</strong> uppgick till MSEK 28. I beloppet ingår en positiveffekt av omräkning av uppskjutna skatteskulder vid årets slut till denlägre skattesatsen 26,3 procent. Före denna justering uppgick åretsskattekostnad till MSEK 42, motsvarande en skattesats med 34 procent.


46 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEModerbolagetI <strong>Billerud</strong> <strong>AB</strong> ingår Gruvöns bruk, försäljningsorganisationen förden nordiska marknaden och marknader utanför Europa samthuvudkontorsfunktionerna.Nettoomsättningen under <strong>2008</strong> uppgick till MSEK 3 448(3 333). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 94 (141), en minskningjämfört med föregående år med MSEK 47, huvudsakligen på grundav ökade rörliga kostnader. I resultatet ingår erhållna utdelningarfrån dotterbolag med MSEK 4 (438).Moderbolaget kurssäkrar såväl moderbolagets som koncernensnettoflöden av valutor. I moderbolagets resultat ingår resultat avdessa säkringsåtgärder. Detta resultat uppgår till MSEK -208 (16).Av resultatet ingår MSEK -208 (47) i rörelseresultatet ochMSEK 0 (-31) i finansnettot.Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångarexklusive aktier uppgick till MSEK 248 (364). Medelantaletanställda var 1 011 (1 061). Likvida medel och kortfristiga placeringaruppgick till MSEK 443 (652).Miljö- och tillståndsfrågor<strong>Billerud</strong> har enligt miljölagstiftning tre tillståndspliktigaverksamheter i Sverige och en i Storbritannien. Tillstånden avsertillverkning av massa och papper. <strong>Billerud</strong> har alla erforderligamyndighetstillstånd som krävs för att bedriva verksamhet med devolymer som producerats under <strong>2008</strong>.Miljöpåverkan från verksamheterna sker huvudsakligen genomutsläpp till luft och vatten samt genom uppkomst av avfall och buller.Inga nya tillstånd har meddelats under <strong>2008</strong>. <strong>Billerud</strong>ssvenska bruk har tilldelats utsläppsrätter för koldioxid inom EU.Tilldelningen för den andra treårsperioden från och med <strong>2008</strong> haröverstigit de faktiska utsläppen.Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP 2007)Årsstämman 2007 beslutade om införande av långsiktigaincitamentsprogram för <strong>Billerud</strong> och i samband med det överlåtelseav innehav av egna aktier. Programmet består av ett aktiematchningsprogramför samtliga anställda med så kallade matchningsaktier ochett incitamentsprogram med så kallade prestationsaktier för ledandebefattningshavare och andra nyckelpersoner inom <strong>Billerud</strong>koncernen.Huvudsyftet är att stärka <strong>Billerud</strong>s förmåga att behålla och motiveramedarbetarna. Incitamentsprogrammen avser att stödja uppnåendetav <strong>Billerud</strong>s finansiella mål och tar vid i samband med att<strong>Billerud</strong>koncernens tidigare incitamentsprogram löper ut.Målet med prestationsaktieprogrammet är dessutom att stimuleraledande befattningshavare och nyckelpersoner, vilkas insatser haren direkt inverkan på <strong>Billerud</strong>s resultat, lönsamhet och värdetillväxt,till ökade insatser genom att sammanlänka deras intressen ochperspektiv med aktieägarnas.Möjligheten att köpa prestationsaktier är förutom fortsattanställning i <strong>Billerud</strong> kopplad till finansiella prestationskrav.Under <strong>2008</strong> är dessa relaterade till att <strong>Billerud</strong>s rörelsemarginaluppgår till mellan 8 procent och 12 procent samt överstiger vissajämförbara företag och för perioden 2007-2009 i sin helhet att<strong>Billerud</strong>s totalavkastning till aktieägarna överstiger totalavkastningenför vissa jämförbara nordiska pappersindustriföretag.<strong>Billerud</strong>s anställda har som ett led i programmet under maj 2007förvärvat 58 527 aktier från <strong>Billerud</strong> <strong>AB</strong> till priset SEK 104,50.Vid maximalt utfall under programmets löptid kan ytterligare 133 776aktier komma att förvärvas. Det beräknade utfallet vid programmetsslut väntades uppgå till 78 543 aktier. Beräkningen bygger på förväntadpersonalomsättning och en beräknad måluppfyllnadsgrad.Den beräknade totala kostnaden enligt IFRS uppgår tillMSEK 4. För perioden januari till december <strong>2008</strong> har nettoresultatetbelastats med MSEK 0,9 (0,7).Processeffektivisering och ytterligare effektiviseringsåtgärderUnder andra halvåret 2007 påbörjades ett arbete med att identifieraytterligare effektiviseringsåtgärder för att minska <strong>Billerud</strong>s rörligakostnader. Arbetet innebär bland annat en översyn av vedåtgångstal,recept- och produktspecifikationer, produktionsmix, samt identifieringav ytterligare effektiviseringsmöjligheter inom tillverkningen liksomeffektiviseringar inom de administrativa processerna inom ramen för”Ett <strong>Billerud</strong>” samt ytterligare energiinvesteringsmöjligheter.Under första kvartalet <strong>2008</strong> beslutades att genomföra kostnadsbesparingarinom verksamheten baserat på den potential somidentifierats. Detta bedöms ge en årlig resultateffekt på MSEK 150jämfört med 2007 års kostnadsnivå och innebär investeringar om cirkaMSEK 50. Årstakten i genomförandet bedömdes vid beslut till cirkaMSEK 50 i slutet av <strong>2008</strong> och MSEK 150 i slutet av 2009. Arbetet hargått bättre än väntat och per den 31 december <strong>2008</strong> har besparingar omMSEK 115 i årstakt uppnåtts inom ramen för dessa åtgärder.Dessa besparingar är huvudsakligen inom rörliga kostnaderhänförbara till energieffektivitet och vedförbrukning.Inför en kommande svagare konjunktur och minskad efterfråganhar beslut fattats om ytterligare kostnadsreduceringar om MSEK 100 isyfte att sänka de fasta kostnaderna. Åtgärder har initierats under detfjärde kvartalet för att åstadkomma detta.SäsongseffekterUnderhållsstoppFörutom löpande underhåll under pågående drift, behöver<strong>Billerud</strong>s bruk normalt också möjlighet till ett mer omfattandeunderhåll vid något tillfälle under ett år. För att utföra underhålletstoppas produktionen av massa och papper under så kalladeplanerade underhållsstopp. Genomförda planerade underhållsstoppsamt en uppskattning av planerade framgår nedan.Bruk 2009 <strong>2008</strong>Gruvön Inget stopp 2009 Kv 4, 7 dagarKarlsborg Kv 3, 10 dagar Kv 3, 10 dagarSkärblacka Kv 3, 8 dagar Kv 2, 8 dagarUnderhållsstopp i Beetham har en obetydlig effekt på <strong>Billerud</strong>s totala resultat.


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 47Stoppens påverkan på resultatet varierar med omfattningen avåtgärder som görs i samband stoppen, karaktären av dessa åtgärdersamt den faktiska längden på stoppet.Övriga säsongseffekterEn betydande del av volymerna för <strong>Billerud</strong> Flute ® används tillförpackningar för fruktexport från medelhavsområdet. Efterfråganfrån denna kundgrupp varierar med fruktexportsäsongen och ärvanligtvis som högst under perioden september till mars varje år.En betydande del av <strong>Billerud</strong>s säckpapper och QuickFill ®säckpapper går till förpackningar för cement och byggmaterial.Efterfrågan på byggmaterial i Europaområdet brukar generellt settvara högre under perioden maj till oktober.Produkt- och processutvecklingKostnaderna för produkt- och processutveckling, till den del somavser forskningsaktiviteter, belastar resultatet det år de uppkommeroch har under det senaste året motsvarat cirka 0,6 procentav <strong>Billerud</strong>s rörelsekostnader.FinansieringRäntebärande lån per den 31 december <strong>2008</strong> uppgick till MSEK 2 976.Av detta belopp uppgick utnyttjandet av det syndikerade banklånet(på maximalt 1 800) till MSEK 1 168, obligationslån till MSEK 1 575 ochutnyttjandet av <strong>Billerud</strong>s certifikatprogram (på maximalt MSEK 1 500)till MSEK 224 och övriga räntebärande skulder MSEK 9.I december <strong>2008</strong> tog <strong>Billerud</strong> upp en ny syndikeradkreditfacilitet om MSEK 450 med en löptid på 3 år. Den nyafaciliteten är för närvarande inte utnyttjad och är avsedd att blandannat täcka in det obligationslån om MSEK 350 som förfaller i juni2009. Inga ytterligare låneförfall förutom utestående företagscertifikatfinns under 2009.Den under 2005 upptagna syndikerade kreditfaciliteten omMSEK 1 800, som vid årskiftet utnyttjades upp till MSEK 1 168förfaller i september 2010. Förhandling om förnyelse av dennafacilitet kommer att initieras under 2009. Netto finansiella kostnaderunder första kvartalet 2009 förväntas vara lägre än under fjärdekvartalet <strong>2008</strong>.Förfallostruktur per 31 december <strong>2008</strong>:LånKreditutrymme(MSEK) Utnyttjat (MSEK) FörfallodatumSyndikerad kreditfacilitet 1 800 1 168 Sept 2010Syndikerad kreditfacilitet 450 – Dec 2011Företagscertifikat 224 1-6 månObligationslån 1 350 Juni 2009Obligationslån 5 150 April 2010Obligationslån 6 250 Juni 2010Obligationslån 2 150 Sept 2011Obligationslån 4 300 Feb 2013Obligationslån 7 225 Juni 2013Obligationslån 8 150 Mars 2016Totalt 2 967Kapitalstruktur i sammandrag<strong>2008</strong>-12-31 2007-12-31Sysselsatt kapital, MSEK 5 255 5 506Finansiering:Räntebärande nettoskuld, MSEK 2 617 2 607Eget kapital, MSEK 2 638 2 898Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,99 0,90ValutasäkringUnder <strong>2008</strong> hade nettoflödet säkrats till EUR/SEK 9,43 (9,20),USD/SEK 6,43 (6,95), GBP/SEK 12,68 (13,52) och DKK/SEK 1,26(1,23). Valutasäkringen gav sammanlagt en negativ resultateffektpå MSEK -208 (16) (jämfört med om ingen valutasäkring skulle haägt rum) under <strong>2008</strong>.<strong>Billerud</strong>s utestående valutakontrakt per den 31 december <strong>2008</strong>hade ett marknadsvärde på MSEK -306. Den del av kontrakten sommotsvaras av kundfordringar har påverkat resultatet. Övrigakontrakt hade ett marknadsvärde på MSEK -211.<strong>Billerud</strong> säkrar löpande cirka 50 procent av det prognostiseradenettoflödet den kommande 12-månadersperioden, men harockså i enlighet med finanspolicyn möjlighet att utöka valutasäkringentill 100 procent av nettoflödet de närmaste 15 månaderna.Under december <strong>2008</strong> fattades beslut att utöka valutasäkringeni EUR genom att säkra upp till maximalt 100 procent avflödet i första kvartalet 2010, vilket gjordes till snittkursenEUR/SEK 11,01. I januari 2009 ökades även den säkrade nivån i USD.Den säkrade andelen av flödet samt de säkrade kurserna förEUR, USD och GBP anges i tabellen nedan. DKK utgör endast 0,5procent av det totala säkrade flödet och visas därför inte i tabellen.Säkrad andel av valutaflödet för eur, usd och gbpsamt valutakurser mot sekValuta Jan-jun 2009 Jul-dec 2009 Totalt 2009EUR Andel av flödet 86 % 81 % 84 %Kurs 9,66 9,94 9,80USD Andel av flödet 84 % 32 % 57 %Kurs 7,02 7,68 7,21GBP Andel av flödet 76 % 18 % 48 %Kurs 12,16 12,39 12,21Tabellen visar sitauationen per den 31 december <strong>2008</strong>.AktiestrukturAktiekapitalet uppgår till SEK 666 788 037,50 fördelat på 53343 043 aktier per den 31 december <strong>2008</strong>. Antalet aktier påmarknaden uppgår till 51 491 570.Efter utgången av 2004 har inga återköp av egna aktier skett.Under andra kvartalet <strong>2008</strong> riktades ett erbjudande omcourtagefri försäljning till innehavare av poster med mindre än100 aktier i <strong>Billerud</strong>. Programmet ledde till en försäljning av 1,6miljoner aktier i <strong>Billerud</strong> över börsen och en minskning av antaletaktieägare med cirka 20 000.


50 FINANSIELLA RAPPORTERBalansräkning för koncernenMSEK Not <strong>2008</strong>-12-31 2007-12-31TILLGÅNGAR 1, 23AnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 11 74 41Materiella anläggningstillgångar 10 5 727 5 655Andelar i intresseföretag och joint ventures 14 4 4Övriga innehav 15 18 11Uppskjutna skattefordringar 8 1 0Långfristiga fordringar 0 1Summa anläggningstillgångar 5 824 5 712OmsättningstillgångarVarulager 16 1 091 936Skattefordringar 26 8Kundfordringar 1 294 1 486Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 59 84Övriga fordringar 185 258Likvida medel 25 542 718Summa omsättningstillgångar 3 197 3 490Summa tillgångar 9 021 9 202EGET KAPITAL OCH SKULDER 1, 23Eget kapital 17Aktiekapital 667 667Övrigt tillskjutet kapital 85 85Reserver -176 57Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 2 062 2 089Summa eget kapital 2 638 2 898Långfristiga skulderRäntebärande skulder 20 2 396 1 708Avsättningar för pensioner 18 183 173Övriga avsättningar 19 25 25Uppskjutna skatteskulder 8 1 254 1 369Summa långfristiga skulder 3 858 3 275Kortfristiga skulderRäntebärande skulder 20 580 1 444Leverantörsskulder 1 004 857Skulder till intresseföretag 15 13Skatteskulder 0 6Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 431 498Övriga skulder 483 194Avsättningar 19 12 17Summa kortfristiga skulder 2 525 3 029Summa skulder 6 383 6 304Summa eget kapital och skulder 9 021 9 202Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 29.


FINANSIELLA RAPPORTER 51Förändringar i koncernens eget kapitalÖvrigttillskjutetkapitalBalanseradevinstmedeloch åretsresultatTotalt egetkapitalNot AktiekapitalReserverMSEKIngående värden 2007-01-01 666 79 7 1 926 2 678Årets förändring av omräkningsreserv 17 -2 -2Årets förändring av säkringsreserv 17 72 72Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt moteget kapital 17 -20 -20Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt moteget kapital, exklusive transaktioner med bolagets ägare – – 50 – 50Årets resultat 336 336Summa förmögenhetsförändringar, exklusivetransaktioner med bolagets ägare – – 50 336 386Försäljning av egna aktier, incitamentsprogram 6 6Marknadsvärdering av incitamentsprogram 1 1Konvertibellån omvandlat till aktier 1 6 7Utdelningar -180 -180Utgående värden 2007-12-31 667 85 57 2 089 2 898ÖvrigttillskjutetkapitalBalanseradevinstmedeloch åretsresultatTotalt egetkapitalNot AktiekapitalReserverMSEKIngående värden <strong>2008</strong>-01-01 667 85 57 2 089 2 898Årets förändring av omräkningsreserv 17 2 2Årets förändring av säkringsreserv 17 -320 -320Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot egetkapital 17 85 85Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt moteget kapital, exklusive transaktioner med bolagets ägare – – -233 – -233Årets resultat 152 152Summa förmögenhetsförändringar, exklusivetransaktioner med bolagets ägare – – -233 152 -81Marknadsvärdering av incitamentsprogram 1 1Utdelningar -180 -180Utgående värden <strong>2008</strong>-12-31 667 85 -176 2 062 2 638


52 FINANSIELLA RAPPORTERKassaflödesanalys för koncernenNot <strong>2008</strong> 2007MSEK 25Den löpande verksamhetenResultat före skatt 124 473Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 446 374Betald inkomstskatt -28 -15Kassaflöde från den löpande verksamheten föreförändring av rörelsekapital 542 832Kassaflöde från förändring i rörelsekapitalÖkning (–)/minskning (+) av varulager -161 -211Ökning (–)/minskning (+) av rörelsefordringar 309 -331Ökning (+)/minskning (–) av rörelseskulder 101 440Kassaflöde från den löpande verksamheten 791 730InvesteringsverksamhetenFörvärv av immateriella anläggningstillgångar -20 -24Förvärv av materiella anläggningstillgångar -587 -629Investeringar i finansiella tillgångar -6 -4Förvärv av verksamheter, nettoeffekt på likvida medel -9 –Avyttring av materiella anläggningstillgångar 1 1Kassaflöde från investeringsverksamheten -621 -656Kassaflöde efter investeringsverksamheten 170 74FinansieringsverksamhetenUtdelning -180 -180Överlåtelse av egna aktier, incitamentsprogram – 6Upptagna lån 1 272 402Amortering av låneskuld -1 444 -27Kassaflöde från finansieringsverksamheten -352 201Årets kassaflöde -182 275Likvida medel vid årets början 718 443Omräkningsdifferens i likvida medel 6 0Likvida medel vid årets slut 542 718


FINANSIELLA RAPPORTER 55Förändringar i moderbolagets eget kapitalBundet eget kapital Fritt eget kapitalÖverkursfondAktiekapitalReservfondÖverkursfondBalanseratresultatÅretsresultatTotalt egetkapitalMSEKIngående värden 2007-01-01 666 149 3 -58 1 089 1 849Föregående års resultat omföres 1 089 -1 089 –Erhållet koncernbidrag efter skatteeffekt 684 684Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt moteget kapital, exklusive transaktioner med bolagets ägare – – – 684 684Årets resultat -1 001 -1 001Summa förmögenhetsförändringar, exklusivetransaktioner med bolagets ägare – – – 684 -1 001 -317Försäljning av egna aktier, incitamentsprogram 6 6Konvertibellån omvandlat till aktier 1 6 7Utdelningar -180 -180Utgående värden 2007-12-31 667 149 9 1 541 -1 001 1 365Bundet eget kapital Fritt eget kapitalAktiekapitalReservfondBalanseratresultatÅretsresultatTotalt egetkapitalMSEKIngående värden <strong>2008</strong>-01-01 667 149 9 1 541 -1 001 1 365Föregående års resultat omföres -1 001 1 001 –Lämnat/erhållet koncernbidrag efter skatteeffekt -254 -254Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt moteget kapital, exklusive transaktioner med bolagets ägare – – – -254 -254Årets resultat 1 365 1 365Summa förmögenhetsförändringar, exklusivetransaktioner med bolagets ägare – – – -254 1 365 1 111Utdelningar -180 -180Utgående värden <strong>2008</strong>-12-31 667 149 9 106 1 365 2 296


56 FINANSIELLA RAPPORTERKassaflödesanalys för moderbolagetNot <strong>2008</strong> 2007MSEK 25Den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster -53 368Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 668 -215Betald skatt 0 0Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändring av rörelsekapital 615 153Kassaflöde från förändring i rörelsekapitalÖkning (–)/minskning (+) av varulager 28 -73Ökning (–)/minskning (+) av rörelsefordringar -502 -80Ökning (+)/minskning (–) av rörelseskulder -282 70Kassaflöde från den löpande verksamheten -141 70InvesteringsverksamhetenFörvärv av immateriella anläggningstillgångar – -24Avyttring av immateriella anläggningstillgångar 18 –Förvärv av materiella anläggningstillgångar -264 -340Avyttring av materiella anläggningstillgångar 0 1Förvärv av aktier i Cebeco Mediena Uab -8 –Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -17 -76Förändring av finansiella fordringar 2 –Återbetalning av finansiella fordringar koncernföretag – 180Kassaflöde från investeringsverksamheten -269 -259Kassaflöde efter investeringsverksamheten -410 -189FinansieringsverksamhetenUtdelning -180 -180Överlåtelse av egna aktier, incitamentsprogram – 6Upptagna lån 1 269 777Amortering av låneskuld -1 838 -27Reglering av övriga finansiella skulder – –Reglerade koncernbidrag 950 –Kassaflöde från finansieringsverksamheten 201 576Årets kassaflöde -209 387Likvida medel vid årets början 652 265Likvida medel vid årets slut 443 652


FINANSIELLA RAPPORTER 57Riskhantering och känslighetsanalys<strong>Billerud</strong> påverkas både av den allmänna konjunkturutvecklingen, valutaförändringar ochandra företagsspecifika omvärldsfaktorer. <strong>Billerud</strong> försöker aktivt minimera riskerna genomförebyggande arbete. Där så ej är möjligt kan risken säkras eller försäkras. Här beskrivs defaktorer som har betydelse för bedömningen av såväl <strong>Billerud</strong>s rörelserisk som finansiella risk.<strong>Billerud</strong>s produkter är generellt konjunkturberoende, både avseendeprisutveckling och möjliga leveransvolymer. Avsalumassan,vilken motsvarar cirka 20 procent av <strong>Billerud</strong>s omsättning, äravsevärt mer konjunkturberoende än förpackningspapperen.Beskrivningen nedan gäller i tillämpliga delar såväl koncernensom moderbolaget, medan särskilda olikheter avseende moderbolagetkommenteras under rubriken ”Riskhantering i moderbolaget”.Kundstruktur och kundkrediter<strong>Billerud</strong> har cirka 1 250 aktiva kunder varav de fem största svarar förcirka 9 procent av koncernens omsättning. Kunderna är främstkonverterare som tillverkar påsar, säckar, lådor och andra förpackningarbaserat på <strong>Billerud</strong>s förpackningspapper. Ofta är kundrelationernalångvariga och cirka 80 procent av försäljningen sker i Europa.I stort sett all försäljning baseras på ramavtal som specificerargenerella leveransvillkor och planerade leveransvolymer.Prisnivån på avsalumassa styrs av det aktuella marknadspriset. Förförpackningspapper finns olika prissättningsmodeller, tillexempel fast pris för helår eller ett tillsvidarepris. En mindre del avförsäljningen är spotförsäljning, det vill säga försäljning utanramavtal. Prisnivån för spotförsäljningen kan vara både lägre ochhögre än för försäljning baserat på ramavtal. Spotförsäljningförekommer främst inom avsalumassa.Kreditgivningen till kunderna varierar beroende på marknadoch produkt. Kundkrediterna uppgick till MSEK 1 294 i slutet av<strong>2008</strong>, vilket motsvarar en genomsnittlig kundkredittid om cirka63 dagar. Koncernen har utvecklat en särskild kreditpolicy somstyr hanteringen av kundkrediter. Dessutom finns en kreditförsäkringsom under <strong>2008</strong> täckte cirka 85 procent av försäljningen.Verkligt värde för kundfordringar och leverantörskrediteröverensstämmer med redovisat värde.Avsättning för osäkra kundfordringarMSEKKoncernen <strong>2008</strong> 2007Avsättning vid årets början 7 8Reservering för befarade kundförluster 9 4Konstaterade kundförluster -1 -5Avsättning vid årets slut 15 7Åldersanalys, kundfordringarMSEKKoncernen <strong>2008</strong> 2007NedskrivningNed-BruttoNetto Brutto skrivning NettoEj förfallna kundfordringar 1 219 -2 1 217 1 330 -1 1 329Förfallna kundfordringar0-30 dagar 51 -0 51 135 -1 134Förfallna kundfordringar>30-90 dagar 22 -1 21 21 -1 20Förfallna kundfordringar>90-180 dagar 4 -0 4 2 -0 2Förfallna kundfordringar>180-360 dagar 11 -10 1 2 -1 1Förfallna kundfordringar>360 dagar 2 -2 0 3 -3 0Summa 1 309 -15 1 294 1 493 -7 1 486Kreditrisk/motpartsriskMed kreditrisk avses bland annat att en motpart i en finansielltransaktion inte kan fullfölja sina åtaganden. För att undvika dettahar finanspolicyn klart definierat hur eventuella likviditetsöverskottkan placeras. Placeringar får endast göras i SEK och endastmed motparter som har hög rating, det vill säga Standard & Poor’slägst A- respektive A-1 och K1, Moody’s lägst A3 respektivePrime-1 samt med svenska staten, SB<strong>AB</strong> och vissa namngivnabanker som <strong>Billerud</strong> har löpande kommersiella kontakter med.Räntebindningstiden får ej överstiga sex månader.Vid beräkning av kreditrisker inkluderas även positivaresultateffekter på derivatkontrakt med motpart. <strong>Billerud</strong>smaximala kreditriskexponering motsvaras av de finansiellatillgångarnas verkliga värden enligt not 23.Valutaexponering<strong>Billerud</strong> är strukturellt exponerad för valutaförändringar genomatt huvuddelen av intäkterna faktureras i utländska valutor eller,om faktureringen sker i SEK, är nära relaterad till marknadsprissättningi andra valutor. Valutarisk är den resultateffekt envalutakursförändring orsakar. Koncernens nettovalutaexponeringär betydande och fördelar sig i huvudsak på valutorna USD, EURoch GBP. Huvuddelen av rörelsekostnaderna är dock i SEK.Undantag utgörs främst av fraktkostnader och kostnader för


