FULLTEXT02

För att utveckla ovan beskrivna forskningsfokus och syftesbeskrivning kansägas att avhandlingen rymmer både en deskriptiv och en analytisk ansats.Den deskriptiva ansatsen är tvådelad. För det första handlar arbetet om attbeskriva de ramverk som styrt, legitimerat och motiverat agerandet hos deantirasistiska rörelseaktörer som studeras närmare i denna avhandling. Fördet andra skapas, genom att spåra den historiska framväxten ochutvecklingen av olika typer av antirasistiska ramverk, en möjlighet att läggaflera nya och centrala pusselbitar i den i mångt och mycket outforskadesvenska antirasistiska rörelsens historia.Den analytiska delen har två huvudsakliga ansatser; för det första attanalysera hur de studerade aktörernas ramverk påverkat förutsättningarnaatt mobilisera anhängare och motivera dem att agera och för det andra attdiskutera hur de inramningsrelaterade konkurrenssituationer som kan uppståinom en rörelse har påverkat förutsättningarna att bedriva ett framgångsriktantirasistiskt arbete.Som nämnts ovan strävar jag i avhandlingen även efter att ge ett teoretisktbidrag till inramningsteorin. Genom att syntetisera centrala beståndsdelarinom forskningstraditionen, introducera en svensk begreppsapparat,operationalisera denna och använda begreppen praktiskt är avsikten attbidra till ett begreppsmässigt tydliggörande, en konkretisering,systematisering och tillämpning av denna teorityngda samhällsvetenskapligaforskningstradition. I kapitel tre sker därför en introducerande, övergripanderedogörelse för inramningsteorin medan kapitel fyra rymmer en beskrivningav hur begrepp inom traditionen kan operationaliseras och studerasempiriskt. I den avslutande analysen bereds plats för en diskussion ominramningsteorins empiriska tillämpbarhet samt styrkor och svagheter meddet angreppssätt som valts.Avhandlingens dispositionI sin helhet är avhandlingen indelad i tre huvudsakliga delar. Den förstadelen rymmer en redogörelse för den teori och metod som legat till grund förarbetet. Här återfinns också en kunskapsöversikt och urvalsdiskussion somleder läsaren – genom tidigare forskning och teorier om rasism ochantirasism samt en översiktlig genomgång av fenomenens utveckling iSverige – mot ett slutgiltigt urval av aktörer att studera.I del två – empirin – sker en beskrivning av den antirasistiska rörelsensutveckling från 1930-talet fram till åren efter sekelskiftet. Givet attutvecklandet av kollektiva ramverk alltid är beroende av större historiska,sociala, politiska och kulturella kontexter – och, kanske framför allt, tidigareaktörers idéarbete – är det, som konstaterats, relevant att beskriva denhistoriska framväxten av olika typer av antirasistiska ramar. I framställningentilldelas dock olika tidsperioder och aktörer olika utrymme. Beskrivningen av12