Johanna Danielsson - Gästrike Vatten AB

2. BAKGRUND2.1. RENINGSVERKET I HEDESUNDAHedesunda samhälle är beläget i den södra delen av Gävle kommun (bilaga A, figur B1). Isamhället finns ett kommunalt reningsverk som togs i drift år 1970. Reningsverket iHedesunda ägs av Gävle Vatten AB. Gävle Vatten AB är ett dotterbolag till Gästrike VattenAB som är ett kommunalägt driftbolag med ansvar för dricksvattenproduktion ochavloppsrening i Ockelbo, Hofors, Gävle och Älvkarleby kommun. Bolaget bildades 2008.Gästrike Vatten AB levererar dricksvatten och renar avloppsvatten åt cirka 120 000 personerinom Gästrikland och Norduppland. Totalt finns inom bolaget 19 vattenverk och 17avloppsreningsverk. Den årliga produktionen av dricksvatten är ungefär 13 miljoner m 3 .Sammanlagt renas cirka 20 miljoner m 3 spillvatten varje år, varav cirka 200 000 m 3 renas vidreningsverket i Hedesunda (Lingsten, 2006; Gävle Vatten, 2009b).År 1999 byggdes reningsverket i Hedesunda om, dels för att den gamla utrustningen börjadebli sliten, dels för att energi- och kemikalieåtgången var högre än önskat. I nuläget är 1660personer anslutna till verket. Reningsverket är dimensionerat för 2000 personekvivalenter(p.e.) men den aktuella anslutningsgraden beräknat på BOD 7 (70 g/person, dygn (SNFS1994:2)) är endast cirka 450 p.e. (Gävle Vatten AB, 2009b). Avvikelsen mellan verkligaantalet anslutna och det beräknade antalet anslutna skulle kunna bero på att provtagningendast sker under veckodagar då utpendlingen från samhället är stor. Belastningen underhelgerna är troligtvis högre men regelbundna mätningar av denna utförs inte. Ledningsnätethar ingen avsiktlig anslutning av dagvatten, men inläckaget har tidvis varit omfattande(Eklund pers. medd., 2009). Reningsverket är beläget inom det yttre skyddsområdet förgrundvattentäkten i Hedesunda (bilaga B,Figur B 2) och grundvattenytan är tidvis hög i området (Karlsson, 1999). Detta har visat siginnebära vissa begränsningar då det tidigare diskuterats att bygga infiltrationsanläggningar ianslutning till reningsverket. Reningsverkets tomt gränsar till en kottodling som ägs avKorsnäs AB. Om större arealer krävs för utbyggnad måste således förhandlingar ske omöverlåtande av en mindre areal mark. Ett sådant överlåtande skedde år 1999 då de nuvarandeslamtorkbäddarna byggdes.Vid ombyggnaden år 1999 gjordes en utredning av konsultföretaget WRS om attefterbehandla avloppsvattnet med mer naturnära metoder (Ridderstolpe, 1998). Fyra metoderutreddes, med målet att minska energiförbrukningen men också med tanken att näringsämneni avloppet skulle kunna tas till vara lokalt. Metod ett kallades ”Växelbruk på åkermark”.Tanken var att åkermark växelvis vartannat år skulle bevattnas med avloppsvatten ochvartannat år brukas. Metod två var att anlägga en våtmark, eventuellt med tillhörandebiofilterdike. Diket skulle användas för att fånga upp och återföra näringsrikt material. Metodtre innebar att avloppsvattnet skulle filtreras genom ett markavsnitt, så kallad ”recirkuleradöversilning”. Funktionen skulle bli ungefär densamma som hos en biobädd. Den sistametoden var den som slutligen infördes, konventionell biologisk rening och efterbehandlingav slammet i slamtorkbäddar. Anledningen till att de andra metoderna valdes bort var blandannat brist på lämplig åkermark, de lokala markförutsättningarna och oklarheter hur storpåverkan de skulle haft på grundvattnet i området (Ridderstolpe, 1998).Reningsverket har i dagsläget mekanisk rening genom rensgaller, biologisk rening med hjälpav biorotorer och kemisk fällning med fällningskemikalien Ekoflock 90(polyaluminiumklorid). Biorotorerna består av långsamt roterande trummor i plast med stor3