Samrådshandlingen - Sotenäs kommun

samrådshandlingFördjupadöversiktsplanÅbyfjorden20132013-02-28Samrådshandling

Medverkande från Sotenäs kommun:Cecilia LindstenLena JohanssonBo HallgrenUnni LiljegrenMagnus KarlssonHenrik WallinKristina CardevikMedverkande från Lysekil kommun:Sara ChronvallRickard AlströmJosefin KaldoJenny AnderssonTorgny JanssonMiljökonsekvensbeskrivning upprättad av Sweco ABTitel: Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden, SamrådshandlingUtgivningsdatum: 2013-02-28Utgivare: Sotenäs & Lysekil kommun2

ÅBYFJORDEN -DÄR LEVANDE LANDSBYGDMÖTER STORSLAGEN NATUR NUOCH I FRAMTIDEN.3

INNEHÅLLINLEDNING 9Hav möter Land 9Vision 9Syfte 9Mål 10Avgränsning 10Tidigare ställningstaganden 12Gällande planer 14Fakta 16FÖRUTSÄTTNINGAR 19NATUR- OCH KULTURMILJÖ 20Åbyfjorden- ett område medhöga värden och många skydd 21Vattenmiljön 30Kort historik 32Kulturminnesvårdsprogram 34FRILUFTSLIV, BESÖKSNÄRING& VERKSAMHETER KOPPLADETILL EN LEVANDE LANDSBYGD 37Friluftsliv & besöksnäring 37Verksamheter 39Jordbruk och skogsbruk 39BOENDE 40Hel- och delårsboende 40Bebyggelsens struktur ochutformning 40Vatten och avlopp 43Service 43Pendling 43Kommunikationer 45ANALYS 48UTGÅNGSPUNKT -DIALOGMÖTEN 49Det viktigaste med Åbyfjorden 49NATUR- OCH KULTURMILJÖ 52Naturvärdesområden 52Diagram över naturvärdenasamt deras hot och tjänster 59Hot och tjänster 61Hot mot naturvärdesområden 61Tjänster 64FRILUFTSLIV, BESÖKSNÄRING& VERKSAMHETER KOPPLADETILL EN LEVANDE LANDSBYGD 67BOENDE 69Bebyggelsestruktur 69Vatten & avlopp 71Kommunikationer 71Översvämningsrisk 73PLANFÖRSLAG 75NYTTJA, UTVECKLA, VÄRNA& BEVARA 76Besöksnäring, friluftsliv &verksamheter kopplade till enlevande landsbygd 76Boende 77TIO ZONER FÖR EN HÅLLBARFRAMTID KRING ÅBYFJORDEN 801. Närcentran 802. Mindre bebyggelsegrupper 813. Planlagda områden där enförändring av planen kan varalämplig 814. Enstaka ny bebyggelse 815. Större sammanhängandenaturområden 826. Strandzon 827. Jordbruksmark 828. Områden för musselodlingar 839. Områden för utveckling avbryggor och båtplatser/ankringsplatser 8310. Noder för mötesplatser,friluftsliv & besöksnäring 83Vatten & avlopp 83MELLANKOMMUNALA FRÅGOR 85Gemensamt planarbete 85Bärfendalsälven 85KONSEKVENSER 75SOCIALA KONSEKVENSER 86Boende 86Friluftsliv 86EKONOMISKA KONSEKVENSER 88Friluftsliv & besöksnäring 88Natur- & kulturmiljö 88Boende 89MILJÖKONSEKVENSER 90Läsanvisning 90Sammanfattning 90Inledning 94Naturvärdesområden, ekosytemtjänstersamt hot mot dessa 100Planförslaget och dessmiljökonsekvenser 101Nollalternativet och dessmiljökonsekvenser 109Miljömål 112KONTAKT 117VÄGEN FRÅN ANALYSTILL PLANFÖRSLAG 745

Ädellövskogen i Närverkärr med fantastiska promenadstråk6

LäsanvisningarDokumentet är uppdelat i följandeavsnitt:INLEDNINGFÖRUTSÄTTNINGARANALYSPLANFÖRSLAGKONSEKVENSERInledningsdelen beskriver bakgrundentill arbetet samt syftet och målet medden fördjupade översiktsplanen. Här presenterasäven utgångspunkter i planarbetetsamt tidigare ställningstaganden somkommunerna gjort. Slutligen ges även enbeskrivning av avgränsningen för planenoch hur planeringsprocessen går till.Förutsättningsdelen beskriver områdetoch dess förutsättningar utifrån inriktningarnanatur & kulturmiljö,friluftsliv, besöksnäring och verksamheterkopplade till en levande landsbygdsamt boendeBegreppsförklaringarHållbar utveckling är ett begrepp somfick sin internationella spridning i sambandmed Brundtlandrapporten, 1987. FN-rapportendefinierar hållbar utveckling som enutveckling som tillgodoser dagens behovutan att äventyra kommande generationersbehov. Hållbarhetsaspekten delas upp i tredelar:Social hållbarhet handlar om att bygga ettlångsiktigt stabilt och dynamiskt samhälledär grundläggande mänskliga behov uppfylls.Ekonomisk hållbarhet handlar om atthushålla med mänskliga och materiellaresurser på lång sikt.Miljömässig hållbarhet - ekonomisktillväxt får inte ske till priset av ett segregeratoch ojämlikt samhälle och en förstördmiljö. Samhället bör i stället anpassas eftervad miljön och människors hälsa tål.Analysdelen utgår från de utgångspunktersom gavs för framtagande av planförslagetvid de dialogmöten som höllsunder programsamrådstiden. Denna delanalyserar därefter förutsättningarnautifrån ekosystemansatsens principer.Analysdelen beskrivs liksom förutsättningsdelenutifrån natur- & kulturmiljö,friluftsliv, besöksnäring och verksamheterkopplade till en levande landsbygdsamt boende.Planförslagsdelen kan tillsammans medmark- och vattenanvändningskartan, sessom en lightversion av hela den fördjupadeöversiktsplanen. I detta avsnittfrångås den tidigare kapitelindelningenoch alla delar presenteras som den helhetsom de faktiskt utgör.Det sista kapitlet kallas konsekvenser.Detta kapitlet analyserar vilka de sociala,ekonomiska och miljömässiga konsekvenserkan bli vid ett genomförande avplanförslaget.De miljömässiga konsekvenserna presenterasi en miljökonsekvensbeskrivningenligt 6 kap. 11-18 och 22§§ miljöbalkengjord av Sweco.

Inom planområdet finns många äldre bryggområden med småskalig karaktär.

INLEDNINGSotenäs och Lysekils kommun liggerpå ömse sidor om Åbyfjorden, därvatten- och kustområdena omfattas avmånga bevarandeskydd. För att skapa enhelhetssyn kring utvecklingen av markochvattenområdet kring Åbyfjorden harett samarbete inletts. Den fördjupadeöversiktsplanen ska tas fram genom ettkommunövergripande planarbete ochresultera i en gemensam planhandlingsom antas av båda kommunerna.SotenäsStrömstadTanumBOHUSLÄNMunkedalHav möter LandDen fördjupade översiktsplanen förÅbyfjorden ingår som ett pilotprojekti Hav möter Land, vilket är ett projektmellan kommuner, länsstyrelse, regioneroch organisationer från Danmark, Norgeoch Sverige. Projektet har sin utgångspunkti havet som en naturresurs medmålet att etablera gemensamma planerings-och förvaltningsstrategier förKattegatt-Skagerrak regionen. Projektetbidrar till den fördjupade översiktsplanengenom kunskapsutbyte, resurserför utredningar samt finansiellt stöd attutarbeta metoder och strategier för enbra dialog med lokalsamhället.LysekilÖckeröOrustTjörnUddevallaLillaEdetStenungsundKungälvGöteborgSotenäs och Lysekil kommun utmed västkusteni mitten av Bohuslän.VisionÅbyfjorden -där levande landsbygd möter storslagennatur nu och i framtiden.Visonen är att utveckla, nyttja, värnaoch bevara. Det vill säga att en kunskapsbaseradoch styrd exploateringinte ska hamna i motsatsförhållande tillett attraktivt landskap för besöksnäringoch friluftsliv. Området bör utvecklastill att bli ekonomiskt, socialt ochmiljömässigt hållbart. En besöksnäringsom inriktar sig mot friluftsliv skaförstärkas samtidigt som kommunernaska ta vara på Åbyfjordens unika landskapsbildoch naturvärden. Området skaäven i framtiden erbjuda boendemiljöermed landbygdskvaliteter. Det vill sägaboendemiljöer som skiljer sig från ettboende i staden eller i kustsamhällenagenom att exempelvis erbjuda möjlighetertill odling, djurhållning samt andraplatskrävande hobbies eller verksamheter.Boende inom området ska även gesmöjlighet att försörja sig på den ökandebesöksnäringen och på så vis bidra tillen levande landsbygd.SyfteDen fördjupade översiktsplanen förÅbyfjorden syftar till:- att fungera som en avvägning mellande många intressen som det attraktivavatten- och kustområdet besitter- att ge stöd i planeringen för en hållbarsamhällsutveckling där Åbyfjordenshöga värden bevaras och nyttjas isträvan att utgöra en attraktiv miljö förboende och besökareINLEDNING9

- att på ett genomtänkt sätt och medlandskapet som utgångspunkt framhållaen utveckling som bibehåller landskapetsvärden och attraktivitet- att genom dialog med medborgare ochboende i området utveckla en fördjupadöversiktplan som är förankrad blandboende och brukareMålMålet med den fördjupade översiktsplanenär att konkretisera betydelsen av,och förhållningssättet till, de utpekadebevarandeskydd som omfattar Åbyfjordensvatten- och kustområden.Målet är också att i en helhetssyn förplanområdet redovisa riktlinjer förutveckling av friluftsliv, bostadsbebyggelse,vattenbruk, båtliv m.m. Riktlinjersom ger en gemensam bild av vilkenroll Åbyfjorden ska spela i den framtidautvecklingen av Lysekils och Sotenäskommuner.AvgränsningGeografisk avgränsningVattenfrågan är grundläggande i arbetetmed den fördjupade översiktsplanen(FÖP) då det finns både Natura 2000område och vattendirektiv samt påverkanav enskilda avlopp mm. Därför ärutgångspunkten för avgränsningen avden fördjupade översiktsplanen Åbyfjordensavrinningsområde. (Med avrinningsområdemenas det landområde,även sjöar, som avvattnas via sammavattendrag. Områdets topografi skaparen vattendelare, vilket innebär att alltvatten inom avrinningsområdet rinner uti Åbyfjorden.)På Sotenässidan är dock avrinningsområdetväldigt stort i den nordvästradelen och det har inte bedömts rimligtatt i en FÖP för Åbyfjorden inrymmahela det området. Därför ligger avgränsningeni nordväst längs med gränsen förde särskilda hushållningsbestämmelserna(riksintresse enl. 4 kap 1-3,8 §§MB) och längre söderut längs väg 171.Vid Åby följer avgränsningen gränsenför den befintliga FÖP som i slutet av1980-talet upprättades för säteriet. Avsiktenär att FÖP:en för Åbyfjorden vidett antagande ska ersätta gällande FÖPför Åby säteri.Utöver avrinningsområdet på lysekilssidanbegränsas området i norr vidväg 171 för att undvika en alltför storutbredning mot Skottefjället. Avgränsningenpå lysekilssidan har efter programsamrådetutökats till att även omfattaBro och Brodalen samt Näverkärrsnaturreservat. Bro och Brodalen hartagits med för att detta område fungerarsom ett närcentra och en port till Härnäset.Näverkärr omfattas av reservatsbestämmelser.Markområden i Munkedals kommun föreslåsinte ingå i FÖP-området. Tillrinningentill Åbyfjorden via Bärfendalsånpåverkar dock vattenmiljön i Åbyfjorden,inte minst genom att ån huvudsakligenkantas av jordbruksmark längsBärfendalen och därmed tillför fjordennäringsämnen. Munkedals kommun skautgöra en samrådspart i processen medden fördjupade översiktsplanen.Avgränsning i tidDen fördjupade översiktsplanen sträckersig över en tidshorisont på 15-20 år.INLEDNINGVy över Svensvik, en av dalgångarna på lysekilssidan.10

ÅbyKällevikRödVrångebäckBroLyckanFodenäsRöeBrodalenVeseStensjöVarpetUlornaRågårdsdalLännestadRisdalAmhultRisöSvensvikFiskebäckIngerödFågelvikenBuaSveeBua Heds naturreservatEdSlävikNäverkärr naturreservat11AvgränsningFÖP ÅbyfjordenTeckenförklaringAvgränsningFÖP Åbyfjordeng!g! !g! !!KommungränsTillrinningsområde ÅbyfjordenRiksintresse enl. 4 kap. MBGällande FÖP Åby säteriGällande detaljplanerOmråde för utveckling inombefintlig bebyggelsestrukturUtbyggnadsområde förbostäder i glesbygd§0 0.5 1 1.5 2kmINLEDNING

Tidigare ställningstagandenI framtagandet av den fördjupade översiktsplanenför Åbyfjorden utgår vi ifrånden Europeiska landskapskonventionensamt ekosystemansatsen.I både konventionen och ansatsen tillskrivsmänniskors vardagslandskap likastort värde som expertens tolkning. Manbetraktar landskapet som en helhet somäven människan är en del av. Stor tyngdpunktläggs på hur landskapet användsidag och dess potential i framtiden.LandskapskonventionenGenom landskapskonventionen, somträdde i kraft i Sverige 1 maj 2011, åtarsig Sverige att skydda, förvalta ochplanera vårt landskap i enlighet medkonventionens intentioner. Detta innebärbland annat att Sverige ska:• erkänna landskapets betydelse iden egna lagstiftningen• öka medvetenheten om landskapetsvärde och betydelse i det civila samhället,i privata organisationer och hosoffentliga myndigheterEkosystemsansatsenEkosystemansatsen är en slags arbetsmetod,eller förvaltningsstrategi, för bevarandeoch hållbart nyttjande av naturresursersom även inkluderar rättviseaspekter. Denhar sitt ursprung i konventionen om biologiskmångfald.Ekosystemansatsen erkänner att människanär en del av ekosystemen och lyfter framatt ekosystemen har en viktig funktion närdet gäller att producera ekosystemtjänstersom vi människor är beroende av. Vidarepoängterar ekosystemansatsen att det ärgrundläggande att förstå ekosystemetsvärde ur ett ekonomiskt perspektiv.Dialog är en väsentlig del av ekosystemansatsen.Den traditionella planprocesseninnebär dialog i form av samrådstillfällenunder program-, plan- och utställningsskedena.I arbetet med denna fördjupadeöversiktsplan har dialog skett och kommeratt ske i en större utsträckning änvad den formella planprocessen kräver.Under programsamrådet genomfördes fyradialogmöten med allmänheten med syfteatt samla in synpunkter och fakta kringområdet och hur människor använder det.Under plansamrådet kommer riktade in-• främja delaktighet i beslut och processersom rör landskapet lokalt och regionalt• utveckla en helhetssyn på landskapetsvärden och hållbar förvaltning av dessa• utbyta kunskap och delta i europeiskasamarbeten om frågor som rör landskapetINLEDNINGDen demokratiska aspekten i landskapskoventionenmärks tydligt i den definitionav landskap som finns i konventionen:”Landskap är ett område sådant somdet uppfattas av människor och varskaraktär är resultatet av påverkan avoch samspel mellan naturliga och/ellermänskliga faktorer.”Sotenäs och Lysekil kommun därÅbyfjorden utgör kommungräns vilketillusteras med den röda streckade linjen.Den svarta streckade linjen utgör denfördjupade översiktsplanens avgränsningsområde,vilken ses mer i detalj påsida 11.12

tervjuer/diskussioner att ske med ett antalintresseorganisationer för att utifrån derassynpunkter kunna fördjupa innehållet iplanförslaget.Den fördjupade översiktsplanen med tillhörandemiljökonsekvensbeskrivning harinte arbetats fram till fullo utifrån ekosystemansatsensprinciper, men utifrån ettekosystemperspektiv.Kustzonsplanering ochlandsbygdsutveckling norraBohuslänKustzonsprojektet pågick under 2007-2010 och var ett kommunövergripandeprojekt där en gemensam strukturbildantogs av de fem deltagande kommunernas(Lysekils, Sotenäs, Munkedals,Strömstads och Tanums) kommunfullmäktige.Strukturplanen innehöll ställningstagandengällande användningen avmark och vatten kopplat till kustzonsplaneringoch landsbygdsutveckling i norraBohuslän. I beslutet ingick att strukturplanenskulle vara vägledande för denfysiska planeringen och att respektivekommun har som avsikt att följa överenskommelseni sitt arbete med lokalutveckling.Strukturplanen pekar på det som ärattraktivt i regionen för besökande ochboende. Som exempelvis stora orördaområden som hotas av högt exploateringstryck.Samtidigt upplevs det somett problem i kommunernas inlandsområden,att man har liten byggnation ochutveckling samt ett litet befolkningsunderlag.Överenskommelserna inom kutszonsplaneringenär uppdelade i olika delstrukturer.Observera att vi bara tagit medde riktlinjer som berör den fördjupadeöversiktsplanens avgränsningsområde.Öppet HavVi är överens om:• att öppet hav utgör gränsöverskridandevatten vilket innebär nationella och globalahänsyn• att resursanvändning skall ske medmiljömålen i fokus. Fiske, sjöfart ochenergiproduktion är viktiga prioriteringarför våra kommuner.• att risker i samband med sjöfart skalluppmärksammas.SkärgårdenVi är överens om:• att skärgården utgör basen för våraunika natur- och kulturvärden även i ettnationellt perspektiv.• att en levande skärgård utgör en avde viktigaste förutsättningarna för vårattraktionskraft.• att allmänheten skall ha tillträde tillstrandzonen.• att naturbruk skall ske med hänsyn tillde stora natur- och kulturvärden somskärgården utgör.• att risker i samband med sjöfart skalluppmärksammas.Kustnära områdenVi är överens om:• att vattenkontakten utgör en av de viktigasteförutsättningarna för besöksnäringen,havsanknutna yrkesverksamheterinklusive sjöfart och ett attraktivt boende.Därför skall allmänhetens tillträdetill strandzonen säkerställas.• att vi skall stärka de lokala centra somutgör viktiga noder för samhällsservice• att inte belasta kustnära områden mednya verksamheter och anläggningar sommed fördel kan lokaliseras i inlandet• att tydliggöra, sprida kunskap om ochbevara och utveckla de natur och kulturvärdensom de kustnära områdena hyser• att kustnära området rymmer naturresursersom skall utvecklas för naturbrukInfrastrukturVi är överens om:• skapa infrastruktur som är långsiktigthållbar där IT, flexibla arbetssätt ochattraktiv kollektivtrafik utgör en viktigdel• utveckla hållbara lokala transporter• verka för mellankommunala gång- ochcykelstråk• lokalisera ny bebyggelse som stöder nyoch befintlig kollektivtrafik• utveckla möjligheterna för sjöfart ochbåtliv• samordna energiproduktion och –distributionINLEDNING13

Norra delen av Åbyfjorden med havsstrandängarna som betas av kor.INLEDNINGGällande planerSotenäs översiktsplanÖP2010Sotenäs kommuns översiktsplan,ÖP2010, pekar ut Lyckan som ett områdeför utveckling inom befintlig bebyggelsestruktur(UBG5). För detta områdeanges att det är lämpligt för utvecklingav småskalig verksamhet och hantverksamt bostäder. Nytillkommande bebyggelseska i skala och struktur förhålla sigtill befintlig bebyggelse.Vidare bör utveckling av ny bebyggelsepå landsbygden styras till utpekadeområden, bl a utmed väg 171, och skadå uppfylla särskilda kriterier som ocksåanges.Inga särskilda utvecklingsområden harpekats ut i eller längs fjorden. Iställetbeskrivs behovet av ett fördjupat planarbeteför att göra lämpliga avvägningarmellan intressena sett ur området somhelhet och utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv.ÖP2010 anger att ytterligare belastning iform av vattenbruk eller avloppsutsläppi Åbyfjorden ska undvikas för att inteskada vattenmiljön.Lysekils översiktsplanÖP06I Lysekils kommuns översiktsplan,ÖP06, har två områden inom Åbyfjordensplanområde pekats ut som möjligautbyggnadsområden för bostäderi glesbygd. Det mindre området avdessa två ansluter till den befintligabebyggelsegruppen vid Röe. Det andraområdet är beläget mitt på Härnäset iett hittills relativt oexploaterat områdeväster om Ingeröd. För dessa områdenmedger ÖP06 att mindre grupper av husfår uppföras efter planutredning ellerdetaljplan och att stor hänsyn ska tas tillområdenas natur- och kulturvärden vidförändrad markanvändning. Vidare angerÖP06 möjlighet för en mindre gruppfritidsstugor för uthyrning i anslutningtill Röe gård. Stugorna ska utgöra ettkomplement till jordbruksverksamhetenoch kräver detaljplan.I Brodalen och Bro pekas två områdenut för utveckling av bostäder i tätortsamt ett område för utbyggnad av denbefintliga kyrkogården.I övrigt anger översiktsplanen för storadelar av området att stor restriktivitet14

ska gälla för ny bebyggelse med hänsyntill de natur-, kultur- och friluftsvärdensom finns.Vid nya grupper av bebyggelse förespråkarÖP06 gemensamma vatten- ochavloppsanläggningar och anger att detfinns antagna riktlinjer för återhållsamhetmot nya avloppsutsläpp inom avrinningsområdetför Åbyfjorden. Ingenny bebyggelse får tillkomma om intemarken medger infiltration av avloppsvatten.Kommunen tillåter inte någranya avloppsutsläpp till fjorden.Förhållanden mellan kommunernasöversiktsplaneroch den fördjupadeöversiktsplanen förÅbyfjordenDen fördjupade översiktplanen, dennahandling, ersätter översiktplanerna i detaktuella planområdet. Det betyder attde områden som pekas ut som utbyggnadsområdeni översiktsplanerna intenödvändigtsvis föreslås som utbyggnadsområdeni den fördjupade översiktplanen.Det breor på att området idenna handling har analyserats mer pådjupet.Fördjupad översiktsplanför ÅbyDen fördjupade översiktsplanen förÅby (antagen av kommunfullmäktigei Sotenäs 1989-09-07, §118) ersättsav den fördjupade översiktsplanen förÅbyfjorden när denna vinner laga kraft.INLEDNING15

INLEDNINGFaktaVad är en fördjupadöversiktsplan?Enligt lag ska varje kommun i Sverigeha en översiktsplan som omfattar helakommunens yta. Översiktsplanen blirett strategiskt dokument för kommunensvision och framtida utveckling av allmark- och vattenanvändning.En fördjupad översiktsplan blir ett tillläggtill översiktsplanen där man merdetaljerat anger kommunens syn, riktlinjeroch strategier avseende mark- ochvattenanvändning för både befintligoch framtida bebyggelse. Planen angeräven kommunens syn med mera på hurrekreationsytor och natur- och kulturmiljöerskall värnas och vårdas inomplanområdet.Både översiktsplanen och fördjupningenär vägledande dokument för den kommandeplaneringen men är inte juridisktbindande.PlanprocessenPlanprocessen är uppdelad i flera skeden:programskedet, samrådsskedet(nuvarande skede för denna plan) ochgranskningsskedet. I samband med varjeskede efterfrågas allmänhetens synpunkter.Synpunkterna berabetas ochdiskuteras av politiker samt tjänstemän.Ofta görs ändringar i planen utifrån desynpunkter som kommit in. Kommunensställningstagande till de synpunkter somkommit in presenteras i en offentligredogörelse.Samrådsskedet = NUI planprocessen för Åbyfjordens planområdebefinner vi oss nu i samrådskedet.I detta skede har kommunen arbetatfram ett planförslag baserat på deninformation som framkommit under programskedetoch den politiskt beslutadePROGRAM SAMRÅD GRANSKNINGinriktningen för det fortsatta arbetet.Planförslaget samråds med medborgareoch sakägare, politiska nämnder ochstyrelser, länsstyrelsen och andra statligamyndigheter. Allt för att ge möjlighet attkomma in med synpunkter på förslaget.Under samrådsskedet bjuder kommunenin till samrådsmöten och eventuelltäven workshops. Synpunkter måste docklämnas in skriftligen. De sammanställssedan i en samrådsredogörelse medkommentar till ställningstagande sompresenteras i nästa skede, granskningskedet.GranskningsskedetEfter samrådsskedet utvecklas planförslagetytterligare inför nästa skede,granskningsskedet. Detta skede är detsista steget innan planen kan antas. Härfinns det möjlighet att lämna synpunkterpå de ändringar som kommunen gjortefter samrådsskedet. Synpunkter måsteäven här lämnas in skriftligen.Synpunkterna sammanställs sedan återigeni ett granskningssutlåtande tillsammansmed en redovisning av eventuellaförslag till ändringar i planen. De synpunktersom inte tillgodoses i förslagetredovisas också med en motivering tillställningstagandet.AntagandeEfter granskningsskedet är det dags förkommunfullmäktige att anta planen.Laga kraftOm inget överklagande har inkommitcirka tre veckor efter att planen antagitsvinner den fördjupade översiktsplanenlaga kraft.Eftersom en fördjupad översiktsplan inteär juridiskt bindande kan själva innehålleti planen inte överklagas. Det är baraom processen inte genomförts på enriktigt vis som den kan överklagas.ANTAGENPLAN16

TidplanBeslut omprogramsamråd nov 2011Programsamråd dec 2011-jan 2012Beslut om samråd feb 2013Samråd mars-april 2013Beslut om utställning juni 2013Utställning juli-aug 2013Godkännande i KS okt 2013Antagande i KF okt 2013Din rollI samrådskedet önskar vi att ALLA somhar ett intresse i hur det området kringÅbyfjorden utvecklas, tycker till om detplanförslag vi har tagit fram.Som boende, markägare, svampplockare,fiskare, bergsklättrare med flera besitterNI stor kunskap om hur området användsoch NI har säkert åsikter om hurdet borde utvecklas i framtiden.Fundera kring de riktlinjer kommunentagit fram och kom med synpunkter pådessa. Stämmer de överens med dittframtida Åbyfjorden?Det är mycket viktigt för oss att få ta delav DINA tankar för att kunna ta framett planförslag som du som användare,intressent, boende, markägare med flerakänner kommer att utveckla och bevarade värden och kvalitéer som Åbyfjordenoch dess närområde besitter.Observera att synpunkter alltid skalämnas in skriftligen för att de ska kunnabehandlas senare i planprocessen.INLEDNING17

FÖRUTSÄTTNINGARBetande får vid Nordens Ark, sotenässidan.18

FÖRUTSÄTTNINGARINNEHÅLLSFÖRTECKNINGNATUR- OCHKULTURMILJÖ 20Åbyfjorden- ett områdemed höga värden ochmånga skydd 21Vattenmiljön 30Kort historik 32Kulturminnesvårdsprogram 34FRILUFTSLIV,BESÖKSNÄRING &VERKSAMHETER KOPPLADETILL EN LEVANDELANDSBYGD 37Friluftsliv & besöksnäring 37Verksamheter 39BOENDE 40Hel- och delårsboende 40Bebyggelsens struktur ochutformning 40Vatten och avlopp 43Service 43Pendling 43Kommunikationer 45FÖRUTSÄTTNINGAR19

NATUR- OCH KULTURMILJÖÅbyfjorden är ett långsmalt vattenområdesom ligger i gränsen mellan Lysekilsoch Sotenäs kommuner. Landskapet runtfjorden är ett typiskt sprickdalslandskapmed omväxlande bergspartier ochlåglänta dalgångar. Dock skiljer sig denöstra sidan en del från den västra.På den östra sidan i Lysekils kommunkantas Åbyfjorden av branta klippvägarsom på några ställen bryts av smaladalgångar ner mot vattnet. Östra sidan äräven ett tydligt näs (Härnäset), en smallandremsa, som sträcker sig söderut medÅbyfjorden på ena sidan och Brofjordenpå den andra. Västra sidan i Sotenäskommun är mer låglänt och med fler ochbredare dalgångar mot vattnet. Fjordensaknar en egentlig tröskel och är tillstörsta delen relativt grund. De innerstadelarna är riktigt grunda och utgörs avlångsträckta ler- och sandbottnar, därmöter även Bärfendalsälven, Skårvebäckenoch Lundebäcken som mynnar ifjorden. Denna inre del av fjorden kantasäven av många havsstrandängar somfortfarande betas.I 8000 år har området kring Åbyfjordenbebotts och nyttjats av människor, därkulturmiljöerna ger oss perspektiv påvad området har varit jämfört med hurdet är idag samtidigt som det utgör ettavstamp för vad det kan vara i framtiden.Värnandet av kulturarvet, kulturmiljövård,syftar till att slå vakt om platser,byggnader eller lämningar som kanberätta om livet förr. Vissa platser kanvi kanske uppleva, förstå och njuta avenbart genom ett flyktigt besök medanandra kräver större bakomliggandekunskap. Kulturmiljön är i högsta graden ändlig resurs. Man kan, som ettexempel, inte återskapa det genuinafiskeläget, men man kan slå vakt om ochbevara de delar i ett existerande äldrekustsamhälle som berättar om livet förroch samhällets utveckling fram till idag.Kulturmiljöerna runt Åbyfjorden harspår efter människors verksamhetergenom årtusenden som det går att följaända tillbaka till stenåldern.FÖRUTSÄTTNINGARMänniskans användning av området äranpassat till landskapets utformning runtfjorden. Kommunikationstråk som vägaroch ledningar är ofta anpassade efter topografinoch sträcker sig längs dalgångarna.Begränsningen i utrymme på grundav bergen har gjort att de tillgängligaområden av bördig dalbotten och i vissmån bergsplatåer där jordtäcket varittillräckligt tjockt har brukats som åker,medan saltängar och mer kuperad terrängfungerat som betesmarker. Bristenpå odlingsbar mark mellan bergen ochlandskapets topografi har format bebyggelsestrukturen.I odlingslandskapetligger gårdarna utspridda och ofta liggerbebyggelsen i de flata dalgångarnas utkantför att optimera jordbruket. Landskapetpå den östra sidan av Åbyfjorden,med fler berg och branta klippväggar,har lett till att den sidan har mindrespridd bebyggelse.20

Åbyfjorden- ettområde med högavärden och mångaskyddFöljande kapitel innehåller en sammanställningav riksintressen ochskyddsbestämmelser inom planområdet.Åbyfjordens unika miljö har ett högtbevarandevärde som omfattas av olikariksintressen och skyddsområden.Inom området för den fördjupade översiktsplanenöver Åbyfjorden finns riksintressenav olika slag, en del av dessaomfattar stora områden. Här ges en kortbeskrivning av de riksintressen somförekommer inom planområdet.Vad är ett riksintresse?Riksintressen är mark- och vattenområdensom har så höga värden av någotslag att de är av nationell betydelse.Det finns flera olika typer av riksintressenmen gemensamt är att de utpekadeområdena ska skyddas mot åtgärder sompåtagligt kan skada de värden som är avriksintresse. Kommuner och länsstyrelserhar ansvar för riksintressena vilketför kommunen innebär att de genom sinplanering ska visa hur områdena skyddas.Ett av de äldre bryggområdena på lysekilssidanRiksintressen inom planområdet:• Grundläggande hushållningsbestämmelser,3 kap MB• Riksintresse naturvård,3 kap 6 § MBRiksvärden: Havslandskap, odlingslandskap,naturbetesmark, vattendrag, ädellövskog,flora och fauna, förkastningslinje,sprickdal.• Riksintresse friluftsliv,3 kap 6 § MBIntresseaspekter: Naturstudier (botaniska,geologiska, ornitologiska), kulturstudier(kulturhistoriska), båtsport, bad,fritidsfiske, kanoting.• Riksintresse kulturmiljövård,3 kap 6 § MBÅby - Nordens ArkHerrgårdsmiljö med strategiskt läge i detinre av Åbyfjorden, där säteribebyggelsemed 1700-tals prägel tillsammans medrika förhistoriska och historiska lämningartydligt speglar utvecklingen avdet agrara kulturlandskapet inom ett bohuslänsktstorgods (fornlämningsmiljö).Centrala BroCentralbygd i ett bohuslänskt fjordlandskap,där ett rikt och varierat fornlämningsbestånd,medeltida lämningar,kyrkby med medeltida kyrka och relativtstora gårdar tillsammans visar hurett område med strategiskt läge sett urhandels-, kommunikations- och försvarssynpunktkontinuerligt nyttjats sedanförhistorisk tid.FÖRUTSÄTTNINGAR21

