à RSBOK - Urheilumuseo

1948-4FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUNDSÅRSBOK

oi\RSBOK1948FÖRFINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUND, ,....FINLA DS SVENSKA KVINNOGYM ASTIKFÖRBUNDSVENSKA FINLANDS IDROTTSFÖRBUNDFINLANDS SVEl SKA SKIDFÖRB NDFI LANDS SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUNDSVE~SKA FINLANDS SKOLIDROTTSFÖRBU D

Finlands Svenska CentralidrottsförbundB ERÄTTELSEöver verk " l11heten inOI11 Finlands Svenska Centralidrottsförbund (CIF)under verksamhetsåret 1948, av förbundsstyrelsen avgiven till årsl11ötet clen2S februari 1949 i Helsingfors.När styrelsen för Finlands Svenska Centralidrottsförbund går att ien kortfattad årsberättelse kasta en återblick på förbundets fjärde verksamhetsår,så kan man, utan att förfalla till självbelåtenhet och utan attglömma det fortsatt och ständig vakthållning kring den svenska idrottensi landet livsintressen är ett livsvillkor för denna idrotts fortsatta utveck-1ing och fortbestånd, dock konstatera, att det gångna året i många hänseendenhar varit ett mycket gynnsamt år. Även om de yttre framgångarnapå idrottsbanorna l11åhända icke ha motsvarat högt ställda förväntningar,så har dock den svenska idrotten i landet stärkt sin stänning, icke minst iekonomiskt hänseende. Celltra1idrottsförbundets position som den ~enskåidrottens högsta och samlande organ får betecknas som a1lmänt erklnd 'och stabiliserad. -Den gynnsamma utvecklingen får i främsta rummet t;ll§krivas för~bundets förbättrade ekonomi. Såväl CIF som dess medlemsförbund har berettsen finansiell andhämtningspaus och därmed har i vi ss mån fina.n.,ieringsbekymrenavlyftats från idrottens ledare, vilkas friimsta uppgift iirdet rena idrottsliga arbetet. Förbundet har även varit i tillfälle att eko-. Jn0l111skt understöda sina distrikt och Solvallastiftelsen, förbundet har -kun:fiat genom stipendie-understöd främja utbildningen av svenska le'l1are i denfysiska fostrans tjänst och har därjämte drivit propaganda denna utbildningtill fromma.Även rent idrottsligt har en viss stabilisering kunnat förmärkas. De isenaste årsberättelse efterlysta samarbetsavtalen i tyngdlyftning och gymnastikha l1ndertecknats och de svel1~ka förbunden i berörda samarbets- I~omm i tteer även fått sin rättmätig,a representation. Även på de områden,där svensk idrott redan tidigare varit repr~enterad i samarbetsutskottcn,4Fem förbundsledare, fr. v. Lönnberg, Åström, Tapper,Söderhjelm, Ståll1ehar detta samarbete fortsatt under i stort sett lugna förhållanden. CIF ,~chdess specialförbund äro i detta nu företrädda i samarbetsrådet samt i samarbetsl1tskottenför friidrott, skidor, orientering, cykel, gossidrott, tyngdlyftningoch gymnastik. Därjämte har CIF och d~s medJemsförbund berettsrepresentation i ett flertal andra instanser, vilket allt utvisar att densvenska idrotten har förmått gör,a sin stämma hörd.För de i många fall betydelsefulla initiativ förbundet har tagit underdet gångna verksamhetsåret redogöres nedan i denna berättelse.F örbu.ndets lednillg.Ordförande i CIF har under år 1948 varit jur. dr. Johall Otto Söderhjelm.Förbundsstyrelsen har efter medlemsförbundens nyval av representanterhaft följande sammansättning:representanter för Svenska Finlands Idrottsförbund: professor RoPalmgren med dir. Magnus Cedercreutz som personlig suppJeant; rlir.P-E. Nordström med dipl. ekon. Bitrger G. Bllrmall som suppleant;för Finlands Svenska Skidförbund : major Ivar Ståhle med gymn.liir.Sven-Erik Fagerholm som supple;l11t; red. Enzio Sev611 med järnv.kassörOskar H akulill som suppleant;5

för Finlands Svenska Kvinnogymnastikförbund: gymn.1är. Ingeborghmg med fru Sigrid Karlberg som suppleant;för Finlands Svenska Orienteringsförbwld: herr Raymottd Seli medviceh. Edvard von Veh som suppleant;för Finlands Svenska Skolidrottsförbund: förs.insp. Harry E. Tappermed speditör Lars-GUttnar Sandberg som suppleant.Som styrelsens ordförande har fungerat professor Palmgren, som viceordförandemajor Ståhle, som sekreterare red. Sev6n och som skattmästareherr Sel1. Under professor PalmgTens utlandsvistelse har som t.f. ordfärandefungerat major Ståhle och som t.f. viceordfärande dir. Cedercreutz.Styrelsen har under verksamhetsåret sammanträtt 11 gånger och antaiet paragrafer i protokol1en uppgår till 130.det har i cirkulärskrivelse til1 de svenska kommunerna uppmärksamgjortdessa på den svenska idrottens ekonomiskt beträngda s~tUfl.tion och uttrycktönskemålet, att kommunerna isin budget skul1e ihågkomma idrotten,antingen förbunden eIJer föreningarna. Denna cirkulärskrivelse harkonstaterats i många fall ha resulterat i direkt städ åt de lokala föreningarnainom respektive kommuner, förbundets andel av kommunernas anslagminskas visserligen, men medlen komma dock den svenska idrottentill godo. 1 understöd av firmor och enskilda person eI' har förbundet emottagit193.000 mark och därtill i en donation av firman Ab Lars Krogiusett understöd av 100.000 mark, avsett för Solvalla.1 jämförelse med föregående år har årets anslag och understöd visatbetydlig ökning, vilket framgår av nedal1stående tabel1:IKalls1iet.Kansliet har varit inrymt i en av Oy Veikkau,stoimisto Ab förhyrdkansiilokai, belägen Högbergsgatan 30 i Helsingfors. Kansliet har varit gemensamtför CIF, Svenska Finlan~'s Idrottsförbund, Finlands SvenskaSkidförbund, Finlands Svenska Orienteringsförbund samt Svenska FinlandsSkolidrottsförbund. 1 kanslilokalen har dessutom uthyrts ett rum ti11Kronohagens Idrottsförening.Kanslichefsbefattningen har handhafts av herr Raymond SeIJ, som harhandhaft densamma som halvtidssysselsättning. Som kanslisekreterare harjur. stud. Kurt Skärström varit anstäIJd av förbundet och som kanslisterha fungerat fru Aina Sjöberg och fru Ester Staffans.1 enlighet med Statsråcl,ets beslut har på gruncl av den llnder åretfortsatta försämringen av penningvärdet kanslipersonal8l1s löner justerats..M edlemsavgifter. ,Medlemsavgifterna för understädande medlen;';llar ha under året varitdesamma som tidigare, 500 mark i årlig och 10.000 mark i engångsavgift.1948 1949Ordinarie statsanslag 1.150.000 2.850.000Extra statsanslag 50.000Tipsbolagets propagandam. 780.000 1.265.000Svenska Kultllrfonden 50.000 150.000Kommllnala anslag 32.000 3.000Understöd 95.500 193.000De enskilda understöden få tili stor del anSe6 som resultat av denpropaganda förbundet har bedrivit genom tidningsartiklar och drkulärskrivelser.Av de anslag CIF har utbetalat tili sina medlemsförbund ha de fyraförbund, som dela kansii10kai med CIF, svarat fär sin andel av kostnadernaför kanslihyra, löner m.f!. gemensamma utgifter .Personalens garantifond har tillfört;s ny tt kapital varjämte en del medelhar placerats i värdepapper.Distrikten.Ekonomi.1 ordinarie statsanslag av tipsmedel har CIF fär den svenska idrottenunder året tilldelats tvenne anslag, det första om 1.750.000 mark, det senareom 1.100.000 marko Desslltom har ur tipsmedel ett extra anslag om1.265.000 mark utbetalats som veaerlag för den propaganda för tipsverksamhetenförbundet utför. Svenska Kllltllrfondens anslag, som föregåendeår utgick med 50.000 mark, har under 1948 ökats tili 150.000 mark, "pedel1tavsett att utdelas som stipendier åt gymnastiklärare och gymnastikstuderande.1 anslag av kommuner har under året ernållits 3.000 mark, ettavsevärt mycket miJ1c1re belopp än llnder de föregåen

samt svensk idrott överhuvudtag~t, leddes av förbundsordföranden rlrSöderhjelm och hade samlat ett drygt 100-tal deltagare, bland vilka observeradesrepresentanter för Svenska Folkpartiet, Helsingfors stad ochStatens idrottsnämnd. Som rikssvensk gäst och föredragare hade förblJndetglädjen återknyta bekantskapen med lektor Pontus Lindberg, chefför Bosöns träningsillstitut, som i ett mycket intressant föredrag gay eninblick i ledarrekryteringen och ledarutbildningen inom Sveriges idrott.Dr Lauri Tanner som inbjuden föredragshållare belyste i ett intressantföredrag idrottsfysiologiska spÖrsmål. På basis av pastor Lars Victorzonsreferat diskuterades förhållandet mellan kyrkan och idrotten.På våren hölls därjämte ett rådplägningsmöte i Vasa och på CIF:sinitiativ ett möte i Abo.6vrig verksamhet.På initiativ av SFI anordnades under CIF:s regi och med CIF 50111finansiär för medlemsförbundens omkostnader ett gemensamt idrottslägeri Fiskars för de olika idrotter förbunden företräder, endast FSKG medverkadeicke i lägret. Tili detta hade jämväl utländska gäster inbjudits ochlägret, med dir. Cedercreutz som chef, kunde betecknas såsom mycketIyckat.CIF instiftade under året ett stipendium om S

Nya t~ppgifter.,Den svenska idrotten erbjuder vidsträckta verksamhetsfält för förbundet.En ständig vakthållning om dess position som likaberättigad medde övriga organi ationerna på det att dess röst allt framgent måtte hörasvid idrottens rådslag och att dess berättigade ekonomiska anspråk ickemåtte lederas kräver ständig vaksamhet av dess målsrnän. Det föregåendeårets gynnsamma ekonomi må icke invagga i säkerhet, en rationell driftkräver ständigt ökade kapitalinvesteringar och alldeles speciellt gällerdetta fältarbetet ute i distrikten. Ett allmänt önskemål ute i distriktensynes vara att samtliga distrikt skulle beredas tillfälle att anställa ombudsmän,ett anspråk, som icke kan anses för obilligt i dessa tider, då distriktsoch föreningars rena kansliarbete ställer ständigt ökade krav på den oavlönadearbetskraften.Idrottsjn titlltets utveckling är en annan arbetsllppgift och inom förbundethar den tanken uttalats, att varje landsända småningom borde fåsitt eget institut för utbildning av ledare och aktiva. Såväl delma detaljsom den föregående ställer stora krav på förbundet, i all synnerhet somden ekonomiska situationen gått mot en successiv stabilisering med penningknapphetsom följd. Närmast på programmet står finansieringen aven utbyggnad av Solvalla tili erforderlig omfattning och ett realiserandeav tanken på Fiskarsinstitutet.En fråga, som även har uppmärksammats, är bearbetandet av ".devita fläckarna» i vår landsbygd, grundandet av svenska idrottsföreningarpå orter, där sådana saknas. Effektiv handledning för de aktiva i olikaidrottsgrenar ställer även stora krav på instruktörskrafter, den ständigtväxande konkurrensen mellan de existerande förbund~ri' gör, att detta områdeicke kan försummas. Finland står inför uPS'i~en att handhava värdskapetför nästa olympiska spel och det är hög tid att redan nu börjasörja för, att landets svenska idrottsledare äro väl representerade i organisatoriskaorgan och funktionärsbefattningar samt att våra svenska aktivaidrottsmän äro talrikt företrädda i Finlands olympiska deltagartrupp.Dessa detaljer må l1ämnas som kännetecknande i all korthet för de storalinjerna, därtill gives vardagens mål1ga och mindre frågor, som dockkräva stänwg uppmärksamhet av förbundets ledning. Det gångna året harkännetecknats av ett intensivt arbete den svenska idrotten i landet tilifromma och de närmaste årel1 snarare stegras än minskas kraven på förbundetsledning.Helsingfor den 24 febru~ri 1949.10Ivar Ståhle.Styrelsens t.f. ordförande.Enzio Sev6tt.Sekreterare.)Idrotten och vardagslivetNär vi talar om idrott och dess utövare glömmer vi oftast bort vårtvardagliga liv och ser enbart idrotten ur den idealistiska synpunkten. Vikommer inte alls ihåg att jämsides med idrottens utövande måste ävenvardagslivet ha sin gång, med alla de bekymmer och besvär som hör dentili. Vårt Iiv är inte så beskaffat att vi bara kan rå oss själva. Tänka somså, att då tränar jag och då vilar jag. Den dagen reser jag dit och tävlaroch den dagen dit. Nej, vi människor är nog rnera bundna av det vardagligalivet än vi själva förstår. Mången ·gång iår vi offra vårt idrottsintresse förden av livets lagar som heter omsorgen om vårt dagliga bröd. Ty framförallt annat måste likväl gå vårt arbete och vår utkomst. Det är endast iåförunnat att ha det så ställt, att de kan bestämrna över sej själva. 1 deflesta fall har vi en arbetsgivare, som även har rnycket att bestämma omoss. Sedan beror det på hurudan vår arbetsgivare är. Är det staten eilerstaden och jag har en ledande plats, så kan jag kanske få rå om rnig självlitet mera, men är jag ung och skall arbeta rnig framåt så är det nog i deflesta fall så, att det gäl\er att välj a kakan före idrotten. är det gällerprivata arbetsgivare så kan förhållandena variera, men i de flesta fall gällerdet nog i första hand arbetet och då får idrotten nästan helt bli en tidsfråga,vilket den ju även huvudsakligast är. Då det gäller resor och representationså blir det oftast fråga om ledighet från arbetet en längre eiler kortaretid och då kommer frågan 11Ur arbetsgivaren ställer sig till saken. Nu harju likväl idrotten redan gripit så djupt in i det allmänna rnedvetandet, attförståelsen är mycket större än förr, men skall ledighet beviljas för ofta 53-kan det nog bli svårt iör mången idrottsman att göra rätt för sig på sinarbetsplats järnsides som han skall kunna ställa upp i den hårda konkurrenseni tävlingen. Redan här ger idrotten ivardagsiivet os mycket att tänka påmånga frågor, som kan vara rä,tt svåra att lösa. Det gäller säkert här., so~i så många andra faIl, att söka medelvägen. Att inte pressa för hårt utanlåta förnuftet och det aIlmännas bästa vara avgörande. Personligt beror detju sedan mycket på hurudan arbetsgivaren är och hans inställning till idrotten.Likasäo idrottsmannens egen förmåga till anpassning.Men det finnes även andra problem värda att tänka på. En idrottsmanär gift, han har kanske familj och barn. Han är ung, är på väg att skapasig en framtid och han vet att bästa vägen att nå en god sådan är att11

,arbeta. Men hans idrottsintresse är även stort. Han är i sina bästa år justnu, han vet att han kan prestera någonting, han har idkat idrott under hela sinungdomstid och har svårt att slita sig lös från allt det han redan vuxit in i.Å andra sidan vet han atn han har skyldigheter mot sin familj. Det är desshuvudman han nu är och hans anhörigas Iiv är beroende av hans insats ochden trygghet han kan bjuda dem. Lilla frun viii gärna att mannen skallvara hemma, barnen pockar på att få se sin far ute någon gång, och detfinnes en heI del att arbeta med hemma på lediga stunder. Men far sysslarmed sin idrott så fort han får en ledig stund. Det går en tid, men så börjardet gnissla i det äktenskapliga umgänget. Barnen frågar varför deras pappaär så mycket borta när grannens pappa leker med sina barn så ofta och gårut med dem. N u ställes idrottsmannen inför ett hårt prov. Han kan kanske,om han har en förståelsefull fru, som han kan tala öppet med, söka enmedelväg, som Iikväl i de flesta fall måste beträdas på idrottens bekostnad,eller han sätter sig över andra hänsyn och ägnar sig åt idrotten som förut,och bär följ derna. 1 de flesta fall går det likväl så, att familj elivet tar utsin rätt. Men man kan även anpassa sig mycket i detta fåll, om allt skermed en viss måtta och urskillning. När det riktigt gäller att ställa sig tiliförfogande i idrottens tj änst som aktiv eller ledare kan det finnas fall, dåman nästan måste vara med, om man skall hävda sin förenings färger medära. Så finnes det å andra sidan så många tillfällen då man gott kan varahemma, världens gång rubbas icke därav. Att i ti~och otid vara med är j uändå bra onödigt, man må vara hur intresserad SOIll ht'!lst. Ära och berömmelsekan ju vara tili en viss glädje, men Iyckan i Iivet kan även byggasupp på annan grund. Ä ven här måste 'det vara måtta i allt. Den ungdom,som viii skapa sig en god framtid, har allt skäl att med huvudet kallt gåsin väg på idrottens bana. Det finnes ju ändå så många idrottsgrenar somt. ex. skidlöpning och orientering, vilka inte är i samma mån beroende avtid och tillfälle som många andra idrottsgrenar. Och så har vi det härligafriluftslivet som vi kan idka precis efter råd och lägenhet.Så måste vi även se på idrotten ur ekonomisk synpunkt. En idrottsmaneller ledare, som ett långt liv sysslat med idrott, har inte lagt ned så alldelessmå summor på detta sitt stora livsintresse. N u ställer sig saken Iitetolika om en person, som redan har nått en viss stadga på livets väg göruppoffringar för idrotten, eller om det är en ungdom, som har det småttoch även har många andra utgifter. Det är inte alltid så gott att följa denstora massan åt. Man viii gärna vara med, på intresset är det inget fel, menack vad det är ont om de oumbärliga slantarna. Och det är tyvärr så, attför den som skall vara med, för den blir det alltid att betala. Mer ellermindre. Det är sist och slutligen bra litet som den egna föreningen orkarmed. Huvuddelen skall ändå gå av den enskilda idrottsmannens kassa. Hanfår kanske resan betald och ibland anmälningsavgifterna, men det räcker12endast tili en del. Kost, logi och mycket därtill går nog vanligtvis på denenskildes konto. För att sedan inte tala om all den utrustning som varjeidrottsgren behöver. Mången idrottsgren drar mycket pengar och kan maninte ställa upp i förstklassig utrustning så är man genast handicapad motsina konkurrenter. Även här medför idrotten svårigheter. Nu är det likvältill alllycka så, att har man intresse för nånting, så offrar man även på det.När det gäller ekonomin, så får vi kanske vara glada över att idrottsmannenoffrar sina pengar för en sak som ger honom hälsa och fysisk utveckling.Det finnes ju många sämre saker att sätta sina pengar tili. Frestelseri den vägen finnes tillräckligt. Lyckligast vore det utan tvivel om tieunga finge mera ekonomiskt stöd än tidigare av sin förening eller avidrottsintresserade personer, som äger möjligheter att hjälpa i sådana fall.Det är inte alltid så roligt att vara ung och ha ett brinnande intresse för ensak och så inte få vara med då man inte har den nödiga »valutan». Härfinnes säkert plats för stöd och hjälp i många fall.Med det ovansagda har jag velat få fram några av de synpunkter, sommöter idrotten ivardagsIivet. Det kan vara skäl för oss att ibland äventänka realistiskt och praktiskt på dessa saker, ty vi kan när som helst mötadem i vårt dagliga liv. Det gäller då för oss att på ett förnuftigt sätt gå dengyllene medelväg, som gör att alla parter kan finna en lösning för de kravsom idrotten och vardagslivet ställer på varj e idrottsintresserad människai samhället.Stål.13

