ÅRSREDOVISNING 2011 - Sollentuna kommun

ÅRSREDOVISNING 2011

Åtgärder som leder till balansKommunstyrelsen har fastställt en strategi föratt hantera budgetavvikelser på nämnderna.Strategin går i huvudsak ut på att nämndernaska ta fram en åtgärdsplan i samråd medkommunstyrelsens arbetsutskott om och nären betydande budgetavvikelse uppstår.En viktig del för att åstadkomma ”god ekonomiskhushållning” är att det finns en budgetföljsamheti kommunen. I Sollentunakommun har prognosarbetet förbättras jämförtmed tidigare år. Inom några nämnder kanprognosarbetet förbättras ytterligare mellannämndens prognoser och resultatet i bokslutet.Risken finns att en svag prognossäkerhet ledertill ett bristande beslutsunderlag och att förtroendetför informationen urholkas.För att underlätta och förbättra prognosarbetetkommer ett användarvänligt IT-stöd för ledningsinformationatt införas under 2012.Viktiga händelserFr.o.m. 1 januari 2011 har en ny organisationför kommunen trätt i kraft. De relativt omfattandeförändringarna innebär bl.a. att en nynämnd inrättats, trafik- och fastighetsnämnden.Övriga förändringar är att arbetsmarknadsåtgärdernaförts över från socialnämnden till dennya utbildnings- och arbetsmarknadsnämndensamt att produktionsstyrelsen SOLOM upphöroch egenregiverksamheten framöver bedrivssom en resultatenhet under vård- och omsorgsnämnden.Även integrations- och demokratinämndenhar upphört. En gemensam överförmyndarnämndhar startat sin verksamhet, ochdär ingår förutom Sollentuna även Sigtuna ochUpplands Väsby kommuner. En ny intern ITorganisation,med en beställarorganisation, enprojektorganisation och en strategisk funktionhar införts under året.Kommunfullmäktige beslutade under höstenatt införa en förändrad budget- och målstyrningsprocess.Utvecklingen av den nya processenoch införandet kommer att ske samtidigt.De två beredningarna under kommunstyrelsen,miljö- och klimat samt kommunikation- ochintegration, har genomfört sitt första av tvåverksamhetsår.Uppbyggnaden av kontaktcenters verksamhethar fortsatt under året.Flera stora bostadsprojekt har pågått underåret, bl.a. fortskrider byggnationen av bostäderlängs Sollentunavägen samt även vidsödra Turebergs Allé. Nya bostäder har uppförtslängs med södra delen av Frestavägen iEdsberg. I november nyinvigdes ett förnyatTurebergs Torg.De två första detaljplanerna för Väsjöområdetmed totalt cirka 1 500 bostäder antogs undervåren, men är överklagade. I december togSollentuna Energi det första spadtaget förhuvudledningen av vatten och avlopp fram tilldetaljplanområdet.Rudbecksskolan har fått ny ventilation ochny reception, entré samt cafeteria. Häggviksskolansrenovering av kök och matsal är klar.Vaxmoraskolan nyinvigdes i september efteren total ombyggnad. Renovering av duschochomklädningsrum är klar på skolornaHelenelund, Rotebro, Norrviken, Runan,Häggvik och Edsberg. Skälbyskolan har fåttnya paviljonger som ersättning för deuttjänta.Underhållet av kommunens gång- och cykelvägarhar intensifierats och ny beläggning harlagts. Tillgänglighetsanpassningar av stråk vidcentrumområden i form av gångbanor,ramper, avfasning av kantsten och liknandehar genomförts. Även tillgänglighetsanpassningarav busshållplatser har högprioriterats.Trafiksäkerhetshöjande åtgärder i form av förstärktbelysning vid övergångsställen, siktröjning,ombyggnation av vissa korsningar,skyltning m.m. har utförts.I Viby och i Rotebro stängdes två förskoleavdelningarp.g.a. minskat barnantal. Undervårterminen öppnades däremot två nya avdelningar,en i Tureberg och en i Silverdal p.g.a.ökad efterfrågan.Från den 1 juli 2011 gäller en ny skollag.Förskolorna blev en egen skolform där kravställs på att förskollärare ska leda undervisningeni förskolan.Nya gymnasieskolan Gy11 infördes i augusti.En länsgemensam prislista för gymnasieutbildningari Stockholms län har införts under året.Projektet "sommarjobb för kommunens allaungdomar" som administreras av Arbetscenterresulterade i 356 sommarjobb.3

Insatsen anställning istället för bidrag harinförts, 30 personer har erbjudits anställningunder sex månader med lön istället för ekonomisktbistånd. Avsikten är att dessa personerska erbjudas vanlig anställning på arbetsplatsen.Fr.o.m. 14 november har valfrihetssystemenligt LOV införts för LSS-insatserna ledsagarservice,biträde av kontaktperson, avlösarservicei hemmet samt boendestöd enligtSocialtjänstlagen.I september stod Sollentuna värd förVänskapsspelen. Sammanlagt 112 eleverdeltog i ett idrotts- och kulturutbyte medvänorterna Hvidovre, Oppegård och Tuusula.I Röda rummets verksamhet, som vänder sigtill barn 10-12 år, har resurser lagts på”läxhjälp”. Blå rummet vänder sig numera tillungdomar 13-16 år. Under året har öppethållandetunder dagtid utökats för att även härkunna erbjuda viss läxhjälp.FramtidsutsikterKommunen ska framöver upprätthålla ekonomiskbalans. Nämnderna kommer att erhållaförutsättningarna inför budgetarbetet 2013 isamband med att preliminärt budgetförslag tasi kommunstyrelsen. Den nya budgetprocesseninförs under 2012 och innebär att kommunfullmäktigebeslutar om ny budget för 2013redan i juni istället för november.Kommunstyrelsen har uppdraget att i samverkanmed nämnderna ta fram förslag på regleroch mål gällande telefoni och e-post samtdärtill hörande mätmetoder. Kontaktcentersroll ska särskilt beaktas. Medborgarna ska gesmöjlighet att ta del av delar av kommunensnyheter och information via mobila tjänster.Arbetet med en ny översiktsplan fortsätter.Under 2011 inleddes medborgardialoger föratt på ett tidigt stadium i planeringen fångaupp kommuninvånarnas önskemål och behovkring sin närmiljöTrafikverket planerar att påbörja förberedandeåtgärder under 2012 för Förbifart Stockholm.Även Stäketvägen ska få bättre kapacitet påsikt och utbyggnaden av E18 pågår.Svenska Kraftnät har tillsammans med de tvåstörsta elnätsföretagen i Stockholm föreslagiten helt ny struktur för regionens elnät, vilketinnebär att kraftledningsstråken i Sollentunareduceras och det stora öst-västliga ledningspaketetberäknas försvinna 2020.Den stora omvandlingen av Sollentuna centrumfortsätter. Arbetet med att färdigställa detnyinvigda Turebergs Torg och den nya torghandelnfortgår under 2012.Sett över en flerårsperiod har kommunen uppnåttmålet att 300 nya bostäder ska byggasvarje år. Bostadsbyggandet längs Sollentunavägensamt vid södra Turebergs Allé fortskrider.Sollentunahem har påbörjat uppförandeav flerbostadshus längs med Bygdevägen.Planeringen för Väsjöområdet fortsätter. Påsikt ska det rymmas 2 800 nya bostäder ochett mindre verksamhetsområde. Dialog pågårmed fastighetsägarna och ett utredningsarbetepågår kring utvecklingen av Edsbergssportfält.Antalet barn i förskoleverksamheten kommeratt öka enligt befolkningsprognosen, vilketgör att antalet förskoleplatser behöver utökasredan under våren 2012.I de kommunala skolorna går IT-utvecklingensnabbt, målet en-till-en (en datorenhet tillvarje enskild elev) är snart inom räckhåll.Surfplattan har gjort sitt intåg på många håll.Antalet Sfi-studerande är fortsatt högt vilketkan leda till en ökad belastning på den grundläggandevuxenutbildningen under 2012.Projektet en väg in, som drivs av utbildningsocharbetsmarknadsnämnden i samarbete medsocialnämnden, ska under våren 2012 redovisaförslag på hur arbetsmarknadsinsatsernaska komma att organiseras i kommunen iframtiden.En stor utmaning under de kommande åren äratt fortsätta utveckla kommunens valfrihetssystemenligt den nya lagstiftningen inom bådeäldre- och handkappomsorgen. Parallellt meddetta bedrivs arbetet med konkurrensutsättninggenom upphandling enligt LOU.FOU-enheten, FoU nu, arbetar med undersökningaroch forskningsstudier. Inför den nyaavtalsperioden har beslutats att utöka enhetensansvar till att också omfatta omsorgen omfunktionshindrade.Kommunstyrelsen har i uppdrag att tillsammansmed kultur- och fritidsnämnden utreda4

möjligheter till och former för marknadsföringav Edsvik utifrån målsättningen att Edsvik skabli en av norra Storstockholms mest besöktaattraktioner.Utbyggnaden av Väsjöbacken fortsätter ävenunder 2012 då en s.k. funpark färdigställs.Målet med investeringarna är att backen skabli den mest attraktiva skidanläggningen iStockholmsregionen.Under 2012 kommer omklädningsrum ochtoaletter på Sollentunavallen att renoveras. Demindre grusfotbollsplanerna i kommunenkommer att ses över för att eventuellt möjliggöraandra aktiviteter än fotboll på dessa somt.ex. BMX-bana eller Qulananläggning. Enaktivitetspark för alla åldrar ska anläggas pålämplig plats under 2013. Under 2012/2013kommer motionsspåren att ses över beträffandeunderlag, märkning, belysning samtaktivitetsstationer.KommunkoncernenKoncernen Sollentuna kommun redovisar2011 ett positivt resultat före skatt och exklusiverealisationsvinster på 186 miljoner kronor(175 mkr).Årets realisationsvinster främst från mark ochfastighetsförsäljningar uppgår till 122 miljonerkronor. Det egna kapitalet 2011 uppgicktill 4 263 miljoner kronor (3 999 mkr) ochsoliditeten är 63 procent (62 %).Under året har kommunen köpt tillbaka aktiernai Sollentunahem och Sollentuna Energiav Sollentuna kommuns Förvaltnings AB).AB Sollentunahem redovisar ett positivt resultatföre skatt med 90 miljoner kronor.Sollentunahems soliditet uppgår till51 procent (51 %).Koncernen Sollentuna Energi redovisar ettresultat för koncernen före skatt på67 miljoner kronor (81 mkr). Koncernen SollentunaEnergi har en soliditet på 42 procent(37 %).Sollentunahems styrelse har förslaget enutdelning på 13,5 miljoner kronor ochSollentuna Energis styrelse har föreslaget enutdelning på 24,0 miljoner kronor. Utdelningarnakommer kommunen tillgodo efter bolagstämmorna2012. Utdelningarna är i enlighetmed ägarens önskemål och tillåten utdelningenligt lagstiftaren.Kommunalförbundet Brandkåren Attunda ivilket Sollentunas andel enligt förbundsordningenär 21,5 procent redovisar ett resultat påminus 2,8 miljoner kronor (4,1 mkr).Viktiga händelserUnder 2011 har Sollentunahem fortsatt gjortstora investeringar, 370 miljoner kronor(445 mkr). Under året har tre nyproduktionsprojektfärdigställts.Sollentuna Energi har börjat investerats ikraftvärmeverket Brista 2 tillsammans medFortum Värme. Investeringen för SollentunaEnergi kommer att uppgå till totalt cirka 300miljoner kronor. Kraftvärmeverket beräknasvara klart under hösten 2013Från och med den 1 januari 2011 återfördesverksamhetsområdet gata och park tillkommunen.FramtidsutsikterDen allmänna efterfrågan på bostäder ochlokaler i Stockholmsregionen bedöms somstark vilket bidrar till goda förutsättningar förSollentunahem som fortsätter att föryngra sittfastighetsbestånd.Osäkerheten på kapitalmarknaden har tilltagitunder 2011, vilket påverkar Sollentunahemsom har en låneskuld som på bokslagsdagenuppgår till 1,3 miljarder kronor. Genomsnittsräntanför 2011 var 3,4 procent.Sollentuna energi kommer att fortsätta attendast leverera el enligt ”Bra miljöval” för attstärka bolagets attraktionskraft på elmarknadeni konkurrens med andra elleverantörer.Väsjöområdet finns med i energibolagetsinvesteringsplan och de närmaste fem årenkan bolagets investeringar komma att uppgåtill 90 miljoner kronor. Det kommer då att blibörjan på en mycket stor kraftansträngningdär intäkterna kommer senare, i samband medatt bostadsbebyggelsen börjar färdigställas.5

Fem år i sammandragKommunen 2011 2010 2009 2008 2007AllmäntInvånare 31 december 65 891 64 630 63 347 62 079 61 387Kommunal utdebitering 18,20 18,20 18,20 18,20 18,33PersonalPersonalkostnader, mkr 1 363 1 277 1 248 1 271 1 265Antal årsarbetare 2 793 Ny beräkningsmodell (SKL) vilket gör att tidigare år inteSjukfrånvaro i relation till totalär jämförbara.avtalad arbetstid, % 4,8 5,2 5,9 6,5 7,4Resultat och kapacitetExterna intäkter, mkr 644 624 609 588 529Externa kostnader, mkr -3 411 -3 199 -3 066 -2 983 -2 799Avskrivningar, mkr -97 -85 -70 -74 -63Årets resultat, mkr 170 92 202 193 65Nämndernas driftbudgetutfall, mkr 2 845 -2 663 -2 560 -2 492 -2 338Bruttoinvesteringar, mkr 193 200 383 395 314Nettoinvesteringar, mkr 128 113 306 265 263Tillgångar, mkr 4 279 4 290 4 221 3 780 3 570Skulder (inkl. avsättningar), mkr 357 884 906 667 650Eget kapital, mkr 3 576 3 406 3 315 3 113 2 920Soliditet, % 84 79 79 82 82Soliditet, % ( inkl pensionsskulden redovisad somansvarsförbindelse) 56 55 52 53 51Nettokostnadernas (exkl reavinster) andel avskattenettot, % (mål 102) -99 -100 -100 -100 -101Finansnettots andel av skattenettot, % (mål 3) 1 2 3 4 3Risk och kontrollLikviditet exkl. kapitalförvaltning, mkr 141 379 272 276 247Likvida medel i förhållande till externa utgifter, % 6 10 9 9 10Borgensåtagande, mkr 29 20 23 25 26Pensionsåtagande som ansvarsförbindelse, mkr 0 1 066 1 119 1 097 1097Balanskravet uppfyllt Ja Ja Ja Ja JaKommunkoncernen 2011 2010 2009 2008 2007Resultat och kapacitetOmsättning inkl. skatteintäkter, mkr 4 500 4 358 4 062 3 980 3 747Balansomslutning, mkr 6 774 6 403 5 915 5 378 5 350Kommunkoncernens resultat, mkr 264 520 377 287 677Investeringar, mkr 623 655 689 439 342Soliditet, % 63 62 59 58 53Risk och kontrollLikviditet exkl. kapitalförvaltning, mkr 243 551 356 379 592Likvida medel i förhållande till externa utgifter, % 6 13 10 13 14Årets resultat i respektive bolag (efter skatt)Sollentuna kommuns Förvaltnings AB, mkr 0 -33 -26 -34 -39AB Sollentunahem, mkr 137 470 146 36 465Sollentuna Energi AB (koncernen), mkr 60 60 46 51 37Kommunalförbundet Attunda, mkr -3 4 3 1 36

Sollentuna kommunkoncernKommunkoncernen omfattar kommunen och de övriga juridiska personer i vilka kommunenhar ett betydande inflytande. Med betydande inflytande avses de fall där kommunensröstandel i bolaget överstiger 20 procent.I koncernredovisningen ingår förutom Sollentunakommun följande:AB Sollentunahem vars verksamhet är attförvärva, sälja, äga, bygga, förvalta ochupplåta fastigheter och tomträtter medbostäder, kollektiva anordningar ochlokaler.Sollentuna Energi AB som tillsammansdotterbolaget Sollentuna Energi HandelAB Bolaget ska inköpa, producera ochdistribuera energi, bedriva elhandel,bedriva verksamhet för vattenförsörjningoch avlopp samt anlägga och underhållaledningssystem och bredbandstjänster,ombesörja renhållningsverksamhet ochtransporttjänster åt kommunen.Kommunalförbundet Brandkåren Attundadär Sollentunas ”andel” enligt förbundsordningenär 21,5 procent. Kommunalförbundetsvarar för räddningstjänsten i desex medlemskommunerna (Järfälla,Knivsta, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby).Sollentuna kommuns Förvaltnings ABbedriver ingen verksamhet.Utöver de bolag som sammanförts i koncernredovisningenhar kommunen ägarengagemangi Söderhalls Renhållningsverk AB,Kommentus Gruppen AB, AB Vårljus samtStockholmsregionens försäkrings AB.Sollentuna Energi AB har under året köptandelar i bolagen Brista 2 KB och Brista 2AB, ägarandelen uppgår till 15 procent.Resultat från Brista 2 KB redovisas som enfinansiell post.7

OmvärldsanalysOmvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kanpåverka Sollentuna kommun. Avsnittet behandlar inledningsvis samhällsekonomin ochkommunerna. Därefter belyses skatteutjämningssystemet, befolkning, bostadsmarknad,näringsliv och arbetsmarknad i Sollentuna kommun. Avslutningsvis görs en bedömning avden framtida utvecklingen inom några områden.Samhällsekonomin och kommunernaDen svenska bruttonationalprodukten (BNP)mäter i princip värdet av alla varor och tjänstersom under en viss tidsperiod framställs ivårt land. Nationalprodukten kan sägas ge ettsamlat mått på värdet av all den produktionsom sker i ekonomins olika sektorer. Sammantagetmotsvarar kommunsektorns konsumtionsutgiftermer än en femtedel av BNP.Kommunalt ägda företag och affärsdrivandeverk ingår inte i kommunsektorn, utan räknastill den privata sektorn. Kommunerna svararför två tredjedelar och landstingen för entredjedel av sektorns konsumtionsutgifter.Antalet sysselsatta i sektorn utgör ungefär enfjärdedel av det totala antalet sysselsatta iSverige.Lönekostnadsökningar är därför den viktigasteförklaringen till varför kommunernas kostnaderökar. Löneökningarna är även den viktigasteförklaringen till skatteintäkternasutveckling. Det som gör att utrymmet kan ökarealt är utvecklingen av sysselsättningen. Föratt tillväxten ska kunna öka är det framföralltsysselsättningen inom den privata sektorn sombehöver öka.Kommunsektorn redovisar 2011 ett överskottpå sammantaget cirka 8,8 miljarder kronor.Även för 2012 prognostiseras ett överskott,men något lägre än 2011.Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligtsvag under slutet av 2011 i stora delar avEuropa. Den svaga utvecklingen har bidragittill ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion.Men trots den försvagning somskett uttrycker idag många industriföretag enstörre optimism om framtiden än tidigare.Även andra tecken tyder på att oron för euronsframtid och risken för en akut skuldkris harlättat något. Bedömning är att tillväxten isvensk ekonomi tillfälligt stannat av, men attden snart växer igen. Tillväxten blir dock detvå närmsta åren väsentligt svagare än under2010 och 2011. Arbetslösheten kommerdärför att stiga något, men inte särskiltmycket. Lägre sysselsättning och dämpadinflation håller tillbaka skatteunderlaget, menandra faktorer som ökade pensioner verkar imotsatt riktning.Den svenska ekonomin har under 2011 ennågot lägre utveckling, BNP steg i fjol med4,5 procent (5,3 %, 2010). BNP beräknas för2012 öka med 1,3 procent samtidigt som antalarbetade timmar beräknas minska med0,5 procent. Prognosen för svensk exportberäknas öka. För många länder riskerar dockåterhämtningen ta tid och tillväxttalen till enbörjan bli måttliga. Men ökad draghjälp frånexportindustrin i kombination med gynnsammaförutsättningar för inhemsk efterfrågangör att svensk ekonomi kan växa i relativtsnabb takt från och med 2014. Även sysselsättningenberäknas på sikt ta fart vilket bidrartill att arbetslösheten kan sjunka. En positivutveckling på arbetsmarknaden kommerföljaktligen föra med sig att också skatteunderlagetfortsätter växa i god takt.Det kommunala skatteunderlaget består tillstor del av löneinkomster. Sysselsättningsutvecklingenoch löneökningstakten är därför defaktorer som har störst betydelse för i vilkentakt skatteunderlaget växer.Trots förstärkningen av resultaten kvarstår detmer långsiktiga problemet att intäkterna normaltknappast täcker de behov av verksamhetsom demografi och krav på förbättringar ställer.Kommunsektorn står fortfarande införstora omprövningar.Även om Sollentuna står väl rustad med enstabil ekonomi krävs återhållsamhet ochbudgetdisciplin. Kommunen behöver en stabilekonomi för att möta fortsatta behov av välfärdstjänsteroch investeringar i infrastruktur.Sollentuna bibehåller oförändrad kommunalskattför 2012, den har däremot höjts i 258

kommuner och sänkts i 7 kommuner. Dengenomsnittliga skattesatsen ökar med 1 öre.SkatteutjämningssystemetI januari 1996 infördes ett nytt statsbidragsochutjämningssystem för kommuner ochlandsting. Utjämningssystemet utvecklasständigt men dess huvuddrag gäller även idag.En ny lag om kommunalekonomisk utjämningträdde i kraft den 1 januari 2005.Utan ett system för att utjämna kostnader ochintäkter mellan kommunerna skulle kommunernasekonomiska förutsättningar att driva delagstadgade kommunala verksamheterna varierakraftigt. Det finns t.ex. stora skillnader iinvånarnas beskattningsbara inkomster.Sysselsättning, löner och arbetslöshet varierarkraftigt mellan kommunerna och gör att skatteintäkternablir olika stora. Även kommunernaskostnader, som påverkas av invånarnasålderssammansättning och sociala struktur,varierar kraftigt mellan kommunerna. Meddagens långtgående utjämning är det i principskatteintäktsutvecklingen i riket som avgördet ekonomiska utrymmet för Sollentunakommun.Utgångspunkten i det nya systemet är densammasom i det tidigare systemet, nämligenatt skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningarför alla kommuner och landsting samtatt kunna tillhandahålla invånarna likvärdigservice oberoende av inkomstförhållanden ochopåverkbara strukturella kostnader.Under 2011 togs det fram ett förslag somskickades på remiss till kommunerna”Likvärdiga förutsättningar – Översyn av denkommunala utjämningen”. Förslaget innebärför Sollentuna kraftigt minskade bidrag. Omförslaget går igenom kommer det att innebäraen minskad intäkt på cirka 120 miljonerkronor. Minskningen av intäkterna kommeratt genomföras under 6 år innan det slår fulltut. Det är ännu inte klart om eller när regeringenkommer att lägga fram en propositionom förändringar i skatteutjämningssystemetenligt förslaget.BefolkningBefolkningsökningar ställer krav på planeringoch framförhållning, investeringar i infrastrukturoch service, men påverkar ocksåskatteintäkter och verksamhetskostnader i detkorta perspektivet.Enligt SCB:s uppgifter ökade befolkningen iSollentuna kommun under 2011 med 1 261personer så att befolkningen vid slutet av åretuppgick till 65 891 invånare. Ökningen bestårav ett födelseöverskott på 398 personer och attdet var 839 personer fler som flyttade in tillkommunen än som flyttade ut från kommunen.I Stockholms län var ökningen 37 130personer under 2011. Av dessa bestodfödelseöverskottet av 13 079 personer. I förraårets prognos beräknades folkmängden i Sollentuna2011 till 65 758 vilket visade sig varaen underskattning med 133 personer.Befolkningsökningen under 2011 var någotlägre än under 2010. Under perioden 2012-2016 planeras 2 124 lägenheter bli inflyttningsklara,vilket är ungefär 400 färre jämförtmed föregående års prognos.För både in- och utflyttare gäller att de till enmycket stor del består av personer i åldern 20-30 år. Inflyttarna till kommunen är dock någotäldre än utflyttarna. Det är tydligt att utflyttarnatill en stor del utgörs av ungdomar somlämnar föräldrahemmet medan inflyttarnaistället till en stor del består av personer somhåller på att bilda eller nyss har bildat familjoch som söker sig till kommunen i sambandmed den processen.BostadsmarknadFör en kommun som Sollentuna, som är endel av en sammanhängande arbets- ochbostadsmarknadsregion, är det bostadsbeståndetsom till stor del bestämmer befolkningsutvecklingen.Hur sysselsättningen utvecklas iStockholmsregionen relativt övriga riket bestämmerbefolkningsutvecklingen totalt ilänet. I landstingets befolkningsprognos för2011-2020 beräknas folkmängden i länet ökamed 34 800 invånare per år. Var någonstansbefolkningsökningen hamnar i regionenbestäms av bostadsbyggandet och nyttjandetav lägenheterna.Totalt fanns det 25 567 lägenheter i kommunenvid början av 2011. Det är färre än föregåendeår och beror på att nu används fastighetstaxeringsregistretsom grundkälla i ställetför Folk- och bostadsräkningen (FoB) 1990,som användes tidigare. Den ger en bättreaktualitet i bostadsräkningen. Fördelningen9

var ungefär 51 procent i flerbostadshus och49 procent i småhus. Upplåtelseformerna äruppskattningsvis 24 procent hyresrätter,33 procent bostadsrätter och 43 procent äganderätter.Under 2011 har 886 bygglov beviljats,vilket är 61 lägre än 2010. Under åretfärdigställdes 60 lägenheter, vilket är 338lägenheter färre än 2010.Kommunen har ingen bostadsförmedling ochbevakar därmed inte hela bostadsmarknaden. Ikommunens eget bostadsbolag fanns det vidårsskiftet inga lediga lägenheter att förmedla.NäringslivI Sollentuna kommun finns cirka 4 000 registreradeföretag. Näringslivets utveckling iSollentuna är mycket positiv. Svenskt Näringslivanser att Sollentuna kommun är en avde kommuner som har det absolut bästa företagsklimateti landet och rankar kommunensom nummer fyra i deras nationella kommunranking2011. Sollentuna är en attraktivkommun att etablera företag i. Läget iregionen, de goda kommunikationerna, entreprenörsanda,bra bostäder samt välutbildadarbetskraft är några av de viktigaste faktorernaför ett bra företagsklimat.Viktiga utvecklingsområden i kommunen underde kommande åren är bl.a. Silverdal ochKronåsen där det fortfarande finns gott omutrymme för företagsetableringar. Häggvikhar genomgått en intensiv utveckling under desenaste åren och är nu ett väl etablerathandelsområde i norrort. I området kring Sollentunacentrum sker en aldrig tidigare skådadaktivitet med nytt köpcentrum, bostadsbyggande,upprustning av befintliga fastigheter,nytt rättscentrum samt planer för ytterligarebostäder och kontor vid Malmparken. I områdetrunt Väsjön planeras nu för fullt för en nystadsdel med cirka 2 800 bostäder. Inom planområdetska det också rymmas ett verksamhetsområdeför mindre företag.En stor utmaning för kommunen under denärmaste åren är att finna lämplig exploateringsbarmark för olika typer av tjänste-, service-och verkstadsföretag. De centrala områdeninom kommunen som planläggs förbostäder ska så långt som möjligt blandas medicke störande verksamheter. Detaljplanerna ide centrala områdena bör därför föreskriva enblandning av bostäder och verksamheterKommunens målsättning är att återta Sollentunasposition som Sveriges mest företagsvänligakommun under 2012.ArbetsmarknadDen öppna arbetslösheten i Sollentuna harökat marginellt under 2011 och var vid årsskiftetcirka 2,8 procent (2,8 %, 2010) avarbetskraften. Motsvarande siffra för riket var7,6 procent (8,4 %). Antalet arbetslösa ikommunen ökade med 5 personer till 1 067(1 062). Antal personer placerade i konjunkturberoendeprogram var vid årsskiftet565 (637) stycken. Antalet öppet arbetslösaungdomar mellan 18 och 24 år var 126 (147) islutet av 2011.FramtidsutsikterDet finns en stor internationell enighet om attutsläppen av växthusgaser behöver begränsasi snabb takt för att inte den globala uppvärmningenska överstiga två grader. Det fordrasäven en anpassning till den klimatförändringsom ofrånkomligen sker även om utsläppenskulle upphöra omedelbart.En mycket viktig uppgift för staten är attgenomföra åtgärder som minskar utanförskapetpå arbetsmarknaden och som leder tillhögre sysselsättning och minskad arbetslöshet.För att klara detta fordras kraftfulla åtgärderinom flera samhällssektorer. För att denökande efterfrågan på välfärdstjänster skakunna mötas, måste överskottsmålet för denoffentliga sektorns finansiella sparande upprätthållasöver tiden och reformer för att ökaarbetsutbud och sysselsättning genomföras.Vidare måste åtgärder vidtas för att ökaeffektiviteten i den offentliga sektorn. Statenanser att en diskussion om hur man på långsikt ska kunna möta den ökande efterfråganinom ramen för ett i grunden offentligt finansieratvälfärdssystem bör påbörjas omedelbart.Det har knappast undgått någon att denoffentliga sektorn står inför stora utmaningar.Nu och 10-15 år framöver har vi en ålderssammansättningi Sverige som är förhållandevisgynnsam för ekonomin i kommuner ochlandsting. Därefter blir det betydligt svårare.Under de närmaste 30 åren kommer antaletinvånare över 85 år att fördubblas och kostnadernaför pensioner, sjukvård och äldreomsorgöka i snabbare takt än skatteinkomsterna. Att10

fyrtiotalisternas stora intåg i äldreomsorgensammanfaller med att nästa stora kull, sextiotalisterna,går i pension gör inte ekvationenlättare. Med ökad allmän ekonomisk standardkommer även förväntningarna på den offentligasektorn att stiga, med krav på högre standardi vård, skola och omsorg.För att utbudet av välfärdstjänster ska kunnautvecklas i takt med efterfrågan på lång siktkrävs att de som producerar dessa tjänster gestillgång till växande resurser och/eller att deresurser som finns används mer effektivt. Detär inte en långsiktig lösning att öka resursernatill dessa tjänster genom att höja skattesatserna.Skattehöjningar skulle på sikt leda tillså stora skattekilar att arbetsutbud, investeringar– och därmed tillväxten – skulle minska.Ska arbetsutbudet och efterfrågan på arbetskraftförstärkas är det tvärtom nödvändigt attminska beskattningen av arbete. Resursernatill välfärdstjänster kan däremot öka om antaletarbetade timmar i det privata näringslivetökar då detta dels skulle bredda skattebasenoch öka skatteintäkterna, dels skulle frigörapersonella resurser till välfärdssektorn.Reformer som syftar till att främja arbetsutbudoch sysselsättning underlättar således denlångsiktiga finansieringen av välfärdstjänster.En förbättrad produktivitet inom den offentligtfinansierade verksamheten skulle bidra tillatt de befintliga resurserna skulle räcka tillfler och/eller bättre tjänster. Det är därförangeläget att genomföra åtgärder som syftartill att de offentliga resurserna används mereffektivt än idag. I detta perspektiv är det viktigtatt öka mångfalden av producenter av välfärdstjänstersamt att öka uppföljning ochjämförelser av tjänsternas effektivitet ochkvalitet.Avsaknaden av priser och fungerande marknadergör att det i stora delar av offentligverksamhet saknas en av de mekanismer somstimulerar produktivitetsutveckling. Tjänstersom är starkt subventionerade, eller till ochmed gratis, möter heller inte samma risk förminskad efterfrågan. Kraven på anpassningoch förnyelse är därmed på flera sätt större iden marknadsutsatta delen av ekonomin. Produktivitetsförbättringari offentlig verksamhetmåste därför främst komma »inifrån«.För att kunna åstadkomma dessa förbättringarär det extra viktigt att mäta och analysera produktiviteten.Kärnan i offentlig verksamhet ärofta det direkta mötet mellan personal ochbrukare, men en stor del av kostnaderna gårändå till olika kringfunktioner. Om självamötet är svårt att effektivisera finns det skälatt skärskåda kringfunktionerna. Ju mer avkostnaderna som läggs på kringfunktioner,desto mindre unik blir produktionen av välfärdstjänsterna,och desto större är förutsättningarnaför förbättringar av produktiviteten.Erfarenheterna i de kommuner och landstingsom tagit sig ur svåra ekonomiska situationerantyder att politisk enighet om vilka åtgärdersom ska vidtas, långsiktighet och uthållighet,budgetdisciplin och goda rutiner för ekonomiskuppföljning kan vara viktiga ingredienseri ett saneringsprogram som leder till framgång.Antalet äldre och funktionshindrade i Sollentunakommer att öka framöver och innebär ettökat krav på resurser. Samtidigt måste kommunenbygga upp ett mera långsiktigt tänkandeför att klara de framtida investeringarnainte minst med tanke på att Sollentuna stårinför en kraftigare ökning av befolkningen.För 2012 görs bedömningen att nuvarandebudget kommer att hålla. De preliminära beräkningarnaför 2013 och 2014 visar på attSollentuna kommun kommer att klara balanskravet.KänslighetsanalysKommunens ekonomi påverkas av olika faktorersom ligger inom och utanför dess egenkontroll. Nedan redovisas några av de faktorersom påverkar kommunens ekonomi.mkr10 öres förändring av kommunalskatten 151 procents löneförändring 20varav egen verksamhet 12varav entreprenader m.m. 81 procents avgiftsförändring 21 procents KPI förändring (netto) 31 000 kommuninvånare 42100 heltidstjänster (lön och PO) 421 procents skatteunderlagsförändring i riket 26Med lika löneökningar och oförändrad sysselsättningtäcker ökade skatteintäkter cirka 80-90 procentav lönekostnadsökningarna.11

God ekonomisk hushållning och balanskravetSom utgångspunkt för en finansiell bedömning finns kommunallagens mål för den ekonomiskaförvaltningen som omfattar hela kommunkoncernen. Denna innebär att man ska haen god ekonomisk hushållning både i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivsgenom andra juridiska personer. Sollentuna kommun har definierat ett antal kriterierför god ekonomisk hushållning. Som redovisas nedan har kommunen ett mycket gottfinansiellt resultat. Kommunens målstyrning lämnar en del att önska liksom kommunensförmåga att på övergripande nivå följa verksamheternas kvalitet. Under 2011 har dock ettomfattande utvecklingsprojekt initierats för att förbättra kommunens arbete ur dessaperspektiv. I övrigt är huvudparten av uppställda kriterier uppfylld under 2011 varförkommunledningen sammantaget anser att kommunen uppfyller lagens krav för godekonomisk hushållning.Lagstiftaren ser balanskravet som ett golveller en miniminivå för det finansiella resultatet.Balanskravet innebär att budgeten varjeår ska upprättas så att intäkterna överstigerkostnaderna. Kravet på ekonomisk balansomfattar indirekt bolagen eftersom bidrag frånkommuner ska redovisas som en kostnad föratt täcka förluster.För att uppfylla huvudregeln om god ekonomiskhushållning krävs bl.a. ett resultat somöver tiden åtminstone värdesäkrar kommunensförmögenhet, d.v.s. årets resultat skavara positivt.Kommuner ska ange mål och riktlinjer förverksamheten som är betydande för god ekonomiskhushållning. Lagen innebär att kommunernaska ange såväl finansiella mål sommål och riktlinjer för verksamheten. Detfinansiella perspektivet tar sikte på kommunensfinansiella ställning och utveckling.Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunensförmåga att bedriva verksamheten på ettkostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.God ekonomisk hushållning för Sollentunafinansiellt och verksamhetsmässigt definierasenligt följande:Balans mellan intäkter och kostnader.Löpande verksamheter finansieras avskatter och avgifter och inte med försäljningsintäkter,lån eller genom ianspråktagandeav tidigare uppbyggt kapital.Ett ekonomiskt överskott som förhindraratt det egna kapitalet minskar i takt medinflationen.Förvaltning av kommunens medel på ettsätt som ger god avkastning och betryggandesäkerhet. Underhåll av realkapital (fastigheter,gator, ledningar, m.m.). God framförhållning i den fysiska planeringen. God utveckling i de kommunala bolagen. En väl fungerande organisation. Vårda och utveckla humankapitalet. Mål för verksamheterna God styrning och uppföljning samtutvärdering av verksamheternas innehålloch kvalitet.Sollentuna kommun uppfyller mer än väl lagstiftningensbalanskrav. Som framgår i avsnittnedan uppfyller kommunen också med godmarginal målen för den finansiella planeringen.Beträffande underhåll av realkapital (fastigheter,gator, ledningar m.m.) har Sollentunakommun under de senaste åren haft en högambitionsnivå för fastighetsunderhållet. Enstor andel av fastigheterna, framförallt skolbyggnader,har renoverats och målet är attäven fortsättningsvis bibehålla denna ambitionsnivå.Kommunens framförhållning i den fysiskaplaneringen är mycket god. Kommunen harför närvarande cirka 70 detaljplaner underproduktion. Redan planlagda och pågåendeområden svarar väl mot bedömt behov underlång tid framåt. Det långsiktiga målet är enbostadsproduktion på cirka 300 lägenheter perår.De kommunala bolagen följer fullmäktigesägardirektiv och har en bra ekonomiskutveckling.Som ett led i arbetet med en väl fungerandeorganisation har kommunen sedan länge12

arbetat med att kontinuerligt konkurrensutsättaverksamhet. Därigenom testas organisationenlöpande på marknadens villkor. Under2011 har ingen ytterligare verksamhet konkurrensutsatts.Däremot har överförmyndarverksamheteneffektiviserats genom att verksamhetenfr.o.m. 1 januari 2011 bedrivs i gemensamnämnd och förvaltning tillsammans medSigtuna kommun och Upplands Väsbykommuner.Inför 2011 genomfördes också flera andraorganisationsförändringar och året har därförinneburit ett intensivt arbete med att etableraden nya trafik- och fastighetsnämnden samtöverlämnandet av arbetsmarknadsfrågor frånsocialnämnden till den omformadeutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.Kommunens personalpolicy är ett övergripandeidé- och styrdokument vars syfte är attge medarbetare, chefer och politiska beslutsfattarestöd att förverkliga kommunenspersonalidé. I personalpolicyn pekas personalutvecklingut som ett profilområde därkommunen gör omfattande satsningar i formav medarbetar- och ledarutvecklingsprogram,chefsutbildning, mentorskapsprogram samtnätverksbyggande över kommungränser.Sollentuna planerar vidare för den kommandestora generationsväxlingen bl.a. genom attdelta i Kompetensbron som är ett nationelltprojekt för att underlätta generationsväxlingen.Mer information om kommunensarbete med personalfrågor finns att läsa iavsnittet Personalredovisning.Måluppfyllelsegraden enligt målstyrningsmodellenmåste anses vara för låg även omdet finns invändningar mot att bara läsa avmåluppfyllelsen utan någon djupare analys.Redan under hösten 2011 har ett utvecklingsarbeteinitierats för att dels skapa bättre styrningsmöjlighetermen också en mer ändamålsenligoch genomgripande uppföljningsochanalysmodell vilken kan ge en mer nyanseradoch användbar analys av måluppfyllelsen.Den nya modellen tillämpas fr.o.m.budgeten för 2013. En utförligare beskrivningav arbetet med målstyrningsmodellen ochuppföljningen av 2011 års mål finns undersärskilt avsnitt längre fram.Kommunen har säkerställda processer som ärav betydelse för att bedriva verksamhetenkostnadseffektivt och ändamålsenligt. Enöversiktlig beskrivning av processerna ochinitierat utvecklingsarbete återfinns längrefram i detta avsnitt.Uppföljning och analys av verksamheternaskvalitet kommer vara föremål för ett omfattandeutvecklingsarbete de närmaste åren. Denlöpande uppföljning under det gångna året ochde analyser som gjort i samband med det inledandebudgetarbetet för 2013 ger vid handenatt Sollentunas verksamhet i mycket håller engod kvalitet som på många håll utvecklaspositivt. Vissa utvecklingsområden kankonstateras och i några fall har noterats visskvalitets-försämring. Vid jämförelser medandra kommuner står sig dock kommunensverksamheter i genomsnitt bra vilket ocksåväger tungt i den sammanvägda bedömningenav god ekonomisk hushållning.Kommunledningen anser utifrån redovisningenovan att Sollentuna kommunsammantaget uppfyller lagens krav för godekonomisk hushållning.BalanskravetLagstiftaren ser balanskravet som ett golveller en miniminivå för det finansiella resultatet.Balanskravet innebär att intäkterna skaöverstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ettvisst räkenskapsår överstiger intäkterna, skadet i förvaltningsberättelsen för det året angesnär och på vilket sätt man avser att göra den i8 kap. 5 § kommunallagen (1991:900) föreskrivnaregleringen av det negativa resultatet.Om fullmäktige har beslutat att en sådan regleringinte ska ske, ska upplysning lämnasom detta. Därvid ska skälen till beslutet anges.Ett uppfyllande av balanskravet är engrundförutsättning för en långsiktig, stabilfinansiell utveckling och ett instrument för attförhindra negativ utveckling av kommunensekonomi.Sollentunas visar för 2011 ett positivt resultatpå 48 miljoner kronor exklusive realisationsvinstervilket innebär att kommunen med godmarginal uppfyller balanskravet.Mål för den finansiella planeringenHur en kommun väljer att analysera ochkommentera sin ekonomi och balanskravetblir naturligtvis kopplat till om man har ett resultatsom väl överstiger balanskravet, ligger inärheten av balanskravet eller om resultatetligger klart under balanskravet.13