FÖRUTSÄTTNINGAR• Särskilda hushållningsbestämmelser,4 kap 1-3, 8§§ MBBohusläns kust är enligt 4 kap 1-3,8§§ MB i sin helhet av riksintresse medhänsyn till de natur- och kulturvärdensom finns där. Riksintresset innebär attexploateringsföretag eller andra ingrepppå miljön endast får komma tillstånd om det kan ske på ett sätt sominte påtagligt skadar områdets naturochkulturvärden.Inom området för riksintresset, somsträcker sig från Lysekil och norruttill den norska gränsen - den så kalllade”obrutna kusten”, ska turismen ochfriluftslivets, främst det rörliga friluftslivets,intressen särskilt beaktas vidbebyggelse eller andra ingrepp i miljön.Miljöstörande tung industri får intekomma till stånd inom detta kustområde.Bestämmelserna enligt 4 kap MB utgöringet hinder för utveckling av befintligatätorter eller av det lokala näringslivet.4 kap MB handlar till skillnad mot 3kap MB om kustens samlade värdeninom det geografiska området.Natura 2000 (MB 7:27)Inom planen omfattas hela vattenområdetav Natura 2000, nedan nämns denaturvärden som har en bevarandestatusinom Åbyfjorden enligt EU:s art- ochhabitatsdirektiv (92/43/EEG).Skyddade habitat1. estuarier och sandbottnar somblottas vid lågvatten2. stora grunda vikar och sund3. rev4. vegetationsklädda havsklippor5. salta strandängar6. torra hedar (alla typer)7. klippvegetation på silikatrikabergssluttningar8. pionjärvegetation på silikatrikabergytorNaturreservatBua HedBildat 1977 är Bua hed en av de mestvälbevarade kustljunghedarna i Bohuslän.Den c:a 80 hektar stora hedenligger på en sandavlagring vilket gör attvegetationen är mycket slitagekänslig.Ljung uppblandad med kråkris dominerarväxtligheten men här och var finnspartier med lavrik gräshed. Mellanuppstickande bergknallar utmed strändernafinns många fina badstränder ochfrån höjderna har man en magnifik utsiktöver fjordlandskapet.ÅbyÅby var från början ett naturvårdsområdesom bildades 1989 och utgörsav ett strandparti längs västsidan avÅbyfjorden. I den kuperade terrängenmed omväxlande miljöer som barr- ochlövskog, bäckraviner samt bergspartiermed rasbranter har man uppfört enanläggning för utrotningshotade djur. Endel av anläggningen är mot avgift öppenför allmänheten. Här kan besökare fåse många exotiska djur, alla på gränsentill utrotning. Även inhemska djurartersom utter, lodjur och järv ingår i dettaräddningsprojekt, där yttersta avsiktenär att genom uppfödning och utplanteringstärka vilda stammar av respektiveart. Anläggningen har blivit känd undernamnet Nordens Ark och är unik i Sverige.NäverkärrNaturreservatet Näverkärr som liggerpå Härnäsets sydvästligaste del bildades1964 vid gården Näverkärr som ärkänd från 1500-talet. Här består naturenav hällmarkslandskap med vindskyddadesprickdalar. I dalarna finns odlingsmarkeroch den stora sevärdheten:En storvuxen kustlövskog som är uniki Sverige, främst sett till tätheten ochantalet rödlistade arter. Floran är riki reservatet, både i lövskogen och påängsmarkerna. I skogen finns dessutomen lavflora som är ovanligt rik för västkusten.Näverkärrsreservatet har mångabra badplatser, och i Karlsvik kan manankra med båt.22

ÅbyKällevikRödVrångebäckBroLyckanFodenäsRöeBrodalenVeseStensjöRågårdsdalVarpetUlornaLännestadRisdalAmhultRisöSvensvikFiskebäckIngerödBuaBua Heds naturreservatEdSlävikNäverkärr naturreservatFågelvikenSveeRiksintressenTeckenförklaringRiksintresse enl. 4 kap1-3, 8 §§ MBRiksintresse FriluftslivRiksintresse KulturmiljövårdRiksintresse NaturvårdNatura 2000Riksintresse för sjöfart0 0.5 1 1.5 2km §FÖRUTSÄTTNINGAR23

FÖRUTSÄTTNINGARBilden visar en klättrare vid en av Åbyfjorden karakteristiska branta klippväggar som tagit enpaus i sitt tält. Foto taget av Hanna Melin, Klättertorpet vid Åbyfjorden.24

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Åby! !!Källevik!!! ! ! !!!!! ! ! !!!!! ! ! !!!!RödVrångebäck!!!!!!! !!! !!!!Bro!LyckanFodenäsRöe!!!!!! ! !BrodalenVese!!!!!!StensjöVarpetUlornaRågårdsdal!!Lännestad!!!!!RisdalAmhultRisöSvensvik!!! ! ! !!!!FiskebäckIngerödFågelvikenBuaSvee! ! ! !!!!! !!!! !! !!! !! ! !Bua Heds naturreservat!!!! !!!!!!EdSlävik! !!!!! ! ! !!!!!Näverkärr naturreservat! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Övriga intressenTeckenförklaring!! !! !!g g g gg g g gg g g gNaturreservatLandskapsbildsskyddStrandskydd0 0.5 1 1.5 2km §FÖRUTSÄTTNINGAR25

Strandskydd (MB 7:13)Längs Åbyfjorden är strandskyddetanpassat till terrängen och ligger därförmellan 0-300 meter.LandskapsbildskyddNorra delen av Åbyfjorden, den inredelen, omfattas av landskapsbildsskydd.Övriga skyddade områdenVärdefulla naturområden kan skyddasgenom förordnanden enligt Miljöbalken.De typer av skyddade områden somfinns inom Åbyfjorden är listade nedan.Biotopskyddsområden(MB 7:11)NaturvårdsavtalInom området för den fördjupade översiktsplanenfinns på sotenässidan tvåplatser där naturvårdsavtal tecknats,Kärr 1:4 och Rambergskog 1:1.Ekologiskt särskilt känsliga områdenNaturbetesmark är jordbruksmark somfrämst används för bete åt idisslare somnötkreatur, får och getter. Slåtterängsresterär områden där man förr skördathö.Småbiotoper i odlingslandskapet, äråkerholmar, diken och odlingsrösen somofta fungerar som livsrum och skyddadevägar för djur och förbindelselederför arters spridning i ett fragmentiseratlandskap.Ädellövskogar, de mest artrika skogarnai Sverige med de inhemska trädslagenalm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär,lind och lönn.Värdefulla odlingslandskap, områdensom skapats av människan och naturenunder flera hundra år.Sötvattensamlingar och våtmarker, kärretc, är områden där vatten finns nära,under, i eller strax över markytan ochhar stor ekologisk betydelse för floraoch fauna som är anpassade till dessafuktiga förhållanden.Vattendrag, sötvattenmassa som drivsfrån högt belägna punkter ut i sjöar ochhav.Reproduktionsområden i havet, områdendär förutsättningarna för reproduktion ärsom bäst.Utöver dessa kan det handla om andraområden som av olika anledningar ärsärskilt instabila eller känsliga för störningaralternativt inrymmer hotade växtellerdjurarter.Länsstyrelsen har genomfört en inventeringav ängs- och hagmarker i länet.Inom området för den fördjupade översiktplanenför Åbyfjorden har det iden-FÖRUTSÄTTNINGARViken vid Bua Hed naturreservat.26

ÅbyKällevikRödVrångebäckBroLyckanFodenäsRöeBrodalenVeseStensjöVarpetUlornaRågårdsdalLännestadRisdalAmhultRisöSvensvikFiskebäckIngerödBuaFågelvikenSveeBua Heds naturreservatEdSlävikNäverkärr naturreservatNaturmiljöTeckenförklaringAvgränsningFÖP ÅbyfjordenBiotopskyddNyckelbiotoperVåtmarkerNaturvärdenKommunalt utpekadenaturvärdesområden (Sotenäs)Öringförande vattendrag§0 0.5 1 1.5 2kmFÖRUTSÄTTNINGAR27

ÅbyKällevikRödVrångebäckBroLyckanFodenäsRöeBrodalenVeseStensjöVarpetUlornaRågårdsdalLännestadRisdalAmhultRisöSvensvikFiskebäckIngerödFÖRUTSÄTTNINGARFågelvikenBuaSveeBua Heds naturreservatEdSlävikNäverkärr naturreservatNaturmiljöTeckenförklaringAvgränsningFÖP ÅbyfjordenÄngar och hagarÄdellövskogBevarandevärdaodlingslandskapSumpskogNaturvårdsavtalKärr 1:40 0.5 1 1.5 2km28

tifierats 36 betesmarker som helt ellerdelvis hamnar inom området (se karta,s. 28).Länsstyrelsen har tagit fram ett bevarandeprogramför odlingslandskapets naturochkulturmiljövärden där man pekat ut11 områden som helt eller delvis hamnari området för den fördjupade översiktsplanen.Det rör sig om odlingslandskapdär åker omväxlar med riklig förekomstav naturliga betesmarker och ängar,kombinerat med spår av äldre odlingaroch byggnader (se karta, s. 28).Länsstyrelsen har även låtit genomföraen inventering av områden med värdefullädellövskog i länet. Inom områdetför den fördjupade översiktplanen förÅbyfjorden har det identifierats 69stycken ädellövskogsområden med höganaturvärden (se karta, s. 23).I Skogsvårdsstyrelsens register övernyckelbiotoper finns i området kringÅbyfjorden idag 24 områden registreradesom nyckelbiotoper och 21 områdenregistrerade som naturvärden. Nyckelbiotoperhar ett högt naturvärde, men ingetformellt skydd (se karta, s. 27).Länsstyrelsen gör bedömningen att vattendragmed reproduktion av havsöringutgör ekologiskt särskilt känsliga ochskyddsvärda naturmiljöer. Inom områdetför den fördjupade översiktplanen förÅbyfjorden finns 5 vattendrag som äröringförande, bland annat Bärfendalsälvenoch Lundebäcken (se karta, s. 27).Åbyfjordens ekologiskt känsliga havsmiljöerär främst grundområden 0-6 metersamt områden för hummerns reproduktion.Dessa områden, som är särskiltkänsliga ur ekologisk synpunkt, är deinre vattenområdena av Åbyfjorden.I Näverkärr ligger en av de värdefulla ädellövskogarna inom planområdet.FÖRUTSÄTTNINGAR29

VattenmiljönEn stor och mycket viktig del av planområdetbestår av vatten, själva fjorden,vars ansvarsområde delas i mitten mellanSotenäs och Lysekil kommuner. Helavattenområdet har Natura 2000 skydd.I samband med arbetet med den fördjupadeöversiktsplanen uppdaterar länsstyrelsenden bevarandeplan som finns förNatura 2000 området. Bevarandeplanenger en beskrivning av området och dessvärde samt vad som krävs för att de värdenaska finnas kvar.Miljökvalitetsnormer för vatten(Förordningen (2004:660))För Åbyfjorden är miljökvalitetsnormenatt man ska uppnå god ekologisk ochkemisk status till år 2015. Vid den senastemätningen för Åbyfjorden var detmåttlig ekologisk status och god kemiskstatus, vilket betyder att det är främstden ekologiska statusen som behöverförbättras. Läs mer om detta på:http://www.viss.lst.seMiljökvalitetsnormer för fiskochmusselvattenI Åbyfjorden gäller miljökvalitetsnormerför musselvatten. Med musselvattenmenas kustvatten eller bräckt vatten sombehöver skyddas eller förbättras för attgöra det möjligt för musslor att leva ochväxa till i dessa vatten. Åbyfjorden utgörsådant musselvatten.Inom Åbyfjorden finns det idag ett områdedär det bedrivs musselodling. Musselodlingarnases av många som ett fultinslag i landskapet men har om de är rättplacerade en mycket positiv inverkanpå kustvattenkvalitén. För musselvattenfinns gräns- och riktvärden för bl a ettstort antal metaller. Riktvärdena angeratt koncentrationen av de listade ämnenaska vara så låg att den bidrar till en godkvalitet på musslorna och gränsvärdenaanger att koncentrationen av de listadeämnena inte får vara så hög att det kange skadliga följder på musslorna ochderas larver.Sedan slutet av 40-talet har mängdennäringsämnen som når havet ökat kraftigtvilket har lett till övergödning ochen ökad produktion av växtplankton.Döda plankton som faller ner till bottenorsakar syrebrist och så kallad bottendödvid nedbrytningen. Där har musslornaen viktig roll som en styrande/kontrollerandefaktor i ekosystemet. Deras födabestår nämligen till största del av växtplanktonoch på så sätt tar de indirektupp och lagrar näringsämnena och minskareffekterna av övergödning.FÖRUTSÄTTNINGARMorgonvy från Åby på sotenässidan mot Källevk på lysekilssidan.30

ÅbyKällevikRödVrångebäckBroLyckanFodenäsRöeBrodalenVeseStensjöVarpetUlornaRågårdsdalLännestadRisdalAmhultRisöSvensvikFiskebäckIngerödFågelvikenBuaBua Heds naturreservatEdSlävikNäverkärr naturreservatSveeVattenmiljönTeckenförklaring!AvgränsningFÖP ÅbyfjordenStrandskyddsgränsMusselvattenBryggområden(med fler än 6 båtplatser)¬ Ankringsplats§0 0.5 1 1.5 2kmFÖRUTSÄTTNINGAR31

Kort historikInlandsisenStenåldernNär inlandsisen drog sig tillbaka och landet höjdes urhavet skapades de spår vi ser i dagens landskap i form av fintslipade hällar, jättegrytor och isräfflor på bergen som visarvilken riktning isen rörde sig. Risö som ligger ute i fjordenhar en underlig form och ett udda utseende och är troligtvisen rest från istiden.Under stenåldern täckte havet en stor del av Sotenäset,Härnäset och Stångenäset. Därför ligger många av de boplatsersom hittats högt i terrängen på båda sidor om fjorden.De ligger som ett pärlband längs fjordens sträckning med deäldre högt i terrängen och de yngre lite längre ner i landskapet.Kökkenmöddingar är funna vid Röe på Härnäset. Dessagamla komposter och avfallsanläggningar kan berätta omvilken föda människor levde av här förr i tiden.Den yngre stenåldernUnder den yngre stenåldern ca 4000-1800f. kr påbörjades människans omvandling avnaturlandskapet till ett kulturlandskap genomatt röja upp små ytor för odling. Men denviktigaste försörjningen var troligen betesdjur,fiske och jakt. Spåren efter dem ser vi i formav dösar, gånggrifter och hällkistor, även kalllatstenkammargravar, vilka dyker upp understenåldern. De tolkas av arkeologer som markeringav äganderätt och territorieanspråk.FÖRUTSÄTTNINGARBronsåldernJärnåldernBronsålderns signum är hällristningar och på Sotenäset finnsdet fullt av hällar med figurer och bilder som representeraren stor del av bronsåldern och början på järnåldern. Understenålder och bronsålder var klimatet varmt men i och medatt det blev kallare kom djur- och växtliv senare attförändras.Det som vi kallar järnåldern sträckte sig från århundradenaföre Kristus till tidig medeltid och under denna period infallervikingatiden. Vid det här laget är Åbyfjorden segelbaren bit upp mot Dingleslätten men med tiden förändras detoch går från hav till ängsmarker. Begynnelsen till nutidenskulturlandskap med en blandning av åker och ängar uppstodförst under 500-talet f.Kr. Då inträdde även en kallare periodvilket gjorde det omöjligt att ha djuren ute om vintern. Eftersomman behövde foder till djuren under vintern skapadesängarna som sedan var stommen i kulturlandskapet underflera århundraden men som vid 1900-talets slut nästan varhelt försvunna.32

MedeltidenDe första skrivna källorna från området kommer från medeltidenoch är från Åby som blir ett säteri 1307. För att hitta originalmåste man gå till Oslo eftersom området tillhörde Norge.Området var oroligt under en lång tid och tillsammans medbland annat digerdöden lämnades områden övergivna och nyaägarkonstellationer gjorde att gårdar slogs samman eller överlätstill nya ägare. En lång rad av stormän bodde på Åby somockså fungerade som omlastningsplats. Varor kom med båt tillÅby och lastades om för vidare transport upp genom Bärfendalenoch Dingleslätten. Det finns tecken på att Åby från börjanvarit en befäst gård.På Lysekilssidan är Bro kyrkby en central ort i området medsin medeltida kyrka. Första gången Bro kyrka nämns i skriftligakällor är runt 1350 men inventeringar har visat att kyrkanantagligen är uppförd under 1100-talet. Troligen har den haften eller flera föregångare, men kanske på annan plats. Kyrkanbyggdes om i slutet på 1600-talet och fick då en utprägladbarockkaraktär.På Härnäset finner vi också en annan befäst gård vid namn Röegård. Denna är samtida med Åby och tillsammans har de bildatett lås över Åbyfjorden. Fjorden var transportleden mellan havoch inland men också över fjorden roddes och vrickades det.Mellan Röe gård och Röd fanns färjetransport och det fannsåtminstone ett gästgiveri på Rödsidan där man kunde rasta ochbyta häst för resan vidare mot Tossene. Allt eftersom den vikenpå härnäsetsidan grundades upp flyttades transportleden tillVrångebäck.SillperiodernaSillperioderna har kommit och gått och periodvis har människorkommit till Bohuskusten från när och fjärran föratt fiska eller arbeta vid trankokeri. Två fiskelägen utmedÅbyfjorden växte fram under 1500-talet, ett vid Traelsand,Bua Hed och ett vid Skiöldenborg på Härnäset.StenhuggeritidenStenhuggeriet blev en hel industri som varade i över150 år och spåren från den perioden syns tydligtlängs hela fjordens sträckning, främst på sotenässidani form av utlastningskajer och stenbrott. Enegen kultur växte fram ur mötet mellan fiskare ochstenhuggare.FÖRUTSÄTTNINGAR33

KulturminnesvårdsprogramI Lysekils kommun finns ett Kulturminnesvårdsprogramfrån 1992 som beskriverkommunens historia från forntid tillnutid och där utvalda och inventeradekulturmiljöer redovisas. De redovisademiljöerna är valda för att belysa kulturutvecklingenunder olika tidsperioder.Hela miljöer där de historiska lämningarnafrån olika tider är särskilt tydligavaldes.Sotenäs kommun saknar ett kommunövergripandekulturmiljöprogram sombeskriver och värderar kommunensvärdefulla kulturmiljöer. Bohuslänsmuseum har däremot tagit fram ett kulturmiljöunderlagsom ger en samlad ochuppdaterad bild av Sotenäs kommunskulturmiljöer och deras värden.Utifrån Lysekils kulturmiljövårdsprogramoch Sotenäs kulturmiljöunderlagfinns det några områden på båda sidorom fjorden som har pekats ut som särskiltvärdefulla.LysekilBrodalen - ett gammalt centrumDalgången från Brodalen mot Brofjordenoch utlöparna mot Åbyfjorden utgör entidig centralbygd av betydelse. Brofjordenhar långt in i historisk tid varitsegelbar ända upp till Bro. Det strategiskaläget var viktigt för utvecklingensom centralbygd. Området innehålleren mängd olika lämningar från olikatider och verksamheter. Det finns ett riktoch varierat fornlämningsbestånd frånsten- brons- och järnålder. På Brobergskullenligger resterna av en kastal från1100-talet. Kastal är en tornliknandeförsvarsbyggnad i sten som uppfördesunder medeltiden. Kan även kallas ”litenborg.” Bro kyrka har medeltida ursprung.Tre storgårdar dominerar bebyggelsehistorien,Broberg, Vese, och Röe. Röe varen befäst gård på 1400-talet. Delar avområdet är av riksintresse för kulturminnesvården.FågelvikenPå Härnäset mot Åbyfjorden ligger Fågelviken.Här har stenhuggerinäringenFÖRUTSÄTTNINGAREntrén till Nordens Ark visar den gamla gårdsmiljön vid Åby.34

från 1800- talets sista decennier haft ettcentrum fram till 1950-talet då stenbrottsverksamhetenlades ner. Miljönutgörs idag av det övergivna stenbrottetmed stora mängder skrotsten och tydligalämningar av verksamheten samt denvälbevarade bolagsbebyggelsen som liggeri dalgången mellan bergen ner motFågelviken. Bebyggelsen utgörs blandannat av stenhuggarbostäder, disponentbostad,matsal och ett Folkets Husuppfört år 1907. Härnäsets Folkets Husär byggnadsminne.Näverkärr, Slävik, BubackaYtterst på Härnäset ligger den gamlagården Näverkärr i ett välbevarat ochålderdomligt landskap. Näverkärr finnsomnämnd redan på 1300-talet. I en dalgångmot norr vid Sköllbergsvik finnslämningarna av fiskeläget Skioldenborgfrån 1500-talets sillfiskeperiod. I norradelen av Näverkärrsdalen ligger fyraidentiskt lika bostadshus uppförda somstenhuggarbostäder.kritpipor m.m. talar för detta. Jens Nilssønnämner på 1500-talet att Traelsandvar ” it fikeleye”. Närmast strandenfinns lämningar efter trankokerier (Askum107), bryggor, grumsedamm m.m.På 1700-talet anlades tre skärgårdsverkhär. Trälsand är ett åskådligt exempelpå sillfiskeperiodernas industri ochbebyggelse. Med hänsyn till landskapetskänsliga karaktär där lämningarna löperstor risk att förstöras ytterligare, främst isamband med sommarturismens nyttjandeav området, måste fornlämningsskyddetförstärkas.FornlämningarFornlämningar är spåren efter en varaktigtövergiven mänsklig verksamhet (sekarta, s.36). Det kan till exempel varaboplatser, gravfält, ruiner och kulturlageri medeltida städer. Lagen angerinte hur gammal en lämning måste varaför att anses som fornlämning men ettskeppsvrak räknas som en fornlämning100 år efter förlisningen.SotenäsÅbyVälbevarat kulturlandskap med högakulturvärden. Miljön är utpekad somriksintresse för kulturmiljövård. Fornlämningsbildenvisar på en lång brukarkontinuitetmed flera välbevarade ochunika fornlämningsobjekt. Säterimiljömed lång historia och byggnadsminnesklassadebyggnader.RisöLiten ö som i sin helhet täcks av välhävdadbetesmark. Öns välbevarade förhistoriskagravar visar på ett nyttjandesom gravfält från och med järnålder. Detfinns även lämningar som visar på önsfunktioner under historisk tid. Undersommaren utgör Risö ett utflyktsmålmed badstrand för båtburna besökare.Bua HedBua hed är idag ett naturreservat ochett mycket populärt besöksmål. Vid densydligaste stranden (Bua Håle, ÖstraRörvik) finns husgrunder, rester efterbebyggelse från säsongsfiskare, troligenfrån 1500-talets slut. Fynd av bl.a. lergodsskärvorav hushållskärl och glaseradeskärvor från kakelugnar, fönsterglas,Fornlämningarna ska kunna förstås ochupplevas i landskapet, och därför omfattasäven området runt omkring fornlämningarnaav lagskyddet.VägminnenI vägminnesvårdsprogrammet, framtagetav Vägverket i samarbete med länsstyrelse,Göteborgs museer och Bohuslänsmuseum (1991), är vägarna 852, 853och 854 utpekade som vägminnen, detvill säga objekt eller miljöer som ärväghistoriskt värdefulla. (Se karta medvägnummer s 46)MarinarkeologiEn marinarkeologisk inventering avÅbyfjorden har aldrig gjorts men möjlighetenatt hitta något vid en eventuellinventering måste anses som stor. Ortsnamnoch historiska källor antyder omfattandemaritim verksamhet i området.Vattenområdet i anslutning till både Åbyoch Röe kan innehålla vrak, bryggor ochannat av arkeologiskt intresse.FÖRUTSÄTTNINGAR35

ÅbyKällevikRödVrångebäckBroLyckanFodenäsRöeBrodalenVeseStensjöRågårdsdalVarpetUlornaLännestadRisdalAmhultRisöSvensvikFiskebäckIngerödFÖRUTSÄTTNINGARFågelvikenBuaSveeBua Heds naturreservatEdSlävikNäverkärr naturreservatKulturmiljöTeckenförklaringAvgränsningFÖP ÅbyfjordenRiksintresseKulturmiljövårdKommunalt värdefullakulturmiljöer! FornlämningarByggnadsminne§0 0.5 1 1.5 2km36

FRILUFTSLIV, BESÖKSNÄRING &VERKSAMHETER KOPPLADE TILLEN LEVANDE LANDSBYGDFriluftsliv &besöksnäringDelar av planområdet är utpekat somriksintresse för friluftsliv. Det innebäratt friluftslivets samt besöksnäringensintressen inom det området ska beaktasoch särskilt tas till vara. Kommunerna inorra Bohuslän har tagit fram en strategiskplan för utvecklingen av besöksnäringensom fastställer de gemensammamålen. Planen bygger på att besöksnäringenär en viktig del av näringslivetvilket ska vara en utgångspunkt förkommunens agerande i olika frågor. Vidareska man även verka för att skapa enåretruntbaserad besöksnäring, medverkatill samspel mellan branschens aktöreroch tillgodose att ett varierat utbud säkrasför att nå ut till flera målgrupper.Åbyfjorden har en spännande natur vilketskapar stora möjligheter för friluftsliv.Utmed fjorden finns det idag flerabadplatser, möjligheter till klättring ochpaddling genom fjorden. Vandringslederfinns längs en del av fjorden på sotenässidanoch det finns planer på att utvecklaleden hela vägen ner till Bua hed. Pålysekilssidan sträcker sig kuststigenlängs med Åbyfjorden från Härnäsetsyttersta spets till Åbyfjordens innerstadel. Det utgår även några vandringslederfrån Röe gård. Se kartan på sida 53för en överblick av de vandringsleder,kända klätterplatser och badvikar somfinns utmed Åbyfjorden. Friluftslivetfrån vattnet erbjuder också flera möjlighetersom paddling, dykning, fiske ochsegling. Det finns dock inga gästhamnareller utpekade naturhamnar längs fjorden.De boendemöjligheter som finnsinom området erbjuds på Röe gård, VillaBro, Klättertorpet, Nordens ark och vidLyckans gård.Sotenäs och Lysekil kommun får varjesommar tusentals besökare där de flestaåker till tätorterna och de mer kändaturistmålen som Lysekil, Smögen ochHunnebostrand. Ett stort besöksmål ärNordens Ark, en djurpark för utrotningshotadedjur, som ligger naturskönt precisinvid fjorden.Trenderna inom besöksnäringen visaratt allt fler vill ha möjlighet att kunnautöva olika aktiviteter i samband medsin semester.En av Åbyfjordens karaktäristiska klippor på lysekilssidan.FÖRUTSÄTTNINGAR37

ÅbyKällevikRödVrångebäckLyckanFodenäsRöeStensjöVarpetUlornaRågårdsdalRisdalAmhultRisöSvensvikFiskebäckFÖRUTSÄTTNINGARFågelvikenBuaBua Heds naturreservatEdSlävikNäverkärr naturreservatFriluftsliv & besöksnäringTeckenförklaring!(!!AvgränsningFÖP ÅbyfjordenRiksintresse för friluftslivVandringslederBadplatserHär badar viKlätterväggarBryggområden(med fler än 6 båtplatser)§0 0.5 1 1.5 2km38

VerksamheterHistoriskt har verksamheterna längsÅbyfjorden främst handlat om de storgårdarsom funnits med Åby säteri påvästra sidan och Röe gård på den östrasidan av fjorden. Under 1500-taletssillperiod växte två fiskelägen fram utmedÅbyfjorden, ett vid Traelsand, BuaHed och ett vid Skiöldenborg på Härnäsetoch i mitten på 1800-talet växtestenhuggeriet fram till en hel industrii Bohuslän, så även längs Åbyfjorden.Spåren från denna period kan ses längshela fjordens sträckning.sprickdalslandskapets utformning småskaligtmed små åkrar insprängda mellanbergspartierna. Historiskt har det funnitsmånga lantbrukare, men med tiden hardet skett en förändring inom jordbruketdär det småskaliga jordbruket till storadelar har försvunnit och ersatts av färrelantbrukare med större arealer. Så haräven skett runt Åbyfjorden där det idagär betydligt färre lantbrukare än vaddet var tidigare. Men åkermarken sombrukas är ungefär densamma då markenistället arrenderas ut till dem som fortfarandebedriver jordbruk.Idag är Nordens Ark, Åby säteri, iSotenäs kommun den största verksamheteninom området som varje år lockarcirka 100 000 besökare till sin djurpark.På Nordens Ark pågår ett flertal olikaprojekt, där det senaste handlar om att tafram en ekopark. Ekoparken är ett 200ha stort område som under 5 år kommeratt restaureras för att gynna hotadeväxter och djur. Lyckans gård bedriverjordgubbsodling och säljer jordgubbarsommartid, de har även ett vandrarhem.Sedan finns det även andra mindreverksamheter med små butiker och ettstenugnsbageri.På östra sidan av fjorden ligger Röegård som bedriver café och restaurangtillsammans med presentbutik ochmöjlighet till övernattningsboende. Därfinns även Villa Bro i Bro som driverrestaurang, pub och hotell. En nystartadverksamhet i området är även Klättertorpetsom håller i kurser i klättringoch har övernattning i form av camping.De har cirka 1500 övernattningar per åroch deras verksamhet bidrar även till enkorttidsuthyrning av privatägda gäststugoroch sommarstugor. Småbåtshamnarnai Åbyfjorden drivs i privat regi.Infrastrukturen inom planområdet medgeringa större verksamheter utan denfrämsta potentialen ligger i småskaligaverksamheter kopplade till besöksnäringen.Jordbruk ochskogsbrukJordbruket runt Åbyfjorden är genomDjurhållningen runt Åbyfjorden harminskat de senaste åren. Inom mjölkproduktionenhar det skett en rationaliseringdär det krävs större djurbesättningar föratt få lönsamhet i verksamheten. Det harinneburit att mjölkproducenterna runtÅbyfjorden har minskat i antal men desom finns kvar har fler djur än tidigare.Det finns även några specialiseradeköttproducenter runt Åbyfjorden men dehar relativt små djurbesättningar. Riskenfinns att den rationalisering som skettinom mjölkproduktionen även kommeratt ske inom köttproduktionen. Betesdjurenfyller en viktig funktion i landskapetgenom att hålla betesmarkerna öppnaoch de minskade djurbesättningarna harinneburit viss igenväxning i landskapetrunt Åbyfjorden. Dock går en del djurfrån gårdar inåt landet på betesmarkernarunt Åbyfjorden vilket motverkat igenväxningeni landskapet.Skogsbruket runt Åbyfjorden är somen följd av landskapets utformning liktjordbruket småskaligt. I det småbrutnalandskapet saknas stora sammanhängandeskogsområden utan istället finnsdet flera småarealer av skog som ägsav många markägare. Inom området ärden största andelen barrskog men detfinns även mycket lövskog, främst i desödra delarna. Tidigare har lövskogarnainte varit speciellt ekonomiskt intressantamen marknaden har förändrats desenaste åren vilket inneburit en ökadskötsel av lövskogarna. Den ökadeanvändningen av bioenergi har inneburiten större ekonomisk vinning i att gallraut slyskog vilket även det inneburit enbättre skötsel av skogarna.FÖRUTSÄTTNINGAR39

