Kalla fall blir heta

More documents

Recommendations

Info

Små spår gerstarkare bevisDna (Deoxyribo Nucleic Acid) är den kemiska beteckningenpå människans arvsmassa. Dna-molekylen finns i kroppensalla cellkärnor och består av fyra kvävebaser; adenin (A),t ymin (T), cytocin (C) och guanin (G). De kopplas ihop parvismen alltid A med T och C med G. Det är ordningsföljdenpå basparen som styr våra egenskaper och arvsanlag. De tvåsträngarna i dna-molekylen vrider sig om varandra som enspiral.2012 genomförde Statens kriminaltekniska laboratoriumi Linköping, SKL, omkring 140 000 dna-analyser. Analysenbaseras sedan 20 år tillbaka på den så kallade PCR-metoden.Flera moment i arbetet är automatiserade och resultaten ärofta klara redan dagen efter.Grafik: Paloma Perez Lucero/Svenska GrafikbyrånCellkärnaDna-strängDna finns i alla kroppensceller.CELLKROMOSOMER finnsi cellkärnan och är tättpackad dna.Dna-basparGACTC1Provet förbereds för analysGTAFör att få ut dna:t urcellerna blandas provet,till exempel en tops medblod, i vatten varefterkemikalier tillsätts ochprovet värms till kokpunkten.Cellväggarnaförstörs och dna-strängarnafrigörs. I varje litetprovrör finns ett prov.Därefter tillsätts enså kallad PCR-mix sombestår av fyra viktigaämnen som är nödvändigaför de två kommandestegen, kopieringen ochGsepareringen. PCR-mixeninnehåller bland annatprimer och enzym somstyr kopieringen. Ett fluorescerandeämne gör attkopiorna blir synliga.A C T G A CT2ATGKyla och värme gör miljoner kopiorProverna placeras i en såkallad PCR-maskin därde först värms till 94 graderför att dna-spiralenska dela upp sig till tvåGA C Tenkelsträngar. När provetsedan kyls till 59 graderoch därefter upphettas till72 grader bildas kopiorav sekvenserna med bas-C T G AA Cpar. Temperaturcykelntar fyra minuter och körs30 gånger. Resultat blirmiljontals kopior av STRområdena.GCT GI varje cellkärna finns dna som består av omkring tre miljarderbaspar. Vid analyserna som utförs på SKL i dag väljer man ut15 specifika områden som analyseras, så kallade STR-områden(short tandem repeats).Information om anlag......exempelvis ögonfärg .Ingen information om kända anlag.STR-områdeInformation om anlag......exempelvis hårfärg.Tunt rör i dna-typbestämningsmaskin.3DNA sorteras efter storleksordningEfter kopieringen förflyttasprovet till en maskinför att sorteras efter storleksordning.Dna-materialetsugs in i ett tunt röroch med elektrofores börjarde negativt laddadeSTR-bitarna att vandrauppåt. De kortaste fragmentenrör sig snabbast iröret och i änden sitter endetektor som läser av närde olika bitarna passerar.Detektorn markerar fragmentensplacering i ettelektroferogram och varjevariant av STR-områdenablir toppar i ett diagram.Ett program omvandlartill slut resultatet till siffrorså att det går att jämföramed andra prov.1984Brittiske forskaren AlecJ Jeffreys var först medatt visa möjligheten attanalysera dna för attsärskilja olika individer.Han publicerade sinupptäckt i tidskriftenNature.1986PRC-metoden som gördet möjligt att kopierasmå mängder dnauppfanns av den amerikanskakemisten KaryMullis. Sju år senare fickhan Nobelpriset i kemiför sin upptäckt.1989Dna fick för första gångenen avgörande betydelseför en fällande dom. Dethandlade om en våldtäkti Sörmland och provethade skickats till Englandför analys.1991De första dnaanalysernai sambandmed ett brottmål utfördesi Sverige. Utomlandsintroducerades även deförsta PCR-baserade analysernamed masskopieringav dna.1999Sverige lagstiftar omett dna-register med profilerfrån dömda personeroch ett spårregister medprofiler från brottsplatsermed ouppklarade brott.2003SKL började göra analysermed en ny känsligare metod,LCN (low copy number). Närkniven påträffades eftermordet på Anna Lindh valdeSKL, för att vara på den säkrasidan, att göra analyseni England.2013Enligt planerna kommer Sverigeatt ingå i ett europeiskt samarbetemed internationellt utbyte av dnaregister.40 ingenjören 1 • 2013 ingenjören 1 • 201341