I koncernen finns inga gemensamma mål förden finansiella planeringen. Sollentuna kommunhar mål för den finansiella planeringen.Av bolagsordningar och ägardirektiv framgårkommunens ramar för de kommunala bolagensverksamhet. Bolagen utfärdar egna riktlinjerför finansiell planering m.m. Respektivestyrelse har ett självständigt ansvar för bolagetsfinansiella verksamheter och risker. Omdet bedöms som lämpligt av respektive styrelsekan dessa baseras på tillämpliga delar ikommunens riktlinjer.Sollentuna kommuns mål för den finansiellaplaneringenSollentuna kommuns mål för den finansiellaplaneringen avser såväl räkenskapsår, budgetårsom de efterföljande planåren. Det är tremål, vilka också kan uttryckas sommått/nyckeltal. Därmed formuleras målen enligtföljande för 2011.Årets resultat före extraordinära intäkter skavara så stort att det egna kapitalet värdesäkras.Målet definieras i förhållande till skattenettotsom används för att finansiera verksamheternasnettokostnader, finansnetto, avskrivningar,investeringar samt ökning av eget kapital.Med skattenetto avses summan av skatteintäkter,generella statsbidrag samt inkomst- ochkostnadsutjämning.Målet baseras på följande procentuella andelarav skattenettotVerksamheter - 99Avskrivningar - 3Finansnetto + 3Värdesäkring av eget kapital - 1Summa - 100Eftersom finansnettot är positivt användsminustecken för att markera kostnader. Värdesäkringenav det egna kapitalet avser egentligenett behov av överskott.Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) börinte understiga fyra procent av de externautgifterna.Soliditeten bör inte understiga 75 procentexkl. pensionsförpliktelser redovisade somansvarsförbindelser.Det första målet analyserar det ekonomiskaresultatet i ettårsperspektivet, men utgör ocksåförutsättningen för en långsiktig god ekonomiskutveckling. De två övriga målen utgörsumman av flera års resultat och uttrycker denekonomiska styrkan, betalningsförmågan, påkort respektive lång sikt.Samtliga mål för den finansiella planeringenhar uppfyllts under 2011 vilket utgör en viktigdel i totalbedömningen av god ekonomiskhushållning.Mål för den finansiella planeringen ikommunens bolagKommunen äger bolagen Sollentunahem,Sollentuna Energi och Sollentuna kommunsförvaltningsaktiebolag (SFAB). Bolagen ikommunkoncernen ska drivas så att resultatentillåter såväl konsolidering av bolagen samtutdelning till ägaren.Bolagen följer kommunens ägardirektiv ochhar 2011 haft resultat som har tillåtit utdelningtill ägaren enligt fullmäktiges direktiv samtkonsolidering av bolag.Bolagstrukturen har förändrats under 2011genom att kommunen har förvärvat aktierna iSollentunahem och Sollentuna Energi frånSFAB. Den ändrade koncernsturkturen innebäratt utdelningen till kommunen sker i formav utdelning som kommer att beslutas påbolagstämmorna och kommer kommunentillgodo 2012.God ekonomisk hushållning förSollentuna kommun ur ett verksamhetsperspektivSollentuna kommun är en väl fungerandeorganisation som utgår från medborgare ochbrukare. För att styra verksamheterna finnssäkerställda processer som är av betydelse föratt bedriva verksamheten kostnadseffektivtoch ändamålsenligt.God ekonomisk hushållning förutsätter attverksamheten ryms inom de ekonomiskaramarna. Många verksamheter regleras dessutomav lagar, förordningar och nationellamål. Under året kan verksamheter bli mer omfattandeän planerat. Om det finns en risk attramarna inte håller måste resurser omfördelas,vilket kan motivera revideringar av verksamhetsmålen.Kommunens styrning för god ekonomisk hushållningär våra regler för ekonomi- och verksamhetsstyrningsom fastställer följandeformer för styrning: Övergripande styrdokument, bland annatPolitisk plattform.14

Uppdrag Ekonomistyrning med bland annat- regelverk för att åtgärda befaradebudgetavvikelser- former för avstämning av volymförändringarkopplat till befolkningsutvecklingenoch budget. Målstyrning Kvalitetsstyrning med bland annat- Kvalitetssystem i nämnderna.- Kvalitetsredovisningar i nämnderna. Intern kontrollKommunens viktigaste processer för atttrygga förutsättningarna att bedriva verksamhetenkostnadseffektivt och ändamålsenligt ärsamlat i fyra huvudprocesser:Övergripande styrningBudgetprocessenUppföljningsprocessen med bland annat- Månadsvisa uppföljningar och resultatuppföljningmed åtgärder vid eventuellaavvikelser.Intern kontrollprocessenDet finns en kontinuerlig dialog mellankommunledning och nämnder/förvaltningbåde inom huvudprocesserna och i andraformer.Huvudprocesserna är kompletterade med ettantal specialprocesser, till exempel arbetsmiljöundersökningar.Vidare pågår, som framgårav nämndernas verksamhetsberättelser,inom de flesta förvaltningar ett struktureratarbete för att säkerställa verksamhetens kvalitet.Även under 2011 har kommunstyrelsens uppsiktsansvarinnehållit en i förväg planerad deli form av en plan för vissa riktade analyser avnämndernas verksamheter. Detta har utgåttfrån en systematisk användning av Kommunenskvalitet i korthet, Öppna jämförelser ochliknande rapporterUnder våren 2011 initierade kommunstyrelsenen förstudie i syfte att ta fram förslag till en nybudgetprocess. Huvudsyftet vara att förkortaoch effektivisera budgetprocessen, med budgetbesluti fullmäktige före sommaren, så attfokus under hösten kan läggas på uppföljningoch analys av innevarande verksamhetsårsamtidigt som nämndera får god tid att planeradet kommande verksamhetsåret.Förstudien resulterade i förslag till en ny budgetprocessoch under hösten fick kommunstyrelseni uppdrag av fullmäktige att införa dennya processen som ska tillämpas i budgetarbetetför 2013.Utöver behov av en omarbetad budgetprocessidentifierade förstudien några andra förbättringsområdeni kommunens övergripandestyrning och ledning. Framförallt framkomdels önskemål om en mer sammanhållen styrprocessdär budget och uppföljning integrerastydligare än idag, dels uttrycktes behov atttydligare fokusera på verksamheternas kvalitetoch effektivitet. Att kommunens målstyrningsmodellinte fungerar fullt ut kunde ocksåkonstateras vilket även framhållits i tidigareårsredovisningar.Under senhösten 2011 påbörjades utvecklingoch implementering av den nya budgetprocesseninklusive en anpassning och fördjupningav kommunens målstyrningsmodell. Ett merlångsiktigt utvecklingsarbete kring helaledningssystemet med fokus på kvalitet samtuppföljning och analys är påbörjat som enintegrerad del av arbetet med budgetprocessen.Redan tidigare påbörjat arbete medutveckling av arbetet med benchmarking och isamband med detta, utveckling av nyckeltalkommer därmed få en tydligare förankring ikommunens ledningssystem.Mål ur verksamhetsperspektivetKommunen har två huvudsakliga dokumentsom redovisar kommunens övergripande mål.Det ena måldokumentet som avser mandatperioden1 november 2006 – 31 oktober 2010 ärden s.k. politiska plattformen och det andradokumentet är Sollentunas kommunplan.Kommunplanen är planerad att inom kortersättas av ny översiktsplan som, jämfört mednuvarande kommunplan, till sin omfattning ärmer avgränsad till att vara just översiktsplanför den fysiska planeringen.Utöver en del kommungemensamma styrdokumentinom olika områden, t.ex. personalpolicy,finns dessutom, för vissa specialregleradeverksamheter, styrdokument antagna avkommunfullmäktige såsom biblioteksplanrespektive skolplan.Respektive nämnd kan därutöver ha mål försin verksamhet utifrån lagstiftning och föreskriftersamt nämnden egen ambitionsnivå.Kommunens målstyrningsmodell är en viktigkomponent för kommunfullmäktiges styrning15

och uppföljning av nämndernas arbete.Målstyrningen ska bidra till att tydliggöravilka mål som ska följas upp, utvärderas ochrapporteras till kommunfullmäktige.Som grund för arbetet enligt kommunensmålstyrningsmodell har den politiska majoritetenför mandatperioden 2006-2010 angiviten övergripande politisk inriktning: I sambandmed ny mandatperiod har kommunfullmäktigebeslutat om ny politisk inriktning och ävenändrat benämning till övergripande politiskafokusområden. De nya fokusområdena harslagit igenom först i budgeten för 2012. 2011års målstyrning bygger därför på kommunenstidigare övergripande politiska inriktningar:Ansvarsfull ekonomisk politikFöretagsvänligt klimatGod livsmiljö och ekologiskt hållbartsamhälleIntegration och demokratiValfrihetVarje nämnd har i budgeten redovisat hur denska bidra till att uppnå de övergripande politiskainriktningarna genom att ta fram ett antalmål.Arbetet med att vidareutveckla kommunensmålarbete har för 2011 inneburit att nämndernasmålformuleringar utvecklats till att närmasig uttryck som i högre grad än tidigare pekarut viktiga områden för kvalitetsförbättring.Målen är mer ambitiösa och har i många falltydligare kopplingar till viktiga områden inomnämndernas verksamheter samtidigt som destödjer utpekade politiska inriktningar.Om målformuleringarna har utvecklats positivitmåste tyvärr konstateras att måluppfyllelseninte följt med. Av 33 mål är endast 13uppfyllda vilket ger 39 procent (ett 34:e målgår inte att mäta). Flera av målen ärkomplexa med betydligt högre ambitionsnivåän tidigare mål. I flera fall är det också baraen av flera delar i målet som inte uppfyllts ochdärmed anses målet totalt inte vara uppfyllt.Trots detta måste måluppfyllelsegraden ansesvara för låg.Den övergripande analysen av målarbetetindikerar följande problem:Många mål är komplexa och en enkelanalys utifrån att målet bara kan varauppfyllt eller inte ger inte en rättvisandebild av måluppfyllelsen. Flera viktigadelområden kan ha uppfyllt målet men omett enda delområde misslyckats räknashela målet som inte uppfyllt. Mätmetoder och insatser för många målligger tidsmässigt under året så att delårsbokslutetsuppföljning och analys kommerför sent för att påverka måluppfyllelsen. Kommunens konsekvenshantering avbristande måluppfyllelse är inte tillräckligför att driva på arbetet med målen.Flera av målen har tydlig koppling till verksamheternaskvalitet. I samband med årsredovisningsarbetetkan konstateras att nämndernaskvalitetsredogörelser håller en växlandekvalitet där socialnämnden kan lyftas framsom ett gott exempel på en nämnd som gjortett försök att lyfta fram olika kvalitetsaspektermed tillhörande analys.I samband med införandet av en ny budgetprocessför 2013 års budget och översyn avkommunens ledningssystem vidtas fleraåtgärder kopplade till målstyrningen: Kommunövergripande mål formuleras föratt tydligare än tidigare peka ut den politiskariktningen och underlätta nämndernasarbete. Nämndmål ersätts med begreppetÅtagande som blir nämndens svar på hurman avser att bidra till de Kommunövergripandemålen Kravet på uppföljningsbarhet släpps intemen de strikta kraven på ”SMART”a målersätts med en bredare uppföljningsmodelldär både mått och nämndens åtagandenutgör underlag vid resultatanalys. Målstyrningen byggs upp utifrån enenhetlig och säkerställd modell frånkommunfullmäktige ända ut i verksamheternaistället för att som tidigare baravara en modell mellan kommunfullmäktigeoch nämnd. Tydligare uppföljning löpande under året. Uppföljning och analys av målen byggsupp utifrån en mer nyanserad analys avvad som åstadkommits under året där fleraolika perspektiv kan vägas in.Det är viktigt notera att den nya målstyrningenkommer gälla fr.o.m. verksamhetsåret2013 och får därför i princip inte genomslaggällande verksamhetsåret 2012.Utöver revidering av målstyrningsmodelleninitieras en långsiktig utveckling av ettkommungemensamt kvalitetssystem som ska16

ge bättre förutsättningar att på ett likartat sättöver hela kommunen ge förutsättningar attredovisa och analysera verksamheternaskvalitet, i den mån det är möjligt löpandeunder året men framförallt i samband medårsredovisning och budgetarbete. I sammanhangetär det viktigt notera det stora behovetav, men också svårigheterna med att utvecklaindikatorer och mätmetoder. Arbetet medkvalitetssystemet måste därför betraktas somlångsiktigt.Sammandrag av nämndernas måluppfyllelse enligt målstyrningsmodellenNedan redovisas ett sammandrag av nämndernas måluppfyllelse, sorterat efter den övergripande politiskainriktning som målet tillhör. Måluppfyllelsen har tidigare kommenterats övergripande tidigare idetta avsnitt.Under respektive nämnd, längre fram i detta dokument, redovisas kommentarer för respektive mål. Förflera av målen som inte uppfyllts under året är avvikelsen från fullständig måluppfyllelse inte så stor.Några mål omfattar dessutom flera olika verksamheter där vissa verksamheter i sig uppnått målet meninte alla vilket lett till att målet inte betraktas som uppfyllt. Det är därför viktigt att läsa nämndernaskommentarer för en fördjupad förståelse av om nämndens arbete inneburit att målet åtminstone delvisär uppfyllt eller om det till och med är så att utvecklingen gått åt fel håll.Mål Nämnd 1 Måluppfyllelseför 2011Ansvarsfull ekonomisk politik1. Alla arbetsplatser ska genomsyras av Sollentuna kommuns personalidé. KS Uppfyllt2. Andelen elever som når målen i grundskolan ska öka samtidigt somkostnaden ska vara lägre än förväntat utifrån kommunens åldersstruktur,andel barn med utländsk bakgrund samt geografisk struktur.3. Det genomsnittliga meritvärdet ska öka samtidigt som den faktiskakostnaden per invånare ska vara lägre än förväntat utifrån kommunensåldersstruktur, andel barn med utländsk bakgrund samt geografiskstruktur.4. Alla beslut i kultur- och fritidsnämnden av ekonomisk karaktär ska varaunderbyggda med en ekonomisk konsekvensanalys.5. Miljö- och byggnadsnämndens verksamheter ska ha förbättrat Nöjd-Kund-Index med tre punkter i Stockholm Business Alliance undersökning2011 jämfört med 2009.BUNBUNKFNMBNUppfylltUppfylltUppfylltInte uppfyllt6. Antalet klienter som uppnått målen för den beviljade insatser ska öka. SN Inte uppfyllt7. Andelen avgångselever i kommunens egna gymnasieskolor som ärbehöriga till högskolan ska öka med 2 procentenheter årligen till desssamtliga elever är behöriga.8. Andelen folkbokförda elever som når målen i gymnasieskolan (d.v.s.får slutbetyg) inom 4 år ska öka samtidigt som kommunens kostnad skavara lägre än förväntat med tanke på åldersstruktur, bebyggelsestruktursamt elevernas val av gymnasieprogram.9. Vård- och omsorgsnämndens service- och omsorgsinsatser ska vid nästamätning av brukarnas upplevelse av kvalitet visa ett bättre resultatjämfört med föregående mätning.UANUANVONUppfylltUppfylltInte uppfyllt1 Nämndförkortningar: BUN - Barn- och ungdomsnämnden, KFN - Kultur- och fritidsnämnden, KS –Kommunstyrelsen, MBN - Miljö- och byggnadsnämnden, SN – Socialnämnden, UAN - Utbildnings- ocharbetsmarknadsnämnden, VON - Vård- och omsorgsnämndenTFN, Trafik- och fastighetsnämnden, har för 2011inga mål fastställda av fullmäktige enligt kommunensmålstyrningsmodell.17

Företagsvänligt klimat10. År 2011 ska Sollentuna kommun ha behållit eller förbättrat sin placeringi Svenskt näringslivs kommunranking jämfört med 2010.11. Andelen gymnasieelever och vuxenstuderande som via studierna harkontakt med yrkeslivet i form av praktik eller på annat sätt ska öka.God livsmiljö och ekologiskt hållbart samhälle12. Andelen elever som anser sig vara mobbade ska minska till dess ingenanser sig vara mobbad.13. Verka för att den totala energiförbrukningen för år 2011 ska minska.Energiförbrukningen för utomhusidrottens verksamhet ska reducerasmed 5 procent jämfört med föregående år.14. Andelen gymnasieelever och vuxenstuderande som anser att den fysiskaoch den psykosociala miljön är god ska öka.15. Andelen gymnasieelever och vuxenstuderande som anser sig varamobbade ska minska till dess att ingen anser sig vara mobbad16. Radonmätningar ska ha genomförts i samtliga hyres- och bostadsrättsföreningarsenast år 2012.17. År 2012 ska mängden mat som kasseras inom kommunens verksamheterha minskat med 25 procent jämfört med 2009.18. OVK (obligatorisk ventilationskontroll) ska vara utförd under 2011 ialla nu befintliga fastigheter med äldreboenden.19. Minst 25 % av livsmedelsverksamheterna (riskklass 1-4) i kommunenska 2011 uppnå bästa erfarenhetsklass vid livsmedelskontrollen.20. Vård- och omsorgsnämnden ska i slutet av 2012 ha tillgång till ändamålsenligalokaler och fullvärdiga bostäder för sina boendeenheterinom såväl äldreomsorg som LSS.21. Vård- och omsorgsnämndens platsantal i äldreboenden och LSS-bostäderska i december 2012 överensstämma med aktuellt behov.Integration och demokrati22. Senast år 2013 ska minst 80 % av de som lämnar synpunkter 2 tillkommunen vara nöjda med kommunens hantering av synpunkten.Synpunkterna ska internt ses som en tillgång och användas aktivt ikommunens verksamhetsutveckling.23. Mot bakgrund av e-visionen ska Sollentuna kommun senast 2012 hainfört minst 5 nya e-tjänster som följer kommunens gemensamma plattformför e-tjänster.24. Andelen elever som anser att de har inflytande över sitt skolarbete skaöka.25. Andelen elever med utländsk bakgrund som kommit till Sverige efter 7års ålder och som har godkänt i alla ämnen ska öka.26. Sollentuna kommun ska vinna utmärkelsen Årets ungdomskommunmed delmålet att bli nominerad till finalist år 2011.27. Fler kommunala verksamheter, 2011 jämfört med 2010, använderwebb-GIS som verktyg för att presentera information.KSUANBUNKFNUANUANMBNMBNMBNMBNVONVONKSKSBUNBUNKFNMBNInte uppfylltInte uppfylltInte uppfylltInte uppfylltInte uppfylltInte uppfylltBedöms bliuppfylltBedöms bliuppfylltUppfylltInte uppfylltUppfylltInte uppfylltDelmålet för2011inteuppfylltDelmålet för2011 inteuppfylltInte uppfylltUppfylltInte möjligtatt mäta –utmärkelsendelas inte ut.Uppfyllt2 Synpunktshantering omfattar t ex synpunkter, klagomål, felanmälan, tips o.s.v. Detta definieras i projektet.18

28. Snittbidragstiden för personer med ekonomiskt bistånd ska minska med0,2 månader under 2011.29. Antalet familjehemsplacerade barn som uppnått målen för godkänt iskolan ska öka.30. Tillgängligheten via telefon och e-post ska öka med utgångspunkt frånkommunens tillgänglighetspolicy31. Andelen kursdeltagare inom svenska för invandrare samt grundläggandeoch gymnasial vuxenutbildning som klarar av sina kurser inomplanerad tid ska öka.32. Andelen gymnasieelever och vuxenstuderande som anser att de harinflytande över sina studier ska öka33. I slutet av 2011 ska vård- och omsorgsnämnden ha kartlagt behoven avöppen och förebyggande verksamhet för målgruppen utlandsfödda äldrepersoner.Valfrihet34. År 2011 ska utredningarna slutföras gällande om kommunen ska upphandladriften av äldreboenden enligt lagen om valfrihetssystem så attett införande är möjligt under mandatperioden.SNSNSNUANUANVONVONInte uppfylltInte uppfylltInte uppfylltInte uppfylltInte uppfylltUppfylltInte uppfyllt19

Kommunens kvalitet i korthetSollentuna har även under år 2011 deltagit i Sveriges kommuners och landstings projekt”Kommunens kvalitet i korthet”. Dessa aktiviteter syftar till att, på en kommunövergripandenivå, skapa kunskap om kommunens effektivitet samt kvalitet ur ett medborgarperspektiv.Kommunstyrelsen har gett PwC i uppdrag att ta fram en omvärldsanalys som underlag tillbudgetarbetet för 2013. Rapporten, som presenterades vid en särskild temakväll förförtroendevalda och ledande tjänstemän inom kommunen, innehåller ett avsnitt som lyfterfram ett antal kvalitetsindikatorer. PWC-rapportens sammanvägda analys och slutsatserger tillsammans med sammanfattningen av ”Kommunens kvalitet i korthet” en kommunövergripandebild av Sollentunas kvalitet och effektivitet. (PwC-rapporten kan beställasgenom kommunledningskontoret.) Under nämndernas redovisningar längre fram finnskvalitetsavsnitt som belyser kvalitetsaspekter inom respektive nämnd.Kommunens kvalitet i korthetSollentuna har för tredje året deltagit iKommunens kvalitet i korthet, denna gångtillsammans med 165 andra kommuner. Ettantal mått används för att ge indikationer påhur deltagande kommuner ligger till inomfem ”kunskapsområden” som bedömts varaviktiga för medborgarna.Det kan konstateras att vissa av måtten innehållerstor osäkerhet och att fortsatt utvecklingsarbetekring mätmetoder behövs. Samarbetetinom Kommunens kvalitet i korthet ärdock en bra utgångspunkt i arbetet med attutveckla former för uppföljning och utvärderingpå kommunövergripande nivå.Jämfört med förra året har värdet av 13 måttförbättrats. Sollentunas placering jämförtmed övriga kommuner har försämrats på 20mått. Detta kan bero på att andra kommunerutvecklats bättre men ytterligare en förklaringkan vara att fler kommuner, med kanskebättre resultat än Sollentuna, deltar i åretsundersökning. Nedan ges en kortfattadbeskrivning av hur Sollentuna kommunplacerat sig inom de olika områdena.Din kommuns tillgänglighetSollentuna ligger bland de bästa kommunernavad gäller öppettider för simhall och bibliotek.I mätning av medborgarnas möjlighet attfå kontakt med kommunen via epost placerarsig Sollentuna sämre jämfört med förra året,däremot har värdet att få kontakt via telefonförbättrats. Bemötandet har dock försämratsavsevärt.Även i år finns indikation på att handläggningstidenför ekonomiskt bistånd behöverförkortas och att påbörjat förbättringsarbeteföljaktligen ännu inte fått avsedd effekt.Positivt är dock att väntetiden för att få platspå äldreboende har sjunkit från 63 till 38dagar.Trygghetsaspekter i din kommunAntalet olika vårdare som besöker en brukarehar fördubblats till åtta personer mot förraåret, men har dock i rankningen jämfört medandra kommuner hamnat på en femte plats. Iövrigt behåller kommunen sina värden, menhar halkat ner i kommunrankningen.Din delaktighet och kommunens informationInom detta område har kommunen genomgåendegoda placeringar, men har dock hamnatpå en sämre placering på rankningen.Din kommuns effektivitetJämfört med förra året behåller och till ochmed förbättrar Sollentuna de goda placeringarnainom både förskola och grundskola.Gymnasieskolan har god placering på måttetför effektivitet, men något sämre när detgäller i vilken grad elever fullföljer gymnasieskolan.Kommunens kostnader för särskiltboende är högre än medel.Din kommun som samhällsutvecklareKommunens miljöengagemang, i form av attanvända miljövänliga bilar får fortfarande enlåg placering. Mått kring arbetsmarknad,sysselsättning och företagsklimat har försämrats,men visar fortfarande goda placeringar.Medborgarna bedömer kommunen som enattraktiv plats att leva och bo i. Detta mått ärför Sollentunas del hämtat från undersökningår 2010.En fullständig redovisning av Kommunenskvalitet i korthet finns på www.sollentuna.se.20

Sollentuna kommun - finansiell analysFörutom kommunens mål för den finansiella planeringen som framförallt beskriver kommunensresultat och finansiella styrka ska kommunens förmåga att hantera problematiskasituationer belysas. Förmågan kommer att beskrivas utifrån om det finns några risker somkan påverka kommunens resultat och finansiella styrka och vilken kontroll kommunen haröver den ekonomiska utvecklingen.Resultat och finansiell styrkaÅrets resultatSollentuna kommun redovisar 2011 ett resultatexklusive realisationsvinster på 48 miljonerkronor. Föregående års resultat exklusiverealisationsvinster uppgick till 71 miljonerkronor. Detta trots att resultatet 2010 belastadesmed medfinansiering, av nergrävning avelledningar som går genom kommunen, uppgåendetill 68,6 miljoner kronor.Årets budgeterade resultat uppgår till29 miljoner kronor. I beloppet ingår beslutadetilläggsbudgetar och tilläggsanslag med41,5 miljoner kronor. Bl.a. ingår medel tillombyggnad av Turebergshuset (14,0 mkr),ökade kostnader p.g.a. länsprislistan förgymnasieutbildningar (11,5 mkr), personalsammankomst(3,0 mkr), IT-satsningar(1,6 mkr) samt KS nya beredningar (1,3 mkr).En buffert på 15 miljoner kronor budgeteradesför att täcka eventuella underskott för skatteochfinansnetto samt som kompensation förvissa volymförändringar inom förskola, skolaoch äldreomsorg. Justeringar för volymförändringargenomfördes i samband med attresultatprognosen fastställdes i fullmäktige.Vård- och omsorgsnämnden fick minskad ram(1,1 mkr) medan barn- och ungdomsnämndensamt utbildnings- och arbetsmarknadsnämndenfick utökad ram (10,8 resp. 1,0 mkr).Buffertens nettoöverskott bidrar till åretsresultat med 4,3 miljoner kronor.I årets resultat ingår realisationsvinster med122 miljoner kronor (20 mkr). Av driftredovisningenframgår att verksamhetens nettokostnaderföre realisationsvinster uppgår till2 853 miljoner kronor (2 660 mkr) vilket är36 miljoner kronor över budgetens2 817 miljoner kronor.Åtgärder som leder till balansKommunstyrelsen har fastställt en strategi föratt hantera budgetavvikelser på nämnderna.Strategin går i huvudsak ut på att nämndernaska ta fram en åtgärdsplan i samråd medkommunstyrelsens arbetsutskott när en betydandebudgetavvikelse uppstår. Åtgärdsplanenska godkännas av kommunstyrelsen och därefterska nämnden rapportera fortlöpande vadsom händer.Om det visar sig att beslutade åtgärder inte ärtillräckliga kan kommunstyrelsen sen begäraen revision för att bl.a. utveckla planering,uppföljning och styrning inom nämndens ansvarsområde.I den mån som förutsättningarnaändras under löpande budgetår ansvararnämnden för att anpassa verksamheten inomram. Nämnden ska själv genom egna prioriteringar,omprövningar och andra åtgärder setill att anslaget inte överskrids.För att en verksamhet ska fungera effektivtoch nå upp till de uppsatta målen måste vi haen god ekonomi- och verksamhetsstyrning. Enförutsättning för att kunna sätta in nödvändigainsatser och på så sätt underlätta måluppfyllelsenär att verksamheten har en uppfattning omvar den befinner sig. Att använda utfallsprognosersom informationsunderlag för vilkaåtgärder som måste sättas in, kan då vara tillstor nytta.En viktig del för att åstadkomma ”god ekonomiskhushållning” är att det finns en budgetföljsamheti kommunen. I Sollentunakommun har detta fungerat någorlunda bra desenaste åren, men allmänt kan konstateras attnågra nämnder har stora differenser mellanprognoserna och resultatet i bokslutet.Risken finns att en svag prognossäkerhet ledertill ett bristande beslutsunderlag och att förtroendetför information urholkas.För att underlätta och förbättra prognosarbetetkommer ett användarvänligt IT-stöd för ledningsinformationatt införas under 2012.Stödet är främst riktat framförallt till chefer.Syftet är bl.a. att underlätta och moderniseraanalys- och prognosarbetet.21

Nämndernas resultatNämndernas samlade avvikelser ger en negativavvikelse på 42,8 miljoner kronor (minus6 mkr). I de följande avsnitten följer en sammanfattningöver de nämnder och verksamhetersom uppvisar över- och underskott.Utförligare kommentarer till det ekonomiskaresultatet lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse.Nämnder med överskottUtbildnings- och arbetsmarknadsnämndensom helhet redovisar ett positivt resultat med5,6 miljoner kronor. Verksamheterna underkontoret redovisar ett överskott med3,0 miljoner kronor. Under året har nämndensram höjts till följd av ökade volymer(1,0 mkr) samt tilläggäggsanslag (11,5 mkr)för införandet av länsprislistan för gymnasieutbildningar.Resultatenheterna Rudbecksskolanoch Löpargymnasiet uppvisar tillsammansett positivt resultat på 2,6 miljonerkronor.Verksamheten gymnasieutbildning redovisarett överskott (0,8 mkr), inklusive volymtillskottoch tilläggsanslag för länsprislistan.Verksamheten gymnasiesärskola visar ett underskottpå 0,5 miljoner kronor p.g.a. en högresnittkostnad per elev. Verksamheten vuxenutbildninguppvisar överskott med2,0 miljoner kronor. Även verksamhetenarbetsmarknadsåtgärder redovisar ett positivtutfall (1,1 mkr).Socialnämndens redovisar ett överskott med3,0 miljoner kronor. Samtliga verksamheterutom en, barn o ungdom, familjerådgivningoch familjerätt (-5,1 mkr) redovisar överskottav varierande storlek. Störst överskott harverksamheterna vuxna missbrukare (2,2 mkr)samt psykiskt funktionshindrade (3,7 mkr).Nettoutfallet för miljö- och byggnadsnämndenssamtliga verksamheter uppgår till14,0 miljoner kronor vilket innebär ett överskottmed drygt 0,7 miljoner kronor. Överskottetgenereras av positiva resultat för verksamheternamiljö- och hälsoskydd (0,2 mkr)samt mät- och kart (0,8 mkr). Underskottredovisas däremot för nämnd och kansli(0,2 resp. 0,1 mkr) samt bygglovsverksamheten(0,1 mkr).Rösjöstyrelsen redovisar ett positivt resultat,inklusive avkastningskravet (80 tkr), meddrygt 0,5 miljoner kronor.Nämnder med underskottDen för året nya trafik- och fastighetsnämndenuppvisar det klart största underskottet(23,1 mkr). De flesta av nämndens verksamheterredovisar stora underskott; gator ochvägar (9,2 mkr), fastigheter (8,1 mkr), kontor(4,2 mkr) samt parker (2,5 mkr). Störst överskotthar trafikverksamheten (1,1 mkr).Vård- och omsorgsnämnden redovisar det näststörsta underskottet med 14,8 miljoner kronorinklusive egenregiverksamheten SOLOM:snegativa utfall (-9,5 mkr). På verksamhetsnivåfinns både över- och underskott. Inom äldreomsorgenredovisas en positiv avvikelse(11,5 mkr) medan LSS-verksamheterna totaltvisar en negativ avvikelse (2,0 mkr). Ävenverksamheten resor och riksfärdtjänst redovisaröverskott (1,3 mkr). Övriga verksamheteruppvisar underskott; förebyggande verksamhet(3,0 mkr), kontoret (8,0 mkr) samt gemensamadministration (5,3 mkr). EgenregiverksamhetenSOLOM:s underskott (9,5 mkr) ärinklusive överskottskravet (2,0 mkr).Barn- och ungdomsnämnden inklusive resultatenheterna(kommunala skolan i Sollentunasamt utbildning Silverdal) redovisar sammantagetett underskott med 6,7 miljoner kronor.Resultatenheternas negativa avvikelseuppgår till 4,4 miljoner kronor. Under året harnämndens ram höjts till följd av ökade volymermed 10,8 miljoner kronor.För verksamheterna under kontoret är detfrämst grundskolan (4,0 mkr) och grundsärskolan(2,8 mkr) som redovisar underskott.Förskoleverksamheten uppvisar däremot ettöverskott (3,6 mkr).Kultur- och fritidsnämndens verksamhetergenererar ett totalt underskott med0,9 miljoner kronor. Anledningen till detnegativa resultatet är framförallt underskottför idrotts- och friluftsverksamheten(0,6 mkr), fritidsverksamheten (0,3 mkr) samtbiblioteksverksamheten (0,6 mkr). Det finnsäven positiva avvikelser, främst för kontoret(0,3 mkr) och allmän kulturverksamhet(0,2 mkr).Verksamheterna under kommunstyrelsenredovisar ett totalt underskott med7,4 miljoner kronor. Det finns både störreunder- och överskott. Den negativa budgetavvikelsenberor framförallt på att outsourcingenav kommunens IT-funktion medfört merkostnadersom ger ett sammantaget underskott på22

8,9 miljoner kronor för Konsult- och serviceavdelningen(-6,7) samt Kommunledningskontoret(-2,2 mkr).Avtalspensioner till kommunanställdam.m.I budgeten beräknades kostnaderna för avtalspensioneruppgå till 51 miljoner kronor.Utfallet blev 52 miljoner kronor. Premier föravtalsförsäkringar har sänkts under året(se not 16 till balansräkningen).Pensionsskulden räknas årligen upp med enränta som belastar finansnettot. Pensionsskuldenberäknas som ett nuvärde av framtidapensionsutbetalningar. För att beräkna nuvärdetav skulden används en så kallad diskonteringsräntaför att omvandla framtida utbetalningartill dagens skuld. När räntan sjunkerökar pensionsskulden. Enligt rådet förkommunal redovisning ska skulden beräknasenligt beräkningsmetoden RIPS som togsfram för det nya pensionsavtalet 2007.Enligt beräkningsmodell sjönk räntan undertillåtna miniminivå och där med redovisadeshögre pensionsskulder. Sollentunas skuld förpensions intjänade efter 1998 ökade med13,8 miljoner kronor och har redovisats somen finansiell kostnad. Skulden för pensionerintjänade innan 1998 ökade med 84,8 miljonerkronor som redovisas som en ökad ansvarsförbindelse.SkattenettoMed skattenetto avses summan av skatteintäkter,generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämningsamt fastighetsskatt. Somunderlag till budget och utfall används skatteunderlagsprognoserupprättade av SverigesKommuner och Landsting. Skatteunderlagetsutveckling har justerats upp för att vid åretsslut uppvisa ett positivt utfall gentemot budget(2 834 mkr) med 58 miljoner kronor.FinansnettoFinansnettot är nettot av finansiella intäkteroch kostnader och avser framför allt tre delar;utdelning från bolagen, medelsförvaltningensamt ränta på avsättningen till pensioner.Finansnettot uppgår till 20 miljoner kronormot budgeterade 13 miljoner kronor d.v.s. ettöverskott med 7 miljoner kronor. Överskottetkommer främst från kapitalförvaltningen.Räntekostnaden för pensionsskulden överstigerbudgeten med 11 miljoner kronor.Det bokföringsmässiga resultatet från kapitalförvaltningenuppgick till 26 miljoner kronor,vilket är högre än budget. Ökningen av marknadsvärdetunder 2011 uppgår till 45 miljonerkronor vilket motsvarar en avkastning på8,5 procent.Under året har kommunen köpt tillbaka aktiernai Sollentunahem och Sollentuna Energiav Sollentuna kommuns Förvaltnings AB.Efter återköpet kommer avkastningen frånbolagen som utdelning. Avkastningen frånbolagen är temporärt lägre 2011 eftersombolagens utdelning för 2011 fastställs påbolagstämman mars 2012 och kommerkommunen tillgodo 2012.Kommunens finansiella målKommunens mål är att årets resultat före extraordinäraintäkter ska vara så stort att detegna kapitalet värdesäkras. Målet garanteraren långsiktig stabil finansiell utveckling, ochatt varje generation ska ”bära sina kostnader”.Om inte målet uppnås måste den löpandeverksamheten tillföras medel från tidigareuppbyggt kapital, försäljningsintäkter ellerlån.Intäkterna ska räcka både till löpande kostnaderoch till att värdesäkra det egna kapitalet.Värdesäkringen av det egna kapitalet innebärett behov av överskott. För 2011 innebärmålet ett positivt resultat på 29 miljoner kronor.Målet baseras på följande procentuella andelarav skattenettot för 2011MålUtfallVerksamheter - 99 - 96Avskrivningar - 3 - 3Finansnetto + 3 + 1Värdesäkring av eget kapital - 1 - 2Summa - 100 - 100Verksamhetens nettokostnader (inkl. avskrivningar)utgör 99 procent av skattenettot (mål102 %). Det är något lägre än det av kommunfullmäktigeantagna målet för den finansiellautvecklingen. De relativt låga verksamhetskostnadernainnebär en värdesäkring av detegna kapitalet.BalanskravetBalanskravet innebär att intäkterna ska överstigakostnaderna. Om kostnaderna för ettvisst räkenskapsår överstiger intäkterna, skadet i förvaltningsberättelsen för det året anges23

när och på vilket sätt man avser att göra den i8 kap. 5 § kommunallagen (1991:900) föreskrivnaregleringen av det negativa resultatet.Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättningför en långsiktig, stabil finansiellutveckling och ett instrument för att förhindranegativ utveckling av kommunens ekonomi.Vid beräkning av resultatet ska vissa postersärbehandlas. Årets resultat enligt balanskravetuppgår till 169,4 miljoner kronor. Detinnebär att kommunen har uppfyllt lagenskrav på balans. Resultatet enligt balanskravetpåverkas inte av försäljning av anläggningstillgångarmed 0,5 miljoner kronor.InvesteringsvolymNettoutgifterna för kommunens investeringarunder året uppgick till 128 miljoner kronor.De budgeterade nettoutgifterna uppgick till324 miljoner kronor.Största delen av investeringsutgifterna avserfastighetsverksamheten vars utfall uppgick till121 miljoner kronor jämfört med budgeterade207 miljoner kronor. Avvikelsen beror på förseningari flera projekt, bl.a. ett antal skoloroch förskolor samt friidrottshallen.Exploateringsverksamhetens budgeteradenettoutgift uppgick till 88,8 miljoner kronormedan nettoutfallet slutade med en nettoinkomstpå 9,5 miljoner kronor, d.v.s. en positivavvikelse på 98,3 miljoner kronor. Det berorfrämst på att genomförandet i Väsjöområdetännu inte har påbörjats.Befolkningsökningar/-förändringar ställerkrav på planering och framförhållning, investeringari infrastruktur och service, menpåverkar också skatteintäkter och verksamhetskostnaderi det korta perspektivet.SoliditetBalansomslutningen uppgår till 4 279 miljonerkronor, varav 3 576 miljoner kronor utgöreget kapital. Därmed uppgår soliditeten till84 procent (79 %). Om kommunen räknar inalla pensionsåtaganden som skuld, uppgårsoliditeten till 56 procent (55 %).Kommunens mål innebär att soliditeten intebör understiga 75 procent exkl. pensionsförpliktelserredovisade som ansvarsförbindelser.Måttet visar hur stor del av tillgångarna somfinansierats med eget kapital. Det är i och försig inget mål för en kommun att ha en högsoliditet. Det är soliditetsutvecklingen d.v.s.förändringen över tiden som ska bedömas.Risk och kontrollLikviditetLikviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) börinte understiga fyra procent av de externautgifterna. Måttet visar kommunens finansiellastyrka på kort sikt. Kommunens kortsiktigabetalningsberedskap i form av likvidamedel (kortsiktiga placeringar samt kassa- ochbanktillgodohavanden) har minskat från 379miljoner kronor vid årets början till141 miljoner kronor vid årets slut.Likviditeten uppgick under året till 6 procentav de externa utgifterna (9 %). Kommunensbetalningsförmåga är tillfredsställande. Likviditetenbedöms försämras framöver eftersomkommunen har ett fortsatt stort investeringsprogram.Kommunen har tillsammans meddotterbolagen en checkkredit på 400 miljonerkronor för att möta kommun koncernenslikviditetsbehov.FinansnettotEn del av kommunens likvida medel hanterasi s.k. diskretionär förvaltning med inriktningframförallt på kommunens pensionsåtaganden.Ambitionen är givet kravet på försiktighet attfå en god avkastning på kommunens likviditet.Detta motiveras både av möjligheter tillförstärkning av ekonomin i allmänhet och somförberedelse för de likviditetspåfrestningarsom kommande pensionsutbetalningar samtökad efterfrågan på främst vård och omsorgtorde innebära. Det placerade kapitalet uppgårtill 350 miljoner kronor. Det bokförda värdetär 553 miljoner kronor vilket är 19 miljonerkronor lägre än marknadsvärdet. Årets ökninguppgick till 26 miljoner kronor vilket motsvararen avkastning på 5 procent. Ökningen avmarknadsvärdet under 2011 uppgår till45 miljoner kronor vilket motsvarar en avkastningpå 8,5 procent.Avkastningen från kapitalförvaltningenpåverkas av utvecklingen på de finansiellamarknaderna som får direkt genomslag ikommunens resultaträkning. En ränteuppgångpåverkar värdet på kapitalplaceringarna negativtmen när räntan sänks ökar värdet på placeringarna.Räntan 2011 har sjunkit till enrekordlåg nivå. Den svenska 10 åriga statslåneräntanvar i slutet av året 1,6 procent.24