58 FINANSIELLA RAPPORTERimporterad vedråvara och kemikalier som huvudsakligen påverkasav EUR och USD. <strong>Billerud</strong>s finansiella information redovisas i SEK.För att reducera konsekvenserna av valutaexponeringen säkrar<strong>Billerud</strong> löpande ett prognostiserat nettoflöde i utländska valutor.I den av styrelsen fastställda finanspolicyn anges att cirka 50procent av flödet den närmaste tolvmånadersperioden alltid skavara säkrat. Kurssäkringen kan dock ökas till 100 procent av flödetde närmaste 15 månaderna om det bedöms lämpligt med hänsyntill lönsamhet och valutasituation. Vid slutet av <strong>2008</strong> uppgickvalutakontrakten som ännu inte resultatavräknats nominellt tillMSEK 3 439 (3 137), varav valutakontrakt motsvarande MSEK 2 833(2 995) kommer att resultatavräknas 2009. Motsvarandenettovalutaflöden under 2009 i koncernen beräknas till cirkaMSEK 5 000.<strong>Billerud</strong> har även tillgångar i utländsk valuta främst genomägandet av <strong>Billerud</strong> Beetham Ltd.Nettotillgångarna i GBP säkras delvis genom upplåning isamma valuta. En omräkningseffekt uppstår när dotterbolagensresultat- och balansräkningar i andra valutor än SEK räknas om tillSEK.Affärsområdena inom <strong>Billerud</strong> styrs delvis utifrån vid varjetidpunkt gällande valutakurser, för att uppnå en kontinuerliganpassning av de kommersiella villkoren till rådande valutasituation.Affärsområdenas huvudmål är rörelsemarginalen, som mätsexklusive resultateffekter från valutasäkringen av valutaflödena.Resultateffekter från valutaförändringar i rörelsekapitalet hanterasfrån och med 2007 centralt och matchas mot motsvarande resultatför valutasäkringen.Valutaterminskontrakt som inte motsvaras av underliggandekundfordringar på balansdagen har ej påverkat resultaträkningen.Nominellt belopp på valutaderivat <strong>2008</strong> 2007MEUR 303 306MUSD 136 130MGBP 11 10MDKK 14 11Cross currency swappar, MEUR – 12Nettotillgångarna i GBP före skatt, MSEK 126, har genom upptagnalån i moderbolaget säkrats till 25 procent, medan ingen säkring skerav nettotillgångarna i övriga valutor.KostnaderEn ungefärlig fördelning av <strong>Billerud</strong>s kostnadsmassa återfinns iföljande tabell.Rörelsekostnadernas fördelning<strong>2008</strong> %Vedråvara 35Personal 17Frakter till kund 11Kemikalier 8Köpta tjänster 5Övriga insatsvaror 4Avskrivningar 7Energi 5Övrigt 8Totalt 100Vedråvara<strong>Billerud</strong> äger ingen skog utan köper all vedråvara i konkurrensmed övriga aktörer på virkesmarknaden. <strong>Billerud</strong> Skog <strong>AB</strong>ansvarar för koncernens vedinköp. Inköpen görs från ett fåtal storaleverantörer, Stora Enso, Holmen, Sveaskog med flera, samt inorra Sverige dessutom från ett större antal privata markägare.Merparten av vedråvaran anskaffas lokalt runt respektive bruk.Cirka 25 procent av vedbehovet importeras. Huvuddelen avimportveden kommer från de baltiska staterna.Prisutvecklingen de senaste åren har varit uppåtgående.Priserna påverkas av efterfrågan från massaindustrin, vilket betyderatt en förändrad produktion för massaindustrin totalt i Sverige kanleda till förändrade kostnader för vedråvara på sikt. Övrig användningav exempelvis sågade trävaror och för förbränning kan även kommaatt påverka massavedspriset indirekt. Förändringar i tullavgifter kanockså påverka priset för importved.Marknadsvärdering av valutaderivat, MSEK <strong>2008</strong> 2007Valutaterminskontrakt -306 14Cross currency swappar – 0OmräkningsexponeringDet sysselsatta kapitalet i utländsk valuta uppgick per 31 december<strong>2008</strong> till MSEK 148, varav MSEK 157 finansierats med eget kapital.MSEK Sysselsatt kapital Nettolåneskuld NettotillgångarGBP 143 52 91EUR 1 -55 56Övriga valutor 4 -6 10Totalt 148 -9 157PersonalLönekostnaden styrs främst av gällande kollektivavtal samtlöneskatter och andra relaterade lagar och regler. De senaste årenhar lönekostnaderna genom avtal ökat med cirka 3 procent per år.Frakter till kundCirka 30 procent av fraktkostnaderna för <strong>Billerud</strong>s bruk avserjärnvägsfrakter. Övriga frakter sker med fartyg eller per landsväg.Fraktkostnaden bestäms årligen genom avtal. Fraktkostnadernasutveckling styrs dels av konkurrensen mellan fraktföretagen, delsav energipriser och lönekostnadsutveckling.


FINANSIELLA RAPPORTER 59KemikalierVissa processkemikalier är restprodukter från kemiska processeroch uppvisar därför betydande prissvängningar mellan åren.Andra kemikalier har en mycket stabil prisutveckling.Trendmässigt har dock kemikaliepriserna varit stabila.stabila under året. Dock är de fasta kostnaderna något lägre undersommarmånaderna på grund av färre underhållsprojekt.Energikostnaderna är något högre under vintermånaderna, delsgenom högre energiförbrukning, dels genom normalt högreenergipriser på framförallt elenergi.Köpta tjänsterKöpta tjänster består främst av underhållstjänster, dels i sambandmed de periodiska underhållsstoppen, dels för löpande underhåll.Prisutvecklingen för tjänsterna styrs främst av lönekostnadsutvecklingeni Sverige.Övriga insatsvarorReservdelar, underhållsmaterial, emballagematerial och maskinbeklädnadär insatsvaror som historiskt varit relativt stabila i pris.Energi<strong>Billerud</strong> förbrukar elenergi, olja, biobränslen samt mindre mängderav andra energislag, främst gas. Under <strong>2008</strong> köptes cirka 0,8 TWhelenergi från externa leverantörer. Vid utgången av <strong>2008</strong> fannselsäkringskontrakt med ett marknadsvärde på MSEK 0.Av beräknade inköp av el 2009, motsvarande 0,8 TWh, har endasten obetydlig del av 2009 års elförbrukning säkrats genom derivat.<strong>Billerud</strong> producerar även elenergi för egen konsumtion.Den biobränslebaserade delen av produktionen berättigar till såkallade elcertifikat. Certifikaten säljs löpande. <strong>Billerud</strong> har under2005 och 2006 genomfört ett omfattande investeringsprograminom energiområdet. Som en konsekvens har behovet av inköpt elsjunkit från 1,2 TWh till cirka 0,8 TWh från 2007. Det innebär att<strong>Billerud</strong>s självförsörjningsgrad uppgår till cirka 60 procent.<strong>Billerud</strong> tecknade i maj 2007 ett tioårigt försörjningsavtal förelleveranser till fast pris med Vattenfall. Avtalet omfattargrundkraft om cirka 0,4 TWh per år under perioden <strong>2008</strong> till 2017.Genom avtalet har <strong>Billerud</strong> från och med <strong>2008</strong> cirka 80 procent avelenergibehovet säkrat på ett tillfredställande sätt med enbalanserad kombination av egengenererad el och långsiktigaförsörjningsavtal. Resterande del av det externa energibehovetkommer att köpas på spotmarknaden alternativt minskas medytterligare energieffektiviseringar. Tack vare energiinvesteringarnaoch det långsiktiga leveransavtalet har <strong>Billerud</strong>s exponering motspotpriset på el avsevärt reducerats.Säsongssvängningar<strong>Billerud</strong>s verksamhet uppvisar relativt begränsade säsongssvängningar.Orderinflödet är normalt högst under vårmånaderna mendå tillgänglig kapacitet styr leveranserna är dessa relativt konstantaöver året. Störst påverkan har de periodiska underhållsstoppen, dårespektive bruk står stilla under cirka en vecka. Den uteblivnaproduktionen medför något lägre leveranser under en längre tidbåde före, under och efter stoppet. <strong>Billerud</strong>s kostnader är relativtProduktionsanläggningarAlla anläggningar har kontinuerlig drift, det vill säga produktionenpågår dygnet runt och året om. Det enda planerade avbrottet är detperiodiska underhållsstoppet vid respektive bruk. Den kontinuerligadriften medför högre effektivitet i kapitalutnyttjandet menökar också känsligheten för oplanerade produktionsstörningar.Ett omfattande arbete läggs på förebyggande underhåll och andraåtgärder för att upprätthålla en störningsfri drift. För att skydda<strong>Billerud</strong> vid eventuella haverier eller andra produktionsproblemhar anläggningarna försäkrats mot avbrott. Försäkringarna ersätterdet vinstbortfall som kan uppkomma som en konsekvens avproduktionsproblem. Normalt produceras förpackningspapperendast mot kundorder. Massaproduktion för avsalu sker utankundorder men baserat på ettårskontrakt. Kontrakten kräver ej attkunden ska köpa och ålägger inte <strong>Billerud</strong> att leverera. <strong>Billerud</strong>slager av färdigvaror uppgår normalt till fyra veckors produktion.Miljörisker<strong>Billerud</strong>s verksamheter inom massa- och papperstillverkning harbetydande miljöaspekter. Bolaget förbrukar vedråvara och energi itillverkningsprocessen och är en stor användare av vatten som inteförbrukas utan återförs i renat skick. Utsläpp av ämnen sker bådetill vatten och luft. Produktionsprocessen resulterar även i vissaavfallsprodukter. Bolagets verksamhet i Sverige kräver tillståndfrån en miljödomstol. Tillstånden reglerar maximal produktionoch maximal miljöpåverkan i form av utsläpp till främst luft ochvatten. Andra villkor kan också finnas. En konkret miljörisk ärkonsekvenserna av om <strong>Billerud</strong> inte med normal produktion kanleva upp till villkoren i tillstånden. En lösning kan vara att begränsaproduktionen under den tid som det tar att åtgärda problemet.Detta resulterar i produktionsbortfall under en tid samt utgifter iform av bland annat nyinvesteringar. Vid tillfälliga överskridandenav tillstånden där hanteringsmässiga fel begåtts kan individuelltstraffansvar bli aktuellt. <strong>Billerud</strong> kan i sådana fall också drabbas avkostnader för sanering och andra åtgärder. Givna miljötillståndmåste förnyas inom vissa tidsramar.Utvecklingen i Sverige och internationellt går mot alltsträngare miljöregler där nya tillstånd normalt har lägre gränser förmaximal miljöpåverkan. Regeländringarna kan leda till krav påbetydande nyinvesteringar för att möjliggöra fortsatt produktion.Även om verksamheten håller sig inom tillståndens ram finnsrisken för negativa reaktioner från omgivningen. För att minimeranegativa miljökonsekvenser har <strong>Billerud</strong> inrättat ett miljöledningssystemvid varje bruk. Systemen är certifierade enligt olika


60 FINANSIELLA RAPPORTERstandards, till exempel ISO, och innebär att miljöaspekternaidentifieras, värderas och att mål sätts för att minska verksamhetensmiljöpåverkan. Utbildning och leverantörsbedömningingår, liksom en omfattande uppföljning av miljöarbetet meddagliga mätningar och analyser, periodiska revisioner samt en årligutvärdering av miljöledningssystemets effektivitet.Finansiell riskhanteringKoncernen lägger stor vikt vid att minimera såväl finansieringsriskensom ränterisken i upplåningen. Dessutom eftersträvas attinte vara beroende av enstaka finansieringskällor samt att ha enkonservativ hållning avseende motparter vid placering av eventuellöverskottslikviditet. För att hantera de finansiella riskerna har ettantal övergripande regler etablerats inom <strong>Billerud</strong>. Arbetet med attreducera de finansiella riskerna sker i enlighet med en av styrelsenårligen fastställd finanspolicy. Ansvaret för koncernens finansieringoch finansiella riskhantering är centraliserad till koncernensfinansavdelning. Koncernens huvudsakliga finansiella riskexponeringbestår i valutarisk, finansieringsrisk och ränterisk. En annanfinansiell risk är motpartsrisk, även kallad kreditrisk.Motpartsförhållanden och motpartsrisker vad avser finansielladerivat regleras inom ramen för gällande finanspolicy.Verkliga värden för dessa instrument hämtas från börs och andraorganiserade marknadsplatser.Där priset ej kan läsas av direkt harvärdering gjorts genom värderingsmodeller där framtidakassaflöden diskonterats med aktuella marknadsräntor.FinansieringsriskFinansieringsrisken utgörs av risken för att ett stort lånebehovuppstår i ett ansträngt kreditmarknadsläge. För att säkerställa attkoncernen i alla lägen har tillgång till extern finansiering skafinansavdelningen tillse att kreditlöften, korta såväl som långa,finns tillgängliga. Högsta kostnadseffektivitet inom givna ramarska eftersträvas. Långivarbasen ska även vara rimligt diversifieradför att inte vara alltför beroende av enskilda finansieringskällor.Koncernens låneportfölj består av två syndikerade lån och sjuobligationslån, se vidare sidan 47. Därtill har koncernen ettcertifikatprogram med möjlighet att ge ut certifikat med löptiderupp till tolv månader.Lånens återbetalningsstruktur ska anpassas så att låneförfalletett enskilt år inte överstiger 25 procent av den totala lånestocken.Finansiella placeringar får endast göras i vissa typer av instrumentmed låg risk varvid räntebindningstiden inte får överstiga sexmånader. <strong>Billerud</strong>s finansiella mål anger också att nettoskuldsättningsgradenska ligga mellan 0,60 och 0,90 gånger. Vid utgångenav <strong>2008</strong> uppgick nettoskuldsättningsgraden till 0,99 gånger.tillräckligt med likvida medel. <strong>Billerud</strong> strävar efter att inte haöverflödig kassa på bankkonton.Ränterisk/marknadsriskRänterisken motsvaras av den resultateffekt som en ränteförändringorsakar. Hur snabbt en trendmässig ränteförändring fåreffekter på resultatet beror på lånens och placeringarnasräntebindningstid. Om koncernens hela låneportfölj löper medrörlig ränta skulle resultateffekten på ett år av en ränteförändringmed 1 procent bli MSEK 30 beräknad på skulden MSEK 2 976 vidårsskiftet. Koncernens genomsnittliga räntebindningstid är cirka11 månader vid årsskiftet. En ränteförändring med 1 procent ger enresultateffekt på MSEK 17 på årsbasis med nuvarande räntebindningstid.För att koncernen ska nå en kostnadseffektiv finansiering ochinte utsättas för alltför stora resultatslag vid en större negativränteförändring är <strong>Billerud</strong>s norm att lånestocken ska ha engenomsnittlig räntebindning på 18 månader med tillåten avvikelsepå +/- 12 månader. För ett enskilt lån eller ränteswap fårräntebindningstiden inte överstiga 10 år. För att nå normen användsräntederivat, företrädesvis ränteswappar. Prisrisk definieras somden resultateffekt förändringar i priser på utestående kapitalinstrumentkan ge. <strong>Billerud</strong> är nettolåntagare och investerar endastundantagsvis i noterade instrument. Marknadsrisk för investeringarär därför i princip inte aktuell.Nominellt belopp på räntederivatinstrument <strong>2008</strong> 2007MSEKRänteswapparLöptid kortare än 1 år 350 107Löptid 1-2 år 400 350Löptid längre än 2 år 525 925Summa 1 275 1 382Marknadsvärdering av räntederivatinstrument <strong>2008</strong> 2007Ränteswappar -26 33LikviditetsriskMed hjälp av likviditetsplanering kombinerat med kreditlimiteroch lånefaciliteter säkerställs att koncernen vid varje tidpunkt har


FINANSIELLA RAPPORTER 61KänslighetsanalysNedan redovisas hur resultat före skatt påverkas vid en isoleradförändring av några av de viktigaste intäkts- och kostnadsfaktorerna<strong>2008</strong>.KänslighetsanalysUngefärliga effekter på resultat före skattVariabel Förändring MSEKFörsäljningsvolym +/- 10 % +/- 300Massapris +/- 10 % +/- 150Växelkurser, SEK 1) +/- 10 % +/- 500Vedpris +/- 10 % -/+ 280Elpris +/- 10 % -/+ 13Låneränta +/- 1 procentenhet -/+ 17KostnaderEnergiModerbolaget står som avtalspart för samtliga elsäkringskontrakt,som baseras på elförbrukningen i de tre svenska bruken.Exponeringen är därför lägre för moderbolaget än vad sommotsvaras av gjorda säkringar. När kontrakten realiseras sker docken fördelning av kontraktsresultaten i proportion till respektivebruks prognos för förbrukningen, vilket innebär att moderbolagetsresultat endast påverkas av den andel som motsvaras avmoderbolagets (Gruvöns bruk) elförbrukning.1)Exklusive effekt av valutasäkringarRiskhantering i moderbolagetFör förståelsen av riskexponeringen i moderbolaget bör följandebeaktas:KundkrediterKundfordringarna för moderbolaget utgör mer än 90 procent avkoncernens kundfordringar, eftersom de svenska brukenskundfordringar övertas av moderbolaget efter faktureringen ochinkasseras av moderbolaget. Risken för eventuella kundförlusterkvarstår dock hos fakturerande bolag. Av den totala avsättningen ikoncernen för osäkra kundfordringar <strong>2008</strong> avsåg MSEK 13(3)moderbolaget.ValutaexponeringSamtliga valutaterminskontrakt tecknas av moderbolaget, medanflödesexponeringen i utländska valutor är hänförlig till samtligasvenska bruk. Exponeringen är därför lägre för moderbolaget änvad som motsvaras av tecknade terminskontrakt. Detta gäller framtill faktureringstidpunkten eftersom moderbolaget övertarkundfordringarna för de svenska bruken. Vid slutet av <strong>2008</strong>uppgick valutakontrakten som ännu inte resultatavräknats imoderbolaget nominellt till MSEK 3 439, varav valutakontraktmotsvarande MSEK 2 833 kommer att resultatavräknas 2009.Motsvarande nettovalutaflöden under 2009 i moderbolagetberäknas till cirka MSEK 2 250.RänteriskKoncernens upplåning sker i huvudsak i moderbolaget, ochutgjorde 97 procent av koncernens totala upplåning per<strong>2008</strong>-12-31. Moderbolaget har därför i stort sett samma exponeringför ränteförändringar som koncernen. Samtliga räntederivatinstrumentär hänförliga till moderbolaget.


62 FINANSIELLA RAPPORTERNoter med redovisningsprinciper1 VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPERÖverensstämmelse med normgivning och lagKoncernredovisningen har upprättats i enlighet med de InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) utgivna av InternationalAccounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden frånInternational Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC)så som de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inomEU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendationRFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper somkoncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet”Moderbolagets redovisningsprinciper”.Värderingsgrunder vid upprättande av de finansiella rapporternaTillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden,förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, somvärderas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde.Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värdebestår av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificeradesom finansiella tillgångar värderade till verkligt värde viaresultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.Funktionell valuta och rapporteringsvalutaModerbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgörrapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebäratt de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtligabelopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporternaAtt upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver attföretagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt görantaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprincipernaoch de redovisade beloppen av tillgångar, skulder,intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessauppskattningar och bedömningar.Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet.Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görsom ändringen endast påverkat denna period, eller i den periodändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar bådeaktuell period och framtida perioder.Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen avIFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporternaoch gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar ipåföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 32.Väsentliga tillämpade redovisningsprinciperDe nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantagsom närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på rapportering ochkonsolidering av moderbolag, dotterföretag samt intagande avintresseföretag och joint ventures i koncernredovisningen.Ändrade redovisningsprinciperUnder <strong>2008</strong> har IFRIC 11, IFRIC 14 och ett tillägg till IAS 39 och IFRS7 börjat gälla. Ingen av dessa har haft betydelse vid upprättandet av<strong>2008</strong> års bokslut.Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpasEtt antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalandenträder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inteförtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsårefter 2009 planeras inte att förtidstillämpas. De förväntade effekterpå de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nyaeller ändrade standarder och tolkningsuttalanden har bedömts habegränsade effekter på de finansiella rapporterna.Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovisningoch separata finansiella rapporter medför ändringaravseende koncernredovisning och redovisning av förvärv. De omarbetadestandarderna tillämpas för <strong>Billerud</strong> från och med 1 januari 2010.IFRS 8 Rörelsesegment anger vad ett operativt segment är ochvilken information som ska lämnas om dessa i de finansiellarapporterna. Standarden, som är antagen av EU, tillämpas från den1 januari 2009. <strong>Billerud</strong> har identifierat sina rörelsesegment att motsvarade tre affärsområdena i <strong>Billerud</strong>, Packaging & Speciality Paper,Packaging Board och Market Pulp. Varje rörelsesegment har en chef somrapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov avresurser till koncernledningen.Omarbetad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter medför attpresentationen av de finansiella rapporterna förändras i några avseendensamt att nya, icke-obligatoriska, benämningar för rapporterna föreslås.Ändringen påverkar inte bestämningen av de belopp som rapporteras.Den ändrade IAS 1 tillämpas från den 1 januari 2009.Ändringar i IAS 23 Lånekostnader anger att aktivering måsteske av lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp,konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydandetid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning.Ändringen tillämpas från den 1 januari 2009.Klassificering med meraAnläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget ochkoncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntasåtervinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolagetoch koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntasåtervinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.


FINANSIELLA RAPPORTER 63Segmentsrapportering<strong>Billerud</strong>s verksamhet består av affärsområdena Packaging & SpecialityPaper, Packaging, Packaging Boards och Market Pulp som ärproduktionsmässigt starkt integrerade. Affärsområdena är utsatta förrisker och möjligheter som i allt väsentligt är likartade. Enligt <strong>Billerud</strong>sbedömning utgör dessa tre affärsområden tillsammans en rörelsegrenoch ett primärsegment enligt IAS 14. Marknaden bedöms inteväsentligt skilja sig åt vad avser risker och möjligheter, varförkoncernen inte delar in verksamheten i olika geografiska områden.KonsolideringsprinciperDotterföretagDotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytandefrån <strong>Billerud</strong> <strong>AB</strong>. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekten rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfteatt erhålla ekonomiska fördelar. I normalfallet innebär detta att <strong>Billerud</strong>har mer än 50 procent av rösterna. Vid bedömningen om ettbestämmande inflytande föreligger, ska potentiella röstberättigandeaktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebäratt förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenomkoncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertardess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässigaanskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning tillförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna ellerrörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvadeidentifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser.Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektiverörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen förerlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitteradeegetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot deförvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkthänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnadenöverstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagnaskulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisasskillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas dennadirekt i resultaträkningen.Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas in i koncernredovisningenfrån och med förvärvstidpunkten till det datum då detbestämmande inflytandet upphör.IntresseföretagIntresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydandeinflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över dendriftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genomandelsinnehav mellan 20 och 50 % av röstetalet. Från och med dentidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar iintresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisadevärdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernensandel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässiggoodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässigaöver- och undervärden. I koncernens resultaträkningredovisas som ”Andel i intresseföretags resultat” koncernens andeli intresseföretagens nettoresultat efter skatt hänförligt tillmoderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar,nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektiveundervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållnautdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakligaförändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag.Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet förinnehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto avintresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelserredovisas i enlighet samma principer som vid förvärvav dotterföretag.När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretagetöverstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reducerasandelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även motlångfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sinekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering iintresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida intekoncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna iintresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till dentidpunkt när det betydande inflytandet upphör.Joint venturesJoint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernengenom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamtbestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiellastyrningen. Koncernens ägarandel kan överstiga 50 procent.Joint ventures konsolideras i koncernredovisningen i enlighet medkapitalandelsmetoden (se ovan under intresseföretag).Transaktioner som elimineras vid konsolideringKoncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader ochorealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninternatransaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhetvid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinstersom uppkommer från transaktioner med intresseföretag och jointventures elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernensägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sättsom orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det intefinns någon indikation på nedskrivningsbehov.Utländsk valutaTransaktioner i utländsk valutaTransaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutantill den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionellvaluta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sinverksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknasom till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger påbalansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna


64 FINANSIELLA RAPPORTERredovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder somredovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vidtransaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder somredovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan tillden kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.Utländska verksamheters finansiella rapporterTillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwilloch andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas frånutlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernensrapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råderpå balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhetomräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör enapproximation av de valutakurser som förelegat vid respektivetransaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vidvalutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot egetkapital som en omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhetrealiseras de till verksamheten hänförliga ackumuleradeomräkningsdifferenserna i koncernens resultaträkning.Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhetKoncernen innefattar verksamheter i flera länder. I koncernbalansräkningenrepresenteras investeringarna i utländska verksamheter avredovisade nettotillgångar i dotterbolag (inklusive monetära poster somutgör en del av nettoinvesteringarna i bolagen). I viss utsträckning haråtgärder vidtagits för att reducera valutarisker som är förknippademed dessa investeringar. Det har skett genom upptagande av lån isamma valuta som nettoinvesteringarna (säkringsinstrument).Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån omräknade till balansdagskurs.Den effektiva delen av periodens valutakursförändringar avseendesäkringsinstrumenten redovisas direkt mot eget kapital i omräkningsreserven,för att möta och helt eller delvis matcha de omräkningsdifferensersom redovisas avseende nettotillgångarna i de utlandsverksamhetersom valutasäkrats. Omräkningsdifferenserna från bådenettoinvestering och säkringsinstrument löses upp och redovisas iresultaträkningen, då utlandsverksamhet avyttras. I de fall säkringeninte är effektiv redovisas den ineffektiva delen direkt i resultaträkningen.IntäkterFörsäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag<strong>Billerud</strong>s intäkter består till allt väsentligt av försäljning avtillverkade produkter. Intäkter för försäljning av varor redovisas iresultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som ärförknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkterredovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna intekommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhetavseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer ochom säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningensom vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, ellerförväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.Statliga stödStatliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt närdet föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och attkoncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade medbidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen påsamma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen äravsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångarredovisas i balansräkningen som en förutbetald intäkt och periodiserassom övrig rörelseintäkt över tillgångens nyttjandeperiod.LeasingOperationella leasingavtalKostnader avseende operationella leasingavtal redovisas iresultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna isamband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningensom en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtaletslöptid. Variabla utgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.Finansiella leasingavtalMinimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad ochamortering på den utestående skulden.Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varjeredovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fasträntesats för den under respektive period redovisade skulden.Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.Finansiella intäkter och kostnaderFinansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på investerademedel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiellatillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådanavinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen.Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligteffektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas närrätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring avett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som ärförknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen ochkoncernen inte längre har kontroll över instrumentet.Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten avupplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vidvärdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värdevia resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samtsådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen.Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning aveffektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts.Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattadeframtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instrumentsförväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldensredovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter somerlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan,transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.