BOENDEFÖRUTSÄTTNINGARHel- ochdelårsboendeI Lysekils kommun finns det en målsättningatt öka befolkningen i denorra kommundelarna, medan Sotenäskommun har som mål att i första handförstärka befintliga tätorter och dess befintligastrukturer med service, VA ochkommunikationer. I kustzonsprojektet,som presenteras under ribriken ”Tidigareställningstaganden” under kapitlet ”Inledning”,finns dessutom ett beslut tagitav båda kommunerna att ny bebyggelsebör placeras vid befintlig kollektivtrafik.Då det är bristfällig eller obefintlig kollektivtrafikinom planområdet är förutsättningarnaför större satsningar på ettutökat åretruntboende ur den aspektendåliga. Detsamma gäller om man ser tillövrig samhällsservice som matbutikeroch skola. Bilberoendet inom områdetär mycket stort och tillgång till bil är idet närmaste en förutsättning för boendeinom området. Samtidigt har de norradelarna av planområdet potential att attraheraen del av alla som pendlar längsE6:an.Både Sotenäs och Lysekils kommunerhar en stor andel så kallade delårsboende.Delårsboende är de fastighetsägaresom inte är folkbokförda i kommunenutan använder sin fastighet som ett andrahem eller fritidsboende under vissadelar av året, främst sommarmånaderna.Andelen taxerade fritidshus sett till helabostadsbeståndet i båda kommunernaär också högt, cirka 50 %. Samtidigthar det under en längre tid även sketten omvandling av helårsbebodd bebyggelse,även kallat åretruntbostäder, tillatt enbart användas som fritidsboende. Irealiteten innebär detta att över hälftenav det totala bostadsbeståndet användssom fritidsboende i kommunerna. Meddagens administrativa system innebärdet ett stort inkomstbortfall för kommunernadå man enbart betalar skatt i denkommun man är folkbokförd i samtidigtsom kommunen har kostnader i infrastrukturmm. En hög andel delårsboendeinnebär även problem för lokalserviceneftersom kundunderlaget kan varierastort under året. Under sommarhalvåretökar befolkningen väsentligt med delårsboendeoch turister.På den östra sidan i Lysekils kommun ärden övervägande majoriteten av husentaxerade som fritidsbostäder och andelenfastigheter som används för åretruntboendeär omkring 20 %.Både Sotenäs och Lysekils kommunerarbetar med att ta fram bostadsförsörjningsprogramvilka ska presenterabefolknings- och bostadsförhållandenai respektive kommun. Dessa dokumentska sedan ligga till grund för långsiktigaoch strategiska ställningstaganden förbostadsplaneringen.Bebyggelsensstruktur ochutformningÅbyfjorden och dess närområde präglasav en landsbygdskaraktär med spriddbebyggelse och små orter som främst ärlokaliserade på bergssluttningarna utmeddalgångarna och vikarna.Traditionellt dubbelhus med stomme.Lokaliseringen av orterna anses typiskaför landskapet och härstammar så långttillbaka som från stenåldern då en delfynd från både boplatser och gravfälthar gjorts inom området. Åby säteriomnämns i skriftliga källor redan påtidigt 1300-tal som vittnar om att platsen40

varit förknippad med både kungamaktoch adelssläkter. Bebyggelsen längsÅbyfjorden har successivt ökat främsti närheten av brukbar jord. Syftet medboendet har sedan förändrats med tiden.Den befintliga bebyggelsemiljön påsotenäset har det traditionella dubbelhusetsom stomme. Miljöerna skapadespå 1800-talet och representerar denbohuslänska byggtraditionen. Dessa husär även de som skapat de gårdsmiljöersom man finner inom Åbyfjordens områden.Det är hus med bred rektanguläreller kvadratisk granitsockel som bärett 1,5-planshus med förhöjt väggliv.Fasaderna är av trä, ljusmålade och medtegeltäckta sadeltak. Inom Åbyfjordensområde finns även en stor fritidshusbebyggelse,enklare hus, ofta i ett plan ochnaturskön placering. Förr var dessa husofta mindre och placerade i grupp, enklafönster och opretentiösa.På 1970-talet började typhus att uppföras.Dessa har inom Åbyfjordens områdeblivit etablerade i samband medåretruntboende där man nära befintligagårdsmiljöer skapar en tomt och sökerett modernt och praktiskt boende. Äveninom fritidshusområdena ser man att demoderna typhusen ersätter de enklarestugorna. Dessa hus är ofta främmandeför landskapet och den närliggandebebyggelsen, både i skala och hur deförankras i det landskap där de placeras.Gårdsmiljöer med traditionella dubbelhus,ladugårdar och uthus kan lättförvanskas genom att dåligt anpassadetyphus placeras allt för nära gårdsmiljön.När man förtätar, bygger inom enVy över dalgången och gården vid Källevik på lysekilssidanbebyggd miljö, så är det visuella sambandetmellan närliggande hus en centralfråga. För att skapa harmoniska områdenså måste husen underordna sig gemensammagestaltningsprinciper vad gällerform, färg, material och placering.Bebyggelsen på östra sidan av fjordeni Lysekils kommun är till största delenplanlagd för fritidsboende med relativtsmå byggrätter på 75-80 m2. Lysekilsmål att omvandla fritidsområden tillåretruntboende gäller bara för områdeni närheten av tätorter som exempelvisde vid Röe. En förutsättning är även attvatten och avlopp har en tillfredställandelösning.LokaliseringBebyggelsen runt Åbyfjorden är idagkoncentrerad till Åby, Röd, Fodenäs,Stensjö och Amhult på sotenässidan ochSlävik, Fågelviken, Svensvik, Röe ochVrångebäck utmed lysekilssidan.Samlad/sammanhållenbebyggelseBegreppet samlad bebyggelse är ettbegrepp från gamla Plan- och bygglagen(PBL) från 1987 där det definieras sombebyggelsegrupper på 10-20 hus ochavser tomter som gränsar till varandraeller endast åtskiljs av väg, gata ellergrönområde/parkmark. Enligt nya PBLsom antogs i maj 2011, heter det numerasammanhållen bebyggelse och har iprincip samma definition som tidigare.Det som skiljer är att det i den nya lagentydliggörs att det inte handlar om antalethus utan att det istället ska ske en be-FÖRUTSÄTTNINGAR41

ÅbyKällevikRödVrångebäckBroLyckanFodenäsRöeBrod alenVeseStensjöVarpetUlornaRågårdsdalLännestadRisdalAmhultRisöSvensvikFiskebäckIngerödFÖRUTSÄTTNINGARBuaBua Heds naturreservatEdSlävikNäverkärr naturreservatFågelvikenSveeBebyggelseTeckenförklaring!Avgränsning FÖP ÅbyfjordenGällande planerSamlad bebyggelseByggnader0 0.5 1 2Km§42

dömning utifrån omfattningen och artenav de åtgärder som avses bli genomförda.I den fördjupade översiktsplanenfinns ett antal områden utpekade somsamlad bebyggelse enligt gamla PBL. Igranskningshandlingen av den fördjupadeöversiktsplanen kommer områdenmed sammanhållen bebyggelse enligtnya PBL att definieras.Ny bebyggelseIdag är trycket på ny bebyggelse på denöstra sidan ganska begränsad. De senastefem åren har det getts tre förhandsbeskedvarav två för fritidsbebyggelse. Isamband med utbygganden av Röe försäven diskussioner att bygga ut det kommunalaVA-nätet från Bro och därmedöppna möjligheter för nytt åretruntboendelängs med vägen mellan Bro och Röe.På västra sidan av fjorden i Sotenäskommun har trycket på ny bebyggelsevarit betydligt högre de senaste åren.För de senaste fem åren har det ansöktsom 28 stycken förhandsbesked varavdrygt 10 stycken hittills har fått positivtbesked. Ett antal ansökningar är fortfarandepågående ärenden.Vatten och avloppRunt Åbyfjorden finns en övervägandedel enskilda avlopp men det finns kommunaltvatten och avlopp inom Tullbodenoch Bua området på sotenässidan.För lysekilssidan finns kommunaltvatten och avlopp närmast i Brodalensamhälle och till viss del även i Bro.Länsstyrelsen i Västra Götaland hållerpå att arbeta fram riktlinjer för krav påsmå avlopp i marina Natura 2000 områdensom Åbyfjorden. Dessa riktlinjerblir vägledande, ihop med kommunernasriktlinjer för enskilda avlopp, för huravloppsanordningarna skall utformas. Iområdet kring fjorden gäller hög skyddsnivåför miljöskydd, vilket innebär högakrav på utformningen av nya och vidändring av befintliga (t.ex. renoveringar)enskilda avloppsanordningar. Då bebyggelsenpå lysekilssidan av Åbyfjorden ärgles samt då krav på sluten tank för WCgäller inom fritidshusområdena bedömsavloppens påverkan på fjordens vattenvara relativt begränsad. Vilken påverkanavloppen på västra sidan av fjorden harpå vattenkvalitén i Åbyfjorden är osäkerdå andelen markbäddar och infiltrationerär fler än slutna tankar. Tillsynsarbetetmed att få till stånd sanering av enskildaavlopp bör intensifieras genomatt genomföra en avloppsinventeringpå sotenässidan. På lysekilssidan harinventering av enskilda avlopp genomförtspå den södra delen av Härnäset.De norra delarna kommer att inventeraslängre fram. Vad gäller dricksvattenförsörjningenfinns det enskilda samt någragemensamma anläggningar. Mångabrunnar är borrade men det finns ävengrävda brunnar som nyttjas idag.ServiceEtt fungerande boende behöver tillgångtill den dagliga servicen i formav matvarubutiker, förskola med mera.Serviceutbudet inom planområdet är begränsat.Det finns dock en del service iform av bageri, café och små butiker avolika slag men närmsta matbutik finns ide större orterna Kungshamn, Hunnebostrandeller Brastad.Utmed sotenässidan av Åbyfjordenfinns ingen skola. Det finns heller ingenkommunalt driven förskola men däremothar Nordens Ark nyligen startat enförskola för åldrarna 1-5 år, där det finnsen inriktning mot djur och natur. För debarn som vill gå kommunal förskola ochska börja grundskolan tillhör de skolani Bovallstrand och får åka skolbuss dit.Sotenäs kommuns högstadieskola liggeri Kungshamn och gymnasiet ligger iLysekil men det finns även möjlighet attgå på gymnasium i Uddevalla.På östra sidan i Lysekils kommun ärnärmsta förskolan i Brodalen där ävengrundskola upp till årskurs 3 finns.Brastad har grundskola upp till årskurs6 medan högstadie- och gymnasieskolafinns i Lysekil.PendlingRörligheten i samhället ökar och underde senaste 20 åren har arbetspendlingenfördubblats. Boendet värderas allt högreoch människor är villiga att pendla föratt kombinera arbete med drömbostaden.Norra Bohusläns strategiska geografiskaFÖRUTSÄTTNINGAR43

Bilden visar den typiska landsbygdsmiljö som är karaktäristiskt för planområdet.FÖRUTSÄTTNINGARTraditionell bebyggelse inom planområdet med goda landsbygdskvaliteter såsom stora tomtersom gränsar till naturmark.44

position mellan de två ekonomiska navenOslo och Göteborg kommer att stärkasytterligare när E6:an står klar och detidsmässiga avstånden minskar. Närhetentill E6:an kan göra boende inomplanområdet attraktivt för det drygt 2500personer som pendlar ut från kommunerna.Många arbetspendlare färdas dockmed bil vilket ökar koldioxidutsläppenoch efterfrågan på kollektiva resmöjligheterförväntas tillta. Säker och snabbbredbandsuppkoppling kan innebära ettalternativ för pendlare som har möjlighetatt arbeta från hemmet. Fibernätet ärdock inte utbyggt inom planområdet. Påsotennässidan pågår utbyggnad. På lysekilssidanpågår diskussioner angåendeutbyggnad av fibernätet.KommunikationerDet finns två stora huvudvägar inomSotenäs kommun som båda leder söderutoch sammanlänkas utmed kustenstrax söder om Hunnebostrand. Väg 171,en av de två huvudlederna, går längsÅbyfjorden för att vid Lyckan svängaut mot kusten och möta väg 174. Majoritetenav vägarna inom planområdet ärenskilda vägar. Den enda statliga vägenutöver väg 171 är väg 164 som gårfrån Lyckan till Stensjö, där vägen blirenskild en sträcka, för att sedan åter blistatlig väg mellan Vattersröd och Buaoch vidare västerut mot Amborsröd.ytterliggare två statliga vägar. Dessa ärasfalterade men relativt smala, främstväg 854 mot Rågårdsdal. Övriga vägarinom området är enskilda grusvägar.Några allmänna kommunikationer finnsinte lättillgängliga inom planområdet.Buss 860 som går mellan Kungshamnoch Trollhättan har sitt stopp vid Lyckan.Sedan finns det även bussförbindelsemellan Kungshamn och Bohus-Malmönvid färjeläget och i Bua. Mellan Bua ochLyckan går skolbussen, vilken kan utnyttjassom en kollektiv förbindelse mendock i väldigt begränsad omfattning. Påöstra sidan finns inga allmänna kommunikationer.Enligt Lysekils energiplan från 2008 skakommunen sträva efter att lokaliserabostäder, arbetsplatser och rekreationsområdenså att gods- och persontransporternaminimeras.De enskilda vägarna är nästan enbartgrusvägar som leder fram till mindreområden med samlad bebyggelse ochlandsbygdsbebyggelse. Det är främstde statliga vägarna som håller en högrestandard, de andra vägarna inom planområdetär smala och delvis bristfälligtunderhållna.I Lysekils kommun är det väg 162 mellanLysekil och E6:an i norr som ärden stora länsvägen varifrån de mindreenskilda vägarna matas. Härnäset, somär den smala landtunga som sträcker siglängs med Åbyfjorden, trafikmatas meden statlig väg, 852, från väg 162 vidBrodalen ända ner till spetsen på näset.Vägarna inom planområdet är tydligtknutna till topografin och följer spricklandskapetsdalgångar från väg 852 utmot vattnet. Utöver väg 852 finns detFÖRUTSÄTTNINGAR45

!!!!! !!!!!!!! !!!!! !! ! !!!! !!! !!! !!!!! !!!! !!! !! !!!!!! !!!!171³ ±!!! !!!!!!!!Åby! !Källevik!! ! !!!!!! !!RödVrångebäck!!!!!!!!!!!!Lyckan! ! !FodenäsRöe853³ ±! !! !855³ ±!!! !!! ! !!Vese! !!!!821³ ±!! ! ! ! !!Bro! !Brodalen! !869³ ±! !!!!!!! !StensjöVarpetRågårdsdalUlorna854³ ±! !!Lännestad162³ ±!! !! !! !!!871³ ±!RisdalAmhult!RisöSvensvikFiskebäck! !!! ! !!!Ingeröd!FÖRUTSÄTTNINGAR873³ ±!!!!!!!!! ! !!Bua! ! ! !!! ! !! !!! !!!! ! !!!! !!Slävik!! ! ! !! !!! ! !852³ ±Bua Heds naturreservat!!Ed! !Näverkärr naturreservat!!Fågelviken!!!!!!!SveeVägförhållandenTeckenförklaringAvgränsning FÖP ÅbyfjordenStatlig vägEnskild vägKollektivtrafik (huvudsträcka)853³ ±!SkolbussenBusshållplats853 Vägnummer§0 0.5 1 1.5 2km46

Bild tagen från Åby på sotenässidan mot Källevik på lysekilssidan.FÖRUTSÄTTNINGAR47

ANALYSINNEHÅLLSFÖRTECKNINGUTGÅNGSPUNKT -DIALOGMÖTEN 49NATUR- OCHKULTURMILJÖ 52Naturvärdesområden 52Vattenområde 54Havsstrandängar 54Öppen mark 56Skogsbeklädda bergspartiermed öppna hällmarkslandskapsamt branta klippväggar 57Klippstrand 57Kustljunghed 58Diagram över naturvärdesområdensamtderas hot och tjänster 59Hot 61Tjänster 64FRILUFTSLIV, BESÖKS-NÄRING & VERKSAMHETERKOPPLADE TILL ENLEVANDE LANDSBYGD 67BOENDE 69Bebyggelsestruktur 69Vatten & avlopp 71Kommunikationer 71Översvämningsrisk 73ANALYS48

UTGÅNGSPUNKT -DIALOGMÖTENDet viktigaste medÅbyfjordenUnder vintern 2011/2012 bjöd kommunernatillsammans in till tre dialogmötenmed boende och andra som var ochär engagerade i Åbyfjordens framtidautveckling.På följande sida presenterasv ett sammanfattatresultat av dialogmötena. Frågeställningenpå mötena var bl a: ”Vadär de viktigaste förutsättningarna för attÅbyfjorden ska vara attraktivt idag och iframtiden?”Storleken på texten på nästa sida motsvararantalet medverkande på dialogmötenasom framfört respektive synpunkt.En större storlek innebär alltså attfler personer var av samma åsikt.Planområdets karaktär består av etttypiskt sprickdalslandskap medomväxlande dramatiska bergspartieroch låglänta dalgångar som brukats somodlingsmark.Tillgången till naturlandskapet ochströvområden är en mycket viktig del avlivskvaliteten för kommunernas invånare.Den utgör också ett viktigt skälför inflyttning samtidigt som den är enförutsättning för besöksnäringen. Önskanatt kommunerna ska vårda, skydda,bevara och ta hänsyn till området ärdärför stark.ANALYS49

ANALYSFler helårsboendeReglera vattenbruk så att alla får plats (fiske, musselodling mm)Strandskydd viktigt, ej strandnära boendeBadplatser – rusta upp, bättre skötsel, toaletterFörtätning med landsbygdskänslaBevara karaktär/miljö/naturDjurhållning – bevara landskapet öppetUtveckla vandringsleder, bättre skötsel, rundslingorFler båtplatser – vid befintliga, skapa gästbryggorBevara landskapsbildenVA-frågorna, fungerande VA före utbyggnadFörbättra vägarna – bygg cykelvägarRespektera markägarens rättFlexiblare strandskyddKommunikationerUppmärksamma och utveckla verksamheterLevande landsbygd – ej död hand genom restriktionerBostadsområden i norra kommundelarna50

Promenad längs med de biologiskt värdefulla ekarna vid Åby säteri.ANALYS51

NATUR- OCH KULTURMILJÖResultatet från dialogmöteskartornapresenteras på föregående sida. Sammanställningenav dessa möten visaratt synpunkterna: Bevara den orördalandskapsbilden och Bevara Åbyfjordenskaraktär och natur är de synpunkter somvärderats högst av de medverkande.Den fördjupade översiktsplanen ska gerekommendationer kring användandet avmark och vatten inom planområdet. Rekommendationernasyftar till att skapaförutsättningar för en levande landsbygdutan att den orörda landskapsbilden ochÅbyfjordens karaktär och natur förvanskaseller förstörs.För att kunna ta fram rekommendationersom är relevanta och för att skapa enförståelse för varför dessa rekommendationerser ut som de gör har planområdetdelats in i sex olika naturvärdesområden.Varje naturvärdesområde har sinaspecifika förutsättningar för utvecklingoch bevarande. Tillsammans ger de enhelhetsbild av Åbyfjordens natur ochkultur.NaturvärdesområdenPlanområdet har utifrån landskapetskaraktär delats in i följande naturvärdesområden:• Vattenområde –barnkammare för både fisk,bottenlevande djur och fåglar.• Havsstrandängar medlångsträckta ler- ochsandbottnar• Öppen mark i breda ochsmala dalgångar.• Skogsbekläddabergspartier med öppnahällmarkslandskap samtbranta klippväggar.• Klippstrand• KustljunghedLandskapet runt Åbyfjorden är så passpåverkat av människan att man inte kanskilja på natur- och kulturmiljö, de ärstarkt sammanflätade och bildar tillsammansden landskapsbild vi har idag.ANALYS52

ÅbyKällevikRödVrångebäckLyckanFodenäsRöeStensjöVarpetUlornaRågårdsdalRisdalAmhult RisöSvensvikFiskebäckBuaFågelvikenBua Heds naturreservatNaturvärdesområdenSlävikEd!Teckenförklaring! !! !!PlanavgränsningKlippstrandNäverkärr naturreservatÖppen markKustljunghedSkogsbeklätt bergkullelandskStrandzonÖppet vatten0 0.5 1 1.5 2kmANALYS53

Vattenområde –barnkammare för både fisk,bottenlevande djur och fåglar.Vattenområdet utgörs av den smalagrunda havsvik som avdelar Sotenäsetfrån Härnäset. Fjorden saknaregentlig tröskel och är till större delenrelativt grund. De innersta delarna avfjorden utgörs av riktigt grunda ochlångsträckta ler- och sandbottnar somomges av salta strandängar.Längst in i fjorden mynnar Bärfendalsälvensamt Skårvebäcken och Lundebäcken.Dessa tillrinnande vattendragmedger en mindre estuariebildning ifjordens innersta del. Estuariets omfattningvarierar med tillrinnande sötvattenflödei dynamik med havets vattenstånd.De inre, näringsrika vikarna och grundabottnarna med omgivande strandängar,är viktiga häck- och övervintringsplatserför sjöfågel och vadare. Fågellivetär känsligt för störning från mänskligaaktiviteter. Området är i sin helhet viktigtför fiskreproduktionen.Havsstrandängarmed långsträckta ler- ochsandbottnarHavsstrandängarna bildar öppna landskapsrumlängs fjorden. De utgör ettkaraktärsgivande landskapselement sombidrar till områdets attraktivitet somboende- och besöksmiljö.Havsstrandängarna har därmed ett högtvärde med hänsyn till landskapsbilden,men också ett högt naturvärde för desspotential att vara rikt på växt- och djurarter.Som för övrig öppen mark krävs hävd föratt strandängarnas karaktär och artrikedomska kvarstå; via bete eller slåtter.Havsstrandängar finns främst i den innerstadelen av fjorden, men förekommeräven i mindre skala längs fjordensstrandlinjer.ANALYSSegelbåt på väg in i Åbyfjorden.54

ÅbyKällevikRödVrångebäckLyckanFodenäsRöeStensjöVarpetUlornaRågårdsdalRisdalAmhult RisöSvensvikFiskebäckBuaFågelvikenBua Heds naturreservatSlävikEdNatura 2000 habitatTeckenförklaringAvgränsningFÖP ÅbyfjordenNatura 2000avgränsningNäverkärr naturreservat1110 Sandbankar1130 Estuarier1140 Ler- och sandbottnarsom blottas vid lågvatten1160 Stora grunda vikar och sund1170 Rev0 0.5 1 1.5 2km ±ANALYS55

Kor håller öppen en av havstrandängarna i den norra delen av planområdet.Öppen mark i breda ochsmala dalgångar.Den låglänta öppna marken längs fjordenutgörs av odlingsmark, betsmark,ängar och hagar. Tillsammans med deskogsbeklädda bergspartierna bildarden öppna marken ett karaktärsgivandelandskap. på lysekilssidan utgör denöppna marken smala dalgångar som iöst-västlig riktning löper över Härnäsetoch bildar öppningar ner mot fjorden. Påsotenässidan är dalgångarna större ochbildar öppna landskapsrum. Den öppnamarken i dess olika former omfattar ettflertal natur- och kulturvärden. Markenhar brukats och hävdats under lång tidoch medverkar till en landskapsbild somär etn attraktiv del av vårt kulturarv.även fåglarna gynnas då man bevararstrandängar, gamla träd, stenmurar m m.Fortsatt hävd av marken är en förutsättningför att den ska finnas kvar. Utanslåtter, bete eller odling av marken växerden snabbt igen och övergår och förändrarlandskapet från fysiskt och visuelltöppna rum till slutna, skogsbeväxta ochsvårframkomliga landskapsrum.ANALYSSlåtter och bete gynnar en rik flora medettåriga, frösättande växter, som är känsligaför naturlig konkurrens. Vid kustenär dessutom klimatet milt och jordenpå många håll skalrik, vilket ytterligarebidrar till mångfalden. Hävden gynnarockså djurlivet. Främst insekterna menBetesdjuren är mycket viktiga för ettöppethållande av marken och ett bevarandeav landskapsbilden.56

Skogsbeklädda bergspartiermed öppnahällmarkslandskap samtbranta klippväggarDe skogsbeklädda bergspartierna ärstorskaliga och utgör en omfattande delav planområdet. De omfattar höglänta,storskaliga markområden och har ofta enstorslagen utsikt samt ett exponerat lägemot omgivningen. Kring Åbyfjorden ärdessa områden i stort sett helt oexploaterade.Bergspartierna täcks i de höglänta områdenahuvudsakligen av glesa hällmarksskogardär berget ofta går i dagen ochdär trädvegetationen utgörs av lågväxt,vindpåverkad barrskog.I sprickdalar och i randzonerna, därjordlagret är tjockare och vindpåverkanmindre, är skogsområdena tätare ochmer högväxta. Det är i huvudsak i dessadelar som ädellövskogarna finns.KlippstrandKlippstränderna består av kala, slipadeberghällar. I kontrast till de brantaklippväggarna är de relativt lågläntaoch sluttar svagt ner mot fjorden.Klippstränderna förekommer som ettvanligt och karaktärsgivande landskapselementlängs de kuststräckor iLysekil och Sotenäs kommuner somexponeras mot det öppna havet. LängsÅbyfjorden förekommer detta naturvärdesområdemera sparsamt och dåfrämst i de södra delarna av planområdetdär fjorden mynnar i det öppnahavet, bl a inom naturreservaten Näverkärroch Bua hed. Mindre områdenmed klippstrand finns i övrigt sprittlängs fjordens stränder.Där bergpartierna möter fjorden utgör deofta höga, branta och kala klippväggarsom dramatiskt stupar ner i vattnet. Debranta klippväggarna utgör en mycketpåtaglig och typisk karaktär för området.Sammanhängande och orörd natur utgör en viktig del av upplevelsen inom Åbyfjordsområdet.ANALYS57

En av klippstränderna på lysekilssidan med resterna av en gammal bryggkonstruktion.KustljunghedBua hed och Risö utgör områden av kustljunghed,vilka har en särpräglad karaktärsom skiljer sig från det övriga landskapet.Områdena med kustljunghed har ett högtbevarandevärde just pga sin unicitet.Hedarna ligger på en sandavlagring vilketgör att vegetationen är mycket slitagekänslig.Ljung uppblandad med kråkris dominerarväxtligheten men här och var finnspartier med lavrik gräshed.Mot fjorden övergår heden i sandstrand.Bete av hedlandskapet krävs för att det inteska växa igen. Att landskapet hålls öppet äravgörande för dess karaktär.ANALYSEn av de populära badstränderna vid Bua Hed.58

Diagram övernaturvärdena samtderas hot ochtjänsterPå följande sida presenteras ett diagramsom är skapat utifrån ekosystemansatsensprinciper. Diagrammet sammanfattarde hot som finns mot de sex olikanaturvärdesområdena inom planområdet.Diagrammet visar även många avde tjänster (ekonomiska, sociala ochmiljömässiga värden) vi människor kanfå utav naturvärdesområdena, om vibrukar, utvecklar och bevarar dem på etthållbart vis.Mål för brukande och bevarandeDen fjärde rutan kallas ”Mål för brukandeoch bevarande inom ramen förvad naturvärdena klarar av”. Målen ärdet som den fördjupade översiktsplanenska utmynna i, med andra ord självaplanförslaget i form av riktlinjer för denlångsiktiga mark- och vattenanvändningen.Förtydligande avekosystemtjänsternaFörsörjande tjänster är de varor sommänniskor får från naturen. Försörjandetjänster finns i områdena kring Åbyfjordenbland annat olika former av livsmedel(matfisk och skaldjur, kött- ochmjölkproduktion, spannmål, grönsakeroch frukt) och vattenförsörjning.Till reglerande och upprätthållandetjänster räknas ekosystemens reglerandeförmåga av olika processer såsomklimatreglering. Vad gäller reglering avbiotisk miljö och tjänster som t ex pollineringfinns det många viktiga områdenkring Åbyfjorden. Dessa tar form avodlingsmarker, naturliga betesmarker,ängar, äldre odlingar och byggnader. Detfinns även ädellövskogsområden ocholika nyckelbiotoper. Utöver detta finnsöringsförande vattendrag och andrabetydelsefulla vattenområden. Det finnsockså viktiga ekosystemtjänster vadgäller reglering av den fysiska miljö t exreglering av vattenflöden.Kulturella tjänster är de värden i naturensom bidrar till vårt välbefinnande,bland annat estetiska värden. Åbyfjordenhar många intellektuella och upplevelsebaseradeekosystem¬tjänster. Detkan handla om utsiktsplatser, badplatseroch naturstudier. Det finns också gottom symboliska ekosystemtjänster i formav ”landskapskaraktär”och ” natur- ochkulturarv”. De kulturella tjänsterna ärviktiga för besöksnäringen.ANALYS59

NATURVÄRDESOMRÅDENVattenområde – barnkammare för både fisk,bottenlevande djur och fåglar.Havsstrandängar med långsträckta ler- ochsandbottnarÖppen mark i breda och smala dalgångarSkogsbeklädda bergspartier med öppnahällmarkslandskap samt branta klippväggarKlippstrandKustljunghedHOTTJÄNSTER/MÖJLIGHETERANALYSAvsaknad av hävd som leder tilligenväxning av kulturlandskapFragmentering av landskapet somen effekt av exploateringBristfälliga avlopp och en ökadmiljöbelastning till följd avexploateringMiljögifter och slitage till följd avuttökad båttrafik/större hamnarSlitage och miljögifter frånbefintlig båttrafikUtfiskningÖvergödningOljeutsläppMuddringOlämpliga avverkningsmetoderDränering av våtmarkerÖversvämningVarierande markskötsel ex. osköttadikenMarint skräpMÅL FÖR BRUKANDE OCHBEVARANDE inom ramen förvad naturvärderna klarar av:PLANFÖRSLAGET60Försörjande tjänster och resurserMatfisk och skaldjurPersontrafik med båtVattenbruk och yrkesfiskeVirkeKött- och mjölkproduktionUll- och skinnproduktionMat såsom i spannmål, grönsaker och fruktMedicin och forskningReglerande tjänsterPollineringVattnets kretsloppSkydd mot översvämningKlimatreglering och CO 2fångst, syreproduktionBiologisk mångfaldStödjande tjänsterFotosyntesNäringscirkulationJordartsbildningPrimär produktionKulturella tjänsterEtt unikt besöksmål för besöksnäringenSmåskalig handel ex. gårdsbutiker och ateljéerBoende för besöksnäringenKustkultur - ett berättande landskapBåtturer som en del av besöksnäringenFysisk och psykisk hälsa- folkhälsaLandskapsbild - utsiktsplatserSkönhetsupplevelser och rekreationNaturliv och naturupplevelserBadvatten och badstränder/klipporSportfiske, båtliv och vattensportVandring, cykling och klättringFågelskådning & djurlivJaktEtt levande landskapInnovativa och hållbara boendeformerBostäder med landsbygdskvaliteterEn attraktiv boendemiljöLäromiljö för barn och vuxna