En "stark dag"CIF:s rådplägningsdag 21. 11. 48.När förbundsordföranden Söderhjelm den 21 november i Royals kongressalhälsade de närvarande välkomna tili förbundets rådplägningsdagkunde han se framför sig de flesta och de bästa av Svensk-Finlands idrottsledareoch en stor del idrottsmän. Från österbotten hade en manstarktrupp kommit med åldermannen Anders Stenman och verksamhetsledarenkapten Sandberg i spetsen. Södra österbotten hade sänt ordf. i distriktetLax och från Wasa såg man öjbergspappan Adolf Andersson. VästraNyland mötte upp med kända Steiner i spetsen och Östra Nyland hade somförr sin entusiastiske Salmen som främsta man. Även Åland gladde medsin närvaro, medan mellersta Nyland och Helsi~fors naturligtvis var medi större antal. Där satt igen bänkade ledningen från de olika förbunden,Kvinnogymnastikförbundets fru Wichmann, idrottsförbundets Åström,orienteringsförbundets Lönnberg, skidförbundets Ståhle och skolidrottsförbundetsordf. Tapper. .Även många andra framstående personer syntes glädjande nog i vårkrets. Skolrådet A. Wartia i statens idrottsnämnd, idrottsläkaren LauriTanner, svenska folkpartiets ordf. John österholm, g;n.sekr. i partiet mag.1. Appelberg, stadsdirektör E. von Frenckell mJI. hade mött upp.Redan »underst bittida» hade dagens program startat med en »Iänk»ute i Westendterrängen med Magnus Cedercreutz som entusiastisk ledare.Dagen fick en värdig början när tili gymn. stud. Gunvor Marander, GhitaSchauman, Bror Eklund och Stig Henriksson överlämnades de stipendiersom CIF anslagit för studier vid universitetets gymn. inrättning och vilkamöjliggjorts tack vare fö rståelse och anslag från Svenska Kulturfonden.Doktor L. Tanner talade om idrottsläkarens uppgift. Hans föredragvar i högsta grad lärorikt främst genom hans analys av hjärtats funktionunder utövande av idrott. Vi fick veta att detta lilla viktiga maskineri, somi vila pumpar ut c:a 4 liter blod i minuten, under hårda löpningar kan fåhela 40 Iiter i minuten att cirkulera. Vi fick även veta att det inte alls varså farligt med överansträngning och hård träning. Litet större hjärta ficken idrottsman, men vetenskapen hade utrönt att det inte var så farligt.Vi fick även reda på att idrottsmän lever i medeltal lika länge som vanligamänniskor. När därtill doktor Tanner kunde besvara många andra för14idrottsmannen livsviktiga spörsmål blev slutresultatet mycket gott. Hanspå rik erfarenhet och långt studium grundade kunskaper om idrottens 111-verkan på människans fysik gay åhörarna mycket ny tt och lärorikt atttänka på. Ett mycket gott föredrag.Från människornas fysiska egenskaper gick steget över tili livets andligavärden när unga sympatiska pastor L. Victorzon i följande föredraggay sig in på frågan kyrkan och idrotten. Det bör genast utsägas att detenbart var glädjande att våra unga ledare i kyrkan ser och försmr idrottsfo1ketpå rätt sätt. Hela föredraget präglades av en stor förståelse för allade omständigheter som gör, att idrottsfolket med dess tävlingar inte alltidkan ge t.ex. söndagen den helgdagsfrid som hör densamma tilI. Det b1even livlig och förenande diskussion efter föredraget, under vilken mångagoda initiativ kom [ram, med å vardera sidan visad förståelse för sakensom gay löften om bättre och starkare samarbete mellan kyrkan ochidrotten i framtiden. Vardera har ju samma mål, arbetet för ungdomensutveckling och framgång.Efter lunchen, som avåts under kamratlig samvaro i rest. Royal varförbundets gäst, Bosö-chefen Pontus Lindberg i turen att tala. Han framhölltili först hur glad han var över att få vara här igen. Vi å vår sida varännu gladare, och Lindberg kunde alltså redan från början känna sig som»nästan hemma».Lika levande rikt och skiftande som tidigare utvecklade talaren sittämne, som denna gång gällde ledarrekrytering och ledarutbildning. Härfick vi ånyo höra en människa tala, för vilken idrotten är den verkligalivsuppgiften. 1 ett med många små humoristiska inlägg präglat föredragfick vi känna att föredragaren dj upt trängt in isin uppgift som utbildareoch ledare. Här fanns litet av torra fakta men jllycket mera av Iivets praktiskaerfarenheter. TiIIsammans med en rik märmiskokännedom har föredragarendessutom själv det som han anser vara en god ledares bästa kännetecken,han har den personliga charm som vinner människor och gördet lätt att vinna dem för idrottens sak. Det var ett fullödigt föredrag sombelönades med entusiastiska applåder. Förbundets ordf. tackade hjärtligtvår ärade gäst och överräckte som minne en vacker konstnärlig vas.Ingen diskussion följde efter detta föredrag, utan kapten Fagerholmfick som nästa referent uppgiften att fortsätta med ett referat om synpunkterpå föreningsarbetet, där han i mycket tangerade samma linjer somföregående talare. Undsr den diskussion som följde kom många viktigasynpunkter fram, som CIF:s styrelse väl närmast skall behandla och genomföra." 1Programmets sista del brukar j u ofta gå i den lättare stilen varför detäven nu var så. ;Kim och Cab trädde fram, även kända under namnenSevon och Brunila. De berättade glimtar från olympiska spelen och hade15

tack amt och synbart sina åhörare med. Många trevliga och tidigare ejkända episoder skymtade fram och de två herrarna visade sig vara utmärktakåsörer. När de dessutom fick med som tredje på pIan en så storexpert som stadsdirektör v. Frenckell blev det hela ännu mera Iyckat. Ettmycket gott inlägg i programmet som belönades med rika applåder.Härmed var den officiella delen slut men kapten Fagerholm visadedärefter för en intresserad publik många vackra bilder i färg från gymnastikfesteni Jakobstad, kurser på Solvalla m.m.Som helhet måste rådplägningsdagen 1948 antecknas som en av destarka te och mest Iyckade. Ett väl upplagt program och ett talrikt deltagandefrån hela svenska Finland kännetecknade »dagen). Genom attSkidförbundets årsmöte försiggick på lördagen och friidrottsledarna varsamlade samma dag av SFI, förverkligades i någon mån den gamla planenatt samla idrottsfolket tili gemensamma dagar vid några tillfällen årligen.Det var enbart lovord man hörde denna gång och mången idrottsledarereste hem med nya impulser, ny anda och fast vilja att var och en på sinort arbeta vidare för idrotten inom Svensk-Finland.KAN Nlhålla i Edra pengar?Vilja pengarna allt lör lätt glida Er urhänderna genom mindre nödiga utlägg 7En utmä rkt hjälp, då det gäller att bringainkomster och utgilter i jämnvikt, ärF 0 R E NlN G S B A N KEN S bankbok.Om Ni regelbundet deponerar en delav Edra inkomster i banken, har Ni alltiden reservlond lör olöruhedda behov.Gör 'UI Eder efJen bank16,: -~ )1 ordiSRO~örfning5banhfnFlnlands ä lds'. deposlllons- och .IIä rsbank.Distriktsombudsmannen, en mani nyckelpositionIdrottsarbetet sväller ut, »papperskriget» tar allt större omfång. Mångastorklubbar, speciellt på finskt håll, har redan sett sig tvungna att av­·Iöna krafter inom föreningen, som sköter det löpande kansliarbetet. Dethar ansetts betunga föreningarnas oavlönade sekreterare för mycket, inskränkapå såväl hans övriga arbete i för.eningens tjänst som hans knappttillmätta fritid, att syssla med all den korrespondens, som har blivit följdenav vad man kallar idrottens byråkratisering.1 ännu högre grad gäller problemet distrikten, som har såväl högresom lägre instanser att umgås med. Man hälsar med stor tillfredsställelseinrättandet av speciella befattningar, distriktsombudsmän, tvenne av våradistrikt och man hoppas att denna befattning småningom skall kunna införasi samtliga distrikt. Finansieringen vållar svårigheter, men får manfram lämpliga krafter ur distriktets egna led, så är det en önskedröm attkunna fast knyta dessa tili distriktets verksamhet som fast avlönade ochheltidsanställda ombudsmän.Ombudsmannen underlyder direkt distriktsstyrelsen och får sina direktivav denna. Ett detaljerat reglemente för sin DO har norra distriktetuppgjort och det kan bra tjäna som mönster för andra distrikt, som event.blir intresserade av tanken. Vr detta reglemente noterar vi distriktsombudsmannensåligganden, som specificeras i följande punkter:l. Under iakttagande av de bestämmelser distriktsstyrelsen gett eilerger handhava den idrottsliga verksamheten il10m distriktet.2. Emottaga oeh ordl1a distriktets inkommande skrivelser. Tili förbHlldoeh andra i~tstanser insända info1'drade rapporter oeh övriga skrivelser.3. Föra kortförteehlmg över:distriktets styrelsemedlemmar, sektioner oel! företlingar,gällande distriktsrekord,samtliga DM-tävlingar samt distr·ikts- oeh alldra mateher, som distriktetanordllar,föreningarnos klassidrottsmän,av företlingama anordttade idrottsmärkesprov,17

de!tagaral/ta!et i av distriktet anordllade kttrser, läger, rådplägtlingsdagaroeh träningar,4. Samla materia! oeh vara behjälp!ig v id 1Ipprätt'C/1/det av distriktetsårsberätte!se.S. På order av distriktsstyre!sen eiler på eget itwitiativ, efter distril~tsslyrelsensgodkännande, a1l0rdtla kt"ser i de verksamhetsgrellar distriktethar på sitt program.6. Anordlla rådplägllingsdagar oel! trällillgar för dislriktels föreningsledareoeh idrottsmän i de olika idrottsgrenarna.7. Förbereda oel! vara behjälplig vid DM- oeh a'tdra distriktstäv!ingar,där distriklet står som arrangör.8. Vid behov hjälpa förellillgarna vid a.rrangerUlldet av större tävlinuar.9. A'lOrdna kurser för oeh handl!ava skoltlingell av förellillgarllasidrottsdomare.10. Bedriva tidningspropagatlda oel! vid allltållan vara behjälplig vidav föreningarna anordnade festtiUfäUett.11. b!driva 11ledlemsavgiftema samt övri"!}(l evellt. avgifter, som avjörelli,lgarlla bör av!äggas till distriktet.12. E11Iottaga infl110la mede!, betala räkningar oeh ttppgöra redovisningaröver alla av distriktet anordllade kttrser, täv!ingar oeh idrotts-11lateher salllt tiU distriktefs kassör inlälllna redovisnitlgama oeh evelll.överskott.13. Flll!göra andra ttpPdrag. distriktfstyrelsell ålägger verksamhelsledaren.N orp,en 11M ordet.När man konstaterar ombudsmannens många förpliktelser enligt dettaschema, så finner man att han inte får ligga på latsidan. Men man inseräven, att det inte är en tillfällighet, att norra distriktet i förbunden harnamn om sig att sköta sitt arbete mönstergillt - distriktets arbete är välorg-aniseratoch dess ombudsman, kapten Fride Sandberg i Terjärv, enrivande karl.Vad anser Fride Sandberg själv om sitt arbetsfält?- Arbete finns mer än nog. Det gäller inte bara att planera ochleda verksamheten, utan även att sköta kansliarbetet, maskinskrivning ochdupplicering av skrivelser tili föreningarna och enskilda idrottsmän. Självakontorsarbetet tar sin rundliga tid, men det är omöjligt att tänka sig enavlönad kanslist, åtminstone t.v. 1 norra distriktet är det även numeraonödigt att ombudsmannen sysslar med det egentliga träningsarbetet, vi harflera f.d. elitidrottsmän, som mycket väl lämpar sig för uppgiften.- Idrottsdoma,rskolningen hör till de uppgifter, som närmast handhas18Kapten Fride andberg,Norra distriktetsnitiska ombudsman.Claes Ström,Ö tra distriktetsombudsman.av ombudsmannen. Kurser och rådplägningsdagar har vi anordnat efterråd och lägenhet.- »Vita fläckar» har vi inte inom norra distriktet, föreningar finnsi alla kommuner och i de tre städer, som hör till vårt verksamhetsområde,men väl är medlemsantalet i en del föreningar i lägsta laget. J uniorarbetetär i gång, men behöver större fart på en del håll. Vad verksamheten ochdess olika former vidkommer finns det sålunda kvar »vita fläckar».- Föreningsfunktionärerna kan i allmänhet sin sak och det är endastdå det gäller något nytt, SOI11i jag behöver hjä1pa till. Samarbetet medföreningarna är gott, de har på känn, att ombudsmannen är tili för derasskull och för distriktets - icke tvärtom. Naturligtvis finns det föreningsfunktionärer,som inte sänder in nödvändiga rapporter tili distrikt och förbundinom fastställd tid, men man får komma ihåg, att de bar ett helt annatdagligt förvärvsarbete och handlar därefter. 1 allmänhet klagas detbland föreningarna över att »papperskrigeb är både arbetsdrygt o~h förinvecklat för en vanlig bondpojke. Genom klassificeringen av föreningarnahar kansliarbetet både ökats och inveck1ats och en pIan för arbetsfördelningeninom föreningarna är nödvändig för att sekreterarens arbetsbördaicke skall bli omöjligt att bära för icke-avlönade krafter. De större fim,kaföreningarnas anställda, fast av!önade verksamhetsledare förefaller migvara en mindre !ämplig !ösning a.v frågan.19

- Det viktigaste för en DO är enligt min uppfattning att i god tidförbereda verksamheten för säsongen efter det DS har givit sin välsignelse.Genom systematisk tidningspropaganda, där lokalpatriotismen ilämpliga doser tas i bruk, håller man intl'esset för arbetet levande. Genomnya verksamhetsformer fås ett event. svalnande intresse att åter stiga.- Arbetet som verksamhetsledare är åtminstone för mig intressant;folket i våra trakter är idrottsintresserat och själv blev jag redan sompojke idrottsbiten. Svårigheten Iigger i, att distriktet och föreningarnakanske har för mycket verksamhet på sitt program, allt blir mer eliel'mindre jämnstruket. Idrottsmän, publik och ledning orkar inte för alladessa många idrottstillfällen - som alla är »stora» - samla sig till dekrafttag, som skulle fordras för förberedelse och genomförande. Det svåraär att veta vaI' tyngdpunkten i arbetet skall läggas in och hur detta arbeteskall bedrivas för att lämna bästa möjliga resultat. Intresse finns nog.- Ett gott stöd har föreningarna och ombudsmannen i en aktiv styrelse,som i likhet med vad fallet är i norra distriktet, består av f.d . idrottsmän,som därför har möjlighet att förstå och att leda arbetet inom distriktet.Det behöver ej förvåna, att samarbetet mellan styrelsen och ombudsmannenhar varit friktionsfritt.Röst frå~1öster.- Det är fullt naturligt, att man ännu inte har fått arbetet att löpade fåror man har skisserat upp. Orsaken härtill är främst av ekonomisktlatur, säger öst,ra distriktets ombudsman Claes Ström. Det är ingen Iättsak för distriktsstyrelsen, åtmi11!stone inom vårt distrikt, att hålla det helaflytande och speciella åtgärder måste nog tillgripas för att säkra ekonomin.- Distriktet har tili alla kommuner gjort hemställningar om anslagoch bifogat sitt budgetförslag. 1 skrivande stund föreligger icke beskedfrån alla håll, men helt nekande svar har ingått. Aterstår industriernaoch privatpersoner och med deras hjälp, i många fall storartad, är helaverksamheten i gång. Detta ~r en utväg, som dock icke kan anlitas i längdenoch om distriktet en vacker dag står utan medel, så är det fara värt,att det lilla positiva jag hunnit uträtta, spolieras på grund av kapitalbristen.- . Norra distriktet, som i ett års längre tid har arbetat med en ombudsman,ligger ett långt tuppsteg före oss andra, icke minst vad kansliarbetetbeträffar. Under mitt första år har det främst gällt att få med allaföreningar' i ett livligare arbete och att få fram nya föreningar, vilketäven till en del lyckats.- Det praktiska arbetet består i att anordna domarkurser, hjälpaföreningarna med tävlings- och andra arrangemang, samla föreningarnas20styrelser och planlägga deras arbete, övervaka dettas genomförande. Manskall vara en klockarfar, veta allt, vara med överallt och hjälpa med upplysnmga.r.Det har varit glädjande att kOllstatera, att ett gott samförståndråder mellan föreningarna å ena sidan, förbunden å den andra, med migsom förmedlare. Förenillgarnas inställlling tili denna nyorganisation haräven varit genomgående positiv. Föreningarna söker kontakt, t.o.m. dåman befinner sig på resa inom distriktet, men det finns ännu »klentrogna»,som inte taI' kontakt annat än då man besöker dem.- Arbete finns naturligtvis i överflöd. Skulle verksamheten omfattaendast friidrott, så hade man ju andhämtningspauser under dödsäsongen,men skidor, orientering, cykel, rodd, samt tyngdlyftningen, som nu senasthar kommit i gång i smått, fyller ut säsongerna, så de flyter ihop. Dessutomfår man notera Akilles' boxning. Idrotter nog att syssla med. Ettmotorfordon, som skulle göra kommunikationerna snabba för ombudsmanneninom det vidsträckta distriktet, vore en önskedröm.- »Vita f1äckar» finns, men de första trevande försöken har gjortsför att väcka det slumrande intresset. Nu randas en ny vår, när vår skärgårdskall bearbetas för sporten i det våta elementet. Dock har vi hunnitså långt, att det inte finns en plats, där en förening skulle kunna bildasutan utbrytning från en redan existerande huvudförening och en ny byföreninguppstå med 3~0 medlemmar.- Det är klart, att föreningarna förfogar över både goda och mindregoda funktionärer. Inom c1ist,riktet finns många goda ledare, främst i städerna,men även landsorten har några prima krafter. Tyvärr är antaletmindre goda ledare dock avsevärt större. Med minclre goda krafter åsyt.tar jag personel', som har åtagit sig funktioner - sekreterarposter t.ex.- men inte lämnar de uppgifter distrikt och förbund bör få. 1 detta avseendeslarvas det mycket i föreningarna och det åsamkar ombudsmanncnextra arbete. Ända tili sex gånger kan man få påminna en förening omsamma sak. Plats för personalbyten vid föreningarnas årsmöten för attfå in nya och bättre krafter.- Ticlen har val'it för kort för att hinna nå stora resultat, men f!irvi fortsätta på inslagna vägar, så går även öst,ra distriktet en Ijus framtidtill mötes.Även Västra Nyland har numera sin ombudsman, kapten ' ErikFrancke, men posten är så pass ny, att det kan vara skäl att låta arbetetkomma i gång på allvar innan vi efterhör de vunna erfarenheterna.21

Den första idrottsledarkursen iSvensk-FinlandNär detta skrives i dee. 1948 är utbildningen av idrottsledare myeketaktuell. CIF har dryftat den på sin rådplägningsdag oeh t.o.m. H :bladethar haft en ledare i saken. Kapten Fagerholm har med sakkunskap oehenergi gått in för att driva frågan vidare oeh olika instanser har haft denunder behandling. Det kan därför vara av intresse att kasta en blick på denförsta idrottsledarkursen, som försiggick på svenskt håll i landet. Det kanju hända att någon mindre kurs anordnats tidigare, men knappast en kursav detta format. Kursen försiggick under tiden 22-27 maj år 1911 påuniversitetet i Helsingfors med professor Viktor Heikel som högsta ledare.Jag torde ej misstaga mig mycket om jag förmodar att initiativet till kursenhade utgått från Uno Westerholm - den tidens främsta idrottsledarepå svenskt håll och det var IFK i Helsingfors som hade utfärdat inbj udanoch även stod för kursen.Programmet återges i dess helhet här nedan. Det kan ha sitt intresseför nutidens idrottsmän och ledare att konstatera vilka ämnen som då ingicki en kurs. Vi ser av programmet att professor Heikel fiade den teoretiskaclelen av gymnastiken på sin lott medan Gösta Wasenius, populärtkallad Brand-Wasse av alla, stod för den praktiska unclervisningen somförsiggick - på hans mammas gata - i brandtornets gymnastiksal. Detvar fart över övningarna och var det någonting, som inte gick som detborcle, så tog Wasse rocken av sig och visade själv hur övningen skulleutföras. Uno Westerholm hade simningen som ämne. John Henriksson varden ivriga scoutledaren just då. Anatomin skötte dr R. Bengelsdorff omoch varje eftermiddag var det övningar i idrott och lekar med mag. A. Eklundoch stud. V. Hull~en som lärare. Deltagandet var gott. Över tjuguidrottsmän var med från olika delar av det svenska Finland. Av dem börbl.a. nämnas Matts Leander Björkqvist från Gamlakarleby, som sedan bleven av Österbottens främsta idrottsledare. Brancl-Wasses två söner var ävenmed, unga och entusiastiska och från barndkåren var hela fem deltagaremed, bl.a. den ännu levande brandmästaren Leskinen och brandinstruktörÖlander. Vidare finner vi där den gamla trotjänaren i SFI, Viktor Björk-22På ovanstående u~tika bild från den första idrottsledarkursm på svenskt hålli vårt lalld finner vi sittande i mitten från vänster vieeh. Ehrström frånVasa oeh vieeh. V. Björkqvist från Helsingfors oeh vidare doktorBengelsdorff, brandmästare Gösta Wasenius, professor Viktor Heikel, magisterArlttr Eklund, bokförare Uno Westerholm, GtHtav Holmström oehRafael TaUgrm. Ovano11t Wasenius ser vi Ivar· Ståhle oel! ovanom Heikeloell Eklund Matts Leander Björkqvist. Sittande på golvet framför WaselliusHans WasenitlS oeh stående tiU höger i raden bakom BjörkqvistErik Wasellius. På vänstra sidan ståellde synes den raska Leskinen.qvist, likaså reclaktör Gustav Holmström (Prisse) senare fin fotbollsmålvakt,Rafael Tallgren, häradshövding Ehrström från Vasa oeh mångaandra, som gjort större eiler mindre insatser inom vår idrott. Lärarkårenvar odiskutabelt den ticlens bästa. Heikel, Eklund, Westerholm och Waseniusvar namn, som den tiden var kända i hela landet. Här var auktoritetenparad med kunskapen. Vi elever visste även visa våra lärare denvörclnad och aktning, som hörde den tidens sed tilI. De lärdomar och dengrund, som clelU1a kurs gay, blev förvisso den vägkost, som många blandoss burit fram under hela vår verksamhet. Det låg någonting ideellt ochstort över all idrott den tiden. Man tänkte högt och hade stora planer, alltvar strikt amatörmässigt och av nutidens hets och spänning fanns det ejmycket. Man hade tid att tänka stort oeh ställa höga må!.23