Vi vill ha dig.Om två personer slåssoch offret blöder brukargärningsmannen ocksåblöda. Det gäller bara atthitta blodet.”När lagenändrades 2006tillkom ett utredningsregistermed profiler somtagits på skäligenmisstänktaunder pågåendeutredning. Härfinns omkring 13000 lagrade dnaprofiler.Om personen blir dömd flyttas profilen tilldna-registret, om personen frias raderas den.Varje natt matchas alla nya dna-profiler frånanalyserna under dagen med samtliga register ochpå morgonen finns en färdig lista med alla träffar.– Det handlar om hundratals matchningar iveckan och i takt med att registren växer blir detfler, säger Ann Jangblad.Ytterligare en förklaring till att fler brott klarasupp med hjälp av dna är de allt vassare specialanalysernasom används vid grova brott. En avdem som utförs vid SKL kallas LT dna-analys(Low Template). Det är en känsligare variant avstandardanalys som används på prover där dnamängdenförväntas vara mycket liten, till exempelatt någon bara har tagit i föremålet. Den användsockså på sekret-, blod- eller spermaspår med enoerhört liten mängd dna.Mordet på Räntmästaregatan blev ett riktigt svårlöstfall. I förhören med den misstänkte mördarenerkände han bara att han hade varit i lägenhetenden kalla decemberkvällen 1996. Han hade varitbekant med Thomas sedan en tid tillbaka och denhär kvällen hade de träffats i hans lägenhet ochdruckit glögg och vin. Plötsligt hade allt blivit dimmigtoch han tappade minnet. Han vet inte när ellerhur han lämnade lägenheten. När han vaknadeur minnesluckan befann han sig utanför sin brorslägenhet i Bergsjön på andra sidan Göteborg.Dagarna efter läste han om mordet på Thomasi tidningen, blev orolig för att bli misstänkt och lämnadesnabbt landet.När dna-analysen av skorna inte gav någotresultat började Ann Jangblad på SKL systematisktgå igenom de blodiga sängkläderna. Poliserna ochåklagaren hoppades på den misstänkte mördarensdna-profil från en blodfläck. Det skulle styrka misstankarnaom att han brukat våld och misshandlatThomas till döds.SKL tog ett tiotal prover på olika fläckar men fickinget annat än den mördade Thomas dna-profil. Tiofemton prover från andra fläckar gav samma resultat.– Efter fleraförsök hittadevi en fläcksom visadesig innehållablandprofiler,alltså dna från tvåeller flera personer.Då börjadedet brännas ochjag tyckte att detvar dags att försöka med en LT dna-analys, sägerAnn Jangblad.Efter ett par försök lyckades man äntligen fåfram en dna-profil som överensstämde med denmisstänkte men åklagaren var ändå inte riktigtnöjd. Det gick inte att avgöra om det var blod fråntvå personer eller om det var blod från den ena ochtill exempel saliv från den andra.Jan Olof Johansson var angelägen om att göra flerförsök och kunde inte släppa kriminalteknikernasgyllene regel. Om två personer slåss och offret blöderbrukar gärningsmannen också blöda. Det gällerbara att hitta blodet.SKL fick uppdraget att försöka igen. Fler analysergjordes från blodfläckar på sängkläderna. Nu koncentrerademan sig på områden i närheten av denförra träffen.Och plötsligt hände det. Det blev en träff. Enblodfläck med en dna-profil som överensstämdemed den misstänkte mördaren påträffades på ettlakan. I den blodfläcken var det ingen inblandningav någon annans dna. Det var en droppe av mördarensblod.– Det var en stor glädje och framgång att fåbeskedet från SKL. Utan den nya känsliga analysenhade vi aldrig fått det här svaret svart på vitt, sägerJan Olof.Vittnesuppgifterna och fingeravtrycket vägdetungt 1996 men femton år senare krävdes det mer.De nya dna-analyserna med större känslighetkunde bevisa att mannen hade lämnat blodspår ilägenheten.– För femton år sedan fanns det verktyget heltenkelt inte i vår verktygslåda. I dag är det ett avde vassaste vi har. I framtiden kommer det säkertatt finnas fler, men vi vet inte vilka, säger Jan OlofJohansson.I november 2011 hölls rättegången mot mannen. Handömdes till tio års fängelse i tingsrätten i Göteborgmen överklagade till hovrätten som fastställdedomen. Göteborgspolisen kunde äntligen stryka ettav sina kallaste fall från listan.Och din syrra. Din mamma. Din granne. Ochkanske din kompis. För tillsammans kan vi göravärlden bättre.Vi kan se till så att det fortfarande går att badai en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen.Eller kanske bara plocka lite friska blåbär.Vi kan se till att bin inte dör ut på grund avfarliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att detfinns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen.Och vi kan se till att flera hundra år gamlanaturskogar inte huggs ned på bara några dagar.Och ju fler vi blir desto större skillnad kanvi göra. Då kan vi få politiker att förstå att detär dags för en förändring. Vi kan säga ifrån ochvisa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press påföretag. Och vi kan göra det lättare för dig att väljarätt i butiken.Vill du vara med? Sms:a medlem till 72 900eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se.Ett medlemskap kostar 24 kr/mån.42 ingenjören 1 • 2013
Page 2 and 3: Uthållig. Jan Olof Johansson är n
Page 4: Kopiatorn. I den så kallade PCR-ma
Page 7: analys. I dag kan det räcka det me

Kalla fall blir heta

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?