PowerPoint i PDF-format

VKVVästra Götalandsregionenskompetenscentrum omvåld i nära relationer031 – 346 06 58vkv@vgregion.sewww.valdinararelationer.se/vkvVåld i nära nrelationerPV i Fyrbodal den 15/2 och 8/3-2011Jaana Smed KarlingTove CorneliussenVKVVKV:s mål och målgrupp• VKV:s övergripande mål är att förbättra hälso- och sjukvårdensförmåga att identifiera, bemöta, omhänderta personer utsatta förvåld i nära relationer samt att förbättra dokumentationen• VKV:s målgrupp är 43 000 hälso- och sjukvårdsanställda iVästra Götalandsregionen. Det innebär alla anställda inomprimärvård, länssjukvård, folktandvård och privata vårdgivareVarför ska vi göra något?• Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem.Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s.347• Våld i nära relationer är en av de vanligaste skadeorsakernabland kvinnor.Campbell (2002) Health consequences of intimate partner violence. Lancet 2002; 359, 9314;1331-36.• Hälso- och sjukvården är ofta den första instans somvåldsutsatta personer söker sig till.Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. (2006)• Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifikasymptom.Krantz, Gunilla, Östergren, P.O.The association between violence victimisation and common symptoms in Swedish women.Journal of epidemiology and community health. - 0143-005X. ; 54(2000):11, s. 815-821• Barn som lever med våld far illa och löper ökad risk för framtidaohälsa.Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s. 255VKVVKVVKV:s uppdrag• Bedriva utbildning till hälso- och sjukvårdspersonal• Sprida kunskap om VKV:s verksamhet och information om våld inära relationer till regionens hälso- och sjukvårdsverksamheter• Initiera metodutveckling samt utveckla samverkan mellan olikavårdgivare och verksamheter• Följa, sammanställa och sprida forskningsresultat• Initiera och bedriva forskning med anknytning till den kliniskaverksamhetenForskningsprojekt• Könsrelaterat partnervåld: förekomst av olikaformer av våld och kontrollerande beteende blandkvinnor och män i Sverige• Vad är ett optimalt bemötande av den som ärvåldsutsatt?• Hur arbetar MVC, BVC och Ungdomsmottagningarmed våld i nära relationer? En totalundersökning iregionenVKVVKV

Hjälpguidenwww.valdinararelationer.seNr 1 på Google vid sökningen”våld i nära relationer”• Målgrupp: utsatta/anhörigasamt yrkesverksamma• Kontaktuppgifter till samhälletsstöd och resurser för utsatta.VKVVKVHälso- och sjukvårdens roll• Upptäcka/identifiera• Behandla/stödja/motivera• Dokumentera skador/spårsäkra• Vägleda/hänvisa till andra hjälpinstanser•SamverkaFrihet från n våld v- en mänsklig mrättighet!”Varje könsrelaterad våldshandling somresulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skadaeller lidande för kvinnor, samt hot om sådanahandlingar, tvång eller godtyckligtfrihetsberövande, vare sig det sker i detoffentliga eller privata livet.”FN 1993, Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnorVKVVKVVad är r våld? vOlika former av våldv”Våld är varje handling riktad mot en annanperson, som genom att denna handlingskadar, smärtar, skrämmer eller kränker fårdenna person att göra något mot sin vilja elleravstå från att göra något den vill”.Per Isdal, 2001, Meningen med voldPsykiskt våldFysiskt våldSexuellt våldVKVVKV

Våldet ser olika utMän• Utsätts av andra män.• Utsätts utomhus.• Utsätts av någon okänd/man känner ytligt.• Våldet är enengångsföreteelse.• Ofta två anmälningar perbrott.Kvinnor• Utsätts av män.• Utsätts inomhus.• Utsätts av någon mankänner väl/är tillsammansmed.• Våldet är ofta upprepat.• Stort mörkertal.VKVVKVVåld mot kvinnor• 46% har utsatts för våld av en man någon gång eftersin femtonårsdag• 12% har utsatts för våld under det senaste året• Var tredje kvinna som separerat har varit utsatt förvåld från en tidigare make eller samboVåld– ett hot mot kvinnors hälsah• Sämre hälsa och högreläkemedelskonsumtion• Funderingar kring självmord,självmordsförsök är vanligareKälla: Slagen Dam, 2001Källa: Slagen Dam, 2001VKVVKVVåld mot kvinnor och män m n i nära nrelationer• Män mest utsatta för trakasserier• Kvinnor oftare utsatta för misshandel och hot• Unga personer samt ensamstående med barn löperstörst risk• Våldet mot kvinnor är ofta upprepat, grövre och fåroftare negativa konsekvenserVåld mot kvinnor och män m n i nära nrelationer, forts• NTU 2006-2008, 37 500 personer svarat (16-79 år)• Utsatthet för brott under föregående år i fokus(misshandel, sexuellt våld, trakasserier/hot)• 0,7% uppger utsatthet• 20% är mänKälla: BRÅ 2009:12Källa: BRÅ 2009:12VKVVKV

