Arkeologiskt forskningsprogram för Regionmuseet i Skåne.

Forskningsprogram för arkeologiHotbilder mot Skånes fornlämningarFör att möta hoten mot de skånska fornlämningarnaoch verka för ett långsiktigt bevarande ochforskning är det nödvändigt att definiera varihoten består. Detta görs kort i det följande stycket,med kommentarer kring hur Regionmuseet självtoch i samarbete med andra kan motverka negativpåverkan på fornlämningar. Den del av hotbildensom består av byggande av hus, anläggande avvägar o s v berörs endast flyktigt, p g a att det ärjust det hotet och dess följdverkningar som föranlederresonemanget kring vad som kan och börbeforskas inom samlande projekt längre fram itexten. Rent allmänt kan det konstateras att deflesta fornlämningstyper är hotade av någon formav markbearbetning eller exploatering. Vissa områden har i huvudsak små, men många exploateringar,som t ex Bjärehalvön. Trots en unik fornlämningsbildsaknas t ex en övergripande plan förhur detta område ska säkerställas långsiktigt i förhållandetill fritidsbebyggelse, golfbanor, förändradmarkanvändning o s v.Bortodling - odlingsskadorDetta är ett välkänt faktum i fullåkerslandskapet.Just i denna typ av landskap har det försvunnit enhel del tidigare synliga fornlämningar. De generelltsett få kvarvarande lämningarna har därigenomett extra stort bevarandevärde, eftersom detillsammans med enstaka äldre hus, ägogränser,vägsträckningar mm ger landskapet ett historisktinnehåll och de är ofta de enda synliga länkarnatill ett förskifteslandskap. Det förmodligen bästasättet att verka för ett långsiktigt bevarande är attinformera markägare och vissa yrkeskategorierom de kulturvärden som finns i odlingsmarken.Här kommer det att bli viktigt att utnyttja kanalertill stora grupper som exempelvis LRF, hushållningssällskapo s v. Viktiga vinster skulle kunnagöras genom en samordning med naturvårdensintressen, eftersom natur och kultur kan gå hand ihand i strävan att bevara ”Markernas mångfald”.SkogsbrukDet moderna, rationella skogsbruket innebär enhård påfrestning på fornlämningar i skogsmark.Framför allt är det föryngringsavverkning ochhyggesplöjning som åstadkommer irreparablaskador på fornlämningar. Skogsvårdsstyrelsensstora projekt ”Kulturmiljövård i skogen” har variten framgångsrik kampanj som har höjt medvetandetom kulturvärdena i skogen. Trots detta hardet kunnat konstateras att denna typ av skadorfortsätter att ske (Wrang 1999, se nedan). Liksomför bortodlingen är det sannolikt effektivast medfortsatt riktad information till markägare ochvissa yrkesgrupper. Projektet ”Markernas mångfald”(EU:s miljöstöd) är ett utomordentligt settatt nå många olika markägare med specifik informationom vad den enskilde har för värdefullaobjekt och miljöer på sin mark.Övertäckning av fornlämningarÖvertäckning av fornlämningar i samband medexploateringar, framför allt medeltida kulturlager,har diskuterats i antikvariska kretsar sedan enlängre tid. Problemet innefattar en hel rad medtekniska faktorer, som det inte finns anledning attdröja vid i detta sammanhang. Frånsett att detfinns skilda åsikter i frågan så måste det understrykasatt problemet i allra högsta grad är aktuelltoch att forskning samt uppföljning kring övertäckningär ett angeläget antikvariskt forskningsfält.Det skulle behövas en uppföljning av denkonferens som Regionmuseet höll 1995, eftersomfrågan bör diskuteras vidare utifrån de nyafakta och fallstudier som har gjorts i ämnet.Hårdexploaterade områdenEn oroväckande tendens som blivit allt mer påtagligär de krav på hårda prioriteringar som bliviten följd av de stora linjeföretagen (i synnerhetÖresundsförbindelsen och Västkustbanan). Viddessa projekt har det prioriterats bort hela fornlämningar,främst boplatser, i samband med utredningaroch förundersökningar. Dessutomfinns det hela tiden ett tryck efter att motiverabättre, prioritera hårdare och att bli allt kostnadseffektivare.Detta har allt mer kommit i fokussom ett resultat av den nyligen införda tillämpningenav anbudsförfarande och uppfyllande avfärdiga ramar i form av kravspecifikationer, inomarkeologisk uppdragsverksamhet. Det nya systemetär i stort av godo, med krav på eftertanke föregrävning, men det lämnar litet utrymme för detoväntade, som ju ligger i själva ämnets natur. Detkrävs således att det hålls en levande debatt i äm-20