Kommunen har inga lån och bedöms framöverinte heller behöva ta upp lån för att finansierainvesteringar och framtida pensionsutbetalningar.I första hand kommer kommunen istället att minska kapitalet i kapitalförvaltningen.Om kommunen utöver detta skullebehöva låna bedöms risken som liten att intefå någon finansiär som täcker kapitalbehovet.Budgetföljsamhet och prognossäkerhetI tabellen nedan kan i den första kolumnenutläsas nämndernas prognostiserade avvikelsermot budget vid resultatprognosen per sistaaugusti. Beviljade tilläggsanslag frånkommunstyrelsens oförutsedda ingår och förde nämnder som omfattas av volymförändringaringår dessa. För utbildnings- ocharbetsmarknadsnämnden har avvikelsen iresultatprognosen justerats med 11,5 miljonerkronor, som tillförts (KS 2011-10-05) frånkommunstyrelsens oförutsedda, för att täckade förväntade merkostnaderna för länsprislistanför gymnasieutbildningar.I den andra kolumnen redovisas nämndernasavvikelser vid bokslutet och i tabellens tredjekolumn kan förändringen mellan prognostiseradavvikelse vid resultatprognosen och avvikelsei bokslutet avläsas.I samband med resultatprognosen prognostiseradenämnderna en sammanlagd negativ avvikelsepå 36,3 miljoner kronor (-19,4 mkr). Destörsta negativa avvikelserna prognostiseradesför kommunstyrelsen (9,2 mkr), trafik– ochfastighetsnämnden (23,9 mkr) samt vård- ochomsorgsnämnden inklusive egenregiverksamhetenSOLOM (5,9 mkr). Störst positiv avvikelseprognostiserades för utbildnings- ocharbetsmarknadsnämnden (2,6 mkr) efter detatt medel (11,5 mkr) tillskjutits för den förväntadekostnadsökningen för länsprislistan.Övriga nämnder prognostiserade mindre överochunderskott, där Rösjöstyrelsens förväntadepositiva resultat på 1,3 miljoner kronorpå en relativt liten omslutning märktes mest.I samband med att fullmäktige behandladeresultatprognosen beslutades även att kommunstyrelsensamt trafik- och fastighetsnämndeninte behövde vidta åtgärder för atthålla sig inom respektive nämnds budgetram.Vid bokslutet hade det totala underskottet förnämnderna ökat till 43,1 miljoner kronor, enförsämring med 6,8 miljoner kronor gentemotresultatprognosen. För barn- och ungdomsnämnden(BUN) totalt var försämringen6,1 miljoner kronor. Resultatenheterna stodför hela försämringen när deras sammantagnaprognostiserade positiva resultat (2,2 mkr)försämrats till ett negativt resultat på 4,4 miljonerkronor.För vård- och omsorgsnämnden totalt försämradesdet negativa resultatet med ytterligare8,9 miljoner kronor till 14,8 miljoner kronor.Försämringen avsåg framförallt verksamheternaunder nämnden inom samhällsuppdragetdär en positiv prognos (4,3 mkr) vändes till ettnegativt utfall på 5,3 miljoner kronor. EgenregiverksamhetenSOLOM:s negativa resultatförbättrades samtidigt en aning från 10,2 till9,5 miljoner kronor. Även Rösjöstyrelsensprognostiserade positiva resultat försämradesfrån 1,3 till 0,5 miljoner kronor. Utbildningsocharbetsmarknadsnämnden inklusive resultatenheternaredovisar en förbättring(3,0 mkr), varav resultatenheterna stod för2,6 miljoner kronor. Även för socialnämndenförbättrades det prognostiserade nollresultatettill ett överskott på 3,0 miljoner kronor. Dennegativa prognosen (9,2 mkr) för verksamheternaunder kommunstyrelsen förbättrades(1,8 mkr) till 7,4 miljoner kronor.Det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete för attutveckla metoder och rutiner för att följa uppbudgeten och därigenom öka prognossäkerhetenför förvaltningar och nämnder.Kommentarer till det ekonomiska resultatetlämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse.25

Förändring av prognosavvikelse från Resultatprognos till Bokslut(belopp i mkr)Nämnd (belopp i mkr) RP Bokslut Förändringper 31/8RP-BokslutKommunstyrelsen -9,2 -7,4 1,8Trafik- och fastighetsnämnden -23,9 -23,1 0,8Barn- och ungdomsnämnden -0,6 -6,7 -6,1Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden* 2,6 5,6 3,0Socialnämnden 0,0 3,0 3,0Vård- och omsorgsnämnden -5,9 -14,8 -8,9Kultur- och fritidsnämnden -1,0 -0,9 0,1Miljö- och byggnadsnämnden 0,3 0,7 0,4Rösjöstyrelsen 1,3 0,5 -0,8Summa -36,3 -43,1 -6,8*) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens avvikelse har justerats med 11,5 mkr.Medel tillfördes från KS oförutsedda (KS 2011-10-05) för att täckamerkostnader för länsprislistean för gymnasieutbildningar.Materiella anläggningstillgångarInventarier, fastigheter och anläggningar ärupptagna i balansräkningen till 2 049 miljonerkronor (1 877 mkr). Tillgångarna är upptagnatill anskaffningsvärdet reducerat med gjordaavskrivningar. För många objekt saknas ettmarknadsvärde (vägar, parker etc.). Värdetligger i stället i nyttan för verksamheten. Desamlade tillgångarnas marknadsvärde är svårbedömt.Borgensåtagande och ansvarsförbindelserKommunens borgensåtagande uppgår till29 miljoner kronor (20 mkr). Av borgensåtagandetavser 17 miljoner kronor (8 mkr)pensionsåtagande i Sollentuna Energi. Övrigaborgensåtaganden avser bl.a. egnahemslånoch vissa idrottsanläggningar. Dessutom harkommunen ansvar för skulder i kommunalförbunddär kommunen är delägare på motsvarande181 miljoner kronor (180 mkr).Därför föreligger ingen känd förlustrisk gentemotde egna bolagen avseende ingångna borgensåtagandeoch ansvarsförbindelser.I åtagandena som avser egna hem och föreningarföreligger alltid en viss risk att kommunenkan komma att få infria ett borgensåtagande.PensionsåtagandePensionsåtagandena inklusive särskild löneskattuppgår till 1 378 miljoner kronor(1 248 mkr), se vidare not 16. Pensioner intjänadeinnan 1998 redovisas som ansvarförbindelseoch inte som en skuld. När pensionenbetalas ut till pensionären uppstår kostnadenför kommunen. Kostnaden för utbetalning avpensioner intjänande innan 1998 kommer attöka för att nå kulmen 2025 (från 35 mkr 2005till 70 mkr 2025).För att pensionerna inte ska ta en större andelav framtida skatteintäkter har kommunfullmäktigetidigare fastställt att om resultatetenligt balanskravet överstiger värdesäkringenav eget kapital ska medel avsättas för att täckapensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser.Av resultatet efter värdesäkringreserveras 10 miljoner kronor eftersom fullmäktigekommer ta ställning till om medeleventuellt ska öronmärkas till internationellkompetensutveckling för förtroendevalda ochtjänstemän. Årets avsättning till framtidapensionsutbetalningar blir 130 miljonerkronor. Avsättningar till pensioner enligt ovanuppgår till 701 miljoner kronor (not 16).Pensionsutbetalningar intjänade före 1998överstigande 2005 års nivå får täckas genomdisponering av pensionsreserven. Detta inne-26

är att påfrestningen gentemot balanskravsresultatblir mindre.Pensionsutbetalningarna kräver också resurseri form av likviditet. Fr.o.m. 1 januari 2000omfattar placeringspolicyn även föreskrifterför förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelserenligt Kommunallagen(1991:900) 8 kap. 3a §.Ambitionen är givet kravet på försiktighet attfå god avkastning på kommunens likviditet.Detta motiveras både av möjligheter till förstärkningav ekonomin i allmänhet och somförberedelse för likviditetspåfrestningarnafrån kommande pensionsutbetalningar.Kommunen har valt en strategi där säkerhetoch begränsat risktagande prioriteras föresträvan efter avkastning.Förvaltningen utförs sedan november 2006 avNordea och Carlson. Avtalstiden är tre år medmöjlighet för kommunen till max två års förlängningmed oförändrade villkor samt rätt tillomedelbar uppsägning. En förnya upphandlingkommer att ske under 2012.Målsättningen ska vara att den aktiva förvaltningenska generera en överavkastning motjämförelseindex.De båda portföljerna var värda 572 miljonerkronor vid utgången av 2011. Ökningen avmarknadsvärdet under året är 45 miljoner kronor.Kommunens totala pensionsåtaganden ökaroch det är viktigt att beakta samtliga åtagandeninom begreppet ”god ekonomisk hushållning”eftersom skulden kommer att betalas tillpensionstagarna under lång tid.De kommuner som bygger upp finansiellareserver för att använda dessa medel längrefram i tiden ställs inför vissa pedagogiskautmaningar. Utmaningarna hänger bl.a. ihopmed den kommunala pensionsredovisningsmodellenoch balanskravet. När man byggerupp reserver krävs överskott i resultaträkningenoch när man använder reserverna tillpensionsutbetalningar får man lägre överskotteller till och med underskott i kommunensresultaträkning.I kommentarerna till lagen om "god ekonomiskhushållning" berörs denna problematik. Ikommentarerna anges vissa sätt att hantera desituationer som en uppbyggnad av pensionsreserverkan ge. I den analys av balanskravetsom ska ske i förvaltningsberättelsen är detmöjligt att öronmärka överskott för vissaframtida ändamål. När sedan kostnadernauppkommer för samma ändamål kan de i entill externredovisningen sidoordnad balanskravsutredningavräknas mot det faktiskaresultatet i resultaträkningen.27

Sammanställd redovisning – finansiell analysSyftet med den sammanställda redovisningen är att få en helhetsbild av kommunens ekonomioch åtaganden. Denna kan ligga till grund för analyser och ge ökade möjligheter tillstyrning av kommunens ekonomi oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- ellerbolagsform. Begreppet sammanställd redovisning har tillkommit genom den kommunalaredovisningslagen som gäller fr.o.m. 1998. Begreppet är synonymt med koncernredovisning.Resultat och finansiell styrkaÅrets resultatKoncernen Sollentuna kommun redovisar2011 ett positivt resultat före skatt och exklusiverealisationsvinster på 186 miljoner kronor(175 mkr).Under året har kommunen köpt tillbaka aktiernai Sollentunahem och Sollentuna Energiav Sollentuna kommuns Förvaltnings AB.AB Sollentunahem redovisar ett positivt resultatföre skatt på 90 miljoner kronor. Förraårets resultat exklusive realisationsvinsteruppgick till 52 miljoner. Resultatet för 2011har högre omsättning och lägre driftkostnadermen högre kostnader för utökat underhåll.Resultat för 2011 har förbättrats genomåterföring av en tidigare gjord nedskrivning på29 miljoner kronorKoncernen Sollentuna Energi AB redovisarett resultat för koncernen före skatt på67 miljoner kronor (81 mkr).Kommunalförbundet Brandkåren Attunda, därSollentunas andel enligt förbundsordningen är21,5 procent fått redovisar ett resultat på -2,8 miljoner kronor (4,1 mkr). Det egnakapitalet är 18 miljoner kronor (21 mkr).Investeringsvolym och självfinansieringsgradKoncernen investerade i materiella anläggningstillgångarför 622 miljoner kronor(655 mkr). Den höga nivån på investeringarnaunder de senaste åren beror på att Sollentunahemsnyproduktion av bostäder. Utöver ovaninvesteringar har Sollentuna Energi investerati Kraftvärmeverket Brista 2 KB genom insatskapitaloch utlåning om totalt 90 miljonerkronor, Det egna kapitalet 2011 uppgick till4 263 miljoner kronor (3 998 mkr) och soliditetenär 63 procent (62 %).Sammantaget har AB Sollentunahem investerat379 miljoner kronor under året. Under året.Sollentuna Energis investeringar uppgår till59 miljoner kronor (55 mkr) i materiellaanläggningstillgångar samt 90 miljoner kronori insatskapital och utlåning till Brista 2 KB.Risk och kontrollAB Sollentunahem bedöms i dagsläget varaett stabilt företag med övervärden i fastighetsportföljen.Under förra året har en värderingav Sollentunahems bestånd genomförts.Värderingen visade på stora övervärdenjämfört med bokfört värde. Bolagets ekonomitillåter utdelning till ägaren.I dagsläget bedöms Sollentuna Energi kunnadrivas så att bolagens resultat tillåter såvälkonsolidering av bolagen som en utdelning tillägaren på 24 miljoner kronor enligt ägarensönskemål.Marknadsutveckling m.m.Sollentunahem har en marginell vakansgradoch i princip inga lediga lägenheter. Det fannsvid årsskiftet cirka 27 000 personer anmälda ibolagets intressebank.Sollentuna energi har under 2011 gått i n somdelägare i kraftvärmeverket Brista 2 tillsammansmed Fortum Värme. Samägandet skakunna garantera Sollentuna en långsiktigthållbar värmeförsörjning. Investeringen förSollentuna Energi uppgår till cirka 300 miljonerkronor (totalt cirka 2 000 mkr), vilketinnebär en ägarandel på 15 procent. Dettamotsvarar 20 procent av Sollentuna kommunsårliga fjärrvärmebehov.Budgetföljsamhet och prognossäkerhetEn god följsamhet mot budget är ett uttryckför god ekonomisk hushållning. Koncernenhar idag ingen gemensam budgetstyrning utanvarje bolag i koncernen upprätthåller sin egenfinansiella kontroll gentemot budget.För Sollentunahem uppgår årets utfall innanskatt och exklusive reavinster till 90 miljoner28

kronor medan budgeten uppgick till 20 miljonerkronor. Intäkterna överstiger budgetfrämst beroende på att högre omsättning, lägredriftskostnader samt återföring av en tidigaregjord nerskrivning,För Sollentuna Energi (koncernen) uppgårårets utfall innan skatt till 67 miljoner kronormedan budgeten uppgick till 50 miljoner kronor.Framförallt är det elnätet som har ettbättre resultat, även finansnettot är bättre änbudgeten.29

Resultaträkning(mkr)KommunenKoncernen2011 2010 2011 2010NotVerksamhetens intäkter 1 644,2 624,4 1 608,3 1 619,6Verksamhetens kostnader 1,2 -3 411,3 -3 199,3 -4 079,6 -3 907,7Avskrivningar 3 -97,3 -84,9 -205,3 -183,6Realisationsresultat/ medfinansiering 4 121,9 -48,2 121,9 312,2Verksamhetens nettokostnader -2 742,5 -2 708,0 -2 554,6 -2 159,5Skatteintäkter 5 2 700,5 2 586,0 2 700,5 2 586,0Kommunal fastighetsavgift 89,1 85,4 89,1 85,4Generella statsbidrag och utjämning 6 102,3 66,9 102,3 66,9Finansiella intäkter 7 43,7 84,0 43,5 43,6Finansiella kostnader 7 -23,3 -22,6 -73,2 -66,4Resultat före skatt 169,9 91,7 307,7 556,0Skattekostnader -43,7 -36,4Årets resultat 169,9 91,7 264,0 519,6Resultat exklusive realisationsvinster 48,0 71,030

Balansräkning(mkr)KommunenKoncernen2011 2010 2011 2010TillgångarNotAnläggningstillgångarMark, byggnader och tekniskaanläggningar8 1 826,5 1 698,4 4 873,9 4 408,9Maskiner och inventarier 9 60,7 70,3 80,1 88,1Pågående nyanläggningar 10 161,5 108,4 510,2 471,32 048,6 1 877,1 5 464,1 4 968,3Finansiella anläggningstillgångar 11 1 679,5 1 655,0 677,7 561,7Summa anläggningstillgångar 3 728,1 3 532,1 6 141,9 5 530,0OmsättningstillgångarFörråd mmFörråd och exploateringsmark 12 0,0 0,0 1,5 1,5Kortfristiga fordringarFordringar på dotterbolag 3,3 3,3Kundfordringar 80,2 46,6 99,0 37,2Fordringar på staten 97,8 39,3 97,8 39,3Övriga fordringar 33,7 36,0 54,5 65,4Interima fordringar 13 93,6 82,3 136,1 178,2308,6 207,6 387,5 320,1Kortfristiga placeringar 0,0 99,9 0,0 99,9Kassa och bank 14 242,4 450,3 242,9 451,3Summa omsättningstillgångar 551,0 757,8 631,9 872,8Summa tillgångar 4 279,1 4 289,9 6 773,7 6 402,831

Balansräkning(mkr)KommunenKoncernen2011 2010 2011 2010Eget kapital, avsättningar och skulderEget kapital 15Balanserat eget kapital 3 406,4 3 314,7 3 998,6 3 479,0Årets resultat 169,9 91,7 264,0 519,63 576,3 3 406,4 4 262,6 3 998,6AvsättningarAvsättning till pensioner 16 158,3 134,1 195,8 167,5Övriga avsättningar 17 0,5 0,5 0,5 0,5Latent skatteskuld - - 84,1 94,8158,8 134,6 280,4 262,9Långfristiga skulderSkulder till kreditinstitut - - 1 213,5 1 187,1Erhållan gatukostnadsersättningar och investeringbidrag 18 22,2 - 22,2 -Övriga långfristiga skulder 3,1 1,1 13,8 11,525,3 1,1 1 249,5 1 198,6Kortfristiga skulderSkulder till dotterbolag 101,3 171,1 - -Leverantörskulder 138,7 203,4 260,8 366,4Skulder till kreditinstitut - - 228,0 5,3Övriga kortfristiga skulder 83,6 151,9 166,0 228,3Interimsskulder 19 195,0 221,4 326,5 342,6518,6 747,8 981,3 942,7Summa eget kapital, avsättningaroch skulder4 279,1 4 289,9 6 773,7 6 402,8Ställda panter Inga Inga 1 389,8 1 370,3Borgensåtagande 20 29,1 20,2 14,0 14,0Ansvarsförbindelser 16 21 1 352,8 1 245,8 1 301,5 1 301,51 381,9 1 266,0 1 315,4 1 315,432

Kassaflödesanalys - direkt metod(mkr)KommunenKoncernenDEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not 2011 2010 2011 2010Inbetalningar från kunder 634,6 666,3 1 621,9 1 611,6Utbetalningar till leverantörer och anställda -3 524,9 -3 186,9 -4 134,6 -3 790,8Inbetalda skatter 2 571,1 2 542,9 2 571,1 2 542,9Inbetald kommunal fastighetsavgift 86,5 81,5 86,5 81,5In och utbetalda generella statsbidrag och utjämningar 102,3 5,3 102,3 5,3Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre betalda räntor och inkomstskatter -130,4 109,1 247,2 450,5Erhållen ränta 6,5 45,8 8,1 3,7Erhållna utdelningar 3,1 8,0 0,3 8,0Erlagd ränta -0,3 -0,9 -46,6 -42,2Betald inkomstskatt - - -54,4 -49,4Kassaflöde från den löpande verksamheten -121,1 162,0 154,7 370,7INVESTERINGSVERKSAMHETENInvesteringar i materiella anläggningstillgångar 21 -190,4 -140,0 -622,8 -655,3Sålda materiella anläggningstillgångar 22 0,5 27,6 0,5 478,6Investering i finansiella anläggningstillgångar 23 0,0 0,0 -30,0 0,0Erhållna amorteringar 3,2 74,9 0,1 1,8Utlåning till intressebolag - - -60,0 -Ökning/minskning kortfristiga finansiella placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0Kassaflöde från investeringsverksamheten -186,7 -37,5 -712,2 -174,8FINANSIERINGSVERKSAMHETENUpptagna lån - - 254,6 4,3Amortering av skuld -0,1 -0,1 -5,3 -75,6Kassaflöde från finansieringsverksamheten -0,1 -0,1 249,3 -71,3Årets kassaflöde -307,9 124,4 -308,1 124,5Nedskrivning värdepapper i likvida medel - -Likvida medel vid årets början 550,2 425,8 551,1 426,6Likvida medel vid årets slut 24 242,3 550,2 243,0 551,133

Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalysNOT 1 Verksamhetens intäkter och kostnaderIntäkterKommunen2011 2010Koncernen2011 2010Taxor och avgifterBarnomsorgsavgifter 75,0 74,9 75,0 74,9Äldreomsorgsavgifter 33,8 33,8 33,8 33,8El och värme och VA avgifter - - 429,9 442,1Övriga avgifter 20,5 17,6 20,5 17,6Hyror och arrenden 115,1 106,2 556,8 526,3Försäljning av tjänster och varor (inkl erhållen skolpeng) 177,5 171,4 177,5 171,4Statsbidrag till maxtaxa i förskolan 42,8 43,1 42,8 43,1Övriga bidrag 146,0 129,0 146,0 129,0Övriga intäkter 33,4 41,8 120,0 172,4Aktiverat arbete för egen räkning 6,6 6,0 9,1Summa 644,1 624,4 1 608,3 1 619,6Kostnader 2011 2010 2011 2010Material och varor 89,2 77,8 89,2 77,8Personalkostnader exkl. pensionskostnader 1 270,1 1 175,8 1 365,7 1 280,0Pensionsutbetalning och pensionsskuldsökning 93,3 101,6 97,4 113,5Underhåll av fastigheter och inventarier 25,4 23,7 143,9 106,9Energi- och vattenkostnader 40,9 35,6 341,8 410,6Hyreskostnader 166,2 120,8 81,9 58,4Köp av verksamheter och övriga tjänster 1 511,3 1 460,4 1 519,4 1 418,8Kostnader för fastighetsförvaltning 51,4 43,4 248,0 166,2Bidrag och transfereringar 106,1 102,9 106,1 102,9Övriga kostnader 57,6 57,2 86,2 172,6Summa 3 411,3 3 199,3 4 079,5 3 907,7NOT 2 LeasingavgifterKommunen har ingen finansiell leasing, nedan redovisas operationella leasingavtal och hyreskontrakt som överstiger 3 år. Deredovisade beloppen avser framtida avgifter fördelade på avgifter som förfallet inom ett år, mellan ett och fem år samt senareän fem år.KommunenÅr 2012 2013-2016 2017

NOT 4 Realisationsresultat/ medfinansieringKommunenKoncernen2011 2010 2011 2010Reavinster/förlusterFörsäljningar av fastigheter - - - 360,4Försäljning verksamhetsfastigheter 8,4 8,4Exploatering Sollentuna centrum (delredovisning) 37,3 - 37,3Exploatering Kappetorp 4,9 4,9Exploatering Silverdal 19,9 19,9Exploatering Edsberg 35,8 35,8Exploatering Turebergs Alle 2,9 2,9Exploatering fastigheter 20,6 - 20,6Tomträtter 0,5 12,2 0,5 12,2121,9 20,6 121,9 381,0MedfinansieringMedfinansiering nedgrävning av elledningar 0,0 -68,8 0,0 -68,80,0 -68,8 0,0 -68,8121,9 -48,2 121,9 312,2KommunenKoncernenNOT 5 Skatteintäkter 2011 2010 2011 2010Preliminära skatteintäkter 2 644,6 2 555,6 2 644,6 2 555,6Slutavräkning 2011 46,8 - 46,8 -Slutavräkning 2010 9,1 28,8 9,1 28,8Slutavräkning 2009 - 1,6 - 1,62 700,5 2 586,0 2 700,5 2 586,02010 och 2009 års slutavräkning har beräknats enligt SKLs decemberprognos.KommunenKoncernenNOT 6 Generella statsbidrag och utjämning 2011 2010 2011 2010Inkomstutjämning -231,9 -230,6 -231,9 -230,6Kostnadsutjämning 299,1 255,5 299,1 255,5LSS utjämning -30,8 -35,8 -30,8 -35,8Regleringspost 65,9 16,2 65,9 16,2Generella statsbidrag 0,0 61,6 0,0 61,6102,3 66,9 102,3 66,9NOT 7 Finansiella intäkter och kostnaderKommunenKoncernen2011 2010 2011 2010Finansiella intäkterUtdelningar 3,1 4,6 0,3 4,6Ränteintäkter från dotterbolag/intresseföretag 1,2 42,7 1,9 -Intäkter i kapitalförvaltningen (inkl realisationsvinster) 34,3 33,5 34,3 33,5Ränta på bank och penningmarknadsplaceringar 4,3 2,3 6,0 3,7Räntebidrag - - 0,2 0,9Övriga poster 0,8 0,9 0,8 0,943,7 84,0 43,5 43,6Finansiella kostnaderResultat från andelar i intresseföretag -1,7 -Räntekostnader på pensioner -14,6 -3,1 -15,3 -3,4Kostnader i kapitalförvaltningen (inkl realisationsförluster) -8,5 -18,6 -8,5 -18,6Övriga räntekostnader -0,2 -0,2 -47,6 -43,6Övriga finansiella kostnader -0,1 -0,7 -0,1 -0,7-23,3 -22,6 -73,2 -66,4Finansnetto 20,4 61,4 -29,6 -22,735

NOT 8 Mark byggnader och tekniska anläggningarKommunenKoncernen2011 2010 2011 2010Markreserv, exploateringsfastigheter, kulturfastigheter mmIngående anskaffningsvärde 74,3 75,4 74,3 75,4Nyanskaffningar 3,7 1,1 3,7 1,1Försäljningar 78,6 -6,8 78,6 -6,8Omföringar -65,8 4,6 -65,8 4,6Utgående anskaffningsvärde 90,8 74,3 90,8 74,3Markreserv, exploateringsfastigheter, kulturfastigheter mmIngående ackumulerade avskrivningar -34,7 -33,9 -34,7 -33,9Försäljningar -4,6 1,1 -4,6 1,1årets avskrivningar -2,2 -1,9 -2,2 -1,9utgående ackumulerade avskrivningar -41,5 -34,7 -41,5 -34,7Ingående värde mark 58,9 58,9 58,9 58,9Nyanskaffningar 0,1 0,1 0,0Försäljningar 0,0 0,0Omföringar -1,1 -1,1 0,0Utgående bokfört värde 107,2 98,5 107,2 98,5VerksamhetsfastigheterIngående anskaffningsvärde 1 792,7 1 707,1 1 802,4 1 707,1Nyanskaffningar 47,4 47,5 11,8 52,0Försäljningar -1,3 1 850,6 -1,3Omföringar/Utararangeringar 10,5 39,4 6,6 44,6Utgående anskaffningsvärde värde 1 850,6 1 792,7 3 671,4 1 802,4Ingående ackumulerade avskrivningar -538,2 -483,3 -538,2 -483,3Ingående ackumulerade avskrivningar - - - -Omföringar/utrangeringar -0,1 -0,1 -595,5 -0,1Utgående ackumulerade avskrivningar -595,5 -538,2 -1 134,2 -538,2Ingående värde mark 28,4 28,4 2,8 33,5Investeringar 0 0Nyanskaffningar 0,0 0 0,0 1Utgående värde mark 28,4 28,4 4,9 31,2Utgående bokfört värde1 283,5 1282,9 2542,1 1 295,3Fastigheter i affärsverksamhetIngående anskaffningsvärde 2 927,3 2 872,6Nyanskaffningar 0,3 15,2Överfört från pågående nyanläggningar 387,8 172,6Årets försäljningar 0,0 -133,1Utgående anskaffningsvärde 3 315,4 2 927,3Ingående uppskrivningar18,4 18,4Ingående avskrivningar av uppskrivningar-5,0 -4,6Årets avskrivning av uppskrivning-0,4 -0,4Utgående ackumulerade uppskrivningar (netto) 13,0 13,4Ingående ackumulerade avskrivningar -974,5 -976,4Årets avskrivning -61,5 -52,4Återförd avskrivning vid försäljning 0,0 54,3Utgående ackumulerade avskrivningar -1 036,0 -974,5Ingående nedskrivningar -187,5 -187,5Årets nedskrivningar - -Utgående ackumulerade nedskrivningar -187,5 -187,5Utgående värde byggnader 2 104,9 1 778,7MarkIngående anskaffningsvärde 324,6 327,5Nyanskaffningar 0,0 5,3Årets försäljningar 0,0 -8,2Utgående värde mark 324,6 324,636

KommunenKoncernenNOT 8 Mark byggnader och tekniska anläggningar forts 2011 2010 2011 2010MakanläggningarIngående anskaffningsvärde 15,7 15,3Nyanskaffningar 1,2 4,0Årets försäljningar 0,0 -3,6Utgående anskaffningsvärde 16,9 15,7Ingående ackumulerade avskrivningar -0,9 -0,3Årets avskrivning -0,8 -0,6Utgående ackumulerade avskrivningar -1,7 -0,9Utgående värde markanläggningar 15,2 14,8Utgående bokfört värde 2 444,7 2 118,1Gator, parker och naturreservat mmIngående anskaffningsvärde värde 587,4 546,3 587,4 546,3Nyanskaffningar 37,2 17,4 37,2 17,4Försäljningar - - - -Omföringar 96,8 23,7 96,8 23,7Ingående ackumulerade avskrivningar -300,8 -286,9 -300,8 -286,9Årets avskrivningar - 0,0Utgående ackumulerade avskrivningar - - - -Ingående värde mark 30,4 30,4 30,4 30,4Utgående värde mark 30,4 30,4 30,4 30,4Utgående bokfört värde 435,8 317,0 435,8 317,0Tekniska anläggningarIngående anskaffningsvärde 1 148,7 1 104,4Nyanskaffningar 40,4 51,0Utrangeringar -1,9 -6,7Utgående anskaffningsvärde 1 187,2 1 148,7Ingående ackumulerade avskrivningar -568,7 -534,7Utrangeringar 1,1 5,9Årets avskrivningar -38,9 -39,9Utgående ackumulerade avskrivningar -606,5 -568,7Utgående bokfört värde 580,7 580,0Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar1 826,5 1 698,4 6 110,5 4 408,9KommunenKoncernenNOT 9 Maskiner och inventarier 2011 2010 2010 2010Ingående bokfört värde 238,0 219,7 64,3 278,9Nyanskaffningar 2,3 9,5 6,1 17,3Försäljningar 0,0 0,0Försäljningar -0,3 243,3 -0,6Utgående bokfört värde 243,9 238,0 312,9 302,3Ingående ackumulerade avskrivningar -167,7 -154,1 -46,2 -196,6Försäljningar 0,3 -14,7 1,4Årets avskrivningar -15,8 -14,2 -2,0 -15,8Utgående ackumulerade avskrivningar -183,2 -167,7 -65,5 -214,2Utgående ackumulerade avskrivningar60,7 70,3 247,5 88,1Utgående bokfört värde37

KommunenKoncernenNOT 10 Pågående nyanläggningar 2011 2010 2011 2010Pågående ny/till- och ombyggnadIngående bokfört värde 108,4 148,4 471,3 258,2Nyanskaffningar 81,4 39,3 423,0 482,2Försäljningar - - 0,0 0,0Kostnadsföring - - -38,9 -12,2Utgående bokfört värde 161,5 108,4 618,6 471,3NOT 11 Finansiella anläggningstillgångarNominellt Andel %Kommunen2011 2010koncernen2011 2010Aktier i dotterbolagvärdeSollentuna kommuns Förvaltnings AB 0,4 100 0,4 0,4 0,0 0AB Sollentunahem 100 781,0 0,0Sollentuna Energi AB 100 269,0 0,01 050,4 0,4 0,0 0Övriga aktierSöderhalls Renhållningsverk AB 1,8 15 1,2 1,2 1,2 1,2AB Vårljus 0,3 6 0,0 0,0 0,0 0,0Stockholmsregionens Försäkring AB 6,1 6 6,1 6,1 6,1 6,1Mindre poster i bolag och föreningar 0,1 0,1 0,1 0,1Akallaverket 0,1 25 - - 0,1 0,1Brista 2 AB 15 - - 0,0 -Brista 2 KB ( insatskapital) 15 - - 28,3 -7,4 7,4 35,8 7,5Bostadsrätter 16,1 16,1 16,1 16,1MarknadsvärdeKapitalförvaltningen 572,5Svenska räntebärande värdepapper 540,3 514,3 540,3 514,3Uppluna räntor 12,1 10,1 12,1 10,1Likvida medel 1,0 3,1 1,0 3,1553,4 527,5 553,4 527,5Kapitalförvaltningen värde i årsredovisningen är det lägsta värdet av värdepappersportföljernas marknadsvärde eller anskaffningsvärde. För 2011 ärportföljerna bokförda till anskaffningsvärdet. För 2010 var anskaffningsvärdet högre än marknadsvärdet och då redovisades kapitalplaceringen tillmarknadsvärde.Långfristiga fordringarDotterbolag 39,8 1 093,1 - -Intressebolag - - 60,0 -Övriga 12,5 10,5 12,5 10,652,4 1 103,6 72,5 10,6Summa 1 679,5 1 655,0 677,7 561,7NOT 12 Förråd och exploateringsmarkKommunenKoncernen2011 2010 2011 2010Övriga förnödenheter - - 1,5 1,5- - 1,5 1,5NOT 13 Interim fordringarKommunenKoncernen2011 2010 2011 2010Förutbetalda leverantörsfakturor 71,4 64,6 50,6 51,7Upplupna intäkter 15,3 0,2 71,7 104,8Upplupna finansiella intäkter 0,0 0,1 0,0 0,2Övriga förutb. kostn/uppl. intäkter 6,8 17,4 13,7 21,493,6 82,3 136,1 178,138

NOT 14 BankkontoKommunen har ett gemensamt koncernkonto med sina dotterbolag. Bolagens andel 101,3 mkr (171,1 mkr) av koncernkontotredovisas som kortfristig skuld och ingår i posten kortfristiga skulder till dotterbolag.NOT 15 Eget kapitalKommunenKoncernen2011 2010 2011 2010Ingående eget kapital 2010-01-01 3 406,4 3 314,7 3 998,7 3 479,1Årets resultat 169,9 91,7 264,0 519,63 576,3 3 406,4 4 262,6 3 998,7Av årets resultat avsätts 130,4 mkr till en pensionsreserv inom eget kapital. 2011-12-31 uppgår reserven till 701,3 mkr.Pensionsreserven får utnyttjas om årets pensionsutbetalningar för pensioner intjänande innan 1998 överstiger 35 mkr.Avsättningens storlek baseras på årets resultat enligt balanskravet (169,4 mkr) efter värdesäkring av det egna kapitalet med29,0 mkr och efter reservering för medel till kompetensutveckling på 10,0 mkr.Fullmäktige kommer ta ställning till om medel eventuellt ska öronmärkas till internationell kompetensutveckling förförtroendevalda och tjänstemän. De öronmärkta medlen kommer enligt förslaget få användas kommande år enligtkommunstyrelsens prioriteringar.NOT 16 pensionerRedovisas inkl särskild löneskattKommunen2011 2010Koncernen2011 2010Pensioner redovisade som avsättningarFörmånsbestämd ålderspension 156,2 130,2 156,2 1,5Pensioner brandmän (anställningstid i kommunen/ Attunda) 0,6 0,6 20,1 20,1Garanti och visstidspension ( 12 personer) 1,5 3,3 1,5 3,3Pensioner intjänade innan 2001 hos Sollentuna Energi - - 17,4 16,7158,3 134,1 195,2 41,6Pensioner redovisade som kort skuldIndividuell pension (utbetalas mars 2012) 49,2 49,0 49,2 49,0Pensioner redovisade som ansvarsförbindelseKommunens Pensioner intjänade andel av innan pensioner 1998 för Brandmän som har varit anställda 1 151,4 1 045,5 1151,4 1096,5både i kommunen och i Attunda13,6 12,7 15,0 14.9Pensionsåtagande för visstidspension & avgångsersättning(2 förtroendevalda)6,5 7,6 6,5 7,61 171,5 1 065,7 1 172,9 1 104,1Totalt pensionsåtagande 1 379,0 1 248,8 1 417,3 1 194,7Kapitalförvaltning för att möta likviditets påfrestningar för0,0 0,0 0,0 0,0Pensionsskulden i kommunen består huvudsakligen av 3 delar, pensioner intjänade innan 1998 som redovisas somansvarsförbindelse, kostnaden redovisas när pensionen utbetalas. Pensioner intjänade efter 1998 redovisas som kostnad närpersonalen tjänar in sin pensionsrätt. Pensionen består huvudsakligen av två delar Individuell del som den anställa självplacerar och en förmånsbestämd ålderspension som redovisas som skuld i kommunen tills den anställde tar ut sin pension.Aktualiseringsgraden för kommunens pensionsåtagande uppgår till 94% ( 91%).Pensionsskulderna för kommunen och Attunda har beräknats enligt avtalet KAP-KL.Förtroendevalda som engageras på heltid eller på betydande del av heltid (40%) har rätt till visstidspension elleravgångsersättning. Kommunen har under 2011 haft tre förtroendevalda som uppfyller villkoren i pensionsbestämmelserna.Åtagandena följer kommunsektorns gängse avtalsvillkor. 3 förtroendevalda som har slutat 2010 och 2011, ingen av dem haransökt om avgångsvederlag eller visstidspension och ingen skuld har redovisats för dem.Pensionsskulden har räknats upp på grund av den låga räntan enligt beräkningsreglerna i RIPS. Uppräkningen av skuldeninnebär att pensionsskulden som redovisats som avsättning ökar med 13,8 mkr och pensionsskulden redovisas somansvarsförbindelse ökar med 84,8 mkr. Kommunen har bytt pensionsadministratör under 2011 , det går därför inte att ta framövriga förändringsposter mellan åren.Pensioner hos dotterbolagen Sollentunahem och Sollentuna Energi betalas under löpande år.39