Våld i samkönade relationer• 25% hade upplevt någon form av fysiskt,psykiskt eller sexuellt våld• 33% var lesbiska kvinnor och 46%homosexuella män (nuvarande relation)• Sällsynt med polisanmälningarAnmälda brott 2010Misshandel mot kvinna 27153Grov kvinnofridskränkning 2499Holmberg, C & Stjernqvist, U (2005) Våldsamt lika och olika -om våld i samkönade relationerKälla: BRÅ (www.bra.se)VKVVKVFysiska hälsokonsekvenserhPsykiska hälsokonsekvenserh• Blåmärken/svullnader• Krosskador/frakturer• Kroniska smärttillstånd• Gynekologiska besvär• Graviditetskomplikationer• Högre grad av mag-tarmsymtom• Skador på ställen som ej syns!•Chock•Rädsla•Förvirring•Ångest•Depressioner•Missbruk•Stress•Sömnstörningar•Ätstörningar•Sexuella problem•Negativ självbild•Självtillfogade skador•SuicidriskVKVVKVVarningsteckenSårbara grupper• Långvarig ohälsa – frekventa läkarbesök, diffusasymtom• Depression och posttraumatiskt stressyndrom• Kontrollerande beteende hos partnern• Vissa grupper kan ha speciella svårigheter attsöka stöd och är särskilt svåra att uppmärksamma• Kvinnor av utländsk härkomst• HBT-personer• Personer med funktionsnedsättning• Missbrukande kvinnor•Äldre• Barn och ungdomarVKVVKV

PolisingripandeMyter om samkönat våldv• Tjejer slår inte andra tjejer• Myten om den lesbiska utopin• ”Cat Fight”• Att spela det kvinnliga offret• BoxningsringmytenKälla: Våld i samkönade relationer/NCK 2009VKVVKVJag var så kär……….Vem slår?– Vem blir slagen?Förekommer i alla:• Samhällsklasser• Kulturer• ÅldrarVåra föreställningar om vem som är förövare ochvem som är offer kan bidra till att vi inte upptäckermänniskor som utsätts för våld.VKVVKVVåldets normaliseringsprocessFörsta slaget……• Våldet uppfattas successivt som ett normalt inslag ivardagen.• Gränserna för vad som kan accepteras förskjuts; våldetförminskas och värdet av positiva handlingar förstoras.• Kvinnan omtolkar perioderna utan våld som positivajust för att de saknar våld.VKVVKV

Våldets normaliseringsprocessVåldscirkeln• Kontroll och isolering• Växling mellan värme och våld• Bortförklaring av våldet• Anpassning• MotståndLundgren, E. (2004) Våldets normaliseringsprocess samtHolmberg, E & Enander, V (2004) Varför går hon?VKVVKVVarför r går g r hon inte?• Rädsla för värre misshandel, t o m för att bli dödad.• Konsekvenserna för barnen, deras ”rätt” till en pappa.• Rädsla för ensamhet.• Ekonomiska svårigheter.• Skuld och skam.• Psykologiskt nedbruten.• Hoppet om en förändring.Det traumatiska bandet•Kärlek• Rädsla•Hat• Medlidande•Skuld• HoppKälla: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004VKVVKVVarför r går g r hon?UppbrottsprocessenTre aktiva processer:• Att nå botten, ge upp• När det gäller livet• När det gäller någon annan• Att bryta upp• Att bli fri• Att förståKälla: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004VKVVKV

