Johanna Danielsson - Gästrike Vatten AB

stor utsträckning bryts ned redan i reningsverkets process och därmed oskadliggörs(Naturvårdsverket, 2003). Vissa ämnen kommer att brytas ned redan i reningsverket, medanandra kommer hamna i slammet. Dessa riskerar att i förlängningen spridas till åkermark, därde kan bli kvar under lång tid. Exempel på källor till organiska föroreningar i slam ärrengöringsmedel, hygienprodukter, make up och läkemedel (Naturvårdsverket, 2003). Blandde organiska föroreningarna finns mängder av ännu okända ämnen, vilket gör att osäkerhetenkring dessa är större än den är kring metaller. Nya larm har dykt upp under årens lopp. Ettexempel är de bromerade flamskyddsmedlen som orsakade det andra slamstoppet år 1999(Agustinsson, 2003) eller de hormonstörande ämnen som tillförs avloppet genom att kvinnoräter p-piller med syntetiska hormonliknande ämnen. Även den polymer som används tillförtjockning och avvattning av slam kan betraktas som en organisk förorening.Flera studier har genomförts för att avgöra risken med de organiska föroreningarna. Dessapekar på att upptaget i växter är försumbart. Ämnena binds hårt i marken och därför är riskenför urlakning också mycket liten. Påverkan på markorganismerna verkar vara liten eller i vissafall till och med stimulerande. De undersökta organismerna anpassade sig snabbt till att brytaned de tidigare okända substraten (Naturvårdsverket, 2003). Det finns studier som indikeraratt nedbrytningen av organiska föroreningar i marken går snabbare ju högre halten är avgynnsamt organiskt material i marken (Naturvårdsverket, 2003). Detta talar tillslamspridningens fördel, då slammet tillför gynnsamt organiskt material till markentillsammans med föroreningarna.3.2.7. Smittrisk vid gödsling med slamAvloppsslam innehåller flera olika mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar hosmänniskor. Dessa kan delas in i bakterier, virus, protozoer och parasitära maskar. Hurinnehållet ser ut varierar med det aktuella hälsoläget hos den anslutna befolkningen(Schönning, 2003). Exempel på patogener som återfinns i avloppsslam är salmonella,campylobacter, EHEC (bakterier), polio, hepatit A (virus), giardia och cryptosporidium(protozoer). Bakterier är de enda av dessa som kan tillväxa i slam, de övriga tillväxer endast irespektive värdorganism. Det fanns fram till år 2002 inga dokumenterade fall där människorsmittats via avloppsslam i Sverige och även internationellt finns få rapporter om smitta(Schönning, 2003). Att inga sådana fall kunnat påvisas betyder dock inte att risken intekommer finnas i framtiden.Enligt Schönning (2003) kan spridningen av smitta ske på flera olika sätt. Personalen ireningsverket kan smittas direkt genom hantering av slammet eller genom inandning avaerosoler som bildas då slammet hanteras. Denna situation är oberoende av vilken avsättningsom väljs för slammet. Om slammet används som gödsel kan även den person som får tilluppgift att sprida slammet till marken smittas på samma sätt. Även personer som av olikaanledningar är i kontakt med jorden kan smittas, till exempel lekande barn. Om slammetsprids på mark där djur betar finns risk att smitta sprids till de betande djuren. Detta är endastaktuellt för de smittoämnen som kan smitta både människor och djur, så kallade zoonoser. Enrisk finns att patogener som tillförs åkern med slammet transporteras till yt- och grundvatten.Detta sker framför allt vid regnväder eller snösmältning. För all gödsling av mark finns idagrestriktioner om skyddszoner till sjöar och vattendrag vilka är tänkta att minska risken för attgödande ämnen sprids till vattnet. En liten risk finns också att smittämnen tas upp av grödanoch sprids till konsumenter via maten. Denna risk torde dock vara liten. Vid en eventuellgödsling av skogsmark skulle smittspridning kunna ske via bär och svampar som människorplockar för att äta. Vid all öppen hantering av avloppsslam finns risk för att olika djurkommer i kontakt med slammet och sprider smittan vidare. Det kan till exempel vara fåglar17