Den prägel av gott kamratskap som rådde mellan lärare och e1ever ikursen har väl ingen deltagare glömt. Avskedsfesten med sina högtburnatai blev ett minne för livet, där professor Heikel satt i högsätet med Eklundoch Westerholm på var sin sida. Det är hela 37 år sen dess och avvåra lärare fitms väl endast dr Bengelsdorff kvar. Många av deltagarnahar även gått bort, bl.a. bröderna Wasenius isin ungdoms vår. Kvarstår endast minnet av pioniärernas arbete och den goda grund de då ladeför idrotten inom vår svenska befolkning. Helt säkert ett arbete som buritrik frukt.ArbetsordningM åndaJJel> den 22 maj.Ivar Ståhle.Kl. 9-10 j.m. Samling. Hälsning af professor V. Heikel. (Regeringsg. 13,Universitetets auditorium A).Kl. 10-11 j.nl. Gymnastik- och kommandoöfningar. Brandmästar G. Wasenius(Brandtornet).Kl. 12.30-2 e.m. Föredrag: Gymnastikens betydelse. Professor V. Heikel(Regeringsg. 13, Universitetets auditorium A).Kl. 5-6 e.m. Äseende af gymnastiköfningar. Brandmästar G. Wasenius(Brandtornet) .KI. 6-7 e.m. Undervisning i torrsinming. Bokförar Uno Westerholm(Brandtornet).KI. 7-8 e.m. Öfningar uti idrott och lekar. Mag. A. Eklund och stud.V. Hullden. (Samling å Brandtornet).Tisdagen den 23 maj.Kl. 9-10 j.m. Föredrag. Mag. A. Eklund (Brandtornet).Kl. 10-12 1m Gynmastik- och kommandoöfningar. Brandmästar G. Wasenius(Brandtornet).Kl. 2-3 e.m. Föredrag: Anatomi. Dr R. Bengelsdorff (Brandtornet).KI. 5-6 e.m. Äseende af gymnastiköfningar. Brandmästar G. Wasenius(Brandtornet) .KI. 6-8 e.m. Öfningar uti idrott och lekar. Mag. A. Eklund och stud.V. Hullden. (Samling å Brandtornet).Onsdagen den 24 maj.KI. 9-11 I.m. Gymnastik- och kommandoöfningar. Brandmästar G. Wasenius(Brandtornet).24"KI. 1-2 e.nl. Föredrag: Scouting. Folkskollärar J. Henriksson (Regeringsg.13, Universitetets auditorium A).Kl. 5-6 e.11l. Undervisning i skenbart drunknade personers behandling.Bokförar Uno Westerholm (Brandtornet).Kl. 6-8 e.m. Öfningar uti idrott och lekar. Mag. A. Eklund och stud.V. Hullden. (Samling å Brandtornet).Torsdagen den 25 maj.Kl. 9-11 I·m. Gymnastik- och kommandoöfningar. Brandmästar G. Wasenius(Brandtornet).KI. 1-3 e.m. Idr~ttstäf1ingar i Djurgården, anordnade af föreningenKisa-Veikot. (Samling å Järnvägsstationen).KI. 6-7 e.m. Föredrag: Rörelselära. Professor V. Heikel (Universitetetssjukgymnastiksal) .Fredagen dm 26 maj.KI. 9-11 I.m. Gymnastik- och kommandoöfningar. Brandmästar G. Wasenius(Brandtornet).KI. 12-1 e.nl. Föredrag. Professor V. Heikel (Universitetets sjukgymnastiksal).KI. 1-2 e.11I. Föredrag: Scouting. Folkskollärar J. Henriksson (Universitetetssj ukgymnastiksal).KI. 5-6 e.tH. Äseende af gynmastiköfningar. Brandmästar G. Wasenius(Brandtornet).Kl. 6.30-7.30 e.m. Föredrag: Första hjälpen vid olycksfall. Dr R. Bengelsdorfi"(Brandtornet).Lördagen den 27 maj.Kl. 9-11 I.m. Gymnastik- och kommandoöfningar. Brandmästar G. Wasenius(Brandtornet).Kl. 1-2 e.nl. Föredrag. Mag. A. Eklund (Regeringsg. 13, Universitetetsauditorium A).Kl. 5-6 e.1n. Föredrag. Professor V . Heikel (Universitetets sjukgymnastiksal).KI. 6-7 e.nl. Öfningar uti idrott och lekar. Mag. A. Eklund och stud.V. Hullden. (Samling Universitetets sjukgymnastiksal).Kl. 8 e.m. Afslutning.25

Idrottsbragder i Svensk-FinlandSvenska Dagbladet i Stockholm torde vara den tidning, som har lancerattanken på att årligen belöna den bästa idrottsbragden och därmed haskapat institutionen »årets guldmedalj». Detta skedde 1925, då Sten Pettersonemottog Svenska Dagbladets första guldmedalj.lden har med begärlighet anammats på många håll. 1929 instiftadeSuomen Urheilulehti en liknande guldmedalj för årets främsta idrottsbragdi Finland, året därpå tillkom i USA den berömda James E. Suli ivanMemorial Trophy och 1935 fick Svensk-Finland sin guldmedalj, instiftad avldrottsbladet. Norge har följt i spåren, AlF hos oss utdelade år 1947 $införsta guldmedalj, stiftad av Suomen Sosialidemokraatti.Man kan numera utan tvivel tala om en viss inflation i guldmedaljbranschen.l Sverige, liksom även småningom hos oss; utdelar varje provinstidningmed självaktning numera sin årliga guldmedalj, som givetvis idet egna landskapet röner stor uppmärksamhet. Det verkliga propagandavärdethar dock riksmedaljen, hos oss av naturliga orsaker spjälkt i trenneutmärkelser, även om Urheilulehtis medalj kan tillfalla såväl Finlandssvenskarsom AlF -idrottsmän. l praktiken har svenska Finland även tvelmegånger kommit i åtnjutande av utmärkelsen: 1945 tilldelades medaljenBertel Storskrubb och 1947 Jarl Gripenberg.l fortsättningen är det avsikten att hålla oss tili det tema rubriken anger,årets bragd inom Svenska Finland. Vi skall i korthet granska listanöver guldmedaljörer och noterar samtidigt, att o ~ ficiella förbundsorganetSport-Pressen efter det ldrottsbladet upphört utkomma, 1948 har instiftatoch för första gången utdelat sin guldmedalj som en direkt fortsättning påIB-serien. Låt oss kort granska alla hittillsvarande medaljörers meriter.1935. Guldmedaljör var Gunnar Höckert, som praktiskt taget slogigenom som storlöpare av internationellt mått genom att i Göteborg besegraden ypperliga amerikanen Gene Venzke. De båda löparna kämpade sida vidsida hela sista långsidan, men Höckert pressade sig i mål en bröstlängdföre amerikanen. Tiden 3.56,0 på 1500 meter.1936. Birger Wasenitts fick utmärkelsen efter .att i vinterolympiaden iGarmisch-Partenkirchen ha erövrat två silvermedaljer och en bronsmedaljmed den ypperliga resultatserien 2.20,9 på 1500, 8.23,6 på 5.000 och 17.28,2på 10.000 meter.1937. Det årets guldmedaljör var skytten Konni Huber, som vid VM iHelsingfors blev både individuell och lag-världsmästare i f1yktskytte i enmördande konkurrens. Huber hade det utmärkta resultatet 294 och vannguldet med två poängs marginal före landsmannen Åke af Forselles.1938 korades Alf Lindblad tili medaljör efter att han vid EM i Paris erövradebronsmedaljen i 3000 meter hinderlöpning med tiden 9.21,4 och hadeendast svensken Larsson och tysken Kaindl före sig i mål. Lindblad vannäven FM på denna sin specialsträcka med tiden 9.09,2.1939 hette guldmedaljören Alf-Bertel Storskntbb och han var i främstarummet meriterad för sina ypperliga insatser i landskampen mot Sverige,som gick i Stockholms Stadion. Storskrubb vann långa häcken på 53,4 ochsatte därmed finländskt rekord, han var dessutom tvåa på 400 meter med49,5 efter svensken Pekka Edfeldt och medverkade . ytterligare i Finlandsstatettlag på 4X400.1940 års medaljör blev Nils Nicklen, som i den minnesvärda trelandskampenmellan Finland, Sverige och Tyskland i vårt olympiastadion vannhöjdhoppet i en enorm tävlan och i konkurrens med ödmark, Kalima,Duregård, Nacke och Schlege1 på det utmärkta resultatet 196.1941 var en krigssommar utan idrott och ingen medalj utdelades.1942 års medaljör blev Nils Kronqvist. Chans att pryda hatten medfj ädrar vunna i internationell konkurrens fanns inte och även vår nationellaidrott levde f1ämtande i krigets tecken. Kronqvist blev dubbelmästare i FMgenom att vinna 100 meter på 11,0 och 200 m. på 22,7, vilket mer än '1älförslog för medalj .1943 korades Evert Heinström som årets bragdman. Han vann FM ilånga terrängen och han erövrade inte mindre än 6 SFl-mästerskap: iterräng individuellt och lag, 1500 individuellt och lag, 3000 och 5000 meter.Åter en säsong utan nänmvärt internationellt utbyte varför nationella meriterbeaktades.1944 heter guldmedaljören Albin Andersson, invalidcyklisten, som ladebeslag på FM i cykel på långdistansen i konkurrens med allt vad landethade av elitcyklister. Detta var i fullt mått en bragd i ordets bästa bemärkelse.. 1945 års medalj tilldelades Jarl Gripenberg, som vid trelandskampen iHögfors besegrade hela den nordiska orienteringseliten och därmed befästesitt rykte som Nordens orienteringskung.1946 hette guldmannen Runar Björklöf. Han erövrade, 35 år gammal,FM på 800 med den utmärkta tiden 1.53,3, var dessutom SFl-mästare ochkämpade med i Finlands landslag i samtliga landskamper.1947 års medalj ör var Verne Lesche, som vid VM i hastighetsåkningför damer på norsk bana erövrade världsmästartiteln i kamp med Europas21)27

ästa kvinnliga fartfenomen på skridskor. Hon innehade då rekorden på1500, 3000 och 5000 meter och hade lagt 13 FM-titlar tili sin prissamling.Sport-Pressc/ls första guldmedalj, som instiftades för olympia-året1948, tilliöll i hård konkurrens kanotisten Kurt Wires, som erövrade denolympiska silvermedaljen genom ett ytterligt uppbåd av kraft och koncentrationsförmåga.Till guldmedaljnämnden hör CIF:s förbundsordförande, ordförandenai CIF :s medlemsförbund samt Sport-Pressens representanter.8 S-P-pokaler 1948Förbundsorganet Sport-Pressen har instiftat ett standardpris, som skallutdelas vid olika tillfällen och premiera idrottsmän och föreningar för olikaprestationer. För olympiaåret hade tidningen beslutat tilldela envar olympiskpoängtagare, som tillhör svensk förening i landet, en pokal som extrapremie för den olympiska insatsen. Det blev sju S-P-pokaler, som erövrades:k'.!Ilotisterna Kurt Wires, Tor Axelsson, Nils Björklöf och HarryAkerfelt, Bertel Storskrubb, poängtagare i stafetten 4 X 400 meter, VeikkoNyqvist, poängtagare i diskus samt Sulo Salmi, medlem av Finlands olympiskaguldlag i gymnastik.Redan tidigare hade en förening gjort sig förtjänt av belöningen:Gamlakarleby IF, som vann tidningens anskaffningstävlan 1947 och då ficklöfte om ett speciellt pris, avsett att inom föreningen uppsättas för någongren i junioridrott.Pokalerna numreras och det är att hoppas att de skall bli en sporrepå många olika idrottsområden inom Svensk-Finland.28Norra Idrottsdistriktets gymnastikfesti GamlakarlebyDet var ett djärvt beslut av Norra Idrottsdistriktet att redan åretefter den stora gymnastikfesten i Jakobstad sätta i gång med en ny gymnastikmönstringinom distriktet, med allt vad därtill hör av intresse ochuppoffrande arbete. Men »Iyckan står den djärve bi», och det må villigtfastslås, att sommarens gymnastikfest väl fyller sin pla;ts i ledet av storaidrottstilldrage:3er här uppe. Äran härav tillkommer i främsta rummetGymnastikföredingen N ordan och GamIakarleby Idrottsförening, som tilIstörsta deIen stod för de praktiska arrangemangen, men även he~ stadenfrån stadsdirektören och borgmästaren nedåt var med i arbetet, och dettabidrog ej i ringa grad tilI att giva festen dess högtidliga prägel.Om någon av arrangörerna bör nämnas framom andra, är det i såfallorganisationskommith~ns ordförande, direktör Robert Björk och fruAgnes Slotte, som ej allenast hade sig ålagd den krävande uppgiften SOI11Iedare för de kvinnIiga gymnasternas och fIickornas Iyckade uppvisningar,utan även var en sannskyIdig »kIockarmor», som skulle allt bestyra.Men Iåt oss taga s.akerna i rätt ordning 1 Omedelbart sedan besIutfattats att hålla gymnastikfesten i Gamlakarleby, som förklarat sig villigtatt stå för de praktiska arrangemangen, började förberedelserna, och gymnastikövningarnasattes i gång ute i bygderna. Nya trupper ställdes upp,särskilt inom Karlebynejden, ett tydligt belägg på att gymnastikfesten iJakobstad burit god frukt och att de lokala gymnastikfesterna även i propagandaavseendehar sin stora mis~ion att fylla. De utsedda ledarna, gymnastiklärarinnornaAgnes Slotte och Heidi Röösgren samt Bruno BacklWldskydde varken möda eller besvär för att få programmen intrimmadetili uppvisningsdagarna.Den 12 juni på morgonen stod Gamlakarleby rustat att taga emot dehalvtannat tusentaI gymnaster från Muns.ala och Jeppo i söder tili Karlebyi norr, vilka med tåg, bussar, bilar och cyklar sökt sig in till staden. Likalitet som Jakobstad föregående sommar ·uppvisade Gamlakarleby nu någotsolskenslynne vid själva ankomsten, och repetitionerna fick gå i regnväder.Men ingenting kunde slå ner humöret på de käcka flickorna och gossarna.29

1 god tid före festens början upphörde regnet och de närmare 2000åskådare, som på lördagen infunnit sig för att se småpojkarnas och -flickornasuppvisningar, behövde trots den rätt kyliga vinden ej ångra sig. Etttrevligt inslag i programmet var en uppvisning i tunnbandsgymnastik avNordens kvinnliga gymnaster - gymnastik'estens bästa prestation. Ettdanslag om 120 folkdansare under Herman Skutnabbas ledning bidrog äventill det fördelaktiga belbetsintrycket av första dagen, som slöt med enIyckad fest i Stadshuset och dans på olika dansbanor.Söndagen grydde med vackert, men något kyligt väder. Från när ochfjärran hade cirka 5000 åskådare infunnit sig och kantade gatorna, där detlånga, prydliga festtåget i stram takt drog förbi. Defiladen mottogs påtorget av högsta ledningen, bland vilka vi fann fru Gertrud Wichmann od,gymnastiklärarna Palle Wirtanen. och Lasse Andersson, samt stadens honoratiores.Fullsatt var det på idrottsplanen, då stadsdirektör J. E. Jaatinen höllhälsningstalet. De manliga gymnasterna under Bruno Backhmds ledningvar först i tur att uppträda, och sedan kom fru Agnes Slotte med de kvinnlig~gymnasterna. Det må villigt erkännas, att såväl de kvinnliga gymnasternasom f1ickorna denna gång var bättre trimmade, vilket länder fruAgnes Slotte tili heder. 1 henne har Norra Idrottsdistriktet en kraft somdet gäller att taga vara på, ty hon är onekligen mogen för större' uppgifter.Med särskilt stora förväntningar motsåg man Hämösands kvin1l1igagY11!llasters uppvisning, och det kan genast fastslås, att de »kom, såg ochsegrade». Samarbetet med stamfränderna västanhavs även på gymnastikensområde är ett lyckat initiativ, som manar tili efterföljd! Då vi ännu nämner,att Kronans och Brahes gymnaster i gymnastiktävlingarna visade sigvara bäst trimmade, att prosten Max Oterdahl i ett formfulländat festtaloch författarna Ole Torvalds och Allan Sandström i högstämda dikter gayytterligare glans oeh innehåll åt festen, har vi väl nämnt det viktigastefrån Norra Idrottsdistriktets stora gymnastikfest, som utom allt andligtoeh lekamligt skönhetsvärde gay Norra Idrottsdistriktet, GIF oeh Nordanen god ekonomisk bebållning.Då vi nu ser, att vårt distrikt som bäst rustar till tre lokala gymnastikfester,nämligen inom Karleby-, Pedersöre- och Nykarlebynejden, fårvi belägg på, aft de senaste festerna burit god frukt. Kanske det ändå ärlitet sanning i Palle Wirtanens alltför artiga yttrande vid sommarens fest:»Nog är de gossar de här österbottningarna, som år efter år anordnarsådana här stora oeh fina gymnastikfester».30K . G. A.Kan CIF utbyggasNär Svenska Finlands Iclrottsförbund - eiler Finlands SvenskaGymnastik- oeh Idrottsförbund, som det då bette - bildades år 1912, vardetta den enda svenskspråkiga idrottsorganisationen i landet, med uppgiftatt handha all svensk idrott. Utom friidrotten omfattade redan mästerskapstävlingarnasprogram under de första åren tennis, inomhushopp, skidlöpningoch backhopp, brottning, cykelåkning oeh tennis, skridskoåkning,fotboll oeh bandy. Ä ven skolidrotten sorterade under förbundets verksamhet.Detta stora program blev förbundet övermäktigt. Mästerskapen i bandyoeh fotboll överflyglades snabbt av Bollförbundets hela landet omfattandemästerskapsturneringar och utmönstrades. Detsamma blev fallet med tennis,brottning oeh skridsko. Svenska Finlands skidförbund bildades 1921 oehövertog skidlöpningen, Skolidrottsförbundet tillkom 1926. Av sent datumär Finlands Svenska Orienteringsförbund som bildades 1945.Med Centralidrottsförbundets uppkomst har även frågan aktualiseratsom ett utbyggande av landets svenska idrott i nya specialförbulld. För endel idrotters vidkommande är frågan icke f. n. aktuell. På svenskt håll ilandet är exempelvis intresset för brottning så minimalt, att ett SvenskaFinlands Brottningsförbund bleve ett förbund utan aktiva, en omständighet,som är. så mycket beklagligare, som Svenska Finland under tidigare år imy'cket hög grad har bidragit till Finlands internationella rykte som enbrottarnation av första rangen.Röster har tidtals höjts för att lagidrotterna i bollspel skulle få sinaegna organisationer på svenskt håll med egna mästerskapsturneringar ochavtal, som skulle reglera samarbetet med de redan existerande organisationerna.Dels har Finlands Bollförbund språkligt intagit en neutral hållning,ieke minst beroende på förbundets högste ledare, vilket har varit ägnatatt tillfredsställa svenskspråkiga klubbars anspråk och göra frågan om egnaorganisationer på detta område inaktuell, de1s kan man icke blunda förbollsportens hårda program, som tar klubbarna helt i anspråk. Vår bollsporthar äntligen avaneerat så långt, att de två verksamma förbundensföreningar medverkar i gemensamma serier, plats för nya serier medgericke det fulltecknade programmet och inga svenska klubbar i Finland lärvara benägna att lämna sitt förbund och sina platser i kampen om mästerskapför något så ovisst som ett eget specialförbund. Den enda potentiellalösningen vore ett svenskt förbund för landets svenska bollklubbar som31

tredje part i ett samarbetsavtal med FBF och AlF och kamp i gemellsammaserier på basis av dokumenterad slagkraft, men man får ställa sigskeptisk tili ett förverkligande av detta projekt än så länge. Den dag BolIförbundetsspråkIigt liberala linje överges kan ett Finlancls Svenska BoIlförbunclstå närmare sitt förverkligande än i dag.Ett Svenska FinIands SegIarförbuncl eiler Svenska Finlancls Tennisförbundförefaller med förlov sagt vara ett taI om att slå in öppna fönster.l mycket hög grad domineras dessa förbund av svenskspråkiga kIubbar ochIedare. Skridskosporten åter har för Iiten ansIutning på svenskt håll för attett förbund kunde anses vara motiverat, ett sådant skuIle förmodIigenkomma att bestå av Helsingfors Skridskoklubb och Gamlakarleby ldrottsförening.Dessa Iinjer gäller i tort sett om fIere idrotter, här icke uppräknade.Däremot kan man icke blunda för, att Svenska FinIands ldrottsförbund idag som är inom sina domäner har kvar reminiscenser från den tid. då förbundetsamIade alI svensk idrott i landet, områden, som bör falla utomramen för ett idrottsförbund, vilket i enlighet med sitt namn skaIl handhafriidrottens vård. Det synes oss, som om specialförbund för i första handcykel, gymnastik och tyngdIyftning vore skäligen aktuelIa behov. AlIa treidrotterna har stark spridning inom de svenska klubbarna och deras fortsattaförekomst på SFl:s program betyder, att SFl:s ledarkrafter ocharbetseffektivitet måste spIittras på områden, som står dess verkIiga syftenmer eiler mindre främmande, ehuru de har bibehållits av vana och tradition.Likaså kan man småningom efterlysa ett svenskt specialförbund förboxning, även om den svenska boxningen i huvudstaden f. n. står långt ifrånstandarden i början av 30-talet, då Kiffen framförallt, men även lFK hadesporten på sitt program. Det kan även tänkas, att uppkomsten av ett specialförbundpå detta liksom på andra områden kunde verka som en kraftigstimuIans på respektive idrotter inom det svenska bosättningsområdet.f'rågan om ett specialförbund i simning torde i det närmaste kunnaliknas vid frågan om ett skridskoförbund. Även om SFl - i motsatsmot vad faJlet är i skridsko - har simningen på sitt program, så har dendominerande svenska föreningen på området heIt gått in för att tjäna sinaoch simningens syften inom ramen för Finska Simförbundet. Man tordeicke heller inom Helsingfors Simsällskap, såvitt det har Iyckats oss attpejla stämningen rätt, hysa större intresse för bildandet av ett svensktspeciaIförbund. Med simkunnighetens successivt större utbredning inomvårt folk aktuaIiseras dock detta fall i högre grad än vad falIet är medskridskosporten. Det finns därför ingen anIedning att avstå från simfrämjande-verksamhet,snarare tjänar man dubbla syften genom en intensifieringav simundervisningen på svenskt håll.Här icke uppräknade idrotter hänförs till en eiler annan av de nämnda32kategorierna, en uppräkning och k1assificering av samtliga idrottsgrenar ärnäppeligen av behovet.Efter denna teoretiska diskussion uppstår frågan om ändamålsenlighetenav nybildningar inom ClF:s ram, resp. avskiljande av en del grenarfrån SFI-trädet och tyåtföljande ompIantering i ny jord. Man skulle därmedvinna i eHektivitet, specialidrotternas ledare skulIe heIt få ta hand omsina respektive idrotter, SFI beredas möjIigheter att helt få koncentrerasig på sin huvuduppgift. Utan att diskriminera SFI:s verksamhet tilifromma för de mindre specialidrotterna torde man våga påståendet attsamtliga idrotter i längden skulIe profitera av en boskilInad. Det Iöpandearbetet skulle givetvis handhas inom ramen för ett gemensamt förbundskanslioch frågan om en ökning av dess arbetskraft skuIle aktualiseras avde ökade arbetsuppgifter uppdeIningen skulle medföra. Boskillnaden skulleicke bli enbart en transaktion på papperet.CIF i nuvarande gestalt ger intryck av en halvmesyr, SFI i nuvarandeskepnad av en mångsysslare. Många skäl talar för en utbyggnad av densvenska idrottens organisation i landet, skäIen emot är mindre väsentIiga. 1främsta rummet skulle anspråken stanna för nya specialförbund förgyrnnastik, cykel och tyngdlyftning, i den mån behov yppar sig kundeantaIet specialförbund utökas.E. Sev6n.• Kö p ekonomiskt• Köp kvalitetsvara• Köp frånSkomagasinALEXANDERSGATAN 19 - TELEFON 358413 33