NOT 17 Övriga avsättningarKommunenKoncernen2011 2010 2011 2010Marksanering av såld fastighet 0,5 0,5 0,5 0,5NOT 18 Gatukostnadersättning och investeringsbidragKommunenKoncernen2011 2010 2011 2010GatukostandsersättningIngående värdeÅrets inbetalningar 3,8 - 3,8 -Omföringar/utrangeringar 17,6 - 17,6 -Utgående anskaffningsvärde värde 21,4 - 21,4 -Ingående ackumulerade upplösningOmföringar/utrangeringarÅrets upplösningar -0,3 - -0,3 -Utgående ackumulerade avskrivningar -0,3 - -0,3 -Totalt 21,1 - 21,1 -InvesteringsbidragÅrets inbetalningar 1,2 - 1,2 -Omföringar/utrangeringarUtgående anskaffningsvärde värde 1,2 - 1,2 -Ingående ackumulerade upplösningÅrets upplösningar 0,0 - 0,0 -Utgående ackumulerade avskrivningar 0,0 - 0,0 -Totalt 1,2 - 1,2 -Gatukostnadsersättningar och investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarar anläggningstillgång.NOT 19 Interima skulderFörskottsbetalda generella statsbidragFörskottsbetalda hyrorÖvertid, timlöner mm inkl sociala avgifterPensioner inkl löneskattUpplupna räntekostnaderVA-anläggningsavgifterFörskottsbetald ersättning för flyktning introduktionÖvriga upplupna kostnader och förutbetaldaKommunenKoncernen2011 2010 2011 2010- - 0,0- - 29,3 30,716,2 16,1 16,2 16,149,2 49,0 50,9 49,0- - 1,8 1,7- - 55,7 53,85,7 13,1 5,7 13,147,2 68,9 82,1 95,3195,0 221,4 326,5 342,6Från och med 2005, då VA-verksamheten flyttats från kommunen till Sollentuna energi, periodiseras anläggningsavgifternaNOT 20 BorgensåtagandeKommunenKoncernen2011 2010 2011 2010Borgen dotterbolagSollentuna Energi AB - pensionsåtagande 17,4 7,5 - -Övriga borgensåtagandeBorgens och förlustansvar för egna hem 2,4 2,8 2,4 2,8Borgen till föreningar 9,3 9,9 9,3 9,911,7 12,7 11,7 12,7Summa borgensåtagande 29,1 20,2 11,7 12,740

NOT 21 AnsvarsförbindelserKommunenKoncernen2011 2010 2011 2010Pensionsförpliktelser (se not 16) 1 171,5 1 065,7 1 172,9 1 098,7Garantiförbindelser - - 0,5 0,6Ansvar för skulder i kommunalförbund 181,3 180,1 181,3 193,51 352,8 1 245,8 1 354,7 1 292,8Sollentuna kommun har utfärdat en kapitaltäckningsgaranti för sitt helägda dotterbolag Sollentuna kommunsFörvaltnings ABNOT 22 Investering i materiella anläggningstillgångarKommunenKoncernen2010 2010 2011 2010Enligt Investeringsredovisning Kommunen 128,0 113,2 128,0 113,2Varav intäkter för såld mark 35,8 - 35,8 -Varv köp av bostadsrätter - 0,3 - 0,3Investeringar från SFAB koncernen & Attunda - - 515,3 515,3Ej betalda leverantörsfakturor avseende årets investeringar -25,4 0,0 -25,4Påverkan på likvida medel från årets investeringar 163,8 88,1 679,1 603,4Betalning av skulder hänförlig till tidigare investeringar 25,4 51,9 25,4 51,9Påverkan på likvida medel i investeringsverksamheten 189,2 140,0 704,5 655,3NOT 23 Sålda materiella anläggningstillgångarKommunenKoncernen2011 2010 2011 2010Sålda tomträtter 0,5 12,5 0,5 12,5Sålda inventarier - -0,5 27,6 451,5 478,6NOT 24 Investering i finansiella anläggningstillgångarKommunenKoncernen2011 2010 2011 2010Sollentuna Energis investering i Brista 2 KB ( insatskapital) - - 30,0 -0 0 30,0 0NOT 25 Likvida medelKommunenKoncernen2011 2010 2011 2010Kortfristiga placeringar 0,0 99,9 0,0 99,9Kassa och bank 242,4 450,3 242,9 451,3242,4 550,2 242,9 551,2Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiellaplaceringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels- handlas på en öppen marknad till kända belopp eller- har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.41

Driftredovisning (beloppen i miljoner kronor, mkr)Av driftredovisningen framgår att kommunstyrelsen och nämnderna sammantaget redovisarett underskott mot budget med 42,8 mkr. Kommunfullmäktige har under året beviljat tilläggsanslagmed 41,5 mkr samt beslutat om justerade nämndramar p.g.a. volymförändringar, förbarn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt vård- ochomsorgsnämnden, med totalt 10,7 mkr. Realisationsvinsterna uppgår till totalt 121,9 mkr.Årets resultat exklusive realisationsvinster är positivt och uppgår till 48,0 mkr.Nämnd/styrelse Intäkter Kostnader Netto- Budget Resultat/kostnader 2011 avvikelserKommunstyrelsen 159,9 309,6 149,7 142,3 -7,4Trafik- och fastighetsnämnden 198,9 315,0 116,1 93,0 -23,1Barn- och ungdomsnämnden 945,7 2 151,5 1 205,8 1 199,1 -6,7Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 195,5 490,8 295,3 300,9 5,6Socialnämnden 100,8 333,4 232,6 235,6 3,0Vård- och omsorgsnämnden 417,9 1 142,5 724,6 709,8 -14,8Kultur- och fritidsnämnden 18,5 126,1 107,6 106,7 -0,9Miljö- och byggnämnden 12,4 26,4 14,0 14,7 0,7Rösjöstyrelsen 76,9 76,3 -0,6 -0,1 0,5Summa 2 126,6 4 971,5 2 844,9 2 802,1 -42,8Pensionskostnader 368,5 420,8 52,3 50,6 -1,7Avgår internränta 43,8 0,0 -43,8 -40,0 3,8KS oförutsedda 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Buffert/täckning av underskott 0,0 0,0 0,0 4,3 4,3Kommungemensamma poster 0,3 -0,2 -0,5 0,0 0,5Verksamhetens nettokostnader 2 539,1 5 392,1 2 853,0 2 817,0 -36,0Skattenetto 3 154,6 262,7 -2 891,9 -2 833,6 58,3Finansnetto 42,9 23,2 -19,7 -12,6 7,1Medfinansiering, förgävesprojektering ochnedskrivningar 0,0 10,6 10,6 0,0 -10,6Årets resultat, exkl. realisationsvinster 5 736,7 5 688,7 -48,0 -29,2 18,8Realisationsresultat 121,9 0,0 -121,9 121,9Totalt inkl. realisationsvinster 5 858,6 5 688,7 -169,9 -29,2 140,7Om intäkterna överstiger kostnaderna redovisas nettokostnaden med ett minustecken.42

Investeringsredovisning (beloppen i miljoner kronor, mkr)De budgeterade nettoutgifterna uppgår till 323,9 mkr. Nettoutgifterna för kommunensinvesteringar uppgår till 128,0 mkr. Avvikelsen avser främst exploateringsverksamheten ochberor framförallt på att genomförandet i Väsjöområdet ännu inte har påbörjats. Ävenfastighetsinvesteringarna redovisar överskott p.g.a. försenad byggstart för flera ombyggnadsochinvesteringsprojekt, främst friidrottshallen samt skolor och förskolor.Nämnd/styrelse Inkomster Utgifter Netto- Budget Resultat/utgifter 2011 avvikelseKommunstyrelsen 1,0 1,0 2,2 1,2Trafik- och fastighetsnämnden 3,7 124,4 120,7 207,1 86,4Barn- och ungdomsnämnden 5,9 5,9 8,0 2,1Utbildnings-ocharbetsmarknadsnämnden 0,0 1,4 1,4Socialnämnden 0,0 0,5 0,5Vård- och omsorgsnämnden 0,7 0,7 3,7 3,0Kultur- och fritidsnämnden 9,1 9,1 9,7 0,6Miljö- och byggnadsnämnden 0,0 2,0 2,0Rösjöstyrelsen 0,1 0,1 0,5 0,4Exploateringsverksamheten 61,8 52,3 -9,5 88,8 98,3Summa 65,5 193,5 128,0 323,9 195,943

PersonalredovisningKommunen har en personalintensiv verksamhet. Knappt 50 procent av kommunens kostnaderär personalkostnader. Hur kommunen vårdar och förädlar humankapitalet är viktigtför verksamhetens kvalitet och effektivitet. Personalen kan beskrivas som "kommunensdolda tillgång". Därför är det viktigt att uppmärksamma den ur olika perspektiv.PersonalöversiktEn god personalpolitik är en viktig förutsättningför att kommunen ska uppfattas som en braarbetsgivare, inte minst när det gäller att konkurreraom ny arbetskraft. Kommunens personalpolicyär tänkt att vara en vägledning försåväl medarbetare och ledare som politiskabeslutsfattare. Av policyn framgår kommunensriktlinjer avseende.• Den goda arbetsplatsen• Medarbetarskap• Ledarskap• Utveckling• Likabehandling• LönepolitikPersonalpolicyn är ett övergripande idé- ochstyrdokument som gäller för kommunens samtligaarbetsplatser. Syftet med policyn är att gemedarbetare, chefer och politiska beslutsfattarestöd att förverkliga kommunens personalidé.”Sollentuna kommuns arbetsplatser präglas avengagerade och kompetenta medarbetare ochledare samt en god arbetsmiljö. Varje medarbetarekänner arbetsglädje och stolthet, harinflytande, lust att lära och möjlighet attutvecklas både i arbetet och som person.”Ytterst handlar det om att• ge Sollentunaborna service av hög kvalitet• det finns tydliga och väl kända mål för vårverksamhet• hög kompetens, arbetsglädje och serviceandaska känneteckna vårt arbete• respekt, lyhördhet och en positiv människosynska prägla arbetet och våra relationerKommunen hade vid årsskiftet 2 977 anställdamed varierande tjänstgöringsgrader (exklusivetimanställda). Det är en minskning med 33 personerjämfört med 2010. Timanställda var vidårsskiftet 929 vilket är en ökning med 215personer jämfört med 2010. Anledningen är attrutinerna vid anställning har ändrats under året.Idag skrivs inte något slutdatum för timanställningarför att undvika att dessa sammanblandasmed annan visstidsanställning. Antal årsarbetarehar ökat med 397 från 2010. En förklaringär sättet att räkna ut antal årsarbetare har anpassatstill den definition som Sveriges kommuneroch landsting (SKL) använder. Antal personersom slutat sin anställning under året är 395 eller13 procent.Andelen kvinnliga chefer ökar långsamt varje årsedan 2009, i år är andelen kvinnliga chefer 68procent, målet är att andel kvinnliga chefer skavara samma som andel anställda kvinnor d.v.s.77 procent. Under året har 10 chefstjänsterrekryterats internt varav 8 är kvinnor.År 2009 2010 2011Antal anställda 2 942 3 010 2 977Andel kvinnor 78 % 78 % 77 %Andel män 22 % 22 % 23 %Antal tillsvidareanställda 2 628 2 605 2 577Kvinnor 2 097 2 073 2 040Andel kvinnor deltid 27 % 25 % 24 %Män 531 532 537Andel män deltid 18 % 16 % 16 %Tidsbegränsade anställningar 314 405 400Timanställda 712 714 929Antal årsarbetare 2 520 2 396 2 793Andelen kvinnor i chefsbefattningar 65 % 67 % 68 %44

MedarbetarenkätUnder året genomfördes en medarbetarenkätdär syftet var att få en bild över hur medarbetarnauppfattar kommunen som arbetsgivare,hur de ser på sitt arbete och sin arbetssituationoch hur väl enheterna når det kommunövergripandemålet att alla enheter ska genomsyras avSollentunas personalidé.Resultatet från enkäten visar att 70 procent avkommunens medarbetare är nöjda med sittarbete och sin arbetssituation. Under hösten harenheterna tagit fram handlingsplaner för hur deska arbeta vidare med enkätresultatet under2012. Nästa medarbetarenkät kommer attgenomföras under 2013.Övergång av verksamhetI Lagen om anställningsskydd regleras hanteringav anställningar i samband med att enverksamhet byter huvudman. Detta benämnsverksamhetsövergång och innebär att personalenföljer med till den nya huvudmannen förutsattatt den anställde inte motsätter sig detta.Tors Backe servicehus har från den 1 september2011 gått över i kommunens regi från AlerisAB och 34 personer har därmed blivit anställdai Sollentuna kommun. Inför övergången harpersonalavdelningen medverkat vid informationsträffarmed berörd personal och har genomförts.k. inrangeringsförhandling med berördafackliga organisationer.Förändringar i verksamhetenInga större omorganisationer har genomförts ikommunen under året.Inom kommunala skolan i Sollentuna gjordesinför läsårsstarten en anpassning av organisationenmot befintligt elevunderlag.Förändringarna har inneburit viss förflyttningav medarbetare men ingen arbetsbrist har uppstått.Personalavdelningen har medverkat i såvälförhandlingar som genomförande av förflyttningav personal.SamverkanSollentuna kommun har haft en lång traditionav samverkan med de fackliga organisationerna,men 2010 bröts denna trend då samverkansavtaletsades upp av de tre största fackliga organisationerna.Konsekvensen av det blev återgångtill traditionella MBL-förhandlingar ochskyddskommittéer. Parallellt har kommunentagit emot en hemställan från de fackligaorganisationerna om att teckna ett nytt samverkansavtal.Efter att en workshop genomförts isamarbete med representanter för SverigesKommuner och Landsting stod det klart attmånga chefer i kommunen också önskade enåtergång till samverkansformen. Personalavdelningenhar fått uppdraget att hantera frågan ochen partssammansatt arbetsgrupp har därefterbildats. Målet är att parterna ska teckna nyttavtal under 2012.LönerevisionLöneöversynen tar sin utgångspunkt i de centralalöneavtalen där det fanns gällande löneavtalpå alla områden utom för Vårdförbundet ochLSR (Legitimerade sjukgymnasters Riksförbund)där nytt löneavtal träffades 2011.Kommunens lönepolitik innebär att löner skavara individuella och differentierade och attlönespridningen ska öka. I budget hade ett extralöneutrymme tillförts i syfte att premieramedarbetare som bidrar extra till verksamhetenoch att nå en större lönespridning.Lönerevision genomfördes dels genom dialogmodellenoch dels genom traditionell förhandling.En särskild handledning togs fram för attunderlätta genomförandet av löneöversynen ochfrämja införande av dialogmodell. Nya lönerutbetalades i maj månad med undantag förVårdförbundet och LSR som hade nytt löneavtal.Utfallet av löneöversynen blev en genomsnittligökning med 2,91 procent.Personal- och kompetensförsörjningPersonalförsörjningKommunens förmåga att attrahera, rekryteraoch behålla medarbetare tillhör de viktigastearbetsuppgifterna inom personalområdet.Sverige står inför en generationsväxling. Underperioden 2010-2025 kommer 44 procent eller645 000 personer lämna offentlig sektor pågrund av åldersskäl. I Sollentuna kommunkommer 14procent av medarbetarna uppnåpensionsålder under nästkommande 5 årsperiod.Rekryteringsläget är fortsatt gynnsamt för deflesta yrkesområden i kommunen. Bristen påförskolelärare, erfarna socialsekreterare ochvissa yrken inom det tekniska yrkesområdetkvarstår.Sollentuna kommun deltar i Kompetensbronsom är ett nationellt projekt med åtta kommunerfrån hela landet som arbetar för att underlättagenerationsväxlingen. Syftet är att inventera45

och utveckla kompetensen hos den befintligapersonalen, att hitta metoder att förmedlakunskap och kompetens till kommande medarbetare,och att öka kommunernas möjligheteratt konkurrera om framtidens arbetskraft. Underåret har vissa aktiviteter och utbildningarpåbörjats. Bland annat har ett mentorskapsprogramoch nätverksbyggande över kommungränserstartat.Nytt profilmaterial och mässmaterial är framtaget.Ett antal yrken är också profilerade påhemsidan där medarbetare berättar om sitt yrkeoch vad de anser är bra med att jobba i Sollentunakommun. Under året har Sollentunakommun deltagit i LAVA-mässan på KTH, påRudbecksskolans utbildnings- och arbetslivsdagoch på Rekryteringsmässan för ungdomar somhölls i Sollentuna centrum.IntroduktionEn bra introduktion av nya medarbetare äravgörande för hur snabbt de kommer in i arbetetmen även för hur bra medarbetaren kommer atttrivas på sin nya arbetsplats. Personalavdelningenansvarar för den kommunövergripandeintroduktionen och i maj och november genomfördesårets introduktion för nyanställda. Underden här dagen får de nya medarbetarna veta merom hur kommunen styrs och leds. Dagenavslutas med en guidad rundtur i kommen.LedarutvecklingEtt gott ledarskap har stor betydelse för bådearbetsmiljön och för verksamhetens effektivitet.Sollentuna kommun ställer stora krav på sinachefer vad gäller att kunna planera, organiseraoch utveckla sin verksamhet så att målen uppnås.Det ställs även höga krav på chefenskommunikativa förmåga, förmåga att byggarelationer samt att skapa delaktighet och engagemanghos sina medarbetare. För att kommunenschefer ska kunna leva upp till de krav ochförväntningar som ställs på dem erbjuderpersonalavdelningen terminsvis ett ledarutvecklingsprogrammed flertalet utbildningar.Under 2011 har programmet innehållit utbildningarinom följande områden:• Obligatoriska chefsträffar• Utbildning för nya chefer• Fördjupad ämnesrelaterad utbildning• Fördjupad ledarutveckling• Seminarier/frukostseminarierVid utbildning för nya chefer har stor vikt lagtsvid att ge nya chefer en basal kunskap inomområden som är av stor vikt för att kunnahantera sitt chefsuppdrag. Efter höstens utbildning”Körkort för nya chefer” visade utvärderingenatt cheferna som utbildats var nöjda.Helhetsomdömet för kursen blev i snitt 4,7 av5. Den uppskattade nyttan av kunskaperna i detdirekta chefsarbetet uppskattades till 4,7 av 5.Ledarutvecklingsprogrammet har även erbjuditfördjupande utbildningar inom ett antal angelägnaämnen/områden som chefer bör ha kunskapinom, t.ex. arbetsmiljö, arbetsrätt, rekrytering,projektledning, utvecklingssamtal ochsvåra samtal etc.Dessutom erbjuder kommunen olika möjlighetertill en fördjupad ledarutveckling, delsgenom ett utvecklingsprogram för blivandechefer, Ledarskapsakademin, men även genomett utvecklingsprogram för mer erfarna chefer,Chefsakademin. Utöver akademierna har detunder 2011 även funnits möjlighet för cheferoch medarbetare att gå utbildning enligt UCLkoncept– utveckling av chefer och medarbetarei ledarskap.Under hösten 2011 har även två frukostseminariergivits- ett om jämställdhet och mångfaldoch ett om HR-nyckeltal.LedarskapsakademinLedarskapsakademin är ett ledarförberedandeprogram som ger deltagarna möjligheter att fåkunskap om vad som krävs för att vara chef ikommunen. Utbildningen genomförs i samarbetemellan fem kommuner och har genomförtssedan 2001. Denna upplaga av programmetstartade i mars 2011 och har 14 deltagare ikommunen. Till årsskiftet 2011/2012 avslutadesden andra av programmets tre terminer. Utvärderingav 2011 års utbildningsinnehåll visar attprogrammet överträffat deltagarnas förväntningar.ChefsakademinChefsakademin är ett ettårigt utvecklingsprogramför erfarna chefer som sker i samarbetemed tre andra kommuner. Programmet ska gemöjlighet till utveckling inom ledarskapet,utbyte med andra chefer och baseras på aktuellforskning inom ledarskapsområdet. Dennaupplaga av programmet startade i april 2011.Från Sollentuna kommun deltar tre chefer.MedarbetarakademinUtbildningen vänder sig till medarbetare som ärextra engagerade och vill utveckla sig utan attbli chefer. Tillsammans med deltagare frånEkerö och Järfälla fick Sollentunas 13 deltagarekunskaper kring bland annat EU, grupprocesser46

och presentationsteknik. Utbildningen ärmycket uppskattad bland deltagarna.Att få äldre att arbeta kvar längreKommunstyrelsen beslutade under år 2008 omatt införa åtgärder som kan underlätta för äldreatt arbeta kvar längre i kommunens verksamhet.Syftet är att senarelägga utträdet ur arbetsmarknaden.Beroende på arbetstagarens ålder finnstvå alternativ. Alt 1, för de som fyllt 63 år:arbeta 80 procent, få 80 procent ersättning och100 procent tjänstepension, alt 2, för de somfyllt 65 år: arbeta 80 procent, få 90 procentersättning och 100 procent tjänstepension.Under 2011 var det totalt 48 medarbetare somutnyttjade denna förmån varav 41 var fyllda 65år.SjukfrånvaroSollentuna kommun arbetar vidare med attsänka ohälsotalen och ser att sjukfrånvaronfortsätter att minska. Den totala sjukfrånvaronför året blev 4,76 procent. En marginell ökninghar skett i gruppen sjukfrånvaro > 60 dagarjämfört med 2010.Under 2011 har Sollentuna kommun fortsatt ettaktivt samarbete med Försäkringskassan kringrehabiliterande insatser vilket bidragit till attpersoner återgått i arbete eller att de slussatsvidare till andra åtgärder. Sollentuna kommunhar också fortsatt att arbeta med hälsofrämjandeinsatser med intentionen att minska sjukfrånvaronytterligare.Av samtliga tillsvidareanställda i kommunenhade 1094 medarbetare ingen sjukfrånvaro allsunder året och 759 medarbetare hade 1-5 sjukfrånvarodagarunder året.Enligt det lagstadgade sättet att beräkna sjukfrånvaronkan en jämförelse utläsas i tabellennedan.Uppföljningen av sjukfrånvaron sker genom följande mått i procent2009 2010 2011Total sjukfrånvarotid 5,9 5,2 4,8Sammanlagd ordinarie arbetstidSumma tid med långtidssjukfrånvaro (> 60 dagar) 46,6 31,2 32,9Total sjukfrånvarotidSumma sjukfrånvarotid för kvinnor 6,5 5,6 5,1Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnorSumma sjukfrånvarotid för män 4,1 4,0 3,8Sammanlagd ordinarie arbetstid för mänSumma sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre 5,0 3,7 3,2Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngreSumma sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år 6,1 5,2 4,7Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 30-49 årSumma sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre 6,0 5,6 5,3Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre47

MiljöredovisningSollentuna kommun följer upp miljöarbetet med årliga redovisningar. Riksdagen harantagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Länsstyrelsen har preciserat och konkretiseratdessa mål regionalt för Stockholms län. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd imiljön som är hållbart på lång sikt. Här ges en kort redovisning av hur målen uppfylls iSollentuna kommun.Begränsad klimatpåverkanUtsläppen av koldioxid i Sollentuna var totalt199 000 ton 2011. 97 procent av utsläppenkommer från vägtrafiken. Uppdaterade trafikflödesberäkningarfrån E4:an visar att trafikenökat. Koldioxidutsläppen har ökat med10 000 ton från 2010.Kommunfullmäktige i Sollentuna antog hösten2010 en klimatstrategi som ska följas av enåtgärdsplan. Strategin har fyra punkter som allasyftar till att anpassa och utveckla klimatarbeteti kommunen. Kommunstyrelsen har tillsatt enmiljö- och klimatberedning för perioden 2011-2012.Frisk luftDet är två typer av luftföroreningar som har förhöga halter i kommunen; partiklar och kvävedioxid.I Sollentuna överskrids miljökvalitetsnormenför partiklar längs hela E4:an, cirka 100 –150 meter öster och 50 meter väster om E4:ansvägmitt. Det regionala målet överskrids också.När det gäller kvävedioxid överskrids miljökvalitetsnormenför dygnsmedelvärdet intillE4:an i Helenelund.Bara naturlig försurningNedfall av svavel- och kväveföroreningar ärfrämsta orsaken till att mark försuras.Det totala utsläppet av kväveoxid har minskatsedan 1990-talet i Sollentuna. Minskningenberor på förbättrade bränslen och hårdareavgaskrav. Av det totala utsläppet av kväveoxidkommer 94 procent från vägtrafiken.Utsläppen av svaveldioxid har mer än halveratssedan mitten av 1990-talet, men ligger sedanslutet på 90-talet i stort sett konstant.Sollentunas sjöar är för närvarande inte hotadeav försurning.Giftfri miljöI Sollentuna finns uppskattningsvis cirka500 fastigheter där föroreningar förekommereller befaras. Miljö- och byggnadskontoretbedömer att föroreningarna inte utgör någonakut fara, men att de ska beaktas t.ex. vidschaktarbeten och nybyggnation.Med få undantag är kommunens hushåll anslutnatill Käppala reningsverk på Lidingö. Tilldetta reningsverk leds avloppsvattnet från11 kommuner i länet. Det renade vattnet släppssedan ut i Stockholms inre skärgård. Slammetfrån Käppalaverket är godkänt för att spridas pååkermark för livsmedelsproduktion och fodergrödor.Skyddande ozonskiktOzonskiktet finns i stratosfären 10-50 kilometeröver jordytan, och hindrar skadlig ultraviolettsolstrålning från att nå jorden. Utsläpp av vissaozonnedbrytande ämnen, som klorfluorkarboner(CFC eller ”freoner”) tunnar ut ozonskiktet.Alla anläggningar i kommunen som har köldmedierbedömdes uppfylla gällande krav 2011.Säker strålmiljöRadon är en naturligt förekommande gas imark, luft och vatten. Lång tids exponering förhöga radonhalter ökar risken för att få lungcancer.Markradon är vanligt förekommande ikommunen.Miljö- och byggnadsnämnden har antagit ettmål att alla flerbostadshus ska ha mätt radonsenast år 2012. Miljö- och byggnadskontorethar skickat ut en uppmaning till alla fastighetsägareav flerbostadshus under våren 2011, omatt mäta radon senast 2012. Projektet för flerbostadshusfortsätter med att bevaka inkomnamätresultat under 2012.48

Ingen övergödningDe flesta av Sollentunas sjöar samt Edsviken ärövergödda. Kväve- och fosforutsläpp till sjöaroch vattendrag skapar övergödningsproblem.Inom Oxunda vattensamverkan respektiveEdsviken vattensamverkan arbetar kommunentillsammans med grannkommunerna med attminska belastningen från övergödandeämnen.Åtgärder som rör Norrviken och Edsviken ärprioriterade i detta arbete.Levande sjöar och vattendragI Sollentuna finns åtta sjöar och en havsvik.Alla är mer eller mindre påverkade av föroreningar.Det största problemet är övergödningvilket påverkar växt- och djurliv negativt. InomOxunda vattensamverkan respektive Edsvikenvattensamverkan arbetar kommunen tillsammansmed grannkommunerna med att minskaföroreningarna och förbättra vattnens förutsättningarför växt- och djurliv.Den regionala vattenmyndigheten har beslutatom miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogramför perioden 2009-2015. För Norrviken, Edsånoch Edsviken gäller kvalitetskrav i form avmiljökvalitetsnormer. Norrviken och Edsån bedömsha måttlig ekologisk status medan Edsvikenhar dålig status. Vattenmyndighetensutgångspunkt är att till 2021 uppnå god ekologiskstatus i dessa vatten. För Edsviken kommerdetta mål att bli mycket svårt att nå.Miljö- och byggnadskontoret tar badvattenprovervid alla officiella strandbad under somrarna,2011 var badvattenkvaliteten god.Grundvatten av god kvalitetI Sollentuna finns cirka 100 enskilda brunnarsom tar dricksvatten från grundvattnet. Utbyggnadav Södersättra och Norrsättra innebär attflertalet av dessa kommer att tas ur bruk.Nästan alla invånare i Sollentuna får dricksvattenfrån Mälaren via Norrvattens anläggningGörvälnverket. Dricksvattnet har varit av godkvalitet under hela året.Inom kommunen finns skyddsvärda grundvattenförekomsteri Brunkebergsåsen.Hav i balansFör Sollentunas del berör detta mål havsvikenEdsviken. Vikens vatten är övergött med högahalter av kväve och fosfor. Bottensedimenteninnehåller höga halter av metaller. Under somrarnauppstår syrebrist på botten. Tillförseln avgödningsmedel, metaller och organiska miljögiftersker framförallt via dagvatten, men läckagetfrån bottensedimenten är också av storbetydelse. Sollentuna arbetar tillsammans medövriga kommuner inom Edsvikens avrinningsområdeför att förbättra vattenkvaliteten ochförutsättningar för växt- och djurliv, fiske ochannat friluftsliv.Myllrande våtmarkerUnder 1990-talet återskapades cirka 15 hektarvåtmark i det öppna landskapet och under 2000-talet har cirka 10 hektar tillkommit. Ett antalskogskärr har återställts genom att diken harfyllts igen.Kommunens samtliga våtmarker är inventeradeoch återställningsförslag är beskrivna. Allasumpskogar på kommunägd skogsmark harskötsel som utgår från de biologiska värdena.För ett antal värdefulla våtmarker bedrivs årligskötsel. I skötselplanerna för de nya naturreservatenfinns riktlinjer för restaurering och skötselav våtmarker.Levande skogarKommunen köpte under 2010 cirka 200 hektarmark av Sveaskog i samband med reservatsbildningeni Törnskogen. Kommunen äger nucirka 95 procent av totala arealen skog ikommunen. Skötsel i kommunägda skogar haren hög ambitionsnivå i att förstärka den biologiskamångfalden och utveckla värden förfriluftslivet.Ett rikt odlingslandskapNästan all brukad jordbruksmark i kommunenligger inom naturreservat där inriktningen är enkombination av miljö-, natur-, friluftslivs- ochkulturhänsyn. Kommunens två jordbruk ärkommunägda arrendegårdar som har till huvudsyfteatt hålla odlingslandskapet välhävdat påSollentunas del av Järvafältet. Betesmarker iRösjöskogens naturreservat betas av kor från engård i Täby.God bebyggd miljöSollentuna bedriver en aktiv fysisk planering.Under 2011 har ett förslag till ny översiktsplanvarit utställd. Översiktsplanen är en viktigförutsättning för att skapa en god bebyggdmiljö. Planförslagets strategier om att utveckladen regionala kärnan och att skapa livskraftigakommundelscentra är särskilt viktiga för en49

hållbar bebyggelseutveckling i kommunen och iregionen.Kommunen bedriver ett aktivt arbete medenergieffektivisering i egna fastigheter och medenergirådgivning till invånarna.Nästan hela Sollentuna kommun är utsatt förbuller. Få platser kan räknas som riktigt tysta.Den stora bullerkällan är trafiken, främstvägarna, men även järnvägen och flyget bidrar.Den lagstiftade obligatoriska ventilationskontrollen(OVK) är bristfällig i Sollentuna. Det ärredovisningen till miljö- och byggnadsnämndenav OVK och vidtagna åtgärder från fastighetsägaresom är otillräcklig.Från och med halvårsskiftet 2010 går alltinsamlat matavfall till produktion av biogas ochbiogödsel på Uppsala vattens biogasanläggningpå Kungsängens gård. En omlastningsstationför matavfall invigdes på Hagby i september2010, vilket ger SÖRAB möjlighet att effektiviseratransporterna för inte bara Sollentunas utanockså regionens matavfall på ett klimatmässigtönskvärt sätt.Ett rikt växt- och djurlivCirka 55 procent av Sollentunas yta utgörs avnaturmark. Kommunen äger cirka 95 procent avdenna. All naturmark som ägs av kommunenbrukas med en kombination av miljö-, naturkultur-och friluftshänsyn. Såväl jordbruk somskogsbruk drivs utan krav på ekonomiskavkastning.Kommunen saknar för närvarande en samladstrategi för hur de små naturområdena inärmiljön ska hanteras. I förslaget till ny översiktsplanför Sollentuna beskrivs betydelsen avatt de större och mindre naturområdena hängerihop. Här betonas också betydelsen av kvalitetenpå de mindre naturområdena för att gynnaden biologiska mångfalden. Översiktsplanen ärtänkt att fördjupas med avseende på den urbanagrönstrukturen.50

KommunstyrelsenKommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordnakommunens verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar även för kommunens planochexploateringsverksamhet samt är arkivmyndighet och krisledningsnämnd. I kommunstyrelsensbudget hanteras också fullmäktige och revisionen samt överförmyndaren, som är ettspeciallagsreglerat obligatoriskt förtroendemannaorgan. Inom kommunstyrelsen finns ävenkonsult- och serviceavdelningen som tillhandahåller interna administrativa servicetjänster.Resultaträkning(mkr)VerksamhetensintäkterVerksamhetenskostnaderRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget2011*Resultat/avvikelserbelopp132,5 130,7 159,9 127,3 32,6231,2 242,3 309,6 269,6 40,0Verksamhetensnettokostnader98,7 111,6 149,7 142,3 -7,4Investeringar 4,1 0,8 1,0 2,2 1,2* I budgetramen ingår tilläggsanslag och engångsbelopp för kommunstyrelsens oförutsedda med totalt 22 613 tkr.EkonomiDet ekonomiska utfallet för 2011 uppgår till149,7 miljoner kronor vilket innebär ett underskottpå 7,4 miljoner kronor jämfört medbudget.Kommunledningskontoret redovisar ett underskottmed 9,0 miljoner kronor. Den negativaavvikelsen kan främst härledas till IT beställarenheten(6,7 mkr) och gemensamma kostnaderför KLK (2,2 mkr) som fått ökade kostnader isamband med införande och utveckling avoutsourcingen av kommunens IT-funktion.Kommunledningskontorets projekt för gemensamutveckling redovisar ett underskott(2,7 mkr) och avser främst ökade kostnader förnytt dokument - och ärendehanteringssystem(DÄHS). Administration och kommundirektörvisar ett underskott (0,5 mkr) jämfört medbudget som en följd av 2011 års personalsammankomst.Verksamheter inom kommunledningskontoretsom redovisar ett överskott är bl.a. personalavdelningen(2,2 mkr) detta som en följd av högreintäkter och lägre kostnader för rehabiliteringoch omställning. Ytterligare överskott redovisasinom kommunikationsavdelningen (0,6 mkr)och avser lägre kostnader för tv-produktionsamt avdelningen för ekonomi- och verksamhetsstyrning(0,7 mkr) som beror på en vakanttjänst.Andra verksamheter som redovisar ett underskottjämfört med budget är kommunrevision(0,3 mkr) p.g.a. fler granskningar under 2011,kommunstyrelsen och kontaktcenter som bådaredovisar ett underskott (0,1 mkr) samt tomträtter/markförvaltning(0,3 mkr).Överförmyndaren redovisar ett underskott(0,6 mkr) med anledning av att kostnaderna förden gemensamma nämnden var underskattade iden utredning som föregick beslutet om bildandetav en gemensam nämnd.Överskott redovisas för kommunfullmäktige(0,4 mkr), p.g.a. lägre arvodekostnader, räddningstjänst(0,3 mkr), skydd och säkerhet(0,4 mkr) samt inom vattenvård (0,9 mkr) vilketfrämst kommer av lägre kostnader för vattensamverkan.Konsult- och service avdelningenvisar ett överskott (1,1 mkr) vilket beror pålägre kostnader för Pa-lönenheten ochledning/gemensamma kostnader.Investeringarna för KS uppgick till 1,0 miljonerkronor vilket ger ett överskott på 1,2 miljonerkronor jämfört med budgeterat.51

PrestationerVerksamheten kan inte direkt mätas utifrånenstaka aktiviteter eller nyckeltal utan får görasmed utgångspunkt utifrån en helhetsbedömning.MåluppfyllelseFör verksamhetsåret 2011 har kommunstyrelsenföljande mål antagna av kommunfullmäktige:Alla arbetsplatser ska genomsyras av Sollentunakommuns personalidé.– Målet är uppfyllt. Sollentuna personalidéingår i personalpolicyn som är ett övergripandeidé och styrdokument. Målet mättes via medarbetarenkät2011. För att målet ska vara uppfylltvar kriterierna en svarsfrekvens över 80 procentoch medarbetarindex över 65 procent. Resultatetför svarsfrekvensen uppgick till 87 procentoch medarbetarindex till 70 procent.Mot bakgrund av e-visionen ska Sollentunakommun senast 2012 ha infört minst 5 nya e-tjänster som följer kommunens gemensammaplattform för e-tjänster. Delmål för 2011innebar att skapa förutsättningar för utvecklingav e-tjänster i form av en kommungemensamplattform innehållande bl.a. riktlinjer förutformning, ev. tekniska lösningar.– Delmålet är inte uppfyllt. Anledningen till detär att mer av infrastrukturella åtgärder för attförbereda för att bygga e-tjänster har varitnödvändiga att göra.År 2011 ska Sollentuna kommun ha behålliteller förbättrat sin placering i Svenskt näringslivskommunranking jämfört med 2010.– Målet är inte uppfyllt. Sollentuna kommunhar hamnat på en fjärdeplats i Svenskt näringslivskommunranking vilket innebär en placeringlägre än den som kommunen erhöll 2010.Senast 2013 ska minst 80 procent av de somlämnar synpunkter till kommunen vara nöjdamed kommunens hantering av synpunkter. Vid2011, delmål 1, ska allt förarbete och allaspecifikationer vara klara.– Delmålet är inte uppfyllt. Arbetet med ettkommungemensamt projekt för synpunkter harinte bedrivits enligt plan under 2011. Främstaanledningen är resursbrist inomkommunledningskontoret på grund av dettillkomna arbetet med ny budgetprocess. Eninledande planering har dock genomförts undersenhösten och under januari/februari 2012genomförs en förstudie kring behov,definitioner och beroende till bl.a.ärendehantering i syfte att utreda grunderna fören så effektiv systemlösning som möjligt.Utvecklingsarbete kommer därefter att planerasoch initieras med vård- och omsorgsnämndensom pilot och därefter ett successivt införande.Prognos för slutmålet 2013 kan inte lämnas idagsläget utan är beroende av vilkensystemlösning som väljs samt i vilken taktnämnder/förvaltningar har möjlighet att gå in iett utvecklingsarbete.KvalitetKommunledningskontoret har inget gemensamtkvalitetsledningssystem utan arbetet medkvalitetsstyrning sker huvudsakligen inom varjeavdelning. Kommunledningskontoret har därutöveransvaret för synkronisering av vissakommungemensamma kvalitetsfrågor ochutvecklingsinsatser med koppling till kvalitet.Detta sker i huvudsak genom det kommungemensammakvalitetsnätverket.Kommunledningskontoret har under 2011 tagitfram en verksamhetsplan vilken följts upp meden verksamhetsberättelse.Under året har arbetet med utveckling av ettledningsinformationssystem fortsatt. Kopplattill detta inleddes ett arbete med att kvalitetssäkragrunddata och nyckeltal inom framföralltekonomi-, och personalområdet. Pågåendeutvecklingsarbeten kring systemstöd för ärendeochdokumenthantering, långtidsarkivering ielektronisk form samt stadsbyggnadsprocessenhar också tydliga kopplingar till att kvalitetssäkradata och processer.Personalavdelningen följer löpande upp hurpersonalidén efterföljs, i huvudsak genom medarbetarenkät,lönekartläggning, sjukskrivningsstatistik,personalomsättning, se vidare personalavsnitteti årsredovisningen för analys avresultatet.Utöver personalavdelningens mätningar finnsdet ännu så länge inte några mer omfattandekvalitetsmätningar inom kommunstyrelsenseget ansvarsområde men vissa initiativ kankonstateras. Plan- och exploateringsavdelningendeltar tillsammans med flera andrakommuner i ett utvecklingsarbete kring benchmarkinginom stadsbyggnadsprocessen. Någramer konkreta mät- och jämförelseresultat finnsännu inte att tillgå inom detta område.52