Hot och tjänsterI diagrammet på föregående sida kan duutläsa de hot som påverkar planområdetsnaturvärdesområden. Diagrammet illustreraräven tydligt att det finns mångatjänster (så kallade ekosystemtjänster)som naturvärdena ger oss människor.Diagrammet illustrerar att om vi intearbetar med att minska de hot som finnsmot naturvärdesområdena så förstör viäven de tjänster som naturvärdena erbjudeross människor.eller torsk. För att dessa ska ha en chansatt komma tillbaka krävs det att vi värdesätterålgräsängarna som deras barnkammare.Ålgräsängarna är en av havetsviktigaste biotoper och barnkammare förmatfisk, läs mer om detta under rubriken”Övergödning.”Tillrinningen från Bärfendalälven ären stor källa till gödande växtnäringsämnen.Älven kantas huvudsakligen avjordbruksmark som läcker näringsämnenakväve och fosfor.I detta kapitel beskrivs de mest aktuellahoten och de främsta tjänsterna inomplanområdet.Hot mot naturvärdesområdenÖvergödningUtsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen(framförallt kväveoxideroch fosfater) i mark och vattendrag ledertill övergödning. Naturvårdsverket klassarövergödning som det absolut störstahotet mot havsmiljön och de kustnäraekosystemen. I de nationella miljömåleningår det att stoppa övergödningen.Övergödningen blir särskilt tydlig iinre kustvatten där vattenomsättningenär låg, exempelvis i inre Åbyfjorden.De grunda havsvikarna (0-10m) har enavgörande betydelse för kustens produktionsförmågaeftersom de fungerar somskafferier och barnkammare för bådefisk, bottenlevande djur och fåglar.Effekterna av övergödning i Åbyfjordensyns tydligt på de ålgräsängar som finnsi fjorden, och då framförallt på de ängarsom ligger längre in i fjorden där vattenomsättningenär sämre. Ålgräsängarär en av de mest värdefullla biotopernai havet. Dessa är uppväxtområden förmatfisk och skaldjur.Två exempel på fiskarter som minskat iÅbyfjorden är torsk och ål. Dessa fannsdet tidigare gott om i fjorden. Under deinventeringar av ålgräsängar som gjortsunder sommar 2012 upptäcktes ingen ålEnskilda avlopp, anses fortfarande ståför en oproportionellt stor andel avutsläppen från hushåll. Majoriteten avfastigheterna runt Åbyfjorden har bristfälligaenskilda avlopp.Slitage och miljögifter frånbefintlig båttrafikLängs med Åbyfjordens kust finns 11st småbåtshamnar/bryggområden somär så stora att de rymmer 6 båtplatsereller fler. På sotenässidan finns dessabryggområden i Röd, Fodenäs, Stensjö,Varpet, Risdal och Östra Rörvik. På lysekilssidanfinns de i Slävik, Fågelviken,Båtevik, Rågårdsdal, Röe Sandvik ochVrångebäck (se karta s. 38). Sammanlagtrymmer de ca 430 båtplatser enligten inventering som utfördes 2008 inomramen för projektet Kustzonsplaneringoch landsbygdsutveckling i norra Bohuslän.På sotenässidan är det sammanlagdaantalet båtar cirka 65 och på lysekilsidancirka 365. De enskilda bryggområdenaär var för sig inget stort miljöproblemmen bildar tillsammans en stor hamnvars båtar har stora effekter på fjordensbottenliv.Ålgräsängarna (en av havets viktigastebiotoper och barnkammare för matfisk,läs mer om detta under rubriken ”Övergödning”)påverkas framförallt av detmekaniska slitaget som båtarna medför.Det är därför viktigt att tänka över placeringenav bryggområden i förhållandetill ängarnas placering.Vid bedömning av en utbyggnad av ettbefintligt bryggområde är det viktigt attbeakta landområdet invid bryggområdet.Finns det förutsättningar för exempelvisANALYS61

omhändertagande av mer avfall, trafik,möjlighet till ramp, uppställning, trailersoch vinterförvaring av båtar?arbete är om en ankringsplats för oljefartygverkligen är lämplig inom ett Natura2000-område som Åbyfjorden är.ANALYSLagrade miljögifter i havetDen sammanlagda mängden båtar iÅbyfjorden tillför miljögifter till denmarina miljön. Dels finns gifterna löstai vattnet, dels lagras de i bottensediment.Det är både via båttrafik (bränsle)och via båtbottenfärger som gifternatillförs miljön. Det är numera förbjudetatt använda de allra giftigaste bottenfärgernasom bland annat innehöll TBT.De som används idag är skonsammaremot miljön, men innehåller fortfarandekoppar. Tidigare användning av giftigarebåtbottenfärg har dock tillfört gifter somfortfarande finns lagrade i bottensedimenten.Gifternafrigörs vid exempelvismuddring och påverkar då växt- ochdjurliv. Då båtbryggorna ofta är lokaliseradei anslutning till badplatser innebärmiljögifterna även en negativ påverkanpå badande människor.En viss del miljögifter tillförs även fjordengenom avrinning från exploateradeområden.OljeutsläppLängs västkusten finns det flera faktorersom gör att ett eventuellt oljeutsläppnår land mycket snabbare än på övrigakustavsnitt. Dessa faktorer är farledernasnärhet till land, den förhärskande vindriktningen(SV-V) och havsströmmarnasriktning. För Åbyfjorden finns ytterligareen faktor som består av närheten tillBrofjorden där Preems oljeraffinaderiligger. Raffinaderiet tar emot knappt 11miljoner ton råolja per år via båt och närfartygen inväntar tillstånd att lägga tillligger de för ankar vid en ankringsplatsprecis söder om mynningen till Åbyfjorden.Sannolikheten för ett oljeutsläppfrån tankfartygen anses inte stor menförödelsen vid en olycka är desto större.Det finns även en ankringsplats inne ifjorden (se karta s. 31). Den nyttjas dåoch då för ankring av oljefartyg efter attdessa lossat olja vid Preemraff. Städningav däck med mera kan resultera iatt miljögifter hamnar u fjordens vatten.En fråga vi ställer oss i och med dettaArbetet med en oljeskyddsplan som tasfram gemensamt av Strömstad, Tanum,Sotenäs, Lysekil, Munkedal och Udevallakommuner pågår. Sotenäs kommunhar även sedan tidigare en oljeskyddsplan.I denna redovisas lämplig plats attdra länsar över fjorden för att förhindraoljan att komma in i Åbyfjorden ochskada miljön. Inloppet till Åbyfjorden ärrelativt smalt, vilket innebär goda förutsättningaratt snabbt placera länsar somminskar intrånget av olja. Länsarna finnsidag inte på plats vid den plats som redovisassom lämplig, utan får transporterasdit med båt av räddningstjänsten.Marint skräpMarint skräp är både ett miljöproblemoch ett estetiskt problem då strändernainte blir lika attraktiva om de är fullamed skräp. Detta kan påverka bådebesöksnäring och friluftsliv negativt.Då källorna till skräpet som hamnar påvästkustens stränder ofta ligger långthärifrån är det en fråga som inte går atthantera lokalt. Det finns även verksamheteri Sverige som bidrar till det marinaskräpet i form av exempelvis plastskräpoch plastpartiklar. Även orenat dagvattenfrån våra bebyggda miljöer är enkälla till förorening av vattendrag, sjöaroch hav.För att undvika att avfall tillförs lokaltkan riktlinjer kring avfallshantering ibryggområden, vid badplatser och längsvandringsleder tas fram.Avsaknad av hävd som leder tilligenväxning av kulturlandskapMänniskan har alltid påverkat sin omgivning,det står att läsa i spåren som vilämnar efter oss.I dalgångarna runt Åbyfjorden har markernahävdats i hundratals år.Med förändring av lantbruket och förändringav boendestrukturer riskerar denvärdefulla odlingsmarken att växa igen.Igenväxning av tidigare odlingsmarkeroch betesmarker gör att en värdefulllandskapsbild går förlorad. En land-62

skapsbild som berättar om vår historiaoch inte minst ger oss möjlighet att produceramat i framtiden. Odlingsmarkersom brukats i hundratals år är av mycketbra kvalitet och således mycket värdefullmark för vår framtida försörjning. Dessamarker är mycket svåra att återställaom de väl blivit förstörda av exempelvisexploatering.Den mark som hålls öppen genom beteeller slåtter är ofta mycket artrik, inteminst de betade strandängarna. Igenväxningav dessa marker innebär därmed enreducering av den biologiska mångfalden.Den småskalighet som den öppna markenhar längs Åbyfjorden innebär enbegränsning i möjligheten att bedrivastorskaligt, rationellt och därmed lönsamtjordbruk. Det småskaliga jordbruketger i få fall heltidssysselsättning. Atthitta sätt att utveckla landsbygden sominnebär möjlighet att även i framtidenhålla marken öppen är därmed en utmaning.Möjligheten att bruka marken ären viktig del i landsbygdens attraktivitetsom livsmiljö.Om marken slutar att hävdas och lämnasutan andra åtgärder kommer den relativtsnabbt att växa igen. Om skogsmarkersätter den öppna marken förändraslandskapsbilden på ett betydande sätt.Det innebär till viss del en begränsning itillgängligheten inom området.Odlade områden är ofta utdikade. Närskötseln av markerna avtar innebärdet på sikt att dikena växer igen ochatt våtmarker blir ett vanligare inslagi landskapsbilden. Våtmarker kan sombetade marker vara mycket artrika ochdärmed betydelsefulla för den biologiskamångfalden. De kan också innebäraen begränsning i tillgängligheten inomområdet.Fragmentering av landskapetsom en effekt av exploateringExploatering kan vara ett hot mot fleranaturvärdesområden. En attraktiv boendemiljöär dock en tjänst som naturvärdesområdenaerbjuder (se s. 65 förbeskrivning av attraktiva boendemiljöersom tjänst)En exploatering för bostäder, verksamheter,bryggor mm innebär ett ianspråkstagandeav ett eller flera naturvärdesområden.Var exploateringen görs,hur den görs och i vilken omfattning dengörs påverkar konsekvenserna på naturvärdesområdena.Åbyfjorden omfattasav ett flertal skydd som syftar till attsäkerställa de natur- och kulturvärdensom finns inom området. Det innebäratt det lagmässigt finns ett flertal förhållningssättkring hur exploatering kanske inom området. Framförallt, vilket demånga skydden också syftar till, bör vihitta förhållningssätt för att inte utplånade tjänster som miljöerna idag erbjuder iform av en attraktiv landskapsbild, områdenför rekreation, en växande besöksnäring,vackra badplatser, möjlighet tillbad i rent vatten osv.De olika naturvärdesområdena är påolika sätt sårbara för exploatering. Deskogsbeklädda bergpartierna omfattaridag stora, oexploaterade områden ochde är ofta höglänta. Det innebär att exploateringinom dessa områden riskeraratt bryta storskaligheten och att splittraupp det i flera små naturområden. Dettapåverkar upplevelsen av ”orörd natur”.I höglänt terräng blir exploateringarexponerade mot sin omgivning, vilketger en stor påverkan på upplevelsen avlandskapet från fjorden.Exploatering av den öppna markenbegränsar förutsättningarna att nyttjajordbruksmarkens potential. Den riskerarockså att fragmentera (dela upp) markeni så små delar att dess funktion som odlingsbarmark går förlorad. Bebyggelsepå öppen mark exponeras dock inte motomgivningen på samma sätt som byggnationi höglänt terräng. Inom det öppnalandskapsrum där byggnationen sker harlokaliseringen av bebyggelsen dock enmycket stor påverkan på landskapsbilden.Exploatering kan även sätta ett högretryck på nybyggnation av bryggor vilketpåverkar de marina habitaten i fjorden.Vissa av dessa habitat skyddas i Natura2000-skyddet. Området som helhetpåverkas av ökade utsläpp från båttrafikoch av en ökning av tillförseln av miljögifterfrån bl a båtbottenfärger.ANALYS63

TjänsterEkosystemtjänster är de tjänster somekosystemen förser oss med och den nyttamänniskor har direkt eller indirekt av ekosystemensfunktioner.Ekosystemtjänster upprätthåller ochförbättrar människans levnadsvillkor ochär många gånger en förutsättning för vårtvälmående.I kommande avsnitt beskrivs några av defrämsta tjänsterna som naturvärdesområdenainom planområdet erbjuder ossmänniskor.Friluftsliv & besöksnäringFörutsättningara för att idka friluftsliv ärmycket goda inom planområdet. Friluftslivär också en inriktning inom besöksnäringensom har stor potential för utveckling.Denna tjänst är så pass omfattande att vibeskriver den i ett eget kapitel, se sidan 67.Verksamheter kopplade tillen levande landsbygdDet finns idag ett antal företag inomplanområdet som på ett eller annat sättnyttjar landsbygden och jordbruksmarkenför sin verksamhet. En utvecklingav denna typ av verksamhet är eftersträvansvärdsom ett sätt att få en levandelandsbygd. Verksamheter kopplade tillen levande landsbygd beskrivs närmare inästa kapitel, se sid 67.VattenbrukVattenbruk är en ekosystemtjänst somkan ha en positiv effekt på vattenmiljöngenom att de motverkar övergödning.För att en musselodling eller ostronodlingska bidra till en positiv miljöeffektoch för att produktionen av musslor/ostronska bli lönsam är det viktigt att denlokaliseras på rätt plats, har rätt utformningoch sköts på rätt sätt.Om musselodlingarna lokaliseras på enplats där det inte är tillräckligt god vattenomsättningblir det en ansamling avavfallsprodukter på botten under självaodlingen, detta påverkar sammansättningenav djursamhället så att mångfaldenav bottendjurarter kan bli mindre äni omgivningen. Även tillväxtförmåganhos musslorna påverkas av vattenomsättningeni området, är det lagom strömtväxer musslorna bra. Det är därförviktigt att bedöma vattenomsättningeni området vid placering av musselodlingar.Formen på själva musselodlingen har ef-ANALYSKajakpaddling är en av de växande besöksnäringarna inom planområdet.64

fekt på tillväxtförmågan hos musslorna.En form som skapar många kantlägen,(exempelvis en smal och lång rektangel)och därmed god näringstillförsel för såmånga musslor som möjligt, ger en godtillväxt. Utformningen av odlingen kanäven påverka den visuella upplevelsensamt hur mycket det stör friluftslivet.Vid planering av musselodlingar börockså tillgången till vägar och bryggorvara god för att man lätt ska kunnatransportera de skördade musslornavidare.Vid en genomtänkt lokalisering av ochform på musselodlingen så är miljöeffekternaav musselodlingar huvudsakligenpositiva samtidigt som det ökarmöjligheterna till att lyckas bedriva enlönsam verksamhet.Att ge möjlighet till musselodlingar ifjorden kan ses som ett lokalt miljöarbeteför att minska övergödningen och fåen bättre vattenkvalitet. Odlingarna bördock vara småskaliga och kan kopplastill besöksnäring genom exempelvis såkallad musselsafari.Det förekommer att musselodlingar utrustasmed ljud för att skrämma bort fåglar.Ljudet innebär självklart en störningför fågellivet och kan även innebära enstörning för fritidsbåtlivet, friluftslivsidkaremm som är större än den visuellastörningen.Attraktiva boendemiljöerNaturvärdesområdena inom planområdetförser oss med attraktiva boende- ochlivsmiljöer. Några naturvärdesområden,främst kantzonerna av skogsbekläddabergpartier, innehåller mark som traditionelltsett har nyttjats för lokaliseringav bostäder. Samtliga naturvärdesområdenger som helhet en varierad, vackeroch rekreativt värdefull boendemiljö.Utmaningen ligger i att lokalisera nybebyggelse på ett naturligt och hållbartsätt i landskapet så att bostadsområdeninte hamnar i konflikt med besöksnäringoch friluftsliv. Boende beskrivs i ett egetkapitel (se s 69).Inom planområdet finns många attraktiva boenden med goda landsbygdkvaliteter som blandannat gång- och cykelavstånd till badplatser och tilräckligt stor tomt för platskrävande hobbies.ANALYS65

Badklippor nedaför Ulorna på lysekilssidan.ANALYSBilden visar en av ålgräsängarna i Åbyfjorden. en av havets viktigaste biotoper och barnkammareför matfisk, läs mer om dessa under rubriken ”Övergödning”.66

FRILUFTSLIV, BESÖKSNÄRING &VERKSAMHETER KOPPLADE TILLEN LEVANDE LANDSBYGDDå Åbyfjorden och markområdena pådess båda sidor är relativt oexploateradeoch hyser höga upplevelsevärden finnsen potential i utvecklingen av friluftslivoch besöksnäring. Det finns en storefterfrågan för att kunna utöva olikaaktiviteter som paddling, klättring, fiske,dykning, fågelskådning, cykling ochvandring både för boende i närområdetoch för besökare. Åbyfjorden har allaförutsättningar för att kunna erbjudadetta. Fjordlanskapets unika natur ochkulturmiljöer har helt andra kvaliteter änsamhällen som Smögen, Hunnebostrand,Lysekil och Skaftös fiskesamhällen somidag är kommunernas stora turistattraktioner.Besöksnäringen vid Åbyfjorden är enförhållandevis outnyttjad och dåligtmarknadsförd resurs. Genom att utveckla,uppmärksamma och marknadsföraÅbyfjorden och dess möjligheter utökaskommunernas utbud av aktiviteter ochupplevelser som till viss del även kanutövas under hela året.Besöksnäringen har också en potentialatt utvecklas med inriktningar mot verksamheterkopplade till besöksnäring,friluftsliv och en levande landsbygd. Detfinns idag flera goda exempel på verksamhetermed denna inriktning.Lysekilsidan• Röe gård – café, turistiskt boende,butik mm• Villa Bro – restaurang, pub, skulpturpark,turistiskt boende med cirka2500 övernattningar per år.• Klättertorpet - camping med cirka1500 övernattningar per år och kurseri klättring.Sotenässidan• Rödsgubben – butik och café• Stenugnsbageriet – bageri och café• Lyckans vandringshem - turistisktboende• Nordens Ark – restaurang, djurpark,turistiskt boende, konferensanläggningmm• Butiken på landet – klädförsäljning• Stensjö gård – potatis och grönsaksförsäljningmm• Café vid Röd• Jaktturism - fågel mm• Äggförsäljning på flera ställenDet finns en stor utvecklingspotentialför verksamheter med inriktning mot enlevande landsbygd och friluftsliv pga attkommunernas attraktiva landskap är enstark dragningskraft. På så vis kan manäven se ett ekonomiskt värde i att bevarastörre orörda naturområden samt utvecklafirluftslivet. Verksamheter koppladetill besöksnäringen har även ett värdeför boende i närområdet. Genom attutveckla besöksnäringen inom områdetkan därmed även områdets attraktivitetför helårsboende öka. Det ger helt enkelthelårsboende inom området en alternativförsörjning.Klättring är ett område inom besöksnäringensom vi vill framhäva i detta planförslag.Tusentals klättare besöker varjeår Åbyfjordsområdet samt övriga delarav Lysekils och Sotenäs kommuner fördess unika klätterleder. Framförallt kommerklättrarna från Norden men ganskamånga kommer även från England,Tyskland, Grekland, Nederländerna,Frankrike, Österrike, Italien, Skottland,Tjeckien, Bulgarien, Polen, Slovakien,Schweiz och Slovenien. Vissa klättrarekommer även långväga ifrån som tillexempel Venezuela, USA, Nya Zeeland,Argentina och Kanada.De goda förutsättningarna för klättringhar även lett till att ett flertal familjervalt att bosätta sig i kommunerna ochtill och med inom planområdet. Dettainnebär ett ekonomiskt värde för kommunerna.Det leder till en inflyttning avANALYS67

unga arbetsföra människor som söker sigtill Lysekil och Sotenäs på grund av detunika landskapet och möjligheterna tillett aktivt friluftsliv. Klättringen gynnaräven bofasta och delårsboende på så visatt de får möjlighet att hyra ut sommarstugoroch gäststugor till besökare.En fördjupad översiktsplan kan i relativtliten utsträckning påverka den direktautvecklingen av friluftsliv och besöksnäring.Den kan dock ge riktlinjer för denlångsiktiga markanvändningen . Riktlinjersom innebär att förutsättningarna fördenna typ av utveckling inte går förlorade.Till stor del handlar det om att styravar framtida byggnation kan ske. Sett urperspektivet friluftsliv är det framför alltviktigt med riktlinjer för var bebyggelseinte ska ske.En förutsättning för att kunna utvecklafriluftsliv och besöksnäring inomÅbyfjordsområdet är att orörd ochskyddsvärd natur bevaras. Ett hot motdetta är främst en fortsatt oreglerad ochogenomtänkt exploatering som kan ledatill en spridd bebyggelse utan någrastörre sammanhängande orörda naturområden.För verksamheter kopplade till enlevande landsbygd kan den fördjupadeöversiktsplanen endast redovisa en positivinställning till en sådan utveckling.Anläggningar kopplade till den typenav verksamhet ges det utrymme för iplanförslaget.Områdets tillgänglighet för besökare äridag relativt dålig då det huvudsakligensaknas kollektivtrafik och cykelvägar.ANALYSKlättring är en friluftsaktivitet som lockar besökare under hela året.Foto taget av Hanna Melin, Klättertorpet vid Åbyfjorden.68

BOENDEBebyggelsestrukturBebyggelse är en struktur som finns kvarmycket länge i landskapet och den skalläven kunna användas av framtida generationer.Den unika miljön och de höganaturvärden som finns kring Åbyfjordenställer höga krav på all nytillkommandebebyggelse samt på om- och tillbyggnader.Möjligheterna för utveckling avbebyggelsen är begränsad främst pågrund av de bevarandeskydd som deolika riksintressena samt landskapsbildsskyddetutgör.Ogenomtänkt lokalisering och utformningav bebyggelse är ett hot motÅbyfjordens naturvärdesområden och påså vis även ett hot mot de möjligheter/ekosystemtjänster som området erbjuder.Traditionellt har bebyggelsen i Bohuslänväxt fram i zonen mellan bergenoch den öppna, brukbara marken. Meden sådan lokalisering har man skyddatbebyggelsen från vindpåverkan. Genomlokalisering av bebyggelsen i randzonenhar den brukbara marken värnats som enviktig resurs. Förutom funktionen somklimatskydd har berget en visuell funktionav att förankra bebyggelsen i landskapetoch begränsa dess exponeringmot omgivningen. På den öppna markenblir bebyggelsen mycket exponerad,liksom uppe på de höga bergspartierna.Detta är alltså lägen som traditionellthar undvikits för bebyggelse och därmedmedverkat till områdets karaktäristiskalandskapsbild.Bebyggelsestrukturen ser olika ut påLysekilssidan jämfört med på Sotenässidan.På Lysekilssidan ligger bebyggelsenhuvudsakligen längs bergskanterna i desmala dalgångarna, längs med vägen uttill Näverkärr samt i Brodalen och Bro.Höjdpartierna och branterna är tillstörsta del orörda vilket påverkar intrycketav Åbyfjorden från vattnet ochSotenässidan.På Sotenässidan är bebyggelsen merspridd längs med bergskanterna i de bredaredalgångarna. Det finns således ettflertal mindre bebyggelsegrupperingari bland annat Röd, Lyckan, Stensjö,Fodenäs, Amhult och Bua. Bebyggelseni Sotenäs är därmed mer exponerad motvattnet och mot lysekilssidan än vadbebyggelsen på lysekilssidan är.Tillgängligheten till strandområdet,vilken är en av de främsta faktorernasom lockar besökande, kan hotas dåhavsnära lägen idag är de mest attraktivaför exploatering. Detta eftersom detfinns mycket pengar att tjäna på att säljahavsnära tomtmark.Inventeringar runt Åbyfjorden visardock att det nästan uteslutande är delårsboendesom äger bostäder i havsnäralägen, medan helårsboende äger bostäderi närhet till kommunikationsmöjligheter,på cykel/gång-avstånd från havet.All nytillkommande bebyggelse har enpåverkan på landskapsbilden. Hur storoch vilken inverkan på landskapsbildenny bebyggelse har skiljer sig dock åt beroendevart i landskapet den är placerad.Enskilda avlopp påverkar vattenområdetsamtidigt som vägarnas standard är enbegränsande faktor för en ökad exploatering.Hantering av enstaka lokaliseringsprövningaroch bygglov utan några riktlinjeri den översiktliga planeringen ger enspridd bebyggelse där hänsyn till enhållbar bebyggelseutveckling saknas.Fragmentering och ogenomtänkt lokaliseringav bebyggelse medför i ett längreperspektiv att de stora orörda områdensom utgör Åbyfjordens karaktär ochattraktivitet går förlorade.Landsbygden -en kontrast till stadenLandsbygden som livsmiljö ställer andrakrav på förutsättningar för ett attraktivtboende än vad t.ex. staden eller kust-ANALYS69

ANALYSExempel på fritidshusbebyggelse inom planområdet.70

samhällena gör. Med ökande avståndfrån service och kommunikationsstråkökar behovet av andra kvaliteter för attgöra boendemiljön attraktiv. Dessa kvaliteterutgörs bl.a. av:• närhet till stora naturområden• möjligheter till platskrävande bisyssla• möjligheter till djurhållning• möjligheter till odling• möjligheter till självhushållning• möjligheter till verkstad• möjligheter till att bedriva verksamheterkopplade till besöksnäring ochen levande landsbygd.• tillgång till badliv• tillgång till båt/båtplats• möjligheter att påverka bland annatutformning och byggnadstekniskalösningar av sitt boende mot en merhållbar utveckling• möjlighet till temaboendenDessa kriterier bör helt eller delvis varamöjliga för all tillkommande bebyggelseinom området för denna fördjupadeöversiktsplan.Vatten och avloppVid nytillkommande bebyggelse ärvatten- och avloppsfrågan viktig attlösa. En spridd bebyggelse innebär flerenskilda avlopp vars påverkan på bådeNatura 2000 området och miljökvalitetsnormernavarierarberoende på bl atyp och ålder på anläggningen samt denomgivande markens förutsättningar förinfiltration. Ytterligare arbete med hurvattenkvalitén i Åbyfjorden kan förbättrasbör fortgå.En utbyggnad av kommunalt vatten ochavlopp är mycket kostsam men skullekunna leda till förbättringar av vattenkvaliteteni fjorden. Samtidigt kan enutbyggnad av kommunalt vatten ochavlopp leda till en alltför stor ökad exploateringoch på så vis ha övervägandenegativa effekter på miljön. I Lysekilskommun planerar man under de närmasteåren att ta fram en VA-plan. VAplanenkommer att utreda och ta framriktlinjer för hela kommunens framtidautveckling gällande vatten- och avloppshantering.KommunikationerVid en vidareutveckling av Åbyfjordenär det av stor vikt att titta på vägstandardenoch kommunikationerna inomområdet. Många av vägarna har intetillräckligt hög standard för att klaraav den eventuella trafikökning som nybebyggelse medför. Vägarna är främsttill för den trafik som har en målpunktinom området och då många av husenär fritidshus ökar trafiken inom områdetmarkant under sommarmånaderna.En trafikflödesmätning har genomförtsi två perioder på sotenässidan av fjordenför att mäta skillnaden i trafikflödetunder låg- respektive högsäsong. Förstamätningen var mellan den 27 maj ochden 3 juni och den andra mätningen genomfördesmellan den 11 juli och den 18Gamla arbetarbostädet längs med vägen ut på Härnäset.ANALYS71

ÅbyKällevikRödVrångebäckLyckanFodenäsRöeStensjöVarpetUlornaRågårdsdalRisdalAmhult RisöSvensvikFiskebäckBuaFågelvikenBua Heds naturreservatSlävikEdHelårsboendeANALYSNäverkärr naturreservat!Teckenförklaring! !! !!PlanavgränsningHelårsbebodd fastighetOmråden med huvudsakligenhelårsbebodda fastigheter0 0.5 1 1.5 2km72

juli. Slutsatserna från mätningen är atttrafiken har ökat med allt från 80-175% ibåda riktningarna. Trafikflödesmätningenvisar hur stor trafikökningen är underhögsäsong samt vilka vägar som får dethögsta trycket.Landskapet inom planområdet har enspeciell karaktär med sprickdalslandskapetsom skiftar från höga klippor tilllåga dalar. Detta gäller även vägarna somär en del av den karaktären. Vägarnasbeskaffenhet gör de ofta lämpliga somgröna turistvägar för både vandring ochcykling där många av de privata vägarnaleder ner till små badvikar. För att kunnaöka allmänhetens och turisternas tillgänglighettill Åbyfjorden bör nya parkeringaralternativt rastplatser i anknytningtill området utredas. Även möjligheternatill förbättrad kollektivtrafik för områdetbör ses över.till människors hälsa och säkerhet ellertill risken för olyckor, översvämning ellererosion.I planförslaget föreslås ingen ny bebyggelseinom strandzonen och risken föröversvämningar torde därav vara relativtliten för nytillkommande bebyggelse.ÖversvämningsriskDet pågår för närvarande en global klimatförändringsom förväntas avspeglasig i havsmiljön genom bland annathavsnivåhöjning. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningensbedömningar kommerhavsnivåhöjningen att kunna uppgåtill 0,88 meter inom de närmsta 80 åren.Länsstyrelsen i Västra Götalands län ochVärmlands län har tagit fram ett regionaltplaneringsunderlag med fokus påöversvämningsproblematiken i länen,Stigande vatten.Enligt den nya plan- och bygglagen(PBL) som trädde i kraft 2 maj 2011 skaplanläggning ske med hänsyn till blandannat klimataspekter. Med den nya lageninförs också en möjlighet för kommunenatt i en detaljplan reglera skyddsåtgärderför att motverka olyckor, översvämningoch erosion. Detta görs genom att kommuneni detaljplanen anger att bygglovinte får ges förrän en viss skydds- ellersäkerhetsanläggning har genomförts påtomten eller i området. Länsstyrelsen skaenligt kap. 11 i nya PBL inom ramen försin tillsynsuppgift överpröva kommunensbeslut att anta, ändra eller upphävaen detaljplan, områdesbestämmelser, förhandsbeskedeller bygglov om bebyggelsenkan antas bli olämplig med hänsynANALYS73

VÄGEN FRÅN ANALYSTILL PLANFÖRSLAGStorslagen och orörd naturSmåskaligt jordbrukslandskapObruten kustDetta är vad som gör Åbyfjorden och dessomgivningar unikt och riksintressant. Detär utpekat som så unikt att det bedömsvara bevaransvärt ur ett nationellt perspektivför sina natur- och kulturmiljöer och förförutsättningarna för friluftsliv. Inte minstär området riksintressant för dessa värdensamlade i ett helhetsperspektiv.Riksintressenas värdebeskrivningar skullekunna tolkas som att ingen exploateringkan tillåtas- inga bostäder, inga verksamheter,inga nya båtplatser.Områdets värde ligger dock till stor del iatt det lever och utvecklas.FRÅN ANALYS TILL PLANFÖRSLAGPlanförslaget utgör en tolkning av hur områdetlångsiktigt kan vara levande, såvälgenom människor som av en mångfald avväxt- och djurarter. Riksintressena är engrundläggande utgångspunkt i den tolkningen,liksom de tankar och synpunktersom framkommit i dialog med de människorsom bor och verkar i området.Frågeställningen i framtagandet av planförslagethar varit:Hur kan vi ge förutsättningar för människoratt leva, verka och vistas i områdetutan att de tjänster som naturenoch landskapet (naturvärdesområdena)förser oss med går förlorade?ochHur kan vi nyttja landskapet för attgöra det möjligt för så många som möjligtatt ta del av landskapets och naturenstjänster?Ulorna på lysekilssidan erbjuder besökarehisnande naturupplevelser.74

PLANFÖRSLAGINNEHÅLLSFÖRTECKNINGSammanfattning 75PLANFÖRSLAGNYTTJA, UTVECKLA,VÄRNA & BEVARA 76Besöksnäring,friluftsliv &verksamheterkopplade till enlevande landsbygd 76SammanfattningI följande kapitel presenteras riktlinjersom beskriver kommunernas syn på denframtida utvecklingen av planområdet.Riktlinjerna utgår framförallt fråndialogmötena med medborgare, workshopenmed politiker från båda kommunernasamt analysen av naturvärdesområdenaoch dess tjänster/möjligheter.(sediagram på s. 60).Boende 77TIO ZONER FÖREN HÅLLBARFRAMTID KRINGÅBYFJORDEN 801. Närcentran 802. Mindrebebyggelsegrupper 813. Planlagda områden dären förändring av detaljplankan vara lämplig 814. Enstaka ny bebyggelse 815. Större sammanhängandenaturområden 826. Strandzon 827. Jordbruksmark 828. Områden förmusselodlingar 839. Områden för utvecklingav bryggor och båtplatser/ankringsplatser 83Vatten & avlopp 84MELLANKOMMUNALAFRÅGOR 85Åbyfjorden omfattas av ett flertal skyddsom syftar till att säkerställa de natur-och kulturvärden som finns inomområdet. Det innebär att det lagmässigtfinns ett flertal förhållningssätt kringhur exploatering kan ske inom området.Framförallt, vilket de många skyddenockså syftar till, bör vi hitta förhållningssättför att inte utplåna de tjänstersom miljöerna idag erbjuder i form aven attraktiv landskapsbild, områden förrekreation, en växande besöksnäring,vackra badplatser, möjlighet till bad irent vatten osv.FRÅN ANALYS TILL PLANFÖRSLAG75