Svenska städer starka tipsorterIfråga om tipsintressets omfattning kan man praktiskt taget icke göranågon skillnad mellan landets finsk- och svenskspråkiga bygder. Går mantill hårklyverier, så kan man få fram ett resultat, som ger vid handen, atttipsintresset är något livligare i de svenskspråkiga trakterna av landet.En Galluppundersökning ger vid handen, att medelklassen tippar någotmera än arbetarklassen. Utgår man ifrån, att den svenska befolkningen inrymmerett större skikt intellektuella, så är tipsintresset proportionelltstörre än inom den finsktalande befolkningen.Man kan välja direkta exempel bland de städer, där den svenska befolkningenär talrikt företrädd, och då få fram exaktare siffror. Det liggernärmast tili hands att anställa jämförelser mellan Abo och Vasa. 1 antaitipsrader ligger Abo av vårt lands städer på andra och Vasa på femteplats. Beaktar man däremot invånarantalet, så tippar man i Abo knappttvå rader per invånare, i Vasa däremot nästan två och en halv. Dessa siffrorberättigar ännu icke tili tätplats. Kastar man en hlick på den 42 :dratipsomgången 1948, så finner man att Torneå leder i tipsrader per invånaremed 5,12. Närmast kommer Jakobstad med 5,09, på sjunde plats Gamlakarleby3,16, som nionde Borgå 3,02, som tionde Nådendal 3,01 , som trettondeHangö 2,84 o.s.v. Mariehamn ligger sist med 1,16. Medeltalet förlandet ligger någon hundradedel över 1.Med ledning härav kunde man dra den slutsatsen, att de svenska städernahar förvaltat sitt pund väl, men i stort sett blir omdömet icke sämreom de rent finska orterna. Ur tipsbolagets synpunkt sett är detta sakernastillstånd fullt tillfredsställande.Svårare olägenheter av landets tvåspråkighet har Veikkaus toimistoicke. En del korrespondens, propaganda och reklam måste skötas mediakttagande av tvåspråkigheten, men det går tämligen smidigt. Texten påkupongen - som i sig själv är så liten - har erbjudit de största svårigheternadå man på det lilla utrymmet måste tränga in text på båda språken.Några klagomål från den ena eiler andra sidan har icke försports idetta hänseende.Bolaget har gjort den iakttagelsen, att de svenskspråkiga ombudsmännenhar skött sina angelägenheter lika bra som någon annan. Bolagethar 226 svenskspråkiga ombud (60/0) medan hela ombudsmannanätet34omfattar 3.800 agenturer. 1nom kort kommer en egen tidning för ombudsmännenatt utges och då får de svensktalande ombudsmännen en omicke hundraprocentigt så dock tili övervägande delen svenskspråkig tid~ing.Veikkaustoimisto utger tidningen Veikkaaj a, beklagligt nog endast ifinsk språkdräkt. Mången har efterfrågat en svensk edition av tidningen.Atminstone en gång har en sådan utgivits, men den ställer sig oproportionerligtdyr. Från 1949 års början utges även lokalt betonade numror avtidningen och det betyder,' att även något svenskspråkigt specialnummer,enkom avsett för de svensktalande tipsintressenterna, kommer att utges.Veikkaajan Käsikirja har även utkommit enbart på finska. Statistikoch uppställningen över rätta tipsraderna är givetvis icke beroende avspråk. Att göra boken tvåspråkig var icke möjligt, dess viktigaste, ovannämndaavsnitt kan dock utan olägenheter förstås oberoende av vederbörandesmodersmål.När man tangerar språkliga frågor, så kan det vara skäl att nämna, attalla nordiska länder småningom bildar en gemensam tipsfamilj. Det tordevara bekant att Norge upptog tipset i mars 1948 och att man har gått framåtmed stormsteg. Inkommande vårvinter skall det danska tipset komma igång och redan en längre tid har förarbetet pågått. Redan hösten 1948 utkomi Danmark en tipstidning, »Tipsbladet». Måntro det är att tänka förutopistiskt, att. vi någon gång, när förhållandena har stabiliserat ' sig ochvalutabegränsningarna har slopats, kun de få tili stånd en gemensam nordisktipskupong? ElIer, om en sådan icke kan åstadkommas, att det blevemöjligt att alltid välj a vilken kupong man vill, att tippa danskt, svenskt,norskt eller finländskt. Ett fromt önskemål.På taI om det danska »Tipsbladet» kan det vara skäl att nämna, attSverige redan i många år har haft sin tipstidning »Vi tippa». Den ståtligasteav de nordiska tipstidningarna har dock Norge isin »Tips». Redaninnan det norska tipset hade startat, utkom denna tidning med ett 32-sidigtnyårsnummer. De svenska och norska tipstidningarna idkar f.ö. ett mycketIivligt samarbete, de har bl.a. gemensama experter för uppgörande av system,de har gemensam Londonkorrespondent o.s.v.Detta i all korthet som några reflexioner i frågan om de olika språkgruppernastipsintresse. Måhända träffas vi under det nya året i en svensk» Veikkaaj a-tidnings» spalter.»Puntari».35

Svenska Finlands IdrottsförbundF örbundsstyrelsen.Förbundsordförande: direktör Erik Åström, HelsingforsViceordförande: direktör P. E. Nordström, HelsingforsLedamöter : herr Åke Bergman, Helsingforsredaktör Runar Hällsten, Helsingforshandelsman Claes Ström, Andersböleherr Fred-Erik Westerlund, Helsingforsherr Waldemar Wickholm, Helsingforslektor Palle Virtanen, Borgå.Ombud för Helsingfors ID : herr Bror Krabbe, Åggelby,suppl. herr Å. Romantschuck, Helsingfors.Ombud för Mellersta Nylands ID: herr Lars Englund, Kårbölesuppl. herr B . Asplund, Kårböle.Ombud för Östra ID : lektor Holger Salmen, Lovisasuppl. herr T. Salmen, Helsingfors.Ombud för Västra Nylands ID: kapten Erik Francke, Ekenässuppl. stud. B. Malmberg, Tenala.Ombud för Äholands ID: direktör Ragnar Ahti, Åbosuppl. herr A. Lindström, Åbo.Ombud för Ålands ID: herr Viking Granskog, Mariehamnsuppl. icke utsedd.Ombud för Syd-österbobttens ID: direktör Runar Lax, Kristinestadsuppl. stud. L. Teir, Lappfjärd.Ombud för Vasa ID: folkskolläraren K. F. Ljungberg, Helsingbysuppl. viceh. N. Holmström, HelsingforsOmbud för N orra ID: direktor Anders Stenman, Bennässuppl. stud. K. E. Andersson, Larsmo.Sekreterarposten har handhavts av red. Runar Hällsten och somskattmästare utom styrelsen har fungerat dipl.ekon. Birger G. Burman.Förbundets revisorer har varit direktör Magnus Cedercreutz och herrÅke Romantschuck med dipl.ekon. B. Storskrubb och herr V. Viklundsom suppleanter.36SFI-basarnafingerkrok, Åström (t. v.) och Hällsten.U tskott och idrottsråd.Arbetsutskottet: Självskrivna medlemmar har varit förbundsordförandenErik Åström, sekreteraren Runar Hällsten och skattmästaren BirgerG. Burman, vartill kommer av styrelsen utsedda herr Åke Bergman, direktörP. E. Nordström, herr Fred-Erik Westerlund och herr WaldemarWickholm.Sekreta utskottet: Direktör Erik Åström, direktör P. E. Nordström,herr Waldemar Wickholm och prokurist Knut Mannström.Friidrottsrådet: B. Rosenlund, ordf., R. Hällsten, viceordf., ledamöterÅ. Bergman, B. Krabbe, L. Lindberg, F-E. Westerlund, W. Wickholmoch P. Virtanen.Konsulterande medlemmar i rådet har varit N. F. Sandberg, Terjärv,37

S. J. yby, Veikars, J. Bergbom, Åbo, V. Granskog, Mariehamn, E.Francke, Ekenäs och C. Ström, Andersböle.l1miorrådet: Å. Romantschuck, ordf., L. Mattsson, viceordf., ledamöterT. Backmansson, A. Lönnberg, M. Marttinen, H. Nordblad, C. Ström,y. Svanström och H. Tapper.1 stället för konsulterande medlemmar har inom sju av förbundets niodistrikt tillsatts 3-manna ungdol11skommitteer, vars uppgift varit att fungerasom förbindelselänk mellan förbundet å ena sidan och distrikten ochföreningarna å andra sidan.Cykelrådet: O. Rusetsky, ordf., A. Andersson, viceordf., ledamöterB. Ostrow, P. Pikulinsky, R. Rosenholm, och H. Winqvist. Dessutom hartili mötena kallats förbundets representant i Finlands CykelkommitteH. Wistbacka.Kra/tidrottsrådet: E. Westerberg, ordf., L. Eklund, viceordf., ledamöterH. Berndtsson, Y. Holmberg, N. Koppinen, A. Lekander och G. Lindholm.Gymnastikrådet: M. Cedercreutz, ordf., L. Andersson, viceordf., ledamöterP. Å. Fager, Å. Åström och B. Eklund.Simrådet: A. Mikkola, ordf., S. Lindström, viceordf., ledamöter J.Lindqvist, L. Löfgren och P. E. Widen.Konsulterande medlemmar har varit L. Löfgren, Mell. Ny!. ID, R.Kindberg, Östra ID, E. Björklund, Västra Ny!. ID, G. österholm, ÄholandsID, R. Hellman, Vasa ID och E. Stenman, Norra ID.F örbul/dets represell tanter i alldra organisationer.Centralidrotts/örblmdet: professor Bo Palmgren och direktör P. E.Nordström med direktör Magnus Cedercreutz och dip!.ekon. Birger G.Burman som ersättare.Finlands 1 drotts/örbltllds förblwdsfullmäktige: direktör Erik Åström,direktör P. E. Nordström och redaktör Runar Hällsten med lektor P. Virtanen,herr Å. Bergman och herr L. Eklund som suppleanter.Finlands Idrottsförbllllds styrelse: direktör Erik Åström.38Följande utskott inom Finlands Idrottsförbund:Utskottet för gossidrott:Disciplinsutskottet :Tekniska utskottet:U trikesutskottet :Arbetsutskottet :Kansliutskottet:herr Waldemar Wickholmdirektör P. E. Nordströmherr Waldemar Wickholmdirektör Erik Åströmherr· Waldemar Wickholmherr Åke Bergman.Friidrotte'ls samarbetsutskott: redaktör Runar Hällsten,supp!. herr Waldemar Wickholm.Fi,dallds Gossidrottsförbmlds styrelse: herr Åke Romantschuk.Gossidrottens samarbetmtskott: herr Åke Romantschuk.Finlands Cykel/örbunds styrelse: direktör Edvin Corin, herr ArthurEriksson och brandman Birger Ostrow.Cyklingel/s samarbetsrttslwtt: ingenjör Holger Wistbackasuppl. herr Åke Bergman.Finlands Gynl11astik/örb!mds styrelse: gymn.1är. Lars Andersson.Gymllastikens samarbetsutskott: direktör Magnus Cedercreutzsupp!. gymn.1är. Lars Andersson.TY'lgdly/tningells samarbetsldskott: redaktör Erik Westerberg,suppl. herr Holger Berndtsson.Stadion stiftelsen: direktör P. E. Nordström.Solvalla stiftelsen: direktör Magnus Cedercreutz.H elsil/gfors Svellslw UlIgdomsråds styrelse: gymn.1är. Lars Andersson.H edersledamöter.Förbundets nuvarande hedersledamöter är: direktör J. S. Edström,Sverige, vald 1918; lektor August Blomberg, Åbo, vald 1920; konsulErnst Krogius, Helsingfors och stadsdirektör Erik von Frenckell, valda1937 samt avdelningschef Erik Wilen, Helsingfors, vald 1948.Innehavare av förtjäl1stteckllet.Förbundets förtjänsttecken har 1948 överlämnats tili civilingeniör TageEricson, Sverige.Förtjänsttecknet innehas i detta nu av H.K.H. Kronpris Gustaf Adolf(1928), direktör J . S. Edström, överstelöjtnant Ernst Bredberg, kontrollörAnton Johansson och redaktör Eric Pallin (1928), redaktör TorstenTegner (1938), direktör Sven Låftman (1947) samt civilingenjör TageEricson (1948) .Inhemska innehavare av tecknet är: lektor August Blomberg (1922),vicehärad hövding Jon Hartman (1927), apotekare Oscar Jansson (1930),herr E. Wilen (1933), kamrer Sig. H :son Schneidler (1933), vicehäradshövdingViktor Björkqvist (1935), direktör E. W. Heinrich (1936) ; majorIvar Ståhle (1936) , gymnastikläraren J. W . Björk (1936), vicehäradshövdingLars Hornborg (1936), vicehäradshövding Harald Munck(1937) , doktor K. J. Lundmark (1939), direktör Einar Johansson (1942),bankdirektör Gunnar Ahman (1945), herr Sigurd Kjällman (1945), folkskollärarenK. G. Andersson, direktor Anders Stenman, direktör ValterEklöf, stadsdirektör Eric von Frenckell, inspektör Pehr Lindholm ochherr Waldemar Wickholm (1947).39

Tjugofem SFI-olympiers skörd:Tre guld- och två silvermedaljer, tretton idrottsmän På poängplats.Svenska Finlands Idrottsförbund stiftades den 25 maj 1912. Sedan desshar SFI varit företrätt i varje olympiad med sammanlagt tjugofyra idrottsmänoch en idrottskvinna. Tjugoen av dessa har ställt upp i friidrott, trei cykelåkning och en i gymnastik.Skörden har blivit tre guldmedaljer: Elias Katz, Stjärnan, (sedermeraMakkabi) i lagtävlan 3000 m i Paris 1924, Gunnar Höckert, IK 32, på 5000m i BerIin 1936 och Sulo Salmi, Vasa Idrottssällskap, i gymnastik, lagtävlan,iLondon 1948, och två silvermedaljer: Erik Wilen, HelsingforsIFK, i 400 m häck i Paris 1924 och Elias Katz i 3000 m hinderlöpning isamma spel. Tretton SFI-idrottsmän har kommit på olympisk poängplats(bland de sex bästa).Waldemar Wickholm jörsta olympiska poällgtagarell.1 olympiaden i Stockholm 1912 hade det nyssbildade SFI endast enman med, Waldemar Wickholm, från Karis Idrottsklubb, som kom påsjätte plats med 7,058 poäng, vilket var nytt finländskt rekord. Wickholmär sålunda förutom SFI:s förste olympiske representant även dess försteolympiske poängtagare.1 olympiaden i Antwerpen 1920 hade SFI fyra man med, samtliga frånHelsingfors IFK: Waldemar Wickholm, J. P. Pettersson, O. R. Nylundoch Erik Wilen. Poängskörden från föregående spe1 fördubblades, tyWaldemar Wickholm blev åter sexa i tiokamp med 6,406 poäng och]. P. Pettersson sexa i viktkastning med 9.37. Den sistnämnda var dessutomtionde i slägga med 41.76. »Mogge> Nylund kom på sjunde plats itresteg med 13.74, medan Wilen blev utslagen i mellanheaten på 400 m ochi 400 m häck nående tiderna 51.0 och 56.0.>Stora slammetl» i Paris 1924.1 Paris 1924 kom så »stora slammen». Denna gång företräddes SFI avinte mindre än nio friidrottsmän. Elias Katz, Stjärnan, blev liksom sinaövermän Paavo urmi och Ville Ritola olympisk segrare i 3000 m lag-40Elia,> Katz,olympiskguldmedaljöri Paris 1924.tävlan och var individuellt femma med tiden 8.45.4. I 3000 m hinderlöpningpresterade Katz en glänsande löpning och vann silvret med tiden 9.44,slagen av Ritola, men före bl.a. fransmannen Bontemps, amerikanen Rickoch sin landsman Karl A. Ebb.Spelens sensation ur finländsk synpunkt sett stod Erka Wilen för i 400m häck. Han tog silvermedaljen på 53.8 efter det amerikan en Brookins,vilken som andra passerade mål, diskvalificerats för rivna häckar. AmerikanenMorgan Taylor vann, efter Wilen följde amerikanen Riley ochfransmannen Andre.I spjut kom Yrjö Ekqvist, Helsingfors IFK, på fjärde plats med resultatet57.56 och Erik Eriksson, HIFK, tog samma placering i slägga med41

48.74. Frey Liewendahl, HIFK, var åttonde på 1500 m med 4.00.3. Wilenblev utslagen i mellanheatet på 400 m, men nådde dock ett så gott resultatsom 49.6. Erik Åström, SFI :s nuvarande ordförande, kvalificerade sig äventili mellanheaten på 400 m liksom Gösta Jansson, HIFK på 800 m. I stafettenpå 4 X 400 m hade SFI tre man med, förutom Wilen och Åströmäven H. Drisin, Stjärnan. Drisin fick emellertid under tävlingen försträckningoch laget slogs ut. I höjd startade Bror Kraemer, Vasa IFK, menkom inte högre än tili 170.Amsterdam och Los Angeles »mörka OS» tör SFI.Amsterdamolympiaden 1928 blev mörk för SFI:s vidkommande. Endaf~tre man var på platsen: Erik Eriksson och Bengt Sjöstedt, varderaKiffen, och E. Wilen, HIFK. Eriksson blev nionde i slägga med 46.22.Sjöstedt var tvåa i försöket i 110 m häck med 15.0, nådde samma tid i semifinalen,men blev endast fyra och utslagen. Wilen var även tvåa i försöket i400 m häck på 56.5, men femma i semifinalen och därmed borta.Bättre gick det inte heller i Los Angeles 1932. SFI representerades avtvå man, Börje Strandvall och Bengt Sjöstedt, båda HIFK. Strandvalldokumenterade sig visserligen som Europas bästa kvartmilare genom attkomma ända tili semifinalen, där han blev fyra med 48.4. 2/ 10 sek. bättrehade givit finalplats! Även Sjöstedt löpte briljant, men det räckte ändåinte tili i den mördande konkurrensen. »Benko» var andra i sitt försöksheatmed 14.9, men endast femma i semifinalen, fastän han noterade utomordentliga14.6.Gtmnar Höckerts suverätla segerlopp i Berlin.I Berlin 1936 fördes SFI:s färger av Gunnar Höckert och Ebba From,IK 32, Börje Strandvall, HIFK, Palle Virtanen, Akilles, Borgå och TorPorko, Gamlakarleby Idrottsförening, den sistnämnda i cykel.Unge Gunnar Höckert hade i f1ere år fö rberett sig för olympiadens5000 meter och han var laddad av energi och segervilja, då finalen äntligenstartade. Det visade sig att han var helt överlägsen sina konkurrenter, somhan lämnade som stående på stället då klockan ringde för sista varvet. Hankom i mål som suverän segrare på den nya olympiska rekordtiden 14.22.2.Landsmannen Lauri Lehtinen, svensken Henry Johnsson och japanenMurakoso var de följande. SFI hade fått sin första och hittills endaindividuella olympiasegrare.Av de övriga klarade sig cyklisten Tor Porko bäst. I landsvägsloppetpå 100 km med gemensam start kom han endast tre sekunder efter segraren,fransmannen R. Charpentier, men fältet var så jämnt över mållinjen attPorko dömdes sextonde. Charpentiers tid var 2.33.05, Porkos 2.33.08. På1 km med stående start blev Porko adertonde. Palle Virtaren blev utslagen42Gunnar Höckert, olympisk lriumfator 1936.i försöket på 100 m nående tiden 10.9, B. Strandvall stoppades i mellanheatetpå 400 m efter att i försöket ha nått 49.3 och Ebba From utslogs i damernas100 m liksom Finlands kvinnliga stafettlag på 4XI00 m. Det sistnämnda,i vilket även From löpte, nådde dock den åttonde tiden i hela tävlingen,49.5, vilket var nytt finländskt rekord.Sulo Salmi guldmedaljör.Sju SFI-idrottsmän var med iLondon i år: Sulo Salmi, Vasa Idrottssällskapi gymnastik, Veikko Nyqvist, IK 32, Bebbe Storskrubb och NilsNicklen, HIFK, samt E. Heinström, Kiffen, i friidrott och T . Högström,Akilles, Borgå och Paul Backman, IK 32, i cykel.Sulo Salmi blev nu SFI:s tredje olympiske guldmedaljör. I den individuellatävlingen kom han visserligen blott på 32 :dra plats med 217.45poäng mot segraren V. Huhtanens 229.7, men han var dock åttonde i detfinländska 8-mannalag, som tilldelades olympiadens högsta utmärkelse ochär därigenom en fullödig olympisk segrare i gymnastik, lagtävlan.I friidrott överraskade V. Nyqvist med att i den mest mördande konkurrenslägga beslag på sjätte platsen med 47.33. Bebbe Storskrubb bidrogäven han tili Finlands poängskörd genom att löpa som ankare i Finlandslag på 4 X 400 m., som kom in som fyra på 3.24.8 efter att ha vunnit sittförsöksheat före Sverige på 3.19.5.ils Nicklen kvalificerade sig för slutomgången i höjd genom att klara43

kvalificeringsresultatet 187, men misslyckades i finalen, emedan han börjadeförst på 190 och fällde denna höjd tre gånger. Bebbe Storskrubb blev utslageni semifinalen i 400 m häck.Direkt tragisk blev Evert Heinströms olympiska insats. Ännu två varvföre mållåg han på andra plats efter den blivande olympiasegraren, tjeckenEmil Zatopek. Därefter tröt emellertid krafterna i den stekande hettan ochpå sista varvet - endast 250 m från mål - måste han ledas bort frånbanan.Cyklisterna Högström och Backman kunde inte göra sig gällande i denknivskarpa intemationella konkurrensen. Högström var med i Finlands lagi lagtävlingen på 4 km, förföljelselopp, som kom på elfte plats med tiden5.17.4 mot segrande Frankrikes 4.57.8. 1 landsvägsloppet startade PaulBackman och T. Högström, men båda måste avbryta på grund avpunkteringar.Granskar man SFI:s olympiska insats, så måste man säga att deningalunda är dålig. Av förbundets tjugofem olympier har Helsingfors IFKstått för inte mindre än 11, IK 32 för 4, Kiffen för 2, Stjärnan och AkillesBorgå för 2 var, Vasa Idrottssällskap, Vasa IFK, Karis IK och GamlakarlebyIF för 1.Runar Hällsten.FISKARS• PLOGAR• LOKOR• F J AD RAR• FINSMIDEVi gör vad vi kan för 011 snarasl möjligl åler bli i lillfälle allleverero ökade kvanllleler i oföränderligl hög Fiskars·kvolllel.Sulo:S~lmi,guldmedaljöriLondon1948.,rISKARSJ4445