Faktureringsenheten mäter nivån på kundförluster.Dessa minskar och når en rekordlåg nivå2011 inom de stora fakturavolymerna barn- ochäldreomsorg. Ekonomiavdelningen har vidarefortsatt delta i jämförelse av finansiella profilermellan ett antal kommuner i Stockholmsområdet.2011 års jämförelse visar som tidigare attSollentuna kommun har en mycket stabil ochtrygg finansiell ställning. Externa rapporter harvid jämförelser med andra kommuner visat attSollentuna kommuns webb placerat sig bättreän genomsnittet.Ur det kommunövergripande perspektivet harkommunstyrelsen under 2011 initierat utvecklingav en ny budget- och målprocess. Enomfattande förstudie genomfördes under vårenvilken ligger till grund för den nya processensutformning. Förstudien visade även påutvecklingsbehov i kommunens uppföljningsprocesssamt ledningssystemet i stort. Detutvecklingsarbete som inleddes under senhöstenomfattar därför även en större, mer långsiktig,översyn av kommunens ledningssystem ochstyrprocesser. Bl.a. kommer ett tydligare fokusläggas på uppföljning och analys av verksamheternaskvalitet.Kommunen deltog även 2011 i SKL:s samarbetekring kommunens kvalitet i korthet. Dettaredovisas i de inledande avsnitten av årsredovisningen.Viktiga händelserSollentuna har tillsammans med Sigtuna ochUpplands Väsby kommuner startat en gemensamöverförmyndarnämnd.Kommunfullmäktige beslutade under hösten attinföra en förändrad budget- och målstyrningsprocess.Utvecklingen av den nya processen ochinförandet kommer att ske samtidigt.Flera omfattande utvecklingsprojekt har startateller pågår. Ett kontaktcenter etablerades underåret med start i april. Vid utgången av åretutfördes servicetjänster åt vård- och omsorgskontoret,trafik- och fastighetskontoret samtbarn- och utbildningskontoret.Flera projekt inom ramen för IT-baseradeadministrativa system har fortsatt att utvecklasunder året. Bl.a. kan nämnas ett genomgripandedokument och ärendehanteringssystem och ettbeslutsstödssystem.En ny intern IT-organisation, med en beställarorganisation,en projektorganisation och enstrategisk funktion har införts under året.Ett förslag för att avlasta alla driftenheter i detdagliga ansvaret för fastigheter och andra administrativaarbetsuppgifter har tagits fram. Detpågår också ett arbete med att ta fram ett nytthyressystem för skolor och förskolor. Ombyggnadsarbeteav receptionen på plan 0 iTurebergshuset genomfördes under hösten.Under hösten genomfördes en extern undersökningav kommunväxeln avseende bl.a. arbetssättoch bemötande. PA-löneenheten har isamarbete med Västerås och Nacka i projektet,effektiv lönehantering avslutat etapp 1. Inomekonomiområdet har fler leverantörer och flerkunder/invånare gått över till elektroniskafakturor.RäddningstjänstenBrandkåren Attunda planerar för en ny brandstationi Sollentuna, eventuell placering fördenna är vid Edsbackarondellen.Bostäder och arbetsplatserDen stora omvandlingen av Sollentuna Centrumfortgår. I november nyinvigdes ett förnyatTurebergs Torg.Flera stora bostadsprojekt har pågått under året,bl.a. fortskrider byggnationen av nya bostäderlängs Sollentunavägen samt även vid södraTurebergs Allé. Nya bostäder har uppförts längsmed södra delen av Frestavägen i Edsberg ochSollentunahem har påbörjat uppförande avflerbostadshus längs med Bygdevägen. Övrigaplaner som vunnit laga kraft under året ärKassen i Edsviken och Staven i Norrviken somsammanlagt beräknas omfatta cirka125lägenheter.Planeringen för Väsjöområdet har fortsatt underåret. På sikt ska det rymmas 2 800 nya bostäderoch ett mindre verksamhetsområde. De tvåförsta detaljplanerna med totalt cirka 1 500bostäder antogs under våren, men är överklagade.I december tog Sollentuna Energi detförsta spadtaget för huvudledningen av vattenoch avlopp fram till detaljplanområdet.Miljö- och klimatberedningUnder året har beredningen tagit fram enåtgärdsplan till kommunens klimatstrategi.Målen i åtgärdsplanen beslutades av kommunfullmäktigeunder våren. De innefattar åtgärder53

för att minska klimatpåverkan från såvälkommunens som de kommunala bolagensfastigheter och transporter. Beredningen hararbetat vidare med ambitionen att kartlägga denkommunala organisationens totala klimatpåverkan.Med hjälp av inventeringen är avsikten attidentifiera behovet av ytterligare åtgärder.Kommunikations- och integrationsberedningenUnder året har beredningen tagit fram ett förslagpå en ny policy för extern kommunikation,tillgänglighet och service. Förslaget har underhösten gått på remiss till nämnderna och slutbehandlasunder våren 2012.FramtidsutsikterKommunövergripande beslutKommunen ska framöver upprätthålla ekonomiskbalans. Samtliga nämnder kommer atterhålla förutsättningarna inför budgetarbetet2013 i samband med att preliminärt budgetförslagtas i kommunstyrelsen. Den nya budgetprocesseninförs under 2012 och innebär attkommunfullmäktige kommer att besluta om nybudget för 2013 redan i juni istället för november.Samtliga nämnder ska arbeta vidare med att allverksamhet utom myndighetsutövning ochstrategiska ledningsfunktioner ska konkurrensutsättasför att nå kvalitetsutveckling och mångfald.Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkanmed nämnderna ta fram förslag på regler ochmål gällande telefoni och e-post samt därtillhörande mätmetoder. Kontaktcenters roll skasärskilt beaktas.Medborgarna ska ges möjlighet att ta del avdelar av kommunens nyheter och informationvia mobila tjänster.Övergripande planering och infrastrukturKommunerna i stråket Stockholm/Arlanda-Uppsala samt landstingen i Stockholm ochUppsala län fortsätter samarbetet (ABC-stråket)kring den långsiktiga utvecklingen i de bådastadsregionerna och det stråk som förbinderdem, förutom allmänna planeringsfrågor prioriteraskollektivtrafiken och utvecklingen kringArlanda.Arbetet med en ny översiktsplan har fortsattunder året och ställts ut för medborgarna.Kommunen vill satsa på att utveckla ”stationssamhällena”som är karaktäristiska för Sollentuna,och har inlett ett program för detta. Underåret inleddes medborgardialoger, med start iHelenelund, för att på ett tidigt stadium i planeringenfånga upp kommuninvånarnas önskemåloch behov kring sin närmiljöTrafikverket planerar att påbörja förberedandeåtgärder under 2012 inför en byggstart av FörbifartStockholm. Även Stäketvägen ska fåbättre kapacitet på sikt och utbyggnaden av E18pågår.Svenska Kraftnät har tillsammans med de tvåstörsta elnätsföretagen i Stockholm föreslagit enhelt ny struktur för regionens elnät; projekt”Stockholm ström”. Detta innebär att kraftledningsstråkeni Sollentuna reduceras. Det storaöst-västliga ledningspaketet beräknas försvinna2020.Sollentuna samarbetar med grannkommunernaom utvecklingen av den regionala kärnan Kista-Häggvik och förhoppningen är att den norradelen av området ska få bättre tillgänglighet tillpendeltåget genom en södra entré till Häggviksstation. Arbete pågår också med en förlängningav den planerade tvärspårvägen till Kista så attden når Ostkustbanan, antingen i Sollentunacentrum eller i Helenelund.Bostäder och arbetsplatserDen stora omvandlingen av Sollentuna centrumfortsätter. Arbetet med att färdigställa det nyinvigdaTurebergs Torg och den nya torghandelnfortgår under 2012.Kommunen har som mål att det varje år skabyggas 300 nya bostäder. Bostadsbyggandetlängs Sollentunavägen samt vid södra TurebergsAllé fortskrider. Sollentunahem harpåbörjat uppförande av flerbostadshus längsmed Bygdevägen.Planeringen för Väsjöområdet fortsätter. På siktska det rymmas 2 800 nya bostäder och ettmindre verksamhetsområde. De två förstadetaljplanerna (ca 1 500 bostäder) är antagna,men överklagade. Dialog pågår med fastighetsägarnai etapp 3 och ett utredningsarbete pågårkring utvecklingen av Edsbergssportfält.54

Ekonomiskt utfall 2011, tkrVerksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnader*BudgetAvvikelsermot budgetKommunfullmäktige 0 3 380 3 380 3 730 1 350Kommunrevision 0 1 601 1 601 1 348 -253Kommunstyrelsen 0 17 942 17 942 17 796 2 -146Kommunledningskontor 63 435 156 837 93 402 84 359 3 -9 043Överförmyndaren 7 653 12 712 5 060 4 463 -596Konsult- och serviceavd. 63 387 62 283 -1 104 0 1 104Kontaktcenter 1 856 4 669 2 814 2 750 -63Skydd och säkerhet 10 136 9 698 -438 -75* 363Räddningstjänst 5 452 36 918 31 466 31 743 277Övrigt 6 287 281 325 44Tomträtter 6 757 1 374 -5 383 - 5 634* -251Vattenvård 1 254 1 904 649 1 535 885Summa 159 936 309 605 149 669 142 340 -7 329*) Minustecken framför beloppet innebär att intäkterna överstiger kostnaderna för den verksamheten.1 Tilläggsanslag ingår för ökade arvodeskostnader 376 tkr.2 Tilläggsanslag ingår för KS nya beredningar (1 300 tkr) och partistöd (524 tkr).3 Tilläggsanslag ingår för personalsammankomst (3 000 tkr), projekt papperslös nämndhantering (238 tkr),utredning Edsvik (400 tkr), ny budgetprocess (1 000 tkr) och Nyföretagarcentrum (125 tkr) samtengångssatsningar avseende ombyggnation Turebergshuset (14 000 tkr) och IT-satsningar (1 650 tkr).55

Trafik- och fastighetsnämndenTrafik- och fastighetsnämnden ansvarar för skötseln av kommunens gator, vägar och övrigaallmänna platser. Nämnden svarar även för kommunens parkeringsövervakning och är tillikatrafiknämnd. Nämnden förvaltar kommunens mark och fastigheter samt svarar för skötseloch ny-, till- och ombyggnad av kommunens fastigheter.Resultaträkning(mkr)VerksamhetensintäkterVerksamhetenskostnaderVerksamhetensnettokostnaderRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget2011Resultat/avvikelserbelopp178,8 204,6 198,9 197,3 1,6277,3 292,3 315,0 290,3 24,798,5 87,7 116,1 93,0 23,1Investeringar 273,7 117,0 120,7 207,1 86,4EkonomiNämndens totala nettokostnader uppgår till116,2 miljoner kronor vilket gör att budgetenöverskrids med 23,1 miljoner kronor.Nämnden har ett underskott (0,2 mkr) förutbildningsinsatser som gjorts under året.Kontorets underskott (4,2 mkr) avser delsnyrekryteringar och dels uppstartskostnader.Fastighetsverksamheterna totalt visar ettunderskott jämfört med budget på 8,2 miljonerkronor.Kulturfastigheter har minskade arrendeintäktermed 1,5 miljoner kronor. MEX-fastigheterlämnar ett överskott (1,3 mkr) som bl.a. avserkapitaltjänstkostnader (0,6 mkr) och underhåll(0,4 mkr). Verksamhetsfastigheterna ger ettnettounderskott med 8,0 miljoner kronor.Kapitaltjänstkostnaderna ger ett överskott(3,7 mkr). Underskott för planerat underhållsuppgår till 5,7 miljoner kronor och avser bl.a.kostnader för förskolan Rälsen. Fastighetsskötselhar ett underskott på 4,4 miljonerkronor för kostnader som avser 2010 och förutökad snöskottning av tak.Driften av gator och parkanläggningar är tillbakai kommunal regi fr.o.m. verksamhetsåret2011. Gator och vägar redovisar ett underskottom 9,2 miljoner kronor vilket främst beror påmer omfattande snöröjning. Kapitaltjänstkostnadernager ett underskott (1,6 mkr) men balanserastill viss del av högre intäkter. Parkverksamhetenvisar ett underskott på 2,5 miljonerkronor vilket dels beror på utökade grönytoroch dels på omstruktureringskostnader. Underåret har arbetet med den nya parkupphandlinginitierats som även den lett till merkostnader.Trafikverksamheterna ger ett överskott på1,1 miljoner kronor där parkeringsavgifter ochfelparkeringsavgifter överskrider budget(1,7 mkr). Under året har parkeringsautomaterför utbyte köpts och konsulter anlitats i verksamheten.Nettoinvesteringarna uppgår totalt till120,7 miljoner kronor, varav fastighetsinvesteringarnautgör 108,2 miljoner kronor. Under årethar de stora projekten varit Vaxmoraskolanstotalombyggnad, Häggviksskolans renoveringav kök och matsal, nybyggnad vid Rösjöskolansamt ny ventilation och makeover vid Rudbecksskolan.Gata och park har under året investerat12,5 miljoner kronor i bl.a. tillgänglighetsåtgärder,infrastruktur, trafiksäkerhetshöjande åtgärderoch lekplatser. Ett antal busshållplatser hartillgänglighetsanpassats och fått nya cykelställ,samtidigt har också gång- och cykelvägarna ianslutning till dessa setts över. Arbetet att seöver kommunens gång- och cykelvägar fortsättermed både nya leder och förstärkt belysning.56

MåluppfyllelseTrafik- och fastighetsnämnden har inte haftnågra mål antagna av fullmäktige för verksamhetsåret2011.KvalitetNämnden bildades vid årsskiftet 2011/2012 ochförvaltningen har successivt bemannats. Ur ettkvalitetsperspektiv har 2011 i huvudsak ägnatsåt kartläggning av verksamheten samt uppbyggnadoch kvalitetssäkring av verksamhetsprocesserna.Viktiga händelser2011 har varit trafik- och fastighetsnämndens,med tillhörande kontor, första verksamhetsår.Under året har prioriteringarna varit att skapaett kontor av verksamheterna och att lärakänna dessa. Kompetensförsörjningen harvarit en viktig fråga. Mycket arbete har lagtspå att skapa strukturer och rutiner.Vaxmoraskolan nyinvigdes i september efteren total ombyggnad. Rudbecksskolan har fåttny ventilation och etapp 1, ny reception, entréoch cafeteria, av skolans makeover är klar ochetapp 2 pågår. Häggviksskolans renovering avkök och matsal är klar. Renovering av duschochomklädningsrum är klar på skolorna iHelenelund, Rotebro, Norrviken, Runan,Häggvik och Edsberg. Skälbyskolan har fåttnya paviljonger som ersättning för de uttjänta.Dränering har gjorts på Edsbergsskolan ochHäggvikskolan. Utbyte av styr- och reglerutrustning och uppkoppling mot en övervakningscentralhar testats på pilotfastigheterunder året.Underhållet av kommunens gång- och cykelvägarhar intensifierats under året och nybeläggning har lagts (ca 170 kvm). Tillgänglighetsanpassningarav stråk vid centrumområdeni form av gångbanor, ramper, avfasningav kantsten och liknande har genomförts.Även tillgänglighetsanpassningar av busshållplatserhar högprioriterats. Trafiksäkerhetshöjandeåtgärder i form av förstärkt belysningvid övergångsställen, siktröjning, ombyggnationav vissa korsningar, skyltning m.m. harutförts.FramtidsutsikterArbetet med att strukturera verksamheternagenom processkartläggningar, rekryteringar ochatt hitta fördelar med att tillhöra en gemensamnämnd kommer att fortgå under 2012.57

Ekonomiskt utfall 2011, tkrVerksamheter Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget 2011 Avvikelsemot budgetNämnd 0 1 223 1 223 1 000 -223Kontor 0 7 138 7 138 2 900 -4 238Mark- ochexplo.fastigheter 8 718 7 480 -1 238 69 1 307Kulturfastigheter 2 570 4 889 2 319 793 -1 526Verksamhetsfastigheter 178 135 198 570 20 435 12 514 -7 921Gator och vägar 4 624 68 391 63 767 54 610 -9 157Parker 0 17 701 17 701 15 195 -2 506Naturreservat 674 5 712 5 038 5 096 58Trafiknämnd 0 949 949 850 -99Trafikövervakning 4 161 2 968 -1 193 0 1 193Summa exkl reavinster 198 882 315 021 116 139 93 027 -23 112*) Minustecken framför beloppet innebär att intäkterna överstiger kostnaderna för den verksamheten.Specifikation av intäkter och kostnader för verksamhetsfastigheter(mkr)Redovisat2009Redovisat2010Redovisat2011Budget2011Hyror 160,0 178,7 176,5 177,0Vakanta lokaler -1,2 -0,5 -1,1 -1,0Övriga intäkter 2,9 5,7 2,3 1,9Summa intäkter 161,7 183,9 177,7 177,9Gemensamma15,8 14,5 16,9 17,9kostnaderFastighetsskötsel 19,4 20,8 26,5 20,0Planerat underhåll 60,6 59,3 60,0 54,3Kapitaltjänst 88,5 87,0 90,0 93,7Förvaltningskostnad 4,0 4,1 4,6 4,5Summa kostnader 188,3 185,7 198,0 190,458

Investeringar 2011, tkrObjekt Inkomster Utgifter Netto- Budget Avvikelseutgifter 2011 mot budgetFastigheter; renovering/nybyggnationRudbeckskolan ventilation 3 365 3 365 2 500 -865Häggviksskolan etapp 2 (kök/matsal) 13 115 13 115 5 000 -8 115Rösjöskolan,nybyggnad 29 238 29 238 40 000 10 762Vaxmoraskolan 30 217 30 217 20 000 -10 217Överby, stallbyggnad 1 200 3 388 2 188 3 000 812Förskolan Rälsen Norrviken (nya) 1 563 1 563 20 000 18 437Rudbecksskolan 17 289 17 289 10 000 -7 289Sim och sporthall 100 1 444 1 344 0 -1 344Rälsen förskola 1 931 1 931 0 -1 931Övrigt 0 1 000 1 000Ej beslutade planerade projektSocialabostäder 0 1 000 1 000LSS-boende 0 15 000 15 000Silverskogens förskola 0 10 000 10 000Eriksbergsskolan 0 1 000 1 000Kärrdalsskolan 0 10 000 10 000Edsviksvägens förskola 0 5 000 5 000Sollentunavallens friidrottshall 3 138 3 138 40 000 36 862Oförutsett 4 769 4 769 6 500 1 7310Totalt; renoveringar, nybyggnationer 1 300 109 457 108 157 190 000 81 843Tillgänglighetsanpassningar 1 847 4 922 3 075 2 000 -1 075Trafiksäkerhetsåtgärder,GC-vägar 565 4 745 4 180 5 000 820Lekplatser; upprustn/handikappanpassn 1 122 1 122 2 000 878(Gator och vägar)Infrastrukturinvesteringar4 157 4 157 7 600 3 443Totalt; gator, vägar, park 2 412 14 946 12 534 16 600 4 066Naturreservat; skyltning, p-platser mm 0 500 500Totalt; övrigt 0 0 0 500 500Totalt samtliga 3 712 124 403 120 691 207 100 86 40959

Barn- och ungdomsnämndenBarn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass,grundskola, grundsärskola samt fritidsgårdar i Sollentuna.Resultaträkning(mkr)VerksamhetensintäkterVerksamhetenskostnaderVerksamhetensnettokostnaderRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget2011*Resultat/avvikelserbelopp227,2 224,1 223,5 231,3 -7,81 346,7 1 374,2 1 429,3 1 430,4 1,11 119,5 1 150,1 1 205,8 1 199,1 -6,7Investeringar 9,5 9,2 5,9 8,0 2,1* Från kommunstyrelsens oförutsedda medel har 1,0 mkr tillförts för engångssatsningar 2011. Nämndensbudgetram har även justerats för ökade volymer med 10,8 mkr.EkonomiÖvergripandeBarn- och ungdomsnämnden inklusive resultatenheternaredovisar ett sammanlagt underskottjämfört med budget på 6,7 miljoner kronor.Resultatenheterna inom nämnden visar ettunderskott på 4,4 miljoner kronor. Under årethar nämndens ram justerats för ökade volymermed 10,8 miljoner kronor. Från kommunstyrelsensoförutsedda medel har nämnden fått enmiljon kronor för engångssatsningar.Det sammanlagda underskottet (4,4 mkr) inomresultatenheterna beror på högre kostnader änbudgeterat för bl. a. personal och lokaler.Underskottet inom de olika verksamheternainom barn- och ungdomsnämndens ansvar berorpå flera olika faktorer som beskrivs nedan.FörskoleverksamhetFörskoleverksamheten uppvisar ett överskott på3,6 miljoner kronor jämfört med den revideradebudgeten. Detta beror på en viss omfördelningav resurser från förskolan till skolan t.ex. har3 miljoner kronor flyttats från förskolan tillskolan för att möjliggöra en IKT-satsning iskolan. Öppen förskola visar ett överskott på0,6 miljoner kronor till följd av färre barn änbudgeterat. Resurserna för barn i behov av särskiltstöd har omfördelats från förskola tillskola, vilket leder till överskott inom förskoleverksamheten.Skola, fritidsverksamhet och särskolaInom skolan redovisas ett underskott på4,0 miljoner kronor främst beroende på ökatantal barn på fritidshem för år 4-6 och högrekostnader för barn i behov av särskilt stöd.Grundsärskolan har ett underskott på2,8 miljoner kronor till följd av ett ökat antalelever och ökade kostnader per elev. Det är enökning av behovstyngden, bl.a. fler barn medflerfunktionshinder samt fler yngre barn somgår på fritidshem, som orsakat underskottet.PrestationerFörskoleverksamhetAntalet förskolebarn har under året ökat med 25barn, medan antalet barn inskrivna i familjedaghemminskat med 20 barn. Inskrivningsgradend.v.s. antalet inskrivna barn i förhållandetill antalet folkbokförda barn i åldern 1-5 år,uppgick till 92 procent. Antalet barn i öppenförskola har minskat från 401 till 372. Verksamhetenbedrivs enbart i enskild regi.Skola, fritidsverksamhet och särskolaUnder året var i genomsnitt 3 734 barn i åldern6-9 år inskrivna i fritidshem, vilket är en ökningmed cirka 142 barn jämfört med 2010. Inskrivningsgradenuppgick till 93 procent.60

Antalet barn i åldern 10-12 år inskrivna i fritidsökade kraftigt från 671 till 853 under perioden2010-2011. Inskrivningsgraden har ökat från 28till 34 procent.Sammanlagt 8781 barn och elever gick i förskoleklassoch grundskola, där inskrivningsgradenvar 98 procent, och 88 elever var mottagnai grundsärskolan.MåluppfyllelseFör verksamhetsår 2011 har barn- och ungdomsnämndenföljande mål antagna avkommunfullmäktige.Andelen elever som når målen i grundskolanska öka samtidigt som kostnaden ska vara lägreän förväntat utifrån kommunens åldersstruktur,andel barn med utländsk bakgrund samtgeografisk struktur.– Målet är uppfyllt. Andelen elever som nårmålen i samtliga ämnen i grundskolor belägna iSollentuna kommun har ökat från 85 till87 procent. Den faktiska kostnaden är lägre änförväntat.Det genomsnittliga meritvärdet ska öka samtidigtsom den faktiska kostnaden per invånareska vara lägre än förväntat utifrån kommunensåldersstruktur, andel barn med utländskbakgrund samt geografisk struktur.– Målet är uppfyllt. Det genomsnittligameritvärdet för elever i grundskolor belägna iSollentuna har ökat från 235 till 237. Denfaktiska kostnaden är lägre än förväntat.Andelen elever som anser sig vara mobbade skaminska till dess ingen anser sig vara mobbad.– Målet är inte uppfyllt. Enligt kundundersökningenanser 6 procent av eleverna i år 5 och 8procent i år 8 sig blivit mobbade de senastemånaderna. Andelarna har inte ändrats frånförra året varken för år 5 eller 8.Andelen elever som anser att de har inflytandeöver sitt skolarbete ska öka.– Målet är inte uppfyllt. Enligt kundundersökningenminskar andelen elever som anser att deär med och planerar sitt skolarbete i år 5 från 83till 79 procent och ökar i år 8 från 74 till 75procent.Andelen elever med utländsk bakgrund somkommit till Sverige efter 7 års ålder och somhar godkänt i alla ämnen ska öka.– Målet är uppfyllt. Andelen elever som flyttattill Sverige efter sju års ålder och som hargodkänt i alla ämnen ökade från 55,3 till 66,0procent mellan läsåren 2009/10 och 2010/11.KvalitetFörskoleverksamhetVerksamheten i Sollentunas förskolor är av godkvalitet. Den årliga kundundersökningen visaratt föräldrarna är nöjda med verksamheten. Debeskrivningar som förskolorna gör av sinverksamhet visar på vilja och förmåga attutvecklas. Ny skollag och reviderad läroplanger förskolorna en fastare styrning och tydligaredirektiv vad gäller både struktur och innehåll iverksamheten.Förskolorna kommer nästa verksamhetsår, ienlighet med nya krav i styrdokumenten, attsatsa på att utveckla sin kompetens inomspråkinlärning, matematik och naturvetenskapoch i den pedagogiska verksamheten kommerstort fokus att ligga på dessa ämnesområden.Utvecklingsarbete kommer också att bedrivaskring barnens möjlighet att påverka sin situationi förskolan samt deras möjlighet att hainflytande över och ta ansvar för sitt egetlärande.Skola, fritidsverksamhet och särskolaDet genomsnittliga meritvärdet har ökat förtredje året i rad, från 228 till 237. Det är mycketglädjande och leder till uppfyllande av kommunensmål i utbildningsstrategin. Meritvärdet förelever med utländsk bakgrund har utvecklatspositivt för fjärde året i rad. Värdet 218 våren2011 kan jämföras med föregående års värde på211. 2011 års meritvärden är de högsta förSollentuna kommun sedan Skolverket börjademed denna statistik.Det ökade meritvärdet och den positiva utvecklingensom skolorna redovisar bör kunna sessom en direkt följd av de omfattande och övergripandesamt lokala satsningar som gjortsunder de senaste åren för samtliga skolor ikommunen oavsett huvudman. Satsningarnafortgår med återkommande uppföljning ochutvärdering i syfte att kontinuerligt höja kvaliteteni arbetet mot ökad måluppfyllelse.Kommunala och fristående enheter gör i sinaegna kvalitetsrapporter kopplingar till Sollentunasutbildningsstrategi. Goda resultat redovisasöverlag.61

Den fortsatta satsningen på utveckling av IKT(informations- och kommunikationsteknik) ärbetydande. En IKT-strategi för skolutvecklinghar tagits fram gemensamt av rektorer, IKTutvecklareoch skolchefen för de kommunalaskolorna.För matematik, läs-/skriv- och språkutvecklinginnebär det övergripande arbetet sedan hösten2011 att skolutvecklare inom dessa prioriteradeområden arbetar direkt med skolorna.Lokala utvecklingsprojekt för ökad måluppfyllelsebedrivs alltjämt framgångsrikt ute i verksamheterna.Framöver blir det en koppling tillnya styrdokument – läroplanen och kursplaner– vilka håller på att implementeras.Skollagen som trädde ikraft 1 juli 2011 innebärockså förändringar i olika avseenden. Blandannat har arbetet med elever i behov av stödåtgärdersäkrats ytterligare.Kompetensutveckling för personal inom fritidshemmed lärande samtal för ökat erfarenhetsutbyte,workshops kring IKT och modeller förökad samverkan mellan skola och skolbarnomsorghar genomförts.Inom den kommunala verksamheten liggerfokus fast på resultatuppföljning, analys ochutveckling. Uppföljningen omfattar bland annatkunskapsresultat och strategier för högremåluppfyllelse. Tydligt pedagogiskt ledarskapär en del i detta. Det systematiska kvalitetsarbetetomfattar enheternas arbetsplaner för lokalutveckling och resultatinsamling.Ett arbete med att se över riktlinjerna förfritidsgårdsverksamheten pågår.Viktiga händelserÖvergripandeChefen för ekonomi och administration harslutat och ersätts av en ny chef från den 1oktober.Skolchefen för kommunala förskolor och skolorslutade i månadsskiftet september - oktober. Enny skolchef tillträder i mitten av februari 2012.FörskoleverksamhetUnder året har antalet platser i förskoleverksamhetenminskat. I Viby och i Rotebro stängdestvå avdelningar med anledning av ettminskat barnantal.Under vårterminen öppnades två nya avdelningarupp, en i Tureberg och en i Silverdal.Anledningen är att det var många barn somönskade barnomsorg under vårterminen.Förskoleavdelningarna har fortsatt sin verksamheteftersom det ännu finns behov av ettutökat antal platser i de områdena.Under det gångna året är det några dagbarnvårdaresom har stängt sin familjedaghemsverksamhetför att de har gått i pension.Resurser till insatser för barn med annatmodersmål än svenska har tilldelats till förskolorför andra året i rad.Skola, fritidsverksamhet och särskolaDe omfattande satsningarna inom IKT fortsätter.Uppföljningen av enheternas arbete medIKT sker främst inom ramen för skolornassystematiska kvalitetsarbete, Arbetsplan förlokal utveckling. Läsinlärning med denna teknik– STL (skriva sig till läsning) – utvecklasmycket snabbt. STL driver också pedagogiskutveckling i andra avseenden. Arbetet med STLsker än så länge mestadels i projektform.I arbetet med elever med utländsk bakgrund harsatsningar i matematik och på språkutvecklandearbetssätt/genrepedagogik gett positiva resultat.Genrepedagogiken är en kompetensutvecklingsom alltfler skolor tar del av. Metoden har visatsig gynnsam för alla elevers lärande.Dexter, det webbaserade system som implementeratsför uppföljning av de yngre elevernaskunskapsresultat är nu etablerat och fungerarväl.Viktoriaprojektet avslutades i början av sommaren,ett kompetensutvecklande projekt i syfte attge ökad kunskap om elever med problembeteenderiktat till personalen på fyra utvaldaskolor. Utvärderingen av projektet visar påväldigt goda resultat. Flera skolor har uttrycktintresse för att delta i denna kompetensutvecklingoch önskar att den ska genomföras pånytt.Från den 1 juli 2011 gäller en ny skollag somhar stora konsekvenser för särskolan. Elevermed autism men utan utvecklingsstörning fårinte gå i särskolan enligt den nya lagen.FramtidsutsikterÖvergripandeNya styrdokument på nationell nivå - ny skollagoch nya läroplaner - har utgjort en tyngdpunkt iverksamheternas arbete under hösten och62

kommer att så förbli under ännu en tid framöver.Inom IKT går utvecklingen oerhört snabbt iskolorna i kommunen. Målet en-till-en är snartinom räckhåll. Surfplattan har gjort sitt intåg påmånga håll.Utbildningsstrategins mål är i fokus i dekommunala förskolornas och skolornas systematiskakvalitetsarbete. Detta avspeglas blandannat i de framtagna planerna för lokaltutvecklingsarbete.Barn- och utbildningskontoret har påbörjatarbetet med uppdraget att se över organisationenav de kommunala skolorna för eventuellanpassning till nya styrdokument.FörskoleverksamhetUnder 2012 kommer antalet barn i förskoleverksamhetenatt öka enligt befolkningsprognosen.Barn- och utbildningskontoret kan redan nuse att det är fler barn som önskar barnomsorgunder kvartal 1 och 2 år 2012, än tidigare år.Med anledning av det höga antalet barn somönskar plats under våren och den inflyttningsom sker i kommunen behöver antalet förskoleplatserutökas redan under vårterminen 2012.Sollentuna kommun behöver se över hurkommunen kan bli mer attraktiv för förskollärare.Kommunens mål är att det ska finnasminst en förskollärare per förskoleavdelningfrån år 2015.Förskolan är en egen skolform från 1 juli 2011och styrs av skollagen där krav ställs på attförskollärare ska leda undervisningen i förskolan(Skollagen 2 kap. 13 §)Skola, fritidsverksamhet och särskolaAntalet elever i grundskolan kommer att ökainför läsåret 2012/13.Insatser riktade särskilt till elever med utländskbakgrund har fortsatt prioritet liksom utvecklingsarbetetinom matematik och språkutveckling.Hand i hand med implementeringen av nyastyrdokument går för skolans del införandet avny betygsskala och betyg i skolår 6 som införs ioch med höstterminen 2012.Betyg och resultat från nationella prov kommerfortsatt att samlas in från samtliga kommunalaoch fristående skolor i kommunen.Målen för fritidsverksamheten ska vässassyftande mot ökad måluppfyllelse63

Ekonomiskt utfall 2011, tkrVerksamhet Intäkter Kostnader NettokostnaderBudgetAvvikelsermot budgetNämnd 0 2 424 2 424 2 608 184Kontor 11 888 33 766 21 878 22 555 677Förskoleverksamhet 99 556 508 176 408 620 412 231 3 611- varav förskola 92 566 466 570 374 004 374 874 870- varav familjedaghem 5 795 23 924 18 129 19 588 1 459- varav öppen förskola 164 4 167 4 003 4 624 621- varav barn i behov avsärskilt stöd1025 12 481 11 456 11 780 324- varav vårdnadsbidrag 6 1 034 1 028 1 365 337Skola 57 987 785 813 727 826 723 869 -3 957- varav grundskola 10 259 581 574 571 315 571 297 -18- varav fritidshem 44 627 149 617 104 990 101 754 -3 236- varav barn i behov avsärskilt stöd3 101 48 510 45 409 44 736 -673- varav fritidsgårdar 0 6 112 6 122 6 082 -30Grundsärskola 557 41 203 40 646 37 862 -2 784Summa kontoret 169 988 1 371 382 1 201 394 1 199 125 -2 269Resultatenheter 775 749 780 118 4 369 0 -4 369Avgår, interna poster -722 218 -722 218 0 0 0Totalt, BUN 223 519 1 429 282 1 205 763 1 199 125 -6 638Från kommunstyrelsens oförutsedda medel har 1,0 mkr tillförts för engångssatsningar 2011. Nämndensbudgetram har justerats för ökade volymer med 10,8 mkr.64

VerksamhetsmåttFörskolaRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget2011Antal barn 4 204 4 259 4 284 4 182- varav i enskild regi i Sollentuna, % 64 64 64FamiljedaghemAntal barn 303 277 257 291- varav i enskild regi i Sollentuna, % 100 100 100Öppen förskolaAntal barn 465 401 372 468- varav i enskild regi i Sollentuna, % 93 99 100Fritidshem, förskoleklassAntal barn 923 972 1 003 988- varav i kommunal regi i Sollentuna, % 75 72 70Fritidshem, skolår 1-3Antal barn 2 400 2 620 2 731 2 620- varav i kommunal regi i Sollentuna, % 76 75 73Fritidshem, skolår 4-6 1Antal barn 390 671 853 705- varav i kommunal regi i Sollentuna, % 81 86 87FörskoleklassAntal barn 936 997 1 017 1 002- varav i kommunal regi i Sollentuna, % 75 72 69Grundskola, skolår 1-9Antal elever 7 561 7624 7 764 7 749- varav i kommunal regi i Sollentuna, % 76 75 74Särskola, skolår 1-10Antal elever 87 91 88 93- varav i kommunal regi i Sollentuna, % 85 84 84InskrivningsgradFörskoleverksamhet 1-5 år, % 91 92 92Fritidshem 6-9 år, % 93 93 93Förskoleklass och grundskola6-15 år, %99 99 981 Antal barn i inskriven verksamhet. Från 1 aug 2009 är all verksamhet för år 4-6 inskriven. Innan dess fannsbåde öppen och i inskriven verksamhet.65

Nyckeltal – en jämförelse med förortskommunerFörskola2006 2007 2008 2009 2010 2011Inskrivna barn per årsarbetare Sollentuna 5,3 5,3 5,6 5,6 5,6 5,6 prelFörortskommuner 5,3 5,4 5,4 5,5 5,5Andel med ped.högskoleutb. Sollentuna 38 40 38 39 40Förortskommuner 43 43 42 43 44Fritidshem2006 2007 2008 2009 2010Inskrivna barn per årsarbetare Sollentuna 23,2 25,1 25,0 23,3 26,3Förortskommuner 19,8 20,8 22,3 22,1 22,7Andel med ped. högskoleexamen Sollentuna 43 41 41 36 30Förortskommuner 46 45 45 45 43Särskola2006 2007 2008 2009 2010Andel med ped. högskoleexamen Sollentuna 89 81 73 71 77Förortskommuner 87 87 88 89 91Grundskola2006 2007 2008 2009 2010 2011Genomsnittligt meritvärde Sollentuna 221 221 221 228 235 237Förortskommuner 213 214 217 220 218 221Andel som nått målen i alla ämnen Sollentuna 81 79 80 81 85 87Förortskommuner 78 78 79 81 81 82Andel lärare med ped.högskoleexamen Sollentuna 75 76 78 78 77Förortskommuner 81 81 82 83 82Barn- och ungdomsnämnden har avsatt resurser i budgeten för 2011 och 2012 för att öka personaltäthetenoch höja kompetensen hos personalen i förskoleverksamheten.Personaltätheten har minskat i fritidshem under 2010. Preliminära uppgifter för 2011 bekräftar den bilden.Andelen personal med högskoleutbildning har också minskat under samma period.I särskolan har andelen personal med högskoleutbildning minskat under perioden 2006-2009 och dennegativa trenden har vänt 2010.Den positiva utvecklingen av resultat i grundskolan har kommenterats i årsredovisningen under rubrikenKvalitet.66

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndenUtbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för utbildningen av Sollentunasungdomar och vuxna i form av gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, svenska förinvandrare, särskola för gymnasie- och vuxenelever, samt arbetsmarknadsfrågor.Resultaträkning(mkr)VerksamhetensintäkterVerksamhetenskostnaderVerksamhetensnettokostnaderRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget2011*Resultat/avvikelserbelopp62,3 70,9 91,2 70,6 20,6329,7 344,5 386,5 371,5 -15,0267,4 273,6 295,3 300,9 5,6Investeringar 1,4 0,0 0,0 1,4 1,4* Från kommunstyrelsens oförutsedda medel har 11,5 mkr tillförts avseende ökade kostnader p.g.a. länsprislistanför gymnasieutbildningar. Nämndens budgetram har även justerats med 1,0 mkr för ökade volymer.EkonomiÖvergripandeDet ekonomiska utfallet för utbildnings- ocharbetsmarknadsnämnden som helhet redovisarett överskott på 5,6 miljoner kronor i förhållandetill budget. Verksamheterna underkontoret redovisar ett överskott med3,0 miljoner kronor och resultatenheterna Rudbecksskolanoch Löpargymnasiet uppvisar tillsammansett positivt resultat på 2,6 miljonerkronor.GymnasieutbildningUtfallet inom verksamheten gymnasieutbildningvisar sammantaget ett resultat som är0,8 miljoner kronor bättre än budget. Verksamhetensbudget utökades under året med11,5 miljoner kronor för ökade kostnader p.g.a.länsprislistan för gymnasieutbildningar. Nämndensbudgetram har även justerats med1,0 miljoner kronor för ökade volymer.Verksamheten gymnasiesärskola visar ettunderskott på 0,5 miljoner kronor. De ökadekostnaderna beror på en högre snittkostnad perelev.VuxenutbildningAntalet studerande inom grundläggande vuxenutbildningblev lägre än budgeterat och verksamhetengav ett överskott på 2,8 miljonerkronor. Den gymnasiala vuxenutbildningenuppvisar också ett ekonomiskt resultat som ärbättre än budget (0,7 mkr) samtidigt som antaletstuderande ökat med drygt 50 procent i förhållandetill budget. Ökade statsbidrag har möjliggjortden ökningen. Ett fortsatt stort antalstuderande inom verksamheten svenska förinvandrare (SFI) gav verksamheten ett totaltunderskott på 1,6 miljoner kronor.ArbetsmarknadsåtgärderUtfallet inom verksamheten arbetsmarknadsåtgärdervisar sammantaget ett resultat som är1,1 miljoner kronor bättre än budget. Överskottetberor till stor del på ett lägre antalpersoner än budgeterat i arbetsmarknadsåtgärdenoffentligt skyddad anställning (OSA).ResultatenheternaResultatenheterna uppvisar ett sammanlagtöverskott på 2,6 miljoner kronor.PrestationerAntalet ungdomar i gymnasieutbildning,gymnasieskola och gymnasiesärskola, har underåret ökat med tre procent till 2 912. Procentuelltsett är det något färre av kommunens eleversom studerar på de egna gymnasieskolorna.Antalet elever i gymnasiesärskolan under läsåret2011 har sedan föregående år sjunkit från 52till 51 elever.67