FINANSIELLA RAPPORTER 65SkatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggandetransaktion redovisas direkt mot eget kapital varvidtillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseendeaktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutadeeller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justeringav aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetodenmed utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade ochskattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnaderbeaktas inte för temporär skillnad som uppkommit vid förstaredovisningen av goodwill och inte heller första redovisningen avtillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vidtidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat ellerskattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporäraskillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag sominte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen avuppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar ellerskulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skattberäknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler somär beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporäraskillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det ärsannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet påuppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedömssannolikt att de kan utnyttjas.Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vidutdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningenredovisas som en skuld.Finansiella instrumentFinansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderarpå tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, finansiellaplaceringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder,låneskulder samt derivat.Redovisning i och borttagande från balansräkningenEn finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningennär bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats.Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenligskyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu intemottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheternai avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem.Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tasbort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller påannat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.<strong>Billerud</strong> har avtalat om fakturafinansering utan regress som innebäratt en mindre del av koncernens kundfordringar och motsvarandekreditrisk överlåts till ett finansieringsföretag mot att betalning erhållestidigare än avtalad kredittid. <strong>Billerud</strong> ansvarar för administration avkundens inbetalningar som avräknas mot finansieringsföretaget.Överlåtna kundfordringar redovisas inte i koncernens balansräkning.En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas ochredovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när detföreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreliggeravsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigtrealisera tillgången och reglera skulden.Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas påaffärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärvaeller avyttra tillgången.Klassificering och värderingFinansiella instrument, som inte är derivat, redovisas initialt tillanskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde inklusivedirekta transaktionskostnader för alla finansiella instrument, förutomavseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas tillverkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värdeexklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificerasvid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades.Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efterförsta redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärandeatt transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initialaredovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan.Används derivatinstrument för säkringsredovisning och till den deldenna är effektiv, redovisas värdeförändringar på derivatinstrumentetpå samma rad i resultaträkningen som den säkrade posten. Även omsäkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektivevärdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inomrörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet medanvändningen av derivatinstrumentet och huruvida användningenrelateras till en rörelsepost eller en finansiell post. Vid säkringsredovisningredovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar påderivat som inte används för säkringsredovisning. Om säkringsredovisninginte tillämpas vid användning av ränteswap, redovisasräntekupongen som ränta och övrig värdeförändring avränteswapen redovisas som övrig finansiell intäkt eller övrigfinansiell kostnad.Likvida medel består av kassamedel samt omedelbarttillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institutsamt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunktenunderstigande tre månader vilka är utsatta förendast en obetydlig risk för värdefluktuationer.Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningenDenna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångarsom innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företagetinitialt valt att placera i denna kategori. En finansiell tillgång


66 FINANSIELLA RAPPORTERklassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte attsäljas på kort sikt. Derivat som är fristående liksom inbäddadederivat klassificeras som innehav för handel. Tillgångar i dennakategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringarredovisade i resultaträkningen, med undantag för derivat som är ettidentifierat och effektivt säkringsinstrument.Lånefordringar och kundfordringarLånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte ärderivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte ärnoterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupetanskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån deneffektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.Fordringar kortare än tre månader redovisas till anskaffningsvärde.Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efteravdrag för osäkra fordringar.koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om detinte är nära relaterat till värdkontraktet.För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävsatt det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävsatt säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentationupprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster ochförluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid sammatidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.Fordringar och skulder i utländsk valutaFör säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk användsvalutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisningeftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningengenom att både den underliggande fordran eller skulden ochsäkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs ochvalutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.Investeringar som hålles till förfallInvesteringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattarräntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningaroch fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt ochförmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderastill upplupet anskaffningsvärde.Finansiella tillgångar som kan säljasI kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiellatillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori ellerfinansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera idenna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisassom dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisashär. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värdemed värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej sådanasom beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper förnedskrivningar), ej heller ränta på fordringsinstrument ochutdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära postervilka redovisas i resultaträkningen. Aktier och andelar medobetydligt värde redovisas till anskaffningsvärde. Vid avyttring avtillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigareredovisats i eget kapital, i resultaträkningen.Andra finansiella skulderLån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår idenna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.Skulder kortare än tre månader redovisas till anskaffningsvärde.Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulderhänförts framgår av not 23 Finansiella tillgångar och skulder.Derivat och säkringsredovisningKoncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomisktsäkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar somKassaflödessäkringarDe valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden ochprognostiserad försäljning och inköp i utländsk valuta redovisas ibalansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisasdirekt mot eget kapital i säkringsreserven tills dess att det säkrade flödetträffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumuleradevärdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta ochmatcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion somaktiveras i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då densäkrade posten redovisas i balansräkningen. Om den säkradeposten utgör en finansiell tillgång eller en finansiell skuld upplösessäkringsreserven successivt mot resultaträkningen i samma taktsom den säkrade posten påverkar resultatet.När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in,eller företaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan densäkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionenfortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumuleradevinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisaspå motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.Om den säkrade transaktion inte längre förväntas inträffa,upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster ellerförluster omedelbart mot resultaträkningen i enlighet medprinciperna beskrivna ovan om derivatinstrument.Säkring av räntebindning - kassaflödessäkringFör säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån tillrörlig ränta används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till verkligtvärde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas i räntekupongdelenlöpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändringav ränteswapen redovisas direkt mot säkringsreserven i egetkapital till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen ochså länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet äruppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektivadelen redovisas i resultaträkningen.


FINANSIELLA RAPPORTER 67Säkring av verkligt värdeNär ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värdebokförs derivatet till verkligt värde i balansräkningen och densäkrade tillgången/skulden bokförs även den till verkligt värdeavseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatetredovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringenpå den säkrade posten.Säkring av verkliga värden användas för säkring av värdet påtillgångar och skulder som finns i balansräkningen men som ejbokförs till verkligt värde samt av kontrakterade flöden.Säkring av räntebindning - verkligtvärdesäkringFör säkring av risken för förändring i verkligt värde i egen upplåningsom löper med fast ränta används ränteswapar som säkringsinstrument.I redovisningen tillämpas då säkring av verkligt värde ochden säkrade posten omräknas till verkligt värde avseende den säkraderisken (den riskfria räntan) och värdeförändringarna redovisas iresultaträkningen på samma sätt som säkringsinstrumentet.Säkring av nettoinvesteringarSe beskrivning ovan om utländsk valuta.Elderivat<strong>Billerud</strong> köper el från externa leverantörer. För att löpande säkraelpriserna kan <strong>Billerud</strong> teckna elderivat. Elderivatet som skyddar detprognostiserade utflödet av elkostnader redovisas i balansräkningentill verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas direkt mot egetkapital i säkringsreserven tills dess att det säkrade utflödet träffarresultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumuleradevärdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där mötaoch matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.De realiserade resultaten av dessa elderivat redovisas löpande irörelseresultatet som en korrigering till elkostnaderna.Massaderivat<strong>Billerud</strong> köper viss del av sitt behov av pappersmassa från externaleverantörer. För att löpande säkra massapriserna kan <strong>Billerud</strong> tecknamassaderivat. Massaderivatet som skyddar det prognostiseradeutflödet av kostnader för pappersmassa redovisas i balansräkningentill verkligt värde. Värdeförändringen redovisas direkt mot egetkapital i säkringsreserven tills dess att det säkrade utflödet träffarresultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumuleradevärdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där mötaoch matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.De realiserade resultaten av dessa derivat redovisas löpande irörelseresultatet som en korrigering till råvarukostnaderna.Materiella anläggningstillgångarÄgda tillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärdeefter avdrag för ackumulerade avskrivningar ocheventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpsprisetsamt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa denpå plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet medanskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingåri anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering,installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster.Lånekostnader ingår inte i anskaffningvärdet för egenproduceradeanläggningstillgångar.Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångarinkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar tillanställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader somanses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången samtuppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling avtillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns.Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olikanyttjandeperioder behandlas som separata komponenter avmateriella anläggningstillgångar.Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tasbort ur balansräkningen vid utrangering eller av yttring eller när ingaframtida ekonomiska fördelar väntas från användning ellerutrangering/avyttring av till gången. Vinst eller förlust somuppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs avskillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisadevärde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlustredovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.Leasade tillgångarLeasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansielleller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiskariskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i alltväsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga omoperationell leasing.Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas somanläggningstillgång i balansräkningen och värderas initialt till det lägstaav leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifternavid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtidaleasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasadetillgångarna skrivs av över respektive tillgångs nyttjandeperiod medanleasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.Tillgångar som hyrs enligt operationell leasing redovisas somregel inte som tillgång i balansräkningen. Operationellaleasingavtal ger inte heller upphov till en skuld.Tillkommande utgifterTillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det ärsannolikt att de framtida ekonomiska för delar som är förknippade medtillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdetkan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommandeutgifter redovisas som kostnad i den period de upp kommer.En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiftenavser utbyten av identifierade komponenter eller delar därav. Även i defall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet.


68 FINANSIELLA RAPPORTEREventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter,eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i sambandmed utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.Vid pappersbruken görs så kallade underhållsstopp medregelbundna intervall. De större underhållsåtgärder som återkommervid dessa tillfällen behandlas som en separat komponent.Avskrivning görs över tiden fram till nästa underhållsstopp, vilketnormalt inträffar efter 12-18 månader.AvskrivningsprinciperAvskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod,mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivningvilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod liggertill grund för avskrivningen.Följande avskrivningstider tillämpas:Industribyggnader20 årBostäder och kontorsbyggnader30-50 årMarkanläggningar20 årMaskiner för massa- och papperstillverkning20 årÖvriga maskiner10 årFordon, inventarier och komponenter1-5 årBedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.Immateriella anläggningstillgångarGoodwillGoodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuellaackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererandeenheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov(se redovisningsprincip Nedskrivning av materiella och immateriellatillgångar samt andelar i dotterföretag, intresseföretag och jointventures). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretagoch joint ventures inkluderas i det redovisade värdet för andelarna.Forskning och utveckling<strong>Billerud</strong> bedriver produkt- och processutveckling fokuserat främstpå att möta kundernas krav på produkternas egenskaper och olikaanpassningar. Aktiviteterna delas in i en forskningsfas och enutvecklingsfas. Exempel på utgifter som ingår i forskningsfaseninkluderarar utgifter för att ta fram ny kunskap, utgifter för utvärderingoch sökande efter alternativa kvaliteter och processer. Utgifter förforskningsfasen kostnadsföres löpande i resultaträkningen enligt IAS 38.Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annankunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produktereller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, omprodukten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar ochföretaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefteranvända eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdetinkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirektautgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekventsätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningensom kostnad när de uppkommer.ProgramvaraKostnader för utveckling och underhåll av programvarakostnadsförs när de uppstår. Kostnader som är direkt förknippademed utveckling av identifierbara och unika programvaruproduktersom kontrolleras av koncernen och som har sannolika ekonomiskafördelar under mer än ett år och som överstiger kostnaderna,redovisas som immateriella tillgångar.ElcertifikatTilldelning av elcertifikat sker mot egenproduktion av förnybar el.Elcertifikat värderas till beräknat marknadsvärde och redovisas somimmateriell tillgång. Elcertifikatberättigad produktion per balansdagenför vilka elcertifikat ännu inte tilldelats redovisas som upplupen intäktvärderat initialt till beräknat marknadspris. Motsvarande intäkterredovisas i rörelseresultatet som en korrigering mot elkostnaderna.Utsläppsrätter<strong>Billerud</strong>s svenska bruk har blivit tilldelade utsläppsrätter förkoldioxid inom EU. Tilldelningen för inledande treårsperioden2005-2007 översteg totalt de faktiska utsläppen. Även tilldelningen<strong>2008</strong> -2010 överstiger något de förväntade utsläppen.Vid erhållandet av utsläppsrätter redovisas de till marknadsvärdesom immateriell tillgång och skuldföras som erhållet bidrag.I takt med att utsläpp görs kostnadsförs utsläppen till värdetvid erhållandet samtidigt som denna kostnad reduceras förianspråktagen del av erhållet bidrag. Vid försäljning av överskottredovisas försäljningsintäkten i rörelseresultatet.Tillkommande utgifterTillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det ärsannolikt att de framtida ekonomiska för delar som är förknippade medtillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdetkan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommandeutgifter redovisas som kostnad i den period de upp kommer.AvskrivningsprinciperAvskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt överimmateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida intesådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperiodernaomprövas minst årligen. Goodwill och andra immateriellatillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod eller som ännu inteär färdiga att användas prövas för nedskrivningsbehov årligen ochdessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på atttillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar medbestämbara nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt då de ärtillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna förbalanserade utvecklingsutgifter och programvaror är 3-7 år.Nyttjandeperioderna omprövas varje år.VarulagerVarulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas


FINANSIELLA RAPPORTER 69genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) ochinkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarnaoch transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Förtillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdeten rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset iden löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader förfärdigställande och för att åstadkomma en försäljning.NedskrivningarKoncernens redovisade tillgångar bedöms vid varje balansdag för attavgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36tillämpas avseende nedskrivningar av andra tillgångar än finansiellatillgångar vilka redovisas enligt IAS 39, tillgångar till försäljning,varulager och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångarenligt ovan bedöms det redovisade värdet enligt respektive standard.Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar samtandelar i dotterföretag, intresseföretag och joint venturesOm indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångensåtervinningsvärde (se nedan). För goodwill och andra immateriellatillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångarsom ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdetårligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflödentill en enskild tillgång, och dess verkliga värde minus försäljningskostnaderinte kan användas, ska vid prövning av nedskrivningsbehovtillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifieraväsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet.En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererandeenhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet.En nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen.Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet(grupp av enheter) fördelas nedskrivningsbehovet i första hand tillgoodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övrigatillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minusförsäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning avnyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med endiskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som ärförknippad med den specifika tillgången.Nedskrivning av finansiella tillgångarVid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektivabevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov avnedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållandensom inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten attåtervinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragenminskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiellplacering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.Den värdeminskning som redovisas i resultaträkningen ärskillnaden mellan anskaffningsvärdet och det aktuella verkliga värdet,med avdrag för eventuellt tidigare kostnadsförda nedskrivningar.Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategoriernainvesteringar som hålles till förfall och lånefordringar ochkundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärdeberäknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade medden effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades förstagången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte.En nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen.Återföring av nedskrivningarEn nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområdereverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovetinte längre föreligger och det har skett en förändring i de antagandensom låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivningav goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i denutsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inteöverstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag föravskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall ellerlånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupetanskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdetobjektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter detatt nedskrivningen gjordes.Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificeradesom finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisatsi resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen.Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljandeomvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital.Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade somfinansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningenom det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänförastill en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.Utbetalning av kapital till ägarnaÅterköp av egna aktierFörvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost från egetkapital. Likvid från avyttring av sådana egetkapitalinstrumentredovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnaderredovisas direkt mot eget kapital.UtdelningarUtdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämmangodkänt utdelningen.Resultat per aktieBeräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernenhänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittligaantalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat peraktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antaletaktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier,vilka under rapporterade perioder härrör från konvertibla skuldebrevoch optioner utgivna till anställda. Utspädning från optioner påverkarantalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än


70 FINANSIELLA RAPPORTERbörskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursenoch börskursen. Lösenkursen justeras genom ett tillägg för värdet avframtida tjänster kopplade till de eget kapital-reglerade personaloptionsprogramsom redovisas som aktierelaterade ersättningar enligtIFRS 2. Utspädning från konvertibla skuldebrev beräknas genom att ökaantalet aktier med det totala antal aktier som konvertiblerna motsvararoch öka resultatet med den redovisade räntekostnaden efter skatt.Ersättningar till anställdaAvgiftsbestämda planerSom avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer därföretagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sigatt betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på deavgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolagoch den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det denanställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre änförväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarnakommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna).Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planerredovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänasgenom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.Förmånsbestämda planerKoncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planerberäknas separat för varje plan genom en uppskattning av denframtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning ibåde innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonterastill ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på enförstklassig företagsobligation med en löptid som motsvararkoncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknadför sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan påstatsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs aven kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade ”projectedunit credit method”. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuellaförvaltningstillgångar per rapportdagen.Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde påförvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster.Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker fråndet tidigare gjorda antagandet, eller genom att antagandena ändras.Korridorregeln tillämpas. Korridorregeln innebär att den del av deackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnasverkliga värde redovisas i resultatet över den förväntadegenomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda somomfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknandeförpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten,med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångaroch oredovisade aktuariella vinster eller förluster.När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs ijuridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordranavseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad.Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastningpå tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot.Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet.Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemäni Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. En sådan försäkring ären förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.För räkenskapsåret <strong>2008</strong> har <strong>Billerud</strong> inte haft tillgång till sådaninformation som gör det möjligt att redovisa denna plan som enförmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genomen försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.Övriga långfristiga ersättningarKoncernens nettoförpliktelse avseende övriga långfristiga ersättningar,förutom pensioner, uppgår till värdet av framtida ersättningar somanställda har intjänat som ersättning för de tjänster som de utfört iinnevarande och tidigare perioder. Ersättningen diskonteras till ettnuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar drasav. Diskonteringsräntan fastställs på samma grunder som förförmånsbestämda pensionsplaner. Beräkningen sker med den så kallade”projected unit credit method”. Eventuella aktuariella vinster ellerförluster redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer.Ersättningar vid uppsägningEn kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personalredovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utanrealistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljeradplan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntrafrivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt atterbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda somkommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.Kortfristiga ersättningarKortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskonteringoch redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.Aktierelaterade ersättningarDet under 2007 införda aktieincitamentsprogrammet redovisas somaktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrumenti enlighet med IFRS 2. Detta innebär att det verkliga värdet beräknasutifrån bedömd måluppfyllelse av uppställda resultatmål undermätperioden. Värdet fördelas över intjänandeperioden.Omvärdering efter att det verkliga värdet fastställts görs ej utöver deförändringar av antalet aktier som sker på grund av att villkoret omfortsatt anställning under intjänandeperioden ej längre uppfylls.Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade ersättningarredovisas i enlighet med Rådet för finansiell rapporteringsuttalande UFR 7 vilket innebär att kostnaden fördelas på deperioder som tjänsterna utförs. Den avsättning som uppkommeromvärderas vid varje rapporttillfälle för att motsvara beräknadeavgifter som ska erläggas vid intjänandeperiodens slut.


FINANSIELLA RAPPORTER 71AvsättningarEn avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råderovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för attreglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen närkoncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som enföljd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde avekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsensamt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningenav det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsenpå balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker ärväsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av detförväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglaraktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och,om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.GarantierEn avsättning för garantier redovisas när de underliggandeprodukterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiskadata om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall iförhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.OmstruktureringEn avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen harfastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, ochomstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligttillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.Återställning av förorenad markI enlighet med koncernens offentliggjorda miljöprinciper ochtillämpliga legala krav, redovisas en avsättning för återställande avförorenad mark när marken har blivit förorenad.Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagandesom härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftasendast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ettåtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund avdet inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.Moderbolagets redovisningsprinciperModerbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen(1995:1554) och Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridisk person. Även avRådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande förnoterade företag tillämpas. RFR 2.1 innebär att moderbolaget iårsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga avEU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramenför årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn tillsambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationenanger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.Skillnader mellan koncernens och moderbolagetsredovisningsprinciperSkillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciperframgår nedan. De nedan angivna redovisningsprincipernaför moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtligaperioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.Klassificering och uppställningsformerModerbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligtårsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning avfinansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernensfinansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter ochkostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten avavsättningar som egen rubrik i balansräkningen.Dotterföretag, intresseföretag och joint venturesAndelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redovisas imoderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäktredovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessahärrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar somöverstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalningav investeringen och reducerar andelens redovisade värde.Finansiella instrument och säkringsredovisningMed anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning,tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisningi IAS 39 i moderbolaget som juridisk person.I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar tillanskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiellaomsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.Anskaffningsvärdetför räntebärande instrument justeras för den periodiseradeskillnaden mellan vad som ursprungligen betalades, efter avdrag förtransaktionskostnader, och det belopp som betalas på förfallodagen(överkurs respektive underkurs).Terminskontrakt som används för säkring av valutakursförändringarpå fordringar och skulder i utländsk valuta värderas tillavistakursen den dag då valutaterminen tas upp för värdering av denunderliggande fordran eller skulden. Skillnaden mellan terminskursenoch dagskursen vid kontraktets ingående (terminspremie)periodiseras över terminskontraktets löptid. Periodiseradterminspremie redovisas som ränteintäkt respektive räntekostnad dåterminen är längre än tre månader.Ränteswappar som effektivt säkrar kassaflödesrisk i räntebetalningarpå skulder värderas till nettot av upplupen fordran på rörligränta och upplupen skuld avseende fast ränta och skillnadenredovisas som räntekostnad respektive ränteintäkt. Säkringen äreffektiv om den ekonomiska innebörden av säkringen och skulden ärdensamma som om skulden i stället hade tagits upp till en fastmarknadsräntan när säkringsförhållandet inleddes. Eventuell betaldpremie för swapavtalet periodiseras som ränta över avtalets löptid.Derivat som ej används för säkring värderas i moderbolagetenligt lägsta värdes princip. Redovisning av derivat som används för


72 FINANSIELLA RAPPORTERsäkring styrs av den säkrade posten. Det gör att derivatet behandlassom en off balance post så länge som den säkrade posten ej finns ibalansräkningen eller i balansräkningen till anskaffningsvärde.direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidragetoch dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar ikoncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.Anteciperade utdelningarAnteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fallmoderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlekoch moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innanmoderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.Immateriella anläggningstillgångar - Goodwill m.m.Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbarnyttjandeperiod som i koncernen inte är föremål för avskrivning,skrivs i moderbolaget av i enlighet med ÅRL. Detta innebäravskrivning över i normalfallet fem år. I särskilda fall kanavskrivningstiden vara längre än fem år.Ersättningar till anställda - Förmånsbestämda planerI moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning avförmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolagetföljer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionensföreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässigavdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna iIAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av denförmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivåutan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariellavinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.SkatterI moderbolaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserverutan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, tillskillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderbolagetpå motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositionertill uppskjuten skattekostnad.Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personerFöretaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighetmed uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2).Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren ochaktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ejerfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Detinnebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimerakoncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedelefter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisassom en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dessaktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnatkoncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt motbalanserade vinstmedel.Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskottredovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren2 Nettoomsättning per marknad och rörelseresultatper affärsområdeDen externa nettoomsättningen fördelas på olika marknader enligt följande:Packaging& Speciality PackagingPaper BoardsValutaMarket säkringPulp med meraÖvrigtoch elimineringarTotalMSEK<strong>2008</strong>KoncernenSverige 193 259 209 28 57 746Övriga EU-länder 2 402 1 666 925 12 5 005Övriga Europa 142 122 121 385Summa Europa 2 737 2 047 1 255 28 69 6 136Övriga marknader 1 095 317 244 1 656Koncernen totalt 3 832 2 364 1 499 28 69 7 792Nettoomsättningen 7 792 (7 758) utgör i sin helhet varuförsäljning. Intäkter i koncerneni samband med byte av varor och tjänster ingår med MSEK 62 (0). Nettoomsättning peraffärsområde och fördelat på kvartal, se not 34.Packaging &Speciality PaperNettoomsättningen MSEK 3 448 (3 333) utgör i sin helhet varuförsäljning.Packaging &Speciality PaperPackagingBoardsPackagingBoardsMarketPulpMarketPulpValutasäkringmed mera TotalMSEK<strong>2008</strong>ModerbolagetSverige 85 134 102 29 350Övriga EU-länder 639 1 511 254 2 404Övriga Europa 27 88 16 131Summa Europa 751 1 733 372 29 2 885Övriga marknader 175 291 97 563Moderbolaget totalt 926 2 024 469 29 3 448Valutasäkringmed mera TotalMSEK2007KoncernenSverige 178 181 141 42 542Övriga EU-länder 2 625 1 539 1 000 5 164Övriga Europa 202 113 102 417Summa Europa 3 005 1 833 1 243 42 6 123Övriga marknader 984 338 313 1 635Koncernen totalt 3 989 2 171 1 556 42 7 758Packaging &Speciality PaperPackagingBoardsMarketPulpValutasäkringmed mera TotalMSEK2007ModerbolagetSverige 63 73 45 73 254Övriga EU-länder 731 1 355 236 2 322Övriga Europa 47 85 15 147Summa Europa 841 1 513 296 73 2 723Övriga marknader 182 331 97 610Moderbolaget totalt 1 023 1 844 393 73 3 333


