à RSBOK - Urheilumuseo

Idrottsbragder i Svensk-FinlandSvenska Dagbladet i Stockholm torde vara den tidning, som har lancerattanken på att årligen belöna den bästa idrottsbragden och därmed haskapat institutionen »årets guldmedalj». Detta skedde 1925, då Sten Pettersonemottog Svenska Dagbladets första guldmedalj.lden har med begärlighet anammats på många håll. 1929 instiftadeSuomen Urheilulehti en liknande guldmedalj för årets främsta idrottsbragdi Finland, året därpå tillkom i USA den berömda James E. Suli ivanMemorial Trophy och 1935 fick Svensk-Finland sin guldmedalj, instiftad avldrottsbladet. Norge har följt i spåren, AlF hos oss utdelade år 1947 $införsta guldmedalj, stiftad av Suomen Sosialidemokraatti.Man kan numera utan tvivel tala om en viss inflation i guldmedaljbranschen.l Sverige, liksom även småningom hos oss; utdelar varje provinstidningmed självaktning numera sin årliga guldmedalj, som givetvis idet egna landskapet röner stor uppmärksamhet. Det verkliga propagandavärdethar dock riksmedaljen, hos oss av naturliga orsaker spjälkt i trenneutmärkelser, även om Urheilulehtis medalj kan tillfalla såväl Finlandssvenskarsom AlF -idrottsmän. l praktiken har svenska Finland även tvelmegånger kommit i åtnjutande av utmärkelsen: 1945 tilldelades medaljenBertel Storskrubb och 1947 Jarl Gripenberg.l fortsättningen är det avsikten att hålla oss tili det tema rubriken anger,årets bragd inom Svenska Finland. Vi skall i korthet granska listanöver guldmedaljörer och noterar samtidigt, att o ~ ficiella förbundsorganetSport-Pressen efter det ldrottsbladet upphört utkomma, 1948 har instiftatoch för första gången utdelat sin guldmedalj som en direkt fortsättning påIB-serien. Låt oss kort granska alla hittillsvarande medaljörers meriter.1935. Guldmedaljör var Gunnar Höckert, som praktiskt taget slogigenom som storlöpare av internationellt mått genom att i Göteborg besegraden ypperliga amerikanen Gene Venzke. De båda löparna kämpade sida vidsida hela sista långsidan, men Höckert pressade sig i mål en bröstlängdföre amerikanen. Tiden 3.56,0 på 1500 meter.1936. Birger Wasenitts fick utmärkelsen efter .att i vinterolympiaden iGarmisch-Partenkirchen ha erövrat två silvermedaljer och en bronsmedaljmed den ypperliga resultatserien 2.20,9 på 1500, 8.23,6 på 5.000 och 17.28,2på 10.000 meter.1937. Det årets guldmedaljör var skytten Konni Huber, som vid VM iHelsingfors blev både individuell och lag-världsmästare i f1yktskytte i enmördande konkurrens. Huber hade det utmärkta resultatet 294 och vannguldet med två poängs marginal före landsmannen Åke af Forselles.1938 korades Alf Lindblad tili medaljör efter att han vid EM i Paris erövradebronsmedaljen i 3000 meter hinderlöpning med tiden 9.21,4 och hadeendast svensken Larsson och tysken Kaindl före sig i mål. Lindblad vannäven FM på denna sin specialsträcka med tiden 9.09,2.1939 hette guldmedaljören Alf-Bertel Storskntbb och han var i främstarummet meriterad för sina ypperliga insatser i landskampen mot Sverige,som gick i Stockholms Stadion. Storskrubb vann långa häcken på 53,4 ochsatte därmed finländskt rekord, han var dessutom tvåa på 400 meter med49,5 efter svensken Pekka Edfeldt och medverkade . ytterligare i Finlandsstatettlag på 4X400.1940 års medaljör blev Nils Nicklen, som i den minnesvärda trelandskampenmellan Finland, Sverige och Tyskland i vårt olympiastadion vannhöjdhoppet i en enorm tävlan och i konkurrens med ödmark, Kalima,Duregård, Nacke och Schlege1 på det utmärkta resultatet 196.1941 var en krigssommar utan idrott och ingen medalj utdelades.1942 års medaljör blev Nils Kronqvist. Chans att pryda hatten medfj ädrar vunna i internationell konkurrens fanns inte och även vår nationellaidrott levde f1ämtande i krigets tecken. Kronqvist blev dubbelmästare i FMgenom att vinna 100 meter på 11,0 och 200 m. på 22,7, vilket mer än '1älförslog för medalj .1943 korades Evert Heinström som årets bragdman. Han vann FM ilånga terrängen och han erövrade inte mindre än 6 SFl-mästerskap: iterräng individuellt och lag, 1500 individuellt och lag, 3000 och 5000 meter.Åter en säsong utan nänmvärt internationellt utbyte varför nationella meriterbeaktades.1944 heter guldmedaljören Albin Andersson, invalidcyklisten, som ladebeslag på FM i cykel på långdistansen i konkurrens med allt vad landethade av elitcyklister. Detta var i fullt mått en bragd i ordets bästa bemärkelse.. 1945 års medalj tilldelades Jarl Gripenberg, som vid trelandskampen iHögfors besegrade hela den nordiska orienteringseliten och därmed befästesitt rykte som Nordens orienteringskung.1946 hette guldmannen Runar Björklöf. Han erövrade, 35 år gammal,FM på 800 med den utmärkta tiden 1.53,3, var dessutom SFl-mästare ochkämpade med i Finlands landslag i samtliga landskamper.1947 års medalj ör var Verne Lesche, som vid VM i hastighetsåkningför damer på norsk bana erövrade världsmästartiteln i kamp med Europas21)27