Studerande inom den grundläggande vuxenutbildningenminskade från 147 till 142. Inomverksamheten gymnasial vuxenutbildning harantalet årselevplatser ökat från 331 till 352.Antalet årselevplatser inom verksamheten SFIhar legat kvar på en hög nivå, 550 årselevplatseratt jämföra med 496 året innan. Antaletstuderande inom verksamheten särskola förvuxna var liksom förra året 38 personer.Deltagarantalet under året på Arbetscenterminskade från 490 till 390. Av de sammanlagt390 kommer 294 deltagare från enheten förekonomiskt bistånd (SOK). Antalet personersom gick ut till arbete ökade från 48 till 59 (31till osubventionerat och 28 till subventionerat).MåluppfyllelseFör verksamhetsåret 2011 har utbildnings- ocharbetsmarknadsnämnden följande mål antagnaav kommunfullmäktige.Andelen avgångselever i kommunens egnagymnasieskolor som är behöriga till högskolanska öka med 2 procentenheter årligen till desssamtliga elever är behöriga.– Målet är uppfyllt. Andelen som är behörigatill högskolestudier har ökat mellan åren 2010och 2011, från 91 till 95 procent.Andelen folkbokförda elever som når målen igymnasieskolan (dvs. får slutbetyg) inom 4 årska öka samtidigt som kommunens kostnad skavara lägre än förväntat med tanke på åldersstruktur,bebyggelsestruktur samt elevernas valav gymnasieprogram.– Målet är uppfyllt. Andelen elever som nårmålen har ökat från 79 procent till 80 procent.Kostnaderna är lägre än förväntat med hänsyntaget till de strukturella förutsättningarna.Andelen gymnasieelever och vuxenstuderandesom via studierna har kontakt med yrkeslivet iform av praktik eller på annat sätt ska öka.– Målet är uppfyllt för gymnasieelever i år 2som uppger att de kommit i kontakt medarbetslivet genom studierna har ökat från23 procent till 30 procent. Målet är också uppfylltför studerande på yrkesutbildningar därsamtliga deltagare har någon form av yrkespraktiksamt för SFI- deltagare som går enSFX-utbildning (SFI med profilinriktning motett specifikt yrke). Målet är inte uppfyllt förstuderande på de allmänna kurserna där andelenvuxenstuderande som uppger att de har brakontakt med arbetslivet genom studierna harminskat från 59 till 49 procent.Andelen gymnasieelever och vuxenstuderandesom anser att den fysiska och den psykosocialamiljön är god ska öka.– Målet är inte uppfyllt. Andelen gymnasieeleveri år 2 som uppger att de är trygga påskolan har minskat från 97 till 96 procent.Andelen gymnasieelever i år 2 som anser att detär snyggt och fräscht i skolans lokaler harminskat från 68 till 59 procent. Andelen vuxenstuderandesom anser att den fysiska arbetsmiljönär bra har minskat från 80 till 68 procent.Andelen vuxenstuderande som uppger att de ärtrygga på skolan har minskat från 92 till 89procent.Andelen gymnasieelever och vuxenstuderandesom anser sig vara mobbade ska minska tilldess att ingen anser sig vara mobbad.– Målet är inte uppfyllt. Andelen gymnasieeleveri år 2 som anser att de blivit mobbade påsin nuvarande skola har ökat från 3 till5 procent. Andelen vuxenstuderande som anseratt de behandlas väl av andra elever på skolanhar minskat från 84 till 82 procent. Andelenvuxenstuderande som anser att lärarna har ettpositivt bemötande har minskat från 93 till 87procent.Andelen kursdeltagare inom svenska förinvandrare samt grundläggande och gymnasialvuxenutbildning som klarar av sina kurser inomplanerad tid ska öka.– Målet är inte uppfyllt. Inom SFI har snitt tidenför deltagarna att uppnå målet för kurs B ökatfrån 172 timmar till 192 timmar, för kurs C från194 timmar till 206 timmar och för kurs D från160 timmar till 183 timmar. 21 procent haravbrutit sina studier under läsåret. För grundläggandevuxenutbildningen har andelen godkändabetyg minskat från 98 till 97 procent.Målet är däremot uppfyllt för gymnasial vuxenutbildningdär andelen godkända betyg ökat från87 till 88 procent.Andelen gymnasieelever och vuxenstuderandesom anser att de har inflytande över sinastudier ska öka.– Målet är inte uppfyllt. Andelen elever i år 2som anser att de kan påverka innehållet i undervisningenhar minskat från 59 till 54 procentmen andelen elever som anser att de kan68

påverka hur arbetet bedrivs på lektionerna hardäremot ökat från 62 till 63 procent. Andelenvuxenstuderande anser att deras synpunkter påundervisningen tas tillvara på ett bra sätt harminskat från 73 till 72 procent. Andelen vuxenstuderandesom anser att de kan påverka hurarbetet bedrivs på lektionerna har däremot ökatfrån 70 till 71 procent.KvalitetGymnasieskola och gymnasiesärskolaRudbeck visar upp ett starkt resultat med entydlig ökning av måluppfyllelsen jämfört medföregående år. Elever som har nått målen i allaämnen har ökat från 69 procent till 77 procentoch det genomsnittliga meritvärdet har ökat från14,6 till 15,4.I Sollentuna kommun är det Kunskapsparkensansvar att följa upp ungdomar mellan 16 – 20 årsom inte går i skola eller har arbete. Genomkartläggning, coachning och studievägledningfår ungdomarna hjälp att återuppta studier ellervälja annan lämplig väg. Under 2011 har cirka150 ungdomar passerat uppföljningen.Andelen föräldrar till elever inom gymnasiesärskolansom anser att skolan är trygg uppgårunder läsåret 2011 till 97 procent, liksom föregåendeår. Andelen föräldrar som upplever attbarnet stimuleras till utveckling och lärandeuppgår till 89 procent och andelen föräldrar somtycker att lärarna är kunniga i sina ämnen uppgårtill 86 procent. Av Sollentunas 52 elever går23 elever på Häggviks gymnasium. Resterande29 elever fördelas på ytterligare 12 gymnasiesärskolor.I den elevenkät som Häggviks gymnasiumgjort för läsåret 2010/2011 (i vilkenäven interkommunala elever svarat), framgår att91 procent av eleverna trivs i sin klass.VuxenutbildningUnder år 2011 har andelen studerande inomgymnasial vuxenutbildning ökat genom detriktade statsbidrag till yrkesvux som omfattat110 årsstudieplatser vilket är en ökning med 17årsplatser. Aktiviteter som har genomförts föratt öka kvaliteten i de individuella samtal somska hållas om bl.a. studieresultaten har gettpositiva resultat. Detta har framkommit i intervjuermed studerande under hösten 2011.Särvuxverksamheten samordnas med Sigtunakommun via avtal. Varje studerande har enindividuell studieplan som innehåller en kursplaneringmed mål och delmål.ArbetsmarknadsåtgärderArbetscenter genomför deltagarundersökningarvarje år som ett led i att kvalitetsäkra de uppdragde åtar sig. Andelen deltagare som anseratt de blivit mycket bra bemötta av anställda påArbetscenter är 56 procent, bra bemötta är 40procent, mindre bra bemötta endast 4 procentoch dåligt bemötta 0 procent.Andelen deltagare som anser att de i hög gradhar fått den hjälp på Arbetscenter som debehövt för att söka arbete/praktik och kommanärmare arbetsmarknaden är 32 procent, i höggrad är 36 procent, i mindre grad är 17 procentoch inte alls är 15 procent.Viktiga händelserNybildad nämnd med utvidgat ansvar med ävenarbetsmarknadsfrågor från med 1 januari 2011.Nya gymnasieskolan Gy11 infördes i augusti.En länsgemensam prislista för gymnasieutbildningari Stockholms län har införts under året.Arbetet med att skapa en elevdatabas för allaungdomar i gymnasieåldern i Stockholms länhar fortgått under 2011 och i mars 2012 beräknasdatabasen var klar för att användas.Projektet "sommarjobb för kommunens allaungdomar" som administreras av Arbetscenterslutade på 356 sommarjobb.FramtidsutsikterAntalet SFI-studerande har varit fortsatt högtunder 2011 vilket kan leda till en ökad belastningpå den grundläggande vuxenutbildningenunder 2012.Projektet en väg in ska under våren 2012 redovisaförslag på hur arbetsmarknadsinsatsernaska komma att organiseras i kommunen i framtiden.69

Ekonomiskt utfall 2011, tkrVerksamhet Intäkter Kostnader NettokostnaderBudgetAvvikelsermotbudgetNämnd 0 718 718 688 -30Kontor 0 3 661 3 661 3 334 -327Gymnasieutbildning 5 465 250 312 244 847 245 624 1 777Gymnasiesärskola 718 18 520 17 802 17 254 -548Vuxenutbildning/Kunskapsparken 11 587 33 635 22 048 24 082 2 034- varav grundläggande vuxenutbildning 994 5 710 4 716 7 574 2 858- varav gymnasial vuxenutbildning 8 259 14 490 6 231 6 934 703- varav särskola för vuxna 0 942 942 1 051 109- varav svenska för invandrare 2 334 12 493 10 159 8 523 -1 636Arbetsmarknadsåtgärder 13 843 22 624 8 781 9 871 1 090Summa kontoret 31 613 329 470 297 857 300 853 2 996Rudbecksskolan inkl. löpargymn. 163 893 161 293 -2 600 0 2 600Avgår interna poster -104 242 -104 242 0 0 0Totalt 91 264 386 521 295 257 300 853 5 5961 Från kommunstyrelsens oförutsedda har 11,5 mkr tillförts avseende ökade kostnader p.g.a. länsprislistan förgymnasieutbildningar. Budgetramen har även utökats med 1,0 mkr för ökade volymer.70

VerksamhetsmåttRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget2011GymnasieutbildningTotalt antal elever igymnasieutbildningTotalt antal elever i nationellaprogram2 784 2 837 2 912 2 8202 626 2700 2 674 2 669Den kommunalagymnasieskolanAntal Sollentunaelever 1 425 1 357 1 302 1 294Andel av elever på nationellaprogram %50 47 45 44- av dessa i nationella program 1 319 1 272 1 214 1 192- av dessa i IV-program 106 85 77 85- av dessa på IV Sampraktik 11 17Snittkostnad per elev (utbildningn. p.)Gymnasieskolor i andrakommuner71 257 72 148 80 506 69 722Antal Sollentunaelever (n.p.) 601 618 580 655Andel av elever på nationellaprogram, %23 23 22 25Snittkostnad per elev (utbildning) 94 095 90 410 90 587 93 839Fristående gymnasieskolorAntal Sollentunaelever (n.p.) 706 810 880 821Andel av elever på nationellaprogram, %27 30 33 31Snittkostnad per elev (utbildning) 86 725 85 267 88 266 89 661GymnasiesärskolaAntal elever 52 52 51 49Snittkostnad per elev 325 608 359 597 363 141 332 250VuxenutbildningGrundläggande vuxenutbildningAntal studerande 193 147 142 250Gymnasial vuxenutbildningAntal studerande 285 331 352 175Särskola för vuxnaAntal studerande 38 38 38 38Svenska för invandrareAntal studerande 494 496 550 35071

SocialnämndenSocialnämnden svarar för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om vård av unga(LVU), lagen om vård av missbrukare (LVM) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS) Socialnämnden har också samordningsansvar för kommunens förebyggandeverksamhet för barn och ungdom och för misshandlade kvinnor.Resultaträkning(mkr)VerksamhetensintäkterVerksamhetenskostnaderVerksamhetensnettokostnaderRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget*2011Resultat/avvikelserbelopp64,0 65,2 100,8 88,6 12,2291,2 302,4 333,4 324,2 9,2227,2 237,2 232,6 235,6 3,0Investeringar 0,5 0,4 0,0 0,5 0,5*) Nämndens budgetram har utökats med 2,2 mkr avseende engångssatsningar i budget 2011.För jämförelsens skull har resultatenheten Åkerbos intäkter och kostnader på 9,5 mkr lagts in i budgeten för 2011.EkonomiSocialnämnden redovisar ett överskott på3,0 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,3 procentav nämndens budget på 235,6 miljoner kronor.Nämndens verksamheter redovisar positiva ellernollresultat förutom barn och unga (-5,1 mkr).De ökade intäkterna jämfört med budget finansierari huvudsak motsvarade kostnader förvolymökningar som inte har budgeterats.Underskottet för verksamheten barn och ungaberor på ett ökat antal beslut om att placera barnpå hem för vård och boende (HVB-hem). Kostnadenför dessa placeringar har ökat med 50procent jämfört med tidigare år och överstigerbudget med 7,3 miljoner kronor. Ett boende förensamkommande flyktingbarn som finansierasav statsbidrag genererar dock ett överskott med2,2 miljoner kronor. Verksamheten startade ibörjan av året men har inte kunnat drivas fullt utdå det har varit problem med mögel i ett avhusen.Förutom verksamheten barn och ungdom visarsocialnämnden på ett samanlagt överskott på åttamiljoner kronor.Verksamheten vuxna med missbruksproblemsöverskott (2,2 mkr) beror på att antalet placeringarpå HVB-hem har minskat. Insatsererbjuds i stället på hemmaplan och snabbareplaceringar undviks i största möjliga mån. Antalhushåll med ekonomiskt bistånd har minskatmed sju procent. Kostnaderna för boende hardock ökat vilket medför att kostnaderna totaltsett endast beräknas bli 2,2 miljon kronor lägreän budget.Neddragningar i personlig assistans enligt LSS(Lag (1993:387) om stöd och service till vissafunktionshindrade) har medfört minskade kostnader.Antalet personer som har erbjudits sysselsättningpå aktivitetscentret Trappan har minskat.Ett antal personer har gått vidare i annansysselsättning och personer med insatsen arbetslivsintroduktionhar hänvisats till arbetsförmedlingeni stället för till Trappan. Sammantagetmedför detta att kostnader för verksamhetenhar minskat och verksamheten generar ett överskottmed 3,7 miljoner kronorInvesteringslimiten (0,5 mkr) har inte utnyttjatsunder året.PrestationerSocialnämnden har beviljat föreningsbidrag tillKvinnojouren i Sollentuna (800 tkr), FöreningenIndra (300 tkr), Musketörerna (121 tkr),Föräldraföreningen mot narkotika (49 tkr),Norrorts Brottsofferjour, BOJ (65 tkr), IFS-Sollentuna (15 tkr), Spelberoendes förening iSollentuna (10 tkr), X-cons Sollentuna (100 tkr),Mansjouren i Stockholms län (10 tkr), BRIS72

egion mitt (36 tkr) och RSHM Värmekällan(35 tkr). Totalt fick de elva föreningarna 1 631700 kronor.Verksamheten med serveringstillstånd enligtalkohollagen har under året genomfört yttretillsyn vid sju tillfällen. Vid tillsynen medverkadeförutom socialkontorets hand-läggare ävenpolis, räddningstjänst och hand-läggare frånmiljö- och hälsoskyddsenheten.Antalet aktualiseringar/anmälningar gällandebarn och ungdom minskade något jämfört medföregående år till 1 370. Under året gjordes 22(23, år 2010) omedelbara omhändertagandenenligt Lagen med särskilda bestämmelser omvård av unga (LVU). Två av de aktuella barnenomhändertogs vid två tillfällen. Ansökan gjordesom vård enligt LVU för 18 barn (15) Sammanlagtfick 427 (409) barn och ungdomar hjälpmed insatser. Under året var 44 barn ochungdomar placerade i HVB-hem, vilket var 8fler än 2010.Åtta (11) ungdomar som dömts till ungdomstjänsthar följts upp. Socialkontoret har ansvaretför att ungdomarna får avtjäna sina straff i formav oavlönat arbete och brottspreventiva samtal.Kommunen har tillsynsansvar för försäljning avtobak och öl klass II och kontrollansvar förreceptfria läkemedel. Under året har tillsynsochkontrollbesök genomförts vid 75 försäljningsställen,35 av besöken genomfördes isamarbete med polisen.Skol- och familjeteamet har under året arbetatmed sammanlagt 125 (146) familjer. Målet medfamiljearbetet är att stärka föräldrarollen, skapabättre kommunikation inom familjen och dessnätverk samt stödja barnets skolgång. Arbetetsker alltid i samverkan med skolan och/ellerandra samarbetspartners. Av Ungdomsmottagningens5 534 individuella besök (5 721)svarade pojkar för 17 procent (17 %). Två fastatjänster har tillsats som enbart riktar sig motförskolan.Familjecentralerna i Rotebro och Turebergerbjuder barnfamiljer ett varierat utbud avtjänster som stärker ett gott samspel mellan barnoch föräldrar. Under året har 389 (273) föräldrastödskontakter/samtalskontakteravslutats och 33(27) är fortfarande pågående.Under året har det getts 31 (17) uppdrag attrekrytera nya familjehem och 57 (43) att rekryterany kontaktfamiljer. En ökning med 82procent respektive 33 procent.Inom missbrukarvården för vuxna har under året335 (288) ansökningar och anmälningar utrettsutöver 32 (23) anmälningar enligt lagen om vårdav missbrukare (LVM). Totalt har 92 personer(112) haft 156 pågående insatser att jämföramed 201 insatser 2010. Minskningen kan förklarasav samordnad öppenvård vilket innebär attman beviljar en samlingsinsats som egentligenkan bestå av flera insatser. Under 2011 har26 personer (41) placerats på institutioner.Totalt 783 hushåll har beviljats ekonomisktbistånd jämfört med 843 hushåll 2010 vilket ären minskning med 7 procent. Mellan 2009 och2010 ökade antalet hushåll med 7 procent. Dengenomsnittliga biståndstiden är 6,4 månader ochligger på samma nivå som 2010.Antalet anvisningar till Arbetscenter har varitoförandrat mellan åren, 90 anvisningar. Av demsom anvisats har 30 personer fått insatsenArbete i stället för bidrag vilket ska resultera ien fortsatt anställning eller kvalificering till A-kassa.Lika många ärenden har avlutats till arbeteunder 2011 som 2010 och uppgår till 25 procentav alla avslutade ärenden.Antalet verkställda avhysningar har ökat frånsex 2010 till nio 2011. Alla är ensamståendepersoner varav tre kvinnor. Inga familjer medbarn avhystes.Under året har sammanlagt 95 (90) nyanländaflyktingar tagits emot varav 70 omfattats avetableringsreformen. Det är fem fler än under2010. Av de mottagna som omfattas av etableringsreformenär 44 vuxna och 26 barn. Övriga25, 21 vuxna och fyra barn, har flyttat tillkommunen under pågående introduktionstid.Genomsnittstiden som ett hushåll har fått introduktionsersättning/ekonomisktbistånd är 7,5månader vilket är en ökning med 0,7 månaderjämfört med 2010. Orsaken är att många nyanländabehöver längre tid att studera svenska dåde har kort skolbakgrund och att tiden de väntarpå besked från Migrationsverket generellt setthar minskat.Under året har 19 hushåll beviljats tillfälligtboende på grund av hemlöshet, av dessa tillhörsju hushåll etableringsreformen. Den främstaorsaken till att så många bor i tillfälliga boendenär att de blir uppsagda från ett andrahands- ellerinneboendekontrakt och deras kötid räcker intetill för att få ett förstahandskontrakt. Det hängeri sin tur samman med den korta tid de har varit73

osatta i Sverige samt att kötiderna generellt harblivit längre.Inom verksamheten psykiskt funktionshindradehar 142 aktualiseringar bedömts, en minskningmed 8 procent jämfört med 2010. Av dessa är 70(91) anmälningar. Anledningen till minskningenär att man har uppmanat psykiatrin att denenskilde ska söka direkt.184 (188) personer har haft 318 (349) insatserunder året. Insatsen som dominerat under åretvar boendestöd som har ökat med 16 procent iförhållande till föregående år då sysselsättningvar den mest förekommanden insatsenUnder året fick 87 (75) personer boendestöd.Boendestöd är en flexibel insats som kan utformasutifrån den enskildes behov och är hjälp attklara eget boende.Då antalet platser inom olika stödboendeformer ikommunen inte täcker behovet har 25 personer(28) någon gång under året varit placerade utanförkommunen. Boendedygnen minskade meddrygt 11,5 procent. Minskningen beror blandannat på att ett par personer har flyttat hem tillkommunen.Socialnämndens boende för hemlösa, Åkerbo,har under året haft 64 (72) vuxna personerboende där. Minskningen beror på att personersom flyttat från rum till träningslägenhet tidigarehar ingått i statistiken. Därutöver har 12 (8) barnbott på Åkerbo med minst en förälder. Ökningenav barn beror på att familjer med barn är varitprioriterade, majoriteten är flyktingfamiljer.Färre personer har varit aktuella på beroendemottagningen.264 personer jämfört med 394personer 2010. Även antalet anmälningar angåendemissbruk har minskat. Antalet uppdrag frånsocialtjänsten har minskat från 157 till 67 under2011. Minskningen gäller alla åldersgruppermen främst ungdomar. Ett nytt arbetssätt hartillämpats under året. Arbetssättet innebär attutförarna själva ansvarar för samordning avinsatserna och att de kan förändra insatserna omklientens behov förändras. Det nya arbetssättethar med största sannolikhet påverkat antaletuppdrag.MåluppfyllelseFör verksamhetsår 2011 har socialnämndenföljande mål antagna av kommunfullmäktige.Antal klienter som uppnått målen för denbeviljade insatsen ska öka.– Målet är inte uppfyllt. Andelen personer somuppnått målen har minskat från 50 procent till 44procent.De mål som sätts är för höga för att kunnauppnås. Ett arbete pågår med att kompetensutvecklahandläggarna i hur man sätter tydligaoch realistiska mål tillsammans med klienten.Även instrumentet för att följa upp insatsernavärde för klienten kommer att utvecklas.Snittbidragstiderna för personer med ekonomisktbistånd ska minska med 0,2 månaderunder 2011.– Målet är inte uppfyllt. Snittbidragstiderna äroförändrade jämfört med 2010 och är 6,4 månader.Arbetslösheten i kommunen har sjunkit med 5procent vilket medfört att hushåll som uppbärekonomiskt bistånd har sjunkit med 7 procent.De klienter som inte har gått till egenförsörjningstår relativt långt ifrån arbetsmarknaden och harlänge försörjt sig på ekonomsikt bistånd. Snittbidragstidernahar därför inte påverkats.För att få våra klienter ut i arbete så fort sommöjligt har en rad åtgärder införts. Nämnas kanhembesök i alla nya ärenden, personer medbehov av tak över huvudet får själva leta bostadoch att använda handlingsplaner i störreutsträckning.Antalet familjehemsplacerade barn som uppnåttmålen för godkänt i skolan ska öka.– Målet är inte uppnått. Under höstterminen2010 hade 33 procent av barnen uppnått målenför godkänt och vårterminen 2011 11 procent.Fler nya barn placerades under våren. Barnenhar precis bytt familj vilket medför att skolprestationenblir sekundär. Fyra barn och ungdomarvar placerade på institution vilket givetvispåverkar skolresultaten.För att förbättra elevernas skolresultat har ettprojekt för skolstöd startats. En specialpedagogoch en skolpsykolog har anställts.Tillgänglighet via telefon och e-post ska ökamed utgångspunkt från kommunens tillgänglighetspolicy.– Målet inte uppfyllt. Tillgängligheten per telefonhar ökat från 17 till 25 procent men tillgänglighetenper e-post har minskat, från 100 till84 procent.74

En av orsakerna till det försämrade resultatetvad gäller e-post kan vara de stora IT-störningarsom rapporterats från vissa av socialkontoretsverksamheter som är utanför kommunalhuset.Enheten för ekonomiskt bistånd har utökat sinatelefontider och mottagningsfunktionen påenheten för missbruk och socialpsykiatriförstärkts vilket förbättrat måluppfyllelsen förtillgänglighet per telefon. Inga åtgärder harvidtagits vad gäller det försämrade resultatet före-post.KvalitetSocialkontorets kvalitetsarbete har utgått frånSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna rådom ledningssystem för kvalitet. Socialkontoretskvalitetssystem är ledningens verktyg för attleda, planera, kontrollera, följa upp och utvärderaverksamheten.Kunskapen om brukarnas/klienternas synpunkterär en av de viktigaste faktorerna för en godkvalitet inom socialtjänsten. Denna kunskap fårsocialkontoret genom bland annat enkäter,fokusgrupper, synpunkts- och klagomålshantering,uppföljningar vid avslutad insats samtutvärderingar. Utifrån resultaten av dessa undersökningarhar kontorets tillgänglighet varit ettprioriterat utvecklingsområde.För att öka brukarinflytandet har en brukarinflytandesamordnare(BISAM) anställts inom detsocialpsykiatriska verksamhetsområdet.Under året har det inkommit 170 nya överklagandentill socialkontoret, 8 fler än förra året.Socialkontoret har fått beslut av förvaltningsdomstoleni sammanlagt 113 överklaganden(kan beröra överklaganden från tidigare år).Domstolen har bifallit 10 av överklagandenavilket motsvarar 9 procent av domstolens beslut.Flera av de överklaganden som domstolen bifallitär så ovanliga att rättspraxis saknats. Det ärdärför av stor vikt att ärendena prövats för attverksamheten ska bedrivas så rättssäkert sommöjligt.Socialtjänsten ska en gång per kvartal rapporteratill Socialstyrelsen de beslut som inte verksställtsinom tre månader från dagen för beslutet.Under året har totalt 33 beslut nyrapporterats,vilket är en ökning med 14 beslut från föregåendeår. Besluten berör framförallt kontaktfamiljeroch kontaktpersoner.Årligen genomförs en enkätunderökning till allabesökare under en veckas tid. Av antalet svarande,som var 162 personer, var 89 procentnöjda med bemötandet, 10 procent delvis nöjdaoch 1 procent missnöjda, vilket är en förbättringav föregående års resultat.Socialkontorets synpunkts- och klagomålshanteringhar under året mottagit sammanlagt 26synpunkter varav 22 är klagomål, 2 positivasynpunkter och 2 förslag till förändringar avtotalt 20 personer. Nio av klagomålen har berörtpersonalens bemötande och övriga klagomålverksamhetens arbetssätt och resurser. De positivasynpunkterna har avsett personalens bemötandeoch verksamheten i stort.För andra året redovisar Socialstyrelsen Öppnajämförelser för socialkontorets verksamhetsområden.I jämförelse med tidigare resultat ochandra kommuner är resultatet gott. De områdensom socialkontoret på övergripande nivå prioriteratatt utveckla utifrån dessa jämförelser ärtillgänglighet, utredningstider och uppföljningarav insatser.För att kvalitetssäkra utredningsarbetet ocheffektivisera processerna har ett utvecklingsarbeteenligt Lean-filosofin påbörjats. Antaletutredningar på enheten för barn och ungdomsom överskridit den lagstadgade utredningstidenom fyra månader har minskat från 45 procent till18 procent.FoU Nordväst har förstärkts med en tjänst för atthjälpa nordvästkommunerna i utvecklingsarbetetmot en kunskapsbaserad socialtjänst, framföralltvad gäller uppföljning av insatsernas effekter.Från och med 1 januari 2012 ställer Socialstyrelsentydligare krav på att vårdgivaren, eller densom bedriver socialtjänst eller verksamhet enligtLSS, förbättrar sin verksamhet på ett systematisktsätt. Arbetet med det nya ledningssystemetkommer att ske parallellt med utvecklandet avkommunens övergripande ledningssystem.Viktiga händelserPå uppdrag av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden(UAN) fick barn- och utbildningskontoret(BUNK) i uppdrag att göra en nulägesanalysoch ta fram ett underlag för en målbildav ”arbetslinjen” i Sollentuna. Socialkontoretdeltog i det arbetet. Analysen ligger till grundför projektet ”En väg in”. Uppdragsgivare ärBUNK, socialkontoret finns representerade ibåde projektets styrgrupp och arbetsgrupp.Huvudsyftet med projektet är att skapa en75

gemensam ingång för personer bosatta i Sollentunai arbetsför ålder utan egen försörjning.Projektet avslutas våren 2012 och förväntas gepositiva effekter för socialkontorets verksamheter.Insatsen anställning istället för bidrag infördes.30 personer har erbjudits anställning under sexmånader med lön istället för ekonomiskt bistånd.Syftet är att dessa personer i första hand skaerbjudas vanlig anställning på arbetsplatsen, iannat fall ha kvalificerat sig för A-kassa.Familjer med långvarigt bidragsberoende, över10 månader, har erbjudits ”barnsamtal”. Fokushar varit hur barnen i dessa familjer har det ochhur de påverkas av familjens situation. Under2012 ska materialet sammanställas till en barnkonsekvensanalys.Hösten 2011 genomförde politiker, personal ochbrukare en studieresa till Italien för att studeraden italienska missbrukarvården. Syftet var attomvärldsbevaka och ta med sig idéer hem tillSollentuna. Resan finansierades av statsbidrag.Som ett led i att ta ett krafttag kring bostadssituationenför personer med missbruksproblematikingick Sollentuna i en ansökan till Europeiskasocialfonden (EFS) tillsammans med Helsingborg,Malmö och Stockholms stad. Syftet var attutveckla lokala alternativ av ”housing first” ochsysselsättning för personer med missbruksproblematik.Ansökan drogs, i ett sent skede, tillbakaav Helsingborg som var projektägare. Denkunskap som vi fick i och med ansökan planerasdock att användas i någon form för att utvecklametoden ”housing first.”Under året har ett nytt HVB-hem för ensamkommandebarn öppnats. Målet är att slussa utungdomar till ett självständigt liv. Boendet harhaft fem platser under året och inför 2012 kommerytterligare tre platser vara i bruk.Ett förskoleteam har startats. Teamet vänder sigtill barn inom förskola/familjedaghem. Tankenär att ge tidigt stöd till föräldrar och barn. Verksamhetenfinansieras av extrapengar som tillskjutitsförvaltningen centralt.Teamet samverkar med barn- och utbildningskontoretsamt håller i kommunövergripandesamverkansgrupper för professionella.Inom ramen för modellarbetet har en specialpedagogoch en psykolog anställts. Skolstödsteametska arbeta med att stärka familjehemsplaceradebarns skolgång samt att stötta de barn sominte nått målen i årskurs tre och/eller harproblem med språket.FramtidsutsikterEtableringsreformen för flyktingar och desskonsekvenser för den kommunala verksamhetenkommer att följas noga. Schablonbidraget har ioch med etableringsreformen minskat och täckerinte kommunens kostnader. Sveriges kommuneroch landsting (SKL) har fått utredningsuppdragkring några fokusområden. Enheten för flyktingintroduktionfasar ut de personer somkommunen tog emot innan reformen och arbetarmed och ansvarar även för de personer somtillhör etableringsreformen. En översyn över hursocialkontoret bäst organiserar verksamheten förnyanlända kommer att genomföras.Det beslut som Regeringen fattat angående attgodkänna tidigare icke godkända identitetshandlingarfrån Somalia kommer att innebära enökad invandring av somalier. Sollentuna harsedan 2009 tagit emot sammanlagt 57 individerfrån Somalia som samtliga uppgivit att de haranhöriga kvar i hemlandet eller i flyktingläger inågot grannland. I praktiken kommer det attmedföra ökat behov av platser i skolornas förberedelseklassersamt ökat behov av bostäder.Många av de vuxna som kommit som ensamståendebor i dagsläget inneboende utan plats föreventuella familjemedlemmar.Under 2012 kommer fortsättningsvis satsningargöras på lokal uppföljning, införandet av struktureradebedömningsinstrument, evidens- ochkunskapsbaserad utveckling samt benchmarking.Sommaren 2012 kommer SKLs modellorådersprojektetatt avslutas och förvaltningen har tillsammansmed landstingets barn och ungdomspsykiatri(BUP) och barn och utbildningskontoretansökt om att under ytterligare tre år delta ifortsättningen av projektet.Projekteringen för nya lokaler till familjecentraloch skol- och familjeteamet kommer att fortsätta.76

Ekonomiskt utfall 2011, tkrVerksamhet Intäkter Kostnader NettokostnaderBudgetAvvikelsermot budgetNämnd 641 641 1 133 492Kansli, ekon. rådgivning,serveringstillstånd, föreningsbidrag,förvaltarenhetenBarn o ungdom, familjerådgivningoch familjerätt17 262 26 864 9 602 9 702 1 10047 549 144 379 96 830 91 735 -5 095Vuxna missbrukare 1 050 22 748 21 698 23 888 2 190Ek. bistånd och socialjour 2 754 65 886 63 132 64 688 1 556Flyktingmottagande 18 287 18 287 0 44 44Psykiskt funktionshindrade 3 863 44 593 40 730 44 420 3 690Korttidsboende Åkerbo 10 073 10 073 0 0 0Summa 100 838 333 471 232 633 235 610 2 977VerksamhetsmåttInsatser barn och ungdomRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Antal anmälningar 1 501 1 393 1 370Antal barn/unga med insatserexkl. familjerätt o. förebyggandeKostnad/barn/ungdom medinsatser, krBudget2011419 409 427 419184 589 192 681 198 275 186 414Antal barn/unga i institution 44 36 44 40Antal vårddygn i institution 6 478 5 709 7 805 6 200Kostnad/vårddygn, kr 1 361 1 480 1 257 1 782Antal barn/unga i familjehem 109 108 121 110Antal vårddygn i familjehem 25 117 26 083 26 016 25 400Kostn./vårddygn i familjehem, kr 894 905 971 820Antal barn/unga i dagverksamhet 26 22 18 27Antal vårdagar i dagverksamhet 5 188 4 777 3 888 6 313Kostnad/dag i dagverksamhet, kr 1 272 1 406 1 478 1 056Antal barn/unga i stödboende 14 13 12 16Antal dygn barn/unga istödboende2 628 3 060 2 304 2 880Kostnad/dygn, stödboende 842 883 834 8141 Tilläggsanslag för engångssatsningar 2011 har tillförts med 2 200 tkr.77

Verksamhetsmått forts.Redovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget2011Vuxna med missbruksproblemAntal ansökningar/anmälningaroch yttranden327 288 335 320Antal personer med insatser 128 112 92 130Antal institutionsplac. personer 35 41 26 36Antal vårddygn, institution 5 767 6 131 3 744 4 676Kostnad/vårddygn, kr 1 547 1 642 1 704 1 679Beroendemottagningen, antalbesökare1 818 1 794 1 523Ekonomiskt biståndAntal hushåll med socialbidrag 798 843 783 735Socialbidrag/hushåll, brutto kr/år 52 977 60 045 62 657Psykiskt funktionshindradevuxnaAntal personer med insatser 191 188 184 195Kostnad/pers. med insatser, kr 244 131 208 763 211 298 226 849Antal personer i boende utanförkommunen26 28 25 27Antal vårddygn 8 239 7 064 6 252 8 239Kostnad/vårddygn, kr 1 745 1 706 1 498 1 547Antal personer med boendestöd 70 75 87 65Personer i gruppboenden 20 21 19 2078

Vård- och omsorgsnämndenNämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre och personer med funktionshinder samt förledningen av den kommunala hälso- och sjukvården med ansvar för patientnämnd, bostadsanpassningsbidragoch färdtjänst.Resultaträkning(mkr)Verksamhetens intäkterVerksamhetenskostnaderNettokostnadsamhällsuppdragRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget2011*Resultat/avvikelserbelopp78,3 80,7 138,1 136,6 1,5719,6 769,9 862,7 846,4 -16,3641,3 689,2 724,6 709,8 -14,8Investeringar tot. 0,5 1,2 0,7 3,7 3,0• Nämndens budgetram 2011 har sänkts med 1,1 miljoner kronor för minskade volymer inomäldreomsorgen. Ramen har sedan tillförts 0,8 mkr för engångssatsningar under 2011.• Från och med år 2011 ingår i nämndens budget produktionsuppdraget bruttointäkter (-324 mkr) ochbruttokostnader (+322 mkr) samt justering av interna tjänster på (269 mkr)EkonomiNämnden redovisar totalt ett underskott på14,8 miljoner kronor jämfört med budget709,7 miljoner kronor.Av ekonomiska utfallet framgår att underskotteti samhällsuppdraget är 5,3 miljoner kronor ochi egenregiverksamheten SOLOM 9,5 miljonerkronor. Överskott kontra underskott finns påolika verksamheter inom samhällsuppdraget.Positiva avvikelser finns inom äldreomsorgen(11,5 mkr), resor och riksfärdtjänst (1,3 mkr).Negativa avvikelser redovisas inom LSS-verksamheterna(1,9 mkr), kontoret (8,0 mkr), förebyggandeverksamhet (3,0 mkr) och gemensamadministration (5,3 mkr).De större avvikelserna inom de olika verksamhetsområdenaär delvis att hänföra till attnämndens nya organisation fr.o.m. 1 januarimedför en ny indelning av verksamheter. Utfallför kostnader och intäkter följer inte helt denverksamhetsindelning som budgeterats. Detinnebär att nämndkontor och gemensam administrationbär verksamhetskostnader och därigenomfår negativa avvikelser medan främstäldreomsorgen får positiva avvikelser.Samhällsuppdragets underskott på 5,3 miljonerutgörs främst av högre kostnader för införandeav ett nytt verksamhetssystem (5,5 mkr). Kostnadernaav engångskaraktär inom den förebyggandeverksamheten Frejas kök, utföll högre änberäknat, (4,7 mkr, varav ombyggnation 2,2mkr och uppstartskostnad, 2,5 mkr). Nyadirektuppdrag och omförhandlade avtal medegenregiverksamheten SOLOM (2 mkr).Arbetsmiljöverkets beslut om verksamhetsförbudföranledde ombyggnadskostnader påäldreboendet Norrgården (0,6 mkr). Återställandekostnadenför lokaler vid avflyttning tillnya LSS-bostäder (0,5 mkr). Ökat antal LASSärendenjämfört med budget ger ett underskott(1,9 mkr) inom LSS-verksamheterna totalt. Nyochomorganisation på kontoret medförde underåret en kostnad (3,8 mkr). Under året har ävenett antal ärenden (20 st.) övertagits från socialkontoret.Överskottet inom äldreomsorgen (11,5 mkr) ärett resultat av högre intäkter från boende förvård, mat och hyra inom särskilt boende, färreplatsköp för boende och färre antal utfördatimmar inom hemtjänsten. Utförda timmar harminskat sedan ett tidmätningssystem införts.Egenregiverksamheten visar ett underskott på7,5 miljoner kronor före överskottskravet79