Fiskarslägret -fullträffCIF har utvecklat tili ett storförbund, därpå har vi mera än ett bevisunder det gångna året. Fiskarslägret är ett av de många. Aldrig har i fin ­landssvensk idrott, knappast i finsk idrott över huvud, ett mera monumentaltträningsläger, gemensamt för både ledare och aktiva hållits. Att CIFtog sig an tanken, som SFI framkastade, och sedan utvecklade den tili engeneralmönstring av den svenska idrotten i landet, för det har vi främstdirektör Magnus Cedercreutz att tacka.På lägret var hela sju olika idrotter representerade. Det kan kanskeförefalla vanskligt att tili ett och samma läger samla ledare och aktivaidrottsmän från så många olika idrottsgrenar, för att där giva dem utbildningi sina egna specialidrotter, men samtidigt också för att göra demförtrogna med ~främmande idrotter», och sålunda åstadkomma en intimarekontakt mellan de olika förbunden. Det hela kan tänkas taga sig formenav en uppvisning, i viI ken den ena idrotten vili framvisa för den andra sinafördelar och sin organisatoriska styrka. Man löper lätt risken att tagadet hela för ytligt, och att främst åstadkomma reklam för sin idrott. Fiskarslägretvisade att ett sådant arrangemang icke blott är möjligt, utani allra högsta grad nyttigt. Ledningen för de olika kurserna hade heltgått in för att både praktiskt och teoretiskt giva främst sina deltagare detbästa. Det oaktat kunde deltagarna vid de s.k. ledarkurserna - vilka deltagarefritt fick välja vad de ville syssla med och vilka flitigt begagnadesig av denna rätt- med lätthet inhämta kunskaper i och göra sig förtrognamed de idrotter de för tillfället ansåg sig tarva förkovran i. Härtillbidrog de redan på förhand i detalj uppgjorda programmen, vilka visadeatt lägret var grundligt förberett. För ledarutbildningen, särskilt föroistriktens ombudsmän och instruktö rer samt för storföreningarnas ledareär ett sådant tillfälle oersättligt. Det vidgar vyerna och ger nya impul ­ser. Här har vi en av lägrets bärande ideer.Vad ett sådant läger betyder för idrotten på den ort, där lägret hålles,är klart utan längre förklaringar. Den arrangerande föreningen blirtvungen och har också orsak - det förstår samtliga ortsbor, isynnerhetalla knutpatrioter - att mobilisera allt den har av ledare och arrangörerför att få allt att gå i lås. Ortens aktiva idrottsmän får den vederhäftigaste46ledning i alla tekniska och taktiska finesser samt de bästa träningsråd förbundetfö r tillfället kan bjuda på. Här har vi en annan av de bärande ideerna.För att ett sådant läger skall lyckas 100 %:igt bör detsamma förläggastili landsorten. I en stad tror j ag att lägret drunknar i j äktet ochbehållningen orten har blir ringa. Dessutom kan de1tagarna vid ett landsortslägermera ostört ägna sig åt idrotten, alla de störande momenten frånstaden är borta.Tack vare sina energiska ledare Ludvig Steiner och Albert Wintersamt sina lltmärkta marthor med fru Steiner i spetsen, lyckades Fiskars IFperfekt. Jag tror att föreningen skall få lön för mödan och besvären' i formav ett stegrat intresse för föreningsverksamheten både bland ina aktivaidrottsmän samt ledare och understödare. I detta sammanhang är det påsin plats att tili Fiskars Brllk frambära en eloge för dess alltid välvilligainställning tili idrotten. Det är inte en tillfällighet att idrotten på vårabruksorter är väl ledd och rätt uppskattad.IMn att tili lägret kalla utländska gäster från våra nordiska grann­Iänder var Iyckad. Endast genom att i vardagslag komma i kontakt medvarandra kan vi lära oss nytt. N u hade man kanske önskat sig några flerautländ ka ledare. Jag för min del tror att vi mest har att lära oss av våranordiska idrottskamrater, det är mindre vi kan giva. Tili nästa säsong -jag hoppas att iden med sådana storläger skall f?rtleva och lägren sålundabE årligen återkommande - borde vi få ett par svenska friidrottsinstruktörermed.En omständighet, som förvånade mig, var att så få av våra svenskagymnastiklärare deltog. Säkert hade de envar lärt sig något nytt på lägret,eller hade de kunnat ge sina kamrater nya uppslag och ideer. 1 allmänhetklagar gymnastiklärarna över att de så litet är engagerade i idrottsföreningaroch förbund. Deras egen aktivitet tror jag i detta avseende ärlltslagsvisande. Förbunden och föreningarna borde lltan vidare inse dennytta de har av en yrkeslltbildad ledare. Tili nästa läger borde kanske ensärskild kurs för gymnast.jklärare arrangeras. Kanske Kratos viII skötaom saken.Det är ungdomen, de llnga lovande idrottsmännen, som skall samlastill läger av Fiskartypen. I detta avseende träffade åtminstone gymnasteroch friidrottare prick. Då ledare och aktiva i flere dagar får leva ·tillsammans,kan goda ledare både i· praktiken och teorin effektivas: låta ungdomenbli delaktig av en sund och id~ellt inriktad idrott. En Idrott, somstärker inte enbart den fysiska hälsan, utan även den psykiska. En idrott,som fordrar nykterhet, befrämjar samhörighet och gott kamratskap, somfordrar självbehärskning och föder ordning, som undviker stora ord,mycken reklam, höga belöningar och ett utsvävande liv. Genom att framhållaallt detta för ungdomen, genom att låta den förstå att idrott inte ar47

Måltiddet gröna vid Fiskarslägret.Stark trio på Fiskarslägret.huvudsaken i livet, utan endast ett tidsfördriv och ett medel att hålla sinhälsa god och sitt sinne glatt, troI' jag vi småningom skall kunna åstadkommaen idrottens I'enässans och så småningom åteI' göI'a Finlands idrotttili det den engång haI' varit.På friidI'ottskuI'sen vaI' det några saker, som tilldrog sig min uppmäI'ksamhet.FöI' det första kunde man konstatera att deltagarmaterialetvar rätt gott, föreningarna hade varit måna om att få ~ ina bästa ungdomaI'med. Intresset föI' de olika idrottsgrenarna var dock påfallande48Fiskarslägret 1948.4Fiskarslägrets deltagare defilerar genom brukssamhället,i täten Wickholm, Cedercreutz och Ström.49

ojämnt. Under det att medeldistanslöpare, sprinters och kastare var talriktrepresenterade, fanns det knappast alls häcklöpare och stavhoppare. Delviskan detta sakförhållande naturligtvis bero på redskapsbrist, främst då istavhopp, men antagligen omhuldas vissa grenar mera än andra, detta gällerdå främst vid tävlingar. Iögonenfallande var också den envishet, som imånga fall var rådande visavi vai et av idrottsgrenar. Härvidlag har avallt att döma inkompetenta personer med stort inflytande påverkat pojkarna.I detta stycke har vi ett tydligt bevis på att förbundets viktigasteuppgift under de kommande åren är att utbilda ett tillräckligt antal skoladetränare. Slutligen ville jag ännu uppmana alla föreningsledare ochframför allt alla ungdomsledare - som jag hoppas det finns av i allaföreningar - att inte skämma bort pojkarna. De blir otroligt lätt divor,och då är det förkylt, all den möda man lagt ned på en pojke, som sedanblivit diva är bortkastad möda, han blir ingen stor eiler god idrottsman.F I LlAl:Alexandersg. 11(Foze,)Tel. 6 8 4468&64222 (vönl)L ....----__ ~Palle Virtanen.SVE~SKA IDROTTSMÄNIDå Ni reserköp st ä dse Edra b il jetterhos 055. Vi sälja : T å g-, B å t-,F I y g- m. fl. biljetter för resori såvä l hem- som utlandet!SVERES RESEBUREAU A.B.Sven s k-F .inlands ReseljänslH:fo rs - Unionsg. 18 - Tel. 64261 , 64222, int. 64 263SFI-mästarna 1948Juniorer under 19 år:Fr·iidrott.100 m: N. Stenbäck, Akilles, 11,5400 m: H. Hellberg, GIF, 53,51000 m: M. Nordling, Bromarf-Pojkarna, 2,38110 m häck: N. Stenbäck, Akilles, 16,44XI00 m stafett: IF Union, 47,3Längd: M. Ruoranen, IF Union, 639Höjd: B. Grägg, IF Pedersöre-Pojkarna, 172Stav: T. Riska, HIFK, 310Kula: G. Höijer, Vörå IF, 15,21Diskus: B 'lrägg, IF Pedersöre-Pojkarna, 46,38Spjut: H. Nylund, IK Kronan, 51,54J uniorer under 17 år:100 m: L. Liljefors, IK-32, 12,0800 m: E. Aspholm, IF Femman, 2,06110 m häck: R. Ekholm, HIFK, 16,74X I00 m stafett : HIFK, 49,2Längd: E. lindqvist, HIFK, 611Höjd: J. Wickström, IK Kronan, 164Kula: O. Isaksson, IF Finströms Kamraterna, 16,48Diskus: I. Berthen, IF Fram, 37,19Seniorer:100 m : T. Enberg, Akilles, 11,3200 m: T. Enberg, Akilles, 23,3400 m: S-E. Liljedahl, Ekenäs IF, 51,4800 m: N. E. Lang, GrIFK, 1.58,91500 m : L. Räihä, HIFK, 4.09,43000 m: E. Heinström, Kronohagens IF, 8.51,05000 m: E. Svartsjö, Terjärv US, 15.44,510000 m: E. Heinström, Kronohagens IF, 32.26,85051

110 m häck: K. Mickos, Ekenäs IF, 16,6200 m häck: B. Storskrubb, HIFK, 26,3400 m häck: L. Sundman, Kronohagens IF, 59,33000 m hinder: A. Lindblad, Fiskars IF, 9.47,6Längd: K. Muje, IF Drott, 691Höjd: K. af Ursin, IK-32, 187Tresteg: 1. Åkerblom, Karis IK, 14,31Stav: K. Nummelin, HIFK, 360Kula: V. Nyqvist, IK-32, 14,27Diskus: V. Nyqvist, IK-32, 46,49Spjut: E. Eriksson, Fiskars IF, 59,79Slägga: H. Lampinen, IK-32, 46,334X I00 m stafett: HIFK, (Ravi, Reponen, Räihä, Storskrubb),45,24 X 400 m stafett: HIFK, (Ravi, Reponen, Räihä, Storskrubb),3.27,24XSOO m stafett: HIFK, (Ståhl, Lauren, Räihä, Storskrubb),8.00,24 X 1500 m stafett: HIFK, (Lauren, Henriksson, Ståhl,Räihä), 17.17,0Juniorer:1 km: Aatos Siven, IK-32, 1.21,450 km: Aulis Siven, IK-32, 1.31,42OIdboys:50 km: Valter Koivisto, IK-32, 1.37.00,2Tyngdlyjtning.Und. 56 kg: H. Eriksson, PIF, 67,5-72,5-90 = 230 kg.Und. 60 kg: Åke Ruuskanen, IK-32, 67,5-72,5-90 = 230 kg.Und. 67,5 kg: Birger Niemirnäki, IK-32, 77,5-82,5-110 = 270 kg.Und. 75 kg: Holger Berndtsson, IK-32, 77,5-90---115 = 282,5 kg.Und. 82,5 kg : Axel Nordström, Ingå IF, 80-80-102,5 = 262,5 kg.Över 82,5 kg: J . A. Nordström, IK-32, 82,5-87,5-110 = 280 kg.Terränglöpning :Seniorer: E. Heinström, Kronohagens IF, 23,44Jun. und. 19 år: L. Juselius, Munsala IK, 12,19Jun. und. 17 år: K. Lindholm, IF Drott, 7,33Lagtävlan: IF Pedersöre-Pojkarna, 14 p.Gymnastik.52Klass A: Sulo Salmi, VIS, (räck 8,08, barr 9,43, ringar 9,33,hopp 9,40, friövn. 8,90 = 46,02 p.KJass B : Jan Cronstedt, HGK (räck 8,06, barr 8,0, ringar 5,50,hopp 7,80, friövn. 8,70 = 38,06 p.)Under 18 år: Jan Cronstedt, HGK, (räck 8,06, barr 8,0, ringar8,93, hopp 7,80, friövn. 9,56 = 42,35 p.)Cykling.Seniorer:1 km: Ville Lätti, IK-32, 1.18,64 km förföljelselopp: Aarre Waahtera, IK-32, 6.09,510 km:100 km: Albin Andersson, Akilles, 2.54,48J N; k_n lölj_ med tävlingenvid radion ochuppleva den allt intensivarespänningen .. ./ Nu en radiomottagaretili varje hem!/FINLANDS,./RUNDRADIO/53

F = finländskt rekord.54SFI-rekordenLöpning:60 m : T . Avellan, IK-32 1937 6,9 F100 m : P. Virtanen, Akilles 1931 10,7 F200 m: B. Strandvall, HIFK 1933 21,8300 m: E . Åström, HIFK 1925 35,0 B. StorskrubbHIFK 1945 35,0400 m : B. Storskrubb, HIFK 1945 48,0 F500 m : B. torskrubb, HIFK 1943 1.02,8 F800 m: B. Storskrubb, HIFK 1945 1.49,3 F1000 m: B. Storskrubb, HIFK 1947 2.23,9 F1500 m : B. Storskrubb, HIFK 1945 3.53,42000 m : G. Höckert, IK-32 1936 5.21 ,83000 m: G. Höckert, IK-32 1936 8.14,85000 m: G. Höckert, IK-32 1936 14.22,210000 m: E. Heinström, KIF 1948 30.11,01 timmes: Hj. Nyström, HIFK. 1913 17.59020000 m: Hj. Nyström, HIFK 1913 1.09.48,025000 m : E . Heinström, IK-32 1946 1.24.19,4Maraton (40.200 m): Hj . Nyström. HIFK 19162.55.13,0100 yards: T . Avellan, IK-32 1937 10,0 F1/. eng. mil: E. Wilen, HIFK 1919 1.58,51 eng. mil : G. Höckert, IK-32 1935 4.19,22 eng. mil: G. Höckert, IK-32 1936 8.57,4110 m häck : B. Sjöstedt, HIFK 1931 14,4110 m häck (Iåga) : W. Wickholm, HIFK 1920 15,2200 m häck : B. Storskrubb, HIFK 1940 24,6 F400 m häck : B. Storskrubb, HIFK 1945 52,2 F440 yards häck: E. Wilen, HIFK 1922 57,3 F3000 m hinder : A. Lindblad, Fiskars IF 1938 9.09,2Stafett:. 4X 100 m: IK-32 1937 43,13X 200 m: HIFK 1916 1.10,7 F4X 200 m : HIFK 1916 1.32,85X 200 m : HIFK 1916 1.58,410X 100 m : IK-32 1937 1.52,1400-300-200- 100 m: HIFK 1916 2.04,0 F1000 m: HIFK 1925 2.02,65X 400 m: HIFK 1915 4.41,4 F800-400-200-200 m: : HIFK 1915 3.38,7800-400-200-100 m: HIFK 1926 3.22,3 F3X 1000 m : HIFK 1914 8.19,35X 400 m: HIFK 1915 4.14,4 F4X 800 m : HIFK 1948 7.45,610X 400 m : HIFK 1917 9.04,7 F5X 1000 m : HIFK 1913 13.46,14X 1500 m: IK-32 1937 16.44,24X l600 m: HIFK 1915 19.31,35X 2000 m : HIFK 1914 30.20,8Hopp.Längdhopp: N. Kronqvist, IK Hellas 1938 706Höjdhopp: N. Nicklen, Kronohagens IF 1939 2003-steg: A. Winter, Fiskars IF 1935 14,78Stavhopp: J. Lindroth, Akilles, 1931 403Längdhopp (stående) : A. Rubin, Gamlakarleby IF, 1924 321!1.Höjdhopp (stående): G. Gustafsson, Kronohagens IF 926 146.Fr. Ekman, AIFK 1926 146, T . Rundman,IK-32 1933 1463-steg (stående) : W. Wickström, IK-32 1934 977Kast.Kula (sammanlagt): L. Hornborg, HIFK 1913 25,46Kula (bätre hand) : R. Backman, Kronohagens IF 1930 15,64Diskus (sammanlagt): J. Svan ström, Nagu 1913 73,59Diskus (bättre hand) : V. Nyqvist, Kronohagens IF 1945 49,3lSpjut (sammanlagt) : Y. Ekqvist, HIFK 1923 106,83!12 .Spjut (bättre hand) : Y. Nikkanen, Kronohagens IF 1940 73,52Slägga : O. Hannula, IK-32 1938 52,55Slägga (5,44 kg) : H. Lampinen, IK-32 1947 54,95Viktkastning : J. J. Pettersson, HIFK 1916 10,35!1210-kamp: K. Nummelin, HIFK 19476.437 poäng55

OIdboys:3-kamp: O. Weckström, HIFK 1669 poäng (100 m 13,9; längd S09;kula 9,95)Friidrott:Distriktsmä'starna 1948Juniorer under 19 år:Helsingfors 1 droltsdisfrikt.3-kamp: H. Fyrqvist, HIFK (100 m 13,1 ; kula 8,90; längd -) 758. poängJuniorer under 17 år:3-kamp: E. Lindqvist, HIFK, (100 m 12,4; kula 11,93; längd 556)1590 poängJuniorer under 15 år:3-kamp : R. Söderling, HIFK (100 m 13,9 ; kula 10,45; längd 437)995 poängSeniorer:100 m : U. Kiikeri, IK-32 11,3400 m: L. Räihä, HIFK 50,61500 m: L. Räihä, HIFK 4.08,85000 m: E. Björkholm, IK-32 16,02110 m häck: K. Nummelin, HIFK 16,7Höjd: K. G. Berglund, HIFK 180Längd: E. Nyholm, HIFK 6353-steg: N. Nicklen, HIFK 12,92Stav: K. Nummelin, HIFK 340Kula: V. yqvist, IK-32 14,52Spjut : K. Nummelin, HIFK 52,22Diskus: V. Nyqvist, IK-32 45,93Slägga : H. Lampinen, IK-32 47,864X100 m stafett: IK-32 (L. Lindberg, S. Söderholm, K. Bovellan,U. Kiikeri) 45,24X800 m stafett: HIFK 1. (R. Pelkonen, L. Räihä, O. Ståhl,H. Öhman) 8.22,4Terränglöpning:Seniorer: L. Räihä, HIFK, 15.46,2Jun. und. 19 år: B. Ingberg, IK-32 7.56,2Jun. und. 17 år: H. Paarvio, IF Gnistan, 8.33,4Friidrott:J uniorer under 19 år:M ellersta N ylands 1 drottsdistrikt.100 m: P. Wickholm, Esbo IF, 12,2800 m: S-E. Starck, Gr. IFK, 2.12,4Längd: S. Reims, Gr. IFK, 555Höjd: C-J. Berg, D :by IK-35, 160Kula: S. Hellman, Esbo IF, 12,17Spjut: L. Sundqvist, Esbo IF, 44,444X 100 m stafett: Gr. IFK, 52,1.Juniorer under 17 år:Seniorer:100 m : J. Fellman, Gr. IFK, 12,4800 m: E. Vuorinen, IF Atlas, 2.12,9Längd: J . Fellman, Gr. IFK, 514Höjd: K. Engman, Esbo IF, 150Kula (3,6) K. Engman, Esbo IF, 15,21Spjut : K. Engman, Esbo IF, 39,71.100 m: E. Pettersson, Esbo IF, 11,6400 m: N-E. Lang, Gr. IFK, 54.2,01500 m: N-E. Lang, Gr. IFK, 4.12,23000 m: Georg Gädda, Sjöskog FBK ik, 9.07Längd: S. Se1enius, Gr. IFK, 594Höjd: U. Vainio, Sibbo-Varg. 175Tresteg: S. Selenius, Gr. IFK, 12,79Kula: E.· Hoffman, K :slätt IF, 12,81Diskus : E. Hoffman, K :slätt IF, 36,01Stav: L. Järvinen, Sjöskog FBK ik, 3105657

