à RSBOK - Urheilumuseo

Svenska städer starka tipsorterIfråga om tipsintressets omfattning kan man praktiskt taget icke göranågon skillnad mellan landets finsk- och svenskspråkiga bygder. Går mantill hårklyverier, så kan man få fram ett resultat, som ger vid handen, atttipsintresset är något livligare i de svenskspråkiga trakterna av landet.En Galluppundersökning ger vid handen, att medelklassen tippar någotmera än arbetarklassen. Utgår man ifrån, att den svenska befolkningen inrymmerett större skikt intellektuella, så är tipsintresset proportionelltstörre än inom den finsktalande befolkningen.Man kan välja direkta exempel bland de städer, där den svenska befolkningenär talrikt företrädd, och då få fram exaktare siffror. Det liggernärmast tili hands att anställa jämförelser mellan Abo och Vasa. 1 antaitipsrader ligger Abo av vårt lands städer på andra och Vasa på femteplats. Beaktar man däremot invånarantalet, så tippar man i Abo knappttvå rader per invånare, i Vasa däremot nästan två och en halv. Dessa siffrorberättigar ännu icke tili tätplats. Kastar man en hlick på den 42 :dratipsomgången 1948, så finner man att Torneå leder i tipsrader per invånaremed 5,12. Närmast kommer Jakobstad med 5,09, på sjunde plats Gamlakarleby3,16, som nionde Borgå 3,02, som tionde Nådendal 3,01 , som trettondeHangö 2,84 o.s.v. Mariehamn ligger sist med 1,16. Medeltalet förlandet ligger någon hundradedel över 1.Med ledning härav kunde man dra den slutsatsen, att de svenska städernahar förvaltat sitt pund väl, men i stort sett blir omdömet icke sämreom de rent finska orterna. Ur tipsbolagets synpunkt sett är detta sakernastillstånd fullt tillfredsställande.Svårare olägenheter av landets tvåspråkighet har Veikkaus toimistoicke. En del korrespondens, propaganda och reklam måste skötas mediakttagande av tvåspråkigheten, men det går tämligen smidigt. Texten påkupongen - som i sig själv är så liten - har erbjudit de största svårigheternadå man på det lilla utrymmet måste tränga in text på båda språken.Några klagomål från den ena eiler andra sidan har icke försports idetta hänseende.Bolaget har gjort den iakttagelsen, att de svenskspråkiga ombudsmännenhar skött sina angelägenheter lika bra som någon annan. Bolagethar 226 svenskspråkiga ombud (60/0) medan hela ombudsmannanätet34omfattar 3.800 agenturer. 1nom kort kommer en egen tidning för ombudsmännenatt utges och då får de svensktalande ombudsmännen en omicke hundraprocentigt så dock tili övervägande delen svenskspråkig tid~ing.Veikkaustoimisto utger tidningen Veikkaaj a, beklagligt nog endast ifinsk språkdräkt. Mången har efterfrågat en svensk edition av tidningen.Atminstone en gång har en sådan utgivits, men den ställer sig oproportionerligtdyr. Från 1949 års början utges även lokalt betonade numror avtidningen och det betyder,' att även något svenskspråkigt specialnummer,enkom avsett för de svensktalande tipsintressenterna, kommer att utges.Veikkaajan Käsikirja har även utkommit enbart på finska. Statistikoch uppställningen över rätta tipsraderna är givetvis icke beroende avspråk. Att göra boken tvåspråkig var icke möjligt, dess viktigaste, ovannämndaavsnitt kan dock utan olägenheter förstås oberoende av vederbörandesmodersmål.När man tangerar språkliga frågor, så kan det vara skäl att nämna, attalla nordiska länder småningom bildar en gemensam tipsfamilj. Det tordevara bekant att Norge upptog tipset i mars 1948 och att man har gått framåtmed stormsteg. Inkommande vårvinter skall det danska tipset komma igång och redan en längre tid har förarbetet pågått. Redan hösten 1948 utkomi Danmark en tipstidning, »Tipsbladet». Måntro det är att tänka förutopistiskt, att. vi någon gång, när förhållandena har stabiliserat ' sig ochvalutabegränsningarna har slopats, kun de få tili stånd en gemensam nordisktipskupong? ElIer, om en sådan icke kan åstadkommas, att det blevemöjligt att alltid välj a vilken kupong man vill, att tippa danskt, svenskt,norskt eller finländskt. Ett fromt önskemål.På taI om det danska »Tipsbladet» kan det vara skäl att nämna, attSverige redan i många år har haft sin tipstidning »Vi tippa». Den ståtligasteav de nordiska tipstidningarna har dock Norge isin »Tips». Redaninnan det norska tipset hade startat, utkom denna tidning med ett 32-sidigtnyårsnummer. De svenska och norska tipstidningarna idkar f.ö. ett mycketIivligt samarbete, de har bl.a. gemensama experter för uppgörande av system,de har gemensam Londonkorrespondent o.s.v.Detta i all korthet som några reflexioner i frågan om de olika språkgruppernastipsintresse. Måhända träffas vi under det nya året i en svensk» Veikkaaj a-tidnings» spalter.»Puntari».35