(2,0 mkr). Omsättningen är i paritet med denbudgeterade omsättningen. Verksamhetenskostnader uppgår till 331,3 miljoner kronor,vilket är 8,6 miljoner kronor högre jämfört medbudget, vilket förklaras av övertagandet av TorsBacke Servicehus den 1 september samt start avFrejas kök där. Kostnaden för både Tors backeservicehus och Frejas kök kompenseras dock påintäktssidan med motsvarande belopp.Det negativa resultatet hänför sig till hemtjänsten.I januari infördes ett tidmätningssysteminom hemtjänsten, vilket innebär att tidenhemma hos brukaren mäts elektroniskt ochutgör underlag för ersättningen. För SOLOMhar den utförda, debiterbara tiden minskat medcirka 15 procent jämfört med 2010. En översynav hemtjänsten har genomförts och ny ledningsorganisation,utveckling av IT-stöd ochgemensamma arbetssätt har påbörjats.Nämndens investeringsbudget, är för samhällsuppdraget(1,2 mkr) och produktionsuppdraget(2,5 mkr), totalt 3,7 miljoner kronor. Totalt har0,7 miljoner kronor nyttjats.PrestationerVård- och omsorgsnämndens verksamheterexpanderar. Det framgår av nämndens ekonomiskautfall, verksamhetsmåtten och av nämndensomvärlds- och målgruppsanalys.BudgetUtfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 2012641 mkr 689 mkr 724 mkr 751 mkrDet är mer fokus inom vården och omsorgenäven på nationell nivå. Nämnden har totalterhållit statsbidrag på cirka 16,7 miljoner kronormellan åren 2006-2011 för olika projektsom drivits av staten. Flera av projekten fortlöperunder nästa år vilket innebär att resterandeanslag (ca 3,8 mkr) överförts till år 2012.Antal äldre ökar i Sollentuna och hjälpbehov avolika insatser ökar i takt med det. Det är inteenbart inom äldreomsorgen som hjälpbehovetökar utan även inom området funktionshinder.Antal brukare i hemtjänsten den 1 oktober var1080 personer. Därutöver har 212 personerendast trygghetslarm och 11 personer har enbartmatdistribution. Under året har 1 443 personererhållit hjälp i hemtjänsten jämfört med 1 362under 2010. Efter införandet av tidmätningssystemethar utförandegraden sjunkit till 86procent av biståndsbedömd tid (snitt 92 %, år2010).Beläggningsgraden inom korttidsboende harutfallit lägre. Jämfört med 2010 har direkta ochindirekta kostnader relaterade till utskrivningsklarapatienter från sjukhuset halverats.Antal personer med boendestöd enligt SoL äridag 44 vilket är en ökning med 100 procentjämfört med budget.Antal personer som bor i LSS-bostäder förvuxna är 129 varav 105 platser är kommunensegna. Under februari 2011 har ett nytt ersättningsboendemed sex platser tillkommit.180 deltagare var inskrivna i daglig verksamhetden 1 oktober 2011.Nya LASS- ärenden har tillkommit (ca 8) under2011 med högre kostnader som följd.MåluppfyllelseFör verksamhetsår 2011 har vård- och omsorgsnämndenföljande mål antagna av kommunfullmäktige.Vård- och omsorgsnämndens service- ochomsorgsinsatser ska vid nästa mätning avbrukarnas upplevelse av kvalitet visa ett bättreresultat jämfört med föregående mätning.– Målet är inte uppfyllt. Den återkommandebrukarundersökningen Kvalitetsbarometerngenomfördes under hösten 2011 gentemot LSSverksamheterna Gruppbostäder, Servicebostäderoch Daglig verksamhet. För verksamheternaServicebostäder och Daglig verksamhet gesomdömen som ligger över referensvärdena förgod kvalitet, och med små förändringar är desamlade omdömena jämförbara med föregåendeundersökningsresultat (2009). För verksamhetenGruppbostäder ges ett samlat omdömesom ligger under referensvärdet för god kvalitet,och med en tydlig försämring av resultatetjämfört med föregående undersökningsresultat(2009).Socialstyrelsens brukarundersökning genomfördesinom äldreomsorgen under hösten 2011,via SCB. Undersökningen berörde hemtjänstoch särskilt boende. Sollentuna kommunomfattades av denna undersökning, genom enbeställd utökad totalundersökning, där samtligabrukare erbjöds att delta. Respektive undersökningomfattar ett flertal frågor, bland annaten serie frågor som tillsammans skapar ettNöjd-Kund-Index-värde (NKI-värde). NKI för80

såväl hemtjänst som särskilt boende sjönk förriket som helhet mellan 2010 och 2011, dettaåterspeglas även i resultatet för Sollentunakommun. Hemtjänsten i Sollentuna ges ettNKI-värde på 73 vid 2011 års mätning, jämförtmed 2010 års NKI-värde på 76. Särskilt boendei Sollentuna ges ett NKI-värde på 64 vid 2011års mätning, jämfört med 2010 års NKI-värdepå 70. NKI-värdena ligger i stort i fas medrikets resultat, där NKI-värdet för hemtjänsten iriket är detsamma som Sollentunas, och NKIvärdetför särskilt boende i Sollentuna liggerstrax under rikets NKI-värde.Vård- och omsorgsnämnden ska i slutet av 2012ha tillgång till ändamålsenliga lokaler ochfullvärdiga bostäder för sina boendeenheterinom såväl äldreomsorg som LSS.– Målet är uppfyllt. LSS-bostäderna Hästhagsvägen15 och Allévägen 24a har flyttat till nyaändamålsenliga lokaler samt att lokalernaEkipaget, Terrinen och Torget som ersätter desärskilda boendena Nytorp, Soltorp, Strandgårdensam Nytorps korttidsboende, harpåbörjats.Vård- och omsorgsnämndens platsantal iäldreboenden och LSS-bostäder ska i december2012 överensstämma med aktuellt behov.– Målet är inte uppfyllt. För äldreomsorgen ärmålet uppfyllt. För LSS är det inte full överensstämmelsemed aktuellt behov. Planering finnsför serviceboende på Linnés väg, gruppboende iViby och ytterligare nya boenden på flera platseri kommunen, för att möta behovet av platsantali verksamheterna. En osäkerhetsfaktor ärtidsplanen då vård- och omsorgsnämnden inteensam förfogar över processen.I slutet av 2011 ska vård- och omsorgsnämndenha kartlagt behoven av öppen och förebyggandeverksamhet för målgruppen utlandsföddaäldre personer.– Målet är uppfyllt. Kartläggningen är slutförd.Kartläggningen har genomförts genom intervjueroch inventering av befintliga öppnamötesplatser för utlandsfödda äldre personer.Dessutom har en mindre litteraturstudie genomförtsför att styrka resultatet av kartläggningen.En rapport som kommer att vara en del i slutrapportenav projektet Förebyggande hembesökär färdigställd.År 2011 ska utredningarna slutföras gällandeom kommunen ska upphandla driften av äldreboendenenligt lagen om valfrihetssystem så attett införande är möjligt under mandatperioden.– Målet är inte uppfyllt. En fördjupad utredninglades fram för nämnden den 13 december 2011för beslut om hemställan till kommunfullmäktigeom att införa ett valfrihetssystem inomäldreboenden. Nämnden återremitterade utredningentill kontoret. I februari 2012 kommer entilläggsutredning till den fördjupade utredningenupp för beslut i nämnd.KvalitetVård- och omsorgsnämnden har under 2011arbetat intensivt med att fortsätta utveckla etttydligare och mer heltäckande ledningssystemför kvalitet, i överensstämmelse med Socialstyrelsensnya föreskrifter. Under året har ettprojekt påbörjats med att beskriva och utvecklavård- och omsorgskontorets arbete utifrån ettprocessperspektiv. I arbetet ingår att säkerställaatt de rutiner som krävs i respektive process ärgenomarbetade och synliggjorda, samt förstärkakopplingen mellan mål och resultat, och mellankvalitet och ekonomi. Viktiga delar i vård- ochomsorgsnämndens kvalitetsarbete är rättssäkermyndighetsutövning, beställning och konkurrensutsättning,kontroll, uppföljning samtutvärdering och utveckling.Under 2011 har ett flertal biståndsbeslut enligt4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) överklagatstill förvaltningsrätten. Sammanlagt harnämnden fått 7 domar från förvaltningsrättenoch i 6 av dessa fall har överklagandet avslagitsoch förvaltningsrätten har dömt till nämndensfördel.Medelvärdet för antal dagar från ansökan tillerbjudande har minskat från 63 dagar år 2010till 38 dagar år 2011.Beträffande biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 §socialtjänstlagen (2001:453) som inte har verkställts,har nämnden delvis kunnat uppfylla lagstiftningenskrav på verkställighet inom tremånader för plats på särskilt boende. För beslutom omvårdnadsboende och omvårdnadsboendemed demensinriktning har kravet uppfyllts tillfullo däremot har 7 brukare fått vänta mer än tremånader på en plats på servicehus.Medicinskt ansvarig sjuksköterskas internkontrollav hälso- och sjukvården har genomförtsenligt planering och finns utlagd på den externa81

webbplatsen. Den kommer i sin helhet att redovisasför vård- och omsorgsnämnden ikommande Patientsäkerhetsberättelse. Utifråninträffade avvikelser inom hälso- och sjukvårdenhar inga anmälningar enligt Lex Mariagjorts till SocialstyrelsenSamtliga utförande enheter registrerar nu i denationella registren Svenska Palliativregistretoch Senior Alert för fortsatt utveckling avhälso- och sjukvården.Under året har avtalsuppföljning genomförts på34 enheter, bland dem har samtliga godkändahemtjänstutförare omfattats av avtalsuppföljningen.Tre Lex Sarah-anmälningar harutretts för äldreboenden, en för hemtjänst ochen för LSS daglig verksamhet.Under året har två av varandra oberoendebrukar-/medborgarundersökningar genomförts.Den återkommande brukarundersökningenKvalitetsbarometern genomfördes under hösten2011 gentemot LSS verksamheterna Gruppbostäder,Servicebostäder och Daglig verksamhet.Socialstyrelsens brukarundersökninggenomfördes inom äldreomsorgen under hösten2011, via SCB. Resultatet för de två undersökningarnaredovisas under avsnittet Måluppfyllelse(första målet).2012 års arbete med kvalitet ska präglas av attsäkra en positiv kvalitetsutveckling, att fokuserasärskilda utvecklingsområden, samt etablerandeav mål- och processtyrning.Viktiga händelserI juni 2010 beslutade fullmäktige om en omorganisation.För vård- och omsorgsnämndens delinnebär beslutet en utökning av nämndensansvar, då Produktionsstyrelsen för SollentunaHemtjänst med Omsorg utgår som nämnd.Kommunens verksamhet i egen regi, SOLOMbedrivs sedan 1 januari, 2011, som en resultatenhetunder nämnden. I den nya organisationendelades myndighetsavdelningen upp och utgörsnu av myndighetsavdelningarna äldreomsorgoch funktionshinder. Staben och avdelningenför stöd och utveckling har till uppgift attbiträda och stödja nämnd, förvaltningschef ochavdelningarna för myndighetsutövning.För att hantera samtliga myndighetsbeslut,förbättra kommunikationen med utförare och påsikt även medborgare, påbörjades under åretinförandet av ett nytt verksamhetssystem. Dettidigare systemet har upphört med utvecklingoch support, varför det nya måste vara i driftsenast den 1 januari 2012.Under hösten 2010 infördes ett tidmätningssystemför utförd tid i hemtjänsten. Systemet skasäkerställa att rätt ersättning utgår för utfördahemtjänstinsatser samt att brukare i hemtjänstendebiteras för faktiskt utförd tid. Under 2011 harsystemet fått helårseffekt och det har gjortsflera förbättringar och anpassningsåtgärder.Fr.o.m. 2012 är tidmätningssystemet integreratmed verksamhetssystemet.Nämnden har tagit initiativ till kombineraddaglig verksamhet enligt LSS (Lagen omsärskilt stöd och service till vissa funktionshindrade)och måltidsservice i restaurangen påservicehuset Tors Backe, i en öppen verksamhetför kommuninvånarna. Verksamheten ska skapameningsfull sysselsättning för personer i LSSverksamhetenoch bidra till att öka integrationenmellan funktionshindrade och ordinariearbetsmarknad. Den dagliga verksamhetenkommer även att ansvara för tidigare Torsträffensom är kombinerat café och affär. Verksamheteninvigdes den 22 december.Fr.o.m. 14 november har valfrihetssystem enligtLOV införts inom LSS-insatserna ledsagarservice,biträde av kontaktperson, avlösarservice ihemmet och boendestöd enligt SoL.Upphandling av gruppbostad enligt LSS medsex platser blev klar under hösten 2010 ochverksamheten driftstartades under februari2011.FramtidsutsikterEn stor utmaning under de kommande åren äratt fortsätta utveckla kommunens valfrihetssystemenligt den nya lagstiftningen inom bådeäldre- och handkappomsorgen. Parallellt meddetta bedrivs arbetet med konkurrensutsättninggenom upphandling enligt LOU.I och med att kommunens egenregi nu tillhörnämndens ansvar finns ett omfattande utvecklingsarbeteinitierat med förändrad organisation,kvalitetsarbete och ekonomiska uppföljningar.Regeringen har genomfört en utredning i syfteatt genomföra en kommunalisering av den hemsjukvårdsom landstinget idag ansvarar för.Arbetet har påbörjats i styr-, referens ocharbetsgrupper med målet att en kommunaliseringav hemsjukvården ska vara genomfördsenast 2014.82

Inom äldreomsorgen pågår ett omfattandearbete där gamla boenden ersätts med nya samtidigtsom helt nya ska förverkligas för att mötabehov hos brukargrupperna. Kommunens servicehus,Tors backe, är föremål för en diskussionom framtida driftsform. Tanken är attomvandla servicehuset till trygghetsboende/seniorboendenär förslaget om kommunaliseradhemsjukvård realiseras.Kvalitet inom vård- och omsorgssektorn är enav de viktigaste frågorna att arbeta med. Oavsettvilken insats och vilket stöd man behöverav kommunen ska detta ges med högsta möjligakvalitet. Trots omfattande arbete med kvalitetshöjandeåtgärder återspeglas inte detta arbete ide resultat som publiceras i nationella jämförelser.Här finns en stor utmaning i att hitta deåtgärder som också ger resultat i brukarnöjdhet.Nämnden och kontoret har arbetat fram ettkvalitetsledningssystem som uppfyller socialstyrelsenskrav och i nästa steg, som fortsätterunder 2012 ska detta system utvecklas ochomvandlas till att bli än mer användbart ochfungerande. Kontoret har ett mål att vara ISOcertifieratinom några år.Kontorets IT-baserade verksamhetssystem harbytts under 2011. Inför 2012 kommer detta atttas i full drift vilket innebär ett nytt arbetssättför biståndshandläggarna.En stor framtidsfråga är också hur IT-teknik skafå genomslag i vården. Inom kommunen pågårbåde på kontorsnivå och kommunnivå fleraomfattande projekt kring IT-användning. Historisktsett har egenregins IT-satsningar varit ettmycket eftersatt område men där det under2012 görs omfattande satsningar. Regionaltpågår ett arbete via IT - forum (SKL, KSL ochStockholms läns landsting) med att bygga uppen IT-baserad helhetsinformation till medborgarna.Samverkan med andra kommuner och privataaktörer blir allt viktigare. Kommunens kompetensinom äldreomsorg och omsorgen om funktionshindradeefterfrågas allt oftare i arbetsgruppertillsammans med närkommunerna ochKommunförbundet Stockholms län.FOU-enheten, FoU nu, arbetar med undersökningaroch forskningsstudier. Inför den nyaavtalsperioden har beslutats att utöka enhetensansvar till att också omfatta omsorgen omfunktionshindrade.Antalet äldre och funktionshindrade ökar isamhället vilket ställer krav på samhälletsresurser och fördelningen av dem. Trenden äratt antalet personer i behov av vård och omsorginom nämndens ansvarsområde fortsätter attöka i den takt som gjorda prognoser visar. Enstor utmaning ligger i att samordna rättssäkerhet,en god kvalitet med god ekonomi.83

Ekonomiskt utfall 2011, tkrVerksamhet Intäkter Kostnader NettokostnaderBudgetAvvikelsermotbudgetNämnd 0 1 969 1 969 2 043 74Vård- o omsorgskontoret 1 305 33 650 32 345 24 381 - 7 964Äldreomsorgen 74 035 497 109 423 074 434 560 11 486- varav särskilt boende 57 295 323 168 265 873 273 323 7 450- varav hemtjänst 13 948 124 964 111 016 112 215 1 199- varav dagverksamhet 914 9 897 8 983 9 234 251- varav bostadsanpassning 0 5 786 5 786 6 000 214- varav korttidsplatser o reha. 1 878 33 294 31 416 33 788 2 372Förebyggande verksamhet 2 099 15 708 13 609 10 595 - 3 014Gemensam administration 136 9 741 9 605 4 307 - 5 298Resor och riksfärdtjänst 0 8 650 8 650 9 973 1 323LSS verksamheter 7 929 235 770 227 841 225 889 - 1 952- varav LSS- boende 4 323 114 688 110 365 103 816 - 6 549- varav daglig verksamhet 888 50 560 49 672 49 275 - 397- varav LASS inkl. pers ass 1 389 34 344 32 955 29 975 - 2 980- varav övr. insatser LSS 415 11 077 10 662 11 942 1 280- varav barn och unga, LSS 914 25 101 24 187 30 881 6 694SummasamhällsuppdragEgenregiverksamhetenSolom85 504 802 597 717 093 711 748 -5 345323 800 331 277 7 477 1 -2 000 -9 477Justering interna poster -271 161 -271 161 0 0 0Summa inkl. Solom 138 143 862 713 724 570 709 748 -14 822VerksamhetsmåttRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget2011Antal inv. > 65 år 9 205 9 650 9 996 2 9 716- varav antal inv. > 80 år 2 425 2 523 2 558 2 491Nettopris/inv. > 65 år 42 42 43Särskilt boende för äldre (SB)Andel 80 år och äldre i SB 15,3 15,3 15,9Antal helårsplatser i december 489 524 3 513 5231 Kostnaderna överstiger intäkterna därav ett plustecken framför för att summera vertikalt för hela nämnden.2 Befolkningstalet är per 1 november 2011 för Sollentuna enligt SCB. (faktiskt utfall presenteras 21 feb. -12)3 1 augusti blev äldreboendet Bergkälla inflyttningsklar men först under december har alla platser blivit belagda84

Verksamhetsmått forts.Redovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Antal belagda platser (1 okt SCB) 485 500 511Budget2011Årspris/helårspris, netto, tkr 504 503 520 521Andel privata platser, % 81 82 69 81Eget rum eller lägenhet, % 98 98 100Ansökningar från annan kommun 13 17 18Därav beviljade platser 4 8 5KorttidsboendeAntal platser 37 37 37 37Antal utskrivningsklara, helårsplats 2 2 1,2 2Årspris/helårspris, netto, tkr 818 747 705 751HemtjänstAntal brukare (1 okt. SCB) 931 1 004 1 080 979Genomsnittligt pris, netto, tkr 112 115 103 116Genomsnittstid/brukare/månad 34 34 28 33Andel hemtjänst, privata, % 50 48 51 50Antal platser i boendestöd 53 44 39 20Dagverksamhet för äldreAntal platser 65 67 68 68Årspris, netto, tkr 130 136 132 136Andel privata, % 32 34 32 32BostadsanpassningAntal beviljade bidrag 489 383 459 455Boende enligt LSSAntal vuxna, enligt LSS (1 okt. SCB) 225 214 271- varav boende enligt LSS 124 122 129 126Platspris, netto, tkr 708 867 856 824Personlig assistent, LASSAntal personer i december ( > 18 år) 73 91 92 79Antal personer i december ( < 18 år) 25 22 19 24Daglig verksamhet enligt LSSAntal platser (1 okt. SCB) 167 173 180 180Årspris, netto, tkr 267 279 276 274Privat regi, % 31 31 31 31Barn och unga, LSSAntal barn, enligt LSS, (1 okt. SCB) 104 131 78Kostnad per barn, LSS, tkr 364 283 310Antal personer i heltidsboende 7 7 785

Kultur- och fritidsnämndenKultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän kulturverksamhet, biblioteksverksamhet, kulturskola,idrotts- och friluftsverksamhet, fritidsverksamhet samt bidrag till ungdoms- och kulturföreningar,handikapporganisationer och studieförbund.Resultaträkning(mkr)VerksamhetensintäkterVerksamhetenskostnaderVerksamhetensnettokostnaderRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget2011*Resultat/avvikelserbelopp17,3 18,3 18,6 24,1 -5,5111,9 121,4 126,1 130,8 4,794,6 103,1 107,5 106,7 -0,8Investeringar 7,6 0,4 9,1 9,7 0,6*) Från kommunstyrelsens oförutsedda har 1,5 mkr tillförts avseende engångssatsningar 2011.EkonomiDet ekonomiska nettoutfallet uppgår till107,5 miljoner kronor, vilket innebär ett underskottom 0,8 miljoner kronor jämfört medbudget.I resultatprognosen (per 31/10) redovisades ettförväntat underskott på 1,0 miljoner kronorp.g.a. den speciella satsning som gjorts påMalmvägen Röda och Blå rummet inomfritidsverksamheten. Verksamheten redovisaristället vid årets slut ett underskott på 0,3 miljonerkronor. Det förbättrade resultatet berorpå vakanser, sjukskrivningar samt en storinsats av frivilliga. Idrotts- och friluftsverksamhetenvisar ett underskott om 0,6 miljonerkronor beroende på ökade energikostnader förisanläggningen orsakat av det milda höst-/vintervädret samt inköp av en ny pumpmotorför att ersätta den havererade. Biblioteketredovisar ett underskott om 0,6 miljonerkronor främst p.g.a. den uteblivna hyresintäktenför Edsbergs bibliotek då Edsbergsskolansa upp samarbetsavtalet vårterminen 2011.Utfallet för investeringsutgifterna uppgick till9,1 miljoner kronor jämfört med budgeterade9,7 miljoner kronor. Investeringarna består ihuvudsak av kostnader för nyanskaffning avskidliftar i Väsjöbacken, renovering ochomfattande ombyggnationer av friidrottsbanornapå Sollentunavallen samt ombyggnationav Edsbergs bibliotek till Arena Edsberg.PrestationerNationaldagsfirandet i Edsbergsparken arrangeradesför sjunde året i rad med scenprogramoch aktiviteter för alla åldrar. Nya inslag varatt Edsvik konsthall och MC-Collection fannspå plats i parken.En föreningsmässa arrangerades den 17september i Stinsens köpcentrum. 50 föreningardeltog som utställare och 16 av dem varmed i scenprogrammet. Två informationsmötenför kommunens föreningar anordnadesunder året.Två helt nya evenemang arrangerades undersommaren för att locka nya grupper av besökaretill Edsvik. Under nio söndagar genomfördes18 visningar av Edsbergs slott medsammanlagt 567 deltagare. Den 27 augustiarrangerades Edsvikfestivalen i samarbete medEdsvik konsthall, MC-Collection samt Rockochbluesfestivalen. Dagen innehöll teater ochmusikprogram för barnfamiljer, marknad medkonst och konst-hantverk på stallbacken samtprogram med poesi och musik av lokala musiker.Under vintern kunde Norrviken sjöisbana brukas60 dagar för långfärdsskridskoåkning.Sjöisbanan är kommunens och regionens mestbesökta fritidsanläggning med tusentals aktiva86

skridskoåkare varje vecka under säsongen.Kommunens alpina anläggning Väsjöbackenvar öppen för skidåkning under 110 dagar.Längdåkarna fick 85 dagars åkning i prepareradespår på Skillinge golfbana.Under året har Arena Edsberg startat. Ett lokaltkulturcentrum där bibliotek och Kulturskolasamverkar. Programverksamheten på bibliotekenfortsätter att öka. Idag finns ett tiotalläsecirklar verksamma på biblioteket. I övrigtfinns också babycaféer, ungdomsråd, författarträffar,litterära samtal, utställningar m.m.Under året genomfördes åtta konstutställningarpå Galleri Aniara samt fyra barnvisningar.Barnen skapade med inspiration från utställningeni galleriet och deras arbete visades påskärmar i anslutning till galleriet.Kulturskolan har under året genomfört över100 utåtriktade evenemang för total publik påöver 5 000. I arbetet med att integrera kulturskolansalla grenar genomfördes två fullsattaföreställningar av en julshow med närmare 400medverkande elever i Arena Satellitens A-hall.Danseleverna bjöd på två stora shower i ArenaSatelliten under året.Under vänortspelen deltog en del av kulturskolansmusik och danselever och dagarnaavslutades med en föreställning i RudbecksAula där alla länders medverkande eleversjöng tillsammans i en stor kör.Festivalen School’s Out ägde rum den 12 junioch lockade cirka 2 000 ungdomar tillEdsbergsparken. Festivalen var ett samarbetemellan Arena Satelliten, Fritidsgårdarna,Svenska Kyrkan, Pingstkyrkan, Farsor ochMorsor i Sollentuna och Socialtjänsten.MåluppfyllelseFör verksamhetsår 2011 har kultur- och fritidsnämndenföljande mål antagna av kommunfullmäktige.Alla beslut i kultur- och fritidsnämnden avekonomisk karaktär ska vara underbyggdamed en ekonomisk konsekvensanalys.– Målet är uppfyllt.Verka för att den totala energiförbrukningenför år 2011 ska minska. Energiförbrukningenför utomhusidrottens verksamhet ska reducerasmed 5 procent jämfört med föregående år.– Målet är inte uppfyllt. Verksamheten arbetaraktivt med att styra anläggningarna på ettenergieffektivt sätt. Under året har man t.ex.bytt ut all belysning i A-hallen samt bytt ut enelmotor till kompressorn till energisnålarevarianter. Trots insatserna går det inte att uppfyllamålet då t.ex. ishallarna styrs av avtalsom bl.a. reglerar nyttjandetider. Detta innebäratt i år utnyttjade Föreningen Sollentuna Ishall(FSI) sin rätt till nyttjandetid till fullo jämförtmed förra året då de valde en kortare tid vilketi år ger en högre energiförbrukning jämförtmed förra året.Sollentuna kommun ska vinna utmärkelsenÅrets ungdomskommun med delmålet att blinominerad till finalist år 2011.– Målet är inte uppfyllt. Ungdomsstyrelsen harbeslutat att inte dela ut utmärkelsen åretsungdomskommun i år.KvalitetKultur- och fritidsnämndens fyra avdelningararbetar kontinuerligt med kvalitetssäkringgenom uppföljning av mål samt genom enkätundersökningar.Nämnden har bedrivit upphandlingför vissa av sina verksamheter. I upphandlingsunderlagenhar särskild uppmärksamhetägnats åt kvalitetskrav. Genom regelbundenuppföljning av entreprenörernas verksamheterkontrolleras att kvaliteten håller enhög nivå.Viktiga händelserEn utredning om Edsviksområdet har gjortsunder 2011. Politiker och tjänstemän frånnämnden har deltagit i utredningens styrgrupp,arbetsgrupp och workshop.Under sommaren genomfördes två stora friidrottstävlingarpå Sollentunavallen, Grand Prixoch SAYO (Sollentuna Athletic Youth Open)som är en av Sveriges största ungdomstävlingar.Två elitserielag genomförde underhösten en träningsmatch i Sollentunavallensishall. Vallen har även nyttjats för inspelningav de s.k. Sommarspelen.I september stod kommunen värd förVänskapsspelen. Sammanlagt 112 eleverdeltog i sång, musik, dans och idrott. Spelen ärett idrotts- och kulturutbyte med elever ochlärare från Sollentunas vänorter Hvidovre(Danmark), Oppegård (Norge), Tuusula(Finland). Från varje land deltog 16 idrottselever,åtta musikelever, fyra danselever samttvå idrottslärare, en musikpedagog och endanspedagog.87

Reggio-Emilia bibliotek (Sveriges enda) iNorrviken är i full verksamhet. Bioklubb,berättarklubb och bildskapande samverkar föratt ge barn chans att reflektera och uttryckaberättande med hjälp av flera uttrycksformer.E-boksutlånen har ökat med cirka 120 procent.E-medierna tar allt mer utrymme på biblioteket,både vad gäller skönlitteratur, anpassademedier och tidningar/tidskrifter och ger enökad tillgänglighet.Kulturskolan arbetar med uppdrag ute iskolorna och ett av uppdragen är stråkundervisningi Tegelhagsskolan där över 120 eleverdeltar i fiolundervisningen i årskurs 2 och 3.Kulturskolan har i samarbete med andra kulturskolorkunnat erbjuda elever att delta i ettStorbandsläger under ledning av Nils Landgren.Sommarläger har arrangerats på Kaggeholmsamt Rockläger i Rudbeck vid terminsstarten.Under 2011 har arbetet på Arena Satellitensungdomsverksamhet till stor del fokuserat påatt skapa en öppen caféverksamhet, ett ungdomscafédär olika ungdomar ska kunna mötasoch integreras, oavsett bakgrund. Tanken harvarit att göra huset mer lättillgängligt för allatyper av ungdomar med strävan att få en brabalans mellan ”att göra”-verksamhet och ”atthänga”-verksamhet. En viktig del har ocksåvarit en tydlig samverkan med lokalsamhället,framförallt polisen och CSG samt med andrasom jobbar med ungdomar i Sollentuna.Under året har också en särskild satsning påförstärkt ungdomsarbete i centrala Tureberggenomförts. Orsaken var oroande tendenserbland olika ungdomsgrupperingar. Polis,socialtjänst och fritid hade uttryckt farhågoroch en kriminell gruppering hade varit synlig iområdet. I satsningen ingick förstärkta ledarresurseri projektet UMV – Ungdomar motvåld, start av arbetssökarprojektet ”On theRoad”, förändrade öppettider och åldersgränserpå Röda och Blå Rummet. Som ett resultat avdetta finns det nu tre grupper inom UMV. Onthe Road har slussat ut ett antal unga vuxna ipraktik, studier eller arbetslivet.I Röda rummets verksamhet, som vänder sigtill barn 10-12 år, har stor uppmärksamhet pålagts på ”läxhjälp”. Blå rummet vänder signumera till ungdomar 13-16 år. Under året haröppethållandet under dagtid utökats för attäven här kunna erbjuda viss läxhjälp. Den storaförändring som genomförts på Malmvägen, attstänga verksamheten för de äldre 16-25 år(unga vuxna), kommer att på sikt integreradenna målgrupp i samhället. Förutom att fritidsledarefinns till hands så har fritidsverksamhetenockså volontärer från kyrkan, universitetetsamt en pensionerad lärare. Ett gårdsrådhar bildats under hösten. Där lär sig barnen attlyssna, samtala och framföra sina åsikter ochidéer.FramtidsutsikterNämndens ambition är att fortsätta arbetet medatt sätta Sollentuna på kartan över kommunersom är intressanta och framåtskridande inomkultur- och fritidsområdet. Ett uppdrag finnsatt marknadsföra Edsviksområdet. Målet är attEdsvik ska bli en av norra Stockholms mestbesökta attraktioner.Under 2012 kommer omklädningsrummen ochde offentliga toaletterna på Sollentunavallen attrenoveras. Till sommaren kommer den nyafriidrottsanläggningen stå färdig och kommerdå att vara en av de mest moderna i landet.Huvudbiblioteket kommer under 2012 utredamöjligheten att skapa ett Arena Rotebro enligtsamma koncept som Arena Edsberg. Syftet äratt skapa en kulturell mötesplats för alla inomnärområdet.Nämnden kommer att se över användandet avmindre grusfotbollsplaner i kommunen för attse om det går att möjliggöra andra aktiviteterän fotboll på dessa som t.ex. BMX-bana ellerQulananläggning. En aktivitetspark för allaåldrar ska anläggas på lämplig plats under2013. Under 2012/2013 kommer motionsspårenatt ses över vad gäller underlag, märkning,belysning samt aktivitetsstationer.Utbyggnaden av Väsjöbacken fortsätter ävenunder 2012 då en s.k. funpark färdigställs.Investeringarna kommer att resultera i attbacken ska bli den mest attraktiva skidanläggningeni Stockholmsregionen.Nämnden har fått i uppdrag att ta fram ettkostnadsförslag för anläggande av en boulehallunder 2012/2013.Kulturskolan är en attraktiv verksamhet medmånga olika former av aktiviteter. Kön växerkonstant. För 2012 har verksamheten erhållitextra medel för pianoundervisningen,lokalbehovet är dock fortfarande stort.88

Ekonomiskt utfall 2011, tkrVerksamhet Intäkter Kostnader NettokostnaderBudgetAvvikelsermot budgetNämnd 1 928 927 953 26Kultur- och fritidskontor 218 4 857 4 639 4 963 324Idrotts- och friluftsverksamhet8 029 50 094 42 065 41 427* -638Bidrag 0 3 482 3 482 3 540 58varav nettokostnader:- ungdoms- o handikapporg. 0 2 876 2 876 2 911 35- studiecirklar 0 400 400 400 0- kulturföreningar o stipendier 0 206 206 229 23Fritidsverksamhet 2 517 22 882 20 365 20 095* -270Bibliotek 2 928 24 334 21 406 20 787* -619Edsviks konsthall 0 2 860 2 860 2 932 72Allmän kulturverksamhet 278 2 450 2 172 2 329 157Kulturskola 4 579 14 215 9 635 9 708* 72Summa 18 550 126 102 107 552 106 734 -818*) Från kommunstyrelsens oförutsedda har tillförts totalt 1,5 miljoner kronor för engångssatsningar 2011.VerksamhetsmåttRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget2011Idrott och motionKostnad/invånare, kr 639 659 639 659Sim- och sporthallenAntal öppetdagar 359 359 354 359Antal besökande 480 000 510 000 590 000 590 000- simhall/relax 110 000 130 000 140 000 140 000- sporthallar 250 000 250 000 250 000 250 000- övrig träning 120 000 130 000 200 000 200 000SollentunavallenAntal verksamhetsdagarAntal deltagare öppna idrottsskolor361 361 365 3611 700 1 700 1 700 1 700Antal besökare/år 465 000 465 000 465 000 465 000Antal öppetdagar sjöisbana 70 65 60 70Antal öppetdagar Väsjöbacken 107 108 110 90Antal öppetdagar skidspår 45 44 85 5089

Verksamhetsmått forts.BidragRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget2011Kostnad/invånare, kr 66 55 53 56Antal bidragsberättigadeaktiviteter, ungdomsföreningar49 11850 00045 75358 000Antal kulturföreningar som fåttbidrag25242525Antal bidragsberättigade deltagartimmar,studieförbund452 386 533 629 458 994 500 000Allmän kulturverksamhetKostnad/invånare kr 35 35 33 36Antal besökande Galleri Aniara 26 000 18 425 20 025 24 000Antal utställningar 8 7 8 8Antal barnkulturprogram 152 131 121 140- antal deltagande barn 9 058 8 081 7 990 8 500BiblioteksverksamhetKostnader/invånare, kr 317 315 325 311Antal utlån 349 166 348 113 337 748 350 000Kostnad/lån, kr 57 58 Måttetutgår from2011Antal lån/invånare 5 5 5 5Antal besök på biblioteken totalt 371 464 362 919 327 748 390 000Öppethållande/vecka, tim samtligabibliotek99 99 99 99KulturskolaKostnad/invånare, kr 141 129 146 138Antal föreställningar 48 83 100 58Antal kulturskoleelever totalt 1 939 2 057 1 998 2 000- varav antal elever iuppdragsverksamhet, musik,dans och drama i grundskolan570 547 431 550Antal elever i kö 726 915 964 40090

Miljö- och byggnadsnämndenMiljö- och byggnadsnämnden ansvarade under 2011 för; nämndverksamhet, tillsyn inommiljö- och hälsoskyddsområdet, bygglov och tillsyn inom plan- och byggområdet, mät- ochkartteknisk verksamhet, samt energirådgivning.Resultaträkning(Mkr)VerksamhetensintäkterVerksamhetenskostnaderVerksamhetensnettokostnaderRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget2011*Resultat/avvikelserbelopp14,6 11,6 12,4 12,7 -0,326,4 23,2 26,4 27,4 1,011,8 11,6 14,0 14,7 0,7Investeringar 0,5 0 0 2,0 0*) Från kommunstyrelsens oförutsedda har 1,85 mkr tillförts avseende engångssatsningar i budget 2011.EkonomiÖvergripandeDet ekonomiska utfallet för nämndens samtligaverksamheter uppgår till 14,0 miljoner kronor,ett överskott med 0,7 miljoner kronor.Nämnd och kansliRedovisar sammantaget ett underskott med0,3 miljoner kronor, beroende på otillräckliguppräkning för kostnadsökningar under flera år.Mät- och kartverksamhetenRedovisar ett överskott med 0,8 miljoner kronor,dels p.g.a. lägre kostnader för en vakant tjänst,dels p.g.a. lägre konsultkostnader än budgeterat.Miljö- och hälsoskyddsverksamhetenVerksamheten gör ett överskott med drygt0,2 miljoner kronor, främst beroende på ökadeintäkter från utförd tillsyn.BygglovsverksamhetenRedovisar ett underskott med 0,1 miljonerkronor främst p.g.a. lägre intäkter än budget.Kostnaderna har dock också varit lägre änbudget p.g.a. vakanser inom enheten under året.InvesteringarInvesteringslimitens 2 miljoner kronor har intenyttjats.MåluppfyllelseFör verksamhetsår 2011 har miljö- och byggnadsnämndenföljande mål antagna avkommunfullmäktige.Miljö- och byggnadsnämndens verksamheterska ha förbättrat Nöjd-Kund-Index med trepunkter i Stockholm Business Alliance undersökning2011 jämfört med 2009.– Målet är inte uppfyllt. Taxan för miljö- ochför livsmedelstillsynen har höjts under periodenvilket kan ha bidragit till en försämring av NKI.Bygglovsverksamheten har haft en situationmed chefsbyten, personalomsättning, vakanser,ny lagstiftning m.m. som inneburit ett stortmerarbete och eftersläpningar i handläggningenav ärenden. Servicenivån och NKI bedöms hapåverkats under denna period.Fler kommunala verksamheter, 2011 jämförtmed 2010, använder webb-GIS som verktyg föratt presentera information.– Målet är uppfyllt. Vissa tekniska problemmed webb-GIS har åtgärdats.Radonmätningar ska ha genomförts i samtligahyres- och bostadsrättsföreningar senast år2012.– Målet bedöms bli uppfyllt.91

