4 MILJÖREDOVISNING <strong>2003</strong>Dammar bromsarvattenflödetVattenspegla■ Stora mängder näringsämnen, bland annatkväve och fosfor, läcker ut i våra vattendrag.Orsakerna är dels att vi har dikat ut våra våtmarkeroch kulverterat vattendrag för att öka denodlingsbara ytan, dels vårt intensiva jordbruksom kräver tillskott av konstgödning.Utdikningen medför att naturens självrenandeförmåga inte hin<strong>ner</strong> med.Vattnet från fälten,med stora mängder kväve och fosfor, rin<strong>ner</strong>snabbare <strong>ner</strong> i vattendragen och ut i havet.Näringsämnena är nödvändiga för att naturenska fungera men i stora mängder förrycks balansen:vissa djur och växter trivs alldeles förträffligtmen tränger undan och kväver andra.I en miljö med färre kulverterade bäckar ochmindre mänsklig påverkan, där vattnets väg tillhavet via vattendrag är en långsam process, stannarnäringsämnena kvar i jorden eller sedimenterartill botten av dammar och vattendrag.Kvävet tas upp av växterna, sedimenterar ochnitratet omvandlas till ofarligt luftkväve via denitrifikationoch försvin<strong>ner</strong> från vattenmiljön.Det är denna process man vill efterliknagenom dammbyggen i anslutning till åkrar ochvattendrag.Vatten från åkrarna drä<strong>ner</strong>as då intedirekt till vattendragen utan får passera dammar,där den naturliga självrenande processen får enchans.Vattnet gör ett uppehåll i dammarna så attnäringsämnen hin<strong>ner</strong> sedimentera och kvävetövergå i ofarligt luftkväve.Men dammarna fungerar även som en biotopför sig, som en miljö för större biologisk mångfald.Här skapas livsbetingelser som kan lockatillbaka växter och djur som under många årtvingats på reträtt av ensidig och intensiv jordbruksodling.Eskilskärr vid motorvägen, norr om Örja.Foto: Johan KrookSaxån Braåns avrinningsområde■ När möjligheten attsöka LIP-pengar öppnades,stod kommu<strong>ner</strong>na iSaxån-Braåns avrinningsområdeberedda. Det fannsredan färdiga pla<strong>ner</strong> på vadsom borde göras för attkomma tillrätta med dendåliga vattenkvalitén. Redanpå 1970-talet, i sambandmed BT Kemi-skandalen,hade man konstateratatt Saxån-Braåns vattentransporterade stora mängderav bl a kväve, fosforoch syreförbrukande ämnen.– I samband med detbildades Saxån-Braåns vattenvårdskommitté,berättarOlle Nordell, <strong>kommun</strong>ekologi <strong>Landskrona</strong>. Sedandess har vattenkvaliténmätts och redovisats i årligarapporter.Vattenvårdskommitténbestod av <strong>Landskrona</strong>, Eslöv,Kävlinge och Svalöv.I början av 1990-taletgick man ett steg vidareoch fastställde ett detaljeratprogram på vad man kundegöra för att förbättravattnet. Åtgärdsprogrammetomfattade skyddszo<strong>ner</strong>,dammar och våtmarker.Syftet var (och är) attreducera kväve- och fosforläckagetoch berikalandskapet med nya växteroch djur. Från början kompengarna från landstingetsmiljövårdsfond.– När LIP kom kunde vita fram åtgärdsprogrammetur bokhyllan och söka förett antal projekt, säger OlleNordell.Handlingspla<strong>ner</strong>na siktarpå att halvera kväveochfosfortransporten frånSaxån-Braån räknat frånmitten av 1990-talet. Beräkningarvisar att 11 milskyddszo<strong>ner</strong> och 200 hektardammar måste anläggasi hela området för att tillsammansmed andra åtgärdernå målet.Tack vare LIP-projektetanlades 12 dammar meden vattenyta på cirka 9hektar. I och med det finnsdet nu cirka 50 hektardammar i avrinningsområdet.Förutom anläggningen avdammar har LIP-medelanvänts för ett flertalnaturvårdsåtgärder.50 hektar mark harberörts, 8 lekdammar förlökgroda har ställts i ordning,cirka 100 fågel- ochfladdermusholkar har sattsupp, cirka 150 pilar harhamlats, 30 hektar åkermarkhar omförts till ekologiskodling genom bildningav naturreservat och
MILJÖREDOVISNING <strong>2003</strong>r för havets skullLäckage■ Bara mellan 50 och 70procent av det tillgängligakvävet, som tillförs viahandelsgödsel och blandannat kvävenedfall, utnyttjasav grödorna. En stordel av det resterandekvävet läcker ut i vattendragoch hamnar i havet.5LIP-bidrag■ Total investering:6.495.877 kronorMiljörelaterad investering:6.495.877 kronorLIP-bidrag:4.361.517 kronorAnlagda dammar vid Saxån vid Kvärlöv.Vatten från en kulvert rin<strong>ner</strong> genom bådadammarna.Foto: Olle Nordellpå cirka 10 hektar har staketoch röjningar främjatbetet. Det är ännu förtidigt att säga om dammarnahar gett ett renare vatten.Det är dock välkänt atthalterna av kväve ochandra närsalter minskar närde passerar en damm. ISaxån Braån anser experteratt det är rimligt att räknaForts på nästa sidaTvå bilder som tydligt visar hur kulvertering och utdikning minskat antaletöppna vattendrag i avrinningsområdet mellan 1812 och 1990.Miljövinster■ Minskade utsläpp avfosfor till vatten:Ca 350 kg per årMinskade utsläppav kväve:Ca 10 ton per årÖkad biologisk mångfaldvid nya dammar: 14 haÖkad biologisk mångfaldpå grund av åtgärder vidvattendrag: 50 haBättre biotoper för lökgrodanvid 8 dammar.30 ha åkermark omladestill ekologisk odling ellerpermanent gräsmark, vilketleder till mindre läckageav näringsämnen.100 fågelholkar förbättrarhäckningsmöjligheternaför småfågel.Ca 150 pilar hamlades,vilket leder till ökad biologiskmångfald.Ökad biologisk mångfaldgenom betesförbättrandeåtgärder: 10 haUtdikningoch kulvertering■ I Skåne har 90 procentav våtmarkerna dikats utoch hälften av de mindrebäckarna har kulverterats.Föga överraskandeleder detta till en kraftigbelastning av kväve ochfosfor på vattendragenoch haven.