Betydelser i barnfamiljsbroschyrer. Systemisk ... - Helda - Helsinki.fi

År 2004 då urvalet gjordes var ungefär 17 faktablad relevanta, det vill säga de behandladeförmåner som berör barnfamiljer. I den elektroniska korpusen Faktablad ingår endast16 av dessa, eftersom ett faktablad bestod av tabeller för uträknande av bostadsbidrag medmycket lite skriven text. Dessa tabeller är dock intressanta som paratextuella element. Vilkafaktablad som ingår i korpusen och vilken omfattning de har framgår av tabell 3.3. Avtabellen framgår också olika kvantitativa uppgifter och det datum då bladen har uppdaterats.Faktabladen som jag använder är från år 2004.Faktabladskorpusen består av 17 657 ord. Här ingår även sifferbelopp som förekommeri faktabladen. Tabell 3.3 beskriver de olika faktabladen kvantitativt. Antalet sidorvarierar från 1 till 10, men det vanliga är att ha 2 sidor i ett faktablad. Antalet ord per sidavarierar mellan 269 och 531, medeltalet är ungefär 427. Faktabladen har betydligt fler ordper sida jämfört med både de sverigesvenska och de finlandssvenska broschyrerna. Syftetmed faktabladen är att ge samlad information om förmånerna vilket förklarar varför ordantaletper sida är större.3.3 IntervjumaterialetFör att få en tydligare uppfattning om hur broschyrerna kommer till, alltså vem som skrivereller översätter dem, och vilken syn textproducenterna och institutionerna har på broschyrerna,såg jag det som nödvändigt att träffa textproducenterna och bekanta mig medvillkoren för broschyrproduktionen.Informationsavdelningarna vid institutionerna står som utgivare av broschyrerna ochjag etablerade kontakter med informatörerna. Intervjuerna gjordes på institutionerna år2004 med en kompletterande intervju på FPA år 2006. De som intervjuats är informatöreroch en översättare. Alla intervjupersoner arbetar med produktionen av broschyrerna. Iintervjuerna ger de bakgrundsinformation om hur broschyrerna kommer till. Personernanamnges inte eftersom det finns risk för identifikation. Jag diskuterar denna problematik iavsnitt 3.5.Alla intervjuer spelades in på minidisk-skivor och de finns alltså i digitalt format. Allaintervjupersoner gav muntligt tillstånd att spela in intervjuerna, och de bad mig återkommaom jag ville veta något mer. Omständigheterna kring intervjuerna var alltså på allt sättgynnsamma. Efter intervjuerna har jag bett att få kompletteringar per e-post. De intervjuadevid både Försäkringskassan (dåvarande Riksförsäkringsverket) och Folkpensionsanstaltenhar gärna berättat om sitt arbete och om broschyrerna. Intervjuerna finns intetranskriberade i sin helhet eftersom de inte analyseras i sig. Intervjuerna används som källortill kunskap och jag har sammanfattat innehållet i intervjuerna i dokument. (Intervjutidpunkteroch annan information förtecknas under muntliga källor.)Intervjuerna utfördes enligt de principer som Jan Trost förespråkar i Kvalitativaintervjuer (1997). Frågorna fanns nedskrivna men användes sällan, eftersom de professionellainformatörerna och översättaren själva berättade om sitt arbete med broschyrerna. Deintervjuade fick styra intervjun i rätt stor utsträckning och ifall någon punkt var oklarställde jag frågor (se Trost 1997: 47).64