Minst 25 procent av livsmedelsverksamheterna(riskklass 1-4) i kommunen ska 2011 uppnåbästa erfarenhetsklass vid livsmedelskontrollen.– Målet är inte uppfyllt. Under 2011 uppnådde22 procent av livsmedelsverksamheterna bästaerfarenhetsklass.OVK (obligatorisk ventilationskontroll) skavara utförd under 2011 i alla fastigheter medäldreboenden.– Målet är uppfyllt.År 2012 ska mängden mat som kasseras inomkommunens verksamheter ha minskat med25 procent jämfört med 2009.– Målet bedöms bli uppfyllt. Under 2009 mättesmängden mat som kasseras. Kontakter har tagitsmed berörd personal inom kommunen i syfte attminska svinnet. Miljö- och byggnadskontorethar under våren 2012 tagit in en examensarbetaresom ska sammanställa ett underlag ommetoder som kan användas i verksamheterna föratt minska svinnet. Måluppfyllelsen är dockberoende av samarbete med de verksamhetersom berörs, bl.a. kommunala skolor, då möjlighetertill rättsliga åtgärder saknas.KvalitetMät- och kartverksamhetenPå alla tre enheterna sker arbetet för de störrearbetsprocesserna enligt kartlagda rutiner. Förmät- och kartenheten finns det särskilda arbetsbeskrivningarför alla processer.Mät- och kartenheten deltar i ett av SverigesKommuner och Landsting (SKL) samordnatjämförelseprojekt tillsammans med andrakommuner i Sverige. För 2011 har inte ännu enjämförelse gjorts men för 2010 låg Sollentunagenerellt bra till i jämförelsen mellan kommunernainom mät- och kartområdet.Mät- och kartenheten arbetar efter en fastställdverksamhetsplan som följs upp löpande ochavrapporteras till nämnden.Miljö- och hälsoskyddsverksamhetenInom ramen för Miljösamverkan Stockholms länbedrivs en kontinuerlig benchmarking mellanmiljö- och hälsoskyddsenheterna i länet.Sollentuna placerade sig generellt sett i mittenbland länets kommuner vid den senaste jämförelsenav nyckeltal 2010.Under 2011 har mallar, underlag och rutinergranskats och förbättrats med hjälp av ensärskild resurs som varit anställd under året.Rutinerna har även syftat till att effektiviserahandläggningstider.Enhetens arbete styrs i hög utsträckning avlagstiftning. Behoven av tillsynsresurser utredsoch fastställs i en behovsutredning.Nämnden fastställer årligen en tillsynsplan förhela verksamheten där prioritering görs av tillsynsobjekteller företeelser som har stor miljöoch/ellerhälsopåverkan. Projekt och aktiviteterenligt tillsynsplanen följs löpande upp av nämnden.Under 2011 har tillsynsplanens aktiviteter ihuvudsak genomförts.BygglovsverksamhetenBygglovenheten styrs av lagkrav. Enheten följerlöpande upp verksamheten och rapporterar tillnämnd.En ny plan- och bygglag trädde i kraft den 2 maj2011. Enheten har kontinuerligt utbildat sig ocharbetat med att införliva de rutiner som den nyalagen medfört. Under 2011 har det blivit tydligtatt verksamheten behöver ett nytt ärendehanteringssystem,inte minst för att ge statistik om hurhandläggningen bedrivs i enlighet med den nyalagstiftningen.I slutet av 2011 har handläggare och chefer iSolna, Sundbyberg och Sollentuna gått sammanför att nätverka och jämföra sina verksamheter isyfte att utvinna erfarenheter och att förbättrasig. Nyckeltal eller motsvarande har ännu interedovisats.Viktiga händelser/ PrestationerMät- och kartverksamhetenNy taxa inom plan- och bygglagens områdeomfattar även mät- och kartverksamhetensområde och gäller från 1 juli 2011.I slutet av juni månad skedde en pensionsavgångav en karttekniker. Tjänsten har tillsatts av enmätningsingenjör då det framtida behovet av denkompetensen bedömdes som större.Enligt redovisade nyckeltal var antalet beställningarav olika mät- och kartuppdrag färre änunder åren före. Att intäkterna trots detta nästannår upp till budget bedöms bero på den nyataxan som innebär högre avgifter för olika uppdrag.92

BygglovsverksamhetenMed anledning av ny plan- och bygglagstiftningsom infördes den 2 maj, bedrevs ett stort förändringsarbetemed att hitta nya rutiner och mallarför att kunna arbeta effektivt enligt den nyalagstiftningen.Bygglovverksamheten hade under knappt ett åren ny bygglovchef som mot kompensationlämnade sin anställning under våren 2011. Innandetta hade enheten en mycket turbulent periodmed många uppsägningar och vakanser blandhandläggarna. Samtidigt hade enheten en storärendemängd för handläggning och dessutomutvecklingsarbete med anledning av ny lagstiftning.Situationen ledde till att handläggningensläpade efter under året.En ny bygglovchef tillträdde under augustimånad och sedan november månad är enhetenfulltalig och har hämtat igen en stor del av dennämnda eftersläpningen. Dessutom har en radutvecklingsprojekt startats.Miljö- och hälsoskyddsverksamhetenUnder hösten redovisade nämnden 2010 årsmiljöredovisning till kommunstyrelsen.Under senare år har fokus på livsmedelskontrollenökat kraftigt p.g.a. ny lagstiftning. Frånden 1 januari 2012 revideras livsmedelslagstiftningenåterigen och det har inneburit arbete medatt förbereda verksamheterna för nya omklassningsbeslutoch generellt sett en lägre frekvenspå tillsynen.Under året har miljö- och hälsoskyddsverksamheten,förutom löpande tillsyn, bland annatgenomfört riktade tillsynsprojekt på bl.a. skolor,idrottslokaler och vårdlokaler. I tillsynsprojektenhar fokus huvudsakligen legat på egenkontroll.GenerelltNämnden har genom att delta i planarbete somremissinstans, bidragit till att hänsyn tas tillmiljö- och byggaspekter i samhällsbyggandet.Kommunjuristen vikarierade som tillförordnadförvaltningschef under årets inledande fyramånader. Den ordinarie förvaltningschefenåtergick i tjänst i maj månad efter föräldraledighet.FramtidsutsikterMät- och kartverksamhetenDen nya taxan inom plan- och bygglagens ochmät- och kartverksamhetens område väntasmedföra högre intäkter, förutsatt att konjunkturenhåller i sig, alternativt förbättras.Det kommuninterna utvecklingsarbetet avgemensam databas och GIS-verktyg fortsätteroch syftar till att öka tillgängligheten till geografiskauppgifter samt att förbättra dess kvalitet.Uppdateringar planeras utifrån nya flygfotograferingar.På sikt är det nödvändigt att enhetensjälv utvecklar metodik för att kontinuerligtkartera och uppdatera kartsystemen efter regelbundnaflygfotograferingar.BygglovsverksamhetenKonjunkturen är återigen osäker för byggmarknadenvilket gör det svårt att förutspå hur mångastörre byggprojekt som väntas och därmed vilkaintäkter enheten kommer att ha. Regler förrotavdrag för vissa bygglovpliktiga åtgärdergäller även under 2012 vilket förväntas medföraett fortsatt högt tryck på bygglovverksamhetenvad gäller mindre byggnadsåtgärder.En ny plan- och bygglag trädde i kraft i maj2011. Då större byggprojekt som lovgivits enligtden nya lagstiftningen ännu inte nått fram tillalla kontrollmoment i byggnadsprocessen finnsosäkerhet kring hur mycket mer tid som kommeratt krävas av myndigheten för besiktningar m.m.Kommunernas kontrollansvar har utökatsmarkant under byggnadsskedet.Bygglovstaxan ska utvärderas och eventuelltrevideras under 2012.Miljö- och hälsoskyddsverksamhetenVerksamheten ska få utöka tillsynsresurserna2012 med motsvarande en tjänst med inriktningpå tillsyn av buller. Förstärkningen påverkar ipraktiken även andra tillsynsområdet positivteftersom den möjliggör en förändrad arbetsfördelninginternt.GenerelltNämndens verksamheter kommer att genomföraen rad utvecklingsaktivteter under 2012. Tillexempel pågår arbete med överlämning avkundmottagning och servicetelefoner till kontaktcenter.Ritningsarkivet håller på att digitaliserasoch ett nytt verksamhetssystem ska införaspå bygglovenheten mm.93

Ekonomiskt utfall 2011, tkrVerksamhet Intäkter Kostnader NettokostnaderBudgetAvvikelsermot budgetNämnd 0 1 063 1 063 887 -176Kansli 1 345 927 582 501 -81Miljö- ochhälsoskyddsverksamhet3 554 9 480 5 926 6 169 2 243Bygglov 4 131 9 311 5 180 5 107 3 -73Mät- och karttekniskverksamhet4 350 5 574 1 224 2 040 816Summa 12 380 26 355 13 975 14 704 729VerksamhetsmåttRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Summa färdigställda lägenheter 100 398 60- varav småhus 53 102 33Budget2011Antal delegationsbeslut bygglov 998 947 886 1 000Kostnadstäckningsgrad bygglov, % 68 65 54 4 75Delegationsbeslut miljö och hälsa 707 794 510Nybyggnadskartor, antal 39 58 50 100Husutstakningar, antal 36 43 34 65Lägeskontroller, antal 37 48 42 55Förrättningar, antal påbörjade 27 24 22 --Grundkartor, antal 14 15 21 101 Under kansli redovisas även energirådgivning.2 Från kommunstyrelsens oförutsedda har 750 tkr tillförts avseende engångssatsningar 2011.3 Från kommunstyrelsens oförutsedda har 1 100 tkr tillförts avseende engångssatsningar 2011.4 Vissa kostnader borträknade som engångssatsningar 2011 samt utköp av enhetschef. Avser självkostnadsgrad eftersom siffran innefattararbetsområden som inte får intäktsfinansieras.94

RösjöstyrelsenRösjöstyrelsen har under 2011 bedrivit verksamhet med förskola, förskoleklasser, grundskolaskolår 1-5 med skolbarnsomsorg och fritidsgård samt obligatorisk särskola(grundsärskola och träningsklasser med heldagsomsorg) skolår 1-6.Resultaträkning(mkr)Redovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Verksamhetens intäkter 74,2 76,3 76,9Verksamhetens kostnader 72,5 75,5 76,0Avskrivningar 0,4 0,3 0,3Verksamhetens nettokostnader 1,3 0,5 0,6Avkastningskrav 0,08 0,08 0,08Resultat inkl. avkastningskrav 1,2 0,4 0,5Investeringar 0,2 0,5 0,1EkonomiRösjöstyrelsens resultat inklusive avkastningskravet(80 tkr) ger ett totalt överskott på521 000 kronor.Årets resultat har påverkats av ett ökat antalelever inom grundskolan samtidigt som skolanhaft en minskning av antal elever inom särskolap.g.a. platsbrist (lokalyta).Den ekonomiska bufferten uppgår nu till3,2 miljoner kronor.Investering i storköksutrustning (300 tkr) ficktyvärr skjutas över på 2012.PrestationerKalenderåret 2011 ansvarade Rösjöstyrelsen förRösjöskolan och dess verksamhet med förskola,förskoleklass, grundskola skolår 1 - 5 med skolbarnsomsorgoch fritidsgård, obligatorisk särskolamed grundsärskoleklasser, träningsklasseroch skolbarnsomsorg.Rösjöstyrelsens uppföljning av målRösjöskolans systematiska kvalitetsarbete påbörjasvid läsårets start då skolans arbetsplantas fram. I framtagandet av arbetsplanen deltar,genom egna bidrag, diskussioner och möten,skolans personal, föräldrar och elever, i olikaomfattning. Skolans mål görs kända genomdiskussioner på styrelsemöten, föräldraråd,elevråd, klassråd och personalmöten.Målen är gemensamma för hela enheten, ävenom vissa mål endast omfattar vissa verksamheter.Arbetslagen bryter sedan ned målen iåtaganden och redovisar på vilket sätt de skaarbeta för att genomföra åtagandet. Dessa åtagandenutgör sedan arbetslagens arbetsplan förläsåret. Skolans verksamhet utvärderas kontinuerligtunder läsåret utifrån arbetsplanens måloch de utfall som uppföljningar, självvärderingaroch utvärderingar ger. En särskildstudiedag i mars ägnas åt arbetslagens utvärderingav deras mål/åtaganden och är samtidigtstartskottet för arbetet med läsårets kvalitetsredovisning.Allt eftersom resultat från enkäteroch prov/tester kommer in sammanställs de ochanalyseras av skolledning och särskilda arbetsgrupperför att sedan presenteras för personal,elever och föräldrar. Kvalitetsredovisningenfärdigställs vanligtvis i juni men anslås påhemsidan först när den fastställts och godkäntsav styrelsen på första mötet efter sommaren.För en mer detaljerad bild av skolans arbetemed och uppföljning av målen under 2011hänvisas till senaste kvalitetsredovisningen (serosjoskolan.se). I en kort sammanfattning kannämnas att kunskapsmålet, att alla elever skauppnå alla kunskapsmål, inte är uppnått men attresultatet är gott med vissa undantag. Mate-95

matikkunskaperna har stärkts de senaste årenäven om vissa delområden fortfarande ärproblematiska (t ex mätning). I ämnet svenskaoch svenska som andra språk har arbete medläsförståelse gett vissa resultat men fortfarandeär vissa delresultat för låga för att de ska varaacceptabla.I den årliga kundundersökningen 2011 fårskolan goda resultat och samtliga grupper liggeröver kommunsnittet beträffande påstående”Mitt barn (jag) känner sig (mig) tryggt iskolan”. Trivselenkäten (åk 1-2) ochOlweusenkäten (åk 3-6) visar att de flestaelever trivs bra eller mycket bra i skolan.Sammantaget bedöms måluppfyllelsen beträffandetrygghet och studiero som god.KvalitetUnder hösten 2011 genomförde Våga Visa enskolobservation på hela enheten. Resultatetöverlag var mycket gott men skolan ficksamtidigt indikationer på förbättringsområden.En särskild handlingsplan med åtgärder tas framunder våren 2012.Ekonomiskt utfall 2011, tkrSollentunas pedagogpris 2011 tillföll KerstinMontalto och hennes elevassistenter i särskolansklass 1-6D på Rösjöskolan. Det kan sessom en god kvalitetsutmärkelse för all detarbete som bedrivs inom denna skolform.Viktiga händelserÅret har präglats stort av byggnationen av detnya skolhuset.I januari fick alla mellanstadieelever varsindator och fortlöpande under året har utrullningenfortsatt med övriga elever. IKT-satsningenär stor och omfattar hela enheten,inklusive förskolan.FramtidsutsikterDet nya skolhuset ska tas i besittning 2012.Under de närmaste två åren kommer ekonominatt vara extra ansträngd då den treparallelligaorganisationen inte är helt införd beträffandeelevantalet men väl beträffande lokaler ochandra kostnader. Den ökade hyreskostnadenkommer att ligga runt 1,7 miljoner kronor perår.Antalet barn i området har ökat de senaste åren.Söktrycket på skolan är fortsatt högt.Verksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnader 1Förskola 12 509 13 326 817Grundskola 44 353 42 511 -1 842Särskola 20 019 20 443 424Summa 76 881 76 280 -601VerksamhetsmåttAntal barnRedovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Förskolan 112 118 118Förskoleklasser (6-åringar) 70 73 73Grundskola 262 272 293Skolbarnomsorg * 277 297 304Integrerad omsorg 53 45 55Särskola 58 58 56* Skolbarnomsorg är exklusive särskolan.1 Minustecken innebär att bruttointäkterna överstiger bruttokostnaderna, d.v.s. verksamhetens resultat ger ettintäktsöverskott (en nettointäkt).96

ExploateringKommunstyrelsens exploateringsenhet ansvarar bland annat för att anskaffa, sälja och upplåtamark för bostads-, arbetsplats- eller andra ändamål. Enheten ansvarar även för genomförandetav nya detaljplaner vilket innebär ansvar för utbyggnad av gator, torg och parker,genomförandet av flertalet investeringar i kommunal infrastruktur.Investeringsredovisning(mkr)Redovisning2009Redovisning2010Redovisning2011Budget2011Resultat/avvikelserbeloppVerksamhetens inkomster 74,5 84,3 61,8 63,6 -1,8Verksamhetens utgifter 82,5 68,0 52,3 152,4 100,1Verksamhetens netto 8,0 -16,3* -9,5* 88,8 98,3) När inkomsterna överstiger utgifterna, d.v.s. en nettoinkomst uppstår, redovisas nettot med ett minustecken.EkonomiBokslutet för exploateringsverksamheten visarett överskott, jämfört med budget, med98,3 miljoner kronor. Det beror främst på attgenomförandet i Väsjöområdet ännu inte harpåbörjats, samt att arbetet med Turebergs torgoch affärscentrum förskjutits en bit in i 2012.KvalitetSe kvalitetsavsnitt under kommunstyrelsen.Viktiga händelserUnder året genomfördes upprustningen avTurebergs torg och park och det nya torgetinvigdes i november. Omvandlingen avSollentuna centrum i övrigt fortsätter.Dessutom fortskrider ombyggnaden av Tingsvägenoch Turebergs Allé samt utbyggnaden avSilverdal. Under året har också avtalsförhandlingarskett avseende Kassen i Edsviken,Elektronen i Edsberg, Bredden m.fl.Arbetet med upprättandet av nya detaljplanerför Väsjöområdet har varit omfattande.Kommunens medverkan i Trafikverkets projektFörbifart Stockholm har under året växt iomfattning.FramtidsutsikterPlanberedskapen för bostäder i kommunen ärför närvarande hög. I framtiden kommer exploateringsverksamhetenatt bli betydligt meromfattande för att klara genomförandet avantagna detaljplaner. Särskilt Väsjöområdet taren mycket stor ekonomisk omslutning avseendegenomförandet.Det finns en politisk vilja att utveckla de förSollentuna karaktäristiska Stationssamhällena.Först ut är Helenelund där en medborgardialogpåbörjats.Fullmäktige har beslutat att mark ska säljasunder perioden 2012-2014. Mark kommerockså att frigöras i samband med att SvenskaKraftnät moderniserar sina kraftnät. Möjligheternaatt på lämpligt sätt aktivera även andra avkommunens vilande tillgångar ska undersökas.97

Ekonomiskt utfall 2011, tkrExploater­ Inkomster Utgifter Netto Budget AvvikelseingsprojektmotbudgetE801 Övrig mark 7 023 667 -6 357 -750 5 607E802 Kappetorp 0 492 492 -9 450 -9 942E803 Radion 23 101 77 250 173E804 Bredden, utvidgning av ind.omr 0 141 141 300 159E805 Hammarbacken 0 269 269 1 300 1 031E806 Turebergs allé 0 34 34 50 16E807 Trappgaveln/T raversen 19 0 219 219 500 281E808 Traversen 8 och 18 0 15 15 50 35E809 Traversen 11 och 12 0 31 31 200 169E810 Traversen 14 och 15 0 4 4 0 -4E811 Ekipaget, Äldreboende Ribbings väg 0 16 16 0 -16E812 Edsbergs industriområde, övergripande 0 19 19 125 106E813 Elektrikern 0 124 124 0 -124E814 Elektronen 0 72 72 250 178E815 Stansen 0 9 9 50 41E816 Städet 0 58 58 600 542E817 Kronåsen 0 22 22 1 040 1 018E818 Allfarvägen/Bygdevägen (fd idrottshall g; 0 1 349 1 349 0 -1 349E819 Turebergs torg och park 6 950 15 343 8 394 13 350 4 956E820 Tårpilen och Taptot 99 211 112 200 88E821 Affärscentrum och tillhörande bostäder 7 196 4 974 -2 222 4 100 6 322E822 Topplocket 0 5 5 100 95E823 Tappen och Tuben 112 219 107 700 593E824 Terrinen 0 81 81 125 44E825 Kassen 42 107 64 0 -64E826 Edsberg 11:25 0 38 38 0 -38E827 Silverdal 0 7 580 7 580 14 750 7 170E828 Tabellen 720 5 967 5 247 9 300 4 053E829 Traktören 0 71 71 2 100 2 029E830 Malmparken 0 11 11 1 000 989E831 Väsjöområdet projektövergripande 0 1 649 1 649 3 700 2 051E832 Södersätra och Kastellgården 2 058 3 764 1 706 71 500 69 794E833 Väsjön Mellersta 0 199 199 0 -199E834 Väsjön Södra 0 1 248 1 248 0 -1 248E835 Väsjön Norra 0 2 113 2 113 1 950 -163E836 Edsbergs Sporfält 0 334 334 0 -334E838 Norrsätra verksamhetsområde 110 267 158 425 267E841 Gemensamma anläggningar 0 758 758 4 800 4 042E842 Väsjön 0 1 433 1 433 700 -733E844 Staven 0 255 255 50 -205E845 Tidskriften 402 495 93 50 -43E846 Knistatriangeln 0 100 100 1 300 1 200E848 Romben 0 105 105 1 100 995E849 Rösjöskolan, bostäder 36 992 82 -36 910 -37 000 -90E850 Förbifart Stockholm 0 126 126 0 -126E853 Signalhornet 1, brandstation 0 15 15 0 -15E857 Helenelunds centrum 0 243 243 0 -243E858 HLD 5:6 ny Eriksbergsskola Dpi 0 65 65 0 -65E859 Rote 4:55/Stensunda stall Dpi 0 286 286 0 -286E860 Hökarboden 5 och 6 Dpi 25 26 1 0 -1E861 Häggvik 4:1/ny skola Dpi 0 444 444 0 -444E862 Törnskogen 3:6 Norra Dpi 0 24 24 0 -24E863 Törnskogen 3:6 Södra Dpi 0 11 11 0 -11Summa 61 751 52 294 -9 457 88 815 98 27298

Sollentuna kommuns bolagSollentuna Kommun äger bolagen Sollentunahem och Sollentuna Energi till 100 procent.AB Sollentunahem har till föremål för sin verksamhet att förvärva, sälja, äga, bygga, förvaltaoch upplåta fastigheter och tomträtter med bostäder, kollektiva anordningar och lokaler.Sollentuna Energi AB bedriver, tillsammans med dotterbolaget Sollentuna Energi Handel AB,verksamhet inom sju affärsområden; elnät, fjärrvärme och fjärrkyla, stadsnät, elhandel, VA,transportcentral och renhållning.KoncernenViktiga händelserSollentuna Kommun köpte under året samtligaaktier i Sollentunahem och Sollentuna Energifrån Sollentuna Kommuns förvaltningsAB(SFAB). Aktierna köptes för samma prissom SFAB betalade för aktierna 2003 när deförvärvades från kommunen. SFAB är ettvilande bolag ägt till 100 procent avkommunen.Syftet med ombildningen av bolagsstrukturen äratt de fördelar skattelagstiftningen gav 2003 fören koncern som SFAB- koncernen har försvunnitgenom ändrad lagstiftning.Under 2007 har kommunfullmäktige beslutat attSollentunahem får bilda dotterbolag vid försäljningav både bostads- och kommersiella fastigheterför att minimera skattekostnaden vid försäljningarna.FramtidsutsikterSollentunahem och Sollentuna Energi ska drivasså att bolagens resultat tillåter såvälkonsolidering av bolagen som utdelning tillägaren. Inom ramen för vad tillämplig lagstiftningtillåter ska bolagens inriktning vara attlämna utdelning till ägaren i enlighet med fullmäktigesbeslut.Sollentunahem bedöms i dagsläget vara ett stabiltföretag med övervärden i fastighetsportföljen.I dagsläget bedöms Sollentuna Energi kunnadrivas så att bolagens resultat tillåter såväl konsolideringav bolagen som en utdelning till ägaren.AB SollentunahemEkonomiSollentunahem redovisar ett positivt resultatföre skatt och bokslutsdispositioner på 136 miljonerkronor. Årets resultat före skatt ochbokslutsdispositioner uppgår till 90 miljonerkronor motsvarande resultat 2010 rensat förvinsten vid fastighetsförsäljningar uppgår till52 miljoner kronor. Omsättningen har ökat med31 miljoner kronor jämfört med 2010, till följdav nyproduktion och hyreshöjningar samtengångshyrorDriftnettot är 22 miljoner bättre än föregåendeår. Förbättring beror på omsättningsökningenoch lägre driftkostnader. Negativt för driftnettotvar det utökade underhållet.Under 2011 har en återföring av en tidigaregjord nerskrivning på fastigheten Esplanadengjorts med 29 miljoner kronor, vilket gör attposten av- och nerskrivningar blir betydligtlägre än föregående år.Sollentunahems låneskuld uppgår till1,3 miljarder kronor. Genomsnittsräntan för åretuppgår till 3,4 procent och årets räntekostnaderär 40 miljoner kronor, vilket är 10 procent överutfallet 2010. Både lånevolymen och snitträntanhar ökat. Samtliga lån säkerställs med traditionellapantbrev.MåluppfyllelsePå 2011 års resultat har Sollentunahem föreslageten utdelning på 13,1 miljoner kronor tillägaren.Enligt ägardirektiven ska företagets resultattillåta både konsolidering av bolaget och utdelningtill ägaren.KvalitetSollentunahem har en marginell vakansgrad ochi princip inga lediga lägenheter. Det fanns vid99

årsskiftet cirka 27 000 personer anmälda i bolagetsintressebank.Viktiga händelserUnder 2011 har Sollentunahem fortsatt gjortstora investeringar, 370 miljoner kronor(445 mkr).Under året har tre nyproduktionsprojekt färdigställts:Turebergs allé/Traversen med 144lägenheter varav 46 är trygghetsboenden, Centrumpark södra/Torgståndet med 87 lägenhetersamt Edsbergs torg/Etiketten 3 med 20 lägenheter.Projektet Centrum park norra/Torget med 118lägenheter och 40 vårdboenden påbörjadesunder 2010 och har löpt vidare under 2011.Två nya nyproduktionsprojekt har påbörjatsunder året: Terrinen med 118 lägenheter och 41vårdboenden samt Ekipaget med 100 vårdboenden.Under året har även sju tänkta nyproduktionsprojektinitierats.Stambyten av 304 lägenheter har utförts under2011.FramtidsutsikterDen allmänna efterfrågan på bostäder ochlokaler i Stockholmsregionen bedöms somstark.Osäkerheten på kapitalmarknaden har tilltagitunder 2011. Den marginal som bankerna tar föratt låna ut pengar har mångdubblats på senare åroch under hösten 2011 har marginalerna återskjutit i höjden. Sollentunahem har en relativtlång kapitalbindning på låneportföljen, så dessaökade marginaler kommer få konsekvenser förbolaget spritt över en längre tid.Under de kommande åren står Sollentunaheminför en generationsväxling. Medelåldern är 53år och flera personer närmar sig pensionsåldern.För företaget innebär det här en utmaning, dådet råder brist på arbetskraft inom flera fastighetsrelateradeyrken. Samtidigt finns det storamöjligheter i att genomföra förändringar i organisationenoch i arbetssätt i samband mednyrekryteringar.Sollentuna Energi ABEkonomiKoncernen Sollentuna Energi redovisar ettresultat för koncernen före skatt på 67 miljonerkronor (81 mkr). Omsättningen för koncernenSollentuna Energi uppgick 2011 till616 miljoner kronor (790 mkr).Koncernen Sollentuna Energi redovisar ett egetkapital på 361 miljoner kronor (312 mkr) ochen soliditet på 42 procent (37 %).PrestationerUnder året har 40 (80) fastigheter anslutits tillfjärrvärme, de flesta är småhus.MåluppfyllelseSollentuna Energis styrelse har föreslaget enutdelning på 24 miljoner kronor i enlighet medägarens önskemål. Avkastningen för 2010betalades i from av koncernbidraget (32 mkr).Skillnaden mellan åren beror på att utdelningenbetalas med beskattate medel medan koncernbidragetbetalas med obeskattade medel. Skatteskillnadenuppgår till 8,4 miljoner kronor.Viktiga händelserSollentuna Energi har investerats i kraftvärmeverketBrista 2 tillsammans med FortumVärme. Investeringen för Sollentuna Energiberäknas att uppgå till cirka 300 miljonerkronor av totalt cirka 2 miljarder kronor, vilketinnebär en ägarandel på 15 procent. Projektetföljer efter 1½ år tidplanen och det mesta tyderpå att budgeten kommer att hållas. Kraftvärmeverketberäknas vara klart under hösten 2013och kommer att ta tillvara energin från huvudsakligenindustriavfall, men också vanligt hushållsavfall.Under 2011 har 28 miljoner kronorbetalats from av insatskapital till Brista 2 KBoch 60 miljoner kronor har lånats ut till Brista2 KB.Från och med den 1 januari 2011 återfördesverksamhetsområdet gata och park till kommunen.Under året har Sollentuna Energi uppbyggnadenny infrastruktur för radiokommunikationför fjärravläsning av elmätare fortsatt.Bolaget ha lämnat in ansökan om intäktsram förelnätsverksamheten för åren 2012-2015 tillenergimarknadsinspektionen. Beslutet frånenergimarknadsinspektionen innebar avsevärtlägre intäktsramar för hela branschen än vad100

som förväntades. Många bolag har överklagatbeslutet. Sollentuna Energi har inte överklagatutan bedömer att intäktsramen räcker för attsäkerställa att verksamheten kan bedrivas medhög kvalité och leverera avkastning tillkommunen.FramtidsutsikterI kommunen beräknas utbyggnad fortsätta omän med lägre nivå som de senaste åren. Bolagetfortsätter att ansluta småhus till fjärrvärme ochansluta kunder till bredband. Anslutning avbefintliga fastigheter till fjärrvärmenätet harstor betydelse för miljön då de oftast ersättergammalmodig olje- eller eluppvärmning. Ibefintliga småhusområden behövs en anslutningsgradpå cirka 60 procent för att lönsamhetska uppstå. Detta blir allt svårare eftersommånga har installerat värmepumpar och då inteär intresserade av anslutning till fjärrvärmenätet.Väsjöområdet finns med i bolagets investeringsplanoch de närmaste fem åren kan bolagetsinvesteringar komma att uppgå till 90 miljonerkronor. Det kommer då att bli början på enmycket stor kraftansträngning där intäkternakommer senare, i samband med att bostadsbebyggelsenbörjar färdigställas.På elmarknaden fortsätter många att byta leverantör.Sollentuna Energi erbjuder alla kundervattenproducerad el enligt ”bra miljöval”. Frånoch med januari 2011 har ett viktat inköpspristillämpas för kunder med rörligt pris istället förNordpools månadsmedelspot. Förändringen harmedfört ett sänkt påslag. Det pågår utredningkring hur en gemensam nordsikt elmarknad skakunna skapas även för slutkunden. Förändringenkommer antagligen innebära stora förändringardå elhandelsbolaget förslås faktureraäven nätavgifterna. Förslagen kan innebära kravpå stora anpassningar i bolaget system.101

RedovisningsprinciperKommunen följer lagen om kommunal redovisning samt de rekommendationer som harlämnats av rådet för kommunal redovisning. Kommunen har dock inte någon samladdokumentation av redovisningssystemet, arbete med dokumentationen pågår.AnläggningstillgångarInköp över 40 000 kronor aktiveras somanläggningstillgång. Anläggningstillgångarhar upptagits till ett anskaffningsvärdebestående av investeringens utgifter minuseventuella investeringsbidrag och ersättningarminskat med årliga avskrivningar.Anskaffningsvärdet skrivs av månadsvisefter bedömd ekonomisk livslängd medbörjan månaden efter att tillgången är färdigställd.Avskrivning på tillgångar frånexploateringsprojekt påbörjas året efter dessfärdigställande.Intäkter från exploateringsverksamhetenKommunen har slutredovisat exploateringsprojektunder 2011 som borde ha redovisatstidigare år, vilket har lett till högre realisationsvinster2011. Från och med 2011 redovisasaktiverade interna kostnader somminskade externa kostnader enligt sammaprincip som för räkenskapssammandraget(SCB).KassaflödesanalysKassaflödesanalysen upprättas enligt direktmetod. Det redovisade kassaflödet omfattarendast transaktioner som medför in- ellerutbetalningar. Som likvida medel klassificeras,förutom kassa- och banktillgodohavanden,kortfristiga finansiella placeringar somdels är utsatta för endast en obetydlig riskför värdefluktuationer, delshandlas på en öppen marknad till kändabelopp ellerhar en kortare återstående löptid än tremånader från anskaffningstidpunkten.Skatteintäkter2011 års skatteintäkter har periodiseratsenligt SKL:s prognos från december 2011.LeasingavtalEn tillgång som leasas syns inte i balansräkningenutan redovisas istället som enkostnad i driften. Enligt Rådet för kommunalredovisnings rekommendation (nr 13.1) skakommuner klassificera befintliga leasingavtal.Kommunens leasingavtal är av operativart. Enligt redovisningsrådet ska då leasingavtaletinte redovisas i balansräkningen.Framtida kostnader för leasing och hyresavtallängre än tre år har redovisats i not.PensionerPensioner intjänade innan 1998 redovisassom ansvarsförbindelser. Pensionsutfästelserenligt visstidsförordnanden eller förtroendevaldenligt pensionsreglemente redovisassom ansvarsförbindelser innan beslut omutbetalning, när beslut om utbetalning tagitsredovisas skulden som avsättning. Förmånsbestämdålderspension intjänad efter 1998redovisas som avsättning. Intjänad individuellapension som ska utbetalas nästa år redovisassom kort skuld. (Se vidare not 16)Sammanställd redovisning (koncernen)Sollentuna kommuns sammanställda redovisninghar upprättats enligt lagen om kommunalredovisning och rekommendationfrån rådet för kommunal redovisning. I koncernbokslutetingår de bolag eller kommunalförbunddär kommunen innehar en röstandelöver 20 procent. I koncernen ingår,Sollentunahem (100 %), Sollentuna energi(100 %) inklusive dotterbolag, kommunalförbundetBrandkåren Attunda (21,5 %)samt Sollentuna kommuns förvaltningsaktiebolag(100 %). Sammanställningen harskett enligt förvärvsmetoden med proportionellkonsolidering. Obeskattade reserver harefter avdrag av latent skatt förts till koncernensegna kapital.ÖvrigtBelopp skrivna inom parentes avser jämförelsesiffrorfrån 2010.102

SOLLENTUNA KOMMUNKommunfullmäktigeHenrik ThunesKommunfullmäktigesordförandeSkrivelse2012-03-26Sidan 1 av 2DnrBeträffande revisionsberättelse 2011 för Sollentunakommun samt fråga om ansvarsfrihetSammanfattningSollentuna kommuns fullmäktigeberedning föreslår att Kommunfullmäktige(KF) följer revisoremas förslag till beslut och beviljar ansvarsfrihet för 2011samt godkänner årsredovisning för 2011.Fullmäktigeberedningen föreslår därutöver att KF beslutar att uttala kritikmot att mindre än hälften av de av fullmäktige fastställda målen förkommunen har uppfyllts.BakgrundEnligt kommunallagen ska KF efter särskild beredning motivera sitt beslutom ansvarsfrihet, om det inte är uppenbart obehövligt.KF har beslutat att dess presidium ska utgöra fullmäktigeberedning förbudgetanslag till kommunens revisorer och behandling av eventuell motiveringrörande beviljande av ansvarsfrihet.Kommunens revisorer har avlämnat sin revisionsberättelse för år 2011. Detillstyrker att ledamöterna i KS och övriga nämnder samt de enskildaförtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet samt att kommunensårsredovisning godkänns.Revisorernas synpunkterKommunens revisorer ger, enligt beredningens uppfattning, liksom tidigareår en positiv bild av kommunens verksamhet. Revisorerna bedömer ocksåatt kommunens ekonomiska situation och utveckling är god.Revisorerna anser dock i likhet med tidigare år att det samlade resultatet fördet granskade räkenskapsåret inte är förenligt med de mål för 2011 som KFfastställt. De påpekar att andelen uppfyllda mål för 2011 endast är 38 %. 21av 34 mål bedöms som icke uppfyllda. Det är en klar minskning jämförtmed 2009 och 2010, då uppfyllandegraden var 60 %.Besök Postadress Telefon växel Fax reception InternetTurebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.seTurebergs torg Sollentuna

Skrivelse2011-05-09DnrSidan 2 av 2Fullmäktigeberedningens uppfattningFullmäktigeberedningen vill erinra om att KF med anledning avberedningens yttrande över revisoremas berättelse för år 2008 beslöt uttalaatt "kommunens målstyrning ... bör utvecklas". I samband med yttrandetöver revisoremas berättelse för 2009 uttalade KF på förslag av beredningenatt "kommunens måluppfyllelse bör förbättras". 2010 uttalade KF att "det ärangeläget att kommunens måluppfyllelse förbättras under 2011."Fullmäktigeberedningen finner med förvåning att måluppfyllandegraden2011 kraftigt försämrats trots att KF under tre på varandra följande åruttryckligen krävt förbättrad måluppfyllelse.Kommunen arbetar inför 2013 med en helt ny budget- ochmålstyrningsprocess. Eftersom en tydlig ambition i det arbetet är att påmedellång sikt förbättra målstyrningen i kommunen, anserFullmäktigeberedningen att KF bör nöja sig med att uttala kritik mot attmindre än hälften av fullmäktiges mål uppfyllts under 2011.Revisorerna har under året granskat Årsredovisning 2010, Intern kontroll -Lönerutinen, Finansiell hantering samt Skolfastigheter - underhåll ochkundservice/kundnytta. Enligt fullmäktigeberedningens uppfattning kräverdessa granskningar inga ytterligare åtgärder från fullmäktiges sida. Debekräftar den allmänna bilden av en välskött verksamhet. Beredningenförutsätter att berörda nämnder beaktar revisoremas påpekanden.FörslagDå inga anmärkningar har framförts föreslår fullmäktigeberedningen att KFbeslutaratt i enlighet med vad kommunens revisorer föreslår bevilja ansvarsfrihetsamt godkänna årsredovisningen.KF föreslås vidare beslutaatt uttala kritik mot att mindre än hälften av de av KF fastställda målenuppfyllts under 2011.• Fullmäktigeberedningen har bestått av Henrik Thunes, KF:s ordförande,Jan-Erik Nyberg, KF:s 1 :e vice ordförande och Lilian Lama, KF:s 2:evice ordförande

SOLLENTUNA KOMMUNRevisorerna2012-03-22SOLLENTUNA KO"/!\!u* iKommunstyreissn >2012 -03- 2 6Kommunfullmäktige iSollentuna kommunRevisionsberättelse för år 2011Vi har granskat styrelsens och nämndernas verksamhet. Granskningen har även omfattat denverksamhet som bedrivits av den Gemensamma nämnden för familjerättsliga frågor i Sigtuna,Sollentuna och Upplands-Väsby samt den gemensamma Överförmyndarnämnden för sammakommuner. Genom utsedda lekmannarevisorer har även verksamheten i kommunens helägdabolag granskats.Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhetoch kommunens revisionsreglemente.Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit de resultat som redovisas ibilagan Revisorernas redogörelse för 2011 och övriga till berättelsen bifogade bilagor.Vår bedömning är att redovisning av resultat och ställning i allt väsentligt är rättvisande.Enligt kommunallagen 9 kap 9 § skall revisorerna bedöma om resultatet enligt årsredovisningenär förenligt med de mål som Kommunfullmäktige fastställt i syfte att skapa en godekonomisk hushållning.Vår bedömning är att de finansiella mål som Kommunfullmäktige beslutat har uppnåtts.Den samlade uppföljningen av målen för verksamheten redovisas i förvaltningsberättelsen däräven en samlad bedömning görs. Redovisningen i förvaltningsberättelsen av målen är tydlig.Vi anser att sammanställningen av måluppfyllelsen är bra och att nämndernas kommentarertill måluppfyllelsen i verksamhetsberättelserna ger ett bra komplement.Av de mål som fullmäktige beslutat om för 2011 är det endast 13 mål av 34 som bedöms uppfyllda.Vi gör bedömningen att det samlade resultatet inte är förenligt med de mål för 2011som kommunfullmäktige fastställt. Detta mot bakgrund av att andelen uppfyllda mål för 2011endast uppgår till 38 procent. Detta är en lägre uppfyllandegrad än 2010 då 60 procent av målenuppfylldes.

AnsvarsfrihetVi tillstyrker:att ansvarsfrihet beviljas kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevaldai dessa organ.att kommunens årsredovisning godkänns. Den är upprättad i enlighet med den kommunalaBilagorTill revisionsberättelsen bifogas:Revisorernas redogörelse för 2011, bilaga nr 1.De sakkumiigas rapporter i olika granskningsinsatser, bilaga nr 2-9.Granskningsrapporter från lekniannarevisorerna och revisionsberättelser i:• Sollentuna kommuns Förvaltnings AB, bilaga nr 10.• AB Sollentunahem, bilaga nr 11.• Sollentuna Energi AB, bilaga nr 12.• Sollentuna Energi Handel AB, bilaga nr 13.

Sollentuna kommunKommunledningskontoret191 86 Sollentunae-post: sollentuna.kommun@sollentuna.seKommunledningskontoret maj 2012Foto: Anders Rolfsson - Barnens skolgång och klimatfrågorna är viktiga i Sollentuna kommun.