Jag - ett misslyckande….Det professionella bemötandet• Öppna för sociala kontakter• Återupprätta kvinnans värde• Synliggöra våldet och dess betydelse• Göra våldet onormalt• Tydlighet kring ansvar och skuldKälla: Hanna Olsson, 2010VKVVKVVarför r såsspeciellt?• Ser sig inte som våldsutsatt• Skam och skuld• Känslig för signalerVad påverkar pvårt vbemötande?• Värderingar• Kunskap/erfarenhet•Respekt• Ödmjukhet•Mod•IntresseVKVVKVVKVKvinnan är r van att hörah• Att hon inte duger• Att hon är psykiskt sjuk• Att ingen kommer att tro på hennes berättelse• Att det är hennes fel• Att han tar barnen ifrån henne• Att han skall döda henne, hennes familj eller sigsjälvVKVHur gör g r jag?• Fråga• Lyssna• Ta henne på allvar• Acceptera• Var lugn• Intresserad

Hur gör g r jag?• Bilda dig en uppfattning om hur just dennakvinna har det•Ha tålamod• Gör en riskbedömningRiskbedömning• Var befinner sig förövaren?• Har våldet nyligen ökat i omfattning?• Har förövaren hotat att döda patienten?• Är barnen utsatta för våld?• Vet förövaren om att patienten sökt vård?• Suicidrisk?• Kan patienten återvända hem?VKVKälla: NCK 2008:1VKVHon är r rädd rför f r attAtt gågin i våldetvVKV• Hon inte skall bli trodd• Hon inte skall få hjälp• Hon skall bli skuldbelagd• Att det inte går att förändra hennes situation• Hon skall bli ensam• Hon tror inte att hennes situation är tillräckligtallvarligVKV• Fråga i detalj• Fråga om skador• Fråga om rädslor• Fråga vart barnen är• Värsta händelsen• Bekräfta allvaret• Bekräfta faranAtt tänka tpåpVågafrågaga…… …….menhur?Fråga inte: är du misshandlad?Säg inte: du måste lämna!VKVVKV

Exempel påpdirekta frågorJag har märkt bland mina patienter att det är vanligtmed våld i familjen. Därför har jag börjat fråga alla omde blivit utsatta för våld av någon de känner.• Har din partner någonsin slagit, sparkat eller skrämtdig på annat sätt?• Har din partner (eller f d partner) någonsin slagit ellergjort dig illa? Har han (hon) hotat att göra dig illa?Exempel påpindirekta frågor• Alla par bråkar ibland. Vad händer när du och dinpartner är oense? Leder era konflikter någonsin tillfysiskt våld?• Jag träffar ibland patienter som skadas eller hotas avnågon de älskar. Har det någonsin hänt dig?• Är du någonsin rädd för din partner?VKVNCK (2006) Att möta kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt. Ett utbildningsmaterialför hälso- och sjukvårdenVKVNCK (2006) Att möta kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt. Ett utbildningsmaterialför hälso- och sjukvårdenScreeningfrågorgor MHV Fyrbodal• Har du någonsin haft ett förhållande där du känt digrädd eller hotad?• Har någon partner gjort dig illa?• Har du tvingats till eller varit med om sex som duhelst varit utan?Dina dilemman• Vad är det svåraste för dig?• Vad är du hjälpt av?• Vad tänker du om din egen betydelse i mötet?Källa: Lathund för våld i nära relationer, PV Fyrbodal 2009VKVVKVHoppVågafrågaga…… …….menhur?• De flesta kvinnor lämnar mannen• Ditt stöd och dina frågor är till stor hjälp i hennesprocess• Din tro och ditt hopp påverkarVKVVKV

Polisingripande…..Varför sker ej polisanmälan?• Offret tror ej anmälan leder till rättslig åtgärd• Offret uppfattar ej händelsen som ett övergrepp• Känslor av skuld och skam• Självanklagelser• Ovilja att identifiera sig som offer• Social utsatthet, funktionshinder el. psykisk sjukdomKälla: Nationellt handlingsprogram, NCK 2008VKVVKVFramgångsfaktorer för fuppklarningen av brott• Vittnen som styrker kvinnans berättelse• Målsäganden förmås delta i utredningen• Skador dokumenterade• Misstänkt medgerSocialtjänstlagen 5 kap 11”Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor somär eller har varit utsatta för våld eller andra övergreppav närstående kan vara i behov av stöd och hjälp….Socialnämnden skall också särskilt beakta att barnsom bevittnat våld eller andra övergrepp av eller motnärstående vuxna är offer för brott………..”Källa: Brå rapport 2008:25VKVVKVOffentlighets- och sekretesslagen• Person som skyddas av sekretessen kan gesitt tillstånd till att sekretessen får brytas (kap10:1)Offentlighets- och sekretesslagen• Vid misstanke om brott som ger ett årsfängelse eller försök till brott som ger minst tvåårs fängelse får sekretessbelagd uppgiftlämnas till polis/åklagare (kap 10:23).VKVVKV