Spjut: K. Tähkäpää, Esbo IF, 48,15Slägga: V. Nieminen, K: lätt IF, 46,09Svensk stafett: Gr. IFK, 2.12,9.Terränglöpning:Seniorer: J. Elo, IF Atlas, 18,42Juniorer under 19 år: Å. Löfgren, IF Atlas, 10,36Juniorer under 17 år, K. Matilainen, Esbo IF, 10,56.FYiidrott.Juniorer under 19 år:V ästra N ylallds 1 drotfsdislrikt.100 m: S. Welander, Hangö IK,400 m: M. Nordling, Bromarf-Pojkarna 56,2800 m: M. Nordling, 2.05,4110 m häck: L. Luoma-Aho, Karis IK, 18,0Längd: Holmberg, Karis IK, 601Höjd: Rönnblad, Virkby-Start, 155Stav: Welander, Hangö IK, 295Tresteg: Holmberg, Karis II

60Flickor:under 15 år: 50 m fritt: M. Österlund, FIF, 51,2100 m bröst: E-M. Andersson, ESS, 1.59,0.Friidrott·Juniorer under 19 år:Ostra 1 drottsdistriktet.100 m: N. E. Stenbäck, Akilles, 11,8400 m: L. Sundman, AIK Tolkis, 58,01000 m: T. Tarvainen, Pernå-Kamr., 2.48,4LänR'd: S. Andersson. Akilles. 605Höjd: P-O. Lassas, Tor, 155Kula : E. Widell. BYR'deR'. Hopp. 13.29Diskus: T. Tarvainen. Pernå-Kamr., 39,46Spjut: G. Kallström. Strömfors SK. 54.684X100 m stafett: Akilles, 50,6J uniorer under 1.7 år:Seniorer:60 m: A. Stenfors, Bygdeg.Hopp, 7,81000 m: H . Forss, Akilles, 2.52,6Längd: S. Sandell, Akilles, 547Höjd: B. Rosendal, Akilles, 155Kula : K. Husman. Tor. 15,40Spjut: B. Rosendal. Akilles, 43,02100 m: T. Enberg, Akilles, 11,5200 m: T. Enberg, Akilles, 23,8400 m: H. Karlsson, Tor, 54,8800 m: H. Alen, Pernå-Kamr., 2.01,51500 m: H. Segerman, Tor, 4.18,23000 m: H. Mellin, Akilles, 9.06,05000 m: H. Mellin, Akilles, 15.52,2110 m häck: N. Stenbäck, Akilles, 17,8400 m häck: N. Stenbäck, Akilles, 60,0Längd: T. Enbel'g, Akilles, 641Höjd: P-O. Lassas, Tor, 173Stav: S. Sjöström, Akilles, 320Tresteg: I. Skogberg, Tor, 13,09Kula: P. E. Lindqvist, Akilles, 11,97Diskus: B. Broas, Pyttis IK, 35,94Spjut: L. Nordman, Tor, 54,89Slägga: R. Lindroos, Akilles, 37,504XI00 m stafett: De två deltagande lagen, Akilles och Tordiskvalificerades vardera.4X800 m stafett: Akilles, 8.35,3Tio-kamp: S. Heinonen, Akilles, 4.536Terränglöpning :Seniorer (ca 5250 m) : H. Mellin, Akilles, 18,18Jun. und. 19 år (ca 3500 m): T. Tarvainen, Pernå-Kamr., 11,54Jun. und. 17 år (ca1750 m) : C. Viksten, Akilles, 6,02Jun. und. 15 år (ca 900 m) : K. Lindfors, AIK Tolkis, 4,15Jun. und. 13 år (ca 900 m): H. Kähärä, Bygdeg.Hopp, 4,31Friidrott.J uniorer under 19 år:Abolands Idrottsdistrikt.100 m: R. Lindblom, Pargas IF, 12,11000 m: H . Kajander, AIFK, 2.51,2110 m häck: R. Lindblom, Pargas IF, 18,2Längd: R. Lindblom, Pargas IF, 593Höjd: R. Lindblom, Pargas IF, 160Spjut: R. Mattsson, Pargas IF, 49,904-kamp: R. Lindblom, Pargas IF, 451,4Juniorer under 17 år:Seniorer :60 m: T. Nordström, Pargas IF, 7,960 m häck: R. Bergbom, AIFK, 9,8Längd: T . Nordström, Pargas IF, 607Höjd: T . Nordström, Pargas IF, 150Kula: E. Sipilä, Nagu IF, 15,39Spjut: K. Lindholm, AIFK, 42,14100 m: H. A1ho, AIFK, 12,4200 m: K-E. Lindholm, Pargas IF, 25,161

0ldboys:400 m: R. Andn~sen, AIFK, 55,3800 m: B. Engström, Pargas IF, 2.04,71500 m: B. Engström, Pargas IF, 4.23,63000 m: A. Karlsson, Dragsfjärd IK, 9.51,6110 m häck: K. Lindroos, Västanfjärd UF, 18,6Längd: T. Wahlsten, Pargas IF, 571Höjd: G. Holmen, Kimito SF, 160Stav: P. Heinonen, Dragsfjärd IK, 310Tresteg: O. Eriksson, Kimito SF, 12,32Kula: J. Sundholm, Kimito SF, 11,55Diskus: N. Backas, Ddagsfjärd IK, 34,70Spjut: M. Hallen, Kimito SF, 49,174X100 m stafett: AIFK (H. Bergbom, J. Bergbom, K. Winsten,K. Bergbom) 48,74X400 m stafett: AIFK (R. Bergbom, H. Alho, H. Kajander,J. Bergbom) 3.52,14X1500 m stafett: Pargas IF (G. Fjäder, K. Johansson,T. Engström, B. Engström) 18.49,2lO-kamp: M. Henriksson, Nagu IF, 4,519 poäng.100 m: J. Bergbom, AIFK, 11,5Längd: S. Suonperä, Abo Turnfören. 589Kula: P. Wikman, Nagu IF, 9,97Trekamp: J. Bergbom, AIFK, 1.496 poäng.Terränglöpning:Seniorer: B. Engström, Pargas IF, 14.14,8Juniorer under 19 år: H. Kajander, AIFK, 10.05,0Juniorer under 17 år: J. Westerholm, Kimito SF, 4.48,2Simning:Herrar: 100 m fritt: H. Stormbom, ASK, 1.13,4100 m bröst: R. Lindholm, ASK, 1.29,2Raka ropp: K. Johansson, 51,1/2 poängDamer: 50 m fritt: S. Aitero, ASK, 48,0Raka hopp: S. Aitero, ASK, 47,1/2 poängPojkar: under 19 år:100 m fritt: U. Bergring, ASK, 1.17,2Pojkar: under 17 år:100 m fritt: E . Johansson, PIF, 1.25,150 m rygg: L. Nyberg, PIF, 49,2Pojkar: under 15 år:50 m fritt: U. Sandholm, PIF, 38,9Flickor: under 15 år:Friidrott:50 m fritt: A. Bäckman, ASK, 49,1J uniorer undeli 19 år:Syd-Osterbottens 1 drottsdistrikt.100 m: L. Ingves, Kristinestads IF, 12,0400 m: L. Ingves, Kristinestads IF, 54,41000 m: R. Ahlholm, IF Kraft, 2.53,2110 m häck: L. Ingves, Kristinestads IF, 18,4Längd: L. Ingves, Kristinestads IF, 593Höjd: K. G. Antfolk, IF Länken, 158Stav: L. Anttila, IF Kraft, 270Kula: Å. Grans, IF Länken, 12,33Diskus: A. Grans, IF Länken, 40,98Spjut: K. G. Antfolk, IF Länken, 52,554X100 m stafett: Kristinestads IF (L. Ingves, F. Asphll, ·lT . SimoIin, K. G. Jossfolk) , 48,5Juniorer under 17 år:Seniorer:100 m: M. Sigg, IF Kraft, 12,71000 m: L. Anttila, IF Kraft, 2.57,0Längd: K. Långbacka, IF Kraft, 555Höjd: G. Antfolk, Skaftung IK, 163Kula: 1. Till, Skaftung IK, 12,15Spjut: G. Nyberg, IF Kraft, 47,23100 m: S. Wilen, IF Kraft, 11,6400 m: B. Enberg, IF Kraft, 54,31500 m: L. Lågbro, IF Kraft, 4.31,03000 m: L. Lågbro, IF Kraft, 9.25,46263

110 m häck: E. Gullström, IF Kraft, 17,5Längd: H. Nyberg, Kristinestads IF, 611Höjd: S. Vilen, IF Kraft, 173Stav: E. Venman, IF Kraft, 310Tresteg: S. Wilen, IF Kraft, 13,45Kula: B. Granström, IK Kamp, 12,66Diskus: Y. Lillsund, Kristinestads IF, 35,51Spjut: J. GrandeII, IF Kraft, 50,424X100 m stafett: IF Kraft, (B. Enberg, B. Söderman,O. Brommels, S. Vilen 48,3Terränglöpning:Seniorer ca 6 km: L. Lågbro, IF Kraft, 23,25Juniorer under 19 år ca 3 km: L. Ingves, Kristinestads IF, 10,27J uniorer under 17 år ca 2,4 km: L. Anttila, IF Kraft, 8,12Simning:Herrar: 100 m fritt: M. Dahlberg, IF Kraft, 1.16,7100 m bröst: E. Häggqvist, IF Kraft, 1.34,750 m rygg: A. Finell, IF Kraft, 48;94XsO m stafett: IK Kamp, 2.18,8Damer : 50 m fritt: G. Kronqvist, IF Kraft, 51,7p .. iid .. ntt·64Juniorer:Seniorer:N orra 1 drottsdistriktet.100 m: L. Hagström, GIF, 11.81000 m: K. Riska, IK Kronan, 2.44,0110 m häck: H. Hellberg, GIF, 19,8Längd: B. Grägg, IF P-P, 594Höjd: B. Grägg, IF P-P, 166Kula, H. Nylund. IK Kronan. 14.87Spjut: H. Nylund. IK Kronan. 50.984X100 m stafett: Gamlakarleby IF. 46 .. 1100 m: B. Granholm, GIF, 11,3400 m: K-E. Andersson, GIF, 52,2800 m: R. Casen, GIF, ] .59,21500 m: R. Casen, GIF, 4.08,85000 m: R. Svartsjö, Terjärv US, 15.48,4110 m häck: J. Ahlstrand, GIF, 16,9Längd: K. Muje, IF Drott, 679Höjd: V. Aution, IF Drott, ] 75Stav: L. Jakobsson, GIF, 343Tresteg: K. Muje, IF Drott, 13,90Kula: S. Hemdal, IF Standard, 13,81Diskus: E. Backnäs, IF Drott, 45,32Spjut: B. Eng, Nykarleby IK, 58,46Slägga : T. Molander, GIF, 42,41Lagtävlan: Gamlakarleby IF 88 poäng4X100 m stafett: Gamlakarleby IF 46,34X 1500 m stafett : IF Brahe, 17.15,0Terränglöpning:Seniorer 7-8 km: R. Svartsjö, Terjärv US, 24.25,0Seniorer 3-4 km: B. Snellman, IF Brahe, 12.44,0Juniorer under 19 år 3-4 km: K. Riska, IK Kronan, 12.58,0Juniorer under 17 år 2 km: J. Finell, GIF, 6.16,0Simning:Herrar: 100 m fritt: H. Cygnel, IK Kronan, 1.17,4200 m bröst: H. Åminne, IK Kronan, 3.23,24X 50 m stafett: IK Kronan, 2.20,7Damer: 50 m fritt: A. Karhula, IF Drott, 41,3100 m bröst: A. Karhula, IF Drott, 1.42,9Pojkar under 15 år:Friidrott:550 m fritt : H. Åmillne, IK Kronan, 34,9Juniorer under 19 år:Alands Idrottsdistrikt.100 m: S. Andersson, IFK, 12,0400 m: M. Eriksson, VIK, 54,81000 m: M. Eriksson, VIK, 2.48,465

110 m häck: M. Eriksson, VIK, 17,8Längd : M. Eriksson, VIK, 575Höjd : J. Stormbom, EIK, 158Stav : J . Eriksson, VIK, 305Kula : J. Eriksson, VIK, 12,90Diskus: J. Eriksson, VIK, 36,88Spjut: 1. Berthen, IFF, 48,904X I00 m stafett: Vårdö IK, 50,3Juniorer under 17 år :100 m: 1. Lundberg, IFF, 12,51000 m : 1. Mörn, IFFK, 2.58,9 '110 m häck: K. E . Sundblad, IFFK, 18,7Längd : K. E . Sundblad, IFFK, 528Höjd : O. Vesterlund, IFF, 161Stav: 1. Berthen, IFF, 270Kula : O. Isaksson, IFFK, 16,63Diskus, 1. Berthen, IFF, 35,05Spjut: 1. Berthen, IFF,4X I00 m stafett: IFF, 53,7Juniorer under 15 år :60 m: B. Eriksson, IFF, 8,6Längd : H . Gustavsson, IFK, 471Höjd : H . Holmström, IFK, 141Kula : B. Eriksson, IFF, 12,574X I00 m stafett : IFF, 56,8Juniorer under 13 år :Seniorer:60 m : B. Eriksson, IFF, 9,2Höjd: B. Eriksson, IFF, 126Kula : G. Bj örklund, LIF, 8,644X I00 m stafett : IFF, 60,1100 m : A. Andersson, IFK, 12,1ZOO m: A. Andersson, IFK, 24,4400 m : A. Andersson, IFK, 54,3Stående hopp :Seniorer :Juniorer :1500 m : A. Schåman, KAI, 4.16,45000 m : R. Riddar, JIK, 17.43,8110 m häck : B. Karlsson, IFF~ 18,1Längd: G. Jansson, FUIA, 608Höjd : E. Nylund, IFF, 1633-steg : E. Parkkinen, IFK, 12,76Stav : J. Eriksson, VIK, 300Kula : G. Jansson, FUIA, 12,21Diskus: L. E. Sundblom, FUIA, 34,55Spjut: I Berthen, IFF, 48,04Slägga : A. Lundberg, IFF, 29,274 X I00 m stafett: FUIA, 3.55,44X 1500 m stafett: FUIA, 18.32,2Längd : E. Parkkinen, IFK, 297H öjd : T . Sundberg, IFFK, 1373-steg : E . Parkkinen, IFK, 855U ingd: S. Andersson, IFK, 286H öjd : S. Andersson, IFK, 1223-steg : S. Andersson, IFK, 802Terränglöpning:Seniorer : (5 km) R. Riddar, ]IK, 22,02Seniorer : Lagmästare ]IK, 8 poängSeniorer: (2,5 km) A. Schåman, KAI, 10.33,6Juniorer : (2,5 km) H . Mattsson, IFFK, 11,06Juniorer under 15 år : (1 km) B. Eriksson, IFF. 5,25Dammästerskapen :100 m : M. B. Eriksson, IFFK, 15,0Slungboll : L. Gustavsson, IFK, 35,486667

Friidrott:J uniorer under 17 är:Wasa 1 drottsdistrikt.100 m: E. Aspholm, IF Femman, 12,3600 m: E. Aspholm, IF Femman, 1.31,3Längd: R. West, Oravais IF 541Höjd: S. Smeds, IF Femman, 155Spjut :E. Ahinko, VIS, 54,33Kula: o. Söderback, Malax IF, 16,454X100 m stafett: IF Femman (H. Hjortman, S. Wiik,H. Sabel, E. Aspholm), 50,3Terränglöpning:Juniorer under 19 är: 300 m: J. Javen, VIS, 11,24Juniorer under 17 är: 150 m: E. Aspholm, IF Femman 4,55Seniorer: 600 111: E. Härtu11, Vörä IF, 22,49Seniorer : 300 m: B. Bergfelt, Oravais IF, 10,42Lagtävlan: IF Femman 1. platssiffra 7.Juniorer under 15 år:60 m: P. H. Söderman, Malax IF, 7,6300 m : G. Nylund, Malax, IF, 43,2Längd: T. Paro, IF Femman 536Kula: K. J. Lygdman, Oravais IF, 14,35Seniorer:Oldboy:100 m: Sven KareII, VIS, 11,2110 m häck : Bo Sundman, VIS, 17,4'400 m : Sven KareII, VIS, 53,8800 m: E. Granlund, IK Hellas, 2.05,91500 m: B. Bergfelt, Oravais IF, 4.12,03000 m: E. Härtull, Vörä IF, 9.41,0Längd : Sven KareII, VIS, 624Höjd: Br. Köping, Malax IF, 170Tresteg: E. Söderman, "Yörä IF, 12,90Stav: Henrik Jäfs, Vörä IF, 320Kula: Lars Bexar, Sun dom IF, 14,61Diskus: Å. Sundholm, IF Femman 36,82Spjut: Lars Bexar, Sundom IF, 60,49Slägga: Helmer österblad, VIS. 46,70Svensk stafett: Wasa IS, 2.08,0100 m: Helg. Ingberg, VIS, 12,4Längd: H. Björk, VIS, 576Kuta: Herb. Ingberg, VIS, 11,903-kamp: Holger Ingberg, VIS, 1516 poängR A D I 0 1 uärldsklassNi som skall köpa radio kan Iita påA G A. Arets apparatserie omfattarmottagare i alla storlekar. Men vii·ken apparat Ni än väljer kan Ni Iitapå att ni fårA G A . - K V A L' T E TOY AGA-BALTIC ABKaisaniemigatan 6 • Teleron 390236869

Ostra ldrottsdistriktet.H elsi1lgfors l drottsdistrikt.MedlemsföreningarMedlemsantalper 30. 11. 48Degerö Idrottsförening, Degerö 27Drumsö Idrottskamrater, Drumsö .............................. 62Helsingfors GymnastikkJubb, Helsingfors ........................ 366Helsingfors Idrottsförening, Helsingfors .................... .. .. 52Helsingfors Oldboys Club, Helsingfors .. ........ ............... . 163Helsingfors Simsällskap, Helsingfors ... . ........ . ............. . . 584Idrottsföreningen Gnistan, Aggelby ................ . ......... . .. 126Idrottsföreningen Kamraterna, Helsingfors ..................... .Idrottsföreningen Union, Helsingfors ........................... .Idrottsklubben -32, Helsingfors ................................ .IdrottskJubben Örnen, Helsingfors . .. ........................ .. .Kronohagens Idrottsförening, Helsingfors .... , .................. .Mejlans Idrottsfö rening, Mejlans . ........... . ....... . .......... .The Finnish British Excursion Club, Helsingfors ... . ........... .Treväpplingens Friska Viljor, Mellungsby . .. .................. .Idrottsföreningen Vesta, Brändö ............................... .M ellersta N ylands l drottsdistrikt.Dickursby Idrottsklubb -35, Dickursby ... .... ............... ... .Esbo Idrottsförening, Köklaks ' .... , ..... ........ ... ..... . ...... .Hembygdens Vänners i Alberga Idrottskrets, Kilo ...... . ...... .Idrottsföreningen Atlas, Kårböle ..... . . .. .... . .. .... ........ ... .Idrottsföreningen Kamraterna, Grankulla .............. . ........ .Idrottsföreningen Sibbo-Vargarna, Nickby . . .. . ............. ... .Kervo Idrottsbröder, Kervo ..... . ................ .. .... . ...... .Kilo Idrottsförening Lo, Kilo .. .. . .. .............. . ....... ... . .Kyrkslätt Idrottsförening, Evitskog ... . ............... '.' . .. . ... .Sjöskog FBK Idrottskrets, Sockenbacka ....................... .Sottungsby Ungdomsförenings Idrottskrets, Dickursby ........... .701.5002801.197528085822471145.4583825136157372649973161111231.250Allmänna Idrottsklubben, Tolkis ....... . ................... . .... 84Bygdegårdens Hopp, Skinnarby, Liljendal . ........ ... .... . ...... 45Cykelklubben '-36, Lovisa ....... ... ............... ... ........... 30Gymn'. & Idrottsföreningen, Akilles, Borgå .. . .... ......... . ..... 1.090Gymn. & Idrottsföreningen Tor, Lovisa ......................... 230Idrottsföreningen Start, Mörskom, Liljendal ......... . .. ....... . . 58IdrottskJubben Hermes, Kuggom . ..... . ..... . ......... .. ..... . .. 48Lappträsk Idrottsförening, Lappträsk . ........ . .... ... .... ..... .. 272T.iliendal Idrottsklubb, Liljendal ..... . .......... .. ........ .. .... 70Malmgårds Idrottsförening, Mal.mgård ......... ... ........... .. . 63Pernå-Kamraterna, Pernå ..... .. . .... .. . . . . . ................. . . 35Pyttis Idrottsklubb, Broby ...................................... 185Strömfo rs Sportkamrater, Lovisa ......... . ........ .. . ..... .... . 56V ästra N ylatlds l drottsdistrikt.Ekenäs Idrottsförening, Ekenäs ................................ .Ekenäs Simsällskap, Ekenäs .... . .. . . ... ....... . .. . ............ .Fiskars Idrottsförening, Fiskars .. . . . ...... , .. ......... .. .... , ..Hangö CykelkJubb, Hangö ...... . ......... . ........ ... ... . . ... .Hangö IdrottskJubb, Hangö ............ . ................. . .... .Hangö Sim ällskap, Hangö ................................... .Idrottsföreningen Virkby Start, Virkby ........................ .ldrottsklubben -47, Mjölbollsta ... .. ............. ' .............. .Idrottssektionen Bromarf-Pojkarna, Bromarf . . ................. .Ingå Idrottsförening, Svartå .................................. .Karis Idrottsklubb, Karis .......... ........................... .Sjundeå Idrottsförening, Gerknäs ......... ..................... .Skogby Ungdomsförenings Idrottsklubb, Skogby ................ .Snappertuna Idrottsvänner, Ekenäs ............................. .Svartå Idrottskamrater, Svartå ... . ..... ... ................... .Svenska Föreningen i Norra Lojo, Lojo köping ........... ... ... .Tenala Idrottsförening, Tenala .. ... .......... . ....... . .. ... .... .österby SportkJubb Ekenäs ............ . .... .. ... . ............ .2.26636618022838240193205545012914310733403025150302.24171