FINANSIELLA RAPPORTER 73Rörelseresultat per affärsområde Koncernen ModerbolagetMSEK <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007Packaging & Speciality Paper 244 355 -18 18Packaging Boards 248 179 205 133Market Pulp -145 81 -27 12Valutasäkring m.m. 28 42 29 73Övrigt och elimineringar -86 -67 -95 -95Koncernen totalt 289 590 94 141Affärsområdenas resultat redovisas exklusive effekter av valutasäkringar samt frånoch med 2007 även exklusive resultateffekter från omvärderingar av kundfordringar iutländsk valuta och valutaeffekter i samband med betalningar. Dessa effekter redovisasseparat på raden ”Valutasäkring med mera”. Den del av valutaexponeringen som avserförändringar i faktureringskurser ingår fortsatt i affärsområdesresultaten.3 Övriga rörelseintäkterMSEKKoncernen <strong>2008</strong> 2007Sålda tjänster 14 9Övrigt 1 3Koncernen totalt 15 12ModerbolagetSålda tjänster 13 9Kommissioner 19 19Övrigt 0 –Moderbolaget totalt 32 284 Arvode och kostnadsersättning till revisorerMSEK Koncernen ModerbolagetKPMG <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007Revisionsuppdrag 1) 3 2 1 1Andra uppdrag 2 3 1 2Totalt 5 5 2 31)Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samtstyrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som detankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde somföranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.Andra uppdrag avser främst ersättning för rådgivning i redovisningsfrågorsamt skattefrågor.5 Personal och personalkostnaderVaravmän, % 2007Varavmän, %Medelantal anställda <strong>2008</strong>ModerbolagetSverige 1 008 78 1 058 79Övriga länder 3 100 3 100Moderbolaget totalt 1 011 78 1 061 78Varavmän, % 2007Varavmän, %Medelantal anställda <strong>2008</strong>DotterföretagSverige 1 110 84 1 104 85Tyskland 14 36 15 40Nederländerna 7 29 6 33Frankrike 9 44 10 50Italien 9 33 8 38Spanien 8 38 8 38Storbritannien 144 91 147 91Kina 6 50 5 40Litauen 4 25 – –Dotterföretag totalt 1 311 83 1 303 84Koncernen totalt 2 322 81 2 364 81Koncernen ModerbolagetPersonalkostnader <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007MSEKLöner och andra ersättningarStyrelse, VD och ledningsgrupper 1) 58 51 27 21varav bonus 6 5 3 2Övriga anställda 880 853 392 390varav bonus 13 22 8 3Summa löner och andra ersättningar 938 904 419 411Koncernen ModerbolagetSociala kostnader <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007Avtalsenlig pension till VDoch ledningsgrupper 1)Förmånsbestämda 7 2 2 1Avgiftsbestämda 7 9 3 4Avtalsenliga pensioner, övrigaFörmånsbestämda 14 8 9 6Avgiftsbestämda 34 42 16 8Övriga sociala kostnader 309 312 148 144Summa sociala kostnader 371 373 178 163Summa personalkostnader 1 309 1 277 597 5741)Med VD avseende koncernen avses samtliga personer med VD-befattning i något koncernföretag.Med styrelse avseende koncernen avses samtliga styrelser i koncernföretag.Med ledningsgrupper avses samtliga ledningsgrupper i koncernföretag. Sammantagetomfattar VD:ar, styrelser och ledningsgrupper 72 (71) personer.Sjukfrånvaro i moderbolaget, % <strong>2008</strong> 2007Total sjukfrånvaro som andel av ordinarie arbetstid 3,5 4,3Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängandesjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 47 52Sjukfrånvaro i moderbolaget som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid, %Sjukfrånvaron fördelad efter kön:Män 3,0 3,7Kvinnor 5,0 6,4Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori:29 år eller yngre 2,1 2,730-49 år 2,8 4,050 år eller äldre 4,8 5,3


74 FINANSIELLA RAPPORTER5 Personal och personalkostnader, forts.8 SkattRedovisning av andel kvinnor i företagsledningar, % <strong>2008</strong> 2007KoncernenStyrelser 10 9VD och ledningsgrupper 14 13ModerbolagetStyrelsen 20 22VD och ledningsgrupper 15 18Information om ledande befattningshavares förmåner enligt årsredovisningslagen, se not 24.6 FinansnettoMSEKKoncernen <strong>2008</strong> 2007Ränteintäkter på kassa och kortfristiga placeringar 16 18Finansiella intäkter 16 18Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupetanskaffningsvärde -171 -129Räntekostnader på pensionsskuld -8 -6Netto valutakursförändringar 0 0Övriga finansiella kostnader -2 0Finansiella kostnader -181 -135Finansnetto -165 -117MSEKModerbolagetResultat från andelar i koncernföretag <strong>2008</strong> 2007Utdelning 4 438Nedskrivningar – -70Moderbolaget totalt 4 368Ränteintäkter och liknande resultatposterRänteintäkter, koncernföretag 1 7Ränteintäkter, övriga 12 15Moderbolaget totalt 13 22Räntekostnader och liknande resultatposterRäntekostnader, koncernföretag -1 -9Räntekostnader på pensionsskuld -8 -6Räntekostnader, övriga -162 -121Räntekostnader på derivat i säkringsredovisningen 4 -28Netto valutakursförändringar 5 1Övriga finansiella kostnader -2 0Moderbolaget totalt -164 -163Finansnetto -147 2277 BokslutsdispositionerModerbolagetMSEK <strong>2008</strong> 2007Skillnad mellan bokförd avskrivningoch avskrivning enligt plan- Maskiner och inventarier 1 900 -1 900Moderbolaget totalt 1 900 -1 900Moderbolaget har vid utgången av <strong>2008</strong> övergått från räkenskapsenlig metod tillrestvärdemetod vid skattemässig avskrivning av maskiner och inventarier.Resultat före skatt Koncernen ModerbolagetMSEK <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007Sverige, koncernbolag 101 443 1 847 -1 532Övriga länder, koncernbolag 23 30 – –Summa resultat före skatt 124 473 1 847 -1 532Skattekostnad Koncernen ModerbolagetMSEK <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007Aktuell skattPeriodens skattekostnad -3 -9 -99 266Skatt hänförlig till tidigare period 0 1 0 –Summa aktuell skatt -3 -8 -99 266Uppskjuten skattUppskjuten skatteintäkt/ skattekostnadavseende temporära skillnader 31 -129 -383 265Summa skattekostnad 28 -137 -482 531I moderbolaget år <strong>2008</strong> och 2007 har aktuell skatt, MSEK 99 respektive MSEK -266,belöpande på lämnade respektive erhållna koncernbidrag, redovisats direkt mot eget kapital.Avstämning av effektiv skatt Koncernen Moderbolaget% <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007Svensk inkomstskattesats 28,0 28,0 28,0 -28,0Effekt av andra skattesatser för utländskadotterbolag -0,1 0,6Skattefri utdelning 0,0 -8,0Skatteintäkt hänförlig till tidigare period 0,4 -0,6 0,0 –Underskott i utländskt dotterbolag förvilket uppskjuten skattefordran ej beaktats – 0,2 – –Skatteeffekt på grund av ej avdragsgillakostnader och ej skattepliktiga intäkter 4,9 0,4 0,3 1,4Skatteeffekt på grund av ändradskattesats i Sverige från 1 januari 2009 -55,9 -2,2Skattesats enligt resultaträkningen -22,7 28,6 26,1 -34,6Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdragIngåendebalans<strong>2008</strong>-01-01Redovisati resultaträkningenRedovisatdirekt moteget kapitalUtgåendebalans<strong>2008</strong>-12-31MSEKKoncernenUppskjuten skatteskuldÖvriga anläggningstillgångar 1 401 -14 1 387Periodiseringsfond 34 -34 –Säkringsreserv 23 -85 -62Summa uppskjuten skatteskuld 1 458 -48 -85 1 325Uppskjuten skattefordranMark och byggnader 43 -7 36Varulager 0 0 0Kundfordringar 1 2 3Avsättningar 23 -2 21Underskott 22 -10 12Summa uppskjutenskattefordran 89 -17 – 72Summa netto uppskjutenskatteskuld 1 369 -31 -85 1 253Varav redovisas som uppskjuten skattefordran 1Varav redovisas som uppskjuten skatteskuld 1 254Temporära skillnader och/eller underskottsavdrag som inte motsvarats av redovisandeuppskjutna skattefodringar uppgår till MSEK 55. Bedömningen har gjorts utifrån enosäkerhet om när denna skattefordran kan återvinnas.


FINANSIELLA RAPPORTER 75Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdragIngåendebalans2007-01-01Redovisati resultaträkningenIngåendebalans<strong>2008</strong>-01-01Redovisati resultaträkningenUtgåendebalans<strong>2008</strong>-12-31MSEKModerbolagetUppskjuten skatteskuldÖvriga anläggningstillgångar 277 361 638Summa uppskjuten skatteskuld 277 361 638Uppskjuten skattefordranMark och byggnader 6 0 6Kundfordringar 1 2 3Avsättningar 14 -3 11Underskott 21 -21 –Summa uppskjuten skattefordran 42 -22 20Summa netto uppskjuten skatteskuld 235 383 618Ingåendebalans2007-01-01Redovisatdirekt moteget kapitalInga väsentliga temporära skillnader på andelar i dotterföretag föreligger.Redovisati resultaträkningenInga väsentliga temporära skillnader på andelar i dotterföretag föreligger.Utgåendebalans2007-12-31MSEKKoncernenUppskjuten skatteskuldÖvriga anläggningstillgångar 1 279 122 1 401Periodiseringsfond 53 -19 34Säkringsreserv 3 20 23Summa uppskjuten skatteskuld 1 335 103 20 1 458Uppskjuten skattefordranMark och byggnader 47 -4 43Varulager 0 0 0Kundfordringar 1 0 1Avsättningar 53 -30 23Underskott 14 8 22Summa uppskjutenskattefordran 115 -26 – 89Summa nettouppskjuten skatteskuld 1 220 129 2 1 369Varav redovisas som uppskjuten skattefordran 0Varav redovisas som uppskjuten skatteskuld 1 369Temporära skillnader och/eller underskottsavdrag som inte motsvarats av redovisandeuppskjutna skattefordringar uppgår till MSEK 58. Bedömningen har gjorts utifrån enosäkerhet om när denna skattefordran kan återvinnas.Utgåendebalans2007-12-31MSEKModerbolagetUppskjuten skatteskuldÖvriga anläggningstillgångar 549 -272 277Summa uppskjuten skatteskuld 549 -272 277Uppskjuten skattefordranMark och byggnader 5 1 6Kundfordringar 1 0 1Avsättningar 36 -22 14Underskott 7 14 21Summa uppskjuten skattefordran 49 -7 42Summa netto uppskjuten skatteskuld 500 -265 2359 Resultat per aktie<strong>2008</strong> 2007Resultat per aktie före utspädningPeriodens resultat, MSEK 152 336Vägt antal utestående stamaktier 51 491 570 51 460 719Resultat per aktie före utspädning, SEK 2,96 6,52Resultat per aktie efter utspädningPeriodens resultat, MSEK 152 336Justerat resultat, MSEK 152 336Vägt antal utestående stamaktier 51 491 570 51 460 719Justering för antagen utspädning via incitamentsprogram – 49 090Antal aktier vid beräkning av resultat per aktie 51 491 570 51 509 809Resultat per aktie efter utspädning, SEK 2,96 6,5210 Materiella anläggningstillgångar<strong>2008</strong>MSEKByggnader Maskiner ochoch mark inventarier 1)Pågåendenyanläggningarochförskott TotaltKoncernenAnskaffningsvärdenIngående värden <strong>2008</strong>-01-01 1 681 11 400 203 13 284Investeringar 65 714 -192 587Avyttringar och utrangeringar – -14 -14Omräkningsdifferens -2 -52 -54Utgående värden <strong>2008</strong>-12-31 1 744 12 048 11 13 803Ackumulerade avskrivningarIngående värden <strong>2008</strong>-01-01 -890 -4 836 – -5 726Avskrivningar -54 -448 -502Avyttringar och utrangeringar – 11 11Omräkningsdifferens 1 43 44Utgående värden <strong>2008</strong>-12-31 -943 -5 230 – -6 173Ackumulerade nedskrivningarIngående värden <strong>2008</strong>-01-01 -111 -1 792 – -1 903Avyttringar och utrangeringar – – –Utgående värden <strong>2008</strong>-12-31-111 -1 792 – -1 903Redovisat värde enligtbalansräkning <strong>2008</strong>-12-31 690 2) 5 026 11 5 727<strong>2008</strong>MSEKModerbolagetAnskaffningsvärdenIngående värden <strong>2008</strong>-01-01 708 5 899 120 6 727Investeringar 55 323 -114 264Avyttringar och utrangeringar – -5 – -5Utgående värden <strong>2008</strong>-12-31 763 6 217 6 6 986Ackumulerade avskrivningarIngående värden <strong>2008</strong>-01-01 -405 -2 521 – -2 926Avskrivningar -26 -199 -225Avyttringar och utrangeringar – 5 5Utgående värden <strong>2008</strong>-12-31 -431 -2 715 – -3 146Ackumulerade nedskrivningarIngående värden <strong>2008</strong>-01-01 – -898 – -898Avyttringar och utrangeringar – – –Utgående värden <strong>2008</strong>-12-31 – -898 – -898Redovisat värde enligtbalansräkning <strong>2008</strong>-12-31 332 3) 2 604 6 2 942


76 FINANSIELLA RAPPORTER10 Materiella anläggningstillgångar, forts11 Immateriella tillgångar1)Lättare maskiner och inventarier utgör endast en mindre del av värdet av maskiner ochinventarier, varför någon särredovisning inte skett.2)Varav mark MSEK 33 (34).3)Varav mark MSEK 8 (8).Pågående nyanläggningar2007Byggnader Maskiner ochMSEKoch mark inventarier 1) och förskott TotaltKoncernenAnskaffningsvärdenIngående värden 2007-01-01 1 640 10 985 74 12 699Investeringar 41 459 129 629Avyttringar och utrangeringar – -25 -25Omräkningsdifferens 0 -19 -19Utgående värden 2007-12-31 1 681 11 400 203 13 284Ackumulerade avskrivningarIngående värden 2007-01-01 -836 -4 455 -5 291Avskrivningar -53 -420 -473Avyttringar och utrangeringar – 23 23Omräkningsdifferens 0 16 15Utgående värden 2007-12-31 -890 -4 836 – -5 726Ackumulerade nedskrivningarIngående värden 2007-01-01 -111 -1 792 -1 903Avyttringar och utrangeringar – – –Utgående värden 2007-12-31 -111 -1 792 – -1 903Redovisat värde enligtbalansräkning 2007-12-31 680 2) 4 772 203 5 6552007MSEKModerbolagetAnskaffningsvärdenIngående värden 2007-01-01 691 5 669 47 6 407Investeringar 17 250 73 340Avyttringar och utrangeringar – -20 – -20Utgående värden 2007-12-31 708 5 899 120 6 727Ackumulerade avskrivningarIngående värden 2007-01-01 -379 -2 355 -2 734Avskrivningar -26 -185 -211Avyttringar och utrangeringar – 19 19Utgående värden 2007-12-31 -405 -2 521 – -2 926Ackumulerade nedskrivningarIngående värden 2007-01-01 – -898 -898Avyttringar och utrangeringar – – –Utgående värden 2007-12-31 – -898 – -898Redovisat värde enligtbalansräkning 2007-12-31 303 3) 2 480 120 2 9031)Lättare maskiner och inventarier utgör endast en mindre del av värdet av maskiner ochinventarier, varför någon särredovisning inte skett.2)Varav mark MSEK 33 (34).3)Varav mark MSEK 8 (8).Taxeringsvärdet på byggnader och mark i Sverige uppgår till MSEK 1 872 (1 865), varavbyggnader utgör MSEK 1 769 (1 769). Taxeringsvärdet inkluderar även tillgångar vilka ibalansräkningen redovisats under posten maskiner och inventarier. Taxeringsvärdet förbyggnader och mark för moderbolaget uppgår till MSEK 837 (829) varav byggnader utgörMSEK 780 (780).Hyres- och leasingavtalAvtalade framtida totala leasingåtaganden i koncernen uppgick till MSEK 135, varavMSEK 34 inom ett år och MSEK 121 inom ett till fem år. Motsvarande för moderbolagetuppgick till MSEK 97, varav MSEK 20 inom ett år och MSEK 83 inom ett till fem år.Leasingkostnader i koncernen uppgick <strong>2008</strong> till MSEK 42. För moderbolaget uppgickmotsvarande kostnader till MSEK 24.<strong>2008</strong>MSEKKoncernenFörvärvade immateriella tillgångarDatorprogramÖvrigakontraktsbaseradetillgångarTotaltAnskaffningsvärdenIngående värden <strong>2008</strong>-01-01 41 – 41Investering 20 17 37Omräkningsdifferenser 2 2Utgående värden <strong>2008</strong>-12-31 61 19 80Ackumulerade avskrivningarIngående värden <strong>2008</strong>-01-01 – – –Årets avskrivning -4 -2 -6Omräkningsdifferenser – 0 0Utgående värden <strong>2008</strong>-12-31 -4 -2 -6Redovisat värde enligtbalansräkningen <strong>2008</strong>-12-31 57 17 742007AnskaffningsvärdenIngående värden 2007-01-01 17 – 17Investering 24 – 24Utgående värden 2007-12-31 41 – 41Ackumulerade avskrivningarIngående värden 2007-01-01 – – –Årets avskrivning – – –Utgående värden 2007-12-31 – – –Redovisat värde enligtbalansräkningen 2007-12-31 41 – 41<strong>2008</strong>ModerbolagetAnskaffningsvärdenIngående värden <strong>2008</strong>-01-01 41 – 41Avyttring -18 – -18Utgående värden <strong>2008</strong>-12-31 23 – 23Ackumulerade avskrivningarIngående värden <strong>2008</strong>-01-01 – – –Årets avskrivning -2 – -2Utgående värden <strong>2008</strong>-12-31 -2 – -2Redovisat värde enligtbalansräkningen <strong>2008</strong>-12-31 21 – 212007AnskaffningsvärdenIngående värden 2007-01-01 17 – 17Investering 24 – 24Utgående värden 2007-12-31 41 – 41Ackumulerade avskrivningarIngående värden 2007-01-01 – – –Årets avskrivning – – –Utgående värden 2007-12-31 – – –Redovisat värde enligtbalansräkningen 2007-12-31 41 – 41


FINANSIELLA RAPPORTER 7712 Andelar i koncernföretagMSEK <strong>2008</strong> 2007AnskaffningsvärdenIngående värden vid årets början 1 245 1 174Investeringar 1) 28 71Utgående balans 1 273 1 245Ackumulerade nedskrivningarIngående värden vid årets början -120 -50Årets nedskrivningar 2) – -70Utgående balans -120 -120Redovisat värde 1 153 1 1251)Årets investeringar består av aktieägartillskott i <strong>Billerud</strong> Beetham Ltd med MSEK12, förvärv av Cebeco Mediena Uab med MSEK 14, aktieägartillskott i <strong>Billerud</strong> Trading(Shanghai) Co Ltd med MSEK 2.2)Ingen nedskrivning av aktier har skett under <strong>2008</strong>. Nedskrivning av aktier 2007 MSEK70 avsåg innehavet i <strong>Billerud</strong> Beetham Ltd.Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretagDotterföretag/Säte/Org.nr Antal andelar Andel i % 3) värdeBokfört<strong>Billerud</strong> Karlsborg <strong>AB</strong>,Kalix 556310-4198 1 250 000 100 300<strong>Billerud</strong> Skärblacka <strong>AB</strong>, Norrköping556190-3179 1 000 000 100 740<strong>Billerud</strong> Skog <strong>AB</strong>, Stockholm556724-4641 1 000 100 1Scankraft Paper <strong>AB</strong>, Stockholm556459-7572 1 000 100 0<strong>Billerud</strong> Beetham Ltd, Cumbria 3 500 000 100 81<strong>Billerud</strong> Benelux B.V., Amsterdam 200 100 3<strong>Billerud</strong> France S.A.S., Paris 4 000 100 1<strong>Billerud</strong> GmbH, Hamburg – 100 1<strong>Billerud</strong> Iberica S.L., Barcelona – 100 1<strong>Billerud</strong> S.r.I., Milano – 100 0<strong>Billerud</strong> Sales Ltd, Nottingham 5 000 100 7<strong>Billerud</strong> Trading (Shanghai) Co Ltd – 100 4Cebeco Mediena Uab 4) 200 70 14Redovisat värde <strong>2008</strong>-12-31 1 1533)Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösternaför totalt antal aktier.4)Option på resterande 30 procent finns.13 Fordringar på koncernföretag, räntebärandeMSEKModerbolaget <strong>2008</strong> 2007Redovisat värde vid årets början – 180Reglerade fordringar – -180Redovisat värde vid årets slut – –14 Andelar i intresseföretag / Joint venturesMSEKKoncernen <strong>2008</strong> 2007Redovisat värde vid årets början 4 1Förvärv av joint ventures – 5Andel i intresseföretags /joint ventures resultat efter skatt 0 -2Andra förändringar i intresseföretags /joint ventures egna kapital 1) 0 0Redovisat värde vid årets slut 4 4Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av intäkter, resultat,tillgångar och skulder.Intresseföretag / Joint venturesMSEK<strong>2008</strong> Land Intäkter ResultatMSEKModerbolaget <strong>2008</strong> 2007AnskaffningsvärdenVid årets början 7 2Årets investeringar – 5Årets avyttringar 1) – 0Utgående balans 7 7Ackumulerade nedskrivningarVid årets början -1 -1Årets nedskrivningar 0 0Utgående balans -1 -1Redovisat värde vid årets slut 6 61)Scankraft Paper <strong>AB</strong> redovisas fr o m 2007 som koncernföretag.Specifikation av moderbolagets direkt ägda innehavav andelar i intresseföretag / joint venturesRöst- ochFöretag, org.nr och sätekapitalandel, i %15 Övriga innehavTillgångarSkulderEgetkapitalÄgdandel i %ScandFibreLogistics <strong>AB</strong> Sverige 851 5 92 82 10 20Nine Total PackagingPartner <strong>AB</strong> Sverige 3 -1 2 0 2 60Totalt 854 4 94 82 122007ScandFibreLogistics <strong>AB</strong> Sverige 130 0 10 9 1 20Nine Total PackagingPartner <strong>AB</strong> Sverige 0 -2 2 0 2 60Totalt 130 -2 12 9 3Redovisatvärde<strong>2008</strong>-12-31Intresseföretag / Joint venturesScandFibre Logistics <strong>AB</strong>,556253-1474 Stockholm 20 1Nine Total Packaging Partner <strong>AB</strong>,556727-5658 Stockholm 60 5Moderbolaget totalt 62007-12-31IntresseföretagScandFibre Logistics <strong>AB</strong>,556253-1474 Stockholm 20 1Nine Total Packaging Partner <strong>AB</strong>,556727-5658 60 5Moderbolaget totalt 6MSEKKoncernenAntalandelar Andel i %RedovisatvärdeNamn / Org nr<strong>2008</strong>-12-312 bostadsrätter 9Vänerhamn <strong>AB</strong>, 556483-5071 800 4 1BasEl i Sverige <strong>AB</strong>, 556672-5858 50 5 0VindIn <strong>AB</strong>, 556713-5172 100 7 4Kalix Vindkraft <strong>AB</strong>, 556686-1729 20 000 10 4Totalt 18MSEKModerbolagetAntalandelar Andel i %RedovisatvärdeNamn / Org nr<strong>2008</strong>-12-312 bostadsrätter 9Vänerhamn <strong>AB</strong>, 556483-5071 800 4 1BasEl i Sverige <strong>AB</strong>, 556672-5858 50 5 0VindIn <strong>AB</strong>, 556713-5172 100 7 4Totalt 14