NYTTJA, UTVECKLA,VÄRNA & BEVARAPLANFÖRSLAGDen rika natur- & kulturmiljön utgörgrunden för ett attraktivt boende i området,en växande besöksnäring och ett givandefriluftsliv. Landskapsbilden vägeräven tungt i detta planförslag eftersomden ger området dess unika karaktär ochupplevelsevärden.Planförslaget framhåller att friluftsliv,besöksnäring och bebyggande inte behöverhamna i konflikt med varandra omutveckling och bebyggelse sker undergenomtänkta former.I följande planförslag presenteras därförriktlinjer kring boende, besöksnäring,friluftsliv och verksamheter kopplade tillen levande landsbygd i samma kapitel.Det är framförallt genom en medvetenoch kunskapsbaserad lokalisering av nybebyggelse som planförslaget kan styrautvecklingen av planområdet mot enhållbar samhällsutveckling.Besöksnäring,friluftsliv &verksamheterkopplade till enlevande landsbygdEn utveckling av friluftslivet och enbesöksnäring kopplad till densammabygger på landskapets storslagenhetoch intryck av orördhet. Det är därförav största vikt att helhetsupplevelsen avoexploaterad natur och tillgänglighetentill naturområden långsiktigt säkerställs.Potentialen för utveckling är starkt sammankoppladmed ett värnande och enutveckling av de natur- och kulturvärdensom finns i landskapet.Förutsättningarna för att utvecklafriluftslivet inom området är starktsammankopplad med en utveckling avbesöksnäringen.En utveckling av besöksnäringen inomområdet kan gynna den helårsboendebefolkningen genom att det ger möjlighetatt driva verksamheter kopplade tillbesöksnäringen.Förutsättningarna för att utveckla näringslivet,besöksnäringen och friluftslivetinom området kan sammanfattas iföljande övergripande ställningstaganden:• utvecklingsmöjligheter för byggnader/anläggningarkopplade till verksamheterföljer samma riktlinjer somför bostadsbebyggelse (se s.77)• anläggningar kopplade till vandringsleder,som t ex vindskydd ochutsiktsplatser får dock anordnasinom områden utpekade som störresammanhängande naturområden(se riktlinjer s 82). utveckling avbesöksnäringen ska vara småskalig.Den ska komma de bofasta till gagn• besöksnäringen ska inriktas motfriluftsliv• besöksnäringen ska inriktas motlandsbygdens kvaliteter samt jordochvattenbruk• utveckling av besöksnäringen skasamordnas med framtida bebyggelseutvecklingför att främja enlevande landsbygd• siktlinjer från utsiktsplatser ska värnasgenom att inte exploatera visuelltvärdefulla platser.• landskapsbilden ska värnas genomatt ej exploatera det öppna landskapet• större orörda naturområden skabevaras som en förutsättning för attutveckla friluftslivet• strandområden ska vara tillgängligaför allmänheten• industriell verksamhet eller liknandeska inte lokaliseras inom planområdet76

BoendeHela området för FÖP Åbyfjorden, medundantag för delar av Åby i den nordvästradelen av planområdet, omfattasav riksintresse enligt miljöbalkens fjärdekapitel, MB 4 kap, så kallade hushållningsbestämmelserför den obrutnakusten. Det innebär att:• ingen exploatering som påtagligtskadar natur- och kulturmiljön fårkomma till stånd• besöksnäringens och friluftslivetsintressen ska främjas och därför särskiltbeaktas vid bebyggelseutvecklingeller andra ingrepp i miljönDenna lagstiftning ligger till grund förförslaget till möjlig bebyggelseutveckling.Det innebär att någon omfattandebebyggelseutveckling inte är aktuellinom planområdet. Förslaget till bebyggelseutvecklingär därmed en tolkningav riksintresset.En befolkningstillväxt längs Åbyfjordenär dock önskvärd för att bevara en levandelandsbygd och för att skapa förutsättningarför att utveckla ett småskaligtnäringsliv med inriktning mot besöksnäringoch areella näringar.Förutsättningarna för att hålla landsbygdenlevande kan sammanfattas i följandeövergripande ställningstaganden:• bebyggelsen ska lokaliseras ochutformas på ett sätt som tillskaparattraktiva boenden för just landsbygd.Den ska vara ett alternativ ochen kontrast till boende i staden ochsamhällena• bebyggelseutvecklingen ska ske medfokus på en helårsboende befolkning• bebyggelseutvecklingen ska ske därdet finns goda pendlingsmöjlighetermed bil och bussUtformning av bebyggelseBebyggelse på landsbygden ska i myckethögre grad än bebyggelse i tätort anpassastill det landskap där byggnadenplaceras. Detta för att boendemiljöernasattraktivitet inte ska gå förlorad.• fastigheterna inom en bebyggelsegrupperingbör vara angränsande tillvarandra. Vid byggnation av enstakahus ska möjligheten att i framtidenkomplettera området med fler bostadshusbeaktas• tomterna ska ha minst en sida frimot natur- och/eller kulturmark.• fastighetsgränser ska ta hänsyn tilllandskapet. Ägoslagsgränser, topografi,vägar, vegetationsridåer, befintligagärdesgårdar mm ska utnyttjasvid avgränsningen av fastigheter• bebyggelsen ska anpassas till landskapet.Terrängen ska utnyttjas vidbebyggelseutformning så att sprängningoch schaktning i största möjligautsträckning undviks. Den övergripandelandskapsbilden i området skavärnas• byggnader bör placeras traditionellti gränsen där åkermark möterskogsbryn eller berg och sluttningarför att ge bebyggelsen stöd ochförankring i landskapsbilden och föratt inte ianspråkta värdefull odlingsmark• lösningar gällande social, ekonomiskoch miljömässig hållbarhet skaförespråkas. Detta innebär bland annatlösningar som kan påverka bådeutformning och byggnadsteknik• bebyggelsen ska utnyttja sol-/vindförhållandenamed hänsyn till energioch ljus• befintliga tillfartsvägar ska i störstamöjliga mån utnyttjas. Tillfartsvägska anordnas så att påverkan på huvudvägnätetblir begränsad (utifrånsäkerhet och effektivitet)• bebyggelsegrupperingarna ska varaavskilda från varandra. För en attraktivboendemiljö på landsbygdenär en god tillgänglighet och tillgångtill naturområden och rekreationsmöjligheteren viktig förutsättning.En sammanhängande, långsträcktbebyggelsestruktur inom de utpekadeutvecklingsområdena är därförinte önskvärd. Bebyggelsegrupperingarska därför omgärdas av enzon av natur-/kulturlandskap sominnebär en avgränsning till nästabefintliga eller potentiella bebyggelsegruppering.Natur-/kulturlandskapsområdetkring bebyggelsegrupperingarska ha en storlek somPLANFÖRSLAG77

PLANFÖRSLAGinnebär att det kan utnyttjas somrekreationsområde. Storleken på”mellanrummet” ska även innebäraatt närliggande bebyggelsegruppervisuellt uppfattas som avskilda frånvarandra• avgränsning mellan bebyggelsegrupperoch natur-/kulturmiljö ska skei naturliga gränser för storskaligalandskapselement, t ex höjdpartier,skogsdungar, åkrar och liknande• fasta fornlämningar får inte påverkas.Avgränsning av fornlämningsområdeska göras i dialog med Länsstyrelsenskulturmiljöenhet• inom hela planområdet ställs kravpå så kallad hög skyddsnivå (se s.84). Länsstyrelsen tar just nu framriktlinjer för små avlopp i marinaNatura 2000-områden. Om dessafastställs kan kraven på enskilda avloppsanläggningarskärpas betydligt.• Länsstyrelsens riktlinjer kringgrundläggningsnivåer för ny bebyggelsemed hänsyn till klimatanpassningska följas (se Stigande vatten,Länsstyrelserna i Västra Götalandsoch Värmlands län, 2011:72)• Ny bebyggelsen ska anpassas tilllandskapets topografi. Plansprängningska undevikas.Styrning/reglering avbebyggelseNy bebyggelse ska medverka till attupprätthålla och utveckla en levandelandsbygd med utgångspunkt i attraktivaboendemiljöer för en helårsboendebefolkning.Förhandsbesked/bygglov i kombinationmed denna handlings riktlinjerbedöms i vissa fall innebära en styrning/prövning som huvudsakligen är bättrelämpad än prövning i detaljplan. Främstför att detaljplanen ger ett större antalbyggrätter vid ett och samma tillfälle.Iett landsbygdsområde med begränsad efterfråganför bostäder för helårsboende,men med en stor efterfrågan på delårsbostäderinnebär detaljplaneprocessenatt bostäder tillskapas i en större omfattningoch i en snabbare takt än vad sommotsvarar efterfrågan på helårsbostäder.Detta leder till att en hög andel av storaområden av ny bebyggelse nyttjas somdelårsbostäder. En omfattande utvecklingav delårsbostäder bedöms inte varaförenligt med de särskilda hushållningsbestämmelsernaför den obrutna kusten(MB 4 kap.)Detaljplaner är även en kostsam processvilket innebär en vilja att maximeraantalet byggrätter inom planområdet,vilket riskerar att ge en bebyggelsestruktursom inte är anpassad till en attraktivboendemiljö på landsbygden.Prövning i detaljplan fyller dock en viktigfunktion i att avväga och samordnaolika anspråk och bevarandeintressen.Vilken form av prövning som är lämplig/rimligför utveckling av ny bostadsbebyggelsemåste därför avgöras frånfall till fall. En sådan avvägning görsinte utifrån någon specifik kriterie, somt ex antal hus eller storlek på tomter,men utifrån en helhetsbedömning av hurkriterierna (se avsnitt utformning), ochdet bakomliggande syftet kring landsbygdensom attraktiv livsmiljö, uppfylls.Ärendets grad av komplexitet ochintressekonflikter är avgörande.De olika typerna av områden för bebyggelseutveckling(bebyggelsezonernapå markanvändningskartan) påverkarvilken prövning som är lämplig.Inom närcentran, där en större omfattningav bebyggelse är möjlig, är detaljplanen lämplig form av prövning. Föratt utreda behovet av en detaljplaneprövningföreslås att planutredningaranvänds. Planutredningen har två syften.Det ena är att sammanställa förutsättningarnaför den föreslagna utvecklingenoch det andra att utgöra underlag förbeslut om fortsatt prövning- i detaljplaneller i förhandsbesked/bygglov.Inom zonen med möjlighet till mindrebebyggelsegrupperingar bör planutredning(se bifogat dokument) göras förprövning av två bostadshus eller fler,eller om graden av komplexitet och/ellerintressekonflikter är hög. Ny bebyggelsebör bara tillkomma i det fall planutredningenvisar att den fortsatta prövningenkan ske med hjälp av förhandsbesked/bygglov. Om komplexiteten eller omfattningenav bebyggelseutvecklingenär så omfattande att detaljplan bedöms78

lämplig, bör bebyggelseutvecklingenundvikas.Inom zonen där enbart enstaka bebyggelsekan tillkomma sker prövninggenom förhandsbesked/bygglov.PLANFÖRSLAG79

TIO ZONER FÖR EN HÅLLBARFRAMTID KRING ÅBYFJORDENUnder denna rubrik redovisas följandekategorier som motiverar och förklararmark-och vattenanvändningskartan.Mark- och vattenanvändingskartan äruppdelad i följande tio zoner.1. NärcentranI anslutning till kommunernas huvudvägar,där kollektivtrafik och möjligheternatill pendling finns ligger Brodalen/Bro på Lysekilssidan och Lyckan påSotenässidan. Dessa två områden fungerarsom knutpunkter för området längsÅbyfjorden. Brodalen och Bro blir genomsin placering en port till Härnäset.Lyckan blir på motsvarande sätt entréntill Åbyfjorden på sotenässidan.I Bro, Brodalen och Lyckan finns idagen ansamling av bostadsbebyggelse ochverksamheter, med en stor andel helårsboendebefolkning och förutsättningarför en viss typ av service. (se karta s72) Läget tillsammans med den befintligaetableringen gör dessa områden tilllämpliga utvecklingsområden för boendeoch verksamheter.Ur natur- och kulturmiljösynpunkt är detbättre att samla bebyggelse än att spridaut den över planområdet och riskerapåverkan på planområdets olika värden.Denna bebyggelseutveckling är ävenmest hållbar ur ett socialt och ekomisktperspektiv genom samordningsmöjligheterför exempelvis skolskjuts, hemtjänstmm..Inom områden som definieras somnärcentran (se karta) gäller följande:• bebyggelsegrupper med fler än 5hus är lämpliga att pröva• prövning av lämplighet ska göras iplanutredning och/eller detaljplan• nytillkommande bostadsfastigheterska ha en bebyggd yta sommotsvarar max 10 % av den totalafastighetens yta. Detta för attfölja områdets traditionella bebyggelsekaraktäroch uppfylla delandsbygskvaliteter man generelltefterfrågar vid lantligt boendeBrodalen/BroBrodalen är en befintlig tätort. Här finnsdärmed andra förutsättningar för bebyggelseutvecklingän övriga delar avplanområdet (som betecknas som landsbygd).Utveckling av befintlig tätort ärförenligt med de särskilda hushållningsbestämmelsernaför den obrutna kusten(MB 4 kap). Med bakgrund av dettapekas ett större område för bebyggelseutvecklingut i Brodalen, i enlighet medLysekils kommuns översiktsplan, ÖP06.PLANFÖRSLAGPrincipskiss för utveckling inom närcentran, bebyggelsegrupper med fler än fem hus.80

Det område som redovisas tar delvis ianspråk jordbruksmark, något som skiljersig från riktlinjer för bebyggelseutvecklinginom landsbygdsområden, detvill säga inom övriga delar av planområdet.2. MindrebebyggelsegrupperMed närcentra som knutpunkter skapasförutsättningar att i närheten av dessa,längs med befintliga vägar kompletterabefintlig bebyggelse.I områdena runt de såkallade närcentranfinns tillgång till kommunikationer i denutsträckning att det finns rimliga förutsättningarför t.ex. pendling och tillgångtill service. Faktorer som är attraktivaför helårsboende.Den avtagande tillgängligheten som följermed det ökande avståndet från närcentratgör att bebyggelseutvecklingenbör ske i en mer begränsad omfattning idessa delar än inom närcentraområdena.Inom dessa områden gäller därmedföljande:• mindre bebyggelsegrupper med2-4 hus är lämpliga att pröva• prövning av lämplighet ska göras iplanutredning• i det fall planutredning visar attbebyggelse inte bör tillkommautan prövning i detaljplan bedömsbebyggelseutvecklingen somolämplig• nytillkommande bostadsfastigheterska ha en bebyggd yta sommotsvarar max 7,5 % av dentotala fastighetens yta. Detta föratt följa områdets traditionella bebyggelsekaraktäroch uppfylla delandsbygskvaliteter man generelltefterfrågar vid lantligt boende.3. Planlagdaområden där enförändring avplanen kan varalämpligInom de områden som ligger i anslutningtill närcentran och huvudvägarnafinns ett antal områden som omfattasav gällande detaljplan. I vissa av dessaområden bedöms det vara lämpligtmed en ny detaljplaneprövning för enändrad inriktning som uppmuntrar tillhelårsboende eller komplettering avbebyggelse.4. Enstaka nybebyggelseInom övriga delar av området för denfördjupade översiktsplanen bedömslämpligheten för ny bebyggelse varabegränsad med hänsyn till riksintressen,tillgång till kommunikationer och förutsättningarnaför attraktiva helårsbostäder.I dessa områden kan dock lämplighetenför enstaka nya byggnader prövas.Inom dessa områden gäller därmedföljande:• enstaka nya byggnader kan prövas• prövning av lämplighet ska görasPrincipskiss för utveckling av mindrebebyggelsegrupper på färre än fem hus.Principskiss för utveckling av enstakany bebyggelse.PLANFÖRSLAG81

PLANFÖRSLAGmed förhandsbesked/bygglov• bebyggelseutvecklingen inomdessa områden ska inte innebäratillskott av nya områden av sammanhållenbebyggelse• nytillkommande bostadsfastigheterska ha en bebyggd yta sommotsvarar max 7,5 % av dentotala fastighetens yta. Detta föratt följa områdets traditionella bebyggelsekaraktäroch uppfylla delandsbygskvaliteter man generelltefterfrågar vid lantligt boende.5. Större sammanhängandenaturområdenDessa områden utgör storskaliga markområdensom idag huvudsakligen äroexploaterade (se beskrivning av Skogsbekläddabergspartier med öppnahällmarkslandskap samt branta klippväggars. 57).Förutom att erbjuda och stärka upplevelsenav planområdet som orört och ”vilt”,så är de större sammanhängande naturområdenaviktiga för den biologiskamångfalden. Genom att värna dessaområden planerar vi utifrån vad naturenklarar av. Tesen är att antalet arter, särskiltdjurarter, dels ökar ju större arealett naturområde har, dels är beroende avavståndet mellan naturområdena.Inom dessa områden ska ingen nybebyggelse (bostäder, verksamheter,bryggor eller andra anläggningar)tillkomma. Utveckling av vandringsleder,ridleder, cykelleder och liknandefår ske inom dessa områden. Ävenanläggningar kopplade till ledernafår anordnas, som t ex vindskydd ochutsiktsplatser.6. StrandzonStrandzonen utgör området från strandlinjenoch 300m upp på land med undantagfrån områden reglerade i detaljplansamt större områden med sammanhållenbebyggelse (se beskrivning av havsstrandängaroch klippstrand s.54 respektives. 57).Inom dessa områden, där en stordel av potentialen för utveckling avbesöksnäring och rekreation finns,ska ingen ny bebyggelse (bostäder,verksamheter, bryggor eller andraanläggningar) tillkomma. Utvecklingav vandringsleder, ridleder, cykellederoch liknande får ske inom dessa områden.Även anläggningar kopplade tilllederna får anordnas, som t ex vindskyddoch utsiktsplatser.7. JordbruksmarkDen småskaliga jordbruksmarken ären väsentlig del av landskapsbilden iområdena längs med Åbyfjorden. Denär också avgörande för möjligheten tillen levande landsbygd (se beskrivning avÖppen mark i breda och smala dalgångarpå s.56)I detta planförslag läggs fokus på attöka förutsättningarna för ett öppethållandeav jordbruksmark genomföljande riktlinjer:• jordbruksmark bör inte ianspråktasför byggnader eller andra anläggningar,undantag kan ges för t exlucktomter• vid avstyckning av nya bostadsfastighetersom innehåller jordbruksmark,ska arealen av den kvarvarandejordbruksmarken bedömasutifrån möjligheten till ett rationelltbrukande• landskapsbild ska beaktas vid allny exploatering• nytillkommande bostadsfastigheterska ha en bebyggd yta sommotsvarar max 7,5 % av dentotala fastighetens yta. Detta föratt följa områdets traditionella bebyggelsekaraktäroch uppfylla delandsbygskvaliteter man generelltefterfrågar vid lantligt boende.• byggnation i innovativa strukturersom möjliggör landsbygdskvaliteter,ett småskaligt levande jordbruketc ska främjas• verksamheter som håller landskapetöppet, exempelvis fårproduktion,bo på lantgård, gårdsbutiker,kurser i lantbruksskötsel osv skauppmuntas82

• möjligheten att hålla vandringsledernaöppna ska beaktas vid allnyexploatering• Utveckling av vandringsleder, ridleder,cykelleder och liknande fårske inom dessa områden.8. Områden förmusselodlingarPlanförslaget innebär en positiv inställningtill en utveckling av musselodlingari Åbyfjorden. I samrådshandlingenpekas ett generellt område för möjligutveckling av musselodling ut. Det ärområden med ett vattendjup större änåtta meter och som inte direkt påverkarde habitat som omfattas av Natura2000-skydd. Dessa områden kommer tillgranskningshandlingarna att förändrasoch utvecklas. Föreslagen lokaliseringav musselodlingar återfinns på markochvattenanvändningskartan. Nedanpresenteras generella riktlinjer inomplanområdet.• vattenbruket får inte påverka Natura2000-habitat negativt• konflikter med bad, båtliv och fiskeska i största möjliga mån begränsas• anläggningarna för vattenbruk skautformas så att odlingarna blir såeffektiva som möjligt och så attpåverkan på landskapsbilden blir såbegränsad som möjligt• odlingarna får inte utrustas medljudstörning för att skrämma fåglar• odlingarna får endast lokaliserasinom områden med god vattenomsättning• riktlinjer för anordningar på landkopplade till vattenbruk kommer atttas fram i utställningshandlingen9. Områden förutveckling av bryggoroch båtplatser/ankringsplatserInom planområdet gäller följande förutbyggnad av bryggor och båtplatser:• det ska råda en restriktiv inställningtill nya båtplatser inom Åbyfjorden• bryggor och båtplatser får inte tillskapasinom andra områden än desom pekas ut som lämpliga för kompletteringav båtplatser i mark- ochvattenanvändningskartan (se bilagamark- och vattenanvändningskartasamt karta med befintliga båtplatserpå s. 38). Detta innebär att endastkomplettering av befintliga anläggningarska tillåtas• hamnarna ska vara småskaliga medhänsyn till landskapsbilden ochområdets karaktär Båtbryggor bördärmed vara max 25 meter långa• förutsättningarna för att utrusta någonav de befintliga anläggningarnamed sjösättningsramp och eventuelltspolplatta för att begränsa behovetav fasta båtplatser ska utredas vidare.Vid anordnande av sjösättningsrampska krav ställas på parkering ianslutning till denna• vinterförvaring av båtar bör intelösas inom hamnområdet eftersomdet inte finns plats till detta i desmåskaliga landskapsrummen• ankringsplatsen i Åbyfjorden ska tasbort eftersom fjorden är ett Natura2000-område10. Noder förmötesplatser,friluftsliv &besöksnäringEtt antal strategiska platser invid fjordenföreslås fungera som noder (knutpunkter)för friluftsliv, besöksnäringoch även mötesplatser för de boende iområdet.Inom dessa områden finns förutsättningarför utveckling av anläggningarkopplade till friluftsliv, badplatser,fågelskådningsplatser mm. För en ökadtillgänglighet bör noderna kopplas tillvandringsleder och kan utifrån förutsättningarnapå respektive plats innehållat ex parkering, toaletter, sophantering,samlingslokal, iläggningsplatser förkajak och information om aktiviteter/sevärdheter i omgivningen.I Lysekils kommun sträcker sig Kuststigenlängs hela Åbyfjorden. Det böreftersträvas att leden kompletteras så attPLANFÖRSLAG83

PLANFÖRSLAGden når fram till varje föreslagen nodI Sotenäs kommun sträcker sig Soteledendelvis längs Åbyfjorden. Det böreftersträvas att komplettera leden mellanBua och Lyckan, samt komplettera så attleden når fram till varje nod.Vatten & avloppDet finns två huvudalternativ förhanteringen av vatten- och avloppsfråganinom planområdet.Alternativ 1Enbart lösningar med enskilt vatten& avloppSamtlig nytillkommande bebyggelse fårlösa vatten och avlopp genom enskildaanläggningar. Inom hela planområdetställs krav på så kallad hög skyddsnivå.Det innebär att vid nybyggnation och vidombyggnationer bör enskild avloppsanläggningomfatta t ex slamavskiljningmed infiltration eller markbädd kompletteratmed kemisk fällning alternativtkretsloppsanpassad toalettlösning.Alternativt kan minireningsverk installeras,i de flesta fall med efterpolering(sandfilter etc) för att säkra hälsoskyddetoch för att orenat avloppsvatten inte skasläppas ut vid tekniska fel på anläggningen..Länsstyrelsen tar just nu fram riktlinjerför små avlopp i marina Natura2000-områden. Om dessa fastställs kankraven på enskilda avloppsanläggningarskärpas betydligt.Alternativ 2Delvis kommunalt vatten & avloppKommunalt vatten och avlopp byggs utfrån Brodalen längs vägen ner till RöeSandvik och ansluter till befintlig pumpstationmellan Röe Sandvik och Vrångebäck.Det innebär möjlighet att kopplabefintliga och nytillkommande fastigheterlängs ledningens sträckning. Detinnebär också en förutsättning att kopplapå de planlagda fritidshusområdena norrom Röe Sandvik på det kommunala VAnätet.Inom området finns idag ett 100-tal fastigheter som skulle kunna kopplastill kommunalt VA.Överföringsledningar från Brodalen tillRöe Sandvik skulle bli ungefär 3 kmlånga och enligt en grov beräkning avLEVA kosta runt 6-7 miljoner. Dennakostnad täcks inte av den vanliga VAtaxan.Taxan för VA ligger idag på cirka240 000kr och den täcker bara kostnadernaför utbyggnad inom respektiveverksamhetsområde, inte själva överföringsledningarna.Dessa måste därförfinansieras på annat vis. Kommunaltvatten och avlopp på Lysekilssidan ärdärför ingen teknisk fråga utan mer enfråga om ekonomi.Från anslutningspunkten på Lysekilssidanfinns eventuellt förutsättningar attdra överföringsledningar över fjordentill Röd eller till Fodenäs. På sotenässidanfinns därmed eventuella möjligheteratt koppla befintlig och tillkommandebebyggelse till Lysekils kommunalaVA-nät. Kostnaden att dra överföringsledningaröver Åbyfjorden beräknasäven den av LEVA till cirka 6-7 miljonerkronor.Det är viktigt att planering styrs av enhelhetssyn och att även andra aspekterän VA-frågan vägs in i bedömningen omhur mycket bebyggelse som är lämplig.En utveckling får till exempel inte skepå bekostnad av områdets attraktivitet urperspektivet besöksnäring och friluftsliv.Detta skulle i ett långsiktigt perspektivpåverka områdets ekonomiska och miljömässigahållbarhet negativt.De båda alternativen kommer att utvärderasunder samrådstiden. De diskuterasäven i miljökonsekvensbeskrivning (se.s 102). I nästa version av förslaget,granskningshandlingen, kommer endastdet alternativ som bedöms vara det mestlämpliga, att redovisas.84

MELLANKOMMUNALA FRÅGORGemensamtplanarbeteÅbyfjorden delas av Lysekils och Sotenäskommuner och är därmed ett gemensamtintresse och ansvar.Hur respektive kommun hanterar frågorsom rör bebyggelseutveckling, vatten ochavloppsfrågor, vattenbruk, hamnutvecklingoch så vidare berör i hösta grad den andrakommunen, både miljömässigt, ekonomisktoch visuellt.Lysekils och Sotenäs kommunstyrelser hardärför beslutat att en fördjupad översiktsplanska arbetas fram gemensamt och antassom ett gemensamt dokument.BärfendalsälvenBärfendalsälven avbördar Tåsteröds vattenvia Tvärån i Munkedals kommun innanden mynnar i Åbyfjorden.Enligt vattendom är kommunen skyldig atttappa sjön på en viss volym vatten.Bärfendalsälven är reproduktionsområdeför havsöring och bör skyddas mot förändringav vattenflödet och mot försämring avvattenkvaliteten.En 25 meter bred växtzon kring älven ärviktig för reproduktionen och vattenkvalitetenoch är därför viktig att bevara. Dialogoch samverkan ska ske med Munkedalskommun.PLANFÖRSLAG85

KONSEKVENSERINNEHÅLLSFÖRTECKNINGSOCIALAKONSEKVENSER 86Boende 86Friluftsliv 86EKONOMISKAKONSEKVENSER 88Friluftsliv & besöksnäring 88Natur- & kulturmiljö 88Boende 89MILJÖKONSEKVENSER 90Läsanvisning 90Sammanfattning 90Inledning 94Naturvärdesområden,ekosytemtjänster samthot mot dessa 100Planförslaget och dessmiljökonsekvenser 101Nollalternativet och dessmiljökonsekvenser 109Miljömål 112KONTAKT 117KONSEKVENSER86

SOCIALA KONSEKVENSERBoendeAtt skapa förutsättningar för ny bostadsbebyggelsepå landsbygden innebär attskapa förutsättningar för en annan livsstilän ett boende i staden eller i kommunernaskustsamhällen.LokaliseringDet innebär ett större bilberoende för attnå arbetsplatser, matbutik, vårdcentral/sjukhus och inte minst nöjen och fritidssysselsättningar.Det kan också innebäraberoende av kommunal service såsomskolskjuts och hemtjänst. Ett boende pålandsbygd kan på detta sätt innebära enstörre sårbarhet, men i andra avseendenäven en större personlig frihet.Planförslaget innebär förutsättningarför en större andel nytillkommandebebyggelse inom de så kallade närcentrana;Brodalen/Bro och Lyckan samt iviss mån längs de vägar inom områdetsom utgår från dessa närcentran. Utifråndenna bebyggelsestruktur ges godaförutsättningar för tillgång till service,kollektivtrafik o s v sett ur ett landsbygdsperspektiv.Hel- och delårsboendeDet är idag inom och i anslutning tillnärcentrana som huvuddelen av dehelårsboende inom planområdet bor. Attge förutsättning till ny bebyggelse inomdessa områden nyttjar de förutsättningarsom gör platsen attraktiv för helårsboende.Helårsboende grannar är dessutomi sig en attraktionskraft för boendet.Det finns en risk för ”segregation” mellanområden med helårsbebodda ochdelårsbebodda fastigheter eftersom planförslagetinriktar sig på helårsboendeoch pekar ut områden där det redan idagär en stor andel helårsbebodda fstigheter.De områden, ofta strandnära, som idaghelt eller till övervägande del utgörs avfritidsbebodda fastigheter pekas i planförslagetut som områden där en (omfattande)bebyggelseutveckling inte ärlämplig. Dessa områden kommer genomsin ökade exklusivitet troligtvis beståsom renodlade fritidshusområden.FolkhälsaEn väsentlig del av attraktiviteten medboende på landsbygd är tillgången tillnaturen, både visuellt och fysiskt. Attvistas i naturen har en positiv påverkanpå människors fysiska och psykosocialahälsa. Åbyfjorden med dess omgivandemarkområden innefattar unik natur avväldigt varierande karaktär. Det innebäratt för det fåtal människor som gesmöjlighet att bo här erbjuds en exklusivlivsmiljö.Planförslaget förespråkar stora tomtervid avstyckning av nya bostadsfastigheter.Det begränsar det antal människorsom kan erbjudas möjlighet att bo iområdet. De stora tomterna motiveras avde ger ett attraktivt alternativ till boendei staden/samhällena genom de förutsättningarför att bl a nyttja den egna tomtenför fritidssysselsättningar eller förbisysslor.Planförslaget gör också avvägningenmellan vilka områden som kan bebyggasoch vilka som ska bevaras obebyggda.I dessa ställningstaganden avgörs vilkaområden som även fortsättningsviskommer att kunna nyttjas av besökareför fritidsaktiviteter, rekreation ochkontemplation och vilka områden somi framtiden kan ha en begränsad allmäntillgänglighet.FriluftslivTillgänglighetMöjligheten för allmänheten att ha godtillgång till den variation av kvalitativanaturmiljöer som finns i och kringÅbyfjorden är av stort värde för folkhälsanoch för människors välbefinnande.Det är också av stort värde att det finnssådana områden som är tillgängliga föralla. De noder för friluftsliv som pekasut i planförslaget syftar till att ge förutsättningarför ett tillgängligt friluftsliv.KONSEKVENSER87