Offentlighets- och sekretesslagen• Uppgifter får lämnas ut om en gravid kvinnaom det behövs till skydd för det nyföddabarnet (kap 25:12).Dokumentation• Dokumentera tecken på psykiskt ochfysiskt våld även om inte kvinnan villanmäla• Dokumentera gärna med fotografier• Journalanteckningar kan användas viden ev. rättegångVKVVKVAnmälningsplikt• Vid misstanke om att barn far illa eller ärutsatta för brott skall anmälan genast göras tillsocialtjänsten (14:1 SOL).Anmälningspliktens efterlevnad• 137 barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus; 95barn utsatta för fysisk misshandel och 42utsatta för sexuella övergrepp• Fysisk misshandel: 51 % anmäldes till soc och22 % till polisen• Sexuella övergrepp: 62 % anmäldes till sococh 50 % till polisenKälla: ”Child abuse clinical investigation management and nursingapproach”. Björn Tingberg, 2010VKVVKVVarför r anmäler vi inte?• Vår egen ångest - vill inte se• Skjuter upp problemet till nästa person• Rädsla för att slå sönder familjen• Dålig återkoppling• Misstro till socialtjänstens arbete• Dålig kunskapAtt växa vupp med våldv• Ca 200.000 barn i Sverige växer upp med våld• Barnen påverkas negativt• Risk att även barnen misshandlas (20-70%)Björn Tingberg, Miogruppen, 2008VKVVKV

I skuggan av våldetAtt växa vupp med våldv• Barnen upplever vanmakt och maktlöshet• Barnen utsätts för psykisk misshandel• Tabuiserande trauma• Ansvar för mamma• Rädsla för att bli övergivenVKVVKVHälsorisker för f r barnen• Beteendestörningar• Aggressivitet• Ätstörningar• Somatiska besvär• Emotionella problem (ångest, depression mm)•PTSDBUP-screeningVar femte mamma till barn i BUP-vårdhade utsatts för våld!Källa: Läkartidningen nov 2009VKVVKVBarn som upplevt våld vmotmamma……..är en riskgrupp med generellt högasymtombördor och beteendestörningar.Socialtjänst och hälsohlso- ochsjukvårdrd…..…..har arbetssätt som försvårar upptäcktav våld i familjen, t ex genom att alltidsamtala med familjen tillsammans.VKVKälla: Stöd till barn som upplevt våld mot mamma, Broberg.A et al2010VKVKälla: Stöd till barn som upplevt våld mot mamma, Broberg.A et al2010

Effektiva behandlingsmetoder…..…..för barn som traumatiserats av attuppleva våld saknas inom barnpsykiatrinidag.Män i kris• Störst risk för dödligt våld vid separation• Uppmärksamma männen som söker förkrissamtal• Erbjud samtalskontaktVKVKälla: Stöd till barn som upplevt våld mot mamma, Broberg.A et al2010VKVKälla: Solveig B VatnarBehandling av männenmBehandling av männenm• Alla verksamheter har som mål att mannen skall insesitt ansvar för våldet.• Vanlig behandlingsmetod att analysera våldshändelseri detalj så att mannen tvingas se sin egen del i våldet.• Förbättringar hos män i behandling:- våldet minskade- den psykiska hälsan förbättrades- alkohol- och narkotikabruket minskadeKälla: Behandling av män som utövar våld i nära relationer –en utvärdering, SoS 2010Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer –en utvärdering, SoS 2010VKVVKVFramgångsfaktorer• Skaffa kunskap kring våldet.• Diskutera värderingar inom arbetsgruppen.• Ha utarbetade rutiner på arbetsplatsen.• Skaffa goda kanaler för samverkan.• Ta fram bra hänvisningslistor.• Våga agera!VKV