78 FINANSIELLA RAPPORTER15 Övriga innehav forts. presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Vidare består omräkningsreservenav valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder som upptagits somsäkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.MSEKKoncernen och ModerbolagetAntalandelar Andel i %RedovisatvärdeNamn / Org nr2007-12-312 bostadsrätter 9Vänerhamn <strong>AB</strong>, 556483-5071 800 4 1BasEl i Sverige <strong>AB</strong>, 556672-5858 50 5 0VindIn <strong>AB</strong>, 556713-5172 100 7 1Totalt 11SäkringsreservSäkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringenav verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktionersom ännu inte har inträffat.Balanserade vinstmedel inklusive årets resultatI balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolagetoch dess dotterföretag samt intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond,exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.16 VarulagerKoncernen ModerbolagetMSEK <strong>2008</strong>-12-31 2007-12-31 <strong>2008</strong>-12-31 2007-12-31Råvaror och förnödenheter 491 380 121 112Färdiga varor 511 556 220 257Pågående arbete 21 – – –Förskott från leverantör 68 – – –Totalt 1 091 936 341 369I rörelsens kostnader ingår nedskrivning av varulager med MSEK 90. Av lagret av färdigavaror motsvarar MSEK 149 (0) värdering till verkligt värde.17 Eget kapitalSpecifikation av eget kapitalposten reserverMSEKKoncernenOmräkningsreserv <strong>2008</strong> 2007Ingående omräkningsreserv -3 -1Årets omräkningsdifferenser -1 -3Avgår säkring av valutarisk i utlandsverksamhet 3 1Utgående omräkningsreserv -1 -3SäkringsreservIngående säkringsreserv 60 8KassaflödessäkringarRedovisad direkt mot eget kapital -132 123Upplöst mot resultaträkningen -188 -51Skatt hänförlig till årets säkringar 85 -20Utgående säkringsreserv -175 60Summa reserverIngående reserver 57 7Årets förändring av reserver:Omräkningsreserv 1) 2 -2Säkringsreserv -235 52Utgående reserver -176 571)Förändring av omräkningsreserven utgör årets omräkningsdifferenser vid omräkningav utländska dotterbolags balansräkningar till svenska kronor.AktiekapitalInnehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand och aktieinnehavetberättigar till rösträtt vid bolagsstämman med en röst per aktie. Alla aktier harsamma rätt till <strong>Billerud</strong>s kvarvarande nettotillgångar. Beträffande de aktier som finns i egetförvar (se nedan) är alla rättigheter upphävda fram till dess att dessa aktier återutges.Övrigt tillskjutet kapitalAvser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår del av överkursfonder somförts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond frånden 1 januari 2006 och framöver redovisas också som tillskjutet kapital.ReserverOmräkningsreservOmräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning avfinansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporteri en annan valuta än koncernens funktionella valuta. Moderbolaget och koncernenÅterköpta aktierÅterköpta aktier innefattar anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas avmoderbolaget. Per den 31 december <strong>2008</strong> uppgick koncernens innehav av egna aktier till1 851 473 (1 851 473). Under 2007 har 58 527 aktier avyttrats till anställda i sambandmed det långsiktiga incitamentsprogrammet för personalen (LTIP).UtdelningEfter balansdagen har styrelsen föreslagit att årets vinst används till att stärka bolagetsegna kapital och att ingen utdelning lämnas. Förslaget blir föremål för fastställelse påårsstämman den 6 maj 2009.<strong>2008</strong> 2007Utdelning, MSEK 180 180Redovisad utdelning per stamaktie, SEK 3,50 3,50ModerbolagBundna fonderBundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.AktiekapitalAktiekapitalet vid årets slut består av 53 343 043 (53 343 043) stamaktier med kvotvärdeSEK 12,50 (12,50) med vardera en röst.ReservfondSyftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt förtäckning av balanserad förlust.Fritt eget kapitalÖverkursfondNär aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernaskvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet påaktierna föras till överkursfonden.Balanserade vinstmedelUtgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats.Utgör tillsammans med årets resultat och eventuell fond för verkligt värde summa fritteget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser<strong>Billerud</strong> har förmånsbestämda pensionsplaner för tjänstemän i Sverige (ITP-planen) ochi viss utsträckning för anställda i utländska dotterbolag, främst Tyskland. Dessa planer ärofonderade. Delar av pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige tryggas genom avsättning ibalansräkningen enligt FPG/PRI systemet. <strong>Billerud</strong> har även avgiftsbestämda pensionsplaner.Viss del av pensionsåtagandena för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkring i Alecta.Alecta kan inte tillhandahålla tillräckliga uppgifter för att redovisa ITP-planen som förmånsbestämdvarför den redovisas som avgiftsbestämd i enlighet med UFR 3. Årets avgifter förpensionsförsäkringar i Alecta uppgick till MSEK 10 (17).Förmånsbestämda förpliktelserMSEKKoncernen <strong>2008</strong>-12-31 2007-12-31 2006-12-31Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämdaförpliktelser 218 185 181Justeringar:Ackumulerade oredovisade aktuariellavinster (+) och förluster (-) -35 -12 -17Redovisade förpliktelser i balansräkningen 183 173 164


FINANSIELLA RAPPORTER 79Beloppet redovisas i följande post i balansräkningen:Avsättningar för pensioner och liknandeförpliktelser 183 173 164Nettobeloppet fördelar sigpå planer i följande länder:Sverige 172 163 156Tyskland 11 10 8Nederländerna 0 0 0Redovisade förpliktelser i balansräkningen 183 173 164PensionskostnadMSEKKoncernen <strong>2008</strong> 2007Kostnad förmånsbestämda planer intjänade under året 21 10Räntekostnad 8 6Kostnad förmånsbestämda planer 29 16Kostnad avgiftsbestämda planer 41 51Löneskatt 16 21Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning 86 88Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen:Personalkostnader 78 82Finansiella kostnader 8 6Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning 86 88Avstämning av avsättning för pensioner i balansräkningenFöljande tabell förklarar hur avsättning p ensioner i balansräkningen har förändratsunder perioden<strong>2008</strong> 2007Förpliktelse i balansräkningen vid årets början 173 164Kostnad förmånsbestämda planer 13 16Utbetalning av pensioner -3 -7Förpliktelse i balansräkningen vid årets slut 183 173Oredovisade aktuariella vinster (-) och förluster (+) <strong>2008</strong> 2007Oredovisade aktuariella förluster vid årets början 12 17Förändrade antaganden för förpliktelserna 24 -4Årets amortering -1 -1Årets omräkningsdifferens 0 0Oredovisade aktuariella förluster vid årets slut 35 12Aktuariella antagandenFöljande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpatsvid beräkning av förpliktelserna (vägda genomsnittsvärden): <strong>2008</strong>-12-31 2007-12-31Diskonteringsränta 3,7 % 4,3 %Framtida löneökningar 3,0 % 3,0 %Framtida ökningar av inkomstbeloppet 3,0 % 3,0 %Inflation 2,0 % 2,0 %Personalomsättning 5,0 % 5,0 %Förväntad återstående tjänstgöringstid 11 år 11 årKapitalvärdet av pensionsförpliktelserMSEKModerbolaget <strong>2008</strong> 2007Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser som avser pensioneringi företagets egen regi vid ingången av året 133 125Kostnad exklusive räntekostnad som belastat resultatet 7 5Räntekostnad 8 6Utbetalning av pensioner -3 -3Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser som avser pensioneringi företagets egen regi vid utgången av året 145 133Förpliktelser inbetalda till av <strong>Billerud</strong> ägda kapitalförsäkringar 32 29Övriga avsättningar 4 10Redovisningsförpliktelser i balansräkningen 181 172Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI 145 133Kostnader avseende pensionerMSEKModerbolaget <strong>2008</strong> 2007Pensionering i egen regiKostnad exklusive räntekostnad 7 5Räntekostnad 8 6Kostnad för pensionering i egen regi 15 11Pensionering genom försäkringInbetalda försäkringspremier 28 75Avsättning för framtida premier 1 1Upplösning av avsättningar för framtida premier -6 -62Delsumma 23 14Avkastningsskatt på pensionsmedel 1 1Särskild löneskatt på pensionskostnader 9 6Kostnad för kreditförsäkring 0 0Årets pensionskostnad 48 32Koncernen <strong>2008</strong>-12-31 2007-12-31Ställda säkerheter för pensionsförpliktelserKapitalförsäkring 32 35Koncernen totalt 32 35ModerbolagetStällda säkerheter för pensionsförpliktelserKapitalförsäkring 26 28Moderbolaget totalt 26 28KoncernenBelopp varmed avsättningsposten förväntas betalas inomtolv månader.Belopp varmed avsättningsposten förväntas betalas eftermer än tolv månader.19 Avsättningar5 3178 170ModerbolagetBelopp varmed avsättningsposten förväntas betalas inomtolv månader. 8 5Belopp varmed avsättningsposten förväntas betalas eftermer än tolv månader. 173 167MSEKKoncernen <strong>2008</strong> 2007Avsättningar som är långfristiga skulderAvgångsvederlag, permitteringslön 2 2Kostnader för miljöåtgärder 23 23Koncernen totalt 25 25Avsättningar som är kortfristiga skulderKostnader för omstruktureringsåtgärder 12 17Koncernen totalt 12 17ModerbolagetKostnader för omstruktureringsåtgärder 7 12Moderbolaget totalt 7 12KoncernenKostnader för omstruktureringsåtgärderRedovisat värde vid årets ingång 17 124Outnyttjade belopp som återförts under året – -27Belopp som tagits i anspråk under året -5 -78Omföringar – -2Redovisat värde vid årets utgång 12 17Avgångsvederlag, permitteringslönRedovisat värde vid årets ingång 2 2Avsättningar som gjorts under året 0 1Belopp som tagits i anspråk under året – -1Redovisat värde vid årets utgång 2 2Kostnader för miljöåtgärderRedovisat värde vid årets ingång 23 22Avsättningar som gjorts under året 0 1Redovisat värde vid årets utgång 23 23


80 FINANSIELLA RAPPORTER19 Avsättningar, fortsMSEKKoncernenKoncernens totala avsättningarTotalt redovisat värde vid årets ingång 42 148Avsättningar som gjorts under året 0 2Outnyttjat belopp som återförts under året – -27Belopp som tagits i anspråk under året -5 -79Omföringar – -2Totalt redovisat värde vid årets utgång 37 42Varav total långfristig del av avsättningarna 25 25Varav total kortfristig del av avsättningarna 12 17ModerbolagetKostnader för omstruktureringsåtgärderRedovisat värde vid årets ingång 12 89Outnyttjade belopp som återförts under året – -19Belopp som tagits i anspråk under året -5 -58Redovisat värde vid årets utgång 7 12Moderbolagets totala avsättningarTotalt redovisat värde vid periodens ingång 12 89Outnyttjade belopp som återförts under året – -19Belopp som tagits i anspråk under perioden -5 -58Totalt redovisat värde vid årets utgång 7 12Varav total långfristig del av avsättningarna – –Varav total kortfristig del av avsättningarna 7 12Betalningar <strong>2008</strong>-12-31 2007-12-31MSEKKoncernenBelopp varmed avsättningen förväntasbetalas efter mer än tolv månader.25 25ModerbolagetBelopp varmed avsättningen förväntasbetalas efter mer än tolv månader. – –OmstruktureringI rationaliseringsprojektet ”<strong>Billerud</strong> 2007” för vilket avsättning gjordes 2005 har under<strong>2008</strong> utbetalats MSEK 6 (78).20 Räntebärande skulderMSEKKoncernen <strong>2008</strong>-12-31 2007-12-31Långfristiga skulderSyndikerat lån 1 168 133Obligationslån 1 225 1 575Övriga räntebärande skulder 3 –Redovisat värde vid årets utgång 2 396 1 708Kortfristiga skulderKortfristig del av obligationslån 350 107Företagscertifikat 224 1 337Övriga räntebärande skulder 6 –Redovisat värde vid årets utgång 580 1 444Villkor och återbetalningstiderSyndikerat lån <strong>2008</strong>I december <strong>2008</strong> undertecknade <strong>Billerud</strong> ett nytt låneavtal. Detta syndikerade lånelöfteom MSEK 450 löper på 3 år med en möjlighet att förlänga med 1 år. Lånelöftet utnyttjadesinte 31 december <strong>2008</strong> men kommer att utnyttjas helt i juni 2009 i samband medförfall av Obligationslån 1. Villkor för lånet är att följande nyckeltal uppfylls: nettoskuldsättningsgradenska inte överstiga 1,2 och räntetäckningsgraden ska överstiga 1,5.Syndikerat lån 2005Lånet löper från den 12 september 2005 över 5 år. Totala lånebeloppet är MSEK 1 800.Utnyttjandet av lånet uppgick per den 31 december <strong>2008</strong> till MSEK 1 050 samt MGBP10,3 motsvarande MSEK 121. MGBP 2,8 eller MSEK 32, belöper på moderbolaget ochMGBP 7,5 eller MSEK 86, belöper på dotterbolaget <strong>Billerud</strong> Beetham Ltd. Villkor för lånetär att följande nyckeltal uppfylls: nettoskuldsättningsgraden ska inte överstiga 1,2 ochräntetäckningsgraden ska överstiga 1,5.Obligationslån 1 (FRN-lån)Lån 1 löper från den 3 juni 2002 över 7 år, med ränta 0,85 procent över STIBOR. Totalalånebeloppet är MSEK 350. Utnyttjandet av lånet uppgick <strong>2008</strong>-12-31 till MSEK 350.Obligationslån 2 (FRN-lån)Lån 2 löper från den 22 september 2003 över 8 år, med ränta 0,85 procent över STIBOR.Totala lånebeloppet är MSEK 150. Utnyttjandet av lånet uppgick <strong>2008</strong>-12-31 till MSEK 150.Obligationslån 4 (FRN-lån)Lån 4 löper från den 23 februari 2005 över 8 år, med ränta 0,45 procent över STIBOR. Totalalånebeloppet är MSEK 300. Utnyttjandet av lånet uppgick <strong>2008</strong>-12-31 till MSEK 300.Obligationslån 5 (FRN-lån)Lån 5 löper från den 25 februari 2005 över 5 år, med ränta 0,47 procent över STIBOR. Totalalånebeloppet är MSEK 150. Utnyttjandet av lånet uppgick <strong>2008</strong>-12-31 till MSEK 150.Obligationslån 6 (FRN-lån)Lån 6 löper från den 15 juni 2005 över 5 år, med ränta 0,75 procent över STIBOR. Totalalånebeloppet är MSEK 250. Utnyttjandet av lånet uppgick <strong>2008</strong>-12-31 till MSEK 250.Obligationslån 7 (FRN-lån)Lån 7 löper från den 27 juni 2005 över 8 år, med ränta 0,58 procent över STIBOR. Totalalånebeloppet är MSEK 225. Utnyttjandet av lånet uppgick <strong>2008</strong>-12-31 till MSEK 225.Obligationslån 8 (FRN-lån)Lån 8 löper från den 10 mars 2006 över 10 år, med ränta 0,75 procent över STIBOR. Totalalånebeloppet är MSEK 150. Utnyttjandet av lånet uppgick <strong>2008</strong>-12-31 till MSEK 150.CertifikatprogramProgrammet löper från den 18 juni 2003 och innebär möjlighet för <strong>Billerud</strong> att ge utföretagscertifikat i valörer om nominellt SEK en miljon alternativt EUR etthundratusenupp till rambeloppet MSEK 1 500 eller motvärdet därav i EUR. Företagscertifikaten skalöpa på minst en dag och högst ett år. Per <strong>2008</strong>-12-31 var certifikat motsvarande beloppom MSEK 224 utgivna, med löptider mellan cirka en halv månad och 3,5 månader.Några särskilda omförhandlingsvillkor finns ej för ovanstående skulder.21 Skulder till kreditinstitutMSEKModerbolaget <strong>2008</strong>-12-31 2007-12-31Långfristiga skulderSyndikerat lån 1 168 36Obligationslån 1 225 1 575Redovisat värde vid årets utgång 2 393 1 611Kortfristiga skulderKortfristig del av obligationslån 350 107Företagscertifikat 224 1 337Redovisat värde vid årets utgång 574 1 444Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagenObligationslån 4, förfall år 2013 300Obligationslån 7, förfall år 2013 225Obligationslån 8, förfall år 2016 15022 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterKoncernenModerbolagetMSEK <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007Personalrelaterade kostnaderinklusive sociala avgifter 199 206 125 120Punktskatter 3 2 0 –Leveranskostnader 116 89 50 45Vedkostnader 9 104 – –Energikostnader 22 18 – –Övrigt 82 79 18 39Totalt 431 498 193 204


FINANSIELLA RAPPORTER 8123 Finansiella tillgångar och skulderVerkligt värde och redovisat värderedovisas i balansräkning nedan:Koncernen <strong>2008</strong>Derivati säkringsredovisningKund- ochlånefordringarFinansiellatillgångar somkan säljasFinansiella skuldervärderade till upplupetanskaffningsvärdeSummaredovisatvärdeVerkligtvärdeÖvriga aktier och andelar 18 18 18Långfristiga fordringar 0 0 0Kundfordringar 1 294 1 294 1 294Övriga fordringar 30 155 185 185Likvida medel 1) 542 542 542Summa 30 1 991 18 2 039 2 039Långfristiga räntebärande skulder 2 396 2 396 2 396Kortfristiga räntebärande skulder 580 580 580Leverantörsskulder 1 019 1 019 1 019Övriga skulder 267 217 484 484Summa 267 4 212 4 479 4 479Koncernen 2007Övriga aktier och andelar 11 11 11Långfristiga fordringar 1 1 1Kundfordringar 1 486 1 486 1 486Övriga fordringar 95 163 258 258Likvida medel 1) 718 718 718Summa 95 2 368 11 2 474 2 474Långfristiga räntebärande skulder 1 708 1 708 1 708Kortfristiga räntebärande skulder 1 444 1 444 1 444Leverantörsskulder 870 870 870Övriga skulder 11 183 194 194Summa 11 4 205 4 216 4 216Netto värdeförändring av kassaflödessäkring som redovisas i rörelseresultatet uppgår för <strong>2008</strong> till MSEK -188 (-51), varav MSEK -208 (16) redovisas i posten ”Nettoomsättning”,MSEK 21(-67) i posten ”Råvaror och förnödenheter”.1)Kortfristiga placeringar klassificeras som ”Likvida medel” när löptiden från anskaffningstidpunkten är kortare än tre månader och är utsatt för endast obetydlig risk för värdefluktuationer.Verkligt värde och redovisat värderedovisas i balansräkning nedan:Moderbolaget <strong>2008</strong>Derivati säkringsredovisningKund- ochlånefordringarFinansiellatillgångar somkan säljasFinansiella skuldervärderade till upplupetanskaffningsvärdeSummaredovisatvärdeVerkligtvärdeÖvriga aktier och andelar 14 14 14Andra långfristiga fordringar 26 26 26Kundfordringar 1 091 1 091 1 091Övriga fordringar 53 53 83Kassa och bank 2) 443 443 443Summa 1 613 14 1 627 1 657Obligations- och syndikerat lån 2 307 2 307 2 307Skulder till kreditinstitut 574 574 574Övriga räntebärande skulder 6 6 6Leverantörsskulder 272 272 272Övriga skulder 73 73 340Summa 3 232 3 232 3 499Moderbolaget 2007Övriga aktier och andelar 11 11 11Andra långfristiga fordringar 28 28 28Kundfordringar 1 417 1 417 1 417Övriga fordringar 23 23 118Kassa och bank 2) 652 652 652Summa 2 120 11 2 131 2 226Obligations- och syndikerat lån 1 611 1 611 1 611Skulder till kreditinstitut 1 444 1 444 1 444Leverantörsskulder 427 427 427Övriga skulder 157 157 168Summa 3 639 3 639 3 6502)Kortfristiga placeringar klassificeras som ”Kassa och bank” när löptiden från anskaffningstidpunkten är kortare än tre månader och är utsatt för endast obetydlig risk för värdefluktuationer.


82 FINANSIELLA RAPPORTER24 Ersättning till ledande befattningshavareErsättning till styrelsenTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut.Särskilt arvode utgår även för utskottsarbete. Styrelsens ordförande erhöll under <strong>2008</strong>kSEK 510, varav 76 avsåg utskottsarbete. Övriga styrelseledamöter erhöll sammanlagtkSEK 1 560, varav kSEK 143 avsåg ersättning för utskottsarbete.Styrelsearvoden <strong>2008</strong>SEK ’000NamnÅrsarvode2007-<strong>2008</strong>Årsarvode<strong>2008</strong>-2009Arvode revisionsutskottet2007-<strong>2008</strong>Arvode revisionsutskottet<strong>2008</strong>-2009Arvode ersättningsutskottet2007-<strong>2008</strong>Arvode ersättningsutskottet<strong>2008</strong>-2009Kostnadsfört arvode<strong>2008</strong> 1)Ingvar Petersson 400 450 30 35 40 45 510Michael M.F. Kaufmann 300 350 – – – – 333Gunilla Jönson 200 225 – – – – 217Per Lundberg 200 225 60 70 20 23 305Ewald Nageler 200 225 – – – – 217Yngve Stade 200 225 – – 20 23 238Meg Tivéus 200 225 30 35 – – 2501)Arvoden som beslutats på årsstämma 2007 respektive <strong>2008</strong>.Ersättning till VD och ledande befattningshavareÅrsstämman <strong>2008</strong> godkände följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.Med ledande befattningshavare avses VD och övriga medlemmar av ledningsgruppen.<strong>Billerud</strong> ska tillämpa marknadsmässiga ersättningsnivåer och anställningsvillkor somerfordras för att kunna rekrytera och behålla en ledning med hög kompetens ochkapacitet att nå uppställda mål. Ersättningsformerna skall motivera koncernledningenatt göra sitt yttersta för att säkerställa aktieägararnas intressen. Ersättningen kanutgöras av fast lön, rörlig lön, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmånersåsom tjänstebil samt pension. Fast och rörlig lön skall fastställas med hänsyn tagen tillkompetens, ansvarsområde och prestation. Den rörliga ersättningen utgår baserat påutfall i förhållande till tydligt uppställda mål och skall vara maximerad till en fastställdprocentsats av fast årslön och varierar mellan 30 procent och 45 procent. Incitamentsprograminom bolaget skall i huvudsak vara aktiekursrelaterade och skall säkerställa ettlångsiktigt engagemang för bolagets utveckling och implementeras på marknadsmässigavillkor. För närmare information om det befintliga incitamentsprogram som antogsav årsstämman 2007 hänvisas till bolagets årsredovisning och information på hemsidan.Pensionsförmåner skall vara antingen avgifts- eller förmånsbestämda och normalt ge enrätt till pension från 65 års ålder. I vissa fall kan pensionsåldern sänkas, dock lägst till 62års ålder. Vid uppsägning gäller normalt sex till tolv månaders uppsägningstid och rätttill avgångsvederlag motsvarande högst tolv månadslöner för det fall bolaget avslutaranställningen. Ersättning och övriga anställningsvillkor för VD bereds av ersättningsutskottetoch beslutas av styrelsen. Ersättning och övriga anställningsvillkor för medlemmar iledningsgruppen beslutas av VD, efter godkännande av ersättningsutskottet.Styrelsen i <strong>Billerud</strong> skall vara berättigad att avvika från dessa riktlinjer om det i ettenskilt fall finns särskilda skäl för det.För <strong>2008</strong> blev bonusutfallet 15 procent för verkställande direktören och 15 procent igenomsnitt för ledningsgruppen.Ersättningar och förmåner för VDkSEK År Bruttolön BonusÖvrigaförmånerPensionskostnadTotaltPer Lindberg <strong>2008</strong> 4 814 1) 705 194 1 121 6 834Per Lindberg 2007 4 315 2) 1 126 150 976 6 567Ersättningar och övriga förmåner för övriga ledningsgruppen(8 samtidiga medlemmar)kSEK År Bruttolön BonusÖvrigaförmånerPensionskostnadTotaltLedningsgruppen <strong>2008</strong> 11 286 1 734 733 3 888 17 641Ledningsgruppen 3) 2007 10 506 2 057 978 4 434 17 9751)I beloppet ingår semestertillägg, traktamenten och lunchsubventioner med 114 kSEKutöver fast lön.2)I beloppet ingår semestertillägg med kSEK 65 utöver fast lön.3)I beloppen ingår även ersättningar och övriga förmåner för en ledande befattningshavaresom lämnat ledningsgruppen under 2007 samt en som tillkommit under året. De ingåendebeloppen avser den tid de ingått i ledningsgruppen.Kommentarer till tabellerna• Den rörliga ersättningen (bonus) för <strong>2008</strong> avser den ersättning som utbetalas under2009 och belastat resultatet <strong>2008</strong> medan den rörliga ersättningen (bonus) för 2007avser den ersättning som utbetalats under <strong>2008</strong> och belastat resultatet 2007. Utfalletbaseras på finansiella och individuella mål som är kopplade till verksamhetens utvecklingoch är baserat på resultatet för år <strong>2008</strong> respektive 2007.• Övriga förmåner avser bilförmån, bostadsförmån, och andra skattepliktiga förmåner.• Pensionsplanerna är både förmåns- och avgiftsbestämda. Pensionskostnad avser denkostnad som belastat årets resultat.• I <strong>Billerud</strong>s långsiktiga incitamentsprogram äger VD rätt att i aktiematchningsprogrammetförvärva 3 865 aktier vid programmets slut 2010 till ett pris av SEK 41:80 per aktie.Övriga medlemmar i ledningsgruppen äger rätt att sammantaget förvärva 8 624 aktier imotsvarande program till priset SEK 41:80 per aktie.I programmets andra del, som innebär möjlighet att förvärva så kallade prestationsaktier,har utfallet för <strong>2008</strong> ännu inte fastställts.25 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalyserMSEK Koncernen Moderbolaget<strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007Betald ränta och erhållen ränta samtutdelningErhållen ränta och utdelning 10 18 10 35Erlagd ränta -156 -111 -135 -159Summa -146 -93 -125 -124Justeringar för poster som inte ingår ikassaflödetAv- och nedskrivningar av tillgångar 508 473 227 211Justering räntor 18 4 21 4Anteciperad utdelning 425 -425Nedskrivning av dotterbolagsaktier – 70Pensioner och övriga avsättningar -82 -103 -5 -75Realisationsförlust 2 0 0 0Summa 446 374 668 -215


