2 MILJÖREDOVISNING <strong>2003</strong>INNEHÅLLFoto: Pär EliassonINLEDNINGNIKLAS KARLSSONKommunstyrelsens ordförande i <strong>Landskrona</strong>Investeringarna i miljöförbättringar underåren 1999-2001 var ca 120 miljo<strong>ner</strong>. Avdessa var 55,5 miljo<strong>ner</strong> statliga bidrag. Detkan jämföras med att <strong>kommun</strong>ens investeringsbudgetför år <strong>2003</strong> var ca 160 miljo<strong>ner</strong> kronor.Satsningen på trådbussen var mycket kontroversielloch ledde till en politisk strid ochblev en valfråga i senaste valet. Man kan fråga sigvarför investeringar i miljöförbättringar väcker såupprörda känslor? Är det för att det inte går atträkna ekonomiska vinster av trådbussatsningen?Det är ingen riktigt bra förklaring. Satsning påvårdplatser och förskoleplatser ger heller ingaomedelbara ekonomiska vinster. Är det för attdet inte medför en omedelbar fördel för dagensinvånare i form av nya eller billigare tjänster ellerökad bekvämlighet? Eller är vi så ovana vidinvesteringar som ”bara” ger miljöförbättringaratt vi ser dem endast som utgifter?Miljövinsterna är långsiktiga, men minst likaviktiga som de kortsiktiga, omedelbara vinsternajust på grund av att de har kommande ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong>,våra barn och barnbarn och barnbarnsbarn, som förmånstagare.DE MILJÖPROBLEM som är svårast att lösaär växthuseffekten, övergödningen och utrotningav djur och växter. Dessa är förknippade medtrafiken och jordbruket. Det är därför ingen tillfällighetatt <strong>kommun</strong>ens miljöinvesteringar inomdet lokala investeringsprogrammet omfattade tillstor del dessa områden. För att minska trafikensmiljöeffekter satsade <strong>kommun</strong>en på trådbussar,cykelvägar och bilpool. Dammar i Saxån, dagvattendammar,dammar på Ven är allt åtgärder motvattenföroreningar. Naturvårdsåtgärderna på Venoch längs Saxån ska ge växter och djur bättrechans förutom att vi får fin natur för både boendeoch besökande.INVESTERING i bra miljö för oss som leveroch verkar nu och för våra efterkommandeborde vara lika självklart som en investering ivägar, vårdplatser och bra skolor. Den satsningsom <strong>kommun</strong>en gjort inom det lokala investeringsprogrammetsiktar mot framtiden. Ochframtiden kommer att visa om vi var framsyntaeller tänkte för kortsiktigt. Jag är övertygad omatt framtiden ger oss bra betyg för denna satsning.Ansökan gav 55,5 miljo<strong>ner</strong> 3Saxån Braån, vatten och landskapsvård 4Saxån Braån, ekologisk dagvattenhantering 6Ven, lokal vattenförsörjning 8Ven, uppsamling av regnvatten 10Ven, kretsloppsanpassat transportsystem 11Ven, kretsloppsanpassad el- och värmeförsörjning 13Ven, naturvård i Backafallen 14Ven, folkbildning 16Tätortens transporter, Stationspendeln 18Cykla eller gå till jobbet 20Hushållens farliga avfall 21Centralt lågemissionsfilter 22Sa<strong>ner</strong>ing av yttre vallgraven 23Yttre vallgraven, förebyggande åtgärder 23Rikare fritid med sol 24Returasfalt med rapsolja 25Luften i <strong>Landskrona</strong> 26Gröna Nyckeltal 30Intervju med Lars Lindström, f d LIP-samordnare 32<strong>Landskrona</strong> <strong>kommun</strong>261 80 <strong>Landskrona</strong>Stadshuset, Drottninggatan 7www.landskrona.seMiljöförvaltningen har producerat miljöredovisningen på<strong>kommun</strong>styrelsens uppdrag. Högni Hansson har varit ansvarigför projektet där Olle Nordell och Thomas Hylén varitprojektledare.Thomas Hylén har tagit fram de gröna nyckeltalen.Håkan Ärnflykt har sammanställt resultaten av luftmätningarna.Ytterligare information om gröna nyckeltal och miljötillståndetfinns på miljöförvaltningens hemsida,www.landskrona.se, se under ”Vår miljö”.Text och formgivningTryckningKommentarMiljöförvaltningenTelefon: 0418-47 06 00Fax: 0418-47 06 03Nino Simic, OrdkonstKFS i Lund ABmiljo@landskrona.se
MILJÖREDOVISNING <strong>2003</strong>3Ansökan ledde till55,5 bidragsmiljo<strong>ner</strong>■ Riksdagen avsatte 7,2miljarder kronor till lokalainvesteringsprogram underåren 1998-<strong>2003</strong>. Som enföljd av förändringar istatsbudgeten har kommu<strong>ner</strong>nabeviljats 6,2 miljarderkronor i stöd till sinalokala investeringsprogram.Det har resulterat i 211investeringsprogram i 161kommu<strong>ner</strong> och två <strong>kommun</strong>alförbund.De omfattar1.814 åtgärder och dentotala investeringsvolymenför dessa uppgår till 27,259miljarder kronor. Av dessaär 20,738 miljarder kronormiljörelaterade investeringar.<strong>Landskrona</strong> <strong>kommun</strong>beviljades bidrag för åren1999-2001.Beslutet innebar att<strong>kommun</strong>en kunde kvitteraut 55,5 miljo<strong>ner</strong> kronorunder förutsättning att allaprojekt genomfördes enligtansökan. Den totala investeringsvolymenvar enligt<strong>kommun</strong>ens ansökan,126,3 miljo<strong>ner</strong> kronor,varav 120,3 var miljörelaterade.Det statliga stödet innebaratt kommu<strong>ner</strong>na fickmöjlighet att i samverkanmed lokala företag ochorganisatio<strong>ner</strong> söka stödtill investeringar som ökarden ekologiska hållbarheten.<strong>Landskrona</strong>s ansökanomfattade åtgärder inomtre huvudområden: Jordbrukoch övergödning,Ven- den gröna ön samtTransporter och e<strong>ner</strong>gi.Jordbrukoch övergödningAnläggning av dammar,våtmarker, skyddszo<strong>ner</strong>och införande av ekologiskdagvattenhantering i SaxånBraåns avrinningsområdeskulle minska kväve- ochfosforbelastningen liksomtungmetallutsläppen ochläckaget av andra miljögiftertill Öresund, öka denbiologiska mångfalden ochmöjligheterna till rekreationsamt bidra till folkbildningen.Projektet varett samarbete med Eslöv.Ven – den gröna önTillsammans med Venbornaskulle ön bli enkretsloppsö med ökadsjälvförsörjning och synliggörandeav kretslopp.Förändringar pla<strong>ner</strong>adesinom VA-sektorn, e<strong>ner</strong>gi,avfall och transporter samtfolkbildningsinsatser.Kommunen gjorde ensamlad satsning på Ven, ettbegränsat geografisktområde, med önskemål attkunna visa upp ett ekologisktsamhälle i funktion.Transporteroch e<strong>ner</strong>giFoto: Mats SvenssonEftersom nya Västkustbanangår utanför<strong>Landskrona</strong>s centrala delar,ville <strong>kommun</strong>en på någotsätt behålla kollektivtrafikensattraktionskraft.Därför satsade man påtrådbuss och förbättradeoch nya cykelvägar.