Abolands Id1'ottsdistrikt.Dragsfjärd Idrottsklubb, Dragsfjärd . . ... . ..................... .Idrottsföreningen Kamraterna, Björneborg .... .. . .. . . . . . . . ..... .Idrottsföreningen Kamraterna, Åbo .. ... ....... .... . . ..... .. . .. .Iniö Idrottsförening, Iniö ......... . ............ . .. .. ...... .. .. .Kimito Sportförening, Kimito ..... ... ... .. .... .. ... .... . .... .. .Korpo Idrottsklubb, Korpo . ........ .. . ................... . .... .N agu Idrottsförening, N agu ........... . .................... .. . .Pargas Idrottsförening, Pargas .... .. ..... .. . ... ... . .. . ........ .Västanfjärd Ungdomsförening, Västanfjärd ...... . .. . .. .. . . . .... .Abo Lawn-tennis Klubb, Abo .... ..... .... .. .... ... .. ......... .Abo Simklubb, Abo . .. . ... .. ....... ... ... . .. . .. . ..... .. ... . ... .Abo Turnförening, Abo .... ... ... .... .. .. . .. .. ... .. .. ... ... . . . .Alands Id1'ottsdistrikt.Brändö Idrottsklubb, .. ... . ................... . .. . .... .. ... ... .Föglö Ungdomsförenings IdrottsavdeTning, Degerby ....... ... ... .Hammarlands Idrottsklubb, Hammarland .. . .... .. ......... .. . . . .Idrottsföreningen Finströ~s-Kamraterna, Svartsmara .......... . .Idrottsföreningen Fram, Saltvik . ..... . ........ . ........ . .. .. . . .Idrottsföreningen Kamraterna, Mariehamn .............. ... . . .. .Jomala Idrottsklubb, Marieharnn Torp . . ....................... .Kumlinge Allmänna Idrottsförening, Kumlinge ....... .. ........ .Lemlands Idrottsförening, Lemland . ........... . . .. ........ . .. . .Sunds Idrottsförening,. Sund .......... . ..................... . .. .Syd-Oste1'bottens Id1'ottsdist1'ikt.1642943051130253628672301761451.574Idrottsföreningen Kraft, Närpes . . .. . .... .... ........ . .. .. .. . .. . 250Idrottsföreningen Länken, Lappfjärd ..... . .......... .. ....... .. . 221Idrottsklubben Kamp, Övermark .... .................... ..... . . . 70Kaskö Idrottsklubb, Kaskö .............................. . . . .. . . 174Kristinestads Idrottsförening, Kristinestad ... . ........... . .. ... . 196Petalax Idrottsklubb, Petalax .... . .. ..... ... .... . .. ... . .. .. .... 52Pörtom Sportklubb, Pörtom ... ................................. 108Skaftung Idrottsklubb, Skaftung .. . .................. . .... .... . . 75Tjöck Idrottsklubb ............. . .... .. .......... .. .... ........ 4928206020424446183514327Vasa Id1'ottsdist1'ikt.Idrottsföreningen Femman, Korsholm ... . .... ... ..... . ......... .Idrottsklubben Hellas, Vasa . . .. . .............................. .Korsnäs Ungdomsförenings Sportklubb, Korsnäs ............. .. .Malax Idrottsförening, Malax .... . .............. .. .... . .... . .. .Molpe Idrottsförening, Molpe ... . ............................. .Oravais Idrottsförening, Oravais fabrik ..... ....... ........... . . .Solv Idrottsklubb, Solv .. .. . .. . ...... ... . ..................... .Sundom Idrottsförening, Sundom .............................. .Vasa Idrottssällskap, Vasa ............... . ....... . ........... . .Vörå Idrottsförening, Vörå ....................................N o1'1'a 1 d1'ottsdist1'iktet.4862166519641295431023443622.150Esse Idrottsklubb, Esse ...... ..... .... .. .............. .. ... ... . 225Gamlakarleby Idrottsförening, Gamlakarleby ... .. .. . .. .......... 641Idrottsföreningen Brahe, Jakobstad . .. ..... . .... ... .............. 293Idrottsföreningen Drott, Jakobstad .. : ......... . ................. 594Idrottsföreningen Pedersöre-Pojkarna, Bennäs ... .. .......... . .. 544Idrottsföreningen Standard, Purmo .. . ...... . .. . ................. 305Idrottsklubben Kronan, Kronoby .................... . .. . .. . ..... 301Idrottsklubben Myran, NedervetiJ . . ............ . .... . ........... 172Jeppo Idrottsförening, Jeppo ....... . .... . ................. .. . . .. 120Larsmo Idrottsförening, Larsmo ... . ... . .. . ....... .. ............ 251Munsala Idrottsklubb, Munsala .. . . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120Nykarleby Idrottsklubb, Nykarleby .............................. 130Pedersörenejdens Gymnastikförbund, Jakobstad .......... . . .. .... 103Terjärv Ungdoms Sportklubb, Terjärv .. ............... . ... . .. 278Vexala Idrottsklubb, Vexala ...... ... . . . . . .. . .. . . .. ........ ...... 172Medlemsföreningarnas antal: 114.Sammanlagt medlemsantal : 20.710.4.2491.1957273

Pojkidrottsmärket.Idrottsmärken1. Pojkidrottsmärket är av fem svårighetsgrader: järn-, brons-, silver-,guld- och mästarmärket.2. Märket kan vinnas av varje pojke, som fyllt minst 7 år och högst19 år. Proven bör avläggas under ett och samma år. Samma person kanicke erhålla märket av mer än två klasser under samma år.Pojkar, som icke fyllt 9 år, får avlägga prov endast för järnmärket,och först efter fyllda 15 år får prov för mästarmärket avläggas.3. Proven kan avläggas vid tävlingar eiler särskilda tillfällen somanordnas av skola eiler av förening, som har idrott på sitt program, ellerav enskilda sakkunniga personer.4. Resultaten antecknas på officiella märkeskort, vilka erhålles gratisfrån Svenska Finlands Idrottsförbunds kansli. De ifyllda korten återsändespå våren före den 31 maj eiler på hösten före den 31 oktober till förbundet,varefter märkena tillställes vederbörande förening eller skola mot erläggandeav fastställd avgift.5. Märket tillhör innehavaren och får icke överlåtas.Jänlmärket.,. ..0Bronsmärket...c~Löpn. Kast HoppKas!Hopp"-SOm13.6 kgBobolI kuJa Längd 1 Höjd10 10.0 35 5 3.0 I 1.069 10.4 30 ·1 2.6 96.8 J08 25 3.5 2.2 867 11.2 20 3 2.0 766 11.6 15 2 1.80 65IIc'..0"-60 m 1 100136 k,IT bob"J kula längdl Höjd10 1 9.6 16.2 45 7.00 350 1209 100 17.1 40 6.00 3.20 1138 10.4 180 35 5.00 2.90 1067 10.8 18.9 30 . 4.00 2.60 996 11.2 19.8 25 3.00 2.30 92Silvermärket.,..0"- 3.6 kg 160m 100 m l 1 km bobolI 1 kuJa disku s Längd 1 Höjd 13.stegI .. Löpn . Kast Hoppc1,~~10 8.7 14.3 330 60 10.00 24 4:40 135 9.509 9.1 152 3.45 55 9.00 21 4.J0 128 8.808 9.5 161 4.00 50 8.00 18 3.80 12\ 8.\07 9.9 170 4.15 45 7.00 15 3.50 114 7.406 103 17.9 4.30 40 6.00 12 3.20 107 6.70Prov a vlägges i en valfri löpning, i ett valfritt hopp och i ett valfrittkast samt därutöver i en fjärde gren, som fritt kan väljas ur någon avde tre grupperna.Kombinationerna kan alltså vara : a) 2 löpn., ett kast och ett hoppb) 2 hopp, en löpn. och ett kast, c) 2 kast, en löpn. och ett hopp. Fordring: 111inst 32 poällg samma,llagt.GlIldmärket... Löpn . Häck K Hst Hoppc,.0"-100 ml200 ml 400 m 1 J k~ 60 mll10 m 54 kg 13.6 kg 11 5 kg l700 gr Jängd 1 HÖjd l ~tav 13-1stel!kuJ. kuJa diskus spjut10 12.8 28.0 1.02.0 3.10 10 4120 0 11.00 13.80 30 42 530 150 270 11009 13.4 29.5 1.0.1 8 3.22 10.9 21.5 10.00 12.60 27 38 492 143 250 10288 140 31.0 1.096 3.34 114/ 23.1 9.00 1140 24 34 454 136 230 9567 147 32.5 1.134 346 11 9 24.5 800 10.20 21 30 416 129 210 8846 15.4 34.0 1 17.2 3,'58 12.4 260 7.00 9.00 18 26 378 1122 190 812Prov avlägges i en valfri löpning, i ett valfritt kast och i ett valfritthopp samt därutöver i två grenar,som fritt kan väljas ur de tre grupperna.Prov bör alltså avläggas inalles i fem grenar. Fordring : mitlst 40 poän!Jsamma1l1agt.M ästarmärket... Löpn. Häc,< Kas! I Horp:;0"-100 ml 200 ml 400 m 11 km54 kg ! J. 5 k6Om l llOm g !7oo grkuJa diskus SPjutl Längd ! Höjd ! St.v !3.stegProv avlägges i 50 m löpning i ettvalfritt kast och i ett valfritt hopp.Sammanlagda poängsumman börvara minst 24 poäng.74Prov avlägges i en valfri löpning,ett valfritt kast och i ett valfritthopp. Fordring: mil1st 24 poängsammanlagt.10 11.8 247 56.0 250 9.2 16.5 13.50 40 53 632 167 330 12769 123 26.0 59.0 300 9.7 18.0 1250 36 48 590 160 310 12008 128 27.3 102.0 3.10 102 19.5 11.50 32 43 .'548 153 2911 11247 13.3 28.6 1.050 320 ' 10.7 21.0 10.50 28 38 506 1·!t1 270 10486 139 29.9 1.08.0 3.30 11.2 22.5 9.50 24 33 461 139 250 97275

Fem prov bör avläggas enligt samma bestämmelser som för guldmärket.Fordring: mi11st 40 poällg sammanlagt.Obs. Poängen angives med 0,5 poängs noggranhet.S peeialbestämmelser.la){J!!W-aSSaJlUIlal(J!!W'jsu!dS~ ' U!W O~- -oc ' JJa~ I udQISUO!S!~;Jd'" w~ 9 '1° O~ · ~ qOSJBW W~ 'II1. Prov, som avlägges i medvind eller utförsbacke, kan ej godkännas.2. Vid en 60 m häcklöpning ställes av de fem 91,4 cm höga häckarnaden första på 13,72 m avstånd från startlinjen, de övriga på 8,06 m avståndfrån varandra.Vid 110 m häcklöpning ställes av de tio 91,4 cm höga häckarna denförsta på 13,72 m avstånd från startlinjen och de övriga på 9,14 m avståndfrån varandra.3. Löpningarna på 200 m och 400 m bör ske på löpbana.4. I kast och hopp får tre försök göras för varje prov, vilket i frågaom höjd- och stavhopp betyder, att man får försöka tre gånger på varjehöjd.=-"..c~U:ca:so E:;;;u12". "'- '"u""...t-tr.>"

esp. klass. Avlägges märket med två eiler tre resultat, bör dessa uppnåsunder samma kalenderår.Spänstmärket erhålles genom att klara fo rdringarna för märket i 200m löpning, i ett kast och ett hopp samt alternativt 15 km marsch eiler 6km terränglöpning.Intressemärket erhålJes genom att avlägga Spänstmärkets 4-kamp utanresultatgränser.Aldersrespit:35-åringar erhålJer : M-klass märket genom att klara fordringarna för1 -klass med ett resultat,I-klass märket genom att klara fordring. för II-kl.II-klass märket genom att klara fordring. f{ir III-kl.40-åringar erhålJer: M-klass märket genom att klara fordring. för II-kl.,I-klass märket genom att klara fordring. för 111-klass samtSpänstmärket genom att avlägga Intressemärket.1 kast och i hopp, som sker i längdriktningen, tillåtes tre försÖk. 1händel se av misslyckande får nya försök icke göras samma dag. Prestationernaför Spänst- och Intressemärkena bör med undantag av 15 kmmarsch och 6 km terränglöpning utföras samma dag.Märkesresultaten antecknas på klasskorten och genom att uppvisa vederbörligenifyllt kort, är idrottsman berättigad att från förbundet inlösamotsvarande märke. Mästarklass-märket utdelas gratis.Proy för Spänst- och Intressemärkena antecknas på särskilda blanketter,avsedda för flere medlemmars märkesresultat.Dammärken.Damernas idrottsmärken finnes av M-klass, 1-, 11- och III-klass.Mästarmärket erhålles genom att klara ett resultat ur första kolumnennedanstående tabell.I-klass märket erhålles genom att klara fordringarna för en gren urvarje grupp: 1) 100 meller 200 m; 2) längd- eiler höjdhopp; 3) kula,diskus eiler spjut; 4) 800 meller 80 m häck ; 5) 1,5 km precisionslöpningi terräng.II -klass märket erhålles genom att klara fordringarna för en gren urvarje grupp : 1) 60 m, 800 eiler 80 m häck ; 2) längd- eiler höjdhopp;3) kula, diskus eller spjut; 4) 1,5 km precisionslöpning i terräng.II 1 -klass märket erhålles genom att klara fordringarna för en grenur varje grupp: 1) 60 m löpning; 2) längd- eiler höjdhopp; 3) bobolIeiler slungboll; 4) 1 km precisionslöpning i terräng.78S pecialbestämmelser: Kulstötningen utföres ur en ring med 213 cmdiameter och 4 kg kula. Diskuskastningen ur en ring med 250 cm diameteroch 1 kg diskus. Spjutkastningen sker med 600 gr spjut. Vid häckJöpning80 m placeras de 76,2 cm höga häckarna på följande aystånd: 12+ 8+8+8+8+8+8+8+ 12 m.1 övrigt ti1lä~pas bestämmelserna för seniorernas idrottsmärken.Aldersrespit räknas icke.M II 11160 m ............... . .. 8,1 9.5 11,5100 m . ..... .......•.... 12,9 14,0200 m ... . ......... . ... . 26,8 30.0800 m ... . ..... . .. . ..... 2.27,0 3.00,0 3.50.080 m häck .............. 13,0 15,6 18,0längdhopp ." ... .. ...... 530 4fiO 400 300höjdhopp. '" ............ 148 130 120 100kula .. .. .. .............. 11,70 9,25 7,00diskus . .•.......... " .•• 36 25 18sjput . ... ...... ........ 39 30 241 km precisionslöpn. .... 7-8 min1,5 km precisionslöpn. .. 8 - 9 min 9-10 minbobolI • •• 0 •••• • • •• • •••••25slungboIl •...... '" ...... 20ElittecknetIdrottsman, som uppnått något av nedannämnda resultat, är berättigadatt erhålla SFI:s elitteeken.Friidrott:100 m 10,9; 200 m 22,1; 400 m 49,9; 800 m 1,56,5 ; 1,500 m 4,00,0 ;3,000 m 8,50,0 ; 5,000 m 15,20,0; 10,000 m 32,00,0; 110 m häck, 15,4 ; 400 mhäsk, 56,0; H öj d, 190 cm; Längd, 700 cm; 3-steg, 14,50 m; Stav, 3,90 m;Kula, 14,50 ; Diskus, 45,00 ; Spjut, 65,00; Slägga, 49,00; 10-kamp 6,000,00p. (enligt nu gällande tabelJ) .Bancykling:1 km, 1,25 min.; 10 km, 15,20 ; 30 km, 46,30.Landsvägscykling:Cement eiler asfaltsyäg samt 1 km:s rundbana : 30 km, 46,30; 50 km,1,21 ,0 ; 100 km, 2,45,0.Grusväg: 30 km, 49,0 ; 50 km, 1,24,0 ; 100 km, 2,55,0.79

Simning:100 m fritt simsätt, 1,03,0; 400 m fritt simsätt, 5,20,0; 200 m bröstsim2,54,0; 100 m ryggsim, 1,16,0. För damer: 100 m fritt simsätt, 1,16,5 och200 m bröstsim 3,15,0.Fordringarnaför Svenska Finlands Idroltsförbundsgymnastikmärken.80V årt lands mångsidigasteglasförädlingskoncern.var~verksamhet omfatlaralla grenar av glasbearbetning.Riihimäen las; 011KAUKLAHTIRYTTYlÄIKkUNA OYRIIHIMÄENSILMÄLASI OYFörsta klass märketRäck (hänghöjd): 1) Kippe, kringslag bakåt samt båghopp ned.Barr: 2) Grenkippe iändan av barren, grepp framför, press tili axe1-stående, vikning framåt tili grensittande, sving framåt, bakåt med· högtnedhopp över högra skalmen utan vändning med f1yttning av vänster handtilI högra ~kalmen.Pli~tt (120 cm): 3) Grenhopp över Iängdställt redskap.Matta: 4) Från grundställning kullerbytta bakåt via handstående tiligrundställning. 5) Halvv.olt framåt eiler handstående tre sekunder.Friövllillg: 6) I. 1) Hopp tili grenställning, armar utåt, 2) hopptili grundställning, 3) = 1), 4) paus. II. 1) Bålvridning med armarutåt, vänster hand tili höger fot, 2) m,otsatt bålvridböjning,3) = 1), 4) grenstÖdstående. III, 1)-2) Kullerbytta tili slutsittandemed böjning djupt framåt, armar uppåt (tili tåspetsarna), 3) ryckböjning,4) stödslutsittande med armar bakåt-utåt-nedåt. IV. 1) Vändningtili motvänt Iiggstöd, 2) armböjning samt vänster benlyftn. bakåt, 3) Iiggstöd,4) som 2) med höger benlyftnillg. V. 1) Liggstöd, 2) hukstöd, 3)hopp tili bred grenställnillg, armar utåt, 4) vändning på klack tili högertåvågställning bakåt, armar uppåt. VI. 1)-2) Armföring lledre vägenutåt, 3)-4) hän der på hjässan, Iindrig bålböjning bakåt. VII. 1)-2)Vågställning armar utåt. 3)-4) grundställning.SilverelitmärketRäck (240 cm) : Alltingen A) Med motgrepp framåtsving, vid bakåtsvingengreppbyte tili frångrepp, kippe, kringslag bakåt, tvärgrenlåppe,helvändning, bågsving framåt, SVillg bakåt, sving framåt och genomträdlling,frånvänt kringslag ned, eiler 1) ryggkippe (Borgåkippen), 2)schvungen tili sträckstöd, 3) från kippe sidhopp framåt ned.Barn (120 cm): Antingen B) Anlopp snett mot tvärställd barr, ansatsmed vänster fot, saxhopp med höger ben över främre skalmen ochvänster ben över den bortre skalmen, skruvsits tili vänster, höger benföringmellan skalmarna, vänster hand till andra skalmen, framåtsving,6 81