FINANSIELLA RAPPORTER 8325 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalyser, forts.MSEK Koncernen Moderbolaget<strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007Likvida medel 1)Följande delkomponenter ingår i likvida medel:Kortfristiga placeringar 120 330 120 330Kassa och bank 422 388 323 322Summa 542 718 443 6521)Kortfristiga placeringar klassificeras som likvida medel när löptiden från anskaffningstidpunktenär kortare än tre månader och är utsatt för endast obetydlig risk för värdefluktuationer.26 Obeskattade reserverMSEKModerbolaget <strong>2008</strong> 2007Ackumulerade avskrivningar utöver planMaskiner och inventarierRedovisat värde vid årets ingång 1 900 –Årets förändring utöver plan -1 900 1 900Redovisat värde vid årets utgång – 1 900Summa obeskattade reserver – 1 90030 NärståendeNärståenderelationerModerbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 12.Sammanställning över närståendetransaktionerFörsäljningav varor ochtjänster tillnärståendeInköp avvaror ochtjänster frånnärståendeSkuld tillnärståendeFordran pånärståendeMSEKKoncernenNärståenderelation ÅrIntressebolag /joint ventures <strong>2008</strong> 1 258 15 –Intressebolag /joint ventures2007 – 267 13 –ModerbolagetNärståenderelation ÅrDotterbolag <strong>2008</strong> 2 1 194 630 1 037Dotterbolag 2007 3 8 690 1 603Intresseföretag /joint ventures <strong>2008</strong> 1 108 6 –Intresseföretag /joint ventures2007 – – 13 –27 Händelser efter balansdagen<strong>Billerud</strong> stärker ytterligare sitt kunnande inom förnyelsebara förpackningar genom attförvärva Tenova Bioplastics <strong>AB</strong>, ett utvecklingsföretag för bioplaster i Norrköping sombland annat tillverkar komposterbara bärkassar av bioplast. Bolagets största kund är ICA<strong>AB</strong>. Tenova omsatte <strong>2008</strong> MSEK 35 och är marknadsledande inom sitt område i Sverige.Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställningRedovisning av löner, ersättningar och andra förmåner återfinns i not 5 och 24.31 Rörelseförvärv28 InvesteringsåtagandenKoncernenUnder <strong>2008</strong> har koncernen slutit avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångarför MSEK 65 (280). Av dessa åtaganden förväntas MSEK 42 (280) bli reglerade under2009.ModerbolagetUnder <strong>2008</strong> har moderbolaget slutit avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångarför MSEK 27 (121). Av dessa åtaganden förväntas MSEK 0 (121) bli regleradeunder 2009.29 Ställda säkerheter, eventualförpliktelseroch eventualtillgångarKoncernen ModerbolagetMSEK <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007Ställda säkerheter för egnaskulder och avsättningarPantförskrivna kapitalförsäkringar 32 35 26 28Ställda säkerheter, totalt 32 35 26 28EventualförpliktelserGarantiåtaganden, FPG/PRI 3 3 3 3Borgensförbindelser, övriga 6 6 6 6Garantiförbindelse – – 26 26Borgensåtagande för koncernföretag – – 86 96Eventualförpliktelser, totalt 9 9 121 131<strong>Billerud</strong> förvärvade den 30 april <strong>2008</strong> 70 procent av aktierna i Cebeco Mediena Uab,ett litauiskt bolag som bedriver handel med massaved. <strong>Billerud</strong> har en option att köparesterande 30 procent av bolaget. Köpeskillingen kommer successivt att erläggas under<strong>2008</strong>-2010. Förvärvet ingår i <strong>Billerud</strong>s omsättning och rörelseresultat <strong>2008</strong> med MSEK 6respektive MSEK -1. Om förvärven skett vid årets början hade <strong>Billerud</strong>s omsättning ochresultat påverkats med cirka MSEK 8 respektive MSEK -1. Den immateriella tillgång somförvärvats har en avskrivningstid på 5 år. <strong>Billerud</strong> övertog i augusti <strong>2008</strong> virkesorganisationenfrån BAC Såg & Hyvleri <strong>AB</strong>. Förvärvet innefattade övertagande av personal samtlager av rotstående skog. Förvärvet har i <strong>Billerud</strong> redovisats med MSEK 5 som immaterielltillgång med en avskrivningstid på 5 år och har haft en nettoeffekt på likvida medel i<strong>Billerud</strong> med MSEK 5.MSEKRedovisatvärde iCebecoMediena UabVerkligtvärdejusteringVerkligtvärderedovisat ikoncernenImmateriella tillgångar 12 12Materiella tillgångar 0 0Varulager 3 3Kundfordringar och övriga fordringar 6 6Likvida medel 5 5Räntebärande skulder 3 3Leverantörsskulder och övriga skulder 7 7Uppskjuten skatteskuld – 2 2Netto identifierbara tillgångar och skulder 4 10 14Köpeskilling 14Likvida medel (förvärvad) 4Kvarstående skuld för köpeskilling 6Netto effekt på likvida medel 4


84 FINANSIELLA RAPPORTER32 Viktiga uppskattningar och bedömningar33 uppgifter om moderbolagetRevisionsutskottet har diskuterat tillämpningen av koncernens redovisningsprincipersamt gjorda överväganden och uppskattningar i samband med tillämpningen avdessa principer. Härvid förtjänar följande viktiga uppskattningar och bedömningar attomnämnas.PensionsskuldDiskonteringsräntan vid beräkningen av förpliktelsen avseende <strong>Billerud</strong>s förmånsbestämdaplaner har sänkts från 4,3 procent 2007 till 3,7 procent <strong>2008</strong>. Bakgrunden är detsänkta ränteläget. Övriga aktuariella antaganden, se not 18 sidorna 78-79.Värdering förvärvad enhet<strong>Billerud</strong>s produktion av MG-papper vid bruket <strong>Billerud</strong> Beetham Ltd har under året givitett svagt positivt resultat. Produktionen vid Beetham ingår som en integrerad del iMG-segmentet som en kassagenererande enhet. En nedskrivningsprövning har gjorts avMG-segmentet. Enligt bolagets beräkningar överstiger värdet av framtida betalningardet redovisade värdet, varför bedömningen är att ingen nedskrivning behöver göras ikoncernen.I moderbolaget har aktieposten i dotterbolaget <strong>Billerud</strong> Beetham Ltd efter nedskrivningsprövningbibehållits till sitt redovisade värde.<strong>Billerud</strong> <strong>AB</strong> är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagetsaktier är registrerade på OMX Nordic Exchange Stockholm. Adressen till huvudkontoretär Box 703, 169 27 Solna. Koncernredovisningen för år <strong>2008</strong> består av moderbolaget ochdess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andelav innehaven i intresseföretag och joint ventures.34 KvartalsdataAffärsområdenas resultat har sedan föregående år redovisats exklusive effekter avvalutasäkring. Från och med 2007 redovisas affärsområdens resultat även exklusiveden del av valutaeffekterna som avser värdeförändringar i rörelsetillgångar i utländskvaluta. Denna valutaexponering hanteras centralt och är till hög grad valutasäkrad ochredovisas därför under raden Valutasäkring med mera. På raden Valutasäkring med meraredovisas därmed ett netto av resultat från valutasäkringen och valutaomvärderingar avrörelsetillgångar inklusive valutaeffekter vid betalningar. Den del av valutaexponeringensom avser effekter av valutaförändringar i faktureringskurs redovisas även fortsatt somen del i affärsområdenas resultat.Värdering <strong>Billerud</strong>Med hänsyn till att börsens värdering av <strong>Billerud</strong> understiger eget kapital i koncernen,har en prövning av värdet på koncernens tillgångar genomförts baserat på prognostiseradekassaflöden. Värderingen har inte visat att något nedskrivningsbehov avanläggningarna föreligger.Nettoomsättning kvartalsvis per affärsområde och totalt<strong>2008</strong> 2007MSEK Helår IV III II I Helår IV III II IPackaging & Speciality Paper 3 832 815 1 008 976 1 033 3 989 1 072 969 960 988Packaging Boards 2 364 556 598 566 644 2 171 577 546 508 540Market Pulp 1 499 334 385 366 414 1 556 382 360 425 389Valutasäkring med mera 28 -33 38 37 -14 42 37 -1 -9 15Övrigt och elimineringar 69 37 9 4 19 0 0 – – –Totalt 7 792 1 709 2 038 1 949 2 096 7 758 2 068 1 874 1 884 1 932Rörelseresultat kvartalsvis per affärsområde och totalt<strong>2008</strong> 2007MSEK Helår IV III II I Helår IV III II IPackaging & Speciality Paper 244 -23 76 50 141 355 144 96 17 98Packaging Boards 248 29 83 50 86 179 71 64 -9 53Market Pulp -145 -110 -39 -15 19 81 22 11 16 32Valutasäkring med mera 28 -33 38 37 -14 42 37 -1 -9 15Övrigt och elimineringar -86 -28 -32 -8 -18 -67 -31 -17 2 -21Totalt 289 -165 126 114 214 590 243 153 17 177Rörelsemarginal kvartalsvis per affärsområde och totalt<strong>2008</strong> 2007% Helår IV III II I Helår IV III II IPackaging & Speciality Paper 6 -3 8 5 14 9 13 10 2 10Packaging Boards 10 5 14 9 13 8 12 12 -2 10Market Pulp -10 -33 -10 -4 5 5 6 3 4 8Koncernen 4 -10 6 6 10 8 12 8 1 9Leveransvolymer kvartalsvis per affärsområde och totalt<strong>2008</strong> 2007kton Helår IV III II I Helår IV III II IPackaging & Speciality Paper 482 103 128 123 128 544 144 130 131 139Packaging Boards 469 108 121 113 127 463 118 114 111 120Market Pulp 327 78 85 79 85 326 79 74 89 84Totalt 1 278 289 334 315 340 1 333 341 318 331 343


FINANSIELLA RAPPORTER 85Förslag till vinstdispositionFritt eget kapital i moderbolaget är:SEKBalanserade vinstmedel från föregående år 369 206 805Netto lämnat/erhållet koncernbidrag efter skatteeffekt -253 944 000Årets resultat 1 365 079 773Summa 1 480 342 578Styrelsen föreslår:SEKAtt återstående belopp balanseras 1 480 342 578Summa 1 480 342 578Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagetsställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultatsamt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolagets och de företag som ingår i koncernen står inför.<strong>Årsredovisning</strong>en och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 mars 2009. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkningblir föremål för fastställelse på årsstämman 6 maj 2009.Solna den 12 mars 2009Ingvar Petersson, OrdförandeMichael M. F. Kaufmann, Vice OrdförandeStewe Cato, Ledamot Gunilla Jönson, Ledamot Per Lundberg, Ledamot Ewald Nageler, LedamotPer Nilsson, Ledamot Yngve Stade, Ledamot Meg Tivéus, Ledamot Per Lindberg, Verkställande DirektörVår revisionsberättelse har lämnats den 20 mars 2009KPMG <strong>AB</strong>Caj NackstadAuktoriserad revisor


86 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTRevisionsberättelseRevisionsberättelseTill årsstämman i <strong>Billerud</strong> <strong>AB</strong> (publ)Org nr 556025-5001Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, ochbokföringen samt styrelsens och verkställande direktörensförvaltning i <strong>Billerud</strong> <strong>AB</strong> (publ) för år <strong>2008</strong>. <strong>Årsredovisning</strong>enoch koncernredovisningen ingår i den tryckta versionen av dettadokument på sidorna 43-85. Det är styrelsen och verkställandedirektören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna ochförvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vidupprättandet av årsredovisningen samt för att internationellaredovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EUoch årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet avkoncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss omårsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen pågrundval av vår revision.Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige.Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att medhög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningenoch koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.En revision innefattar att granska ett urval av underlagen förbelopp och annan information i räkenskapshandlingarna. Ien revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna ochstyrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samtatt bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen ochverkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningenoch koncernredovisningen samt att utvärdera den samladeinformationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskatväsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunnabedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktörenär ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någonstyrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt harhandlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen ellerbolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund förvåra uttalanden nedan.<strong>Årsredovisning</strong>en har upprättats i enlighet medårsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagetsresultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationellaredovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU ochårsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernensresultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig medårsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen ochbalansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerarvinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsenoch beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktörenansvarsfrihet för räkenskapsåret.Stockholm den 20 mars 2009KPMG <strong>AB</strong>Caj NackstadAuktoriserad revisor


BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Nyckeltalsdefinitioner 87NyckeltalsdefinitionerMarginalerBruttomarginalRörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) i procent av nettoomsättning.RörelsemarginalRörelseresultat i procent av nettoomsättning.AvkastningAvkastning på sysselsatt kapitalRörelseresultat i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.Avkastning på totalt kapitalRörelseresultat i procent av genomsnittligt totalt kapital.Avkastning på eget kapitalNettoresultat i procent av genomsnittligt eget kapital.Avkastning på eget kapital efter full konverteringNettoresultat plus konvertibelränta efter skatt i procent avgenomsnittligt eget kaptal ökat med effekt av full konverteringav konvertibelt lån till eget kapital.KapitalstrukturSysselsatt kapitalBalansomslutning minskad med icke räntebärande skulder,icke räntebärande avsättningar och räntebärande tillgångar.Eget kapitalEget kapital vid periodens slut.Eget kapital efter full konverteringEget kapital vid periodens slut ökat med effekt av full konverteringav konvertibelt lån.Räntebärande nettoskuldRäntebärande avsättningar och skulder minus räntebärande tillgångar.KapitalomsättningshastighetNettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.RäntetäckningsgradRörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiellakostnader.NettoskuldsättningsgradRäntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital.Andel riskbärande kapitalEget kapital plus uppskjuten skatteskuld i procent av balansomslutningen.SoliditetEget kapital i procent av balansomslutningen.Soliditet efter full konverteringEget kapital ökat med effekt av full konvertering av konvertibeltlån tilleget kapital i procent av balansomslutningen.SjälvfinansieringsgradKassaflöde från den löpande verksamheten, exklusive erhållna ochbetalda finansiella poster samt betald skatt, dividerat med investeringari anläggningstillgångar.Data per aktie 1)Resultat per aktieNettoresultat dividerat med genomsnittligt antal aktier på marknaden.Resultat per aktie efter utspädning / full konverteringNettoresultat plus konvertibelränta efter skatt dividerat medgenomsnittligt antal aktier på marknaden efter full konvertering ochberäknat utnyttjande av incitamentsprogram.Eget kapital per aktieEget kapital vid periodens slut dividerat med antalet aktier påmarknaden vid periodens slut.Eget kapital per aktie efter utspädning / full konverteringEget kapital vid periodens slut ökat med effekt av full konvertering avkonvertibelt lån dividerat med antal aktier på marknaden vid periodensslut ökat med effekt av full konvertering och beräknat utnyttjande avincitamentsprogram.Kassaflöde per aktieKassaflöde före finansieringsverksamheten dividerat medgenomsnittligt antal aktier på marknaden under perioden.P/E-talAktiekurs vid årets slut dividerat med resultat per aktie.EV/EBITD<strong>AB</strong>örsvärde plus räntebärande nettoskuld dividerat med rörelseresultatföre avskrivningar och nedskrivningar. (EBITDA = Earnings BeforeInterest, Taxes, Depreciation and Amortisation.)Nettoskuldsättningsgrad efter full konverteringRäntebärande nettoskuld minskad med effekt av full konvertering avkonvertibelt lån till eget kapital dividerad med eget kapital ökat medeffekt av full konvertering av konvertibelt lån till eget kapital.1)Antal aktier se sidorna 100-101.


88 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTBolagsstyrning i <strong>Billerud</strong> <strong>2008</strong>Denna rapport om <strong>Billerud</strong>koncernens bolagsstyrning <strong>2008</strong> är utformad enligt reglerna i Svenskkod för bolagsstyrning, som började gälla den 1 juli 2005. <strong>Billerud</strong> började tillämpa koden undervåren 2005. Bolagsstyrningsrapporten utgör inte en del av den formella årsredovisningen och harheller inte granskats av bolagets revisorer.Under <strong>2008</strong> har Svensk kod för bolagsstyrning sammanfattningsvistillämpats enligt nedan:En mer detaljerad tabell återfinns under Bolagsstyrning påbolagets hemsida, www.billerud.se/bolagsstyrning.KapitelFölja/Förklara1. Bolagsstämma Koden har följts2. Valberedning Koden har följts, men med följande undantag:2.1.2 Styrelsens ordförande eller annanstyrelseledamot skall inte vara valberedningensordförande:Skälen till avvikelsen är att årsstämman<strong>2008</strong> beslutade vad gäller valberedningenssammansättning att valberedningensordförande ska vara den ledamot som tillaktieinnehav representerar störste ägaren.Michael M.F. Kaufmann representerar denstörste aktieägare och är således ordförande ivalberedningen, och tillika styrelsemedlemoch vice ordförande i styrelsen.3. Styrelsen Koden har följts4. Bolagsledning Koden har följts5. Bolagsstyrning Koden har följtsÄgarstruktur och aktieVid slutet av <strong>2008</strong> uppgick det totala antalet aktieägare till 118 222 mot144 447 vid föregående årsskifte. Andelen utländskt ägande ökade till47,9 (46,1) procent exklusive <strong>Billerud</strong>s egna återköpta aktier (1 851 473).Övriga ägargrupper utgjordes av svenska privatpersoners innehav 35,4(36,0) procent samt svenska juridiska personers 16,7 (16,7) procent.Under försommaren genomfördes ett av årsstämman <strong>2008</strong> beslutatprogram ”Courtagefri handel” för direktregistrerade aktieägare med99 aktier eller färre. Erbjudandet genomfördes under perioden 12 maj -2 juni <strong>2008</strong>. Nästan 21 000 direktregisterade aktieägare svarade påerbjudandet. Minskningen av direktregistrerade aktieägare är till gagnför samtliga ägare i <strong>Billerud</strong> genom de kostnadsbesparingar dettamedför.Ytterligare uppgifter angående bolagets aktie, aktieägare med merapresenteras i avsnittet ”<strong>Billerud</strong>aktien” i <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> samtpå bolagets hemsida, www.billerud.se/investerare.Bolagsstämmor med meraÅrsstämma <strong>2008</strong><strong>2008</strong> års årsstämma ägde rum den 29 april <strong>2008</strong> på Aula Magna,Stockholms Universitet, Stockholm. Årsstämman fattade blandannat beslut om omval av den sittande styrelsen; Ingvar Petersson,Gunilla Jönson, Michael M.F. Kaufmann, Per Lundberg, Ewald Nageler,Yngve Stade och Meg Tivéus och om införande av program förcourtagefri handel.Årsstämma 20092009 års årsstämma äger rum klockan 15.00 den 6 maj 2009 på Nalen,Regeringsgatan 74, Stockholm.Valberedning inför 2009 års stämmaÅrsstämman <strong>2008</strong> beslutade att inför 2009 års årsstämma tillsätta envalberedning. Valberedningen sammansattes genom att styrelseordförandeni <strong>Billerud</strong> <strong>AB</strong> under hösten <strong>2008</strong> kontaktade störreaktieägare för att sätta samman en valberedning med uppgift attframlägga förslag vid årsstämman 2009 avseende ordförande vidstämman, styrelseledamöter inklusive styrelseordförande och vicestyrelseordförande samt arvode till styrelse och revisorer.Valberedningen har dessutom till uppgift att framlägga förslag tillförfarande för tillsättning av valberedning inför årsstämma 2010.Den 23 oktober <strong>2008</strong> offentliggjordes att valberedningeninför 2009 års årsstämma består av Michael M.F. Kaufmann,Frapag Beteiligungsholding AG (ordförande), Anders Oscarsson,SEB Fonder och SEB Trygg Liv samt Fredrik Nordström, AMF PensionFondförvaltning <strong>AB</strong>. Ingvar Petersson, styrelseordförande i <strong>Billerud</strong><strong>AB</strong>, är sammankallande och sekreterare, men ej ledamot av valberedningen.Ingen särskild ersättning har utgått till ordföranden eller tillnågon av de övriga ledamöterna i valberedningen.De tre ägarrepresentanterna representerar sammanlagt cirka 24,5procent av rösterna i <strong>Billerud</strong>.


BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 89Valberedningen har inför årsstämman 2009 haft protokollfördasammanträden samt däremellan även haft kontakt per telefon och pere-post. På <strong>Billerud</strong>s hemsida finns och har funnits ett särskilt avsnittbenämnt ”Valberedningen” inom ramen för avsnittet ”Bolagsstyrning”,där information finns för hur aktieägare kan lämna förslag tillvalberedningen.Bolagsstyrning inom billerudRevisorerAktieägare genombolagsstämmaStyrelsenValberedningErsättningsutskottStyrelsenSammansättningStyrelsen i <strong>Billerud</strong> <strong>AB</strong> består enligt bolagsordningen av lägst sex ochhögst tio ledamöter med högst sex suppleanter. Styrelseledamöterutses för ett år i taget. Bolagets VD är inte ledamot av styrelsen.Av de stämmovalda ledamöterna är samtliga utom två oberoende iförhållande till bolaget, bolagsledningen samt till bolagets störreaktieägare. Michael M. F. Kaufmann är CEO och Ewald Nageler CFO imoderbolaget till Frapag Beteiligungsholding AG, <strong>Billerud</strong> <strong>AB</strong>:s störsteaktieägare, och är därmed enligt definitionerna i Svensk kod förbolagsstyrning och OMX Nordic Exchange Stockholms regelverkberoende av bolagets större aktieägare.I styrelsen ingår även två ledamöter, med två suppleanter, som ärutsedda av arbetstagarnas organisationer i enlighet med lagen omstyrelserepresentation för privatanställda. Dessa ledamöter är, såsomanställda, beroende av bolaget.Extern sekreterare i styrelsen har under <strong>2008</strong> varit advokatenWilhelm Lüning från Advokatfirman Cederquist.Samtliga ledamöter har genomgått OMX Nordic ExchangeStockholms utbildning för styrelse och ledande befattningshavare ibörsnoterade bolag.Under <strong>2008</strong> har styrelsen sammanträtt 11 gånger, varav 1 gång pertelefon. Ett av mötena hölls i samband med ett bruksbesök på <strong>Billerud</strong>Gruvön.Styrelsearbetets organisationStyrelsens arbete följer en skriftlig arbetsordning inklusive mötesplan,som ska säkerställa att styrelsens arbete följer en skriftlig arbetsordninginklusive mötesplan, som ska säkerställa att styrelsen är allsidigtinformerad och att alla styrelserelaterade aspekter av företagetsverksamhet tas upp till behandling. Arbetsordningen anger såledesbland annat vilken information styrelsen ska erhålla och återfinns i sinhelhet på bolagets hemsida tillsammans med instruktionen till<strong>Billerud</strong>s VD.Styrelsen har också beslutat om ett antal övergripande policys förbolagets verksamhet. Dessa policys revideras vid behov. Här ingårbolagsstyrningspolicy, finanspolicy, kommunikationspolicy samtpolicy för kvalitet, miljö och omvärldshänsyn. I den senare policynbeskrivs bland annat <strong>Billerud</strong>s hållning i etiska frågor och i miljöfrågor.Styrelsearbetet under <strong>2008</strong>Under <strong>2008</strong> har styrelsen bland annat behandlat frågor kringEkonomichefsrådFoU-rådInköpsrådIT-rådPersonalchefsrådVD ochLedningsgruppViktiga externa regelverk sompåverkar styrningen av <strong>Billerud</strong>:- Svensk aktiebolagslag- Noteringsavtalet med OMX Nordic Exchange Stockholm- Svensk kod för BolagsstyrningBokslut, delårsrapporter och revisionStrategi och policysFinansiella planer och budgetsStruktur, förvärvsfrågor och investeringarUtvärdering av styrelsens och VDs arbeteRevisionsutskottEkonomi- och FinansPersonalPackaging andSpeciality PaperPackaging BoardsMarket Pulp<strong>Billerud</strong> Gruvön<strong>Billerud</strong> Karlsborg<strong>Billerud</strong> Skärblacka/BeethamExtra i fokus under <strong>2008</strong> har också varit frågor om kostnadsbesparingarinom virkesförsörjningen, energi och övriga kostnader, utveckling avnya produkter och kundkoncept i nära samarbete med slutkunder,samt rörelsekapital och finansieringsfrågor.UtvärderingVid ett styrelsemöte i december gör styrelsen en egen utvärderingav sitt arbete under året, inklusive en utvärdering av styrelsensordförande. Styrelsens ordförande har redovisat resultatet tillvalberedningen.Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete.En gång per år görs utvärderingen utan dennes närvaro.Styrelsens utskottStyrelsen har för närvarande två utskott; ett revisionsutskott etablerat2004 och ett ersättningsutskott etablerat 2001. Styrelsen utserledamöterna inom sig. Utskottens uppgifter, sammansättning ochaktiviteter under <strong>2008</strong> framgår nedan.