Ett par av noderna är lokaliserade vidbusshållplatser där bussar i linjetrafikpasserar kontinuerligt, vilket innebär enmöjlighet att ta sig till Åbyfjorden utankrav på bil eller körkort. Möjlighetenatt nyttja Åbyfjordens kustområde utantillgång till bil är dock begränsad, dåden i stor utsträckning är beroende avserviceinriktade verksamheter som intefinns idag.Inom vissa av noderna ger planförslagetförutsättningar för utveckling av verksamheterkopplade till friluftsliv ochbesöksnäring, såsom t ex cykeluthyrningoch övernattningsmöjligheter. Inom demer vattennära noderna finns redan idagpå de flesta platser möjlighet att ta signer till strandområdet med bil. Nodernasfunktion finns till viss del alltså redanidag. Den fördjupade översiktsplanensviktigaste kan därmed endast ge riktlinjersom långsiktigt stödjer denna inriktningoch ger förutsättningar att utveckladem.All mark inom de utpekade noderna ärenskilt ägd, vilket innebär en begränsadmöjlighet för kommunerna att aktivtstyra utvecklingen i den riktning somönskas.Noderna kan utöver sin funktion somknutpunkter för friluftsliv även användassom en samlingsplats för de boendei området. Detta blir då en plats därman både som boende och besökare kanvistas invid fjorden, som en ”kompensation”för att den närheten till fjordeninte tillåts för nytillkommande bostäder.KONSEKVENSER88

EKONOMISKA KONSEKVENSERFriluftsliv &besöksnäringEn utveckling av besöksnäringen inomområdet med inriktning mot friluftslivoch en levande landsbygd kan innebärabetydande positiva ekonomiska konsekvenser.Planförslaget ger, så långt det är möjligt,förutsättningar för detta.Levande landsbygdBesöksnäring med inriktning mot enlevande landsbygd kan i liten skalainnebära ett komplement för jordbrukare(små och större) inom området,vilket kan göra skillnaden i att kunnadriva jordbruket vidare eller inte. Detkan också skapa förutsättningar för nyaverksamhetsutövare och i bästa fall tillen inflyttning till kommunerna.som obebyggda.StrandzonI strandzonen finns ett högt ekonomisktvärde kopplat till besöksnäringen genomtillgången på badplatser, den visuellakontakten med havet o s v.Att inte bygga i strandzonen innebäratt landskapet har en skyddszon motöversvämningar och framtida havsnivåhöjningar.Något som är av betydandesamhällsekonomiskt värde.Strandzonen är också en faktor som görboendet i närheten av den mer attraktivtän boende på landsbygd utan närhettill havet. Den allmänna tillgången tillvattnet innebär därmed en större attraktionskraftför människor att bosätta sighär och en större betalningsvilja.FriluftslivFriluftsliv och verksamheter koppladetill detta är en verksamhetsnisch medutvecklingspotential. Områdena kringfjorden är unika för friluftsliv. Även vadgäller friluftsliv är det framför allt ensmåskalig verksamhetsutveckling somär trolig och önskvärd. Att kunna marknadsföraområdet med en aktiv, professionelloch exklusiv friluftslivsinriktningskapar dock mervärde för besöksnäringeni kommunerna som helhet.Natur- & kulturmiljöNaturen somsamhällsekonomisk aspektAtt vistas i naturen ger människor återhämtningoch är en viktig förutsättningför en god folkhälsa. Ohälsa är ett samhällsproblemsom innebär en stor samhällsekonomiskkostnad i form av vård,rehabilitering, arbetslöshet mm.Att kunna erbjuda attraktiva naturområdenför allmänheten att vistas i är därförsamhällsekonomiskt lönsamt.I planförslaget görs en avvägning mellanområden möjliga att bebygga och områdesom har ett större ekonomisk värdeStora sammanhängandenaturområdenI de stora sammanhängande naturområdenafinns biologiska och ekologiskavärden som är av ekonomisk betydelsedå det i dessa områden pågår processersom är av stor betydelse för oss människor,såsom pollinering, fotosyntesen.Dessa processer, som naturen förser ossmed gratis, skulle kosta enorma summoratt upprätthålla på konstgjord väg. Planområdetspelar en mycket liten roll i dehär sammanhangen. Aspekten är dockinte mindre viktigDe stora sammanhängande naturområdenaär viktiga för Åbyfjordens karaktäroch för dess möjlighet att vara ettattraktivt område både för boende ochför besökare. Inte minst har de ett värdeför folkhälsan.JordbruksmarkJordbruksmarken är, liksom de storasammanhängande naturområdena, enviktig del av områdets karaktär ochdärmed en viktig del i attraktiviteten förboende och besökare. Attraktiviteten äri sin tur av ekonomiskt värde för dessKONSEKVENSER89

förutsättningar för besöksnäringen.Odlingsmarken har ett ekonomiskt värdeför matproduktion.VattenområdetVattenområdet spelar en avgörande rolli områdets dragningskraft för besöksnäringen.Att vattenområdet inte ”fylls”med bryggor och andra anläggningar,att det inte övergöds pga dåliga enskildaavlopp mm är därför av stort ekonomisktvärde.ledningsdragningar.Alternativet att dra ledningar över fjordentill Sotenäs innebär också en mycketstor kostnad. En sådan ledningsdragningkräver tillståndsprövningar. Påverkan påkonsekvenserna för vattenmiljön måsteutredas.Vattenområdet förser oss med fisk ochskaldjur.Friluftsliv, fiske och vattenbruk harsamtliga ett ekonomiskt värde, men stårdelvis i konflikt med varandra. Vattenbrukkan t ex hindra fiske med nät, detkan begränsa framkomligheten med båtoch det kan störa den visuella bilden avlandskapet. Vattenbruk kan dock vara enviktig komplementverksamhet tillt ex fiske eller jordbruk. Musselodlingarsmöjlighet att begränsa övergödninggenom musslornas upptag av näringsämnenär en värdefull tillgång.BoendeBygga eller inte byggaAtt inte kunna bygga nära fjordenbegränsar den ekonomiska fördelen förenskilda markägare med markinnehav istrandnära lägen.Det samhällsekonomiska värdet och värdetför näringslivsutvecklingen är dockbetydligt större om den unika naturmarkenlämnas obebyggd.KONSEKVENSERVatten och avloppPlanförslaget redovisar två alternativvad gäller VA-lösningar. Alternativ 1innebär att nytillkommande bebyggelse(med undantag för Brodalen) gesenskilda avloppslösningar. Alternativ 2innebär en utbyggnad av kommunalt VAfrån Brodalen till Röe Sandvik.Kostnaderna för utbyggnad av kommunaltVA är mycket stora. Taxorna föranslutning till kommunalt VA är idaginte anpassade till utbyggnad av nätet pålandsbygd med vad det innebär av långa90

MILJÖKONSEKVENSERLäsanvisningSammanfattningHär ges en kort sammanfattning avplanförslagets huvudsakliga syfte samten samlad bild av planförslagets konsekvenser.InledningHär kan du läsa om syftet med miljöbedömningoch miljökonsekvensbeskrivning,hur arbete har bedrivits och vilkaavgränsningar som har gjorts. Vidare gesen beskrivning av de bedömningsgrundersom har använts vid utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningenoch metodenför hur konsekvenserna har bedömts.Nollalternativet och dessmiljökonsekvenserUnder denna rubrik ges en samlad beskrivningav nollalternativet och desskonsekvenser. Avsnittet är uppbyggt påsamma sätt som avsnittet om planförslagetoch dess miljökonsekvenser.MiljömålI detta avsnitt presenteras planförslagetsoch nollalternativets inverkan på miljömålenoch en riktningsanalys av huruvidaderas genomförande bidrar till ellermotverkar miljömålsuppfyllelse.SammanfattningDet övergripande syftet med planförslagetär att värna om områdets unika karaktäroch höga bevarandevärden samtlämna förutsättningar för ökad tillgänglighettill området för friluftslivet.Naturvärdesområden, ekosystemtjänstersamt hot mot dessaI detta avsnitt ges en kort presentationav de naturvärdesområden som haridentifierats inom planområdet, de mestbetydelsefulla ekosystemtjänsterna somnaturvärdesområdena bidrar med samthot mot dessa.Planförslaget och dessmiljökonsekvenserUnder denna rubrik ges en samladbeskrivning av planförslaget. Två alternativainriktningar finns, vilka beskrivskortfattat. Därefter beskrivs och bedömsplanförslagets påverkan, effekter ochkonsekvenser under följande rubriker:Bebyggelse och landskapsbild, Friluftslivoch rekreation, Natur- och kulturvärdensamt Vattenkvalitet. Eventuellaskillnader vid genomförande av de olikaalternativa inriktningarna beskrivs också.Sist i avsnittet lämnas en samlad bedömningav planförslagets konsekvenser itabellform och med återkoppling till denbedömningsskalan som använts underarbetet.Enligt samrådsförslaget tillåts ingenny bostadsbebyggelse inom strandnäraområden, områden med skyddad natur,odlingsmark och större sammanhängandenaturområdenMed anledning av planområdets höganationella bevarandevärde är det inteaktuellt med någon omfattande bebyggelseutveckling.En utgångspunkt iplanförslaget har varit att styra ochbegränsa bebyggelseutvecklingen tillutpekade områden. För va-situationeninom planområdet finns två möjligautvecklingsalternativ:Alternativ 1: befintlig och ny bebyggelsehar enskilda va-lösningar.Alternativ 2: delar av planområdetförses med kommunalt vatten- och avloppsledningsnät.Nedan ges en sammanfattande bild avpåverkan/effekt/konsekvens vid ettgenomförande av planförslaget. Förtydligare läsbarhet har planförslagetspåverkan/effekt/konsekvens färgkodatsenligt förklaringen ovanför tabellen.KONSEKVENSER91

Ingen/positiv Liten Liten-måttlig Måttlig Måttlig-stor StorKONSEKVENSERBebyggelse och landskapsbildPåverkan på kustlandskapBrodalen/BroLyckanÖvriga delar av planområdetPlanområdet som helhetSärskildahushållningsbestämmelserenligt 4 kap MB.Bebyggelse som blir synlig från vattenområdet har störstbetydelse för upplevelsen av kuststräckan. Genom riktlinjer iplanförslaget styrs därför bebyggelsen i så stor utsträckningsom möjligt bort från strandzonen. Storskaligabrygganläggningar är inte heller önskvärda och därför föreslåsbegränsning av bygglängd. Under förutsättning attplanförslagets riktlinjer för bebyggelse och anläggningar ivatten följs blir konsekvenserna för upplevelsen avkustlandskapet små.Brodalen/Bro utgör en befintlig tätort och har bedömts varalämpligt för utveckling av närcentrum. Bebyggelsegrupper medfem hus eller fler kan prövas. Av rekommendationerna framgårinte hur många husgrupper totalt eller totalt antal hus som kanvara lämpliga. Någon påverkan på upplevelsen av Åbyfjordensom helhet uppstår dock inte.Landskapsrummet kring Lyckan anses i planförslaget tåla enutveckling med fler bebyggelsegrupper och är enligtplanförslaget också lämpligt för utveckling som närcentrum.Bebyggelsegrupper med fem hus eller fler kan prövas. Avrekommendationerna framgår inte hur många husgrupper totalteller totalt antal hus som kan vara lämpliga. Förutsatt att detinte handlar om någon alltför omfattande utbyggnad uppstårsannolikt ingen påtaglig skadar riksintresseområdets natur- ochkulturvärden. Konsekvenserna för Åbyfjorden som helhetbedöms därmed bli små.Planförslaget anger att det i anslutning till närcentrum ochutmed befintligt vägnät kan ske en viss bebyggelseutveckling.Bebyggelsen styrs till dalgångarna mot Vrångebäck och Röe iLysekils kommun och till områdena utmed väg 171 mellanLyckan och Åby samt kring Röd och Stensjö/Varpet i Sotenäskommun. Bebyggelsegrupper med färre än fem hus är lämpligtatt pröva. Dock anges inte hur många bebyggelsegrupper ellerantal hus som det handlar om totalt.Inom övriga delar av planområdet bedöms lämpligheten för nybebyggelse vara begränsad. Enstaka nya byggnader kan prövas.För upplevelsen av landskapet är det viktigt att dessa riktlinjerföljs.Så som planförslaget är utformat i nuläget (samrådshandling) ärdet svårt att bedöma omfattningen av tillkommande bebyggelseFör att kunna göra en sådan bedömning behöver planförslagetkonkretiseras. Positivt är att planförslaget styr och begränsarnytillkommande bebyggelse till utpekade områden.En utbyggnad av kommunalt va inom planområdet skulleriskera att medföra en kraftigare bebyggelseutveckling utmedÅbyfjorden än vad planförslaget redovisar.För upplevelsen av Åbyfjorden som helhet är det viktigt attplanförslagets riktlinjer följs, konsekvenserna blir då små.Under förutsättning att riktlinjerna i planförslaget följs bedömsett genomförande inte orsaka någon påtaglig skada.En kraftigare bebyggelseutveckling än den som planförslagetredovisar skulle påverka landskapsbilden på ett mycketbetydande sätt och inte vara förenlig med de särskilda92

Friluftsliv och rekreationRörligt friluftslivBryggor, hamnar och båtlivUpplevelsevärdeNatur- och kulturvärdenHöga natur- ochkulturvärdenHävd av strandängar ochodlingsmarkMarina miljöerhushållningsbestämmelserna enligt 4 kap. MB. Det finnsdärmed anledning att tro att en utbyggnad av kommunalt vattenoch avlopp enligt alternativ 2 indirekt och på lång sikt kanmedföra en påtaglig skada på de värden som ligger till grundför riksintresseförklaringen enligt 4 kap MB och därmed orsakabetydande miljöpåverkan.Området har mycket goda förutsättningar för friluftslivet.Planförslaget pekar ut platser invid fjorden som kan fungerasom knutpunkter för friluftslivet och föreslår riktlinjer somtillvaratar och utvecklar områdets potential som rekreationsochfriluftsområde.Med mer tillkommande bebyggelse och planförslagets tydligainriktning mot att tillgängliggöra kustområdet förbesöksnäringen och friluftslivet är det rimligt att förvänta sigett ökat tryck, framförallt på vatten- och strandområdena. Detblir sannolikt fler människor som ska samsas om t ex båt-, badochparkeringsplatser. Då det är okänt hur många människorsom nyttjar området i rekreativt syfte idag är det svårt attbedöma konsekvenserna för miljön inom planområdet till följdav ett ökat friluftsliv.Planförslaget ställer sig restriktiv till en utökning av antaletbåtplatser inom planområdet. Nya hamnanläggningar kommerinte att tillåtas och vid utveckling av befintliga bryggor ochhamnar föreslås att brygglängden begränsas för att undvikaalltför storskaliga anläggningar som kan inverka negativt påupplevelsen av vattenområdet. För båtlivet i fjorden innebärföreslagna riktlinjer således en begränsning.I planförslaget uppmärksammas frågan om att utrusta någon avde befintliga hamnanläggningarna med sjösättningsramp ocheventuellt spolplatta. Detta för att begränsa behovet av fastabåtplatser. En sjösättningsramp i området skulle tillgängliggöravattenområdet på ett nytt sätt, framför allt för dem som inte harnågon båtplats i Åbyfjorden idagPlanförslagets riktlinjer har som syfte att säkerställaplanområdets unika karaktär och bedöms således stärkaupplevelsevärdena för besökare till området.Planförslaget i sig innebär ett verktyg för att minska påverkanpå utpekade bevarandevärden i anslutning till Åbyfjorden.Genom att undanta strandzonen, områden med skyddad natur,odlingsmark och större, sammanhängande, opåverkadenaturområden bedöms planförslaget minimera påverkan påområden med höga natur- och kulturvärden.Ett generellt hot mot Natura 2000-området är minskat/förändratbete av strandängar som på sikt leder till igenväxning. Enfördjupad översiktsplan kan inte på något sätt styra hävden avstrandängarna och annan betes- och odlingsmark inomplanområdet. Planförslaget lämnar rekommendationer somindirekt ökar förutsättningarna för ett öppethållande avodlingsmark.För att begränsa påverkan på marina miljöer innehållerplanförslaget riktlinjer som är mycket restriktiva till enutökning av båtplatser inom planområdet.För att begränsa vattenbrukets påverkan på marina Natura2000-habitat har kommunerna för avsikt att peka ut lämpligaområden för 93 musselodlingar.Vid en eventuell utbyggnad av kommunalt va till SotenässidanKONSEKVENSER

KONSEKVENSERMarina miljöerÅbyfjorden som Natura2000-områdeVattenkvalitetVattenomsättningFörorening genom utsläppÖvergödningFör att begränsa påverkan på marina miljöer innehållerplanförslaget riktlinjer som är mycket restriktiva till enutökning av båtplatser inom planområdet.För att begränsa vattenbrukets påverkan på marina Natura2000-habitat har kommunerna för avsikt att peka ut lämpligaområden för musselodlingar.Vid en eventuell utbyggnad av kommunalt va till Sotenässidanmedför arbetet vid nedläggningen av sjöledningen en påverkanpå vattenområdet. Generellt bedöms nyttan av att begränsa dediffusa utsläppen (från enskilda avlopp) vara större änkonsekvenserna av direkta ingrepp i marina miljöer ellerpåverkan genom grumling.Om delar av Sotenäs skulle anslutas till kommunalt va skulledet ske via en sjöledning i Åbyfjorden. Risken finns då fördirekta ingrepp i marina Natura 2000-habitat. Sett tillÅbyfjordens vattenkvalitet och habitaten i ett större perspektivskulle en utbyggnad av kommunalt avlopp dock medföra småmåttligapositiva konsekvenser för Natura 2000-området somhelhet.Generellt gäller en restriktiv inställning till nya bryggor samtutökning av befintliga bryggor och hamnar, vilket bedöms varapositivt för vattenomsättningen.Om någon av de befintliga hamnanläggningarna förses medsjösättningsramp, och eventuellt spolplatta, blir Åbyfjordenmer tillgängligt för båtägare. Sannolikt skulle båttrafiken ökaoch därmed öka risken för utsläpp till vatten.Vattnet i Åbyfjorden är påverkat av övergödning, utsläpp frånenskilda avlopp är en bidragande faktor. Någon inventering avbefintlig va-situation har inte utförts och därför råder storosäkerhet kring omfattningen av avloppens påverkan påÅbyfjordens vattenkvalitet.Genom att styra och begränsa bebyggelseutvecklingen ökarförutsättningarna för att ordna gemensamma avloppslösningaroch därmed är det också troligt att befintliga enskilda avlopptill viss mån kan ersättas med någon typ av gemensamavloppslösning.En utbyggnad av kommunalt va innebär att flera enskildaavlopp inom delar av planområdet kan ersättas med kommunaltavlopp vilket bör medföra en positiv effekt påövergödningssituationen i Åbyfjorden, jämfört med omplanområdet endast har enskilda avlopp eller gemensammaavloppsanläggningar.Sett till Åbyfjordens vattenkvalitet och Natura 2000-området iett större perspektiv skulle en kommunal va-lösning varapositiv.94

InledningMiljöbedömning av planerAlla planer och program enligt plan- ochbygglagen (PBL) ska miljöbedömas omett genomförande av planen eller programmetkan antas medföra en betydandemiljöpåverkan. Översiktsplaner ochfördjupade översiktsplaner anses somhuvudregel alltid medföra betydandemiljöpåverkan och de ska därmed alltidmiljöbedömas.Syftet med miljöbedömningen är attintegrera miljöaspekter i planen så att enhållbar utveckling främjas. Miljöbedömningenär en process i vilken dokumentet,miljökonsekvensbeskrivning (MKB),utarbetas. Processen ska ge allmänheten,organisationer, myndigheter och andraintressenter möjlighet att påverkaplanen. I MKB:n ska den betydandemiljöpåverkan som kan antas uppstå avplanens genomförande beskrivas ochbedömas. MKB:n ska fokusera på deplaneringsfrågor som är prioriterade ochsom kan antas ge betydande påverkan urnågon miljö- eller hälsoaspekt eller därmiljöpåverkan är osäker. Även förslagtill åtgärder för att minska dessa konsekvenserska beskrivas.MKB:n utgör ett formellt underlag förbeslut om planen och kommer att finnastillgänglig vid samråd och utställningtillsammans med övriga planhandlingar.Betydande miljöpåverkanLedordet vid miljöbedömning av planerär betydande miljöpåverkan. Det är dockinte definierat i lagstiftning eller förarbetenhur stor påverkan ska vara för att denska anses vara betydande.Vid bedömning av betydande miljöpåverkanär det skillnaden mellan denmiljöpåverkan som genomförandet avplanen medför och den miljöpåverkansom blir följden av om planen inte genomförssom är i fokus.Ekosystemansatsen ocharbetet medmiljöbedömningenMiljöbedömningen med tillhörandemiljökonsekvensbeskrivning har intearbetats fram till fullo utifrån ekosystemansatsensprinciper utan har arbetatsfram utifrån traditionella MKB-metoder.Dock har miljöbedömningen, liksomövriga planarbetet utgått från ett ekosystemperspektiv.Se även inledningen avplanhandlingarna.I planarbetet har kommunerna identifieratplanområdets naturvärdesområdenoch ekosystemtjänster samt möjligahot mot dessa, se avsnittet om Analys iplanförslaget samt under rubriken 5. Naturvärdesområdenoch ekosystemtjänstersamt hot mot dessa i denna MKB.I MKB:n redovisas övergripande bedömningarav konsekvenser av planförslagetrespektive nollalternativet (se förklaringnedan) för relevanta hotbilder.Avgränsning ochutarbetande av MKB införsamrådLysekils och Sotenäs kommuner togfram ett förslag till avgränsning ioktober 2012 och ett skriftligt avgränsningssamrådhölls med länsstyrelseni november samma år. Länsstyrelsenhade inga synpunkter på den föreslagnaavgränsningen. Avgränsningen preciseradesi samband med att arbetet medmiljöbedömningen inleddes i slutet avnovember 2012.MKB till samråd har utarbetats i novemberoch december 2012. Arbetet medMKB:n utfördes parallellt med att planförslagetoch dess alternativ arbetadesfram. Möjligheter att integrera MKBarbetetmed utarbetandet av planen varsåledes goda.NivåavgränsningDen information och de slutsatser sompresenteras och tas fram inom ramen förMKB:n ska vara rimliga med hänsyntill planens detaljeringsgrad. Eftersomplanförslaget är på översiktlig nivå harfokus i arbetet med miljöbedömningenvarit att beskriva effekterna till följd avolika strukturer och funktioner. Konsekvensernaav planförslaget redovisassåledes på en övergripande nivå medutgångspunkt i den risk för betydandemiljöpåverkan som kommunerna haridentifierat till följd av:KONSEKVENSER95

• bebyggelseutveckling• utökning av hamnar• ökat vattenbruk• igenväxning av kulturlandskap• vattenmiljö (vattenkvalitet och –tillgång)• befolkning och människors hälsa (rekreationoch friluftsliv)• hushållning med naturresurserKONSEKVENSERAvgränsning i tidMKB:ns bedömningar sträcker sig till år2030, vilket är samma tidshorisont somför den fördjupade översiktsplanen.Geografisk avgränsningMiljöpåverkan som kan antas uppkommamed anledning av ett genomförandeav den fördjupade översiktsplanenkan sträcka sig olika långt beroende påvilken miljöaspekt (se avgränsning i saknedan) som behandlas. Beskrivningenoch bedömningen av miljöpåverkan hanterasdärför utifrån från två geografiskanivåer: planområdesgränsen och influensområdet.Med influensområdet avsesdet område som bedöms påverkas av denfördjupade översiktsplanen. Influensområdetkan variera med behandlad miljöaspekt,men kan bland annat innefattapåverkan utifrån ett regionalt perspektiv.Avgränsning i sakMiljöbedömningen ska identifiera ochvärdera den betydande miljöpåverkansom kan antas uppkomma med avseendepå: biologisk mångfald, befolkning,människors hälsa, djurliv, växtliv, mark,vatten, luft, klimatfaktorer, materiellatillgångar, landskap, bebyggelse, fornochkulturlämningar och annat kulturarvsamt det inbördes förhållandet mellandessa miljöaspekter.Med utgångspunkt i den stora utsträckningav bevarandeskydd som omfattaraktuellt planområde och den fördjupadeöversiktsplanens syfte, strategiska innehålloch riktlinjer har en avgränsninggjorts av de miljöaspekter som bedömtsvara viktiga att belysa i MKB:n.Ett genomförande av planen anses kunnamedföra betydande miljöpåverkan förföljande miljöaspekter:• naturmiljö (biologisk mångfald,djurliv och växtliv)• kulturmiljö (landskap, bebyggelse,fornlämningar och annat kulturarv)Frågor som kan bedömas bättrei samband med annan prövningMed hänsyn till nivåavgränsningen kanvissa frågor bedömas bättre i sambandmed prövning av enskilda bygglov ellerom kommunen anser det vara nödvändigt,i detaljplan. Framför allt är det frågorsom rör bebyggelseutvecklingen pålokal nivå, t ex den enskilda byggnadenspåverkan på landskapsbild och fornlämningareller möjlighet att tillåta enskildaavloppslösningar mm.AlternativI MKB-arbetet ska rimliga alternativ tillföreslagen utveckling identifieras, beskrivasoch bedömas. Alternativ tas frammed hänsyn till planens syfte och geografiskaräckvidd och ska belysa vilkastrategiska val som kan göras. Detta föratt kunna motivera val i ett tidigt skede.Genom att ta fram och belysa alternativkan man hitta vägar att minska eller undvikaatt betydande negativ miljöpåverkanuppstår till följd av genomförandetav planen. Alternativen som tas fram skavara genomförbara. Att presentera alternativsom är sämre ur miljösynpunkt ellersom inte har andra påtagliga fördelarär inte rimliga att redovisa.I samrådshandlingen har fokus legat påatt konsekvensbedöma samma alternativsom redovisas i planförslaget. Att värderanågra andra alternativ utöver dessabedöms inte vara rimligt med hänsyn tillplanförslagets huvudsakliga syfte.Förutom utredningsalternativ ska ocksåett så kallat nollalternativ redovisas.Nollalternativet beskriver sannolikutveckling om planen inte genomförs.Nollalternativet är således inte en beskrivningav aktuella förhållanden ochinte heller endast en framskrivning avaktuella förhållanden när inga åtgärdervidtas, utan inkluderar åtgärder och denförändring som kan förväntas genomförasäven om ingen ny plan antas.96

BedömningsgrunderI MKB:n har två olika typer av bedömningsgrunderanvänts, övergripande ochspecifika bedömningsgrunder. De övergripandebedömningsgrunderna användsi första hand för att bedöma om planenintegrerat miljöaspekter i tillräcklig omfattning(t ex nationella, regionala ochlokala mål), medan de specifika bedömningsgrundernai huvudsak används föratt identifiera och bedöma de miljöeffektersom planen kan förväntas få (tex lagar, förordningar, föreskrifter ochriktlinjer).RiksintressenRiksintressen hanteras i miljöbalkens(MB) 3 och 4 kapitel. Att ett område ärav riksintresse betyder att det är skyddsvärtur ett nationellt perspektiv till följdav dess värdefulla egenskaper. Det innebärdock inte att området eller miljöninom området automatiskt är skyddadutan att detta intresse ska ges företrädeframför andra allmänna och enskildaintressen när frågor om markanvändningavgörs. Områden av riksintresseska skyddas mot ingrepp eller åtgärdersom kan innebära ”påtaglig skada” påriksintresset. Detta gäller oavsett om enplanerad verksamhet eller åtgärd avsermark innanför eller utanför det redovisadeområdets gränser.Påtaglig skada kan uppstå om en åtgärdeller ett ingrepp kan mer än obetydligtskada något eller några av de värdensom utgör grunden för riksintresset. Vidbedömningen av påtaglig skada ska detanalyseras hur mycket, på vilka sätt ochför hur lång tid åtgärden eller ingreppetkan inverka negativt. Vid bedömningenbör även tidigare ingrepp/skador beaktas.Det är sällan svårt att avgöra vad som ären påtaglig skada när det rör sig om storaingrepp där det är tydligt vilka värdensom kommer att äventyras eller utplånas.Det är när det handlar om mindreingrepp som svårigheten att bedöma konsekvensernaofta infinner sig. Särskiltsvårt kan det vara att bedöma betydelsenav flera små ingrepp som ofta är spriddaöver tiden. Ingreppen kan var och en försig vara av mindre betydelse, men densammanlagda effekten bli till påtaglig.Inom planområdet finns följande riksintressen:• Riksintresse för naturvård enligt 3kap 6§ MB: Åbyfjorden-Bärfendalen• Riksintresse för friluftsliv enligt 3kap 6§ MB: Norra Bohusläns kusti Strömstads, Tanums, Sotenäs ochLysekils kommuner• Riksintresse för kulturmiljövård enligt3 kap 6§ MB: Åby-Nordens Arkoch Centrala Bro• Särskilda hushållningsbestämmelserenligt 4 kap, 1-3§§ MB• Natura 2000 Åbyfjorden enligt 7kap 28a§ samt 4 kap 1 och 8§§En närmare redogörelse av riksintressenasvärdebeskrivningar och geografiskutbredning återfinns i planförslagetsavsnitt Förutsättningar.Riksintressen, 3 kap. miljöbalkenBestämmelserna i 3 kap. MB utgårfrån att det så långt möjligt ska kunnagå att utnyttja mark- och vattenområdenför flera olika ändamål samtidigtgenom god planering och hänsyn frånrespektive verksamhet. Det väsentligaför bedömningen för ett område enligt3 kap. MB är om värdena för riksintressetskadas påtagligt. Vid bedömning avpåtaglig skada kan följande frågor varatill hjälp vid analysen:• Hur stor del av områdets areal, ivilken omfattning och på vilket sättpåverkas området?• Är kvarvarande areal tillräckligt storoch sammanhängande och av tillräckligkvalitet för att förutsättningarnaför bevarande av värdet skabibehållas?• Påverkas särskilt skyddsvärda ellerkänsliga miljöer negativt?• Uppstår negativ inverkan på strukturereller funktioner som är enförutsättning för upprätthållande avmiljön eller för att gynnsamma livsvillkorska bibehållas långsiktigt?• Riskerar området att fragmenteraseller att barriärer skapas som hindrararters spridning, människors rörelsereller bryter sambandet mellan värdekärnorinom området så att helhetdärmed skadas?KONSEKVENSER97

KONSEKVENSER• Försämras möjligheten för människoratt vistas i området?• Är återhämtning möjlig efter ingreppetoch har berört område god ellerdålig återhämtningsförmåga?Särskilda hushållningsbestämmelser, 4kap. miljöbalkenRiksintressen enligt 4 kap. MB ärgeografiskt avgränsade områden som isin helhet är av riksintresse i syfte attskydda områdena mot exploatering. Imånga fall talas det om dem som områdenmed särskilda hushållningsbestämmelser.I motsats till 3 kap. MB handlar4 kap. MB om kustens samlade värdenoch bestämmelserna ska tillämpas tillsammansmed andra regler i MB och iannan lagstiftning.Bohusläns kust är i sin helhet av riksintressemed hänsyn till de natur- ochkulturvärden som finns där. Det geografiskaområdet är ca 3 km brett och inomdetta område har riksdagen bestämt attmark och vatten ska användas på sådantsätt som inte påtagligt skadar de samladenatur- och kulturvärdena. Bohuslän norrom Lysekil är på grund av sina storavärden av stort intresse för turism ochfriluftsliv. Inga större industrier (medundantag för Preemraff i Lysekils kommun)bryter karaktären och inte hellerden moderna tidens omfattande tätortsutveckling.Fritidsbebyggelsen är oftastdiskret lokaliserad och nya iögonfallandeanläggningar för besöksnäringenär ganska få.Reglerna i 4 kap. MB omöjliggör inteen utveckling – en normal utveckling avbefintliga tätorter och lokalt näringslivkan alltid äga rum trots bestämmelserna.Vid bedömning av ”påtaglig skada”på riksintresset enligt 4 kap MB är detlämpligt att ta stöd i följande syften medbevarandeskyddet:• Nuvarande karaktär ska bevaras.• Större sammanhängande områdensom är förhållandevis fria frånbebyggelse eller andra ingrepp skabevaras i detta skick.• Bebyggelsens utformning och syftehar betydelse för om den kan tillåtas.• Strandzonen ska hållas fri och tillgängligför allmänheten.Vid bedömning av vad som utgör en tätortoch vad som därmed kan inrymmasi begreppet tätortsutveckling kan manutgå från den gemensamma nordiskatätortsdefinitionen som bl a SCB använder.Grundregeln är då att tätorten börha över 200 invånare och att avståndetmellan husen normalt inte är mer än 200meter samt där andelen fritidsfastigheterunderstiger 50 procent.Natura 2000, 7 och 4 kap. miljöbalkenNatura 2000 benämns det nätverk avområden som alla EU: s medlemsstaterska bidra till att skapa enligt två EGdirektiv.Bestämmelser om Natura 2000finns i 7 kap MB. Syftet är att bidra tillbevarandet av den biologiska mångfaldeninom gemenskapen genom att allaländerna behöver ta ett ansvar för attsäkra sin del av det gemensamma arvsom naturen är. Varje naturtyp och artska bidra till att upprätthålla så kallagynnsam bevarandestatus inom sinbiogeografiska region. Förutom bevarandetfinns också bestämmelser som skahindra att verksamheter och åtgärder kanskada eller störa de arter och naturtypersom Natura 2000-områdena valts ut för.De omfattar även åtgärder som sker utanförområdena. Alla Natura 2000-områdenhar även status av riksintresse enligt4 kap MB.Det finns en bevarandeplan till varjeNatura 2000-område som ger en beskrivningav området och dess naturvärden,vad som kan skada eller påverka naturvärdenasamt vad som krävs för att deska finnas kvar. Bevarandeplaner utarbetasoch fastställs av Länsstyrelsen.För Åbyfjorden finns en bevarandeplanfastställd 2005-08-15.Större delen av Natura 2000-områdetÅbyfjorden utgörs uteslutande av vattenområden.De delar som omfattar landarealerfinns vid Åby säteri, Åbyfjordensinnersta delar och Bua Heds naturreservat.Delar av de branta bergskullarnamed stort inslag av ädellövskog somomger fjorden ingår också i området.Strandängarna i området betas idag ochhar god bevarandestatus. Statusen förde marina miljöerna i området är okänd.98

