Betydelser i barnfamiljsbroschyrer. Systemisk ... - Helda - Helsinki.fi

Jannika Lassus, 2010. Betydelser i barnfamiljsbroschyrer. Systemisk-funktionell analys avden tänkta läsaren och institutionen. Akademisk avhandling som granskas 6 februari2010. Helsingfors universitet.SammanfattningI avhandlingen undersöks sverigesvenska och finlandssvenska socialförsäkringsbroschyrertill barnfamiljer och närmare bestämt hur den tänkta läsaren och institutionen synliggörs itexterna och vilka betydelser som anknyts till dem. Texterna utges av två olika institutioneri två olika kulturer men på samma språk: svenska. De undersökta broschyrerna publiceradesunder åren 2003–2006 och utgavs av Folkpensionsanstalten (FPA) i Finland ochFörsäkringskassan (FK) i Sverige.Den övergripande teorin som används i avhandlingen är systemisk-funktionell lingvistik(Halliday & Matthiessen 2004, Holmberg & Karlsson 2006). I avhandlingen utförsolika delanalyser. Broschyrernas ordval analyseras kvantitativt. Processbetydelser ochdeltagare annoteras i en manuell, kvalitativ analys med hjälp av UAM Corpus tool varefterkvantitativa beräkningar utförs. Språkhandlingar och modala hjälpverb analyseras kvalitativt.Avseende processbetydelser visar resultaten att materiella och relationella processer ärvanligast i materialet. De relationella (t.ex. finnas, gälla, ha) och verbala (t.ex. anmäla,kontakta) processerna är vanligare i de sverigesvenska texterna medan de materiella (t.ex.ansöka, betala, lämna) processerna är betydligt vanligare i de finlandssvenska texterna.Kommunikationsparterna är i första hand den tänkta läsaren som vanligen tilltalas meddu och institutionen som benämns med ett substantiv, institutionsnamnet, emedan ävenreferenten barn nämns ofta. Läsaren som deltagare är Aktör, Mottagare, Bärare, Talare. Ide finlandssvenska texterna är läsaren oftare deltagaren Aktör, emedan läsaren i det sverigesvenskamaterialet oftare är Bärare. Läsaren är en aktiv deltagare som kommuniceraröver internet och som har rättigheter och skyldigheter. Institutionen är synlig i texternamen förekommer vanligen i omständigheter och bestämningar, det vill säga är inte en deltagarei texterna. Då institutionen är deltagare är den Aktör, Mottagare, Lyssnare och Bärare,och väntar på kontakt från klienten.Språkhandlingarna utförs på olika sätt. Till exempel frågor är textstrukturerande ochuppmaningar görs med modala hjälpverb, inte imperativ. Det vanligaste modala hjälpverbetär kunna, och ett vanligt modalt hjälpverb är även ska. Påståendena omgärdas av bisatseroch adverb som anger situationer och villkor av olika slag.Analyserna visar att broschyrtexterna i de två länderna liknar varandra, i synnerhet i defall då de är producerade på liknande sätt, alltså då de finlandssvenska texterna inte äröversättningar. De skillnader som finns beror på skillnader mellan institutionerna och socialförsäkringssystemen,vilka i sin tur är förankrade i de två kulturerna.NYCKELORD: finlandssvenska, svenska, jämförande forskning, SFL, diskursanalys,textforskning, myndighetsspråk, institutionell kommunikation3