90 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTRevisionsutskottStyrelsen är ytterst ansvarig för att en tillfredställande kontroll finns förriskhantering, redovisning, finansiell rapportering och liknande frågor.För att bistå i fullgörandet av styrelsens övervakande roll överrevisionsfrågorna beslöt styrelsen under 2004 att inrätta ett särskiltrevisionsutskott. Utskottet är en del av styrelsen. Revisionsutskottetska bidra till en god finansiell rapportering och säkerställa enkvalificerad, effektiv och oberoende extern revision av bolaget.Utskottet ska vidare övervaka redovisningsprinciper, riskhanteringsamt bolagets internkontroll. Utskottet ska slutligen förbereda frågoravseende revisorsval och revisors arvodering. Arbetsordningen förrevisionsutskottet återfinns i sin helhet på bolagets hemsida.Revisionsutskottet består av fyra ledamöter, Per Lundberg(ordförande), Per Nilsson, Ingvar Petersson och Meg Tivéus. Samtligaledamöter utom en är oberoende av bolaget. Per Nilsson, är anställd avoch därmed beroende av bolaget. Extern sekreterare i revisionsutskottethar under <strong>2008</strong> varit advokaten Wilhelm Lüning frånAdvokatfirman Cederquist.Arbete under <strong>2008</strong>Under <strong>2008</strong> har utskottet haft sex möten, varav ett hölls per telefon.Utskottsledamöternas mötesnärvaro redovisas i tabellen nedan.Utskottet behandlade under året olika redovisningsfrågor, revisionsuppläggetför <strong>2008</strong>, riskanalys, intern kontroll samt policyfrågor.Utskottet sammanträdde också inför varje delårsrapport och införbokslutskommunikén. Vid dessa möten avhandlades redovisningsochrapporteringsfrågor relaterade till kommunikén.Revisionsutskottets ordförande rapporterade regelmässigt tillstyrelsen från utskottets möten. Styrelsens arbete med den internakontrollen avseende den finansiella rapporteringen finns sammanfattadi internkonrollrapporten. Där framgår också styrelsensbedömning avseende behovet av en särskild granskningsfunktion.ErsättningsutskottÅrsstämman <strong>2008</strong> beslutade om riktlinjer för ersättning till ledandebefattningshavare, se not 24 i årsredovisning <strong>2008</strong>.Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott med uppgift att föreslåövergripande policy baserad på de av årsstämman beslutaderiktlinjerna (se not 24 i <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong>) beträffande löner,ersättningar och övriga anställningsförmåner generellt i <strong>Billerud</strong> samtgodkänna VD:s förslag till löner och ersättningar för ledningsgruppeninom ramen för denna policy. Utskottet framlägger också förslag tillstyrelsen som beslutar om lön och ersättningar till VD.Arbetsordningen för ersättningsutskottet återfinns i sin helhet påbolagets hemsida.Utskottet har bestått av Ingvar Petersson (ordförande), Per Lundbergoch Yngve Stade. Personaldirektören Cecilia Lundin har varit sekreterare,men ej medlem, i utskottet. Under <strong>2008</strong> har utskottet haft fyra möten.Utskottsledamöternas mötesnärvaro redovisas i tabellen nedan.Arbete under <strong>2008</strong>Under <strong>2008</strong> behandlades bonusutfall 2007, lönerevision 2009 samtbonuskriterier 2009 för ledningsgruppen. Dessutom har en studiegenomförts avseende kompensation och förmåner för <strong>Billerud</strong>sledningsgrupp. Principerna för samt utfallet av ersättningen till VD ochövriga ledande befattningshavare framgår av not 24 i <strong>Årsredovisning</strong><strong>2008</strong>.STyrelseledamöterInnehav i<strong>Billerud</strong> 1) Styrelsen, totalt 11 möten <strong>2008</strong>Revisionsutskott,totalt 6 möten <strong>2008</strong>Ersättningsutskott,totalt 4 möten <strong>2008</strong>Namn Funktion Nationalitet Född Aktier Invald Oberoende Närvaro Medlem Närvaro Medlem NärvaroIngvar Petersson Styrelseordförande Svensk 1941 8 000 2001 Ja 11 Ja 6 Ordförande 4Michael M.F. Kaufmann Vice ordförande Österrikare 1948 0 2005 Nej 10 Nej - Nej -Gunilla Jönson Ledamot Svensk 1943 550 2003 Ja 11 Nej - Nej -Per Lundberg Ledamot Svensk 1943 1 500 2001 Ja 11 Ordförande 6 Ja 4Ewald Nageler Ledamot Österrikare 1950 4 000 2006 Nej 11 Nej - Nej -2005Yngve Stade Ledamot Svensk 1947 500 2001-2003 Ja 11 Nej - Ja 4Meg Tivéus Ledamot Svensk 1943 1 000 2001 Ja 11 Ja 6 Nej -Stewe Cato Arbetstagarrepresentant Svensk 1953 0 2001 Nej 11 Nej - Nej -Kurt LindvallArbetstagarrepresentant, Svensk 1951 0 2001 Nej 11 Nej - Nej -suppleantPer Nilsson Arbetstagarrepresentant Svensk 1946 250 2001 Nej 10 Ja 6 Nej -Katarina Stavöstrand Arbetstagarrepresentant,suppleantSvensk 1946 585 2007 Nej 10 Nej - Nej -1)Avser innehav den 11 februari 2009.


BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 91RevisorerPå årsstämma 2007 valdes revisionsbolaget KPMG Bohlins <strong>AB</strong>(numera KPMG <strong>AB</strong>), med huvudansvarig revisor Caj Nackstad, somrevisor intill slutet av årsstämman 2009.För att säkerställa att styrelsens och revisionsutskottets behandlingsker på ett strukturerat sätt samt för att tillgodose styrelsensinformationsbehov rapporterar <strong>Billerud</strong>s revisorer vid minst tretillfällen per år direkt till utskott och styrelse. Under <strong>2008</strong> rapporteraderevisorerna vid tre tillfällen till revisionsutskottet och vid ett tillfälle till<strong>Billerud</strong>s styrelse. Rapporterna avsåg revisionsupplägg, utfallet avrevisionen baserat på septemberbokslutet, samt utfallet av revisionenav årsbokslutet.Revisorernas uppdrag i andra bolag, se nedan. För uppgifter omarvoden med mera hänvisas till not 4 i <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong>.Under hösten <strong>2008</strong> har arbetet inletts med upphandling avrevisorer för tiden 2009-2012.VD och ledningsgruppenVD är ansvarig för den dagliga ledningen av bolaget i enlighet medstyrelsens instruktioner och föreskrifter. VD fungerar dessutom somledningsgruppens ordförande. Ytterligare uppgifter om <strong>Billerud</strong>s VDfinns nedan.Ledningsgruppen har, förutom VD, bestått av åtta personer; de trebrukscheferna, ekonomi- och finansdirektören, personaldirektörenoch de tre affärsområdescheferna.Ledningsgruppen sammanträder normalt varje vecka; varannanvecka med personlig närvaro och varannan vecka genom telefonkonferens.Under <strong>2008</strong> har ledningsgruppen behandlat frågor beträffandefinansiering, kriskommunikation, medarbetarundersökning,kostnads-besparingar, virkesförsörjning och vedpriser, produktion,energi, marknad och prissättning, miljö- och tillstånd, investeringarsamt personal.Deltagarna tar också upp pågående projekt inom respektiveansvarsområde. Vid varje möte diskuteras dessutom en lägesrapportför bolagets olika enheter samt presenteras den aktuella finansiellarapporteringen.Verksamheten är uppdelad i tre affärsområden; Packaging &Speciality Paper, Packaging Boards och Market Pulp, som vart och etthar ansvar för försäljning, marknadsföring och utveckling av respektiveproduktområde.Affärsområdena har ett resultatansvar, baserat på förkalkyleradeproduktionskostnader. <strong>Billerud</strong>s bruk är ansvariga för tillverkningoch produktionseffektivitet och har ett resultatansvar baserat pådetta.Ledningsgruppen har organiserat ett antal koncerngemensammanätverk, där en medlem av ledningsgruppen är sammankallande ochordförande. Representanter för de tre svenska bruken finnsrepresenterade i samtliga råd. Under <strong>2008</strong> har följande nätverk, såkallade råd, funnits:EkonomichefsrådBertil CarlsénFoU-rådStina BlombäckInköpsrådPer LindbergIT-rådBertil CarlsénPersonalchefsrådCecilia LundinSamtliga medlemmar i ledningsgruppen har genomgått OMX NordicExhange Stockholms utbildning för styrelse och ledande befattningshavarei börsnoterade bolag.Principer för ersättning till ledande befattningshavareÅrsstämma <strong>2008</strong> antog principerna att ersättning och anställningsvillkorska vara marknadsmässiga. Fast lön ska utgöra ersättning förfullgott arbete. Därutöver kan rörlig ersättning erbjudas som belönaruppnåendet av tydligt uppställda mål. För fullständigt beslutbeträffande riktlinjerna för ersättning, se not 24 i <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong>.Styrelsens förslag till riktlinjer 2009 framgår av förvaltningsberättelsen.


92 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTIngvar peterssonmichael m.f. kaufmannSTEWE CATOSTYRELSEORDFÖRANDEVice ordförandeArbetstagarrepresentantgunilla jönsonKURT LINDvALLper lundbergLEDAMOTArbetstagarrepresentant, SUPPLEANTLEDAMOTewald nagelerPER NILSSONyngve stadeledamotArbetstagarrepresentantledamotKatarina Stavöstrandmeg tivéusArbetstagarrepresentant, SuppleantLEDAMOT


BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 93Ledamöter i styrelsenIngvar PeterssonFödd 1941Styrelseordförande och oberoende ledamot sedan 2001.Oberoende av ägare och av bolaget. Ordförande iersättningsutskottet och medlem i revisionsutskottet.Utbildning Diplomerad företagsekonom.Studier vid Lunds Universitet.Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande iFörsäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt (FPG) och i RAMOne <strong>AB</strong>. Styrelseledamot i Econova <strong>AB</strong>, Munksjö <strong>AB</strong> med flera.Arbetslivserfarenhet SEVP, Stora Enso. 1:e vice VD,Stora-koncernen. VD, Kopparfors <strong>AB</strong>.Innehav i <strong>Billerud</strong> 8 000 aktier.Stewe CatoFödd 1953Arbetstagarrepresentant (Pappers) sedan 2001.Ej oberoende av bolaget.Innehav i <strong>Billerud</strong> 0.Gunilla JönsonFödd 1943Styrelseledamot sedan 2003.Oberoende av ägare och av bolaget.Utbildning Civilingenjör och teknologie doktor, maskin- ochtransportteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.Övriga styrelseuppdrag Vice styrelseordförande ChalmersHögskolestyrelse. Styrelseledamot, Vinnova, SIK, BlekingeTekniska Högskola, Invest in Skåne <strong>AB</strong>. Ledamot,Ingenjörsvetenskapsakademin.Nuvarande befattning Professor i förpackningslogistik vidLunds Tekniska Högskola/Lunds Universitet samt adjungeradprofessor i förpackningsteknik vid Michigan State Universityi USA.Arbetslivserfarenhet Rektor vid Lunds Tekniska Högskola,Lund. Direktör, Miljö och produktsäkerhet, SCA Packaging,Belgien och UK. Direktör, Teknisk utveckling, SCA Packaging,Belgien. Olika befattningar inom SCA Packaging, Sverige.Forskningsdirektör, Förpackningsforskningsinstitutet,Stockholm. Adjungerad professor, School of Packaging,Michigan State University, East Lansing, MI, USA.Styrelseledamot, Innovationsbron Syd.Innehav i <strong>Billerud</strong> 550 aktier.Michael M. F. KaufmannFödd 1948Styrelseledamot sedan 2005. Ej oberoende av ägare.Utbildning MBA-utbildning vid universiten i Stuttgart ochErlangen-Nürnberg.Nuvarande befattning CEO, Frapag BeteiligungsholdingAG, Wien, Österrike.Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande, FrapagBeteiligungsholding AG, Wien, Österrike. Vice styrelseordförande,Immofinanz Immobilien Anlagen AG, Wien, Österrike.Ledamot i Hirsch Servo AG, Glanegg, Österrike.Arbetslivserfarenhet Har innehaft ett antal ledandebefattningar inom Frantschach/Mondi, Wien, Österrike.Innehav i <strong>Billerud</strong> 0.Kurt LindvallFödd 1951Arbetstagarrepresentant, suppleant (Pappers) sedan 2001. Ejoberoende av bolaget.Innehav i <strong>Billerud</strong> 0.Per LundbergFödd 1943Oberoende styrelseledamot i <strong>Billerud</strong> sedan 2001. Oberoendeav ägare och av bolaget. Ordförande i revisionsutskottet ochmedlem i ersättningsutskottet.Utbildning Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm.Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande, Sophiahemmetideell förening och Jacob Wallenbergs stiftelse samtEkonomisk Historiska och FöretagshistoriskaForskningsinstitutet (EHFF) vid Handelshögskolan i Stockholmsamt ledamot i Centrum för Business History, UppsalaUniversitet. Vice ordförande i Sällskapet Vänner till PauvresHonteux med flera.Arbetslivserfarenhet Stockholms Enskilda Bank/Skandinaviska Enskilda Banken. VD, Förvaltnings <strong>AB</strong>Providentia. Stf VD, Investor <strong>AB</strong>. VD och koncernchef, GotaBank. Koncernkreditchef, Skandinaviska Enskilda Banken.Ledamot, Fondbörsens Disciplinnämnd ochAktiemarknadsnämnden. Styrelseordförande i bland annatBohusbanken, L M Ericsson Finans <strong>AB</strong>, Nordben Ltd(Guernsey), Stockholm Saltsjön, Grand Hôtel (Stockholm),Ångpanneföreningen. Styrelseledamot i bland annat AlfaLaval, Atlas Copco, <strong>AB</strong> Finans Vendor, Garphyttan, Haldex,Incentive, Ericsson, New Media Spark Ltd (London),Providentia Ltd (New York och Hong Kong), Saab Automobil,Saab-Scania, SPP, Sterling Airways (Danmark), Stora Timber,Trygg Hansa, Swedish American Chamber of Commerce i NewYork och i Svensk Hypotekspension <strong>AB</strong>.Innehav i <strong>Billerud</strong> 1 500 aktier.Ewald NagelerFödd 1950Styrelseledamot sedan 2006. Ej oberoende av ägare.Utbildning Examen i Ekonomi, Innsbrucks universitet, ÖsterrikeNuvarande befattning CFO, Frapag BeteiligungsholdingAG, Wien, Österrike.Arbetslivserfarenhet CFO, Egger HolzindustrieBeteiligungsgesellschaft m b H, St. Johann, Österrike.25 års erfarenheter inom bankväsendet. Ledamot iföretagsledningen i Creditanstalt AG, Wien, Österrike.Ledamot i styrelser för ett stort antal finansiella institutioneroch företag både inom och utom Österrike.Innehav i <strong>Billerud</strong> 4 000 aktier.Per NilssonFödd 1946Arbetstagarrepresentant (PTK) sedan 2001. Medlem iersättningsutskottet. Ej oberoende av bolaget.Innehav i <strong>Billerud</strong> 250 aktier.Yngve StadeFödd 1947Styrelseledamot 2001-2003 samt sedan 2005. Oberoende avägare och av bolaget. Medlem i Ersättningsutskottet.Utbildning Civilingenjör, Teknologie doktor, h.c., KungligaTekniska högskolan, Stockholm.Övriga styrelseuppdrag Ordförande i RISE Holding <strong>AB</strong>.Ledamot i styrelsen för Newbeam Sweden <strong>AB</strong>.Arbetslivserfarenhet VD, Stora Enso <strong>AB</strong> och medlem ikoncernledningen för Stora Enso Oyi. VD, Kamyr <strong>AB</strong>.VD, NLK Celpap Engineering <strong>AB</strong>. Olika produktions- ochtekniska befattningar, Korsnäs <strong>AB</strong>. Forskningsledare, STFI.Styrelseledamot i MoDoChemetics, STFI-Packforsk <strong>AB</strong>,Skogsindustrierna, samt ordförande i Stora Fonden förStiftelsen Tekniska Museet (IVA) och i styrelser för ett flertalforskningsstiftelser med anknytning till skogsindustriellafrågor. Ledamot i styrelsen för Falu Rödfärgs <strong>AB</strong>/StoraKopparbergs Bergslags <strong>AB</strong>.Innehav i <strong>Billerud</strong> 500 aktier.Katarina StavöstrandFödd 1946Arbetstagarrepresentant, suppleant (Unionen) sedan 2007. Ejoberoende av bolaget.Innehav i <strong>Billerud</strong> 585 aktier.Meg TivéusFödd 1943Styrelseledamot sedan 2001. Oberoende av ägare och avbolaget. Medlem i revisionsutskottet.Utbildning Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm.Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande i Sprit- ochvinleverantörsföreningen, Frösunda LSS <strong>AB</strong> och iFolktandvården i Stockholm. Styrelseledamot i Swedish Match<strong>AB</strong>, Cloetta <strong>AB</strong>, Nordea Fonder <strong>AB</strong>, Viktoria Park <strong>AB</strong> ochApoteket Farmaci <strong>AB</strong>.Arbetslivserfarenhet Verkställande direktör ochstyrelseledamot, <strong>AB</strong> Svenska Spel. Vice VD, Posten.Divisionschef, Holmen. Divisionschef, Åhlens. Produktchef,MoDo. Styrelseordförande i Boss Media <strong>AB</strong>. Styrelseledamot iPostgirot <strong>AB</strong>, Postbanken <strong>AB</strong>, SJ <strong>AB</strong>, Kommentus <strong>AB</strong>, StatensProvningsanstalt <strong>AB</strong>, Jordbruksverket, Operan <strong>AB</strong>, Framfab <strong>AB</strong>,Synerco <strong>AB</strong>, Danderyds Sjukhus <strong>AB</strong>, Cloetta Fazer <strong>AB</strong> medflera.Innehav i <strong>Billerud</strong> 1 000 aktier.Innehav i <strong>Billerud</strong> avser eget och närståendes innehav per den11 februari 2009.REVISORERPå årsstämma 2007 valdes revisionsbolaget KPMG Bohlins <strong>AB</strong>(namnändrat till KPMG <strong>AB</strong>), med huvudansvarig revisorCaj Nackstad, som revisor intill slutet av årsstämman 2009.Caj NackstadFödd 1945. Auktoriserad revisor KPMG <strong>AB</strong>.Revisor i <strong>Billerud</strong> 2001-2007.Övriga revisionsuppdrag Sandvik, Skanska och LK<strong>AB</strong>.


94 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTper lindbergPer bjurbomstina blombäckvd & koncernchefBRUKSCHEF GRUVÖNbrukschef karlsborgbertil carlsénpeter davidsonlennart eberlehEKONOMI & FINANSDIREKTÖRBRUKSCHEF SKÄRBLACKAAFFÄRSOMRÅDESCHEF PACKAGING BOARDScecilia lundinjohan nellbeckniklas söderströmPERSONALDIREKTÖRAFFÄRSOMRÅDESChEFPACKAGING & SPECIALITY PAPERAFFÄRSOMRÅDESCHEF MARKET PULP


BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 95Medlemmar i ledningsgruppenPer LindbergVd och koncernchefFödd 1959. Anställd 2005.Utbildning Civilingenjör, Chalmers tekniska högskola.Teknologie doktor, Chalmers tekniska högskola.Andra uppdrag Styrelseledamot, VindIn.Arbetslivserfarenhet VD, Korsnäs <strong>AB</strong>. Vice VD, Investment<strong>AB</strong> Kinnevik. Management- och strategikonsult, AppliedValue Corporation, USA.Innehav i <strong>Billerud</strong> 4 865 aktier.Per BjurbomBrukschef GruvönFödd 1961. Anställd 2007.Utbildning Civilingenjör Maskin, Kungliga Tekniskahögskolan, Stockholm.Arbetslivserfarenhet Platschef, Holmen Paper Hallsta.Platschef, Stora Enso Skoghalls bruk. Produktionschef, StoraEnso Skoghalls bruk. Produktionschef PM53, Holmen PaperBraviken. Produktchef, Braviken Holmen Paper. Tekniskmarknadsföring telefonkatalogpapper, Holmen Paper.Driftingenjör PM52, Holmen Paper Braviken.Innehav i <strong>Billerud</strong> 1 000.Stina BlombäckBrukschef KarlsborgFödd 1951. Anställd 2001.Utbildning Civilingenjör Kemi, Kungliga Tekniska högskolan,Stockholm.Andra uppdrag Styrelseledamot, LK<strong>AB</strong>. Ledamot,Energiutvecklingsnämnden vid Statens Energimyndighet.Arbetslivserfarenhet Forskningsdirektör, AssiDomän.Forskningschef, AssiDomän Piteå. Konsult, ÅF-IPK.Massabrukschef, ASSI Karlsborg. Processingenjör,Massabrukschef, ASSI Kraftliner. Processchef, Gruvön.Processingenjör, ASSI Karlsborg. Styrelseledamot,STFI-Packforsk <strong>AB</strong>. Styrelseledamot, SPCI.Innehav i <strong>Billerud</strong> 4 860 aktier.Bertil CarlsénEkonomi- och FinansdirektörFödd 1960. Anställd 2006.Utbildning Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm ochUC Berkeley Business School, USA.Arbetslivserfarenhet Vice VD, CFO, Acando <strong>AB</strong>. Vice VD,kundsegmentschef, Acando <strong>AB</strong>. Vice VD, Commercial Services& IT, AGA-koncernen. Controllerstabschef, AGA <strong>AB</strong>, RegionLatinamerika. CFO, AGA <strong>AB</strong>, Division Nord & Sydamerika. CFO,AGA Chile, Santiago. Vice VD, Treasury and Investor Relations,AGA <strong>AB</strong>. Finansavdelningen, AGA <strong>AB</strong>.Innehav i <strong>Billerud</strong> 3 095 aktier.Peter DavidsonBrukschef SkärblackaFödd 1951. Anställd 2001.Utbildning Civilingenjör Kemi, Lunds Tekniska Högskola.Andra uppdrag Styrelseledamot, Ljusfors Kraft.Styrelseledamot, Marknadsbolaget Nya Norrköping.Styrelseledamot, Östsvenska Handelskammaren.Arbetslivserfarenhet Affärsutveckling, Norske Skog.Fabrikschef, Klippans Finpappersbruk. Försäljningschef, KemiraKemi. General Manager, USA/Canada, Kemira Kemi.Marknadschef, Kemira Kemi. Produktchef, Boliden Kemi.Utvecklingsingenjör, Boliden Kemi. Driftingenjör, KlippansPappersbruk.Innehav i <strong>Billerud</strong> 1 243 aktier.Lennart EberlehAffärsområdeschef Packaging BoardsFödd 1969. Anställd 2001.Utbildning Civilingenjör, Tekniska högskolan CaroloWilhelmina, Braunschweig, Tyskland.Arbetslivserfarenhet Produktområdeschef Containerboard,<strong>Billerud</strong> <strong>AB</strong>. Försäljningschef Wellråvaror, Stora Enso Gruvön.Stora Support Team, Stora Kopparberg Bergslags <strong>AB</strong>.Produktchef Wellråvaror, Stora Gruvön.Innehav i <strong>Billerud</strong> 500 aktier.Cecilia LundinPersonaldirektörAnställd 2006. Född 1970.Utbildning Civilekonom, Linköpings universitet.Arbetslivserfarenhet Personalchef Norden, Novartis Sverige<strong>AB</strong>. Affärsområdeschef, Adcore Consulting <strong>AB</strong>. Konsultchef,Connecta <strong>AB</strong>. Enhetschef, Ericsson. Projektledare, Ericsson.Affärsutvecklare, Ericsson.Innehav i <strong>Billerud</strong> 900 aktier.Johan NellbeckAffärsområdeschef Packaging & Speciality PaperFödd 1964. Anställd 2006.Utbildning Civilekonom, Uppsala universitet.Arbetslivserfarenhet Försäljningschef, Tele2. VD,AssiDomän Kraft Products Sales <strong>AB</strong>. Försäljningschef,AssiDomän.Innehav i <strong>Billerud</strong> 1 486 aktier.Niklas SöderströmAffärsområdeschef Market PulpFödd 1950. Anställd 2001.Utbildning Ekonom.Arbetslivserfarenhet Marknadsdirektör, AssiDomän.Marknadsdirektör, Rottneros. Försäljningschef, Utansjö Bruk.Order-/Logistic Manager, Värnamo Gummi. Styrelseledamot,ScandFibre Logistics.Innehav i <strong>Billerud</strong> 1 500 aktier.Innehav i <strong>Billerud</strong> avser eget och närståendes innehav per den11 februari 2009.LEDNINGSGRUPPENNamn Funktion Nationalitet FöddAnställdsedanAktieinnehav i<strong>Billerud</strong> 1)Per Lindberg VD Svensk 1959 2005 4 865Per Bjurbom Brukschef Gruvön Svensk 1961 2007 1 000Stina Blombäck Brukschef Karlsborg Svensk 1951 2001 4 860Bertil Carlsén Ekonomi- & Finansdirektör Svensk 1960 2006 3 095Peter Davidson Brukschef Skärblacka Svensk 1951 2001 1 243Lennart EberlehAffärsområdeschefTysk 1969 2001 500Packaging BoardsCecilia Lundin Personaldirektör Svensk 1970 2006 900Johan NellbeckAffärsområdeschefSvensk 1964 2006 1 486Packaging & Speciality PaperNiklas SöderströmAffärsområdeschefMarket PulpSvensk 1950 2001 1 5001)Avser innehav per den 11 februari 2009.


96 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTRapport över internkontrollStyrelsens och verkställande direktörens ansvar för intern kontroll regleras i den svenskaaktiebolagslagen. Styrelsens ansvar regleras även i svensk kod för bolagsstyrning, som ocksåinnehåller krav på årlig extern informationsgivning avseende hur den interna kontrollen till den delden avser den finansiella rapporteringen är organiserad. Årets rapport följer här.Internkontroll<strong>Billerud</strong> har satt upp följande mål för den interna kontrollen.1. RegelefterlevnadDen ska tillse att <strong>Billerud</strong> efterlever tillämpliga lagar och förordningar.2. Finansiell rapporteringDen ska säkra att <strong>Billerud</strong>s finansiella rapportering är tillförlitlig, ochger ledning, styrelse och aktieägare ett fullgott underlag för att bedömautvecklingen.3. Operativ verksamhetDen ska tillse att bolagets verksamhet är ändamålsenlig, effektivtorganiserad, och bedrivs på ett sätt så att de risker som finns för attverksamheten inte ska nå sina finansiella och operativa målkontinuerligt bedöms och hanteras.För att nå dessa mål bedrivs det löpande arbetet i en process, sombaseras på det ramverk för intern kontroll som finns utgivet avCommittee of the Sponsoring Organizations of the TreadwayCommission (COSO). Processen omfattar en Kontrollmiljö somskapar disciplin och struktur för de övriga fyra komponenterna iprocessen - Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Information &Kommunikation och Uppföljning.Processen styrs på övergripande nivå av styrelsen och revisionsutskottetoch på en operativ nivå av VD, ledningsgruppen och övrigamedarbetare. I processen beaktas speciellt att tillämpningen av deninterna kontrollen uppnår en balans mellan kontrollaktiviteter ochutvecklingen av en effektiv kontrollmiljö med eget ansvarstagande ihela organisationen.Prioriterade områden under <strong>2008</strong>Under verksamhetsåret <strong>2008</strong> har arbetet med intern kontroll specielltfokuserats på följande områden.Finansiell rapporteringUtveckling av gemensamma metoder inom hela koncernen förtillämpning av uppdaterade redovisningsinstruktionerInförande av ett nytt koncernrapporteringssystemOperativa riskerIdentifiering av risker för störningar i vedflödet och vidtagande avåtgärder för att säkra en långsiktigt effektiv vedförsörjning genomuppbyggande av <strong>Billerud</strong> SkogÖversyn av kredithanteringsprocessen avseende ansvarsfördelning, arbetssätt, kreditvillkor och uppföljningExtern finansiell rapporteringDen redogörelse som nu följer har upprättats i enlighet med svensk kodför bolagsstyrning och gällande tillämpningsanvisningar och utgörstyrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiellarapporteringen.Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar tillatt ge adekvat säkerhet avseende tillförlitligheten i den externafinansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, bokslutskommunikéer,årsredovisningar och att den externa finansiella rapporteringenär upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarderoch övriga krav på noterade bolag.Under året har fokus lagts på att sammanföra legal och operativrapportering och planering i samma systemstruktur i ett nytt koncernrapporteringssystem.Dessa åtgärder underlättar uppföljning av finansiellrapportering mot plan och mål samt ökar säkerheten i spårbarheten.KontrollmiljöEn god intern kontroll är en av grunderna för ett effektivt styrelsearbete.Styrelsens arbetsordning, arbetsordningarna för styrelsensutskott samt VD-instruktionen syftar till att säkerställa en tydlig rollochansvarsfördelning till gagn för en effektiv hantering av verksamhetensidentifierade risker. Styrelsen har vidare fastställt ett antalgrundläggande riktlinjer av betydelse för arbetet med den internakontrollen, såsom redovisnings- och rapportinstruktioner, finanspolicy,finansiella mål samt beslutat om en adekvat organisation,inklusive bolagets ledningsgrupp. Bolagsledningen rapporterarregelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Härtill kommeren rapportering från revisionsutskottet.En genomgång har under <strong>2008</strong> gjorts av tillämpningar av de under2007 uppdaterade redovisningsinstruktionerna.


BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 97Bolagsledningen ansvarar för att nödvändiga interna kontrollergenomförs som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpandeverksamheten. Här ingår riktlinjer för att berörda anställda skall förståsin roll för upprätthållandet av god intern kontroll.informationskanaler till bolagsledningen och styrelsen för väsentliginformation från medarbetarna. För extern kommunikation finnsriktlinjer som säkerställer att bolaget lever upp till högt ställda krav påkorrekt information till finansmarknaden.Riskbedömning och kontrollaktiviteterBolaget har en metod för bedömning av risken för fel i den finansiellarapporteringen. Bolaget identifierar kontinuerligt poster där risken förväsentliga fel är förhöjd. Avstämning gjorts i slutet av <strong>2008</strong>, somkommenteras på sidorna 57-61 och i not 32 i årsredovisningen. Särskildvikt har lagts vid att utforma kontroller för att förebygga och upptäckabrister på dessa områden knutna till den externa finansiella rapporteringen.Information och kommunikationVäsentliga riktlinjer, manualer med mera av betydelse för denfinansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras löpande tillberörda medarbetare. Det finns såväl formella som informellaUppföljningRevisionsutskottet genomför ett beredande arbete inför styrelsensutvärdering av den information som bolagsledningen samt bolagetsrevisorer lämnar. Revisionsutskottets arbete omfattar också att åstyrelsens vägnar säkerställa att åtgärder vidtas rörande de brister ochförslag till åtgärder som framkommit vid den externa revisionen.Intern revisionStyrelsen har även bedömt behovet av särskild granskningsfunktion(intern revision). Med hänsyn till att internkontrollens organisationfungerar väl har styrelsen bedömt att behovet av en separat internrevision eller granskningsfunktion för närvarande inte föreligger.Bolagsstyrningsrapporten, inklusive rapporten över internkontroll, är inte en delav den formella årsredovisningen och har inte granskats av bolagets revisorer.Solna den 11 februari 2009.Ingvar Petersson, Ordförande Michael M.F. Kaufmann, Vice ordförande Stewe Cato, LedamotGunilla Jönson, Ledamot Per Lundberg, Ledamot Ewald Nageler, LedamotPer Nilsson, Ledamot Yngve Stade, Ledamot Meg Tivéus, Ledamot


98AKTIEÄGARINFORMATION OCH FEM ÅR I SAMMANDRAGAktieägarinformation och kalendariumÅrsstämma<strong>Billerud</strong> <strong>AB</strong>s årsstämma äger rum den onsdagen den 6 maj 2009 kl 15.00.Plats: Nalen, Regeringsgatan 74, Stockholm.Särskild kallelse har införts i dagspressen tisdagen den 1 april 2009.BokslutsrapporterDelårsrapport för januari - mars 2009Delårsrapport för januari - juni 2009Delårsrapport för januari - september 200928 april23 juli28 oktoberAnmälanAktieägare som önskar delta i årsstämman, ska dels vara införd i den av VPC fördaaktieägarboken onsdagen den 29 april 2009 dels anmäla sig hos bolaget senastonsdagen den 29 april 2009 klockan 16.00.Anmälan görs på telefon 08-553 335 40, per fax 08-553 335 65 eller post till<strong>Billerud</strong> <strong>AB</strong>, Investor Relations, Box 703, 169 27 Solna. Anmälan kan även ske påwww.billerud.se/anmalan.Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste för att äga rätt attdelta i stämman, begära att tillfälligt införas i aktieboken hos VPC i eget namn.Sådan registrering, så kallad rösträttsregistrering, måste vara verkställd onsdagenden 29 april 2009, vilket innebär att aktieägaren i god tid före detta datum måsteunderrätta förvaltaren om detta.Utdelning<strong>Billerud</strong>s styrelse föreslår att årets vinst används för att stärka bolagets eget kapitaloch ingen utdelning lämnas.Finansiell informationAll finansiell information finns tillgänglig på såväl svenska som engelska och publicerasäven på www.billerud.se för svenska och på www.billerud.com för engelska.<strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> trycks på svenska och engelska i sammanlagt 24 000 exemplaroch distribueras till dem som anmält sitt intresse, antingen via bolagets hemsida ellermed den blankett som varje ny aktieägare erhåller. Samma förfarande gäller beträffandebokslutskommuniké och delårsrapporter.<strong>Årsredovisning</strong>en kan också beställas via de största svenska medierna, både i trycktversion och som pdf.<strong>2008</strong> års årsredovisning finns tillgänglig som pdf på hemsidan. Den finns också i eninteraktiv digital version med bland annat nedladdningsbara filer till Excel. Dessa versionerav årsredovisningen hittas på www.billerud.se/rapporter på svenska och på www.billerud.com/reports på engelska.ÖvrigtISIN-kod SE0000862997Kod på OMX Nordic Exchange Stockholm BILLFem år i sammandragResultaträkningar i sammandragMSEK 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong>Nettoomsättning 7 159 6 823 7 369 7 758 7 792Övriga intäkter 9 10 15 12 15Rörelsens intäkter 7 168 6 833 7 384 7 770 7 807Rörelsekostnader -5 988 -6 620 -6 366 -6 707 -7 011Avskrivningar -399 -413 -466 -473 -507Rörelseresultat 781 -200 552 590 289Finansiella poster, netto -74 -78 -95 -117 -165Resultat efter finansiella poster 707 -278 457 473 124Skatt -198 95 -145 -137 28Nettoresultat 509 -183 312 336 152Sysselsatt kapital i sammandrag31 dec 31 dec 31 dec 31 dec 31 decMSEK 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong>Anläggningstillgångar 4 681 5 350 5 539 5 712 5 824Varulager 749 739 727 936 1 091Kundfordringar 1 128 1 204 1 201 1 486 1 294Övriga omsättningstillgångar 170 282 283 350 270Summa rörelsetillgångar 6 728 7 575 7 750 8 484 8 479Avgår:Uppskjutna skatteskulder 1 177 1 081 1 225 1 369 1 045Ej räntebärande avsättningar 7 346 148 42 37Leverantörsskulder 487 555 591 870 1 019Övriga ej räntebärande skulder 551 564 596 698 1 123Sysselsatt kapital 4 506 5 029 5 190 5 506 5 255


FEM ÅR I SAMMANDRAG99Kassaflöde i sammandragMSEK 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong>Rörelseöverskott 1 185 555 802 960 716Förändring i rörelsekapital 91 -44 42 -102 244Finansnetto -66 -89 -79 -113 -141Betald skatt – -9 29 -15 -28Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 210 413 794 730 791Kassaflöde från investeringsverksamheten -777 -1 069 -628 -656 -621Kassaflöde efter investeringsverksamheten 433 -656 166 74 170Finansiella nyckeltalMarginaler 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong>Bruttomarginal, % 16 3 14 14 10Rörelsemarginal, % 11 -3 7 8 4AvkastningAvkastning på sysselsatt kapital, % 17 -4 11 11 5Aavkastning på totalt kapital, % 11 -3 7 7 3Avkastning på eget kapital, % 16 -7 12 12 5Avkastning på eget kapital, efter full konvertering, % 16 -7 12 12 5KapitalstrukturSysselsatt kapital, MSEK 4 506 5 029 5 190 5 506 5 255Eget kapital, MSEK 3 037 2 526 2 678 2 898 2 638Räntebärande nettoskuld, MSEK 1 469 2 503 2 513 2 607 2 617Kapitalomsättningshastighet, ggr 1,6 1,4 1,4 1,5 1,4Räntetäckningsgrad, ggr 9,4 neg 5,1 4,5 1,7Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,48 0,99 0,94 0,90 0,99Nettoskuldsättningsgrad efter full konvertering, ggr 0,47 0,97 0,92 0,90 0,99Andel riskbärande kapital, % 59 46 48 46 41Soliditet, % 43 33 33 31 29Soliditet efter full konvertering, % 43 33 33 31 29Självfinansieringsgrad, ggr 2,3 1) 0,5 1,3 1,3 1,6Data per aktieResultat per aktie, SEK 9,66 -3,56 6,08 6,52 2,96Resultat per aktie efter utspädning / full konvertering, SEK 9,62 -3,56 6,07 6,52 2,96Eget kapital per aktie, SEK 59,16 49,20 52,12 56,29 51,24Eget kapital per aktie efter utspädning / full konvertering, SEK 59,41 49,52 52,41 56,20 51,24InvesteringarInvesteringar i anläggningstillgångar, MSEK 568 1075 643 657 613Förvärv, MSEK 213 9PersonalAntal anställda i medeltal 2 623 2 600 2 476 2 364 2 322För definitioner se sid 87.1)Exklusive företagsförvärv


100 BILLERUDAKTIEN<strong>Billerud</strong>aktienBörshandel<strong>Billerud</strong>aktien är noterad på OMX Nordic Exchange Stockholmslista för Mid Cap-bolag från och med den 2 oktober 2006.<strong>Billerud</strong>aktien noterades på Stockholmsbörsens O-lista den20 november 2001. mellan den 1 juli 2002 och 30 september 2006ingick <strong>Billerud</strong> i Attract 40, som utgjordes av de mest omsattaaktierna på O-listan.Antal aktier och aktiekapitalAktiekapitalet uppgår till SEK 666 788 037,50 fördelat på 53 343 043aktier per den 31 december <strong>2008</strong>. Antalet aktier på marknadenuppgår till 51 491 570.Aktiefördelning <strong>2008</strong>-12-31Registrerat antal aktier 53 343 043Återköpta aktier i eget förvar -1 851 473Aktier på marknaden 51 491 570Antal aktier på marknaden2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong>Genomsnitt 52 735 464 51 342 998 51 351 464 51 460 719 51 491 570Genomsnitt efterkonvertering 53 003 511 51 611 045 51 611 045 51 509 809 51 491 570Balansdagen 51 342 998 51 342 998 51 369 620 51 491 570 51 491 570Balansdagen efterkonvertering 51 611 045 51 611 045 51 611 045 51 491 570 51 491 570UtdelningspolitikMålet är att utdelningen över en konjunkturcykel i genomsnitt skauppgå till 50 procent av nettovinsten. Utdelningen till aktieägarnakommer bland annat att vara beroende av <strong>Billerud</strong>s resultatnivå,finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter.Styrelsen föreslår att årets vinst används till att stärka bolagetsegna kapital och att ingen utdelning lämnas för <strong>2008</strong>.Kursutveckling<strong>Billerud</strong>s aktie har från börsnoteringen 2001 till och med 2006 haften positiv kursutveckling. Under 2007 påverkades dock <strong>Billerud</strong>saktiekurs av den allmänna oro som präglade börsnoterade aktieroch under <strong>2008</strong> var kursutvecklingen mycket svag till följd avrådande finanskris och lågkonjunktur. Senast betalt år <strong>2008</strong> blevSEK 21,20 vilket innebär en nedgång med 68 procent jämfört medsista betalkurs 2007 (SEK 66,50). Under samma period sjönkStockholmsbörsens skogsindex (SX151050PI Paper & ForestProducts) med 38 procent samtidigt som StockholmsbörsensAll Share Index (OMXS) minskade med 41 procent.Årshögsta börskurs inträffade den 28 februari <strong>2008</strong> medSEK 73,50 och årslägsta slutkurs den 29 december <strong>2008</strong> med SEK 20,90.<strong>Billerud</strong>s börsvärde var vid utgången av <strong>2008</strong> MSEK 1 092.Fram till och med den 17 februari sjönk kursen till SEK 15,70,vilket är en minskning med 26 procent jämfört med sista betalkurs<strong>2008</strong>. Under motsvarande period sjönk skogsindex med 6 procentoch Stockholmsbörsens generalindex med 6 procent.OmsättningUnder <strong>2008</strong> omsattes 40 miljoner aktier, vilket motsvarar78 procent av antalet aktier på marknaden, som uppgick till 51 491 570den 31 december <strong>2008</strong>. Genomsnittligt antal omsatta aktier perhandelsdag under <strong>2008</strong> uppgick till 160 112.ÄgarstrukturVid slutet av <strong>2008</strong> uppgick det totala antalet aktieägare till 118 222mot 144 447 vid föregående årsskifte. Andelen utländskt ägandeökade till 47,9 procent (46,1) exklusive <strong>Billerud</strong>s egna återköptaaktier (1 851 473). Övriga ägargrupper utgjordes av svenskaprivatpersoners innehav 35,4 procent (36,0) samt svenska juridiskapersoners innehav 16,7 procent (16,7).


BILLERUDAKTIEN101Antal aktier Innehav/Röster (%)Svenska juridiska personer 8 591 596 16,7Frapag Vermögensverwaltung GmbH 10 690 700 20,8Övriga utländska juridiska personer 13 738 029 26,7Summa juridiska personer 33 020 325 64,1Utländska fysiska personer 224 603 0,4Svenska fysiska personer 18 246 642 35,4Summa fysiska personer 18 471 245 35,9Totalt 31 December <strong>2008</strong> 51 491 570 100Storleksklasser Antal aktier % Antal ägare %1-100 7 335 515 13,8 97 216 82,2101-500 3 642 104 6,8 16 255 13,7501-10 000 7 305 929 13,7 4 540 3,810 001-50 000 2 611 016 4,9 128 0,150 001- 32 448 479 60,8 83 0,1Totalt 53 343 043 100 118 222 1001)Inklusive <strong>Billerud</strong>s eget innehav (1 851 473)Källa: VPCÄgarstruktur <strong>2008</strong>-12-31 1)1)Exklusive <strong>Billerud</strong>s eget innehav (1 851 473)Källa: VPCKategorier per den 31 december <strong>2008</strong> enligt VPC 1)Kategori Antal aktier Innehav/Röster (%)Finansiella företag- Banker 14 167 0,03- Fondbolag 3 527 798 6,61- Försäkringsbolag och pensionsinstitut 1 376 921 2,58- Pensionsstiftelser 798 576 1,50Summa finansiella företag 5 717 462 10,72Övriga finansiella företag 9 887 0,02Socialförsäkringsfonder 337 114 0,63Staten 282 201 0,53Kommuner 20 616 0,04Intresseorganisationer- Hjälp och fackliga organisationer 367 927 0,69- Trossamfund 1 320 0Summa intresseorganisationer 369 247 0,69Övriga svenska juridiska personer 3 532 791 6,62Ej kategoriserade juridiska personer 173 751 0,33Utlandsboende ägare 24 653 332 46,22Svenska fysiska personer 18 246 642 34,21Summa <strong>2008</strong>-12-31 53 343 043 100Nyckeltal per aktieSEK per aktie där ej annat anges2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong>Resultat 9,66 -3,56 6,08 6,52 2,96Resultat efter utspädning 9,62 -3,56 6,07 6,52 2,96Utdelning (för resp. verksamhetsår) 6,50 3,25 3,50 3,50 - 1)Utdelning i procent av- börskurs (direktavkastning) 5,5 3,1 2,9 5,3 -- vinst 67,32)57,6 53,7 -- utgående eget kapital 11,0 6,6 6,7 6,2 -Kassaflöde 8,2 -12,8 3,23 1,45 3,30Eget kapital 59,16 49,20 52,12 56,29 51,24Eget kapital, efter full konvertering 59,41 49,52 52,41 56,20 51,24Börskurs/utgående eget kapital, % 200 211 233 118 41P/E-tal, ggr 12,3 neg 20,0 10,2 7,2EV/EBITDA, ggr 6,4 36,8 8,6 5,68 1,37Börskurs- Slutkurs sista handelsdag 118,50 104,00 121,50 66,50 21,20- Årshögsta slutkurs 133,00 115,50 133,50 122,50 73,50- Årslägsta slutkurs 104,00 75,00 91,50 64,00 20,90<strong>Billerud</strong>aktiens omsättningshastighet 1,07 1,31 0,88 1,15 0,781)Styrelsens förslag2)Förlust 20051)Inklusive <strong>Billerud</strong>s eget innehav (1 851 473)AKTIEUTVECKLING 20 NOVEMBER 2001 - 17 FEBRUARI 200910 största aktieägarna <strong>2008</strong>-12-31140<strong>Billerud</strong>s tio största ägare per den 31 december <strong>2008</strong> (exklusive <strong>Billerud</strong>s eget innehav)120Andel av aktierÄgare/förvaltare/depåbankAntal aktier(miljoner)på marknaden, %(aktier = röster)Frapag Vermögensverwaltung GmbH 10,7 20,8Sanderson Asset Management 2,9 5,5Clearstream banking 1,6 3,0SEB Fonder/SEB Trygg Liv/Securities 1,2 2,4Citibank 1,2 2,3Credit Suisse International 0,8 1,6Swedbank inkl. Swedbank Robur Fonder 0,8 1,5Mellon 0,7 1,4Apoteket <strong>AB</strong>:s pensionsstiftelse 0,7 1,4Handelsbanken Fonder 0,7 1,3Totalt 10 största aktieägarna 21,2 41,3Källa: VPC och Sanderson Asset Management100806040200Jan -02Jan -03 Jan -04 Jan -05 Jan -06Jan -07Jan -08Jan -09<strong>Billerud</strong>OMX Paper & Forest products IndexOMX Stockholm


102ORDLISTAOrdlistaAvsalumassaMassa som säljs till pappersbruk utan egen tillverkningav sådan massa.BiobränslenFörnyelsebara bränslen som kommer från växtriket tillexempel från ved, inklusive svartlut och bark.Carbon FootprintDen mängd växthusgaser som en produkt släpper ut ellertar upp under sin livstid anger dess Carbon Footprint.COD (Chemical Oxygen Demand)Kemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syresom behövs för fullständig nedbrytning av organisktmaterial i vatten.Duty-freeVaror som säljs skattefritt på internationella flygplatsereller på passagerarbåtar som trafikerar internationelltvatten.EnergiledningssystemStandarden ger vägledning för hur man på ettstrukturerat sätt i en organisation kan dokumenteraenergianvändningen och de energisparande åtgärdersom genomförs.Fastkubikmeter under bark (m 3 fub)Virkesvolym i kubikmeter fast volym under bark.FlutingDet vågformade mellanskiktet i wellpapp. Tillverkas avny- eller returfiber.FMCG-producenter (Fast Moving Consumer Goods)Producenter av frekvent köpta produkter som exempelvistvål, kosmetika, tandkräm, batterier och tvättmedel.Fosfor (P)Ett grundämne som ingår i veden. För mycket fosfor iavloppsvattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering)i sjöar, som i sin tur kan ge upphov till syrebrist vidnedbrytning av döda växter.Fossila bränslenBränslen baserade på organiska kol- och väteföreningarfrån sediment eller sedimenterad berggrund - främst kol,olja och naturgas.Heavy-dutyMycket slitstarka förpackningar med flera lager papper.Används ofta till tungt gods som t ex bildelar.Hållbar utvecklingAtt bygga beslutsprocessen på tre förenade faktorer- ekonomisk tillväxt samt social och miljömässig omsorg -så att samhället kan möta dagens behov utan att det skerpå bekostnad av kommande generationer.ISO 14001Internationella standardiseringsorganisationens standardför uppbyggnad av miljöledningssystem.KlimatförändringKallas även växthuseffekten. Människors verksamhetbidrar till den pågående globala uppvärmningen, sombland annat leder till förhöjda temperaturer, oväntadevädermönster och att polarisarna smälter.Kväve (N)Ett grundämne som ingår i veden. För mycket kväve ivattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering), som i sintur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av dödaväxter.Kväveoxider (NO x)En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildasvid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider tillsaltpetersyra, som faller ner som surt regn. Har även engödande effekt.MassavedI Sverige främst ved från barrträd (gran och tall) samtbjörkved som används för tillverkning av pappersmassa.MikrowellEn mycket tunn wellpapp.MiljöledningssystemDen del av ett övergripande ledningssystem som beskriverstruktur, principer, procedurer och resurser för systematisktgenomförande av företagets egen miljöpolicy.MF-papper (maskinglättat)Glättat papper med hög tryckbarhet i kombination medhög styrka. Används bland annat till förpackningar medhöga krav på dessa egenskaper.MG-papper (monoglättat)Papper som torkas på stor högglanspolerad Yankeecylinderoch blir blankt på ena sidan. Används bland annat tillförpackningar med höga renhetskrav.ReturfiberFibermaterial som tidigare har ingått i en pappers- ellerkartongprodukt.Shelf Ready Packaging/ Retail Ready PackagingSäljande förpackningar färdiga att sätta upp direkt påhyllan för att effektivisera butiksdriften.Skogskubikmeter (m 3 sk)Volym i kubikmeter för trädstam ovan stubbskär inklusivebark och topp.Skog på rotSkogen säljs stående på rot och köparen förutsätts ståför kostnaderna för avverkning och utdrivning av timmeroch massaved.SulfatmassaKemisk massa som tillverkas genom att ved kokas underhögt tryck vid hög temperatur med s k vitlut natriumhydroxidoch natriumsulfid). Sulfatmassa kallas ävenkraftmassa.SvartlutNamn på den förbrukade kokvätskan vid sulfatmassetillverkning.Svartluten förbränns i sodapannan varvid deutlösta vedämnena (främst lignin) ger energi till ång- ochelproduktion. De förbrukade kemikalierna i svartlutenåterskapas i sulfatfabriken till nya kokkemikalier vilket ären förutsättning för både miljö och ekonomi.Svaveldioxid (SO 2)En gas bestående av svavel och syre som bildas vidförbränning av svavelhaltiga bränslen som svartlut ocholja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid tillsvavelsyra och faller ner som surt regn.SäckpapperPapper med hög hållfasthet för säcktillverkning, framställsav barrvedssulfatmassa.WellpappWellpapp tillverkas genom hoplimning av vanligtvistvå plana skikt (liner) med ett vågformigt skikt (fluting)emellan.


BILLERUD <strong>AB</strong>, Box 703, SE-169 27 Solna, Sweden. Tel: +46 8 553 335 00 www.billerud.combruk<strong>Billerud</strong> BeethamMilnthorpeCumbria LA7 7AREnglandTel: +44 15395 650 00<strong>Billerud</strong> GruvönStorjohanns väg 4SE-664 28 GrumsTel: +46 555 410 00<strong>Billerud</strong> KarlsborgSE-952 83 KarlsborgsverkenTel: +46 923 660 00<strong>Billerud</strong> SkärblackaSE-617 10 SkärblackaTel: +46 11 24 53 00Försäljningskontor, europaEngland, <strong>Billerud</strong> Sales LtdTel: +44 115 975 87 60salesoffice.nottingham@billerud.comFrankrike, <strong>Billerud</strong> France S.A.S.Tel: +33 1 44 69 94 40salesoffice.paris@billerud.comTyskland, <strong>Billerud</strong> GmbHTel: +49 40 320 160salesoffice.hamburg@billerud.comItalien, <strong>Billerud</strong> S.r.l.Tel: +39 02 248 390 85salesoffice.milano@billerud.comNederländerna, <strong>Billerud</strong> Benelux B.V.Tel: +31 20 520 76 80salesoffice.amsterdam@billerud.comFörsäljningskontor, utanför europaKina, <strong>Billerud</strong> Trading (Shanghai) Co LtdTel: +86 21 535 106 22salesoffice.shanghai@billerud.comIndonesien, <strong>Billerud</strong> Asia PacificTel: +62 21 5299 4439salesoffice.jakarta@billerud.comFörenade Arab Emiraten, <strong>Billerud</strong> GulfTel: +971 4 88 14 663salesoffice.gulf@billerud.comÖvriga marknader utanför EuropaTel: +46 8 553 336 00salesoffice.international@billerud.comBILLERUD SKOGBox 703, SE-169 27 SolnaTel: +46 8 553 335 00Cebeco Mediena U<strong>AB</strong>Nemuno str. 2aLT-91193 Klaipeda,LithuaniaTel: +370 846 380 132Skandinaviska marknaderTel: +46 8 553 337 00salesoffice.scandinavia@billerud.comSpanien, <strong>Billerud</strong> Ibérica S.L.Tel: +34 93 470 05 56salesoffice.barcelona@billerud.com


Frosting Reklambyrå, Sundsvall / Color Print Sweden <strong>AB</strong>, Borlänge 2009

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!