Under 2012 har inventering skett avålgräsängar och utbredningsområden fördessa har identifierats.Miljökvalitetsnormer, 5 kap. miljöbalkenMiljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridisktbindande styrmedel som regleras i5 kap. MB med tillhörande förordningar.MKN är föreskrifter om lägsta godtagbaramiljökvalitet inom ett geografisktområde. En miljökvalitetsnorm tas frampå vetenskapliga grunder och angerden lägsta godtagbara miljökvalitet, tillexempel i form av halt av ett ämne, sommänniskan och/eller miljön kan anseståla. MKN utgör ett viktigt underlagför en närmare bedömning av vad sombehövs för att förhindra skada ellerolägenhet för människors hälsa ellermiljön, med stöd av de allmänna hänsynsreglernai miljöbalken. Det finns idag MKN för luftkvalitet, vattenkvalitetoch omgivningsbuller.Med hänsyn till planområdets karaktäroch planförslagets syfte och omfattningbedöms det inte vara relevant att belysaMKN för luftkvalitet och omgivningsbuller.Den förändring av halterna avluftföroreningar eller ljudnivån som ettgenomförande av planen medför är inteav sådan omfattning att gällande MKNriskerar att överskridas.Miljökvalitetsnormer för vattenVattenmyndigheterna och länsstyrelsernahar kartlagt och analyserat alla vattenförekomstersamt fastställt kvalitetskravoch upprättat åtgärdsprogram. MKNanger de kvalitetskrav som gäller förvarje vattenförekomst inom respektivevattendistrikt avseende ytvatten ochgrundvatten. De infördes för att kommatill rätta med miljöpåverkan från diffusautsläppskällor som till exempel trafikoch jordbruk och anges i kvalitetstermer.Normerna omfattas av kvalitetskrav förekologisk och kemisk ytvattenstatussamt ekologisk och kemisk grundvattenstatus.Syftet är att alla vattenförekomsterska uppnå ”God status” senast 2015.Andra kvalitetskrav har fastställts där detfinns särskilda skäl.Vattenmyndigheten för Västerhavetsdistrikt fattade den 15 december 2009beslut om MKN för samtliga yt- ochgrundvattenförekomster inom distriktet.Följande vattenförekomster är berördaav planförslaget: Bärfendalsälven ochÅbyfjordenFör både Åbyfjorden och Bärfendalsälvenär miljökvalitetsnormen att uppnågod kemisk status till 2015 och godekologisk status till 2021 eftersom. Pågrund av övergödning är det ekonomisktorimligt och/eller tekniskt omöjligt attvidta de åtgärder som skulle behövas föratt uppnå god ekologisk status 2015. Vidden senaste mätningen hade Åbyfjordensåväl som Bärfendalsälven måttligekologisk status och god kemisk ytvattenstatus,vilket betyder att det är främstden ekologiska statusen som behöverförbättras. Om alla möjliga och rimligaåtgärder vidtas kan god ekologisk statusförväntas uppnås 2021.Miljökvalitetsnormer för fisk- ochmusselvattenI Åbyfjorden gäller miljökvalitetsnormerför musselvatten. Det är i förordningens2:a bilaga som gränsvärden ochriktvärden för musselvatten i hela VästraGötalands län regleras. Med musselvattenmenas kustvatten eller bräckt vattensom behöver skyddas eller förbättrasför att göra det möjligt för musslor attleva och växa till i dessa vatten.Små avlopp i marina Natura2000-områdenEnskilda avlopp bidrar till övergödningsproblematikeni Åbyfjorden.Länsstyrelsen Västra Götalands län hartagit fram ett utkast till riktlinjer förhandläggning av små avlopp i marinaNatura 2000-områden längs västkusten.Den föreslagna klassningen i dokumentet,som ännu utgör arbetsmaterial,utgår från Länsstyrelsens bedömning attrisk för betydande påverkan på Natura2000-område bör kunna undvikas omteknikval följer rekommendationerna ivägledningen. Åtgärder som inte rymsinom klassbeskrivningen bör krävatillstånd, i vanlig ordning, enligt Natura2000-bestämmelserna.Enligt Ewa Lawett, marinekolog ochnaturvårdshandläggare på länsstyrelsen,KONSEKVENSER99

ör hela Åbyfjorden klassas som synnerligenkänslig. Därmed bör förslagetsriktlinjer om rekommendationer förteknikval följas, vilket innebär:• Nytillkommande bebyggelse medutsläpp till befintlig recipient tillåtsinte.• Befintliga fastigheter som ska installerany avloppsanordning med WCska välja urin- eller svartvattensorteringeller torr toalettlösning.• Avloppsvatten från befintlig bebyggelseska renas enligt: minst 90%reduktion m a p BOD7, minst 60%reduktion m a p totalkväve, minst60% m a p totalfosfor. Dock gälleratt utsläppet efter åtgärden inte fårinnebära ökat utsläpp av näringsämnentill Natura 2000-området jämförtmed situationen innan åtgärdenutfördes.MiljökvalitetsmålDet finns i dag 16 nationella miljökvalitetsmålmed tillhörande delmål. Målenbeskriver och preciserar det tillstånd imiljön som behövs för att samhället skavara ekologiskt hållbart. De nationellamiljömålen är storskaliga och allmänthållna. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsenhar fått i uppdrag att samla och anpassaarbetet med de nationella miljökvalitetsmålentill förutsättningarna i VästraGötalands län. Förslagen har sammainriktning som de nationella miljömålen,men är mer preciserade för att passa detregionala miljöarbetet.Det finns inga lokala miljömål antagnaav Lysekils och Sotenäs kommuner. Vidbedömning av miljömålsuppfyllelse hardärför de regionala miljömålen legat tillgrund.Av miljökvalitetsmålen är följande relevantaatt beakta för aktuellt planförslag:• Hav i balans samt levande kust ochskärgård• Ett rikt växt- och djurliv• Ett rikt odlingslandskap• God bebyggd miljö• Begränsad klimatpåverkan• Ingen övergödningMetod för bedömningMKB:n identifierar och beskriver denbetydande miljöpåverkan som kanuppkomma till följd av planens syfte,handlingsinriktningar och riktlinjerför de sakområden som identifierats isamband med avgränsningen. För attbedöma översiktsplanens påverkan på debehandlade miljöaspekterna har övergripandeoch specifika bedömningsgrunderanvänts (se vidare under avsnitt 7Bedömningsgrunder).KONSEKVENSERKommunernas översiktsplanerKommunernas övergripande förhållningssätttill skyddade områden, bebyggelseutveckling,hantering av enskildaavlopp, vattenbruk etc framgår av dekommunövergripande översiktsplanerna– Lysekils översiktsplan ÖP06 ochSotenäs översiktsplan, ÖP2010. En kortsammanfattning av respektive kommunsförhållningssätt till planområdet framgårav planförslagets Inledning.Påverkan – effekt – konsekvensI MKB:n används ofta begreppen påverkan,effekt och konsekvens för attbedöma och redovisa miljöpåverkan.Påverkan beskriver den förändring avfysiska eller beteendemässiga förhållandensom planens genomförande medför,exempelvis ändrad markanvändning,ökad trafik eller visuell förändring.Effekt beskriver hur förändringen påverkaromgivningen, exempelvis förlustav ett skogsområde, begränsad tillgänglighettill naturområden. Ofta går det attmäta eller beräkna effekter kvantitativteller kvalitativt.Konsekvens är den värdering av effektensom uppkommer, de följdverkningaroch betydelsen för allmänna och enskildaintressen, människors hälsa, biologiskmångfald etc.BedömningsskalaI MKB:n har följande skala använts föratt bedöma miljökonsekvenser:Stora konsekvenser – Stora konsekvenserpå riksintressen, intressen på EUnivå,eller värden av regional betydelse.Påverkan som kan ge stora konsekvenserkan bland annat vara: utsläckande avvärdefullt habitat/livsmiljö, total domi-100

nans i landskapet och överskridande avmiljökvalitetsnormer (se nedan).Måttliga konsekvenser – Måttliga konsekvenserav regional, kommunal ellerlokal betydelse. Påverkan som kan gemåttliga konsekvenser kan bland annatvara: påverkan på habitat/livsmiljö, vissdominans i landskapet och tangering avgränsvärden.Små eller obetydliga konsekvenser– Små konsekvenser av mindre/lokalbetydelse. Påverkan som kan ge småkonsekvenser kan bland annat vara: litenpåverkan på habitat/livsmiljö, ny typ avinslag i landskapet men utan dominans.Skalan bygger på en relation mellan devärden som finns i dag – nuläget – ochomfattningen av den förväntade miljöpåverkansom ett genomförande avplanen kan ge upphov till. Matrisennedan ger en förenklad beskrivning avmetodiken bakom bedömningarna:Vidare har en riktningsanalys gjorts föratt belysa i vilken grad relevanta mil-Intressets värdeIngreppets/störningens omfattningStor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattningHögt värde Stor konsekvens Måttlig-stor konsekvens Måttlig konsekvensMåttligt värde Måttlig-stor konsekvens Måttlig konsekvens Liten-måttlig konsekvensLågt värde Måttlig konsekvens Liten-måttlig konsekvens Liten konsekvensjökvalitetsmål har beaktas. Alla bedömningarbaserar sig på befintligt underlagsmaterialoch bedömningar.Osäkerheter i bedömningarnaBedömningarna baserar sig på aktuellkunskap om planområdet och dess förutsättningarsamt begränsade bedömningsgrunderoch underlagsmaterial. Medhänsyn till detta är osäkerheten i bedömningarnastora. Planens strategiska ochöversiktliga nivå tillför också osäkerhetertill bedömningarna.Naturvärdesområden,ekosytemtjänstersamt hotmot dessaDe förutsättningar som planområdetbesitter i form av utpekade natur-, kultur-och rekreativa värden samt andramiljöförutsättningar som ligger till grundför arbetet med miljöbedömningen finnsbeskrivna i översiktsplanens avsnitt Förutsättningar.Som ett led i att arbetet med den fördjupadeöversiktsplanen har baseratspå principerna i ekosystemansatsen harSotenäs och Lysekils kommuner tidigt iplanprocessen identifierat betydelsefullanaturvärdesområden, ekosystemtjänster(se förklaring nedan) samt de mest relevantahoten mot dessa.De identifierade naturvärdesområdenasom bidrar med ekosystemtjänster (senedan) är:• Vattenområdet – barnkammare förfisk, bottenlevande djur och fåglar• Havsstrandängarna med långsträcktaler- och sandbottnar• Den öppna marken i breda ochsmala dalgångar• De skogsbeklädda bergspartiernamed öppna hällmarkslandskap samtbranta klippväggar• Klippstränderna• KustljunghedenEkosystemtjänster är de funktioner hosekosystem som på något sätt gynnarmänniskan, det vill säga upprätthållereller förbättrar människans välmående.Det är tjänster vi får ”gratis” av naturen.Dessa tjänster är fundamentala för vårtmoderna samhälles existens och välfärd.En urholkning/minimering av våra ekosystemoch dess arter medför att miljönpåverkas negativt eller omvandlas tillsystem med mindre önskvärd struktur.Kommunerna har pekat ut följande ekosystemtjänstersom mest betydelsefullainom planområdet:• Friluftsliv och besöksnäring. Förutsättningarnaför att idka friluftslivKONSEKVENSER101

KONSEKVENSERär mycket goda inom planområdet.Friluftsliv är också en inriktninginom besöksnäringen som har storpotential för utveckling.• Verksamheter kopplade till en levandelandsbygd. Det finns idag ettantal företag inom planområdet sompå ett eller annat sätt nyttjar landsbygdenoch jordbruksmarken för sinverksamhet. En utveckling av dennatyp av verksamhet är eftersträvansvärdsom ett sätt att få en levandelandsbygd.• Vattenbruk. Vattenbruk är en ekosystemtjänstsom förutom att stärkamöjligheterna till en utveckling avverksamheter kopplade till levandelandsbygd även kan ha en positiveffekt på vattenmiljön genom attmotverka övergödning.• Attraktiva boendemiljöer. Samtliganaturvärdesområden ger som helheten varierad, vacker och rekreativtvärdefull boende- och livsmiljö.I planförslaget redogörs för en rad hotmot ovanstående naturvärdesområden.Av dessa bedöms följande hot varakopplade till ett genomförande av planförslaget:övergödning, slitage och miljögifterfrån båttrafik, avsaknad av hävdsom leder till igenväxning av kulturlandskapetsamt fragmentering av landskapetsom en effekt av exploateringMer information om naturvärdesområden,ekosystemtjänster och hot motdessa finns i planförslagets avsnittAnalys.Planförslagetoch dessmiljökonsekvenserDet övergripande syftet med planförslagetär att värna om områdets unikakaraktär och höga bevarandevärden samtlämna förutsättningar för ökad tillgänglighettill området för friluftslivet.Enligt samrådsförslaget tillåts ingen nybostadsbebyggelse inom följande områden:• strandnära områden (300 mstrandzon)• områden med skyddad natur• odlingsmark• större sammanhängande naturområdenEtt antal strategiska platser invid fjordenföreslås fungera som noder (knutpunkter)för friluftslivet. Huvudsyftet meddessa områden är att öka tillgänglighetentill fjorden eftersom det finns förutsättningarför utveckling av anläggningarkopplade till friluftsliv. Även inomområden där planförslaget inte tillåternågon ny bostadsbebyggelse får utvecklingav olika typer av leder ske liksomenklare anläggningar kopplade till lederna,t ex vindskydd och utsiktsplatser.En utgångspunkt i planförslaget harvarit att styra och begränsa bebyggelseutvecklingenfrämst till Brodalen/Broi Lysekils kommun och Lyckan i Sotenäskommun. Med dessa närcentra somknutpunkter skapas förutsättningar att inärheten av dessa komplettera befintligbebyggelse. Nytillkommande bebyggelseska då i första hand styras tillbefintligt vägnät eftersom det där finnsrimliga förutsättningar för t.ex. pendlingoch tillgång till service. Den avtagandetillgängligheten som följer med detökande avståndet från närcentrat gör attbebyggelseutvecklingen bör ske i en merbegränsad omfattning i dessa delar äninom närcentraområdena. Inom övrigadelar av planområdet anger planförslagetatt enstaka bebyggelse kan prövas.För va-situationen inom planområdetfinns dock två möjliga utvecklingsalternativ:Alternativ 1 bygger på att befintligoch ny bebyggelse har enskilda valösningar.När nya riktlinjer om enskildaavlopp inom Natura 2000-områden harfastställts av Länsstyrelsen kommerdet att ställas högre krav på utförandetav enskilda avloppsanläggningar inomplanområdet.Alternativ 2 innebär att kommunalt vatten-och avloppsledningsnät byggs ut tillVrångebäck och Röe på Lysekilssidan.Kostnaden för en utbyggnad av det kommunalavatten- och avloppsreningsnästetär hög och det finns inga beslut om ett102

sådant genomförandet. De långa ledningsdragningarnafinansieras inte idagav den allmänna va-taxan. Osäkert är omen sådan utbyggnad är aktuell att genomförainom planförslagets tidshorisont.För Sotenäs kommun skulle detta kunnainnebära en möjlighet att via sjöledningansluta befintlig och ny bebyggelse tilldetta nät via en anslutningspunkt i vikenmellan Vrångebäck och Röe. Huruvidadet över huvud taget är ekonomiskt rimligtatt via sjöledning ansluta bebyggelsepå Sotenässidan är dock osäkert.Bebyggelse ochlandskapsbildLandskapsbilden utgör den visuellaupplevelsen av landskapet och dessbeståndsdelar och uppbyggnad. Det kanockså uttryckas som att den är en struktursom följd av ett historiskt skeende.Exploatering ger ofta landskapet en nykaraktär genom att landskapsrum ochhelhetsmiljöer delas upp. Bebyggelsensplacering och utformning kan ocksåpåverka upplevelsen i den lilla skalangenom att den skärmar av utblickar ellerskapar nya.Åbyfjordens karaktärsfulla kustlandskapär känsligt för påverkan dels av förändringari bebyggelsen, dels av nya anläggningar(bryggor etc) inom vattenområdet.Sett till påverkan på landskapsbild ochÅbyfjordens bevarandevärde innehållerplanförslaget riktlinjer som noga övervägtsför att minimera konsekvenserna.Planförslaget anger riktlinjer för var detbedömts vara lämpligt att bebyggelseoch andra anläggningar tillkommer samthur dessa ska utformas för att underordnasig landskapet och byggnadstraditionen.Generellt är kuststräckan betydligt merkänslig för påverkan på landskapsbildenän övriga delar av planområdet. Den äldrefritidshusbebyggelsen i kustområdethar ofta anpassats till terrängen med storförsiktighet, getts ett enkelt formspråkoch lågmäld färgsättning för att underordnasig landskapet. I samband med attbebyggelsen på senare år har kompletteratshar landskapsbilden genomgått enförändring. Tillkommande hus har generelltvarit större, har mer glaspartier ochhar inte alltid anpassats till terrängen påbästa sätt. Om- och tillbyggnader av befintligafritidshus är i mångt och mycketockså påtagliga.Sett till påverkan på Åbyfjordens landskapskaraktärsom helhet är det framförallt tillkommande bebyggelse som kansynas från vattenområdet som är av betydelse.Ny bebyggelse ska dock i förstahand styras till de områden som särskiltutpekats i planförslaget. Under förutsättningatt riktlinjerna följs blir konsekvensernaför upplevelsen av landskapsbildensmå eftersom utpekade områdenredan är ianspråktagna av bebyggelseoch vägar. Nya byggnader får därmedinte någon direkt påverkan på Åbyfjordenslandskapsrum.Landskapsrummen kring Brodalen/Broinom Lysekils kommun och Lyckaninom Sotenäs kommun har bedömtståla en utveckling med fler bebyggelsegrupperoch är enligt planförslagetlämpligt för utveckling av närcentrum.Av rekommendationerna framgår attbebyggelsegrupper med fler än fem husär lämpliga att pröva. Rekommendationernaanger dock inte hur många husgruppertotalt eller totalt antal hus somkan vara lämpliga i dessa områden.Värt att notera är att det endast är Brodalen/Brosom utgör en befintlig tätort.Enligt 4 kap. MB utgör de särskildahushållningsbestämmelserna inte någothinder för utveckling av befintlig tätort.Området kring Lyckan har inte sammakaraktär som området vid Brodalen/Brooch har därmed inte heller samma förutsättningarför bebyggelseutveckling. Detär dock en fördel att bebyggelsen styrsbort från Åbyfjordens vattenområde.Under förutsättning att det inte handlarom någon alltför omfattande utbyggnadär bedömningen att en bebyggelsutvecklingi Lyckan inte utgör någon påtagligskada på riksintresset.Med utgångspunkt i närheten till närcentrastyrs bebyggelsen till dalgångarnamot Vrångebäck och Röe i Lysekilskommun och till områdena utmed väg171 mellan Lyckan och Åby samt kringRöd och Stensjö/Varpet i Sotenäs kommun.Den avtagande tillgänglighetenKONSEKVENSER103

KONSEKVENSERsom följer med det ökande avståndetfrån närcentrat gör att bebyggelseutvecklingenbör ske i en mer begränsadomfattning i dessa delar än inom närcentraområdena.Riktlinjerna anger attbebyggelsegrupper med färre än femhus är lämpligt. Inte heller här anges hurmånga bebyggelsegrupper eller antal hussom det handlar om totalt.Inom övriga delar av planområdet harlämpligheten för ny bebyggelse bedömtsvara begränsad. Riktlinjerna anger attenstaka nya byggnader kan prövas. Förupplevelsen av landskapet är det viktigtatt dessa riktlinjer följs, konsekvensernaför Åbyfjorden som helhet blir då små.I och med att planförslaget, för deområden som utpekas som lämpliga förbebyggelseutveckling, inte anger hurmånga bebyggelsegrupper eller totaltantal hus som är aktuella är det svårtatt bedöma konsekvenser till följd avbebyggelseutvecklingen. Genom att följariktlinjerna för bebyggelsens placeringoch utformning kan påverkan pålandskapsbilden begränsas och konsekvensernabör bli små-måttliga inom deområden som pekats ut. Konsekvensernaför Åbyfjorden som helhet bedöms därmedbli små.Sedan mitten av 2010-talet har Sotenäskommun noterat ett högt intresse för attbygga utmed Åbyfjorden. Flera markägare,framför allt i områdena kring Fodenäsoch Röd, har lämnat in önskemåli form av ansökan om plantillstånd, förhandsbeskedoch bygglov. Kommunenhar dock, i avvaktan på nya riktlinjerom hur bebyggelseutveckling bör ske,ställt sig restriktiv till ny bebyggelse istörre omfattning sedan arbetet med enny översiktsplan inleddes 2007. Utifrånerfarenheten att det framför allt är ilägen med vattenkontakt och/eller godautsiktsmöjligheter som intresset för attbygga är som störst och det är troligt attdet finns ett uppdämt exploateringsbehovi dessa områden, vilket på kort siktkan leda till en relativt snabb utvecklingmed bebyggelse i dessa områden.Så som planförslaget är utformat i nuläget(samrådshandling) är det svårt attbedöma om ett genomförande av planförslaget,jämfört med förväntad utvecklingenligt nollalternativet, innebär enmer omfattande bebyggelseutvecklinginom planområdet eller inte. För attkunna göra en sådan bedömning behöverplanförslaget konkretiseras.I planförslaget anges att det inomnärcentran kan vara lämpligt att prövany bostadsbebyggelse i detaljplan. Iett landsbygdsområde med begränsadefterfrågan på bostäder för helårsboende,men med en stor efterfrågan pådelårsbostäder innebär detaljplanen attbostäder tillskapas i en större omfattningoch i en snabbare takt än vad sommotsvarar efterfrågan på helårsbostäderoch att en stor andel av bebyggelsendärmed nyttjas som delårsbostäder. Enomfattande utveckling av delårsbostäderbedöms inte vara förenligt med desärskilda hushållningsbestämmelsernaenligt 4 kap. MB.Det är inte bara ny bebyggelse sompåverkar landskapsbilden. Storskaligabrygganläggningar är inte önskvärdaeftersom de påverkar upplevelsen avfjordlandskapet negativt. Därför föreslåsen begränsning av bygglängd. En sådanrekommendation bedöms vara positivoch konsekvenserna för upplevelsen avvattenområdet bedöms därmed bli små.Skillnader i konsekvenser vid genomförandeav de olika alternativenEtt genomförande enligt alternativ 2innebär förmodligen att bebyggelseutvecklingeni större utsträckning styrstill upptagningsområdet för den kommunalava-ledningen. Sannolikt skerbebyggelseutvecklingen relativt snabbtnär anslutningsmöjligheten väl finnstillgänglig. Fram till dess gäller sammakrav på enskilda va-lösningar som förnollalternativet och alternativ 1.En utbyggnad av kommunalt va inomplanområdet riskerar att medföra enkraftigare bebyggelseutveckling utmedÅbyfjorden än vad planförslaget redovisar.De argument som kan framförassom talar för en sådan utveckling är depositiva konsekvenser som saneringen104

av enskilda avlopp innebär för Natura2000-området samt den samhällsekonomiskanyttan – ju fler hushåll somansluts desto mindre kostar anläggning,drift och underhåll.En kraftigare bebyggelseutveckling änden som planförslaget redovisar skullepåverka landskapsbilden på ett mycketbetydande sätt och inte vara förenligmed de särskilda hushållningsbestämmelsernaenligt 4 kap. MB. Det finnsdärmed anledning att tro att en utbyggnadav kommunalt vatten och avlopp iområdet indirekt och på lång sikt kanmedföra en påtaglig skada på de värdensom ligger till grund för riksintresseförklaringenenligt 4 kap MB och därmedorsaka betydande miljöpåverkan.Friluftsliv och rekreationPlanområdets förutsättningar för friluftslivär goda. Det är dock inte känt hurmånga människor som nyttjar områdeti rekreativt syfte eftersom det inte hargjorts någon beräkning eller uppskattningav hur många människor som kanförväntas röra sig inom området i syfteatt bada, vandra, rida, klättra etc. Detär svårt att uppskatta vilken effekt ettgenomförande av planförslaget har påbesöksnäringen och friluftslivet ochdärmed är det också svårt att bedömakonsekvenserna för miljön inom planområdettill följd av ett ökat friluftsliv.Med mer tillkommande bebyggelse ochplanförslagets tydliga inriktning mot atttillgängliggöra kustområdet för besöksnäringenoch friluftslivet är det dockrimligt att förvänta sig ett ökat tryck,framförallt på vatten- och strandområdena.Det blir sannolikt fler människorsom ska samsas om t ex båt-, bad- ochparkeringsplatser. Även vandringslederoch de rekreativa noder som planförslagetidentifierat och pekat ut bedöms fåett högre besökstryck.Planförslagets riktlinjer har som syfte attsäkerställa planområdets unika karaktäroch bedöms således stärka upplevelsevärdenaför besökare till området.Med fler människor i området blir effektenett ökat slitage på de områden somutsätts för flest besökare. Sett till områdetsstorlek bedöms konsekvenserna förriksintresseområdena bli små.Enligt en inventering som genomfördes2008 inom ramen för ett kommunövergripandeprojekt finns idag 11 småbåtshamnar/bryggområdeninom planområdetsom är så stora att de rymmer sexbåtplatser eller fler. Sammanlagt rymmerdessa anläggningar ca 430 båtplatser.Antalet bryggor med färre än sexbåtar är okänt. Planförslaget ställer sigrestriktiv till en utökning av antalet båtplatserinom planområdet. Nya hamnanläggningarkommer inte att tillåtas ochvid utveckling av befintliga bryggor ochhamnar har brygglängden begränsats föratt undvika alltför storskaliga anläggningarsom kan inverka negativt påupplevelsen av vattenområdet.Inom planområdet finns idag inga möjligheteratt ta i och ur sin båt ur vattnet.I planförslaget uppmärksammas fråganom att utrusta någon av de befintligahamnanläggningarna med sjösättningsrampoch eventuellt spolplatta. Detta föratt begränsa behovet av fasta båtplatser.En sjösättningsramp i området skullesåledes tillgängliggöra vattenområdet påett nytt sätt för boende inom planområdetutan båtplats men även för tillfälligabesökare med båt på trailer. En sjösättningsrampskulle sannolikt därmed ökabåttrafiken på Åbyfjorden, i vilken omfattningär okänt och svårt att bedöma.Natur- och kulturvärdenInom planområdet finns flera objekt ochområden med höga natur- och kulturvärden,se även planförslaget avsnittetFörutsättningar. En del av dessa värden,t ex fornlämningar har ett starkt skydd ilagstiftningen, medan andra t ex nyckelbiotoperinte har något direkt juridisktskydd. I områden med höga naturvärdenär man dock alltid skyldig att följa allmännahänsynsregler i miljöbalken ochskogsvårdslagen.Marken inom planområdet ägs nästanuteslutande av enskilda privatpersoner.Kommunernas möjlighet att påverkajord- och skogsbruket inom planområdetär således små. Kunskap om natur-KONSEKVENSER105

