12.07.2015 Views

Arkeologiskt forskningsprogram för Regionmuseet i Skåne.

Arkeologiskt forskningsprogram för Regionmuseet i Skåne.

Arkeologiskt forskningsprogram för Regionmuseet i Skåne.

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

nen och metodutvecklingen i ämnet. Länet har ivissa delar gott om den här typen av lämningar,men det är förhållandevis sällan som <strong>Regionmuseet</strong>har undersökt sådana än så länge. Här kanett nära samarbete med andra grävande institutionervara fruktbart för alla parter.Kompletteringar i form av riktade fornlämningsinventeringarär utifrån en synvinkel akutafrämst för boplatser i hotade och starkt exploaterademiljöer; t ex tätorterna Malmö, Lund ochHelsingborg. Motsägelsefullt nog så är det imånga avseenden redan för de områdena som detfinns den största kännedomen om de arkeologiskalämningarna, tack vare omfattande arkeologiskaundersökningar.Det medeltida kulturlandskapet i Skåne utgörs,som nämnts ovan, till stor del av lämningar efterstäder och byar och därtill hörande odlingsmarker.Dessa är i stor utsträckning bebyggda än idagoch är därmed utsatta för kontinuerlig exploatering.Problemen är i stort sett likartade för deneftermedeltida bebyggelsen och odlingsmarken.Odlingsmarkerna är ofta förändrade av senare tidersodling och bebyggelse. Det finns därför ettbehov utifrån både antikvarisk verksamhet ochforskning att fördjupa sig i medeltida bebyggelseochodlingslämningar. Vad representerar de? Hurkan de bevaras långsiktigt? Andra lämningar somfiskelägen, borgar, kloster m m är generellt settinte utsatta för exploateringar i motsvarande omfattningsom de förstnämnda.Forskningsprogram för arkeologiStora kompletteringsbehov föreligger också iskogs- och risbygd, områden som idag till stor delär skogsklädda och har ett lågt exploateringstryck(se ovan). Där finns flera viktiga fornlämningstypersom t ex olika sorters produktionsplatser,järn, träkol, tjära och möllor, men också odlingselement,som ännu inte alltid är registrerade somfornlämningar. I samband med de linjeexploateringarsom gjorts under de sista åren har fornlämningsbildenkunnat kompletteras avseendedetta, men enbart i de områden som varit aktuellaför exploatering.För närvarande pågår ett projekt på <strong>Regionmuseet</strong>i samarbete med Riksantikvarieämbetetsom går ut på att inventera skogsbrukets skadeverkningarpå enskilda fornlämningar och fornlämningsmiljöer.I detta sammanhang är det angelägetatt betona att <strong>Regionmuseet</strong> långsiktigtkommer att ha en uppföljning av vad som händermed fornlämningarna i de skånska skogsbygderna.Det är ett ansvar som i många avseende handlarom kontroll och information och som därmedtill större delen faller utanför den strikta uppdragsverksamheten.Det är en angelägen uppgiftför <strong>Regionmuseet</strong> att slå vakt om bevarandet avkulturlandskapet i vid bemärkelse. Resultatenfrån ovannämnda inventering visar entydigt att defornlämningar som ligger i skogsmark förstörs istor omfattning i dagsläget. Detta visar på hurstort behovet är för information, fortsatt inventeringoch därmed kontinuerlig tillsyn av fornlämningsbeståndet(Wrang 1999).23Den arkeologi som bedrivits i Skåne har traditionelltsett haft en markant tyngdpunkt i de södraoch västra delarna av länet. Det är därför hög tidatt skifta fokus och att i större utsträckning än tidigareanvända hela landskapet som utgångspunktför att göra arkeologiska - kulturhistoriska synteser.En ökad prioritering av vetenskapliga undersökningaroch en relativt sett ambitiösare inställningtill exploateringsundersökningar i mellersta,norra och östra delarna av länet efterlyses därförsom en huvudprincip.Mål för kunskapsuppbyggnadKunskapsuppbyggnaden inom den arkeologiskaforskningen kan grovt dela s upp i kvantitativaoch kvalitativa insatser. Insatserna kan i sin turindelas i flera sinsemellan olika, men ofta sammanflätade,metoder som i sin tur är kopplade tillskilda mål. De kvantitativa insatserna är ofta avkumulativ karaktär, medan de kvalitativa ofta ärav projektkaraktär.Som en strategi för <strong>Regionmuseet</strong>s kunskapsuppbyggnadanvänds tre skilda nivåer för att nå olikaslags mål. Dessa är ”övergripande mål”, ”antikvariskamål” och ”detaljerade mål”, och är främst avseddasom redskap för att underlätta planering, arbetsfördelningoch uppföljning. De viktigaste målenpresenteras nedan i punktform.Under de detaljerademålen skulle det kunna lyftas fram många angelägnaprojekt för den arkeologiska kunskapsuppbyggnadenvid <strong>Regionmuseet</strong>, med inriktning på t ex

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!