hög bakåtsving, axelstående, vikning framåt, skulderkippe, sving bakåt, vidframåtsving vänster benpendling ytterom skalmen och höger benföring tilivänstra skalmen, skruvsits tili höger och vänster benföring mellan skalmarna,saxvändning tili vänster tili halvutomsittande på högra skalmen,över främre skalmen ned med vändning tili vänster. Rörelsen får ävenbörjas med höger upphopp; eller 4) grenhopp iändan av barren tili fristöd,5) rulladen bakåt med sträckt kropp tili axelstående, 6) fristöd, störtkippe,tili axelstående.Ringar (240 cm): Antingen C) Med hjälpfart framåtsving, vidbakåtsving Iyftning tili vinkelstörthängande, framför kippe; bakom fällningtili sträckhängande, framför skulderrullning framåt tili vinkelstörthängande,bakom fällning tili sträckhängande, framför Iyftning tili vinkelstörthängande,bakom skulderrullning bakåt, frarnför grenvolt ned, eiler 7)med hjälpfart kippe bakom tili fristöd, 8) med hjälpfart bakom från vinkelstörthängandegrenhopp ned, 9) med hjälpfart framme schvungen.Häst (120 cm): Antingen D) Med ett hopp båda benen vänsterframåt, höger ben höger bakåt, vänster ben vänster bakåt, höger ben högerframåt, vänster ben vänster framåt, båda ben en höger bakåt, vänsterben vänster framåt, vänster ben vänster bakåt, med höger ben svingfartoch vid hopp tili vänster över med vändning tili höger, eiler 10) saxningtili vänster, höger och vänster, 11) vänster ben framåt samt höger benkretsning3 gånger motsols, 12) samma som 11) men med andra benet ochmotsols.Plillt eller häst utan byglar (120 cm): E) Grenhopp över längdställtredskap. -1 fall icke första klass märket tidigare tagits, bör första klass märketsfriövning avläggas.Av fordringarna för silverelit1l1ärket får en redskapsgrttpp bortläml1as.Allmänna regler.Svenska Finlands Idrottsförbunds gymnastikmärken äro avsedda attsporra intresset för gymnastik inom svenskspråkiga skolor samt gymnastik-och idrottsföreningar i Finland.Gymnastikmärkesprov få avläggas för av S.F.I. godkända gymnastikdomareeller utbildade gymnastiklärare.Gymnastikmärkena finnas i följande kategorier: Tredje k1ass märketi brons, andra klass märket i silver (imitation), första klass märket i guld(imitation), silverelitmärket i silver och blå emalj samt gulde1itmärket iguld och röd emalj.A n m. Protokoll över avlagda prov böra insändas tili S.F.I:s kansli,därifrån även gymnastikmärken rekvireras mot postförskott.Fordringarna äro godkända av S.F.I:s styrelse den 7 jan. 1939.82GuldelitmärketRäck (240 cm): Med frångrepp ryggkippe, genomträdningsfallkippe,jättekast bakåt, halvjätte, vändbågfart tili växelgrepp, sving framåt,schvungen tili frångrepp, fritt kringslag, stötfart, från genomträdningskippehopp över räcket framåt ned (fri genomträdning över räcket ned).Barr (160 cm): Inhopp mellan skalmarna med innergrepp djupglidningtili axelhängande, schvungen bakåt tili fristöd, efter framåtsvingensaxvändning, det ena benet tili motstående skalm, sving tili handstående _fällning tili axelstående, ryggfällning tili axelhängande, djupkippe tili högsving bakåt, fällnjng tili axelhängande, skulderhjulning bakåt tili fristöd,kippstöd, skulderkippe, fIån sving bakåt sidhopp över skalmarna ned tiliryggstående.Rillgar (240 cm): Med hjälpfart sving bakåt tili vinkelstörthängande,framför kippe, bakom fällning tili sträckhängande, framför skuldervändningframåt tili vinkelstörthängande, bakom kippe, framför fällning tilisträckllängande, bakom schvungen, framför kullerbytta framåt tili vinkelstörthängande,bakom grenhopp med helvändning ned.Häst (120 cm): Vänster hand på bakre bågen med vridgrepp, högerhand på hästen. Genom ett hopp och samtidig helvändning tili högervänstra benet över främre bågen fram och högra handens skiftning tilifrämre bågen, vänstra ben et från vänster fram, båda ben en från höger bak,vänstra benet från vänster fram, saxning tili höger och vänster, hÖgra benetfrån höger fram, från vänster bak och från höger fram, vänstra benetfrån vänster bak, saxning tili höger (motsaxning), vänstra benet frånvänster bak, högra benet på yttre sidan om högra handen fram, genomkastfart med benet tvenne kvarnar tili höger och efter tredje kvarnenvändning tili höger bakåt ned.Plint (tysk häst utan bågar, 120 cm): På längdställt redskap vinkelhopp.Hårt satsbräde.Friövlling: Med två stegs fart och jämfota sats spännhopp armarfrämre vägen uppåt, med vändning höger tili huksittande arm.ar utåt,huksvikt händer på nacken och hopp tili grenställning utåt, vridböjningframåt vänster hand i marken ytterom högra foten och . höger arm uppåt,ombyte av ställning, genom vändning tm höger vänster knästående ocharmar nedre-främre vägen uppåt och bålböjning bakåt, uppresning på högerfot tili vågställning bakåt armar utåt - vänster ben framåt och armkastningnedre-främre vägen uppåt samt genom höger vändnjng sidfall tmvänster armar utåt, ryckböjning tili höger höger hand på höft vänster upp-83

åt, vänster tåställning utåt händer på hj ässan och ryckböj ning tili vänsterhöger fot intill den vänstra och armsving framåt, armsving yttre vägenuppåt, bålböjning framåt och armsving bakåt, armsving uppåt vid bållutning,hukstöd, Iiggstöd, grenliggstöd, hjässtödstående ~ kullerbyttaframåt tili sittande och genom vänster helvändning tili Iiggstöd, vänsterbenhöjning mellan armarna, genom ett hopp benskiftning, detsamma ånyo,genom uppresning ett steg med höger fot och hoppsteg med vänster fotframåt jämte höger benlyftning framåt och armar framuppåt genom dubbelhopphalvvolt framåt tili hukställning armar utuppåt och grundställning.(Strecken i texten betyda längre uppehåll i utförandet.)*För att erhålla guldelitmärket bör gymnasten,a) om han är under 35 år, avlägga dessa fordringar, eilerb) om han är fyllda 35 år, avlägga silverelitmärkesfordringarna, eilerc) 5 gånger under olika kalenderår taga silverelitmärket och av demen gång vid fyllda 30 årsamt av tvenne domare få tillsammans minst 80 poäng. Ingen rörelsefår bedömas med mindre än 5 poäng.Av fordringarna lör guldelitmärket lär en redskapsgrupp bortlämnas.Finlands Svenska Kvinnogymnastikförbund84500.000 'akg'aär redan täckt med1 D E A Lcementtaktegel frånRASEBORGS l'EGEL A.B.Ekenäs - Telefon 1513F örbundsstyrelsen.Ordförande: gymn.1är. Ge,rtrud Wichmann, HelsingforsViceordförande: :. Ingeborg Jung, :.Sekreterare :. Ulla-Stina Storskrubb, »Skattmästare: fru Sigrid Karlberg »Medlemmar: fröken Hilja Jahnsson, »gymn.dir. Thyra MontelI, »fru Linnea Laine,gymn.1är. Anna Qvist,:. Mabel Rosqvist,Suppleanter: gymn.1är. Alice "Eriksson,» Anita Ingvall,Förstärkta förbundsstyrelsen.Tili den förstärkta förbundsstyrelsen hör, utom den ordinarie styrelsen,följande:Medlemmar: gym. lär. Märta Lindholm, BorgåGerda Lindholm, EkenäsBrita Jansson, Helsingfors85

Medlemmar: gymn. lär. Elsa Sandman, WasaStella Holm, JakobstadAlice Olsani, Abo1. Lek- och idrottsutskottet:Ordf.Medl.2. Gymnastikutskottet.Ordf.Medl.3. Skidutskottet.Arbetslttskott.gymn. lär. Gunhild Grönroos, GrankullaAnna Qvist, HelsingforsMargareta Jakobsson, Helsingforsgymn. lär. Margit Ståhle, HelsingforsGerda Lindholm, EkenäsMargareta Carl berg, KarhulaThua Heikkinen, HelsingforsOrdf. gymn. lär. Gunhild Grönroos, GrankullaMedl.Anita Lampen, HelsingforsAnn-Marie Silin, HelsingforsOmbud för Lapplands-kurser: gymn.lär. Runa Lindfors, Brändö4. Sil1mtskottet.Ordf.Medl.5. F estutskottet.gymn.lär. Gertrud Wichmann, HelsingforsIngeborg Jung, HelsingforsStina Fagerström, HelsingforsSiri Andersen, WasaOrdf. fru Hellen Tallqvist, HelsingforsMedl. Alice BurjamBerta BlomqvistLinnea LaineMaja Lindfors1. Helsingfors gymnastikdistr·ikt.86Distrikten.Ordf. t. f. gymn. lär. Brita Jansson2. Västra Nyla11ds gymnastikdistrikt.Ordf. gymn. lär. Gerda Lindholm, Ekenäs3. Östra Nylands gYl1mastikdistrikt.Ordf. gymn. lär. Märta Lindholm, Borgå4. Abolands gymnastikdistrikt.Ordf. gymn. lär. Alice Olsoni, Abo5. N orra Österbottens gymnastikdistrikt.Ordf. gymn. lär. Stella Holm, Jakobstad6. Södra Österbottens gymnastikdistrikt.Ordf. gymn. lär. Elsa Sandman, Wasa7. Alands gymnastikdistrikt.F örb1mdets representanter iC entralidro ttsf örbundets distrik tsstyrelser.F. S. K. G. har under år 1948 låtit representera sig i C. 1. F :sdistriktsstyrelser genom ordförandena i sina respektive distrikt.Representation.Förbundet är representerat i följande organisationer:Finlands Svenska C eIItralidrottsförbund.genom gymn. lär. Ingeborg Jung och fru Sigrid KarlbergN ordens Gymnastikförbund.genom C. 1. F.S olvalla-Stiftelsen.genom gymn. lär. Gertrud Wichmann och gymn. lär. Runa Lindfors.F inlands K vinnoorgatlisationers C entralförbund.genom fröken Hilj a J ahnsson och fru Linnea Laine87

Stadion stiitelsengenom gymn.lär. Ann-Marie Silin.Stadion-Stijtelsens biblioteksnämnd.genom gymn.lär. Inez Björklund och suppl. gymn.lär. Alice Eriksson.Förbundet iör ökad kvinnorepresentation.genom fru Sigrid Karlberg och suppl. fru Hellen Tallqvist.Finlands Svenska Radioiörbund.genom gymn.lär. Margit Ståhle1. Idrottsmärket jör barn.Märken.(för flickor under 12 år, gossar under 10 år).Brons-, silver- och guldmärke.2. Skolidrottsmärket /ör /licko1i lärdomsskolor.1 guldmärkeII silvermärkeII! k1ass bronsmärkeTili fordringarna för detta idrottsmärkehör prov i löpning, precisionslöpning, längdhopp,höjdhopp, kast med bobolI, storboll,slungboll, spjut eiler diskYs.3. Skrid.rkomärket.(för kvinnor och f1ickor).Bronsmärke.4. Skidmiirket.Barnen .•. rkidmärke.Cålder under 13 år)Br~ns-. silver- och guldmärke.Barnensidrottsmärke.Skolidrottsmärket förflickor i lärdomsskolor.Skridskomärket.Flickorna.r Jlkidmärke.(ålder under 16 år)Brons-. silver- och guldmärke.Kvinnorna~skidmärke.III klass märket i bronsII" silverI" emalj.Förbundets idrottsmärken för flickor och kvinnorär för tiltället slutsålda och nya regler skallutarbetas.H edersledamöter.Flickornasskidmärke.K vinnorna!!skidmärke.Förbundets hedersledamöter är vid årsskiftet 1948-1949 följande:Fru Anna Gripenberg (vald 1940) HelsingforsGymn.lär. Ester Aschan (vald 1940) HelsingforsFru VaI borg Londen (vald 1942) HelsingforsGymn.lär. Ester Ringbom (vald 1944) LittoisFru Vai borg Lassenius (vald 1945) HelsingforsGymn.dir. Marrit Hallström (vald 1947) SverigeLektor Siri Börjeson (vald 1948) HelsingforsInnehavare av Finlands Idrotts Förtjänstekors och medaljer.Stora förtjänstkorset - skolrådet Elli Björksten tFörtjänstkorset i silver - gymn. lär. Siri Börjeson, och" Gertrud WichmannFörtjänstmooaljen av silver med förgyllt kors - gymn.lär. Elsa Sandman,Wasa.Förtjänstmedaljen av silver gymn. lär. Stella Holm, Jakobstadfru Linnea Westerholm, Mal~gårdFörtjänstmedaljen av brons - fröken Alfhild Enqvist.88

Lingiaden kallarVar och en har en femma-och med en litensmula extra besvär kanNi varje vecka vara medi spelet med miljonvinsterUndfJik brddska ochtrllngsel genom atthelst lllmna tn Erkupong redan föreonsdag.mark .. lIT rots alla stegradekostnader är tipsavgiftenfortfarande5 mark per rad.OY VEIKKADSTOIIIISTO AlIInbj udan tili deltagande i Lillgiadetl 1949 i Stockholm har gått ut tillgyrnnaster runt hela världen iör något mer än ett år tillbaka. Gymnastikentusiasterav de mest skilda nationer har redan länge övat sina programoch trimmat sina trupper för att instundande sommar kunna visa upp detbästa de har att bjuda på.Vad är då begreppet :.Lingiad»? Den frågan ställer sig säkert mångensåväl inom gymnastiken närstående kretsar som bland den stora allmällheten.:.Olympiad» är ett begrepp, som helt och hållet ingått i allas medvetande.En »Lingiad», som för övrigt förekommit blott en gång tidigare,avser att vara gY1l111asternas Olympiad, Iden med Lingiaden är, att ävengymnasterna skall få samlas till en fest av olympiska dimensioner, för attse och lära av varandra, för att stimuleras och entusiasmeras. Men inteendast de aktiva gymnasterna från olika länder och världsdelar skall hatillfälle att komma i kontakt med varandra, utan också de ansvariga ledarnaför folkens fysiska fostran skall få mötas. Dessa skall också beredas tillfälleatt se hur gymnastiken utvecklat sig i de olika länderna och framförasina egna synpunkter inför ett internationellt forum. 1 samband med världsgymnatikfesten försiggår alltså en världsk011gress lör fysisk Josl ran, vidaregymnastikkurser och -läger, där praktisk updervisning i olika gymnastikriktningarges av framstående gymnastikpedagoger.Den första Lingiaden försiggick den 2017-4 '8 1939 i Stockholm föratt högtidlighålla 100-årsminnet av Per Henrik Lillg, den svenska gymnastikensskapare. Det var S venska GY111/lastikförbwtdet med gymnastikdirektörAgne Holmström i spetsen. som fick iden att utforma den tänktaminnesfesten med anledning av att 100 år förflutit sedan Lings död enligt .storre linjer till en världsfest. Tanken härtill uppstod efter de svenskagymnasternas framgång under Berlin-Olympiaden 1936, där de uppträtt igymnstikuppvisningar med två masstrupper a 600 gymnaster och 6 elittrupperi olika åldrar. Härigenom skulle gymnastiken också erhålla ensådan stimulans, som de Olympiska Spelen skänker idrotten.Lings gymnastik, den svenska gymnastikens grundstomme, är ännu el1levande gymnastikform, som vunnit starkt fotfäste i en mångfald länder ochsom också givit mm för andra skapande konstnärer inom gymnastiken attutveckla den vidare. Detta bevisade den friska och målmedvetna ungdom9091

från 37 nationer på 7,300 deltagare, som på invign.ingskvällen tågade in påStadion för att bringa Ling sin hyllning. Tili c1enna ungdom riktade ordförandenför Lingiadens Organisation kommitte kapten Hans Edgardh orden:»Lingiaden skall vara en fredens och det goda samförståndets fesb.Dessa ord blev också det bäranc1e för de strålande gymnastikfestdagarna,trots den politiska oro, som redan då låg på lur över värIden.En glad internationalism var hela tiden rådande under den förstaLingiaden. Man kände hur mycket man hade att lära av varandra, hurmycket samma arbete och samma mål kan fostra, hur man uppriktigt ochglatt kunde uppskatta varandras prestationer. När man på Lingiaden iställetför gymnastik1tPPvisnitlgar ;nför gymnastiktävl-ringarna. går säkertockså mycket av denna idealistiska anda förlorad.Dagsprogrammen var uppfyllda av gymnastik i alla former; massuppvisningarpå Stadion och inomhusuppvisningar av olika slag. Man fick sesmåbarns-, goss- och flickgymnastik, motions- och elitgymnastik för föreningar,oldboys och masstrupper. De f1esta uppvisningarna gay en bild avde mål varje sann gymnast strävar mot. De framvisade frihet, kraft, spänstighet,liv och form, och en disciplin som var beundransvärd. Tyvärr vardet omöjligt att se allt man hade velat. ågra axplock från det jag hadetillfälle att se, som kanske bäst etsat sig in i mitt minne: Från den förstaStadionkvällen de 500 norskornas käckhet och vackra uppvisning samt frånden andra kvällen tyskarnas trupp på 500 damer och 500 herrar, deras häpnadsväckandeprecision och i det ista numret, den manliga ~balkgymnastiken~,där de framvisade ett icke förut känt ~ redskap~. Sällan glömmerman heller den sista Stac1ion-kvällen de danska veteranernas och de svenskamasstruppernas kamp med ösregnet och den genomblöta gräsmattan, där deuppträdandes gymnastikkultur, skicklighet och goda humör vann en välförtjäntseger över vädrets ogynnsamma makter.Som humoristiska inslag i programmet under inomhusuppvisningarnaminns man ännu de ungerska studenterna från en ungersk gymnastikhögskola,vilka framvisade de mest komiska lekformer och en fantastisk akrobatik,samt den lilla trupp engelskor, som i en rolig gymnastikövning plötsligtfriade tili publikens gunst genom att vifta med sina näsdukar! Hur beundradevi alla lnte ~Ling iad ens drottninp i Oslo Turnforenings kvinnligaelittrupp?Den estniska och de tyska kvinnliga trupperna gay prov på en plastiskdansgymnastik i motsats tili alla andra kvinnliga trupper, däribland såvälde skandinaviska sam de engelska och den polska, hos vilka man kundespåra genomförd Björkstengymnastik, om också varje land omformat denefter sin egenart.Finlands SVe1tska Kvinnogymnastikförbund var det enda förbund frånFinland, sam deltog i Lingiaden 1939. Vår :.masstrupp» gay sin uppvisning92Finlands trupp marscherar in på Stockholms Slavion vidLingiadens öppning 1939.på Stadion lördagen den 22 juli på kvällen och leddes av förbundets nuvarandeviceordförande gymn.lär. Ingeborg J u n g.Före oss uppträdde 350 danskor och efter oss de 1000 tyskarna; i jämförelsemed dem kunde vi icke uppfylla Stadionplanen på samma imponerandesätt. Men att vi ändå skilde oss från vår uppgift med heder framgårb1.a. av följande som gymn.1är. Severine Hofmoen skriver om vår uppvisningi »Nordisk Kvinnogymnastik»:~AftenskUr11ringen var ved å falle på da troppen marsj erte inn påStadion, og det var vanskelig å iaktta alle enkeltheter i den vakre oppvisningmed de mange fint nyanserte övelse.r. Ledelsen var ve1gjörenderolig og dannet en kontrast til den noget nervöse ledelse av den forutgåendedanske tropp.Kraftige kroppsövelser med vakre kombinasjoner vekslet med finebalanseövelser, og det var ikke til å unngå å legge merke til »gnisten»og den fine rytme i utförelsen av övelsene. Srerlig kom det sterkt fremi en så krevende övelse som halv kn. halv spjärnst. kroppsrulling. Oppvisningenvar meget vellykket, og denne såvelsom den svensk-finske93

Finlandssvenskorlinjeskön Lingiadu ppvisning.94Finlandssvenska kvinnogymnaster i stilIull :uppvisningvid Lingiaden 1939.elitetropps oppvisning fortalte tilfulde at deltagerne var fra Elli Björk­Stb lS hj emland.»Förbundets elittrupp, 16 unga gymnaster från »Gymnastikföreningen iHelsingfors» leddes av gymn. lär. Margareta Immonen (fru Karlberg) ochuppträdde i Alvikshallen samma dag kJ. 14. Jag tar mig friheten att igencitera gymn. lär. Hofmoen:»Det var velgjörende atter å få höre en frisk kommando, og detvar godt å se »slekskapsforholdet» mellem den norske og den svensKfinskeelitetroppen. De var så lik hverandre i ledelse og i utformningav tabell og övelser at det var rent slående. De hadde det saerpreg somalltid har karakterisert Elli Björkstens tropper, at det er sterkt synbartatt de gjennemlever hver detalj. Desse vakre övelser, fylt medgnist og eleganse, utlöste en _psykisk refleks, og appiausen var overveldende.»De offi~ie lla representanterna från de olika förbunden och länderna varinbjudna tili Iysande fester med kungligt inslag och gymnasterna i ledet95

Som förbundets elittrupp kommer igen elittruppen från >Gymnastikföreningeni Helsingfors> att ställa sig tili förfogande. Den kommer att ueståav 16 gymnaster, ledda av /ru Brita laasson, som instruerat elitgymnasternade senaste sex åren och lett dem under många uppvisningar i Helsingfors.Pianist blir doktorinnan Elisabeth Mellenius, som komponerarmusiken och sköter om musikbeledsagningen.1 Lingiaden 1949 kommer även alla andra förbund från Finland medgymnastik på sitt program att låta representera sig med trupper av olikaslag och olika numerär. Vi skall hoppas att alla på ett anslående sätt kommeratt göra propaganda för Finlands gym.naster och Finlands gym.nastikav i dag. Likaså skall vi hoppas att en >gymnastikfest i fredens och det godasamförståndets tecken> kunde föra mänskligheten Iitet närmare den världsfred,som fortfarande hägrar i fj ärran.Ulla-Stiaa Storskrubb.Stockholms Stadion i Lingiadens te('ken.hade den sista kvällen tillfälle att deltaga i angenäma avslutningsfester påde största restaurangerna i Stockholm.Deltagandet i Lingiaden 1939 gjorde på oss alla ett outplånligt intryckoch man blev många dyrbara minnen rikare.Vårt förbund har även nu fått mottaga en inbjudan att deltaga i Lingiaden1949 och har för avsikt att sända en trupp också tili denna andraLingiad. För att intensifiera och stimulera gymnastikarbetet inom allamedlemsföreningar och bereda de bästa gymnasterna tillfälle att få varamed på en dylik rikt givande gymnastikfest har förbundet även denna gångbeslutat deltaga med en större trupp samt en elittrupp. Den förstnämndakommer att framvisa den gymnastik förbundet använder sig av i motionsgymnastikenför föreningarna och truppen kommer att ledas av fru MärtaLindholm från Borgå. Fru Lindholm ledde förbundets gymnaster vidgymnastikfesten i Jakobstad 1947 och på Stadion under Festspelen sammaår. Truppens storlek har ännu icke slutgiltigt fastställts, men torde pågrund av valutasvårigheter få begränsas tili c. 150-200 deltagare.Ett förslag att lösa frågan om representationen vid Lingiaden hadevarit att deltaga med f1ere mindre specialtrupper, utvalda från några föreningar.Men bärigenom hade inte hela förbundet nåtts av arbetet för Lingiaden,varför styrelsen icke velat omfatta en såda.n lösning, som kamkeställt sig lättare i många avseenden.96797