KONSEKVENSERoch kulturvärden och lämplig skötsel/hantering av dessa åligger den enskildemarkägaren.Planförslaget i sig innebär ett verktygför att minska påverkan på utpekade bevarandevärdeni anslutning till Åbyfjorden.Ingen ny bostadsbebyggelse tillåtsinom områden som omfattas av strandskydd,i områden med skyddad natureller på odlingsmark. Inte heller tillåtsny bebyggelse inom större, sammanhängande,opåverkade naturområden.Genom att undanta dessa områden frånbebyggelse bedöms planförslaget minimerakonsekvenserna för de värden somframför allt ligger till grund för utpekandetav riksintressena. En lokal påverkandär ny bebyggelse tillkommer eller nyabryggor uppförs kan dock uppstå. Seäven avsnittet om Vattenmiljön.Ett generellt hot mot Natura 2000-områdetär minskat/förändrat bete av strandängarsom på sikt leder till igenväxning.En fördjupad översiktsplan kan inte pånågot sätt styra hävden av strandängarnaeller andra betesmarker inom planområdet.Detsamma gäller övrig betes- ochodlingsmark inom planområdet. Dockhar rekommendationer lämnats somökar förutsättningarna för ett öppethållandeav odlingsmark, främst genom attstyra bebyggelse så att odlingsmark intefår tas i anspråk för detta ändamål. Enfortsatt hävd av strandängarna kräversamverkan mellan flera olika intressentersåväl inom som utanför planområdet.Exploatering av stränder och grunda vattenmed bryggor, pirar och utfyllnaderpåverkar såväl vattenomsättningen somde naturliga bottnarna och därmed ävenförutsättningarna för marint växt- ochdjurliv. Ålgräsängar påverkas framförallt av det mekaniska slitage som båttrafikenmedför, då framför allt i anslutningtill bryggor och hamnar. För att begränsapåverkan innehåller planförslaget riktlinjersom är mycket restriktiva till enutökning av båtplatser inom planområdet.Generellt gäller en restriktiv inställningtill utökning av befintliga bryggoroch hamnar. Jämfört med nollalternativetfår planförslaget därmed små konsekvenserför växt- och djurlivet utmedÅbyfjordens strandlinje.För att begränsa vattenbrukets påverkanpå marina Natura2000-habitat har kommunernaför avsikt att peka ut lämpligaområden för musselodlingar.Om kommunalt va, enligt alternativ 2,ska dras till Sotenäs via en sjöledningi Åbyfjorden behöver läget för sjöledningenstuderas så att direkta ingreppi Natura 2000-habitat undviks i störstamöjliga mån. Att förlägga sjöledningeninnebär i sig en påverkan på vattenområdeti samband med att arbetet pågår. Arbetetbör därför styras till en tid på åretdå påverkan och därmed även konsekvensernaför den marina miljön kan begränsas.Vilka effekter och konsekvenserpå kort och på lång sikt som nedläggningenav en sjöledning kan innebärahar inte studerats. Generellt sett bedömsnyttan av att begränsa de diffusa utsläppen(från enskilda avlopp) vara störreän konsekvensen av det direkta ingreppnedläggningen av en större avloppsledningmedför lokalt. Sett till Åbyfjordensvattenkvalitet och Natura 2000-habitateni ett större perspektiv är således en kommunalva-lösning för delar av bebyggelsenäven inom Sotenäs kommun positiv.Beroende på hur många hushåll som kananslutas får en utbyggnad av kommunaltavlopp små-måttliga positiva konsekvenserför Natura 2000-området somhelhet.VattenkvalitetGenerella hot mot Åbyfjordens vattenområdeär övergödning, föroreningargenom utsläpp och åtgärder som förändrarhydrologin (vattenstånd och/eller-strömmar).Exploatering av stränder och grunda vattenmed bryggor, pirar och utfyllnaderpåverkar vattenomsättningen. Generelltgäller en restriktiv inställning till nyabryggor samt utökning av befintligabryggor och hamnar, vilket är positivtför vattenmiljön. Jämfört med nollalternativetbedöms planförslaget endastmedföra små konsekvenser för vattenomsättningeni Åbyfjorden.Som nämndes i avsnittet Friluftsliv och106

ekreation, finns ingen möjlighet tillbåtupptagning inom planområdet. Omnågon av de befintliga hamnanläggningarnaförses med sjösättningsramp, ocheventuellt spolplatta, blir Åbyfjordenmer tillgängligt för båtägare som idaginte har båtplats i området. Sannoliktskulle båttrafiken öka, i vilken omfattningär svårt att bedöma. Oavsett omfattninginnebär all ökad båttrafik ett ökatslitage och risk för utsläpp till vatten.Övergödningsproblematiken är koppladtill enskilda avlopp, gödsling av åker/betesmark samt utsläpp från trafiken.Tillrinningen av näringsämnen via Bärfendalsälven,utanför planområdet, är enstor bidragande faktor. Älven kantas avjordbruksmark som läcker näringsämnen(kväve och fosfor). Enligt länsstyrelsensrapport ”Från bäck till vik” motsvararfosforhalterna otillfredsställande statusmen har på senare år närmat sig gränsenmellan otillfredsställande och måttligstatus. Det finns även en tendens tillminskade fosfortransporter. Vad gällerkväve finns en viss tendens till ökadekvävehalter och även ökade kvävetransporter.I Åbyfjorden finns goda förutsättningarför vattenbruk i form av musselodling. Idagsläget bedrivs musselodling inom ettområde. Musselodlingar kan uppfattassom ett fult inslag i landskapet men haren positiv inverkan på vattenkvaliteten.Övergödningen av vattenområdet innebären ökad produktion av växtplankton.Musslorna har en viktig roll som enstyrande/kontrollerande faktor i ekosystemet,då deras föda till största delen utgörsav växtplankton och på så sätt tar deindirekt upp och lagrar näringsämnena.Samtidigt som det finns positiva effekterfinns det också en del negativa effekterav musselodlingarna. Under själva musselodlingenkan det bli en ansamling avavfallsprodukter, bestående av avföringoch nedfallna individer på botten, dettapåverkar sammansättningen av djursamhälletså att mångfalden av bottendjurarteroftast blir mindre än i omgivningen.Lokaliseringen av odlingarna är såledesmycket viktig och helst ska platser medgod vattenomsättning väljas. Sammanfattningsvisär dock miljöeffekterna avmusselodlingar huvudsakligen positiva.Befintlig bebyggelse inom planområdethar uteslutande enskilda avlopp. Någoninventering av befintlig va-situation hardock inte utförts och därför råder storosäkerhet kring omfattningen av avloppenspåverkan på vattenområdet. Inomplanförslagets tidshorisont är det dockrimligt att förvänta att en stor del av debefintliga enskilda avloppen kommer attbehöva åtgärdas.Vid prövning i detaljplan finns godamöjligheter att styra och samordna vahanteringen.Ur ekonomisk synvinkelär det en fördel ju fler hushåll som kananslutas till ett gemensamt avloppsreningsverk.Därmed skapas även incitamentför detaljplaneläggning. Sett tillÅbyfjordens vattenkvalitet skulle en sådanbebyggelseutveckling vara positiv,men samtidigt kunna medföra negativakonsekvenser för landskapsbilden, seavsnittet Bebyggelse och landskapsbild.Inom planområdet finns en stor andelfastigheter med delårsboende. Fråndessa fastigheter är utsläppen av avloppsvattenojämn över året. Antalethushåll som ska anslutas till t ex ett minireningsverkhar betydelse för dimensioneringav anläggningens kapacitet,oavsett om fastigheten utgör ett hel- ellerdelårsboende. Ju mindre en anläggningär desto känsligare är den förvariation i belastning. Vidare är skötselnav anläggningen av stor vikt för desseffektivitet.Möjliga/lämpliga lokaliseringar avgemensamma avloppsanläggningar harinte studerats. Markens lämplighet liksomnärhet till skyddsobjekt (enskildabrunnar) är avgörande för om det går attplacera en gemensam avloppsanläggningeller inte.Skillnader i konsekvenser vid genomförandeav de olika alternativenEftersom befintlig va-situation inomplanområdet inte är känd och inte hellertill hur stor del de enskilda avloppenbidrar till övergödningsproblematiken iÅbyfjorden är det svårt att bedöma konsekvensernaför vattenkvaliteten. NärKONSEKVENSER107

KONSEKVENSERriktlinjerna om enskilda avlopp inomNatura 2000-områden har fastställts avLänsstyrelsen kommer de att innebäraett stöd för kommunerna i arbetet medatt sanera planområdet från dåligt fungerandeenskilda avlopp. Det handlar dockom en utdragen process som kan ta fleraår innan man ser någon större effekt avpå vattenområdets status.Genom att styra och begränsa bebyggelseutvecklingenenligt planförslaget,oavsett alternativ, ökar förutsättningarnaför att ordna gemensamma avloppslösningaroch därmed är det också troligtatt befintliga enskilda avlopp till vissmån kan ersättas med någon typ av gemensamavloppslösning.Jämfört med nollalternativet innebär ettgenomförande enligt alternativ 1, tillföljd av de ökade samordningsmöjligheterna,en något större positiv effekt påövergödningssituationen i Åbyfjorden.En utbyggnad av kommunalt va, enligtalternativ 2, inom Lysekils kommuninnebär att nytillkommande bebyggelseoch flera befintliga hushåll kan anslutas.Hur många fastigheter som kan gesanslutningsmöjlighet är okänt. Jämförtmed alternativ 1 är en större positiveffekt på övergödningssituationen attvänta. Eftersom befintlig va-situationinte är känd och inte heller hur mångahushåll som kan komma att anslutatill kommunalt va, är det svårt att göraen bedömning av konsekvenserna förÅbyfjordens vattenkvalitet, men jämförtmed alternativ 1 förväntas fler enskildaavlopp försvinna och därmed blir konsekvensernamindre.Sett till Åbyfjordens vattenkvalitet ochNatura 2000-habitaten i ett större perspektivskulle en kommunal va-lösningför delar av bebyggelsen även inomSotenäs kommun således vara positiv.Samlad bedömningSyftet med den fördjupade översiktsplanenär att säkerställa områdets högabevarandevärde. Till följd av områdetsunicitet är det inte aktuellt med någonomfattande bebyggelseutveckling. Enkontrollerad bebyggelseutveckling längsÅbyfjorden är enligt kommunerna dockönskvärd och arbetet har därför inriktatspå att styra bebyggelseutvecklingen medfokus på helårsboende, goda pendlingsmöjligheter,besöksnäring och friluftsliv.Planförslaget innehåller väl avvägda rekommendationerom bebyggelseutveckling,hantering och utveckling av nyabåtplatser, vattenbruk etc som samtligautgår från områdets speciella förutsättningar.Sammantaget är bedömningen att ettgenomförande enligt planförslaget intebedöms orsaka någon påtaglig skada påområdets höga natur- och kulturvärdensom är föremål för riksintresse enligt 3kap MB och inte heller sett till områdetssamlade värden som lyfts fram genomde särskilda hushållningsbestämmelsernaenligt 4 kapitlet MB. Detta förutsätterdock att rekommendationerna följs vidall hantering av önskemål om ny bebyggelsesamt att kommunerna låter helhetsperspektivetbli styrande vid beslut.Ett genomförande enligt alternativ 2medför positiva konsekvenser för vattenkvaliteteni Natura 2000-området. Samtidigtinnebär den ekonomiska investeringsom är kopplad till utbyggnaden avdet kommunala avloppsledningsnätet ettincitament för ökad exploatering sett uren samhällsekonomisk synvinkel. Kommunernahar i dagsläget ingen juridiskmöjlighet att styra bebyggelseutvecklingenmot helårsboende och rekommendationernai planförslaget är inte juridisktbindande utan enbart vägledandevid beslut. Om samma höga intresseför att bygga utmed kusten kvarstår iframtiden finns en uppenbar risk att detpå lång sikt kan bli svårt att hålla fastvid riktlinjerna om en begränsad bebyggelseutveckling.Ett genomförande avplanförslaget enligt alternativ 2 riskeraratt på lång sikt medföra stora negativakonsekvenser för de värden som liggertill grund för utpekandet av de generellahushållningsbestämmelserna och därmedmedföra en betydande miljöpåverkan påÅbyfjordens unika landskap. Länsstyrelsenhar dock ansvaret för att bevaka deutpekade nationella intressena.108

Nedan presenteras en bedömning medåterkoppling till bedömningsskalan sompresenterades i avsnitt 4.2. Tabellen geren samlad bild av planförslagets effektersett utifrån identifierade hot mot naturvärdesområdena.Ingen/positiv Liten Liten-måttlig Måttlig Måttlig-stor StorHotAvsaknad av hävd som leder tilligenväxning av kulturlandskapFragmentering av landskapetsom en effekt av exploateringÖvergödningMiljögifter och slitage till följdav utökad båttrafik och störrehamnar.Effekter/konsekvenser av planförslagetAlternativ 1 A lternativ 2Ett genomförande av planförslaget kan inte styra hävden avbetes- och odlingsmark inom planområdet. Planförslagetlämnar rekommendationer som indirekt ökarförutsättningarna för ett öppethållande av odlingsmark.Under förutsättning attriktlinjerna för bebyggelseutvecklingföljs styrsnytillkommande bebyggelsetill delar av planområdet somredan är ianspråktagen avbebyggelse och infrastruktur.På lång sikt förväntas antaletbristfälliga avlopp inomplanområdet minska. Genomatt styra och koncentrerabebyggelseutvecklingen ökarmöjligheterna tillgemensamma va-lösningar.Möjligheten att ansluta tillkommunalt va-nät ökarsannolikt exploateringstrycketinom ledningsnätetsupptagningsområde. Påmycket lång sikt kan det ledatill en oönskadbebyggelseutveckling.Liksom i alternativ 1förväntas antalet bristfälligaavlopp att minska, både tillföljd av Länsstyrelsensriktlinjer men också till följdav utbyggnad av kommunaltavlopp inom delar avplanområdet.Planförslaget anger riktlinjer som begränsar möjligheterna attutöka antalet båtplatser vid befintliga bryggor och hamnar.Om någon av de befintliga hamnanläggningarna förses medsjösättningsramp ökar sannolikt båttrafiken i Åbyfjorden.Oavsett omfattning innebär all ökad båttrafik ett ökat slitageoch risk för utsläpp till vatten.Förslag till åtgärder:Detta avsnitt kommer att utvecklas eftergenomfört samråd.KONSEKVENSER109

KONSEKVENSERNollalternativetoch dessmiljökonsekvenserNollalternativet beskriver den sannolikautvecklingen inom planområdet om ingariktlinjer för områdets utveckling antasav kommunernas fullmäktige. Önskemålom förändrad markanvändning förväntashanteras utifrån rekommendationer irespektive kommuns översiktsplan.Bebyggelse ochlandskapsbildI nuläget är exploateringstrycket störrepå Sotenässidan än på Lysekilssidanoch det är högst troligt att detta förhållandekvarstår fram till år 2030. Enligtuppgift från Lysekils kommun har ett10-tal förhandsbesked rörande fastigheterbelägna inom planområdet behandlatsunder perioden 2008-2012, dvsde senaste fem åren. Av dessa har femfått positivt besked, vilket i genomsnittinnebär ett positivt förhandsbesked perår. Berörda områden är framför alltVrångebäck och Röe. I Sotenäs kommunhar, under samma period, ett 30-talförhandsbesked behandlats under sammaperiod. Av dessa har ungefär tio beviljatspositivt besked, vilket i genomsnittinnebär två positiva förhandsbesked perår. Förhandsbeskeden berör framför alltområdena kring Röd, Fodenäs, Lyckan,Stensjö, Amhult, Bua och Nedre Kärr. ISotenäs pågick arbete med en ny översiktsplanunder perioden 2007-2010 ochkommunen ställde sig under denna periodrestriktiv till ny bebyggelse i någonstörre omfattning. Det är svårt att sägahuruvida detta hade någon påverkan påantalet förhandsbesked som söktes ellerinte. Om samma utbyggnadstakt råderfram till 2030 och innebär det 35-40 nyafritids- och bostadshus på Sotenässidanoch 15-20 hus på Lysekilssidan.Antalet tillkommande hus kan tyckasvara lågt sett till storleken på planområdet,men utan någon annan styrningav markanvändningen än kommunernasöversiktsplaner kan nollalternativet antasinnebära en fortsatt utveckling medhögt intresset för nybyggnation i vattennäralägen med goda utsiktsmöjligheter.En utveckling enligt nollalternativet skersannolikt till stor del i anslutning tillbefintlig bebyggelse i områdena kringRöd, Fodenäs, Stensjö och Amhult inomSotenäs kommun. Inom Lysekils kommunär det troligast i områdena kringVrångebäck och Röe som ny bebyggelsetillkommer.En fortsatt utveckling som den noteratspå senare år är att vänta. Varje tillkommandebyggnad är var och en för sig avmindre betydelse, men den sammanlagdaeffekten kan bli till påtaglig. Obebyggdaområden kan förväntas kommaatt naggas i kanterna vilket får till följdatt kuststräckan kan upplevas som merfragmenterad och tättbebyggd jämförtmed idag. Förändringen förväntas skestegvis och den synbara effekten kaninledningsvis vara svår att lägga märketill. Konsekvenserna av en landskapsfragmenteringär irreversibel och omkommunerna inte vidtar åtgärder för attstoppa den är det troligt att det uppstårmycket stora negativa konsekvenser förupplevelsen av Åbyfjorden som helhetoch därmed orsaka påtaglig skada påområdets riksintressen.Då kraven för beviljande av strandskyddsdispenshar skärpts betydligt ärdet dock troligt att det kommer att rådastor restriktivitet till ny bebyggelseinom strandskyddat område.När nya riktlinjer om enskilda avloppinom Natura 2000-områden har fastställtsav Länsstyrelsen kommer detatt ställas högre krav på utförandet avenskilda avloppsanläggningar inom planområdet.Kraven kommer att tillämpasoavsett om den fördjupade översiktsplanengenomförs eller inte. Det ärtroligt att kommunerna kommer att nekabygglov då tillfredsställande avloppslösninginte kan gå att ordna. Kraven kanockså innebära ett incitament att flerafastigheter går samman för att ordna engemensam avloppslösning.En svårighet, och därmed en hög osäkerhetsfaktor,är att försöka förutsägahur styrande kommunerna kommer attlåta de övergripande riktlinjerna i respektiveöversiktsplan vara vid önskemålom nytillkommande bebyggelse inom110

planområdet. Sotenäs kommuns ÖP ärrelativt ny och innehåller mer specifikariktlinjer för bebyggelseutveckling pålandsbygden än vad Lysekils kommungör. Vid prövning av bygglovsärendenett och ett är det dock sannolikt attplatsens förutsättningar och möjlighet attanordna enskilt va och tillfartsväg kommeratt styra var bebyggelsen tillkommersnarare än de övergripande riktlinjerna iÖP.Efterfrågan på båtplatser är hög ochkommer sannolikt inte att minska framöver.På Lysekilssidan är de lägen somär lämpliga för hamn eller bryggor istort sett redan ianspråktagna. Det finnsdärmed inte många platser i Åbyfjordensom är möjliga att ta i anspråk förnyanläggning av fler bryggor. Detta kankomma att medföra att befintliga bryggoroch hamnar utökas med fler båtplatseroch blir mer storskaliga, något somskulle få stora negativa konsekvenser förupplevelsen av fjordlandskapet.Åbyfjorden har goda förutsättningar förmusselodling. En eventuell utökning avvattenbruket i form av musselodlingarkan medföra negativa konsekvenser förupplevelsen av fjordlandskapet. Konsekvensernabedöms dock vara små.Friluftsliv och rekreationPlanområdet har idag goda förutsättningarför en utveckling av besöksnäringenoch friluftslivet och kommunernasöversiktsplaner stödjer, om än genomövergripande riktlinjer, en utveckling avbefintliga verksamheter inriktade motbesöksnäring.Eftersom majoriteten av den nytillkommandebebyggelse förväntas ske i vattennäralägen, där också de största upplevelsevärdenafinns innebär nollalternativetsannolikt negativa konsekvenser för detrörliga friluftslivet i området. Möjlighetatt uppleva orördhet i kombinationmed storslagna utblickar kan komma attbegränsas till ett fåtal platser.Natur- och kulturvärdenEn spridd bebyggelseutveckling innebärinte bara en ökad risk för fragmenteringav landskapet utan även att planområdetsnatur- och kulturvärden tas i anspråk ellernaggas i kanterna. Kommunerna harvid sin bygglovsprövning dock möjlighetatt hindra och begränsa sådan påverkan.Omfattningen på den tillkommandebebyggelsen är med största sannolikhetinte så stor att det uppstår några barriäreffekterför spridning av växter och djur.Precis som för planförslaget är ett generellthot mot Natura 2000-området minskat/förändratbete av strandängar sompå sikt leder till igenväxning. En fortsatthävd av strandängarna kräver samverkanmellan flera olika intressenter såvälinom som utanför planområdet.Nya vattenverksamheter såsom kabelochrörläggning i vattenområdet kan förutomomlagring av botten även påverkavandringsmönster för fisk mm. Musselodlingarkan inverka negativt på marinaNatura 2000-habitat om de placeras inärheten av dessa.VattenkvalitetNär nya riktlinjer om enskilda avloppinom Natura 2000-områden har fastställtsav Länsstyrelsen kommer detatt ställas högre krav på utförandet avenskilda avloppsanläggningar inomplanområdet. Precis som i planförslagetkommer riktlinjerna att innebära ett stödför kommunerna i arbetet med att saneraplanområdet från dåligt fungerandeenskilda avlopp. Men det handlar, vilketredan tidigare nämnts, om en utdragenprocess innan det går att se någon störreeffekt på övergödningsproblematiken.Musselodling bedrivs i dagsläget inomett område i Åbyfjorden. En utvecklingenligt nollalternativet innebär sannoliktatt sådant vattenbruk fortgår, dock medokänd omfattning. Eftersom vattenbrukethar en positiv inverkan på övergödningsproblematikenskulle det vara positivakonsekvenser för vattenkvaliteten.En utveckling enligt nollalternativetkan medföra att befintliga bryggor ochhamnar utökas med fler båtplatser ochbedöms således medföra måttliga negativakonsekvenser för vattenomsättningen.Nya båtplatser kan vidare innebäradirekt eller indirekt påverkan på bottenmiljöermed höga naturvärden samt ökadrisk för förorening genom utsläpp.KONSEKVENSER111

Samlad bedömningInom planområdet är det endast Brodalen/Brosom utgör vad man skulle kallaför en befintlig tätort. Svårigheten blirdärmed att avgöra hur mycket tillkommandebebyggelse som kan tillåtas inomövriga delar av planområdet utan attstå i stå i strid med de generella hushållningsbestämmelsernaenligt 4 kapMB. Sammantaget riskerar en utvecklingenligt nollalternativet att medföramåttliga-stora negativa konsekvenserför de värden som utgör grunden för deutpekade nationella bevarandevärdena.Och det finns därmed också en risk förpåtaglig skada på de samlade värdenasom utgör riksintresset. Detta eftersomhelhetsperspektivet riskerar att gå förloratnär bebyggelseutvecklingen sker medenstaka tillkommande hus ett och ettunder en lång tidsperiod samtidigt somfler båtplatser tillkommer i fjorden.Sammantaget blir påverkan på landskapsbildenmer märkbar på Sotenässidanän på Lysekilssidan eftersom bebyggelsendär kan förväntas bli synlig inomstörre områden och påverka upplevelsenav Åbyfjorden även från vattenområdet.Nedan presenteras en bedömning medåterkoppling till bedömningsskalan sompresenterades i avsnitt 4.2. Tabellen geren samlad bild av nollalternativets effektersett utifrån identifierade hot motnaturvärdesområdena.Ingen/positiv Liten Liten-måttlig Måttlig Måttlig-stor StorKONSEKVENSERHotAvsaknad av hävd som leder till igenväxningav kulturlandskapFragmentering av landskapet som en effekt avexploateringÖvergödningMiljögifter och slitage till följd av utökadbåttrafik och större hamnar.Effekter/konsekvenser av nollalternativetMed stor efterfrågan på fritidshusbebyggelseminskar förutsättningarna för att hållakulturlandskapet öppet.Ny bebyggelse förväntas framför allttillkomma i vattennära lägen medutsiktsmöjligheter. Varje tillkommandebyggnad är var för sig av mindre betydelse,men den sammanlagda effekten kan bli tillpåtaglig. Obebyggda områden kan komma attnaggas i kanterna vilket får till följd attkuststräckan kan upplevas som fragmenteradoch tättbebyggd.Högre krav på utförandet av enskildaavloppsanläggningar är att förvänta.Länsstyrelsens riktlinjer kommer att innebäraett stöd för kommunerna i arbetet med attsanera planområdet från dåligt fungerandeenskilda avlopp. Det handlar dock om enutdragen process innan det går att se någonstörre effekt på övergödningsproblematiken.Efterfrågan på båtplatser är hög och kommersannolikt inte att minska framöver. Det finnsinte många platser i Åbyfjorden som ärmöjliga att ta i anspråk för nyanläggning avfler bryggor. Befintliga bryggor och hamnarkan därmed förväntas utökas med flerbåtplatser och bli mer storskaliga.112

MiljömålRegeringen har beslutat om nationellamiljökvalitetsmål som ska utgöra utgångspunktför samhällets miljöarbete.Miljömålen är vägledande och inte juridisktbindande.Varje län har formulerat regionala miljökvalitetsmål.Miljömålen för VästraGötaland utgår från de nationella miljömålenoch är en grundläggande utgångspunktför miljöarbetet på regional ochlokal nivå. Miljökvalitetsmålen följs uppvarje år då det görs en bedömning avmöjligheten att nå miljökvalitetsmålen.Vid uppföljningen görs en bedömningom dagens styrmedel och de åtgärdersom görs före år 2020 är tillräckliga föratt nå målen. Enligt länsstyrelsen ser detut som om flertalet av miljökvalitetsmåleni Västra Götalands län inte kommeratt kunna nås till år 2020.Miljömålen utgör en viktig utgångspunktnär man bedömer hur genomförandet avett planförslag påverkar förutsättningarnaför det regionala miljömålsarbetet.I tabellen presenteras länsstyrelsensbedömning av måluppfyllelse i nuläget,samt en riktningsanalys av om ettgenomförande av planförslaget ellernollalternativet är positivt eller negativtsett till miljömålsuppfyllelse.Den fördjupade översiktsplanens övergripandekaraktär innebär att bedömningenav miljömålsuppfyllelse ocksåsker på en övergripande nivå. En genomgångav planförslagets och nollalternativetsinverkan på miljömålen redovisaspå följande sidor.KONSEKVENSER113

Redovisning av NULÄGERedovisning av MÅLUPPFYLLELSEDe nuvarande förhållandena är, om de säkerställsoch fattade beslut genomförs i väsentligadelar, tillräcklig för att miljökvalitetsmåletska kunna nås inom den utsatta tidsramen.Miljökvalitetsmålet är möjligt att nå i tillräckligutsträckning inom tidsramen, men ytterligareförändringar/åtgärder krävs.Miljökvalitetsmålet är mycket svårt att nå itillräcklig grad/utsträckning inom den utsattatidsramen.Förslaget bedöms bidra till måluppfyllelse.Förslaget bedöms varken bidra till att uppfyllaeller motverka målet.Förslaget bedöms motverka måluppfyllelse.Miljömål Nuläge Planförslag Nollalternativ Hur påverkas måluppfyllelsen?Hav i balans samt levande kustoch skärgårdVästerhavet och Östersjön ska ha enlångsiktigt hållbar produktionsförmågaoch den biologiska mångfalden skabevaras.Kust och skärgård ska ha en hög gradav biologisk mångfald, upplevelsevärdensamt natur- och kulturvärden.Näringar, rekreation och annat nyttjandeav hav, kust och skärgård ska bedrivasså att en hållbar utveckling främjas. Särskiltvärdefulla områden ska skyddas motingrepp och andra störningar.Planförslaget innebär ett ställningstagandetill förmån förområdets höga natur-, kultur- ochrekreativa värden. Det övergripandesyftet med planförslagetär att värna om områdets unikakaraktär och höga bevarandevärdensamt lämna förutsättningar förökad tillgänglighet till området förfriluftslivet. En målsättning är attbegränsa den mänskliga påverkanpå vattenområdet.KONSEKVENSEREtt rikt växt- och djurlivDen biologiska mångfalden ska bevarasoch nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarandeoch framtida generationer.Arternas livsmiljöer och ekosystemensamt deras funktioner och processer skavärnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigtlivskraftiga bestånd med tillräckliggenetisk variation.Människor ska ha tillgång till en godnatur- och kulturmiljö med rik biologiskmångfald, som grund för hälsa, livskvalitetoch välfärd.Ett rikt odlingslandskapOdlingslandskapets och jordbruksmarkensvärde för biologisk produktion ochlivsmedelsproduktion ska skyddas samtidigtsom den biologiska mångfalden ochkulturmiljövärdena bevaras och stärks.Planförslaget innebär ett ställningstagandetill förmån förområdets höga naturvärden. Enligtplanförslaget bör ingen ny bostadsbebyggelsetillkomma inomstrandnära områden, områdenmed skyddad natur, odlingsmarkoch större sammanhängandenaturområden.En fördjupad översiktsplan kaninte styra hävden av odlingslandskapet,men enligt planförslagetbör ingen ny bostadsbebyggelsetillkomma på odlingsmark. Vidarelämnar planförslaget rekommendationersom indirekt ökar förutsättningarnaför ett öppethållandeav odlingsmark.114

God bebyggd miljöStäder, tätorter och annan bebyggd miljöska utgöra en god och hälsosam livsmiljösamt medverka till en god regional ochglobal miljö.Natur- och kulturvärden ska tas till varaoch utvecklas.Byggnader och anläggningar skalokaliseras och utformas på ett miljöanpassatsätt och så att en långsiktigt godhushållning med mark, vatten och andraresurser främjas.Ingen övergödningHalterna av gödande ämnen i mark ochvatten ska inte ha någon negativ inverkanpå människors hälsa, förutsättningar förbiologisk mångfald eller möjligheterna tillallsidig användning av mark och vatten.Planförslagets riktlinjer har somsyfte att säkerställa planområdetsunika karaktär. En utgångspunkt iplanförslaget har varit att styra ochbegränsa bebyggelseutvecklingentill utpekade områden.Om alternativ 2, en utbyggnad avkommunalt vatten- och avlopp,skulle genomföras och denna förutsättningskulle orsaka en kraftigarebebyggelseutveckling än densom planförslaget redovisar, skullepåverka landskapsbilden på ettmycket betydande sätt. En sådanutveckling bedöms inte bidra tillmåluppfyllelse.Riktlinjerna i planförslaget ökarförutsättningarna för att ordnagemensamma avloppslösningar.En utbyggnad av kommunalt vaskulle innebära att fl era enskildaavlopp kan ersättas med kommunaltavlopp vilket skulle medföraen positiv effekt på den rådandeövergödningssituationen.Begränsad klimatpåverkanHalten av växthusgaser i atmosfären skai enlighet med FN:s ramkonvention förklimatförändringar stabiliseras på en nivåsom innebär att människans påverkan påklimatsystemet inte blir farlig.Planförslaget innebär ett ställningstagandeför boende pålandsbygd. Inom planområdet ärserviceutbudet mycket begränsatoch kollektivtrafi ken är i dagslägetinte anpassad för att underlättavardagen för boende på landsbygd.Detta får till följd ett ökatbilberoende och bidrar till längretransporter och därmed kan effektenbli att klimatet påverkas negativt,om än i begränsad omfattning.KONSEKVENSER115

MedverkandeSweco har på uppdrag av Lysekils ochSotenäs kommuner medverkat i miljöbedömningenav fördjupad översiktsplanför Åbyfjorden. Detta MKB-avsnitt ärupprättat under december 2012. Medverkandefrån Sweco har varit IngridLindbom ´(uppdragsledare och huvudsakligMKB-författare), Pernilla Morris(ekosystemtjänster) samt Anna Thyrén(kvalitetsgranskning).ReferenserSkriftliga referenser:Bevarandeplan för Natura 2000-område:SE0520175 Åbyfjorden, fastställd 2005-08-15, Länsstyrelsen Västra GötalandslänEkosystemansatsen - en väg mot bevarandeoch hållbart nyttjande av naturresurser.Rapport 5782, Naturvårdsverket,2007.Översiktsplan 2006, Lysekils kommun,Antagen av kommunfullmäktige 2006-06-21Översiktsplan 2010, Sotenäs kommun,Antagen av kommunfullmäktige 2010-12-16Muntliga referenser:Ewa Lawett, marinekolog/naturvårdshandläggareLänsstyrelsen VästraGötalandInternetbaserade referenser:Vattenförekomst Åbyfjorden, VISS– VatteninformationsSystem Sverige -http://www.viss.lst.se/, 2013-01-08Vattenförekomst Bärfendalsälven, VISS– VatteninformationsSystem Sverige -http://www.viss.lst.se/, 2013-01-08Från bäck till vik. En miljömålsutredningav Bohusbäcksprogrammets mätningarav fosfor och kväve till havet 1988 till2008. Rapport 2010:45. LänsstyrelsenVästra Götalands län. 2010Kustområdet och skärgården i Bohuslän– en värdebeskrivning av ett nationallandskapenligt 4 kap miljöbalken,2000:8, Länsstyrelsen Västra GötalandslänNatura 2000 i Sverige, handbok 2003:9,Naturvårdsverket, 2003KONSEKVENSERProgramhandling fördjupad översiktsplanÅbyfjorden 2011. Lysekils kommun/Sotenäskommun. 2011-11-30Riksintresse för naturvård och friluftsliv- Handbok med allmänna råd för tilllämpningenav 3 kap. 6 §, andra stycket,Miljöbalken, 2005:5, NaturvårdsverketSmå avlopp i marina Natura 2000-områden– Riktlinjer för handläggning av småavlopp i marina Natura 2000-områdenlängs västkusten. ARBETSMATERIAL2011-XX-XX, Länsstyrelsen VästraGötalands län116

117

118

KONTAKTKommunernas hemsidor kommer kontinuerligtuppdateras med aktuellt materialoch information om mötestillfällenmed mera.Information på Lysekil kommuns hemsidafinner ni på www.lysekil.se under Booch bygga – översiktsplan. Informationpå Sotenäs hemsida finner ni på www.sotenas.se under Miljö & hälsa – planenheten– översiktsplaneringKontaktpersoner vid respektive kommunär:Lysekils kommun:Josefin Kaldo, 0523-61 33 32josefin.kaldo@lysekil.seSara Chronvall, 0523 - 61 33 51,sara.chronvall@lysekil.seSotenäs kommun:Cecilia Lindsten, 0523 - 66 46 53,cecilia.lindsten@sotenas.seEn ekorre i den värdefulla ädellövskogen i Näverkärr.119

FördjupadöversiktsplanÅbyfjordenSotenäs&Lysekilkommun2013Sotenäs kommun, Miljö- och byggförvaltningen456 80 KungshamnBesök: Hallindenvägen 17, KungshamnTelefon: 0523-66 40 00Hemsida: www.sotenas.seLysekil kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen453 80 LysekilBesöksadress: Kungsgatan 44, LysekilTelefon: 0523 - 61 30 00Hemsida: www.lysekil.se